Ämnesprov, läsår 2016/2017

Geografi
Årskurs
Delprov B

9
Elevens namn och klass/grupp

Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess

enligt 17 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen.
Detta prov återanvänds av Skolverket t.o.m. 2023-06-30.
GLOBALA MÅLEN

Under år 2015 samlades världens länder i Paris för att tillsammans sätta upp nya mål
för jordens framtid och en hållbar utveckling. Resultatet blev 17 nya globala mål.

Innan år 2030 vill världens länder:

utrota extrem fattigdom
minska ojämlikheter och orättvisor i världen
lösa klimatkrisen

I det här provet handlar många av uppgifterna om sådant som rör de Globala Målen.

2
3
 VÄDERFENOMEN

Mål 13 i de Globala Målen handlar om åtgärder för att bekämpa klimatförändringarnas

konsekvenser. En konsekvens av klimatförändringarna är till exempel att väderfenomen
runt om i världen förväntas inträffa oftare och med högre styrka.

16 Var är följande väderfenomen vanligast? Skriv bokstav A-E i rätt ruta på kartan.

Världen: Världsdelar med gradnät 30/30, statsgränser

180º 150º 120º 90º 60º 30º 0º 30º 60

60º

30º

0º

30º

60º

180º 150º 120º 90º 60º 30º 0º 30º 60

4
 A B C

Monsunregn Sandstorm Tornado

0º 90º 120º 150º 180º

60º
Dagliga åskväder

E
30º

0º

Snöstorm

30º

60º

0º 90º 120º 150º 180º

5
HAVSYTANS NIVÅ HÖJS

Forskare beräknar att klimatförändringarna kan leda till att havsytans nivå kan höjas
mellan 0,5 till 1 meter de kommande 100 åren. Detta påverkar flera områden i världen,
exempelvis Maldiverna. År 2009 höll landet ett regeringsmöte under vatten för att
uppmärksamma världen på konsekvenserna av havsytans stigande nivå.

Male - Maldivernas huvudstad

Maldiverna Regeringsmötet 2009

6
 Varför leder den globala uppvärmningen till att havsytans nivå höjs?
17
Ge en förklaring.

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

Vilka olika konsekvenser kan höjningen av havsytan få i Maldiverna och i andra

18
delar av världen? Resonera.

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

7
RENT VATTEN OCH SANITET

Rent vatten är en mänsklig rättighet, men varje dag dör 800 barn under fem år på grund av
exempelvis smutsigt vatten och brist på toaletter. Problemen är stora i världens slumområden
och särskilt utsatta är kvinnor och barn. Ofta är det kvinnors och flickors uppgift att hämta vatten.
Det kan även vara farligt att uträtta sina behov utomhus.

8
 Varför är bristen på rent vatten och toaletter ofta större i slumområden än på
19
andra platser? Ge två förklaringar.

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

Hur kan satsningar på ökad tillgång till rent vatten och bättre avloppssystem
20
leda till utveckling i ett område? Resonera utifrån två av begreppen i rutan.

________________________________________________ Miljö
Hälsa
________________________________________________ Utbildning
Försörjning
________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

9
 GRADNÄTET

Mål 14 i de Globala Målen handlar om att bevara och nyttja haven och de marina
resurserna på ett hållbart sätt.

En grupp forskare ska undersöka hur världens hav mår. Under ett år ska de besöka fem
olika platser och studera vattnets kvalitet och olika arter.

21 Markera positionerna för de platser som forskarna ska studera.

Gör så här:
1. Läs rutan med platser att undersöka.
2. Markera positionerna B-E med kryss på kartan.
3. Skriv ut bokstäverna vid kryssen.

A
X

10
PLATSER ATT UNDERSÖKA
A. Forskarna startar sin resa i Los Angeles, USA
B. Undersöker sköldpaddor på positionen: 0˚, 90˚V
C. Analyserar vattenkvaliteten på positionen: 30˚N, 30˚V
D. Studerar hajar på positionen: 45˚S, 15˚Ö
E. Undersöker koraller på positionen: 15˚S, 120˚Ö
F. Anländer till staden Wellington, Nya Zeeland

F
X

11
MANGROVESKOG OMVANDLAS TILL RÄKODLINGAR

Idag äter vi mer odlade jätteräkor än tidigare. På olika håll i världen hugger man ned
mangroveskog för att ge plats åt odlingar vid kusten. Räkorna exporteras sedan i stor
utsträckning till världens rika länder. Precis som regnskog är mangroveskog känslig för
människans aktiviteter.

Mangroveskog har
rötter både under
och över
vattenytan

Människor förbereder marken Odlingar av jätteräkor

12
 Resonera om olika konsekvenser av att mangroveskog huggs ned för att ge plats
22 åt räkodlingar. Utgå från perspektiven i rutan.

__________________________________________________
Människa - Natur
Lokalt - Globalt
__________________________________________________

__________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

13
KLIMATDIAGRAM

Ett klimatdiagram visar hur klimatet är på en viss plats. Nedan ser du klimatdiagram för fyra
städer i olika delar av världen. Studera klimatdiagrammen innan du svarar på frågorna.

˚C  ˚C   Stad  
Stad  AA
    mm  
mm   ˚C  ˚C  
˚C  
Stad  
Stad  B  BA     mm  
mm  
mm  
30  30   450  
450   30  30  
30   450  
450  
450  
400  
400   400  
400  
400  
20  20   20  20  
20  
350  
350   350  
350  
350  
10  10   300  
300   10  10  
10   300  
300  
300  
250  
250   250  
250  
250  
0   0   0   0  
0  
200  
200   200  
200  
200  
-­‐10  -­‐10   150  
150   -­‐10  
-­‐10  
-­‐10   150  
150  
150  
100  
100   100  
100  
100  
-­‐20  -­‐20   -­‐20  
-­‐20  
-­‐20  
50  50   50  
50  50  
-­‐30  -­‐30   0   0   -­‐30  
-­‐30  
-­‐30   0   0  0  
J   J  F   F  
M  M  
A   A  
M  M  
J   J  J   J  A   A  S   S  O   O  
N   N  
D   D   J   F   M   A   M   J   J   A   S   O   N   D  
J   J  F   F  
M  M  
A   A  
M  M  
J   J  J   J  A   A  S   S  
O   O  
N   N  
D   D  

˚C  ˚C   Stad  
Stad  C  C   mm  
mm   ˚C  ˚C  
˚C   Stad  
Stad  DC
     
D mm  
mm  

30  30   450  
450   30  30  
30   450  
450  
400  
400   400  
400  
20  20   20  20  
20  
350  
350   350  
350  
10  10   300  
300   10  10  
10   300  
300  
250  
250   250  
250  
250  
0   0   0   0  
0  
200  
200   200  
200  
200  
-­‐10  -­‐10   150  
150   -­‐10  
-­‐10  
-­‐10   150  
150  
150  
100  
100   100  
100  
100  
-­‐20  -­‐20   -­‐20  
-­‐20  
-­‐20  
50  50   50  50  
50  
-­‐30  -­‐30   0   0   -­‐30   0  
-­‐30  
-­‐30   0   0  
J   J  F   F  
M  M  
A   A  
M  M  
J   J  J   J  A   A  S   S  
O   O  
N   N  
D   D  
J   J  J  F   F  
M  M  
A   A  
M  M  
J   J  J  J   J  J  A   A   S  O   O  
N   N  
D   D  
Temperatur  

F   M   A   M   A  S   S   O   N   D  
Nederbörd  

 
rb örd
de  
Ne r a tur
pe
Nederbörd  
Tem
Nederbörd   Temperatur  

Temperatur  

14
 Svara på frågorna genom att ange en av städerna A-D.

23 a) Vilken stad har högst medeltemperatur i januari?

Svar: ___________________

b) I vilken stad är nederbörden 150 mm i oktober?

Svar: ___________________

c) I vilken stad är det störst skillnad i nederbörd mellan regnperiod och torrperiod?

Svar: ___________________

d) En av städerna ligger i Sverige. Vilken?

Svar: ___________________

e) En av städerna ligger på södra halvklotet (söder om ekvatorn). Vilken?

Svar: ___________________

f) I en av städerna är det vanligt med snö under vintern. Vilken?

Svar: ___________________

g) I vilken stad är årsnederbörden störst?

Svar: ___________________

Klimatet påverkar vegetationen. Studera vegetationen på bilden.

h) Vilken stad ser du på bilden?

o Stad A

o Stad B

o Stad C

o Stad D

15
ELEKTRONISKT AVFALL

Gamla mobiltelefoner, datorer och läsplattor som vi kastar kallas för elektroniskt avfall.
Elektroniskt avfall från Västeuropa och Nordamerika exporteras till länder i Afrika, Asien
och Sydamerika där lagar om miljö och arbetsvillkor inte alltid är lika stränga.

EUROPA
ASIEN
NORDAMERIKA

AFRIKA

SYDAMERIKA

AUSTRALIEN

Exporterar
Exporterar elektroniskt
elektroniskt avfall
avfall
Importerar elektroniskt
Importerar avfall
elektroniskt avfall
Källa: Greenpeace, Basel Action Network
Importerar sannolikt
Importerar elektroniskt
antagligen avfallavfall
elektroniskt

16
 Vilka möjligheter och problem innebär exporten av elektroniskt avfall?
24 Resonera utifrån perspektiven i rutan.

______________________________________________
Rika – Fattiga
Lokalt – Globalt
______________________________________________
Idag – I framtiden

______________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

17
 GEOGRAFISKA BEGREPP

De Globala Målen omfattar alla världens länder och därmed också alla världens olika
livsmiljöer, klimat- och vegetationszoner.

Vad visar bilderna? Välj mellan begreppen och skriv rätt bokstav i de tomma rutorna.
25
Obs! Det är två begrepp för mycket.

A. Tundra E. Regnskog
B. Öken F. Savann
C. Lövskog G. Macchia
D. Stäpp H. Barrskog

18
 a) Vilka begrepp passar ihop? Skriv rätt siffra på raderna.
26
Obs! Det är tre begrepp för mycket.

Monokultur ______ 1. Solceller

Hållbar energi ______ 2. Marint ekosystem
3. Regnskugga
Korallrev ______
4. Nederbörd
Nativitet ______ 5. Samer
Hagel ______ 6. Inflyttning
7. Internationell överenskommelse
Bistånd ______
8. Ensidig odling
Ursprungsbefolkning ______ 9. Födelsetal
Konvention ______ 10. Återvinning
11. Hjälporganisation
Källsortering ______
12. Översvämning

b) Förklara begreppen kortfattat:

Migration

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

Jämställdhet

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

Infrastruktur

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

19
VATTENKRAFT I VÄRLDEN

I olika delar av världen byggs nya vattenkraftverk som kan bidra till att minska ett
lands behov av energi från fossila bränslen. En av världens största dammar, ”Three
Gorges Dam”, har nyligen byggts i Yangtzefloden i Kina. Även i Brasilien finns planer
på att bygga stora dammar i Amazonfloden.

Satellitbilden visar landskapet längs Yangtzefloden innan och efter bygget av dammen.

Markarbeten Three Gorges Dam

20
 Resonera om fördelar och nackdelar med att bygga dammar i stora floder för att
27 få energi från vattenkraft. Utgå från perspektiven i rutan.

______________________________________________
Människa – Natur
______________________________________________ Lokalt – Globalt

______________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

21
 FLICKORS SKOLGÅNG

Allt fler flickor går i skolan. I nästan hälften av världens länder är flickorna ikapp och
förbi vad gäller genomsnittlig tid i skolan.

!
!

! ! !
! !
! ! !
! ! !
!
! !
!
!
!
!
!
! ! !
! ! ! !
! ! ! !
! ! ! ! !
! ! !
! !
!! ! !
!
!

!
!
!
Andel läskunniga !
kvinnor över 15 år
15 - 30 %
30 - 50 %
50 - 80 %
80 - 97 %

K
97 - 100 %
Uppgift saknas
Källa: FN
Andelen läskunniga kvinnor har ökat med mer än 10 % sedan år 1985
! Fler pojkar än flickor går i skolan

22
28 Studera kartan och kryssa för om påståendet stämmer eller inte.

Stämmer Stämmer
inte
a) Läskunnigheten bland kvinnor är hög i USA.

b) I Brasilien kan endast 60% av kvinnorna läsa.

c) I Ryssland går fler pojkar än flickor i skolan.

d) I Indien har läskunnigheten bland kvinnor ökat.

Få investeringar är så framgångsrika för ett lands utveckling som satsningar på flickors och
kvinnors skolgång.

På vilka olika sätt kan satsningar på att utbilda flickor leda till att ett land utvecklas
29
positivt? Resonera utifrån perspektiven i rutan.

________________________________________________ Individ – Samhälle

I dag – I framtiden
________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

23
 SLAVERI IDAG

Slaveri är olagligt i nästan alla länder. Ändå finns uppskattningsvis 45 miljoner

människor som befinner sig i slaveri och av olika anledningar tvingas till att arbeta.

Andel (%) av världens

befolkning som lever i slaveri
>4
3-4
2-3
1-2
0,75 - 1
0,5 - 0,75
0,3 - 0,5
0,2 - 0,3

K
0,1 - 0,2
0,05 - 0,1
< 0,05
Data saknas Källa: the Walk Free Foundation, 2016

HDI,Utbildningsnivå
2013 i världen
Human Development
(medelantalet Index
år i skola)

Högt
Hög

KK
0,78 - 0,92
0,67 - 0,78
0,55 - 0,67
0,38 - 0,55
Lågt- 0,38
Låg
0,19

Uppgift saknas
Data saknas Källa: UNDP, 2014

HDI,Levnadsstandard
2013 i världen
Human Development
(inkomst per capita,Index
2011 PPP$)

Hög
Högt

KK
64992 - 123124
35182 - 64992
19409 - 35182
8178 - 19409
Låg
Lågt
580 - 8178

Uppgift
Data saknas
saknas Källa: World Bank, IMF, UNSD. 2015

24
 Mål 8 i de Globala Målen handlar bland annat om att avskaffa slaveri. Trots att slaveri
är förbjudet enligt lag förekommer exempelvis tvångsarbete, barnarbete, skuldslaveri
och människohandel.

30 Resonera om en åtgärd för att minska andelen människor som lever i slaveri.

Gör så här:
1) Beskriv åtgärden kortfattat.
2) Utgå från kartorna och resonera om möjligheter och svårigheter med att
genomföra åtgärden i olika delar av världen.

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

25
Bildförteckning - Nationella prov i geografi åk 9 Delprov B

Sida Upphovsman Licens

3 globalgoals.org CC BY-SA-3.0
5 a Bobinson K B/Flickr CC BY-NC-SA 2.0
5 b Bradley Watson/Flickr CC BY-NC-ND 2.0
5 c Justin Hobson/Wikimedia CC BY-SA 3.0
5 d C. Clark/Wikimedia Public Domain
5 e Nic McPhee/Flickr CC BY-SA 2.0
6 ö Shahee Ilyas/Wikimedia CC BY-SA 3.0
6 nv TUBS/Wikimedia CC BY-SA 3.0
6 nh Presidency Maldives/Mohamed Seeneen/Flickr CC BY-NC 2.0
8 ö Jonathan McIntosh/Wikimedia CC BY 2.0
8 nv uncultured/Flickr CC BY-NC-SA 2.0
8 nh gatesfoundation/Flickr CC BY-NC-ND 4.0
10 Unsplash/Flickr Public domain
11 ö Edwina Hollander, CSIRO CC BY-SA 3.0
11 n Marko Okjan/Flickr ©Marko Okjan
12 ö Greenpeace ©Greenpeace
12 m Greenpeace ©Greenpeace
12 nv Greenpeace ©Greenpeace
12 nh Greenpeace ©Greenpeace
15 Alan Doyle/Flickr CC BY 2.0
16 m LGEPR/Flickr CC BY 2.0
16 nv Volker Thies/Wikimedia CC BY-SA 3.0
16 nh Jim Xu ©Getty Images
18 öv Annadetejag/Flickr Public domain
18 öh shankar s/Flickr CC BY 2.0
18 mv Brocken Inaglory/Wikimedia CC BY-SA 3.0
18 mh Percita/Flickr CC BY-SA 2.0
18 nv InvictaHOG/Wikimedia Public domain
18 nh The Boy that time forgot/Wikimedia CC BY-SA 3.0
20 ö NASA/JPL-Caltech Public domain
20 nv PAC/Flickr CC BY-NC-SA 2.0
20 nh Rehman/Wikimedia CC BY-NC-SA 2.0
22 DFID-UK/Flickr CC BY-SA

Kartförteckning - Nationella prov i geografi åk 9 Delprov B

Sida Upphovsman Licens

4 Liber kartor © Liber kartor
5 Liber kartor © Liber kartor
10 Liber kartor © Liber kartor
11 Liber kartor © Liber kartor
16 Norstedts kartor © Norstedts kartor
22 Norstedts kartor © Norstedts kartor
24 ö Norstedts kartor © Norstedts kartor
24 m Norstedts kartor © Norstedts kartor
24 n Norstedts kartor © Norstedts kartor
 © Skolverket

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier