Special/ lockaNde markNad

Kina r lika med framtiden. I ratal har den sanningen bankats in i vra medvetanden. Frilansjournalisten Jojje Olsson har rest runt bland sjukhus och forskningsanlggningar fr att frska frst varfr de globala lkemedelsbolagen tvlar om att investera mest i Kina.

18

/No 2, mars 2010

LmV.

frfrd av kina

LmV.

p nsta No 4 juni 2011 / 19 uppslag

Forts

Special/ lockaNde markNad

et gr ganska snabbt att frst varfr danska Novo Nordisk stor satsar i Kina. Fr ett par rtionden sedan var diabetes nstan oknt i landet. I dag uppskattas drygt 90 miljo ner kineser dras med sjukdomen. I den nya fabriken i Tianjin, som Novo Nordisk nyligen investerade 2,5 miljarder kronor i, ska 240 miljoner enheter insulinbaserad behandling av diabetes produceras rligen redan 2016. Zhang Kezhou r vice vd och medicinsk chef fr fretagets del i Kina, och han ser flera anledningar till att antalet dia betesfall kat nsta explosionsartat. ven om kost och livsstil spelar stor roll, s beror en stor del av kningen p att fler patienter undersks nu n tidigare. Svl patienter som lkare blir allt mer medvetna och fler fr i dag rtt diagnos, berttar han. kningen av diabetes i Kina tjnar vl

Kunskapen om forskning och utveckling inom lkemedel i Kina r fortfarande vldigt liten. Wang Baoping

som exempel p hur en rad folksjukdomar utvecklas i landet, sger Zhang Kezhou. Nr antalet patienter brjar ka uppmrk sammar regeringen problemet och bygger allt fler sjukhus fr att patienterna ska f nrmare till underskning och vrd. Paral lellt med det kar medvetenheten i stort, bde bland patienter och lkare. Det r nr det hr sker fr sjukdom efter sjudom som lkemedelsmarknaden vxer. I r frvntas Kina segla upp som vrldens tredje strsta marknad fr lkemedel. Och de utlndska lkemedelsfretagen ser vad som hller p att hnda. Zhang Kezhou talar om en investeringstvling. Astrazeneca har i dag ver 3 000 anstllda i Kina, och sljer produkter i ver 100 kinesiska stder. Pfizer har en ungefr lika stor personalstyrka p plats och kade i fjol verksamheten i Kina med 25 procent. Kina har lnge setts som en framtida

frfrd av kina

20 /No 4, juni 2011

jojje olsson

LmV.

marknad fr de globala lkemedelsfreta gen. Men egentligen var det frst 2009 som marknaden tog rejl fart. Regeringen pre senterade d en satsning p motsvarande 820 miljarder kronor i sjukvrden ver de tre nrmaste ren. Mlet med satsningen var att 90 procent av befolkningen skulle omfattas av en slags grundlggande sjukfr skring. En srskild subventionering inom sjukvrden fr samtliga invnare hjdes drfr under 2011, frn strax ver 100 till nstan 200 kronor. Besluten presenterades under de rliga politiska stormtena i Pe king i mars i r, och ingr i myndigheternas tgrder fr att vidga det sociala skydds ntet. Den kinesiska regeringen har flera skl att vilja satsa s mycket p sjukvrden. Eftersom det r dyrt att bli sjuk i Kina idag s sparar mnga kineser sina pengar fr att ha som skerhet. Regeringen vill istllet att de ska spendera pengarna fr att p s stt

ka den inhemska konsumtionen och gra ekonomin mindre beroende av exporter. Dessutom r dlig och dyr sjukvrd en av de frmsta anledningarna till folkligt missnje med det styrande partiet.
Enligt statlig mEdia tcks nu 1,27 av

vrldens tredje strsta marknad

Fr tta r sedan var Kina vrldens nionde strsta marknad fr lkemedel. Sedan dess har intkterna vuxit med en femtedel varje r, och 2011 kommer Kina segla upp p tredje plats bakom USA och Japan, tror marknadsunderskningsfretaget IMS Health. De rknar ocks med att marknadsvrdet fr lkemedel i Kina kommer dubblas igen till 2013 genom att kineserna kommer spendera ytterligare ver 250 miljarder kronor p mediciner. Marknadsunderskningsfirman RNCOS uppskattar 2011 rs tillvxt fr lkemedel i Asien till 9,5 procent, jmfrt med 3,2 procent i USA och 4,5 procent i Europa.

1,34 miljarder invnare av denna grundlg gande sjukfrskring, som r den frsta av sitt slag i Kinas historia. Vid mtet i mars i r beslutades att ytterligare hja den ursprungliga satsningen p sjukvrd 2009 2011, till sammanlagt ver 1 000 miljarder kronor. Dessutom uppmanas lokala myn digheter att gra sjukvrd och lkemedel mer tillgngligt fr befolkningen. Tack vare denna politik kommer pri serna fr nstan alla lkemedel i Kina att minska fr patienterna, sger Zhang Kez hou och nmner antibiotika och medicin fr hgt blodtryck som exempel. Nr reformerna genomfrs kommer det vara framfrallt patienterna p landsbyg den som fr bttre tillgng till lkemedel. Ngot som Zhang Kezhou menar r en stor utmaning, men samtidigt en enorm mj lighet, fr utlndska lkemedelsfretag. Srskilt som det finns ytterligare utrymme fr satsningar i framtiden; sjukvrd str nu fr 3,2 procent av den kinesiska regering ens totala utgifter enligt tidningen Wall Street Journal. I Sverige och mnga andra lnder ligger motsvarande siffra p cirka 10 procent.
FokusEt p dE nya marknadErna br jar nu ocks pverka vad de globala lkeme delsfretagen vljer att forska p. Brittiska BBC rapporterade i maj i r att allt fler fre tag utvecklar lkemedel riktade till sjukdo mar som r vanligt frekommande i Asien. Det handlar framfrallt om cancer i huvud, hals, mage och lever, hepatit B, tuberkolos och denguefeber. En intervjuad chef vid Pfizer ser en tydlig trend i att lkemedels fretag fokuserar sin forskning fr att mta behoven p den asiatiska marknaden. Kina ligger idag efter nr det gller medicinsk forskning, och man brister ofta i kompetens att driva den sjlv. Kunskapen om forskning och utveck ling inom lkemedel i Kina r fortfarande vldigt liten, och man behver lra frn vst och anamma internationella standarder, sger Wang Baoping. Han leder Novo Nordisks forskningscen ter i utkanten av Peking, dr det nyligen in vesterats 600 miljoner kronor p forskning och utveckling. Antalet anstllda ska hr dubblas frn 100 till 200 inom fyra r. Wang Baoping berttar att investeringen i forskning ocks grs fr att fretaget vill

visa samarbetsvilja och dedikation till Kina. ven om landet succesivt frbttrar kvali tn p sin forskning s har de en bit kvar att g, och myndigheterna vill drfr grna se fler vsterslndska investeringar. Internationellt sett har Kina mindre erfarenhet inom forskningsomrdet, vilket regeringen vill ndra p. En etablering hr gr drfr vldigt snabbt rent materialms sigt, sger Wang Baoping.

renden att uppmuntra verfring av teknik och kunskap till Kina ses inom allt fler omrden. Statliga subventioner har redan stimulerat avancerade industrier som snabbtg och vindkraft till att bli vrldsledande. Nr det gller lkemedelsmarknaden har utlndska fretag nnu s lnge bara mellan 10 och 20 procent av marknaden i dag, men det r en siffra som enligt alla prognoser berknas vxa. Kinas tolfte femrsplan som godkn des vid mtet i mars i r har till exempel ett uttalat fokus p bioteknik och biomedi cin dr lkemedel ingr som en underkate gori, sger Ingrid de Vries vid Exportrdet i Shanghai. Hon konstaterar ocks att Kina fortstter erbjuda goda frutsttningar fr utlndska fretag att frlgga sina forsk ningscentra hr. Exempelvis har Astraze neca i dag sitt globala center fr forskning och utveckling i Shanghai. Efter en expansion av forskning och utveckling hr kan fretaget fortfarande be hlla sitt patent hemmavid, ppekar Ingrid de Vries. Hon lgger till att Kina allt mer trder fram som en viktig marknad fr kliniska tes ter. Internationella fretag ser mjligheter att dra nytta av landets stora patientbefolk
No 4 juni 2011 / 21

LmV.

Special/ lockaNde markNad

ning, dr alla huvudsakliga sjukdomar finns representerade och medicinska institutio ner nu r tillgngliga. Dessutom r Kina vrldens strsta producent och konsument av vaccin i dag, p grund av stor befolkning och risk fr pandemi. Ingrid de Vries berttar ocks att svenska fretag har gjort bra ifrn sig p marknaden hr. Inom lkemedelsbranschen har Sverige ett etablerat och gott rykte i Kina, i och med frsta investeringen i SinoSwedish Pharma ceutical Corporation redan 1987 i staden Wuxi. Fem svenska lkemedelsfretag investe rade d i ett joint venture tillsammans med ett kinesiskt statligt bolag. De var Sveriges, och ett av vrldens, frsta joint venture i Kina som ledde till etablering av Astrazene ca och Pharmacia i landet. Exportrdet dri ver ocks projektet Symbiocare Health by Sweden, genom vilket Sverige och Kina har ett omfattande samarbete inom hlsovrd. Ett exempel p Sveriges stllning i utveck lingsarbetet var d Kinas hlsominister i oktober frra ret lyfte fram Sverige som ett exempel fr Kinas pgende hlsoreform.

en ven om etableringar i Kina lockar, r det lngt ifrn frik tionsfritt fr de vsterlndska fretag som bestmmer sig fr att satsa. Processen fram till en etablering r inte transparent. Och sprkliga och kulturella barrirer komplicerar det hela ytterligare. Svenska fretag som vill lansera och er bjuda sina produkter i Kina behver en lokal partner med erfarenhet av registrering och regelverk och som frstr hur processerna gr till i praktiken, menar Ingrid de Vries. Hon sger att Kinas myndighet fr kon troll och reglering av lkemedel och livs medel har strkt kontrollen de senaste ren efter en rad hlsoskandaler, exempelvis 2008 d sex barn avled och hundratusen tals insjuknade efter att melamin blandats i mjlkpulver. I grunden tycker hon att utvecklingen r positiv, men hon ser ocks att den by rkratiska processen blivit svrare. Fr att slja lkemedel i Kina krvs ocks lokala kliniska studier. En ofta tidskrvande och dyr process. Till det kommer frgan om vad som r vad. Det som i Europa klassas som lkeme del kan i Kina klassas som livsmedel, eller tvrtom. Det kan krva nnu mer tid och resurser. Ett exempel r svenska BioGaia som sljer probiotika och nyss har tagit sig in p den kinesiska marknaden. Produkten sljs
22 /No 4, juni 2011

frfrd av kina
i vriga delar av vrlden som lkemedel, men i Kina kommer det antagligen att sljas som livsmedel fram till dess att allt r klart med licenser och tillstnd. Exportrdet ser en stor potential i Kina fr s kallad fun ctional food frn fretag som BioGaia. De hr produkterna kan ocks klassas som biopharma och i Kina hanteras de d som lkemedel av myndigheterna, sger Ingrid de Vries.
Zhang kEZhou p novo nordisk un

derstryker, precis som kollegan Wang Baoping, att nyckeln till framgng r att visa lojalitet. Det r en egenskap som uppskattas och belnas p ett annat vis fr fretag hr n i vst. Det handlar om att bygga frtro ende hos myndigheterna. Vr nya fabrik i Tianjin blev till efter ett samarbete med regeringen och efter

Nyckeln till framgng r lojalitet med landet. Zhang kezhou

LmV.

jojje olsson

Subventioner istllet fr korruption

Subventionssystemet i Kina kom till efter att situationen fr sjukvrden blivit allt mer ohllbar. Reformer p 1970-talet innebar att sjukhusen skulle finansiera sig sjlva. Fr att f ekonomin att g runt blev det lkemedel som blev intktskllan. Konsekvensen blev en kraftig vermedicinering och korruption, exempelvis avrttades Kinas fre detta sjukvrdsminister 2007 fr att ha tagit mutor. Fr att motverka allt detta ska subventionssystemet minska vinsten p lkemedel och det innebr ven att lkarna inte lngre fr provision frn lkemedelsfretagen. Men det finns fortfarande envisa kvarlevor av det gamla systemet. Den verdrivna anvndningen av antibiotika i Kina r ett exempel, eftersom vinstmarginalen r hgre p antibiotika n p andra lkemedel. I snitt anvnds nstan tjugo gnger mer antibiotika per person i Kina n i Sverige, och av receptutskrivningen vid kinesiska sjukhus r cirka 70 procent antibiotika.

N
att vi vertygat myndigheterna om vr dedikation till den kinesiska marknaden. Hans erfarenhet r att det vanligtvis tar tv till fyra r lngre tid att f ut lkemedel p marknaden i Kina n i Europa. Realiserandet tar lngre tid och gr i mnga kanaler. Det finns ingen enda univer sallsning nnu, ingen one fits all. Men lojalitet belnas som sagt. Novo Nordisk fick, betydligt snabbare n vad som r brukligt, sitt nya diabeteslkemedel Victoza godknt i Kina. Zhang Kezhou kall lar Victoza fr ett historiskt genombrott, och lkemedlet hade knappast blivit god knt p mindre n tv r i Kina om inte Novo Nordisk funnits hr sedan 1994. Men ven Zhang Kezhou pekar p regel
LmV.

verket och det politiska systemet som ut maningar fr utlndska lkemedelsfretag som vill etablera sig i Kina. Det finns inga klara specifikationer och reglerna r ofta ppna fr tolkning. Lkare r mer konservativa och litar hellre p egna erfarenheter n teknik, vilket kommer ta tid att ndra p. Det gller ocks att vara flexibel, kunna anpassa sig till det annorlunda regelverket och stndigt vara beredd p ndrade stan darder. Det gller ocks att satsa p rtt slags mediciner. Exempelvis r bldarsjukan vldigt ovanlig i Kina. Drfr omfattas den inte av myndigheternas subventioner och mnga patienter avstr d frn att kpa lkemedel, sger Zhang Kezhou. r Zhang Kezhou tittar framt i tiden och frsker se vad som kommer hnda nst i Kina ser han att landet har stora hlsout maningar. Han nmner matskerhet, rk ning och kroniska sjukdomar som srskilt bekymmersamma. Men allra vrst r det med froreningarna som leder till enorma kostnader, bde rent ekonomiskt och fr de mnniskor som drabbas. Och s var det cancern, vars kning i Kina saknar all his torisk motsvarighet i vrlden. De senaste tre ren har antalet cancerfall kat med ver 80 procent, och r nu enligt officiell statistik den vanligaste ddsorsaken av alla i hela landet. Utvecklingen har dragit till sig myndigheternas uppmrksamhet och cen tralregeringen ska nu st fr en del av vrd kostnaden. Efterfrgan p cancerlkemedel kommer drfr ka dramatiskt. Liknande farhgor mlas upp av Julia Zhu, som varit lkare p Tiantan Puhua Hospital i sdra Peking i ver tio r. Hon ser det strsta behovet av framtida lkemedel i cancer, diabetes, hgt blodtryck och fler

kroniska sjukdomar till fljd av en ldrande befolkning. Lkemedel behvs med andra ord, men patienterna r beroende av priset, menar Julia Zhu. Drfr, sger hon, r det nstan ndvndigt fr utlndska lkemedel att de tcks av regeringens subventioner. Annars anvnds de inte. Hon sg bland annat en stor kning i anvndningen av lkemedel mot hgt kolesterolvrde d de blev billigare. Vsterlndska lkemedel brjade bli vanliga under mitten av 1990talet. Och nr Kina blev medlem i Vrldshandelsorgani sationen 2001 exploderade de utlndska fretagens verksamhet hr, sger Julia.
innan dEss var anvndningEn av

traditionell kinesisk medicin vanlig. Det r den fortfarande, men trenden gr mot att anvnda traditionell medicin som komple ment till vsterlndska lkemedel, menar Julia Zhu. Kinesiska hlsomyndigheten pre senterade i fjol ocks en lista med rekom mendationer p hur och till vad de mest frskrivna lkemedlen br anvndas. Men listan har nnu inte ngon jttestor bety delse fr valet av ett lkemedel, sger Ning Lisheng, apotekare vid Puhua Hospital. Han menar att patientens kostnadsprioritering ar gr att det r betydligt viktigare fr ett lkemedel att ing bland de mediciner som subventioneras av myndigheterna. Eftersom inhemska lkemedel ofta redan omfattas av frskringar och subven tioner, s fr de hr nya satsningarna p sjukvrden strst betydelse fr utlndska lkemedelsfretag , sger Ning Lisheng.

JoJJe olssoN, text stefaN malmquist, illustration

No 4 juni 2011 / 23