Ämnesprov, läsår 2013/2014

Geografi
Årskurs
Delprov A

9
Elevens namn och klass/grupp

Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess Provet är frisläppt enligt beslut av Skolverket.
enligt 17 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen. (2019-05-08) Dnr: 2019:00779
Detta prov återanvänds av Skolverket t.o.m. 2020-06-30.
GEOGRAFISKA BEGREPP

1 Para ihop begreppen med bilderna. Skriv rätt bokstav i rutorna.

Obs! Det är två begrepp för mycket.

A. Kraftverk
B. Plantage
C. Jordskred
D. Oas
E. Slum
F. Turism
G. Taiga
H. Tidvatten

2
2 Vilka begrepp passar ihop? Skriv rätt siffror på raderna.
Obs! Det är två begrepp för mycket.

Jordbävning ______ 1. Amazonas

Fossilt bränsle ______ 2. Vägnät
GPS ______ 3. Latitud
Kontinent ______ 4. Greenwich
Regnskogsområde ______ 5. Epicentrum
Inlandsis ______ 6. Naturgas

Breddgrad ______ 7. Antarktis

8. Navigering
Handel ______
9. Glaciär
Infrastruktur ______
10. Export
11. Passage
3 Förklara kort begreppen:
a) Tullunion =

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

b) Ekvatorn =

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

c) Global =

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

3
KARTAN SOM KÄLLA

Australiens klimat
Mycket varmt och fuktigt
Darwin Varmt och fuktigt
Heta och torra somrar, varma vintrar
Heta och torra sommrar, kalla vintrar
Tempererat
Cairns
Kalltempererat

Townsville

Rockhampton

Brisbane

Perth

Adelaide Sydney
Canberra

Melbourne

0 450 900 Km

Hobart

4 Kan den här kartan användas för att ta reda på…

Ja   Nej  

a) Hur klimatet skiljer sig mellan Australiens olika delar?

b) I vilka delar av Australien som risken för torka är störst?

c) Hur medeltemperaturen i Australien förändras under året?

d) Hur Australiens väder blir den kommande veckan?

e) Hur mycket nederbörd södra Australien får under ett år?

f) Hur många invånare Australiens största städer har?

g) Om Australiens klimat kommer att påverkas av klimatförändringarna?

4
5 Kartan kan användas för att ta reda på var i Australien det finns höga berg.
Förklara hur.

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

6 Med hjälp av kartan går det att se att Australien ligger söder om ekvatorn.
Förklara hur.

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

5
 NYA PRODUKTIONSMÖNSTER

Kartorna visar de tio länder som hade störst produktion av fordon, år 2002 och 2012.

De tio största tio största fordonstillverkare 2002

Världens De tio största tio största fordonstillverkare 2012
Världens
fordonstillverkarna 2002 fordonstillverkarna 2012

> 9 milj. 5 - 9 milj. 1,8 - 5 milj. > 9 milj. 5 - 9 milj. 2,5 - 5 milj.

Källa: OICA 2013

Studera kartorna och svara på frågorna.

7 a) I vilken del av världen har produktionen av fordon minskat (enligt kartorna)?

o Nordamerika
o Europa
o Sydamerika
o Afrika
o Asien
o Oceanien

b) I vilka två delar av världen har produktionen av fordon ökat (enligt kartorna)?

o Nordamerika
o Europa
o Sydamerika
o Afrika
o Asien
o Oceanien

6
8 Vilka orsaker finns till att produktionen av fordon har minskat i vissa länder
men ökat i andra? Du kan ta hjälp av lokaliseringsmodellen nedan.

Arbetskraft

Natur-
Marknad
resurser

Transporter

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

7
VAD HÄNDER MED MOBILEN DU KASTAR?

Gamla mobiltelefoner, datorer och läsplattor som vi kastar kallas för elektroniskt avfall.
Elektroniskt avfall från Västeuropa och Nordamerika exporteras till länder i Afrika, Asien
och Sydamerika där lagar om miljö och arbetsvillkor inte alltid är lika stränga.

EUROPA ASIEN
NORDAMERIKA

AFRIKA

SYDAMERIKA

AUSTRALIEN

Exporterar elektroniskt avfall

Importerar elektroniskt avfall
Importerar sannolikt elektroniskt avfall Källa: Greenpeace, Basel Action Network

8
9 Vilka möjligheter och problem innebär exporten av elektroniskt avfall?
Resonera utifrån följande perspektiv:

______________________________________________
På kort och lång sikt
För rika och fattiga
______________________________________________
Lokalt och globalt
______________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

9
GRADNÄTET

A
Ursprungsfolk finns i alla världsdelar utom Antarktis. Position: 30°N, 111°Ö
I informationsrutorna på detta uppslag kan du läsa
om händelser som berör olika ursprungsfolk i världen. Ursprungsfolk måste flytta när
en stor damm byggs.
10 Para ihop positionerna med rutorna.

Läs positionsangivelsen som är

gulmarkerad i informationsrutorna.
Skriv rätt bokstav (A-E) i de tomma rutorna.

Obs! Det är två rutor för mycket.

Världen: Världsdelar med gradnät 30/30

180º 150º 120º 90º 60º 30º 0º 30º 60º 90º

60º

30º

0º

30º

60º

180º 150º 120º 90º 60º 30º 0º 30º 60º 90º

10
 B C
Position: 0°, 100°Ö Position: 66°N, 19°Ö
Regnskog huggs ned för att ge Ursprungsfolk hamnar i markkonflikt
plats för odling av oljepalmer. Det när företag vill öppna en gruva i
drabbar områdets ursprungsfolk. området.

D
º 120º 150º 180º Position: 37°S, 145°Ö
År 2008 bad regeringen landets
ursprungsfolk om ursäkt för de
60º orättvisor de har utsatts för.

30º

0º

Position: 50°N, 105°V

30º
Mästerskap för ursprungsfolk
hålls på denna plats i juli 2014.

60º

º 120º 150º 180º

11
STORA STÄDER

Sedan år 2008 lever den största delen av världens befolkning i städer. Kartorna
visar antalet städer med mer än 1 miljon invånare från år 1800 till år 2010.
Studera kartorna och svara sedan på frågorna på nästa uppslag.

År 1800

År 1900

12
År 1950

År 2010

13
STORA STÄDER

11 Studera kartorna på förra uppslaget.

Kryssa för om påståendena är sanna eller falska.
Sant Falskt

a) År 1800 fanns två städer med mer än 1 miljon invånare.

b) År 1900 fanns det inga miljonstäder i Afrika och Sydamerika.

c) Tillväxten av miljonstäder i världen var störst mellan år 1900 och 1950.

d) År 1950 fanns det miljonstäder i alla världsdelar.

e) Den största staden år 1950 låg i Nordamerika.

f) Den största staden år 2010 låg i Nordamerika.

g) Den största tillväxten av miljonstäder mellan år 1950 och 2010 har skett i Asien.

14
12 Vilka orsaker kan finnas till att antalet stora städer har ökat kraftigt från
1800 till 2010? Resonera.
Utgå från olika tidpunkter och olika delar av världen.

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

15
KVINNOR FÖDER FÄRRE BARN

Födelsetalet är antalet barn en kvinna föder under sitt liv. Födelsetalet har minskat i
alla världsdelar. Diagrammet visar födelsetal år 1950-1955 och 2005-2010.

Födelsetal (antal barn/kvinna)

7  

6  

5  

4  

3  
1950-­‐1955  
2   2005-­‐2010  
1  

0  
Afrika   Asien   Europa   Nordamerika   Oceanien   Sydamerika  

Källa: FN

16
 Studera diagrammet över födelsetal och svara på frågorna.
13 a) I vilken världsdel var födelsetalet högst år 1950-1955?

Svar: _________________________

b) I vilka två världsdelar har födelsetalen minskat mest från

år 1950-1955 till 2005-2010?

Svar: _________________________ och _____________________________

14 Vad finns det för orsaker till att kvinnor i hela världen föder
färre barn? Resonera utifrån följande perspektiv:

________________________________________________ Individ – Samhälle

Rika – Fattiga
________________________________________________
Dåtid – Nutid
________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

17
EGYPTENS BEFOLKNINGSFÖRDELNING

Befolkningsfördelning
Beirut

Medelhavet

Alexandria
Tanta

Giza Kairo
Suez

Nilen
Asyut

Röda
havet

Befolkning/km²
Mer än 5 milj. inv.
1 - 50 1001 - 25 000 1 milj. - 5 milj. inv
Mindre än 1
51 - 1000 25 001 - 100 000 Mindre än 1milj. inv.

Port Sudan

Markanvändning
Beirut

Medelhavet
Nilen

Röda
havet

Markanvändning
Odlad mark
Öken
Vegetation

Port Sudan

18
 Egyptens befolkning är mycket ojämnt fördelad. Vissa delar av Egypten är tätbefolkade,
andra är glest befolkade.

15 Varför är vissa delar av Egypten så tätbefolkade och andra så glesbefolkade?

Förklara med hjälp av kartorna och begreppen i rutan.

__________________________________________ Klimat Resurser Turism

Urbanisering Transporter
__________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

19
 NAMN, LÄGE OCH STORLEK

rlden: Världsdelar med gradnät 30/30, statsgränser

180º 150º 120º 90º 60º 30º 0º 30º 60º 90º 120º 150º 180º

60º 60º

30º 30º

0º 0º

30º 30º

60º 60º

180º 150º 120º 90º 60º 30º 0º 30º 60º 90º 120º 150º 180º

16 Svara på frågorna genom att kryssa för ett alternativ.

Du kan ha hjälp av kartan i vissa frågor.

a b

Vilken stad ligger närmast ekvatorn? Vilket land har gräns mot Indien?

o New York o Kanada

o Beijing o Nicaragua
o Sydney o Pakistan
o Singapore o Kenya

c d

Vilket land är störst till ytan? Vilket land har störst folkmängd?

o Belgien o USA
o Iran o Kina
o Kuba o Australien
o Nordkorea o Brasilien

20
 e f

Vilken bergskedja ligger sydligast? I vilket hav mynnar Ganges ut?

o Uralbergen o Atlanten
o Himalaya o Stilla havet
o Klippiga bergen o Indiska oceanen
o Anderna o Norra ishavet

g h

Vilken ö-grupp ligger i Atlanten? Vilket land ligger närmast Sverige?

o Hawaiiöarna o Lettland
o Maldiverna o Rumänien
o Färöarna o Chile
o Fijiöarna o Thailand

i j

Vilket land har inte kust mot ett hav? Vilken öken ligger i Afrika?

o Algeriet o Sahara
o Mexiko o Gobiöknen
o Österrike o Stora Victoriaöknen
o Indonesien o Nevadaöknen

k l

Vilken stad ligger nordligast? I vilken världsdel ligger Sibirien?

o Kapstaden o Afrika
o Bagdad o Asien
o Bangkok o Sydamerika
o Moskva o Nordamerika

m n

Vilken sjö ligger västligast? Vad är en del av Östersjön?

o Vänern o Bottenviken
o Vättern o Skagerrak
o Hjälmaren o Biscayabukten
o Mälaren o Barents hav

21
Lärarens anteckningar

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

22
Bildförteckning
Sida Titel Upphovsman Licens
s. 2 ö. v. Tamil tea pickers james_gordon_losangeles/flickr CC BY-NC
s. 2 ö. h. Paris visite zoetnet/flickr CC BY
s. 2 m. v. Manila rooftops viewfinderview/flickr CC BY-NC
s. 2 m. h. Hurricane Gaston damage Liz Roll/FEMA/wikimedia Public domain
s. 2 n. v. Aggersund Jylland 20130930_005 News Oresund/flickr CC BY
s. 2 n. h. Roscoff, Brittany, France Zubro/wikimedia CC BY-SA
s. 7 Lokaliseringsmodell Måns Hansson/Uppsala universitet ©M. Hansson
s. 8 ö. LG Optimus smartphones LGEPR/flickr CC BY
s. 8 n. v. Computerschrott Volker Thies/wikimedia CC BY-SA
s. 8 n. h. Workers tear apart mobile phones Jim Xu ©Getty Images
s. 10 Three Gorges Dam Le Grand Portage/flickr CC BY-NC
s. 11 ö. v. P3260480 Achmad Rabin Taim/wikimedia CC BY
s. 11 ö. h. Belaz haul truck Sandrerro/wikimedia CC BY-SA
s. 11 m. Sorry Virginia Murdoch/flickr CC BY-SA
s. 11 n. Girls lacrosse Knightgal/wikimedia Public domain
s. 14 v. Nanjing Road-Shanghai Khalid Albaih/flickr CC BY
s. 14 h. Rocinha Favela Alicia Nijdam-Jones/flickr CC BY
s. 16 ö. v. Science Careers Argonne National Laboratory/flickr CC BY-NC-SA
s. 16 ö. h. 030512-N-0000W-001 Tom Watanaby/U. S. Navy/wikimedia Public domain
s. 16 n. v. Zhongdian, one child poster Arian Zwegers/flickr CC BY
s. 16 n. h. One child family, Indien Santhanam Rajagopal ©S. Rajagopal

Kartförteckning

s. 4 Australiens klimat ©Norstedts kartor 2014

s. 6 Fordonstillverkare 2002 och 2012 ©Norstedts kartor 2014
s. 8 Elektroniskt avfall ©Norstedts kartor 2014
s. 10-11 Världen utan gränser ©Liber 2013
s. 12-13 Miljonstäder i världen 1800-2010 Johanna Jokinen/Uppsala universitet
s. 18 Egypten ©Norstedts kartor 2014
s. 20 Världen med gränser ©Liber 2013

23
 © Skolverket

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier