Professional Documents
Culture Documents
Sofia Franzn
Ume Universitet VT 2013 Institutionen fr id- och samhllsstudier Kandidatuppsats, 15 hp Religionsvetenskap Handledare: Tomas Lindgren
Girl, you are in the wrong place: En kvalitativ studie om kvinnors kontraomvndelser frn kristen tro
Abstrakt
Det huvudsakliga syftet med den hr studien r att analysera orsaker bakom fre detta kristna kvinnors kontraomvndelser i ett urval av 20 sjlvbiografiska berttelser. Vad sger berttelserna om de avgrande sklen fr frfattarnas kontraomvndelser? Vilka indikationer finns det i berttelserna om att olika former av deprivation och sociala interaktioner orsakar kontraomvndelse? Metoden fr dataanalys r meningskoncentrering. De teoretiska perspektiv som anvnds fr att analysera att de empirin r deprivationsteori sklen fr och deras
socialkonstruktionism.
Resultaten
visar
huvudsakliga
kontraomvndelser kretsar kring att religionen inte upplevs som sann, att den inte upplevs som etiskt rtt, att kristna beter sig illa, en negativ behandling p grund av knstillhrighet samt emotionellt lidande. Berttelserna visar tecken p etisk, social, existentiell och organisk deprivation, samt p kontakter med ickekristna. Dessa faktorer kan delvis frklara kvinnornas kontraomvndelser.
Skord:
Deconversion, Christianity, women, deprivation theory, social constructionism, psychology of religion, sociology of religion
One woman shared that her husband was improving, but that he still listened to AC/DC when the kids were in the car. I almost chirped out that I liked some of their songs, when all the other women instantly chorused an ewwwww! of disapproval. I thought Girl, you are in the wrong place.
INNEHLLSFRTECKNING
1. INTRODUKTION .............................................................................................................. 1 1.1. Bakgrund ........................................................................................................................... 1 1.2. Syften ................................................................................................................................ 2 1.3. Frgestllningar ................................................................................................................. 3 1.4. Begreppsbestmningar ...................................................................................................... 3 1.5. Avgrnsningar ................................................................................................................... 4 1.6. Mlgrupp ........................................................................................................................... 4 1.7. Disposition ........................................................................................................................ 5 2. METOD ............................................................................................................................... 6 2.1. Val av studieobjekt ............................................................................................................ 6 2.2. Val av forskningsdesign .................................................................................................... 6 2.3. Tillvgagngsstt ............................................................................................................... 7 2.3.1. Litteraturskning ....................................................................................................... 7 2.3.2. Urvalsmetod ............................................................................................................... 8 2.3.3. Metod fr dataanalys ................................................................................................. 9 2.4. Reabilitet och validitet .................................................................................................... 10 2.5. Etiska vervganden ....................................................................................................... 11 3. MATERIAL ...................................................................................................................... 12 3.1. Beskrivning av materialet ................................................................................................ 12 3.2. Problematisering av materialet ......................................................................................... 13 4. TIDIGARE FORSKNING .............................................................................................. 15 4.1. Forskningsversikt .......................................................................................................... 15 5. TEORETISKA REFERENSRAMAR ............................................................................ 18 5.1. Deprivationsteori ............................................................................................................. 18 5.2. Socialkonstruktionism ..................................................................................................... 20 6. ANALYS AV BERTTELSERNA ................................................................................ 22 6.1. Huvudsakliga skl fr kvinnornas kontraomvndelser ................................................... 22 6.1.1. Det var inte sant. .................................................................................................. 23 6.1.2. Det gick emot min moral. .................................................................................... 24
6.1.3. De kristna betedde sig illa. ................................................................................... 25 6.1.4. Jag blev illa behandlad p grund av mitt kn. ...................................................... 25 6.1.5. Jag mdde dligt. .................................................................................................. 27 6.2. Indikationer om olika former av deprivation .................................................................. 28 6.2.1. Etisk deprivation ..................................................................................................... 28 6.2.2. Social deprivation .................................................................................................... 29 6.2.3. Existentiell deprivation ............................................................................................ 30 6.2.4. Organisk deprivation ............................................................................................... 31 6.3. Indikationer om frklaringar utifrn sociala interaktioner .............................................. 33
7. DISKUSSION ................................................................................................................... 35 7.1. Reflektioner ver resultaten ............................................................................................ 35 7.1.1. Utvrdering av deprivationsteorins relevans fr studien ......................................... 36 7.1.2. Utvrdering av socialkonstruktionismens relevans fr studien ............................... 37 7.1.3. Jmfrelser med tidigare forskning ......................................................................... 39 7.1.4. Frslag fr vidare forskning .................................................................................... 40 8. REFERENSER ................................................................................................................. 41
1. Introduktion
Det hr kapitlet brjar med en kort introduktion av bakgrunden till studiens frgestllning. Efter det skriver jag om mina syften med studien, fr att sedan med en frgestllning konkretisera vad den handlar om. Sedan frklarar jag hur ngra centrala begrepp definieras i studien. Drefter tar jag upp studiens avgrnsningar. Till sist beskriver jag vilka slags lsare jag skriver fr.
1.1. Bakgrund
Det finns argument fr att det pgr en sekulariseringsprocess i vstvrlden.1 Danile Hervieu-Lger skriver om att storheten hos institutionell religion har minskat i Vsteuropa och Nordamerika, framfr allt under de senaste 30 ren.2 Steve Bruce argumenterar fr att individualism, diversifiering och relativism i en liberal demokratisk kontext underminerar religionens roll som sammanhllande och meningsskapande aktivitet.3 andra sidan finns det argument emot sekulariseringsparadigmet och fr att religionens betydelse r strre n ngonsin. Peter Berger menar att det moderna samhllet har tagit bort den skerhet som mnga mnniskor knner ett behov av och drfr har alla rrelser som utlovar tydliga svar p livets frgor en stor genomslagskraft.4 Hur som helst rder en konsensus om att det moderna samhllet prglas av pluralism och en allt strre mjlighet att som skare vlja fritt bland olika livsskdningar.5 Det hnder som bekant att mnniskor byter en livsskdning mot en annan. Men varfr sker detta egentligen? Mnga studier antyder att en sdan hr s kallad kontraomvndelse har flera orsaker. Nr intellektuella tvivel, samvetsfrgor och bristande psykiskt vlmende frekommer samtidigt som
1 2
det
sker
sociala
interaktioner
med
utomstende
verkar
sannolikheten
fr
Bruce 2002: 1. Fenn 2003: 161. 3 Bruce 2002: 241. 4 Berger m fl. 1999: 7. 5 Furseth & Repstad 2005: 151.
kontraomvndelse ka.6 Studier har ocks visat att det r en ofta lngdragen process det r frgan om. Dessa resultat gller bde kvinnor och mn.7 Men forskningen om vad knstillhrigheten spelar fr roll nr det gller kontraomvndelse r nnu begrnsad och det anser jag r ett problem. Jag menar att det beror p en androcentrism dr man frbiser knsskillnader och antar att knsblindhet r detsamma som neutralitet. Forskning har visat att knstillhrigheten spelar roll i mnniskors religisa engagemang, s det torde den gra ocks nr det gller upphrandet av religist engagemang. Drfr har jag valt att studera kvinnors kontraomvndelser. Anledningen till att jag valde det hr studieobjektet r att jag har en personlig erfarenhet av denna process. Min handledare har kommenterat att det r ett intressant mnesomrde som gr bra att koppla till relevant teori, vilket uppmuntrade mig att g vidare.
1.2. Syften
Det huvudsakliga syftet med den hr studien r att analysera orsaker bakom kvinnors kontraomvndelser. Fokuseringen p kvinnor r baserad p antagandet att kvinnors vgar bort frn kristen tro ibland ser annorlunda ut jmfrt med vad som gller bland mn, eftersom mn och kvinnor i mnga sammanhang lever under olika sociala villkor. Linda Woodhead, en inflytelserik professor i religionssociologi, menar att medvetenheten om genusfrgor inte bara br influera religionssociologins metodik, som den i allt hgre utstrckning gr, utan ocks dess teorier.8 En frhoppning r ocks att kristna frsamlingar genom en kad frstelse om kontraomvndelse kan hitta vgar att mta dem som kmpar med livet som kristen. Det finns ocks en nskan om att lsningen av fre detta kristnas berttelser ska bidra till en kad insikt hos kristna om den kthet som kan finnas i deras fre detta brders och systrars religisa engagemang. Till sist menar jag att en kad frstelse av kontraomvndelse r viktig inom psykologin och beteendevetenskapen fr att det troligen finns en och annan mnniska som sker
6 7
samtalskontakt p grund av hans eller hennes upplevelser av att lmna sin religion. Dessa upplevelser kan ibland vara bde psykiskt pressande och skrmmande.9
1.3. Frgestllningar
I den hr uppsatsen har jag fr avsikt att analysera ett urval av tjugo kvinnors sjlvbiografiska berttelser om deras kontraomvndelser frn kristen tro. Analysen grs utifrn ett deprivationsteoretiskt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Frgestllningarna r: 1) Vilka huvudsakliga skl ger kvinnorna fr sina kontraomvndelser? 2) Ger berttelserna indikationer om att kvinnornas kontraomvndelser kan frklaras utifrn: a) olika former av deprivation? I s fall, vilka former? b) sociala interaktioner? I s fall, p vilka stt?
1.4. Begreppsbestmningar
Hr definieras ngra viktiga begrepp som anvnds i den hr studien:10 Religion. Religionsvetare har svrt att komma fram till en definition av religion som tillfredsstller alla forskares ambitioner11. Ska religion definieras utifrn sitt innehll (en substantiell definition) eller utifrn sin funktion (en funktionell definition)? Den korta, substantiella definition som anvnds i den hr uppsatsen r hmtad ur en bok av Tomas Lindgren och den lyder: Religion r en mnsklig respons p en verklighet som uppfattas som transcendent12. Kontraomvndelse. Nr begreppet kontraomvndelse frekommer i den hr uppsatsen menas ett frivilligt tillbakadragande (frn religion). Det r allts alltid ett tillbakadragande frn en religion (som definierats ovan) och oftast, men inte ndvndigtvis, r det ett tillbakadragande frn en religis grupp man har tillhrt. Hr anvnds ordet kontraomvndelse endast i relation till kristendomen. Jag valde denna term fr att den r ett intuitivt motsatsord till det klassiska ordet omvndelse.
9
Zuckerman 2012: 173. Fr en fullstndig beskrivning av teorier och begrepp, se kapitel 5, s. 18. 11 Lindgren 2009: 27. 12 Lindgren 2009: 28.
10
Alternation. Det var Peter Berger som frst myntade begreppet och med alternation menade han i korta ordalag en nstan total frvandling av vrldsuppfattning (s nra en total frvandling det gr att komma d en mnniska tminstone alltid kommer att leva i samma kropp i samma fysiska universum)13. Det r s begreppet anvnds i den hr uppsatsen.
1.5. Avgrnsningar
Denna studie begrnsar sig till att studera ett urval av tjugo berttelser som handlar om frfattarnas kontraomvndelser. Materialet kommer frn en enda sida p internet dr ett relativt lgt antal respondenter sjlva har valt att skriva sina berttelser. Avgrnsningen ligger i att studien kan exemplifiera men inte generalisera. Det gr allts inte utifrn den hr studien att dra ngra slutsatser om upplevelserna hos alla eller de flesta kvinnor som genomgr en kontraomvndelse.
1.6. Mlgrupp
Den tilltnkta huvudsakliga mlgruppen fr den hr uppsatsen r personer som r intresserade av frgestllningen och har vissa kunskaper om religionsvetenskap och samhllsvetenskap. Men frhoppningen r ocks att allmnheten, framfr allt personer som r knutna till kyrkligt frsamlingsarbete, ska kunna tillgodogra sig innehllet. Drfr r ambitionen att snka trsklarna s gott det gr genom ett okonstlat sprk och frklaringar av centrala begrepp.
13
1.7. Disposition
Den hr uppsatsen analyserar som sagt kvinnors kontraomvndelser frn kristen tro, genom ett urval av 20 sjlvbiografiska berttelser som r publicerade p en webbsida. Analysen14 grs utifrn fljande tre frgestllningar: Vilka r de huvudsakliga sklen kvinnorna ger fr att lmna sin kristna tro? Dataanalysen utfrs med hjlp av meningskoncentrering och resultatet visar fem huvudsakliga skl: Att religionen inte upplevs som sann, att den inte upplevs som etiskt rtt, att kristna beter sig illa, en negativ behandling p grund av knstillhrighet samt emotionellt lidande. Vilka tecken visar berttelserna p olika former av deprivation som orsaker till kontraomvndelse? Berttelserna visar tecken p etisk, social, existentiell och organisk deprivation bland kvinnorna, dr den sociala deprivationen r direkt kopplad till det faktum att de r kvinnor. Vilka antydningar visar berttelserna p att sociala interaktioner har betydelse fr kontraomvndelseprocessen? Antydningarna handlar om att kvinnorna hade vnskapsband med icke-kristna, som bidrog till att skapa en ny plausibilitetsstruktur som ersatte den kristna plausibilitetsstrukturen.
14
Begreppen som anvnds fr att analysera kontraomvndelse r hmtade frn deprivationsteori och socialkonstruktionism. Fr frklaringar av dessa begrepp, se kapitel 5.
2. Metod
Det hr kapitlet brjar med en redogrelse fr hur jag valde studiens mnesinriktning. Efter det beskriver och motiverar jag den forskningsdesign som har anvnts. Drefter fljer en detaljerad beskrivning av hur jag skte tidigare forskning, hur jag samlade in materialet och hur jag analyserade det. Slutligen skriver jag om studiens validitet och reabilitet samt etiska vervganden.
15
frknippas oftast med att teori vxer fram utifrn insamlade data, men i den hr studien anvnds kvalitativ metod fr att prva befintliga teorier (vilket sker allt oftare).16
2.3. Tillvgagngsstt
2.3.1. Litteraturskning
Litteraturskningen brjade med att jag lste forskningsversikten i studie om kristen kontraomvndelse av Wright, Giovanelli, Dolan och Edwards frn 201117. Fr att hitta forskningen de hnvisade till letade jag i Ume Universitetsbiblioteks databas. Sedan skte jag vidare i samma databas med olika kombinationer av skord, till exempel deconversion + women. Jag fann studier och via deras referenser hittade jag mer litteratur. Jag gr inte ansprk p att forskningsversikten i teorikapitlet r uttmmande. Min ambition r endast att skissera variationen inom forskningsfltet och lgga grunden fr en senare diskussion dr jag jmfr den hr studiens slutsats med tidigare slutsatser.
2.3.2. Urvalsmetod
Dataklla. Frst formulerade jag en bred frgestllning: Varfr lmnar kvinnor sin kristna tro?. Utifrn denna frgestllning samlade jag in tjugo autobiografiska berttelser som beskriver frfattarnas kontraomvndelser. Insamlingen skedde genom en sida p internet dr vem som helst kan skicka in sin berttelse. Man behver inte vara medlem fr att ha tillgng till texterna. Den dataklla som anvndes var allts dokument som redan fanns dr ute. Denna typ av data har (uppenbarligen) inte skapats i ngot specifikt forskningssyfte. Frdelen med det r att datan inte kan ha pverkats av forskarens vrderingar, uppfattningar och reaktioner, vilket hjer kvaliteten vad gller validitet.18 Jag skriver mer om det lngre fram. En annan faktor som gjorde att jag valde att anvnda dokument som dataklla r att det sparar mycket tid jmfrt med att planera och genomfra intervjuer. Inom ramarna fr denna uppsats genomfrande valde jag att gna s mycket tid som mjligt t analysen och inte insamlingen av data.
16 17
Urvalsteknik. Berttelserna utvaldes i den ordningsfljd de var publicerade (bakt i tiden, med brjan i mars 2013) och avsikten var att inkludera alla berttelser skrivna av kvinnor som jag fann tills jag hade tjugo stycken. Som tidigare nmnts r mlet med studien att exemplifiera men inte att generalisera. De berttelser jag valde ut behvde inte vara ngot stickprov som var representativt fr en strre population, s drfr anvndes inget s.k. sannolikhetsurval. Istllet anvnde jag en typ av icke-sannolikhetsurval, nmligen bekvmlighetsurval. Bekvmligheten bestod i att jag valde en sida p internet som jag p frhand visste hade en stor samling vlskrivna berttelser om kontraomvndelse. Denna sida rkade allts finnas vltillgnglig fr mig. Samtidigt menar jag att jag i en viss bemrkelse anvnde ett mlinriktat urval i och med att jag aktivt valde ut berttelser som var skrivna av kvinnor. P den mest grundlggande nivn innebr nmligen ett mlinriktat urval att det grs utifrn en nskan om att vlja personer som r relevanta fr forskningsfrgorna.19 Skillnaden mellan den hr studiens urvalsteknik och mlinriktade urvalstekniker som till exempel snbollsurval r att man i snbollsurval kontaktar ett ftal mnniskor fr att sedan be om tips p andra relevanta respondenter.20 I realiteten anser jag att skillnaden inte r s stor. Den hr urvalstekniken valdes drfr att jag p ett bekvmt stt nskade samla in relevant data. Urvalsproblem. Det dk upp tv problem i samband med urvalsprocessen. I ett ftal fall fanns inga uppenbara indikationer om knstillhrigheten hos frfattaren. I dessa fall lmnade jag en kommentar i kommentarsfltet dr jag beskrev mitt rende och frgade om de var en man eller en kvinna. Om jag inte fick ngot svar utelmnade jag berttelsen frn studien. I ett ftal andra fall var det svrt att avgra om jag skulle anvnda berttelsen eller inte p grund av att den var vldigt kortfattad eller saknade ngon egentlig information om sjlva kontraomvndelsen. Berttelser som valdes bort handlade till exempel om kontraomvndelser som just hade brjat eller enbart om livet efter kontraomvndelsen.
19 20
arbeta med tv teorier: deprivationsteori och socialkonstruktivism. Jag menar att dessa tv teorier kompletterar varandra i analysen av orsaker bakom kontraomvndelse.21
21 22
Fr visare lsning, se kapitel 5 p sidan 18. Bryman 2011: 360. 23 Bryman 2011: 49. 24 Bryman 2011: 50. 25 Bryman 2011: 489.
10
26 27
11
3. Material
Det hr kapitlet handlar om den insamlade data som jag har arbetat med i studien. Frst beskriver jag materialet, sedan problematiserar jag det och till sist fljer en kort analys av dess kvalitet.
12
13
inte om variationen av fre detta frsamlingstillhrigheter i dessa berttelser r typisk. Femton av de tjugo personerna i studien var uppvuxna i frikyrkliga miljer som ibland beskrivs som fundamentalistiska eller fanatiska. Det r mycket mjligt att det i urvalet finns en verrepresentation av personer med denna typ av uppvxt. Slutligen r kriteriet om meningsfullhet, allts huruvida materialet r tydligt och begripligt, inte s problematiskt. Berttelserna r ofta skrivna med ett vardagligt sprk. Jag upplever att lsningen av berttelserna mnga gnger r som att lsa urskriften till en vltalig ickeakademisk frelsning. Andra gnger r det som att hra ngon p ett lttfattligt stt bertta om en hndelse ver till exempel ett telefonsamtal. Materialet har allts sina brister. Inte desto mindre r berttelserna vrdefulla fr att frska frst frfattarnas subjektiva upplevelser s som de faktiskt r, vilket r en mlsttning inom kvalitativ forskning. Dessutom behvs respondenternas egna utsagor fr att mjliggra typologier av det slag som Armand Mauss gjorde.32 Dessa typologier klassificerar olika typer av kontraomvndelse utifrn observationer av mnniskor, p samma stt som man klassificerar olika typer av religiositet. Jag menar att sdana typologier r anvndbara fr att frst kontraomvndelse.
32
14
4. Tidigare forskning
I det hr kapitlet tar jag upp tidigare teori och relevant forskning i kronologisk ordning.
Som jag nmnde i kapitlet om metod r avsikten med denna versikt att ge exempel p relevant forskning och teori. Exemplen ges fr att jag vill skissera variationen inom forskningsfltet och lgga grunden fr en senare diskussion dr jag jmfr den hr studiens slutsats med tidigare slutsatser. Jag gr inte ansprk p att versikten r uttmmande. Tyngdpunkten ligger i att presentera tidigare forskning om bakomliggande orsaker till kontraomvndelse, s att det ska ligga i linje med studiens vergripande frgestllningar. Det tl att sgas att det jag menar med kontraomvndelse beskrivs i tidigare studier med olika begrepp som ibland har olika innebrd. Jag nmner dem ibland kortfattat, men ambitionen r inte i frsta hand att reda ut definitioner av begrepp.
4.1. Forskningsversikt
I jmfrelse med studier om religis omvndelse var studier om kontraomvndelse ovanliga fre 1980. Dagens forskning p omrdet r spretig; det har tillmpats olika metoder och det har genererats olika teorier.33 Ingen av dem r frhrskande.34 Ett tidigt frsk att konceptualisera kontraomvndelse och placera den i teorier om religiositet gjordes i en studie av Mauss35. Han sg tre dimensioner av religious disinvolvement som delvis motsvarade Glocks dimensioner av religious involvement. Han talade om den intellektuella, den sociala och den emotionella dimensionen och freslog en typologi av avfllingar utifrn dessa dimensioner.
33 34
Streib & Keller 2004: 181. Wright m fl 2011: 4. 35 Mauss 1969: 131.
15
P 1980-talet frklarades ofta kontraomvndelse i termer av kris och konflikt, menar Streib och Keller.36 Ett exempel r en studie gjord av Jacobs37. Hon intervjuade sjutton kvinnor som hade lmnat olika icke-traditionella religisa rrelser, dribland karismatiska kristna frsamlingar. Kontraomvndelsen frklarades som ett resultat av att kvinnorna behandlades mycket illa av mnnen i sammanhangen och att kvinnorna drmed inte sg ngon annan utvg n att lmna rrelserna. Brinkerhoff och Burke38 underskte vad de kallade fundamentalistiska sekter och frklarade religist uttrde som en social process. Den brjar med tecken p otro eller avvikande beteende, vilket stmplar personen som det svarta fret i gruppen. Detta fr personen i f rga att bete sig i enlighet med sin tilldelade roll och det fr dem till slut att avvika helt frn gruppen. Albrecht och Bahr39 intervjuade ca 30 fre detta mormoner och menade att kontraomvndelse generellt sett har en kombination av orsaker, men ofta finns tydliga sociala orsaker. Ganska ofta var det religisa engagemanget relativt litet fre kontraomvndelsen. Detta berodde bland annat p att familjen inte var religis eller p gifterml med icke-mormoner. Albrecht och Bahr anvnde grundad teori fr att f fram sina resultat och rekommenderade den fr vidare studier av kontraomvndelse. Barbour40 analyserade en varierande samling historiska och nutida sjlvbiografier som behandlade frfattarnas kontraomvndelse. Han sg etiska skl som framtrdande; frfattarna ansg ofta att religisa trosfrestllningar och handlingar var intellektuellt orliga, skadliga eller skenheliga. Han urskiljde fyra knnetecken fr kontraomvndelse: (1) intellektuella tvivel, (2) moraliska betnkligheter, (3) emotionellt lidande och (4) uttrde ur en religis grupp. Streib m fl.41 gjorde en enktunderskning med 1200 respondenter i USA och Tyskland. De 100 personer som deltog i djupare intervjuer karaktriserades bland annat av ppenhet fr upplevelser, autonomi, personlig mognad och lga pong p fundamentalismskalan.
36 37
Streib & Keller 2004: 186. Jacobs 1984: 155-171. 38 Brinkerhoff & Burke 1980: 41-54. 39 Bahr & Albrecht 1989: 180-200. 40 Barbour 1994. 41 Streib m fl 2009.
16
Zuckerman42 intervjuade 87 amerikaner som hade tagit avstnd frn sin religion. Han konstaterade att de flesta kontraomvndelser var utdragna processer som varade i upp till fem r. Vanligtvis kunde personerna inte peka p ngot avgrande som fick dem att lmna tron, utan de gav oftast ett flertal skl till varfr de gjorde det. Zuckerman ppekade att de objektiva orsakerna bakom kontraomvndelser r svra att komma t. Han menade dock att ju fler skl en mnniska har, desto strre sannolikhet r det att kontraomvndelsen sker. Wright, Giovanelli, Dolan och Edwards43 analyserade 50 berttelser tagna frn en webbsida fr fre detta kristna. De fann att mnniskor stttes bort snarare n drogs bort frn kristendomen. Frklaringarna fr kontraomvndelse som de fann i berttelserna delades upp i fyra kategorier (i storleksordning): (1) intellektuella tvivel, (2) frustration med Gud, (3) frustration med kristna och (4) kontakter med icke-kristna. Den sistnmnda kategorin var allts den minsta.
42 43
17
5. Teoretiska referensramar
I det hr kapitlet beskriver och motiverar jag de teoretiska referensramar jag anvnder mig av i den hr uppsatsen: deprivationsteori och socialkonstruktionism.
I analysen av data kommer jag att anvnda mig av begrepp hmtade frn bde deprivationsteori och socialkonstruktionism. Jag har valt att arbeta med bda teorierna fr att jag menar att de kompletterar varandra nr det gller att analysera orsaker bakom kontraomvndelse. Med det menar jag inte att de tillsammans ger en komplett frklaring av orsakerna, men att de tillsammans tminstone tcker ett antal signifikanta orsaker.
5.1. Deprivationsteori
Deprivationsteorin sger att mnniskor sker sig till religion drfr att de lider brist p ngot, vilket beskrivs som att de r depriverade. Redan Karl Marx religionsteori handlade om det, men den person som i strst utstrckning systematiserade dessa tankar under 1900-talet r sociologen Charles Glock.44 Han och kollegan Rodney Stark definierade deprivation som any and all of the ways that an individual or group may be, or feel, disadvantaged in comparison to other individuals or groups or to an internalized set of standards.45 De typer av deprivation som Glock utformade r ekonomisk deprivation, social deprivation, organisk deprivation, etisk deprivation och psykisk deprivation. Ekonomisk deprivation handlar om att man har fr lite av materiella resurser; att man r fattig, helt enkelt. Social deprivation innebr att man lider brist p vissa egenskaper och tillgngar som andra mnniskor vrderar hgt i ett samhlle. Exempel p sdana egenskaper r att vara ung, att vara man och att vara utbildad.46 De tillgngar som fljer med dessa egenskaper kan vara
44 45
Furseth & Repstad 2005: 152. Christopher m fl 1971: 385. 46 Furseth & Repstad 2005: 152.
18
karrirmjligheter, materiella godelar och social prestige.47 ven ensamhet och social isolering r sdant som Glock troligen rknade in hr, menar Furseth & Repstad.48 Organisk deprivation innebr att man r sjuk eller har ngot funktionshinder. Etisk deprivation drabbar den som knner att de egna vrderingarna och omgivningens vrderingar str i konflikt, s att man inte fr genomslagskraft fr sina sikter. Psykisk deprivation betyder att man inte har ngot tolkningssystem fr att orientera sig i tillvaron.49 Den norske sociologen Jon P. Knudsen (1994) har argumenterat fr att det br lggas till ytterligare en typ av deprivation i listan: existentiell deprivation. Denna typ av brist handlar om att man knner sig otillfredsstlld i frgor som rr livets mening.50 I den hr uppsatsen kommer denna typ av deprivation att inkluderas i analysen. Enligt deprivationsteorin kan religionen ge trst och kompensation fr mnniskor som knner sig otillfredsstllda. Det kan bde handla om en trst som terfinns i den religisa tron i sig, men ocks i hur religionen utvas. Ofta finns ett nra samband mellan dem.51 Till exempel kan den som r ekonomiskt, socialt eller organiskt depriverad finna trst i bibelordet om att de frsta ska bli de sista nr Jesus kommer med sitt rike. Den som r etiskt depriverad kan i kyrkan finna ett sammanhang som str i samklang med ens egna vrderingar, nr samhllet utanfr prglas av en allt strre konsumism och materialism. Den som r psykiskt depriverad kan i kristendomen finna en livsskdning som kan gra att vrlden knns begriplig och meningsfull. Deprivationsteorin utvecklades allts fr att frklara religist engagemang, men jag finner det motiverat att anvnda den i den hr studien fr att frklara upphrande av religist engagemang. Anledningen till det r att jag i samband med tematiseringen av materialet sg att kvinnorna lmnade sina religisa sammanhang drfr att de upplevde brister av olika slag.52 Dremot upplevde de att deras behov tillfredsstlldes i hgre grad utanfr dessa ordningar. Jag menar att det r intressant att vnda p teorin p det hr sttet. Ett exempel p en tidigare studie som ocks anvnde sig ocks av existerande religionssociologisk teori r
47 48
Christopher m fl 1971: 385. Furseth & Repstad 2005: 152. 49 Ibid. 50 Ibid. 51 Furseth & Repstad 2005: 153. 52 Fr vidare lsning om detta, se kapitel 6.2.
19
Mauss53 studie om kontraomvndelse. Han anvnde sig av delar ur Glock & Starks fem dimensioner av religiositet.
5.2. Socialkonstruktionism
Socialkonstruktionismen r en kunskapssociologisk inriktning som sger att vra frestllningar om verkligheten r sociala konstruktioner.54 Det r till exempel drfr mnniskor i olika samhllen kan uppleva kulturkrockar; det som uppfattas som sjlvklart i en kultur kan betraktas som mrkligt eller till och med avskyvrt i en annan kultur. Denna teori har utvecklats av sociologerna Peter L. Berger och Thomas Luckmann.55 Enligt socialkonstruktionismen skapar vi mnniskor samhllet med vra sociala interaktioner, vra vanor och de roller vi tillskriver varandra. Detta samhlle behver sedan frklaras och rttfrdigas (legitimeras) fr att kunna upprtthllas. Det viktigaste instrumentet fr legitimering r sprket. Genom samtalet kan vi tillskriva samhllet en status av objektiv verklighet. Den hgsta formen av legitimering r ett symboliskt universum. Det ger mening t allt och stter allt p sin plats. Ofta fungerar religionen som denna objektiva verklighet.56 Ett symboliskt universum br vara frankrat i en social struktur fr att kunna vidmakthllas. En sdan social struktur kallas plausibilitetsstruktur. Denna struktur gr det symboliska universumet trovrdigt (plausibelt). Vi socialiseras in i denna verklighet genom primr och sekundr socialisation. Primr socialisation fr vi i barndomen genom nrstende s kallade signifikanta andra. Dessa personer definierar roller och attityder som vi anvnder fr att skapa en identitet. Den sekundra socialisationen brjar vanligtvis i grundskolan. Socialisationen innebr att vi internaliserar den objektiva verkligheten s att den bildar en subjektiv verklighet. Vi tar allts till oss frestllningarna i vr omgivning och gr dem till vra egna. Sammanfattningsvis menar Berger och Luckmann att detta skeende har tre delar: (1) samhllet r en mnsklig produkt, (2) samhllet r en objektiv verklighet och (3) mnniskan r en social produkt.57
53 54
Mauss 1969: 131. Geels & Wikstrm 2006: 59. 55 Berger & Luckmann 1966. 56 Geels & Wikstrm 2006: 59. (Kllan gller hela textstycket.) 57 Geels & Wikstrm 2006: 59-60. (Kllan gller hela textstycket.)
20
Beskrivningen ovan inkluderar de flesta viktiga begrepp i teorin och den r inriktad p en samhllsniv. Men den hr studien fokuserar p individers upplevelser av att byta verklighetsuppfattning, s jag ska i det fljande sammanfatta den del av
socialkonstruktionismen som behandlar detta. En nra nog total frvandling av den subjektiva verkligheten kallas alternation. En lyckad alternation krver frnyad socialisation. Individen mste f starka knslomssiga band till nya signifikanta andra i en process som liknar primrsocialisation.58 Hon mste identifiera sig med dem. Dessa personer behver drefter genom samtal frmedla en effektiv
plausibilitetsstruktur. Det r inte ndvndigtvis s att sjlva omvndelsen, eller kontraomvndelsen, krver kontakt med en ny grupp av signifikanta andra. Men bevarandet av denna nya verklighetsuppfattning krver en sdan grupp, allts en ny plausibilitetsstruktur.59 Den mste erstta alla andra vrldar, srskilt den som individen i frga bodde i fre sin alternation. Det betyder att individen idealt sett inte ska interagera med dem som fortfarande bor i den gamla plausibilitetsstrukturen.60 En framgngsrik alternation behver ocks ett koncept som legitimerar frvandlingen av verklighetsuppfattning. Vad som behver legitimeras r inte bara den nya verkligheten, utan ocks nedbrytningen av den tidigare subjektiva verkligheten. Den tidigare verkligheten mste allts omtolkas inom ramen fr den nya. Detta innebr att det blir en grns mellan den jag var frr och den jag r nu. Skillnaden r att frr trodde jag, men nu vet jag. Det blir som en skiljelinje mellan det dvarande mrkret och det nuvarande ljuset.61 Dessutom mste specifika viktiga hndelser och personer omtolkas. Detta skulle gras mest effektivt genom att man glmmer dem, men det r lttare att uppfinna saker n att glmma. Vad som mste uppfinnas r hndelser och motiv som kan gra det lttare att omtolka det frflutna. Uppfinnandet sker i god tro; det man hittar p verkar trovrdigt eftersom att det ligger i linje med den sanning som nu omsluter bde frr och nu.62 Jag anser att begreppet alternation s som det beskrivits ovan r ett anvndbart verktyg ven fr att analysera kontraomvndelse. Berger & Luckmann tar upp omvndelse som det klassiska exemplet p alternation, men jag frvntar mig att ven kontraomvndelse delvis ska
58 59
kunna
frklaras
utifrn
socialkonstruktionism
och
begreppet
alternation.
Berger & Luckmann 1966: 176. Berger & Luckmann 1966: 177. 60 Berger & Luckmann 1966: 178. 61 Berger & Luckmann 1966: 179. 62 Berger & Luckmann 1966: 180.
21
6. Analys av berttelserna
Som jag nmnde i inledningen r min avsikt med den hr uppsatsen att analysera tjugo kvinnors sjlvbiografiska berttelser om deras kontraomvndelser frn kristen tro. I det hr kapitlet besvaras studiens frgestllningar, allts: 1) Vilka huvudsakliga skl ger kvinnorna fr sina kontraomvndelser? 2) Ger berttelserna indikationer om att kvinnornas kontraomvndelser kan frklaras utifrn: a) olika former av deprivation? I s fall, vilka former? b) sociala interaktioner? I s fall, p vilka stt?
I vissa fall r grnserna mellan olika teman flytande. Till exempel r det svrt att tskilja de meningsenheter som handlar om hur religionen praktiseras och de som handlar om hur kristna beter sig illa. Det beror alldeles p vad man har fr uppfattning om vad som r uttryck fr religiositet och brist p religiositet. Det r en frga som jag inte avser att frska behandla hr, men det tl i alla fall att frtydligas att grnsen mellan teman vissa gnger inte r glasklar.
22
23
Lillys slutsats blev att kristna egentligen inte tillber Bibelns Gud. Han r inte konsekvent, han r inte god och han r inte emot att dda barn, s allts kan han inte av principskl vara emot abort. Han motstter sig inte slaveri eller vldtkt och han lter miljoner mnniskor komma till helvetet. Han r inte vrd hennes tillbedjan. Om det finns en Gud tror hon inte att det r Bibelns Gud. tminstone hoppas hon inte det. Hennes man hade dessa tankar lngt fre henne, s hon r glad att de nu har lmnat sin kristna tro tillsammans.
24
25
En berttelse p det hr temat r skriven av Tracey. Hon var uppvxt i Pingstkyrkan. Vid tjugo rs lder hade hon just utbildat sig till stridspilot. Det var vid den tidpunkten hon blev tillsammans med en vldigt gudfruktig man. Han hette David och det blev snart klart att han ville gifta sig med henne. Detta gjorde de, bara ett halvr efter att de hade trffats. Hela hans familj var Presbyterianer och han insisterade p att de gick till hans kyrka. P grund av hennes uppfostran trodde hon att hon skulle flja hans ledning. Han insisterade ven p att de skulle vnta med sex tills de hade gift sig och terigen gick hon med p det, p grund av att hon knde att hon skulle gra som han ville. Deras ktenskap var av det vrre slaget. David hade en stor knslomssig och fysisk distans till henne och fick henne p olika stt att knna sig vrdels. En gng hade han skrivit en lista till henne dr han beskrev allt hon gjorde fel och som hon skulle rtta sig efter. Tracey passade inte in i kyrkan eftersom att kvinnorna frvntades prata om hushllssysslor medan mnnen diskuterade teologi. En gng gick hon in till mnnen dr de diskuterade, men hon fick g nr hon stllde en frga. Kvinnor var tydligen inte tilltna att prata dr. Efter en tid bad hon David att de skulle g i parterapi. Han gick med p det, frutsatt att terapeuten skulle vara en god vn till honom som var pastor. Under terapisessionerna kom det fram att han hade gift sig med henne fr att ha henne som en trof. Han var egentligen inte attraherad av henne. Han trodde att hans rlighet inte skulle frndra ngonting eftersom att han var vertygad om att hon inte skulle skilja sig frn honom. Men det gjorde hon, speciellt efter att det kom fram att han varit otrogen. Tracey blev kallad fr att arbeta med flygvapnet i Afghanistan och dr sg hon vilka slags handlingar som mn kan rttfrdiga med sin religion. I samband med detta brjade hon ifrgastta sin kristna tro eftersom att Gud uppenbarligen inte hade gjort ngot fr hennes ktenskap och att hennes s kallade gudfruktiga exman var den vrsta tnkbara typen av mnniska. Hennes nrmaste har ppekat att hennes exmake uppenbarligen inte var ngon riktig kristen. Men, skriver hon, I have no desire to ever go back into a situation where I am looked down upon for having a job or an opinion, and I have no desire to be expected to serve a mans every wish. Tracey avslutar sin berttelse med att hon numera r gift med en underbar gudls man som verkligen fr henne att knna sig lskad som den person hon r, med sina mnga starka sikter och allt.
26
Nej, all min gldje mste komma frn Gud och om jag glmmer var alla vlsignelser kommer ifrn kommer Gud att straffa mig genom att ta bort dem frn mig. Inget jag gr r tillrckligt bra. Jag kan aldrig bli perfekt, men jag mste fortstta frska bli perfekt, som Kristus. Jag misslyckas stndigt i Guds gon. Jag fr inte sga att jag lskar min mormor mer n ngon annan, fr det r en synd. Guds svar p mina bner r ofta att lra mig en lxa. Om man frlorar allt man ger eller om en frlder dr i cancer r man utvald fr ett speciellt syfte. Verkligen? Hur kan jag d leva utan att vara rdd fr att Gud ska gra ngot hemskt fr att lra mig ngot? Sjlvfrtroende r dligt och jag mste hela tiden ge av mig sjlv. Jag fr inte vara arg utan jag mste frlta allt. Att tnka r dligt. Att ifrgastta r dligt. Var som herdens frshjord! Bara flj honom!. Gud prvar oss konstant, men vi fr inte prva honom. Pantophobia r i dag agnostiker, akademiker, feminist och en taleskvinna fr homosexuellas rttigheter. Hon upplever dock fortfarande att dessa tankar plgar henne.
28
handlar om att religionens dogmer och praktik str i konflikt med personens egna moraliska omdmen. Hon kan inte f genomslag fr sina sikter drfr att hon gr emot inte bara gruppens normer, utan det som gruppen anser vara normer som kommer frn Gud sjlv. Det blir ett omjligt uppdrag fr henne att vinna den striden. Antingen mste hon acceptera att lida av denna etiska deprivation, eller s mste hon lmna sammanhanget. Det finns antydningar om etisk deprivation i berttelsen om Lilly och hennes man. De blev illa bemtta av kyrkans ledning. Det provocerade henne till att ppet ifrgastta kyrkans behandling av homosexuella, eftersom att hon alltid hade besvrats av den. Hennes frsk till att diskutera blev bemtt av chock och misstro. ven om hon inte hade uttryckt att hon tyckte annorlunda var det som om de andras negativa reaktioner gjorde konflikten uppenbar. Det frelg en konflikt fr att hon verhuvudtaget ifrgasatte gruppens etiska norm. Detta fick henne att ifrgastta fler saker. Hon frstod att hon aldrig skulle kunna f genomslag fr sin kritik av Bibelns Gud i det sammanhang hon var med i. Detta tolkar jag som en av orsakerna till att hon lmnade kyrkan. Fr Lillys och hennes mans del innebar det att de ocks lmnade sin kristna tro. I andra berttelser finns det ocks antydningar om etisk deprivation. Det rr sig om kommentarer om att frfattarna inte hll med om Bibelns eller kyrkans moral. De ska dock inte ses som avgrande orsaker bakom kontraomvndelserna d berttelserna domineras av andra skl.
familj. Detta upplevde hon som mycket begrnsande. Hennes berttelse fokuserar p detta skl till varfr hon lmnade kristendomen, s jag finner det rimligt att social deprivation delvis kan frklara hennes kontraomvndelse. Joanne skriver: Our church did not allow women to speak, pastor, or teach, so that really messed up my beliefs on gender roles, because I knew I'd never fit them. I could never be the homemaker that God supposedly wanted me to be as a good little woman. Detta uttrycker frvisso en slags etisk deprivation, eftersom att det handlar om en norm fr kvinnors upptrdande. Men det finns ngot mer dr: Hon upplever att hon sjlv r ofrdelaktigt behandlad p grund av denna norm p grund av sitt kn. Hennes berttelse slutar med att hon upplever att varken Bibeln eller sjlavrdare hade ngon trst fr henne som vldtktsoffer, s till slut lmnar hon sin kristna tro. Lizardlady skriver: The bible's misogyny was really starting to disturb me, especially Paul's admonition to women to be quiet in church. It was like kindergarten all over again. Speaking in church was the boys' toy, working in the kitchen was the girls' toy. Hon r en kvinna och kvinnor fr inte tala i kyrkan. Det strde henne. Det r ett bland flera skl hon ger till varfr hon lmnade kyrkan. terigen handlar det om en kvinna som upplever sig ofrdelaktigt behandlad p grund av sitt kn.
plan var hela hennes livsstil prglad av utmaningen att hlla sig inom den skra zonen, allts inom ramarna fr vad som var tilltet. Nr hon upplevde att hon misslyckades med det mdde hon oerhrt dligt. Detta liv blev fr mycket fr henne att klara av, s hon skte hjlp. Till sist fick hon ta en medicin som egentligen r avsedd fr personer som har ADD. Den fungerade. Hennes plgsamma upplevelser frsvann av ngra piller och det fick hennes destruktiva religiositet att knnas overklig. Numera vet hon inte vad hon ska tro. Hon hoppas i alla fall att det finns en god och krleksfull Gud som det inte finns en gnutta svartsjuka, vrede och krigsvilja i. Den gudsbilden hade hon ftt bekanta sig med under en lycklig tid i kyrkan. Men, tillgger hon, det kan inte vara Bibelns Gud. Den rda trden i berttelsen r att hon upplevde att hennes religiositet inte kunde erbjuda ngon konstruktiv mening med livet och drfr lmnade hon den. Carolyn skriver att hennes upplevelser av kristendomen var till stor del prglade av ngest, skam och rdsla fr en gud som hade helvetet i beredskap om hon inte gjorde allt hon kunde fr att bli rddad. Allt handlade om oskerhet infr evigheten, menar hon. Att leva under sdana existentiella villkor var skrmmande och det tog en lng tid innan hon kunde bryta sig fri. Men i dag r hon fri tack vare mnga mnniskor och platser dr hon har lrt sig nya saker. Det som allra mest influerar hennes vrldsbild i dag r vetenskap i allmnhet och kvantfysik i synnerhet, skriver hon. ven i den hr berttelsen r temat att hennes kristna livsskdning upplevdes destruktiv och att hon drfr skte sig bort frn den.
som till exempel menstruation. De vuxna sa att hon inte skulle hinna bli vuxen innan uppryckningen kom, och att hon frmodligen skulle hinna d fre det p grund av frfljelse. Hon ville vara som andra barn men det var svrt. Hon blev mobbad fr att hon var annorlunda. Hon ville grna g med i skolans hejaklack, men det skulle aldrig komma p frga: sttet de tjejerna pratade p, deras klder, deras flirtighet och deras danser var onda, sataniska och pojktokiga. Vrlden utanfr kyrkan var p mnga stt en fiende och allt sgs i svart och vitt. Som tonring led hon av ett svrt nervst sammanbrott p grund av skrcken fr helvetet. Effekterna stannade kvar i flera r eftert. Hon led av vanfrestllningar, svr ngest, depression och sjlvmordstankar. Hon skriver att hon i dag sakta har brjat lra sig att lska klder, icke-religis musik, bcker och mnniskor utan att bry sig om vilken religion de har. Hon har slutat evangelisera. Hennes
kontraomvndelseprocess beskrivs som en resa frn bundenhet till frihet och hon menar att hennes psykiska ohlsa bara kunde bli bttre utanfr kyrkan. Hon kmpar fortfarande fr att processen ska fortstta, men fr frsta gngen i sitt liv knner hon att hon frtjnar en gnutta lycka. Andrea beskriver att hon redan som elvaring hade tvngssyndrom, men med ren blev det vrre. I hennes tonrsgrupp fanns en kvinna som brjade predika om helvetet. Det var vid tiden fr terrorattacken den 11 september 2001, och kvinnan sa att hon hade en vision om att alla som dog dr inte skulle f komma till himlen. Och vi vill ju inte sluta vra liv och vara ofrltna som dem, s Jesus ger att vi ska omvnda oss medan vi nnu har tid, sa hon. Andrea hade redan tvngssyndrom innan hon kom dit, s fr henne var de orden som att slnga matolja p en kksbrand. Vad kunde vara mer skrmmande n att tnka sig att de som redan hade dtt i elden av terrorattackerna skulle brinna igen, fast fr evigt, nr de hade dtt? Som barn r det en instinkt att tro p de vuxna, menar hon, men fr henne blev det vrre n fr de andra barnen. Hon blev som besatt av att lsa Bibeln och kunde inte koncentrera sig i skolan. Hon kunde inte fungera socialt. Efter sex mnader kom hon in i ett tillstnd av frnvaro av sjukdomsaktivitet. Hon menar att religist tvngssyndrom r som tvngssyndrom p crack-kokain. Diagnosen r nog svr som den r, men till rga p allt kommer rdslan fr att synda emot en allsmktig Gud. Andrea menar att religionen gjorde hennes sjukdom vrre och hennes kontraomvndelseprocess gick ut p att ska sig drifrn p grund av detta. Needless to say, I will never be Christian again, skriver hon.
32
hon inte kunde dma dem som hade sex fre ktenskapet, eftersom att hon nstan gjorde samma sak sjlv. Hon fortstter:
Then there was the homosexual thing. In my country, practicing homosexuality is against the law. The only gay friend I had back home was trying to hide it in Christianity. In England, I have so many gay friends. How can it be wrong for them to love the people of the same sex in that way? Also I now have so many friends who are not Christians. They are so nice and caring. Why would God possibly send them to hell unless he was a sick bastard?
Notera att hon skriver att hon har s mnga vnner som r homosexuella och/eller ickekristna. Det r troligt att samtalen med dessa vnner har format hennes frestllningar. I Lillys berttelse finns allts antydningar om att hennes sociala interaktioner spelar en roll i kontraomvndelseprocessen. Carolyns kommentar om sociala interaktioner r kort och krnfull:
I'm conscious of how different my life is today from the decades when I was snared in terrorizing Christianity. I appreciate the people, books, articles, PBS specials, conferences, synchronicities, conversations, websites, forums, activities, and thinking and writing I've done, which were my journey to the freedom I feel today.
Hon uppskattar allts bland annat mnniskorna, konferenserna, konversationerna, forumen och andra aktiviteter som har lett henne dit hon r i dag. Det r uppenbart att hon har deltagit i mnga sociala aktiviteter som har fungerat som delar av en ny plausibilitetsstruktur, och som har hjlpt henne att byta verklighetsuppfattning. Kathlene Marie vxte upp i en kristen familj. Hon fick som barn brja i en kristen skola, men senare brjade hon i en kommunal skola. Hon skriver: Luckily for me, I was enrolled in a public high school where I was allowed to speak my mind, and be with others who weren't brainwashed, including my longtime partner, who ultimately revealed the "light" of atheism to me. Hon kom allts till ett nytt socialt sammanhang genom sin nya skola. Dr kunde hon interagera med ickekristna och samtala om naturvetenskap och religion, vilket ledde henne dit hon r i dag. terigen ser vi allts ett fall som kan bekrfta att sociala interaktioner har betydelse fr kontraomvndelseprocessen.
34
7. Diskussion
Jag fr en diskussion om resultatet samt utvrderar hr de teorier som jag har anvnt. Till sist jmfr jag resultaten med tidigare forskning och freslr inriktningar fr framtida studier.
35
detta kristna som tar sig tid att skriva en berttelse p ett internetforum. De som bara rkar tappa tron helt odramatiskt (om det nu finns sdana) knner frmodligen inte att deras historia r tillrckligt intressant fr att skriva ner.
tyngda av brdor, och jag ska sknka er vila. Mnniskor genom alla tider har upplevt att de har blivit trstade av detta budskap. Men hr r det frgan om motsatsen; brdorna fanns i religionen. Denna studie fr exemplifiera den sidan av religiositeten. Jag menar naturligtvis inte att det r religionen som gr folk sjuka, utan att sjukdomarna upplevs som vrre inom ramarna fr frfattarnas tro. I Alexis65 berttelse beskrevs religionen frvisso som en orsak till sjukdom, men oftast handlade det om att religionen gjorde att sjukdomarna fick ett strre spelrum. Ur ett kristet konfessionellt perspektiv gr det naturligtvis att diskutera i vilken mn kvinnorna tar avstnd frn riktig kristendom. r det verkligen sann religion om den har en negativ inverkan p livet? Det r en intressant frga. Men fr det frsta r frgan vad som r riktig kristendom svr att besvara utifrn religionsdefinitionen i den hr uppsatsen. Religion definieras hr en mnsklig respons p en verklighet som uppfattas som transcendent. Dessa mnskliga responser, i form av tankar, ord och handlingar, ser vldigt olika ut. Fr det andra r det ovidkommande att i detta sammanhang frga vad som r riktig kristendom. Det viktiga r att de tar avstnd frn sin kristna tro och sitt eget kristna sammanhang ett sammanhang som skiljer sig frn mnga andras.
37
verklighetsuppfattning, vilket r att de frr levde i mrker men att de nu har undkommit mrkret och i de flesta fall funnit ljuset. Detta ljus beskrivs inte som samtalet med nya signifikanta andra, men det r tminstone i vissa fall rimligt att anta att det r resultatet av dessa samtal. Tecknen p sociala interaktioner med dem som nu r dessa kvinnors signifikanta andra kan vi allts snarare finna bakom sklen de anger. Orsaken till det r att samtalen med nya signifikanta andra har inspirerat frfattarna till en ny verklighetsuppfattning med vilken de vnder tillbaka och kritiserar sin fre detta kristna tro. I samband med detta vill jag pminna om att eftersom att den hr studien r av kvalitativt slag ligger tyngdpunkten inte i att visa upp kvantitativa data ver hur stor del av dem som lmnar sin tro som gr det p grund av relationer med mnniskor med andra livsskdningar. Drfr kan den hr studien inte heller visa hur viktig denna anledning r, om man med viktig menar detsamma som utbredd. Det intressanta i den hr uppsatsen r inte hur mnga som visar ngot; det intressanta r att exemplifiera p vilka stt sociala interaktioner kan orsaka kontraomvndelse. Det visade sig allts att sociala interaktioner verkar p outgrundliga stt i kulisserna bakom berttelserna om kontraomvndelse. De verkar ibland vara en sorts utlsare av ngot sjlvstndigt som redan finns latent i individen. Detta sjlvstndiga (som vissa mnniskor skulle kalla fr heretiska) fr kan med hjlp av en ny plausibilitetsstruktur planteras och vxa, det vill sga integreras och manifesteras, i ngot som s smningom blir individens nya verklighetsuppfattning. Det hr r ett intressant tema som frtjnar att utforskas ytterligare. Tanken med att anvnda bde deprivationsteori och socialkonstruktionism var underordnad ett nnu hgre perspektiv, vilket r att en religis tro bestr av s mnga olika delar att man inte blir av med den bara fr att ngon eller ngra komponenter faller samman. Jag hller allts med Zuckerman om att det mste till att tillrckligt mnga delar faller samman fr att en kontraomvndelse ska ga rum.66
66
38
67 68
39
dr de som lmnar tron agerar i samspel med sin religisa grupp i ett rolldrama med temat avfllingen ska bort. I likhet med studien som gjordes av Barbour kan den hr studien uppvisa etiska skl fr kontraomvndelse. Dock r inte de etiska skl som frekom i berttelserna srskilt framtrdande eller dominerande. Dremot kan den hr studien bekrfta Barbours teori om att kontraomvndelse knnetecknas av intellektuella tvivel, moraliska betnkligheter, emotionellt lidande och uttrde ur en religis grupp.
40
8. Referenser
Bahr, Howard M. & Albrecht, Stan L.: Strangers Once More: Patterns of Disaffiliation from Mormonism. Journal for the Scientific Study of Religion 28: s. 180-200. 1989. Barbour, John D.: Versions of Deconversion: Autobiography and the Loss of Faith. Charlottesville: University of Virginia Press. 1994. Berger, Peter m fl.: The Desecularization of the World: Resurgent Religion and World Politics. William B. Eerdmans Publishing Co. 1999. Berger, Peter & Luckmann, Tomas: The Social Construction of Reality. Penguin Books Ltd. 1966. Brinkerhoff, Merlin B. & Burke, Kathryn L.: Disaffiliation: Some Notes on Falling from the Faith. Sociological Analysis 41: s. 41-54. 1980. Bruce. Steve: God is Dead: Secularization in the West. Blackwell Publishing Ltd. 2002. Bryman, Alan: Samhllsvetenskapliga metoder, andra upplagan. Liber AB. 2011. Christopher, S., Fearon, J., McCoy, J., Nobbe, C.: Social deprivation and religiosity. Journal for the Scientific Study of Religion, No 4. 1971. Fenn, Richard K. (editor): The Blackwell Companion to Sociology of Religion. Blackwell Publishing. Ltd. 2003. Furseth, Inger & Repstad, Pl: Religionssociologin en introduktion. Liber AB. 2005. Geels, Antoon & Wikstrm, Owe: Den religisa mnniskan. Natur och kultur, Stockholm. 2006. Jacobs, Janet: The Economy of Love in religious Commitment: The Deconversion of Women from Nontraditional Religious Movements. Journal for the Scientific Study of Religion 23: s. 155-171. 1984.
41
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend: Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB Lund. 2009. Lindgren, Tomas: Fundamentalism och helig terror. Studentlitteratur AB, Lund. 2009. Mauss, Armand: Dimensions of Religious Defection. Review of Religious Research, Vol. 10. 1969. Streib, Heinz m fl: The Bielefeld-Based Cross-Cultural Study. Vandenhoeck & Ruprecht. 2009. Streib, Heinz & Keller, Barbara: The Variety of Deconversion Experiences: Contours of a Concept in Respect to Empirical Research. 2004. Wright, Bradley R. E. m fl: Explaining Deconversion from Christianity A Study of Online Narratives. Journal of Religion and Society 13. 2011. Zuckerman, Phil: Faith No More: Why People Reject Religion. Oxford University Press. 2012.
42