Lucazin Skånska Ortografi Ordlista PDF

M.
LUCAZIN
UTKAST TILL
ORTOGRAFI
VER
SKNSKA
SPRKET
MED MORFOLOGI OCH ORDLISTA
1 REVISIONEN
M. LUCAZIN
UTKAST TILL
ORTOGRAFI
VER
SKNSKA SPRKET
med morfologi och ordlista
1 revisionen
mmx
ty-
po-
grafi med TEX och vim
via dvips och
pspdf un-
der ubuntu
. av
fr- fat-
ta- ren
cc by-nc-sa m. lucazin
detta verk r licensierat under en

creative commons
erknnande
ickekommersiell
dela lika
. unported licens
isbn
Te
Caroline
Vide
Ale
Lynge
Ja
lige
er
Innehll
Frord ix
I Introduktion
Inledning
. Det sknska sprkets stllning . . . . . . . .
. Det sknska sprkomrdet . . . . . . . . . .
Anvisningar
. Uttal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. Dynamik och intonation . . . . . . .
. Kompassen . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. Tecken och stilar . . . . . . . . . . . . . . .
. Frkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . .
II Ortografi
Vokaler
. Grafem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. Vokallngd . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. Generella principer . . . . . . . . . .
. Metafoni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. a . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. E-mlet . . . . . . . . . . . . . . . .
INNEHLL
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. e . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. Diftongering . . . . . . . . . . . . .
. i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. o . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. u . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. y . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Konsonanter
. Grafem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. b, d, f, h, j, l, m, p och t . .
. g . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. k . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. n och ng . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. r och er . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. Vokalisering . . . . . . . . . . . . . .
. s . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. v . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. Visselljuden . . . . . . . . . . . . . . . . . .
, och w
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. efter tryckstark vokal . . . . . .
.. Tryckstark e och . . . . . . .
.. Trycksvag e och a . . . . . . .
.. l, n, r och r . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. w . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. w efter tryckstark vokal . . . . . .
.. dw, hw, kw, sw och tw . . .
.. lw och rw . . . . . . . . . . . . .
vi
INNEHLL
III Morfologi
Substantiv
. Maskulinum . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. Oregelbunden maskulinum . . . . .
. Femininum . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. Variant e:ena . . . . . . . . . . . .
.. Variant a:an . . . . . . . . . . . . .
.. Variant a:ena . . . . . . . . . . . .
.. Oregelbunden femininum . . . . . .
. Neutrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. Neutrum p nalt a . . . . . . . .
.. Oregelbunden neutrum . . . . . . .
. Fritt stende artikel . . . . . . . . . . . . .
Adjektiv
. Kongruensbjning . . . . . . . . . . . . . .
.. ier och eder . . . . . . . . . . .
.. en, el och er . . . . . . . . . . .
.. Presens particip . . . . . . . . . . .
.. Perfekt particip . . . . . . . . . . . .
. Komparation . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. mr och mst . . . . . . . . . . .
.. Oregelbunden komparation . . . . .
Adverb
. Avledda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. ndelselsa . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. Komparation . . . . . . . . . . . . . . . . .
Verb
. Frsta konjugationen . . . . . . . . . . . . .
. Andra konjugationen . . . . . . . . . . . . .
.. Frsta paradigmet . . . . . . . . . .
.. Andra paradigmet . . . . . . . . . .
. Tredje konjugationen . . . . . . . . . . . . .
.. Frsta klassen . . . . . . . . . . . .
.. Andra klassen . . . . . . . . . . . . .
vii
INNEHLL
.. Tredje klassen . . . . . . . . . . . . .
.. Fjrde klassen . . . . . . . . . . . .
.. Femte klassen . . . . . . . . . . . . .
... Frsta paradigmet . . . . .
... Andra paradigmet . . . . .
.. Sjtte klassen . . . . . . . . . . . . .
. Vacklande verb . . . . . . . . . . . . . . . .
. Oregelbundna verb . . . . . . . . . . . . . .
Pronomina
. Personliga . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. Possessiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. Reexiva possessiva . . . . . . . . .
. Reexiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. Reciproka . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. Demonstrativa . . . . . . . . . . . . . . . .
. Relativa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. Interrogativa . . . . . . . . . . . . . . . . .
. Indenita . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Rkneord
. Grundtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. Ordningstal . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. Siersubstantiv . . . . . . . . . . . . . . . .
Ordbildning
. Sammansttning . . . . . . . . . . . . . . .
. Avledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
IV Ordlista
Sknsk
Svensk
Litteratur
viii
Frord
Detta arbete r ett utkast till en standardiserad ortogra

ver det sknska sprket. Troligtvis kommer vissa att nna
oknda element, andra kanske kommer att sga att jag har
varit fr frsiktig. Resultatet r av naturen en kompromiss
med siktet instllt mot en ortogra som:
. reekterar uttalet hos alla dialekter inom det sknska

sprkomrdet;
. r s enkel som mjligt fr talare, studenter, lrare
och lsare att lra och anvnda.
Min frhoppning r att detta dokument kommer att ge

en noggrann bild av de ortograska konturerna. Jag tror att
innehllet r omfattande och inkluderande, men frvntar
mig att det modieras efter allmn intensiv granskning och
diskussion. Arbetet r allts inte ett fait accompli, utan ett
steg framt i skandet efter en standardiserad ortogra ver
det sknska sprket.
P grund av den mnskliga faktorn, i form av underteck-
nad, r arbetet behftat med tskilliga brister. Framtida
revisioner kommer frhoppningsvis att rda bot p dessa.
Nu dd slud me hwysslane, sae heren,

nr lbena sprakk.
Mikael Lucazin.
Del I
Introduktion

Inledning
. Det sknska sprkets

stllning
Andelen sknelnningar som talar sknska sjunker desto lg-
re ned i ldrarna man gr. Deras sknska blir likas mindre
ytande, mer uppblandad med svenska respektive danska,
och grammatiken och uttalet mer frenklat eller inuerat
av rikssprken. andra sidan nns ett starkt intresse av
att teruppliva och vitalisera sknskan.
. Det sknska
sprkomrdet
Det sknska sprkomrdets utbredning kan diskuteras. I lit-
teraturen rknas till detta omrde: Skne, Bornholm, Lis-
ters h:d i vstra Blekinge, Halland (sder om Varberg), samt
de angrnsande smlndska socknarna Markaryd och Hal-
laryd. Vad gller uppgifter om dialekterna p Bornholm
lmnar detta dokument betydligt mer att nska. Men ut-
KAPITEL 1. INLEDNING
om allt tvivel hr Bornholm till det sknska sprkomrdet

och dialekterna dr verrensstmmer i ertalet fall med s; i
ett antal fall gr de emellertid samman med n, vilket hypo-
tetiskt skulle kunna bero p en relativt stor immigration av
nordstskningar frn senare delen av -talet och fram-
t.

Anvisningar
. Uttal
Svida inget annat anges representerar uttalsangivelserna
dialekten i n. Den fone(ma)tiska texten anges med IPA
(The International Phonetic Alphabet).
.. Dynamik och intonation

Sknskan, inklusive dialekterna p Bornholm, har inte ut-
vecklat std. Accenten r grav eller akut, men srskiljer sig
frn intonationen i de andra skandinaviska sprken. En nr-
mare redogrelse drom har tiden emellertid inte medgivit.
Primrt tryck markeras normalt inte med ["] utan med
[] eller [`] vilka samtidigt beskriver ordets intonation. Se-
kundrt tryck markeras med [] omedelbart fre den beto-
nade stavelsen.
. Kompassen
Figurerna i form av en kompass, se gur . p fljande si-
da, avser att demonstrera olika dialektala srdrag inom det
KAPITEL 2. ANVISNINGAR
sknska sprkomrdet. De verkliga frhllandena r lngt

mer komplexa och sledes r grnsdragningen godtycklig.
Mrk allts att en trtbit representerar en ej nrmare av-
grnsad del av det sknska sprkomrdet.
v n
v s
s
Figur . Kompassen. En trtbit de-

monstrerar dialektala sr-
drag inom en ej nrmare av-
grnsad del av det sknska
sprkomrdet.
. Tecken och stilar

Sknskt (uppslags)ord markeras med fet stil, gram-
matisk not med kursiv och etymologisk not med
skrivmaskinsskrift.
betecknar hela uppslagsordet i ofrndrad form.
[] innesluter uttalsbeteckning (IPA).
[] innesluter vissa konstruktionsuppgifter, sammanhang

och upplysningar.
innesluter sknsk graf.
- betecknar hela uppslagsordet eller erstter den orddel

som str fre ett lodstreck (|).

| betecknar skiljelinje mellan stam och sux, eller str

efter den del av uppslagsordet som terkommer i ett
eller era av de grammatiska noterna i form av binde-
streck (-).
innesluter svensk betydelse och svenskt uppslagsord.
anger etymologisk eller annan hrledning.
motsvarar inget.
e r en variabel, se ..
. Frkortningar
Kardinal- och interkardinaltecken anvnds fr att demon-
strera en inte nrmare denierad del av det sknska sprk-
omrdet och anges med sm majuskler, som exempelvis
s fr dialekten i sder och nv fr dialekten i nordvst.
Nedanstende frkortningar r sdana som inte r all-
mnt frekommande i texter. Frklaringarna str i normal-
former och kan ibland behva ersttas av bjningsformer.
adj adjektiv m maskulinum

adv adverb n neutrum
art artikel ngt ngot
bf bestmd form nom nominativ
emf emfatisk o och
ex exempelvis obf obestmd form
f femininum objl objlig
gen genitiv oreg oregelbundet
h:d hrad p person
imper imperativ perf perfekt
ind indikativ pl pluralis
interj interjektion pos positiv
koll kollektiv prep preposition
komp komparativ pres presens
konj konjunktiv pret preteritum

pron pronomen u utan

pronadv pronominaladverb uttr uttryck
ptc particip v verb. Drp fljan-
rkn rkneord de siror beskriver
s substantiv vilken konjugation
sg singularis plus paradigm el-
sms sammansatt ler klass verbet
spl superlativ inordnats under.
sup supinum (sux) v ven

Del II
Ortografi

Vokaler
. Grafem
Vokalgrafemen r a, , e, , i, o, , u, y,
och .
. Vokallngd
Vokallngden markeras inte genom anvndning av diakritis-
ka tecken eller srskilda grafem fr korta eller lnga vokaler.
Istllet indikeras den genom vokalens natur samt efterfljan-
de konsonant(er)s kvalitet.
.. Generella principer
. Trycksvaga vokaler r korta.
. Tryckstarka vokaler r lnga:
a. i nal position, som i g [I:] v. sklla eller kvka
[djurlte];
b. fre enkel konsonant exklusive nalt m som
i forveden [f` 6:Ve:dEn] adj nyken gratelasjon
KAPITEL 3. VOKALER
[gKatElaeU:n] s m oreg -en, -er, -erna gratulation

gratelra [gKatEl` UI:Ka] v gratulera hr [h5:] s
m u pl lin, linum usitatissimum igen [eI e:n] adv

igen inand [èInan:d] adv innantill kyngavis

[C`YNaVeI:s] adv ibland, d och d mla [m` aU:la] v

mta mlebn [m` aU:lEbaUn] s n mttband ni-

ben [nèI:bEn] s n nypon rabbegrd [K` abEgK:d] s

m u pl rotmos sjokelad [UkEl A:(d)] s m u pl cho-
klad tren [tKe:n] s n fotspr, (trapp)steg trtt-
samhd [tK` aItsamhUI:d] s f trttsamhet udand
utantill;
[`0:dan:d] adv

c. fre lw, r, rw och fre enkel konsonant + l,
n eller r, som i bebla [bè:bla] v babbla bor
[beU5:] s n bord brvla [bK` :Vla] v skryta here
s m pojke, herde hbra [h`
[hè:KE] U:bKa] v mull-
ra, spraka, dundra hdra [h` U:dKa] v huttra iv-
las [èI:Vlas] v frdas, resa, ka kwedra [qUè:dKa]

v kvittra msla [m` U:sla] v pyssla, pula obna
[èU:bna] v ppna rasla [K` a:sla] v rassla rdna
[K`:dna] v ruttna snbla [sn` U:bla] v snubbla
swr [sUE5:] s n svrd tlw [t:l] rkn tolv trw
torv trw [t5:] s n torg;
[t5:] s f koll

d. fre konsonant + bjningsmorfem, som i hwest
[Ue:st] adj sg n hweser livs [leI:Vs] s gen liv; ex te
[laI:st] v. sup lsa mads
lst [mA:ds] s gen mad;

ex te rst [KUI:st] v. sup rsa rste [K` UI:stE] v.
pret rsa ;
e. fre , och w, som i blaa [bl` A:a] v blddra
byse [b`Y:sE] s f byxa fea [f` aI:a] v o v. sopa,
stda ful [f0:l] s m fgel klier
[C`
UI:leI5] adj

trttsam, ledsam, trkig on [eU:n] s m ugn ose

[èU:sE] s m oxe rawn [KaU:n] el [KA:n] s m korp,

corvus corax ru [K0:] s m u pl rg, secale cereale
sie [sèI:E] s f sida skowa [skèU:a] v kalhugga,

skvla slet [sI:n] s f soc-
[slaI:t] s f slkt sn

ken tya [tY:a] v o v. orka, frm van
` [V6I:n]
s m vagn.

KAPITEL 3. VOKALER
. Tryckstarka vokaler r korta:
a. fre tvillingkonsonant, som i drnning [dK`nIN] s f

oreg -en, -a, -ana drottning abb [flab] s m mun
tte [fl` aItE] s f ta gla [gl` fa] v grymta
hwyssla [U `Ysla] v vissla kykken [C YkEn] s n
kk tragg [tKag]
s n u pl tjat, gnat;
b. fre l, n och ng, som i brna [bKàIna]

v. brinna brnalg [bK`
nalU:g] s n brunns-
lock gol [gUl] s n guld hnger [h aUN5] adj girig,
hagalen kng [kaUN] s m kung kling [CàIlIN] s
m kattunge, felis juvenilis mon [mUn] s m mun

rna [K` aIna] v. springa;

c. fre konsonantkluster i stamord exklusive lw,
r, rw och konsonant + l, n eller r som
i nta [fl` aInta] v mta hwispe [UèIspE] s f ge-
hst [hst] s m skrdhsta
ting, vespoidea [h`sta]
v skrda kst [kaUst] s m kvast milk [meIlk] s m
u pl mjlk snka [s` aUNka] v samla; tissle s m el
cirsium
tissle s f [tèIslE] tistel,

d. fre nalt m, som i dm [daUm] s n damm, stoft
km [km] s m kam lm [lm] s n lamm, ovis
juvenilis;
e. fre intervokaliskt mm, som i limme [lèImE] s m
kvast lomme [l` UmE] s f cka ramma [K` ama] v;
ex in rama ramme [K` amE] s f ram;
f. fre m + konsonant i stamord och sammansatta
ord, som i glimde [glèImdE] v. pret glimma sam-
dryer [sàmdKY:5] adj svlig sams [sams] adj

objl enig, verrens.
. j r en halv-vokal eller en icke-stavelsebildande vokal

[I], som bildar diftong med vokalen intill, som i maj
] s objl maj [rets femte mnad] juni [I`0:nI] s
[maI
objl juni [rets sjtte mnad] pajsing [p` s m
aI:sIN]
liten pojke.

KAPITEL 3. VOKALER
. Metafoni
I det sknska sprket nns en tmligen utbredd progressiv
metafoni. Fenomenet r mycket vanligt i n men frekom-
mer ven i vriga sprkomrdet. Metafonin innebr att ett
trycksvagt e som fljer omedelbart efter ett annat vokal-
ljud frlorar sin egen kvalitet och blir identisk, eller i det
nrmaste identisk, med fregende vokalljud. Vissa indivi-
der realiserar ibland detta som en frlngning av den frsta
vokalen och en frstumning av efterfljande trycksvaga e.
Om det trycksvaga e fregs av diftong mister diftongen
sin andra komponent, som i lue [l` :0] s m lga, pojke
dr u har frlorat sin andra komponent [0] och e blir
[0:].
Ortograskt kan man teckna vokalharmonin genom att
erstta target-vokalen med en apostrof .
Exempli Gratia duwe el duw [d` :0] s f duva hawe

el haw [h` A:A] s m trdgrd hie el hi [hè:eI] s n ide
huwe el huw [h:0] s n huvud huwe el huw
` [h`:0t]

s n bf sg huwe lee el le [l`
a:aI:] s n hamn, plats, skydd
[skelge etc] lue el lu [l`
:0] s m lga, pojke moen
el mon [mè:eU:n] adj mogen re el r [K` U:UI] s m

rede, bo re el r [K` :] s m u pl blod sie el si
[sè:eI] s f sida siena el sina [sè:eIna] s f bf sg sie
slyeel sly [sl`:Y] s f vidja, sp stue el stu [st`:0]

s f stuga, rum stuena el stuna [st` :0na] s f bf sg
stue vie el vi [V` e:eI] s n vide, salix

Nota Bene Femininum plural sux er och erna un-

dergr ingen vokalharmoni, som i sier [sèI:5] s f obf pl
eI:5na] s f best pl sie.
sie och sierna [s`

Mrk vl att , , w och r r stumma eller vokaliseras, se
. och kapitel .

KAPITEL 3. VOKALER
. a
v n

n
a(:) A(:)
a(:)
A(:) E
v s
s
Figur . a
. Lngt a uttalas [a:] eller [A:].

. Kort a uttalas [a] eller [A].
. P e-mlsomrdet i sv uttalas trycksvagt a [E], se
...
Exempli Gratia abekatt [` A:bEkat] s m markatta,

mindre apa a [at] el [a(:)d] el [U] innitivmrke att a [at]
el [a(:)d] konj att agarne [` A:ganE] s n ekollon ager [ A:g5]
s m ker alnbue [` A:lb0:E] s m armbge arm [A5:m] s
m arm asa [` A:sa] v slpabastue [b`
A:st0:E] s f bastu
[litet hus fr torkning av bla lin] bale [b`
alE] s m mjukdel
[p hand, fot, stuss etc] blaa [bl` A:a] v blddra bra-
sen [bK` 6I:sEn] s m braxen, ambramis brama bnebale
[b`:nEb6I:lE] s f bnskida da [dA:] s m; obf pl v , ex
tr tte dag daner [d a:n5] adj funtad, beskaad dato
[dÀ:tU] s n datum dwale [dUA `:lE] s f dvala faer [fA5:] s
m oreg faren, fara, farana far fan [f6I:n] s m famn
faler [fA:l5] adj till salu fara [f`
a:Ka] v oreg fr, fare,
fren resa, ka ttamad [f` eItamA:d] s m smrgs med
ott abb [flab] s m mun abba aba] v prata strunt
[fl`
adra [fl` a:dKa] v addra graner [gKan5] adj vacker
graw [gKA:] s f grav grspragling [gKàU:spKA:glIN] s

KAPITEL 3. VOKALER
m huggormshanne haler [h A:l5] adj oplitlig, falsk hal-

wanen [ha:lànEn] rkn en och en halv halwer [h a:l5]
adj halv halwe [h` a:lE] s f hlft hana [h` A:na] s m o n u
pl honung hane [h` A:nE] s m tupp harw [ha:] el harwe
[ha:KE] s m harv haw [hA:] s n hav hawe [h` A:E] s m trd-
grd hwad [ha] emf [ha:d] pron o adv vad hwarw [Ua:]
el hwarwe [Uà:KE] s n varv, virvel kass [kas] s m korg,

kartong katt [kat] s m katt, felis krab [kKA:b] s m kropp
kranker [kKàNk5] adj sjuk kraw [kKA:] s n krav, behov
lader [la:d5] adj lat lamer [l A:m5] adj lam lasamatte
[lÀ:samatE] s f trasmatta lase [l` A:sE] s m trasa latter
[lat5] s n skratt lawa [l` A:a] v stapla, gra, tillaga, ladda,
breda ut lawe [l` A:E] s f stapel, hg [som lagts i skikt] mad
[mA:d] s m smrgs, brdskiva, mat maj [maI] s objl maj
[rets femte mnad] male [m`
alE] s m u pl mrg, inkrm
i mjukt brd man [man] s m man maren [m` A:A5n] s
m morgon mares [m` A:KEs] s objl morse, fruten mor-
gon mark [ma:k] s m mask, maskliknande varelse mar-
kad [m` a:kad] s m el n marknad mawe [m` A:E] s m mage
mnda [m aUnda] s m oreg -en, mnder, mnderna mn-
dag nabo [n` abeU:] el [nabeU:] s m granne nawle [n` A:lE] s
m navel nawn [nA:n]
s n namn panejrn [p` anEIE5:n]
s n stekpanna pappr [p` s
apUI:5] s n papper plass [plas]

m oreg -en, -er, -erna plats rabbe [K` abE] s f klrot, brassi-
ca napus rabbegrd [K` abEgK:d] s m u pl rotmos rabla
[K` a:bla] v rabbla ra [KA:] s f rad ramme [K` amE] s
f ram raw [KA:] s n brnsten sale [s` A:lE] s m sadel
sal [sal] s m oreg -en, -er, -erna slg, salix caprea sale
[sàlE] s n koll slg, salix caprea [bestnd av] sammedaner
[sàmEda:n5] adj likadan sammedant [s` amEda:nt] adv li-
kadant saw [sA:] s m sg skab [skA:b] s n skp ska-
de [sk` a:dE] s m skata skafttes [sk` A:ftEs] el slafttes
[slÀ:ftEs] adv med huvudena t motsatt hll skalk [skalk]
el skolk [skUlk] s m skorpa, ndstycke skammel [sk` amEl]
s m trskel slabb [slab] s n koll kksavfall, snslask [bltt
avskrde] slabba [sl` aba] v spilla slader [sl a:d5] s n u pl
skvaller sladra [sl` a:dKa] v skvallra slahg [sl` A:h:g]
el hnsahg s m duvhk, accipiter gentilis slane [sl` A:nE]

KAPITEL 3. VOKALER
s f trdstam [lng och smal] slarvamatte [sl` a:VamatE] s

f trasmatta smader [sm a:d5] s n u pl smatter smadra
[smà:dKa] v smattra smrmad [sm` 5:mA:d] s m smr-
gs snakk [snak] s n tal, prat snakka [snàka] v tala,
prata stabbe [st` abE] s m stubbe stakkal [st` akal] s m
stackare stakkals [stàkals] adj objl stackars taba [tÀ:ba]
v frlora, tappa tallerk [t` al5:k] s m o n tallrik tragg
[tKag] s n u pl tjat, gnat trapp [tKap] s m trappa van
[VA:n] s m riktning, hll van [Van] s n vatten vaner
A:n5] adj van vask [Vask] s m avlopp i kk, (disk)ho
[V`
[v diskbnk] vaska [V` aska] v tvtta, sklja, diska
.. E-mlet
E-mlsomrdet r det omrde dr trycksvagt a uttalas [E].
Detta omrde omfattar Skytts h:d, / av Oxie h:d samt den
vstra delen av Vemmenhgs h:d. Grnsen mellan e-ml och
a-ml r inte knivskarp utan bestr av vergngsml som
i vxlande utstrckning har [a] eller [E] fr trycksvagt a.
E-mlet var sannolikt under dansk tid ett stadsml, som i
Skytts h:d spred sig till den rurala periferin fr att sedan
ter ansluta sig till a-mlet [a].
b Skanr
b Falsterbo
b
Trelleborg
Figur . Skytts h:d i sv
Exempli Gratia bagare [b` A:gEKE] s m bagare

bonagr [b` UnEgOU:K] s m bondgrd hjarta [IàKtE]
s n hjrta smma [s` 6mE] pron somliga tilia [t`
eI:lIE]
adv tidigt trttan [tKÈtEn] rkn

KAPITEL 3. VOKALER
.
v n
aU(:)

n
AU(:) a: aU(:) a:
a6 A6 a6

AU: OU: aU: o: 6
o: 6
v s
s

Figur .
. Lngt uttalas [aU:] eller [AU:], ibland [a:] fre r, i

nv; [aU:], ibland [a:]fre r, i n;
[AU:], [OU:] eller [o:] i

sv; [aU:] eller [o:] i s.

. Kort uttalas [aU], [a6], [AU] eller [A6] i nv; [aU] eller
[a6] i n; [6] i s.

Exempli Gratia anvr [ànVaU:K] s m u pl vrd, om-

vrdnad blmmen [bl` aUmEn] s n plommon bltkke
[blàU:taUkE] s m ngsviol, viola canina bd [baU:d] s m

bt ba [b` aU:a] el [baU:] pron bda be(n) [baU :] el
[bàU:E(n)] konj bde drmla [dKàUmla] adv mycketd

[daU :] s n dd dlier [d` aU:leI5] adj sjuk, dlig dm

[daUm] s n damm, stoft dmpen [d` aUmpEn] adj fuktig

fjne [fIàU:nE] s m fne fra [fKàU:a] v o v. frga

fre [fKàU:E] s f frga gr [ga:] s m grd gse [gàU:sE]

s m gshanne, anserin hn [haUn] s f oreg -ena,
hner, hnerna hand i ns [eI
aUns] adv nyligen, fr en
stund sedan ihrve [eI:ha(U):Ve:] adv ungefr, omkring
krer [kKaU:5] adj pigg kler
[kaUl5] adj kall knte
[kàUntE] s f tta, pudenum femininum livre [lèI:VaU:KE]

s f pulsder, artr lkke [l` aUkE] s m spindel, arane

[o lockespindel, opiliones] lngs [laUNs] adv utmed lsa

KAPITEL 3. VOKALER
[làU:sa] v. lsa marenkrer [m` A:A5nkKaU:5] adj mor-

gonpigg mla [m`
aU:la] v mta mlebn aU:lEbaUn]
[m`

s n mttband mnda [m aUnda] s m oreg -en, mnder,
mnderna mndag nga [n`
aU:ga] v n nkk [naUk] adv

tillrckligt pg [paU:g] s m pojke pgge [p` aUgE] sf gro-
da pggepebling [p` pkker
aUgEpe:blIN] s m grodyngel
[p
aUk5] s m u pl djvulen pst [paUst] s m post psta-
man [p` aUstaman] s m brevbrare pve [p` aU:VE] s m

pve r [KaU:] s n rd rkke [K`
aUkE] s f kerfrken,

equisetum arvense rvt [KaUVt] s m sp, pinne sknsker
[sk aUnsk5] adj sknsk swmp [swaUmp] s m svamp sa-
ta [s` 6I:ta] v o adv sakta snka [s` aUNka] v samla t

[taU:] s f oreg -ena, ter, terna t tge [tàU:gE] s f dim-

ma [aU:] s f oreg -ena, er, erna [vattendrag]

. e
v n

n
e: E
e(:) E
v s
s
Figur . e
. Tryckstarkt lngt e uttalas [e:] i n och ngot slutnare

[e:] i s.
. Vissa dialekter i s har kort e ven framfr enkel kon-
sonant, som i peber [peV6K] s m u pl peppar.
. Trycksvagt e uttalas [E] alternativt ngot i stil med
[@] eller [5], som i klne [C`
lnE] s n u pl ved, brnsle
skne [sk` aU:nE] namn skne.

KAPITEL 3. VOKALER
. Trycksvagt e fre r varierar, se ..

. Trycksvagt e undergr ofta metafoni, se ..
Exempli Gratia bagare [b` A:gaKE] s m bagare bage-

ri [bA:gEKeI:] s n oreg -e, -er, -erna bageri bebla [bè:bla]
v babbla beg [be:g] s n beck beganes [b` e:ganEs] adv
beck- blve [bl` aU:Ve:] s f blsippa, anemone hepatica

brev [bKe:V] s n pappersark, brev dstreg [d` :stKe:g] s
n deadline fer [fe5:] s f fur fnedra [fn` e:dKa] v fnitt-
ra gestans [Ie:stans] s m oreg -en, -er, -erna area, omrde

he [haI:] interj hej hera [hè:Ka] v vakta, vrda here
[hè:KE] s m pojke, herde hwideve [UèI:dEVe:] s f vitsip-
pa, anemone nemorosa kreda [kKè:da] v
klia, riva, tlja
kweder [qUe:d5] s n kvitter kwedra [qUè:dKa] v kvittra
lega [lè:ga] v. leka me [me:] el [mE:] adv ocks, ven
negel [nè:gEl] s m nyckel peber [pe:b5] s m u pl peppar
pegenger [pè:gEfeIN5] s m peknger pela [pè:la] v pe-

ta, rota, skala [v renplocka, samla ihop] prega [pKè:ga] v
peta regna [Kè:gna] v rkna sebla [sè:bla] v srpla se-
deplass [sè:dEplas] s m oreg -en, -er, -erna sittplats senp
[sè:n5p] s m u pl senap skning [` UI:nIN] s f bena i hr
sme [sme:] s m oreg -en, -er, -erna smed sped [spè:d] s n
spett spede [spè:dE] s f sticka spedekage [spè:dEkA:gE]
s f spettkaka spel [spe:l] s n spel spela [sp` e:la] v o v.
spela streg [stKe:g] s n linje trena [tKè:na] v trampa,
stega ve [Ve:] prep o adv vid ve [Ve:] s m u pl ved,
brnsle vre [VKe:] s n vgkrk den [àI:dEn] v oreg perf
ptc da

KAPITEL 3. VOKALER
.
v n

n
se
..
e: E
v s
s

Figur .
. I Halland, Blekinge och norra Skne ner till en linje mel-

lan Helsingborg/Landskrona i vster (via ringsjn ner
till vmbsjn) och Maglehem/Brsarp i ster uttalas
diftongerat, se ... Omrdet sder om ovanstende
grnslinje har monoftongiskt uttal [e(:)].
. I n kan i vissa ord f reducerat uttal, som i d [dUI:]
el [dU] pron .
. I s, samt hos yngre personer i n, kan f uttalet [eI]

eller [I], som i l [UIl] el [eIl] s m eld tt [UIt] el [eIt]

rkn ett hdt [hUIt] el [heIt] adj hder hm [hUI:m]

el [heIm] s n hem kle UIlE] el [CèIlE] s f klla lt
[C`

[lUIt] el [leIt] adj ler .

Exempli Gratia bd [bUI:d] s n bett, skrpa ble
UI:E] el bl [blUI:] s f lakan, blja brskre
[bl`
[bK`:skKUI:E] s f brdrest
der [` UI:d5] s n u pl gift
dernlle [` urtica urens dra-
UI:d5naIlE] s f etternssla,
nes [`
UI:dKanEs] adv frfrligt [UI:] s m ed l [UIl]
s m eld mme [` UImE] s m u pl nga na [` UI:na] adj

objl ensam nestarre [`
UI:nEstaKE] s m koltrast strier
UI:stKeI5] adj nervs fdt
[` [fUIt] s n u pl fett fl [fUI:l] s n

fel flier [f`
UI:leI5] adv bakvnd grb [gKUI:b] s m grep

KAPITEL 3. VOKALER
grb [gKUI:b] s n grepp hm [hUI:m] s n o adv hem

hma [h` UI:ma] adv hemma hmvnes [h`
UI:mVaInEs]

adj objl hemma hser [h UI:s5] adj hes hsla [h` UI:sla]

v prata hest och otydligt ill [eI:l UI:l] adv nd k-
lier [C`
UI:leI5] adj trttsam, ledsam, trkig ksammer

UI:sam5] adj trttsam, ledsam, trkig kle [C`
[C` UIlE] s f
klre [C`
klla UIlKE] s f grnssten klner [kl adj
UI:n5]

kletig ml [mUI:l] s n u pl mjl ng [nUI:g] s f sdeskrve

ngenhd [nÈ:gEnhUI :d] s nakenhet rb [KUI:b] s n rep
rner [K
UI:n5] adj ren rse [K` UI:sE] s f resask [UI:]

el [skUI:] s f sked skre [skK` UI:E] s f avfall, avskrap

sters [st
UI:5s] el strs [stE5:s] s n kk straesra se
[stKafEsUI:KasI] v anstrnga sig

.. Diftongering
Urnordiskt [aI:] har monoftongerats via [EI:] ver [eI:] till
e). Under tidigt -tal har sedan utvecklingen
[e:] ( i sd-
ra skandinavien (Skne, Halland, Blekinge, delar av Sm-
land och delar av Danmark) gtt mot en terdiftongering.
Denna utveckling gestaltas i gurerna . och . p si-
dorna . Diftongerinsprocessens geograska spridning
visas i gur . och tabell . p sidorna . Mrk att
varje omrdes yttergrnser inte r stabila och att olika dif-
tongtyper kan frekomma inom ett och samma omrde.
Utvecklingen har ntt [OI:] s lngt sderut som N. Sand-
by och [6I:] nda ner i Grds h:d. I centrala delar av Vstra

Ginge h:d, med Verums och Farstorps socknar som cent-
rum, frekommer ett ldre [EU:] eller [eU:]. Den andra kom-
ponenten har utvecklats till ett [U], som i bn [bEU:n] s
n ben. Dessa former frekommer ven i Stoby, Vankiva,
N. karp, Brnnestad och i stra delar av Hrja. Denna
diftongtyp r p stark retur och former som [OI:] har tagit
ver.

KAPITEL 3. VOKALER
[e]
[eI]

[EI]

[EY] [I] [aI]

[EU] [6I]

[OI]

[UI]

Figur . Diftongeringsprocess fr

KAPITEL 3. VOKALER
I b b
U
e b
E b b
b
O
Di f
to n
ge
ri n
gs
ro a 6
b b
p
c es
sen
Figur . Diftongeringsprocess fr

KAPITEL 3. VOKALER
UI OI OI 6I aI aI EI

EI EU I

Figur . Geogrask spridning av dif-

tongerat . Mrk att varje
omrdes yttergrnser inte r
stabila.

KAPITEL 3. VOKALER
uttal omrde
[OI:] el [UI:] stra Ginge h:d, nordvstra Villands
h:d, Visseltofta, Norra Sandby, Hallaryd
[6I:] el [OI:] Gumlsa, Srby, Vinslv, Ignaberga, Nor-
ra Mellby, Hglinge, Nvlinge, nnestad,
Grds h:d
[6I:] Norra Listers h:d, strre delen av Villands
h:d, sydstra Vstra Ginge h:d, norra
Grds h:d, Markaryd, Norra Sandby, Sd-
ra Rrum
[EU:] Delar av norra Vstra Ginge h:d, st-
ligaste delarna av Verums och Farstorps
socknar; ven i Ballingslv, Stoby, Vanki-
va, Norra karp, Hrja, Brnnestad, Vis-
seltofta
[aI:] Hela nordvstra Skne, delar av Vstra
Ginge h:d, Frosta h:d, Grds h:d, vstra
Vittsj, Norra karp, Rke, Hrja, Finja,
Matterd, Brnnestad, Tjrnarp
[EI:] Norra Frs h:d, sdra Grds h:d

[I:] Sdra Listers h:d, Slvesborg, Ysane,
Gammalstorp, Mrrum; ven i Vstra G-
inge h:d, Villands h:d, nnestad, Igna-
berga, Nvlinge, Sdra Rrum, Tjrnarp,
Vinslv
[e:] Sdra Skne
Tabell . Geogrask spridning av dif-

tongerat . Mrk att olika
diftongtyper kan frekom-
ma inom ett och samma om-
rde.

KAPITEL 3. VOKALER
. i
v n

n
eI(:) I

v s
s
Figur . i
. Lngt i uttalas [eI:].

. Kort i uttalas [eI] eller [I].

Exempli Gratia ansite [ànseI:tE] s n ansikte artier
A5:teI5] adj mrklig, konstig avis[aVeI:s] el avise [aVèI:sE]
[`
s f tidning
bia [bèI:a] v vnta bir[beI5:] s m oreg -en,
bir, biren l birahl[b` eI:KahU:l] s n pub[stlle dr man
sljer l] birk [be5:k] s m oreg -en, -er, -erna bjrk, betula
alba brink [bKeINk] s m sluttning, backe dile [dèIlE] s

n u pl vurm, delirium divelra [dIVEl
UI:Ka] v diskutera

drikkablne [dKèIkablaInE] s n u pl el drikkablning
[dKèIkablaInIN] s m u pl svagdricka
och mjlk [blandat]

drikke [dKèIkE] s f dryck fabrig [fabKeI:g] s n fabrik
ne [fèInE]s f fena ra [fèI:Ka] rkn fyra re [fèI:KE]

s f fyra gile [I` eIlE] s n fest griba [gKèI:ba] v. gri-

pa gribbe [gKèIbE] s f icka grimle [gK` eImlE] s f s-
desrla, motacilla alba grimlier [gKèImleI5]adj vit- eller

svartrandig hie [hèI:E] s n olndig, svrframkomlig
ter-

rng himmer [heIm5] adj kraftig hinebr [hèInEbE5:]

s n hallon, rubus idus hinsammen [hèInsamEn] adj en-

sam hinsammena [hèInsamEna] adj pl ensamma hwider
[UeI:d5] adj vit hwim [heIm] pron vem i fjor [eI: fIeU5:]
frra ret ig [eI:g] s f ek igeaga(r)ne [èI:gEA:ganE]
adv

KAPITEL 3. VOKALER
s n ekollon igeose [` eI:gEeU:sE] s m ekoxe ki [CeI:] s

n el kiling [C` eI(:)lIN] s m getunge,
capra juvenilis knirk

[kne5:k] s n knarr kri [kKeI:] s n krig kri(a) [kKèI:a]
v. kriga li [leI:] s f vgsluttning

lia [lèI:a] v. tla,

tolerera liane [lèI:anE] s n u pl fart, raskhet liga [lèI:ga]
v lska, bry sig om lige [l` eI:gE] s n; i uttr ve gott

stnd lim [leIm] s m oreg -en, -er, -erna lem [kroppsdel]
limma [lèIma] v sopa limme [lèImE] s m kvast lin
[leIn] s f lind, tilia liv [leI:V] s n midja lm [laIm] s

m lucka lmma [l` aIma] v. packa ihop [hrt] manikk

[maneIk] s m tingest mie [mèI:E] s m penis milk [meIlk]
s m u pl mjlk milte [m` s m mjlte nforli
eIltE]
[n`
UIf6leI:] s f utfrsbacke niben [nèI:bEn] s n nypon pibe
[pèI:bE] s f pipa plide [plèI:dE] s f nne, kvissla, blem-
ma pringla [pKèINla] v pynta riger [KeI:g5] adj rik rim
[KeIm] s f u pl rimfrost rippe [KèIpE] s f kvartal, kvart,

kvarter risenagryn [KeI:sEnagKY:n] s n risgryn risena-
grd [KeI:sEnagK:d] s m risgrynsgrt
risp(el) [KeIsp] el

[KeIspEl] s f rda vinbr, ribes rubrum rive [KèI:VE] s f

rfsa ruhwippe [K`
0:UeIpE] s f rgax sien [seI(:)n]
adv o prep o konj sedan sitebr

[sèI:tEbK:] el ste-
br [s`
UI:tEbK:] s n brd bakat p nsiktat rgmjl sila
[sèIla] adv sent sisare [sèI:saKE] s m sax skib [eI:b] el

[skeI:b] s n skepp, eka skriddare
[skKèIdaKE] s m vatten-

lpare, gerridae smi(a) [smèI:a] v. smida smil [smeI:l]
s n leende smgribbe [sm` aU:gKeIbE] s f pl smicka

snia [snèI:a] v. smyga snil [sneI:l] el snile [snèI:lE] s

m snigel spinare
[spèInaKE] s m spindel,
arane stribe

[stKèI:bE] s f rand swia [sèI:a] v. svida time [tèI:mE]

s m timme tirsen [tè5:sEn] s n el tirse [tè5:sE] s f krikon,

prunus domestica ssp insititia [eller hybrider
drav; slags
plommon] tissle s m el tissle s f [tèIslE] tistel, cirsium
vina [VèIna] v. orka

KAPITEL 3. VOKALER
. o
v n

n
eU(:) U

v s
s

Figur . o
. Lngt o uttalas [eU:].

. Kort o uttalas [U] eller [eU].

Exempli Gratia blo [bleU:] s n u pl blod bloa
[blèU:a] v blda bo [beU:] s m oreg -en, -er, -erna bu-
tik, handelsbod bog [beU:g] s f oreg -ena, bger, bgerna

bok [som man lser ur] bole [b` UlE] s m bld bone
[bèU:nE] el [bÙnE] s m oreg -n, bner, bnerna bonde bo-
se [bèU:sE] s m orm bose [bèU:sE] s m talong, rest [i ex
brarole [bK`
kortspel] s m brdkavel bkka-
:aKUlE]
hors [b` aIkahU5:s] s n vernaturligt vsen [nck] dobbel
[d dubbel
UbEl] adj dommer [d Um5] adj dum doning
[dèU:nIN] s m grej, redskap dosse [d` UsE] s f vagga dos-
[d`
seder UsEd5] adj smnig duwestol [d` 0:EsteU:l] s m
blklint, centaurea cyanus fjor [fIeU5:] s objl; i uttr i
frra ret, fjol fjortan [fIU
`5:tan] rkn fjorton fod [feU:d]
s m oreg -en, fder, fderna fot
forfjor [f i
6:fIeU5:] s objl;
uttr i ret innan sistlidna r gobbe [g`
UbE] s m gubbe
goer [geU:5] adj god gol [gUl] s n guld hodde [h` UdE]
s f skjul, hkte hon [hUn] s m hund, canis lupus dome-
sticus horring [h` UKIN] s m rl hors [hU5:s] s n hst
horsagg [h`
U5:saI:g] s n enkelbeckasin, capella galina-
go horsike [h`
U5:sIkE] el [hU5:sIkE] s f mrr hos [heU:s]

KAPITEL 3. VOKALER
el [hUs] prep hos hoska [h` Uska] v minnas, komma ihg

hotta [h` Uta] v kasta how [heU:] s m hov hwokken
[hUkEn] pron vilken jobb [IUb] sn jobb jom [IUm] s n
objl; i uttr p tt ungefrjor(a)pre [I`
eU5:pE:KE] sf

potatis, solanum tuberosum korn [kU5:n] s n korn kors
[kU5:s] s n kors ljorda [IeU5:dA] s m oreg -en, ljorder, ljor-

derna lrdag lomme [l`
UmE] s f cka mogg [mUg] s n u
pl mgel moggen [m` UgEn] adj mglig, fuktig molsyrk
[m` UlsY5:k] s m mullvad, talpa europaea mon [mUn] s m

mun mora se [mèU:Ka sI] v roa sig mor [meU5:] s n
mord morsammer [mèU5:sam5] adj rolig, trevligoben
[èU:bEn] adj ppen obna[èU:bna] v ppna odde [` UdE]
sm udde oder [eU:d5] s m utter
o [eU:] el [U] el [6] konj
och os [aUsa(U:)] el [aUsE] el [ U-] adv ocks, ven ol-
ka [`
Ulka] v kvljas om [Um] adv o prep om oner [` Un5]
el [ÙnE] adv o prep under onyge [èU:nY:gE] s f ovana
opp [Up] adv upp oppe [` UpE] adv uppe or [eU5:] s n
ord orm [U5:m] s m mask ost [eUst] el [Ust] s m ost oti-

ger [UteI:g5] adj otck owast [eU:ast] adv spl verst ower
ver owermaren [eU:5mA:A5
[eU:5] adv n] s m dagen efter
imorgon owre [eU:KE] adv komp vre plowbill [plèU:bIl]

s m plogbill potta [pUta] v knua robd [` KeU:baU :d] s
m roddbt rod [KeU:d] s f rot rolebr [K` UlEb5:] s f o

m skottkrra rontenom [KUntEn
Um] adv runtomkring
rose [KèU:sE] s f ros skow [skeU:] s m skog skowa [skèU:a]

v kalhugga, skvla so [seU:] sf oreg -(e)na, sr, srna so
sol stobba [st`
sol [seU:l] s f oreg -ena, -a, -ana Uba] v; ex

p ste bli smre, vara dlig [med avseende p ngt sinne]
tehoba [teheU:ba] adv ihop, tillsammans tonge [t` UNE] s f
tunga tor [teU 5:] s objl mars [rets tredje mnad]

KAPITEL 3. VOKALER
.
v n

n
U:
U(:)
v s
s

Figur .
. uttalas [U:] i n; i s mer slutet [U :].

. Vissa dialekter i s har kort ven framfr enkel kon-
sonant, som i hl [hU (:)l] s n hl.
Nota Bene i nen uttalas varierat, se ..
Exempli Gratia b [bU:] s n bud ba [b` U:a] v skic-

ka bud, varsal om, frebuda bler [b U:l5] adj stor, vldig,
yppig blhwispe [b` U:lUeIspE] s f blgeting bs [bU:s] s n
u pl halm fng [fnU:g] s n inga [ltt och n bestndsdel]
frmn [fà:mU:n] s m frmn gstab [I` aIstabU:] s n
gstabud hbra [h` U:bKa] v mullra, spraka,dundra
hd-
ra [hÙ:dKa] v huttra hl [hU:l] s n hl hle [h` U:lE] s f
hla joramn [IèU:KamU:n] s m jordmn kl [kU:l] s n
kol lg [lU:g] s nlock
mlen [m` U:lEn] adj mulen ms
[mU:s] s n u pl mossa mse [m` U:sE] s m mosse opptg
UptU:g] s n upptg pldra [pl`
[` U:dKa] v prata strunt
pda [p` U:da] v grva, peta pde [p` U:dE] s f bunke,
hg, hl prsabid [pKò:sabeI:d] s m ljusstump skikke-
b [èIkEbU:] s n sndebud skd [skU:d] s n skott, pa-

tron smle [smÙ:lE] s n koll smulor snbla [sn` U:bla] v
snubbla snyfng [sn` Y:fnU:g] s n sninga syrkapde

KAPITEL 3. VOKALER
Y5:kapU:dE] s f mullvadshg tg [tU:g] s n tg tga

[s`
U:ga] v tga udtg [`
[t` 0:dtU:g] s n uttg yvenalg
Y:VEnalo:g] s n gonlock
[`

. u
v n
0:

v s
s
Figur . u
Lngt u uttalas [0:].

Exempli Gratia blbug [bl` aU:b0:g] s m odon, vac-
cinium uliginosum blduwe [bl` aU:d0
:E] s f skogsdu-

va, columba oenas brug [bK0:g] s n fabrik duweonge
[d`
0:EUNE] s m duvunge frutapre [fK` 0:tapE:KE] s f

pron, pyrus knude [kn`
0:dE] s f knut, puckel kru()

[kK0:] s n krog kru()are [kK` 0:aKE] s m krgare krus
[kK0 :s] s n u pl fjsk, trug [instllsam
artighet] kru-

sa [kK`0:sa] v truga lude [l`0:dE] s f skjul [litet med
snedtak] lug [l0:g] s n u pl ogrs
luga [l`0:ga] v ren-

sa ogrs luge [l`0:gE] s n ogrsrensning lue [l`0:E] s m

lga luner [l0:n5] adj lugn lusarage [l`
0:saKA:gE] sf

luskam luwe [l`0:E] s f mssa, luva, hatt pude [p`0:dE]
s f kudde puge [p`0:gE] s m tomte, vtte [allmnt

vernaturligt litet vsen] rune [K` 0:nE] s m u pl skrom
ruwe [K`0:E] s f srskorpa skruwa [skK`0:a] v skruva

skur(stn) [sk05:(stUI:n)] s m skorstenstue [st`0:E]

KAPITEL 3. VOKALER
s f stuga, rum suwl [s0:l] s n u pl sk, ktt eller sk

[matrtt drav] uge [` s f vecka ulw [0:l] s m varg
0:gE]
ulwa [0:la] v yla
`

. y
v n
Y(:) Y

Y: Y

v s
s
Figur . y
. Lngt y uttalas [Y:].

. Kort y uttalas [Y] eller [Y] i n; ngot bakre [Y] i s.

Exempli Gratia bry [bKY:] s n bryderi byare

[b`Y:aKE] s m bybo byse [b` Y:sE] s f byxa dygeri
[dY:gEKeI:] s n oreg -e, -er, -erna konkurs, frlust dynge
[d` NE] s n gungy hydda [h`
Y Yda] v iordningsstlla,
stda hydda se [h`
ansa, Yda sI] v kl sig, gra sig
ren hyle [h`YlE] s n u pl der, sambucus nigra kreda

[kKè:da] v tlja, skra ut kridd [kKeId] s n krita, kritbit
kridda [kKèIda] v rita, teckna krgla [kK`:gla] v locka,

krngla, brka krglier [kK` :gleI5] adj lockig, krnglig
krllier [kK`leI5] adj lockig kyling [k` YlIN] s m kyck-

ling, dununge, galliformes juvenilis kyngavis [C`YNaVeI:s]
adv ibland, d och d legety [le:gEtY:] s m o n lek-
sak lyne [l`Y:nE] s n u pl l lyte [l`
Y:tE] s f lykta
mylle [m`YlE]el mlle [m` lE] s f kvarnpykke [p`YkE]

KAPITEL 3. VOKALER
s n leksak, smsak pyn [pY:n] s n mrt, rutilus ruti-

lus [v smsk i allmnhet] ryda [K` Y:da] . ryta ryga
` `
[KY:ga] . ryka ryta [KYta] v rykta sky [Y:] s m

moln [mindre] slynga [slYNa] v gunga slynge [sl
` `YNE]
s f gunga sny [snY:] s m u pl sn spyd [spY:d]s n

spjut syb [sY:b] s m sup syrk [sY5:k] s m mullvad,

talpa europaea tyd [tY:d] s n tut, tjut tyda [tY:da] .
tuta, tjuta ty [tY:] s n oreg -e, -er, -erna tyg,vvnad
orka, frm
tya [t`Y:a] v o v.

.
och har nummer U+00C6 respektive U+00E6 i
unicode. Nr bokstverna inte r tillgngliga p grund av
tekniska begrnsningar kan AE respektive ae anvndas
som ersttning.
v n

n
aI(:)

E(:)
E(:) E:
v s
s
Figur .
. Lngt uttalas [aI:] i n, alternativt undantaget fre

tonande konsonanter monoftongiskt [E:]; [E:] eller mer
slutet [E:] i s, som i grda [gKÈ:da] v oreg grd el grd,
grde, grden grta kn [knE :] s n kn lsa [lÈ:sa]
v. lsa tr [tKE :] s n trd.
. Kort uttalas [aI] eller [E] i n; [E] i s.

KAPITEL 3. VOKALER
Exempli Gratia blmngder [bl` aU:maINd5] adj bl-

aktig bldde [bl` aIdE] s f komocka ble [bl` aI:E] s m kil,
vigg blkkahus [bl`
aIkah0:s] s n blckhorn blkkebr
[bl`
aIkEbE5:] s n slnbr, prunus spinosa blna [bl` aIna]

v blanda blne [bl` aInE] s n el blning [bl` s
aInIN]
m blandning blre [bl`
E:KE] s f blsa [urinblsa] blst
[blaI:st] s m u pl blst brna [bKàIna] v. brinna
brne [bKàInE] s n u pl brnsle byahlle [b`Y:ahaIlE]

s n bysamhlle, by bder [b` E:d5] adj komp bra btt-

re bne [b` aInE] s n band, flje av smre folk did-
hn [deI:dh adv dit, ditt dismber [dIsaImb5] s
aI:n]
m u pl december [rets tolfte mnad] djvel [I`
E:VEl] s
m djvul dn [daI:n] adv drifrn, bort evrdelier
[eVE5:dEleI5] adj evig fjer [fIaI:5] el [fIE5:] s m fj-

der tte [fl`
aItE] s f ta ttebn aItEbaUn] s n
[fl`

hrsnodd frier [fÈ:KeI5] adj frdig, klar grantver

[gKàntVaI:5] s n vackert vder gr [IÈ5:] s rullstenss,
vall, rand gssling [I` aIslIN] s m gsunge, anserin juveni-

lis hidhn [heI:dhE:n] adv hit, hitt hjlming [IaIlmIN]
s m snok, natrix natrix hlane [hÈ:lanE] s n u pl mod
hlse [h` aIlsE] s f u pl hlsa hn [haI:n] adv bort h-
nanom [h` aI:nanUm] adv bortom, p andra sidan hnge
[h`
aIN:E] s n hngsle hnne [h` aInE] adv borta hva se
[hÈ:Va sI] v. jsa hvelse [h` E:VElsE] s m oreg -n, -r, -r-
na jst hven [h` E:VEn] adj svullen ihl [eI:haI:l] adv
ihjl imllom [eI:m` aIlUm] adv emellan kle [kl`
aI:E] s

n tygstycke, bekldnad kler [kl
aI:5] s pl klder klm-
sel [klaImsEl] s m u pl magknip kling [C` aIlIN] s m kat-
juvenilis krlegsble [CÈ5:le:gsaI
tunge, felis :blE] s n to-
mat, solanum lysopersicum ktte [C`
aItE] s f katthona,

felis kvs [CaIVs] s n struntprat lommetrr(e)kle

UmEt5:klàI:E] s n nsduk lb [laI:b] s m o f oreg -e-
[l`
na, -a, -a lpp
ler [laI:5] s n lder llla [làIla] adv;

ex i uttr ta frsiktigt, lungt, stilla lsa [l` aI:sa] v. l-
sa ltte [làItE] s m efterbrd mn [mE:n] adv medan
mnn [maIn] adv minsann nd [nE:d] s n nt ngen

[nÈ:gEn] adj naken nlle [n` aIlE] s f nssla nppe [n` aIpE]
adv knappast ntt [naIt] adv frsiktigt, sakta pjlta

KAPITEL 3. VOKALER
[pIàIlta] s m u sg klder pjtta [pI` aIta] v sl ltt och fr-

prga [pKÈ:ga] v prgla prka
siktigt [pKÈ:ka] v predi-
ka prke [pKÈ:kE] s f predikan pl [paI:l] el ple [p` aI:lE]
s m ple pner [p E:n5] adj vacker, n [v vnlig, rbar,
dygdig] pster [p aI:st5] adj stinn, tjock rba [K` aI:ba]
v. rapa rge(n) [K` E:gE(n)] s m saliv, spott rkke
[KàIkE] s f stycke, lngd av vvt tyg rlier [KE:leI5] adj

cklig, otck rna [K` aIna] v. springa rtter [K aIt5]
adj rak rvakl [K`
E:VakaU:l] s m u pl kirskl, gopodi-

um podagraria rvarkke [KÈ:VaKaUkE] s f kerfrken,
equisetum arvense rvese [KÈ:VEsE] elrvike [KÈ:VeIkE] el
[KE:VeIkE] s f rvhona, vulpini skrsla [È5:sla] vam-

ma, blixtra snre [snÈ:KE] s n snr strde [stKàI:dE]
s n bygata eller fgata strt [stE5:t] s m stjrt sde
[sÈ:dE] s n ste sas [s`
aI:asaI:] s f u pl utsde sl-
la [sàIla] v slla slw [sE:l] adv sjlv
smmer [saIm5]

adj komp smre tr [tKaI:] s n trd trkka [tK` aIka]

v. trte, trt, trnga [om vtska] trtter [tK aIt5]
adj trtt twfttes [tU` aI:ftEs] adv jmfota twhres
[tU`
aI:hE:KEs] adv o konj genast trte [tÈ5:tE] s f trta
ve [taIta Ve:] adv nra ttter [t
ttta aIt5] adj tt

trr(e)kle [t`5:klaI:E] s n huvudduk, tygstycke att tor-

ka med vgg [VaIg] s f oreg -ena, -a, -ana vgg vkk [VaIk]
adv bort, borta vl [VaI:l] trycksvagt [VEl] el [Val] adv vl

vr(d) [VE5:(d)] s f u pl vrld ble [àI:blE] s n pple,
malus da[àI:da] v oreg d, de, den ta gg [aIg] s
n gg lla(s) [ aIla(s)] el [àIla(s)] adv o konj eller, annars

lling [àIlIN] s m andunge, anatin juvenilis lling [àIlIN]
s m andunge, anatin juvenilis lljes [àIlIEs] adv annars

lska [àIlska] v. para sig, betcka n [aIn] konj nnu
n [aIn] prep o konj n ske [àIskE] s f ask ss [aIs]

konj om, ifall ttast [ aItast] adv sist tte [àItE] prep o
adv o konj efter ttelia [àItEleI:a] adv ungefr ttep

[àItEpaU:] adv eftert, sedan renastrt [` 5:nastE5:t] s
mel renastrte
5:nastE5:tE] s f tvestjrt,forcula
[` au-
ricularia.

KAPITEL 3. VOKALER
.
och har nummer U+00D8 respektive U+00F8 i uni-
code. Nr bokstverna inte r tillgngliga p grund av tek-
niska begrnsningar kan OE respektive oe anvndas som
ersttning.
v n
(:)
(:) (:)
v s
s
Figur .
. Lngt uttalas [:] i n; [:] eller mer slutet [:] i s.

. Kort uttalas [] i n; [] eller [] i s.
Nota Bene I vissa ord har s dr n har , som i

joratrl el joratrl s n vtte kpp el kpp s m
kopp lm el lm s n lamm, ovis juvenilis.
Exempli Gratia brde [bK `:dE] s n koll ris och kvis-

tar brn [bKn] s m brunn brvla [bK` :Vla] v skryta
bg [b:g] s f bok, fagus silvatica bgend [b` :gEn:d]
s f bokollon ble [b`:lE] s n bostad, lya bn [bn] s m
botten bnegrd [b` :nEgK:d] s m mos av bondbnor
och potatis bnes [b` :nEs:] s n u pl bondbnssoppa
br [b5:] s f o m skottkrra, br brd [b5:d] s m oreg -en,
brd brla [b`
-er, -erna
5:la] v brka, stlla till oreda,
vsnas drnning [dK`
nIN] s f oreg -en, -a, -ana drottning
drpp [dKp] s m droppe dner [d :n5] adj kvav dr
[d5:] s m drr drsla [d` 5:slA:] s n durkslag dtter

KAPITEL 3. VOKALER
[d`t5] s f oreg -n, dttra, dttrana dotter fjnt [fInt] s m

tok, fnig person d [fl:d] f u pl grdde damad
[fl:damA:d] s m smrgs med grdde de [fl:dE] s m
` `
otte ga [fl`:ga] v o v. ytta, ndra tt [flt] s m
fsting, ixodes ricinus fle [f` I:lE] s n flje fle [f`:lE] s n
u pl knsel, frstnd gla [gl` fa] v grymta gltt [glt]
s m barn grda [gK` :da] v fresta g [I:] v. sklla eller
kvka [djurlte] gben [I` :bEn] s f oreg -en, gbna, gbnana

handfull [mttenhet] g [I:] s f u pl gdsel gg [I`:g] s
m gk, cuculus canorus gmme mE] s objl; i uttr lega
[I`
kurragmma gmme [I`
mE] s f gmsle gnom [I:nUm]
adv o prep genom gre [I:KE] s n arbete, mda,besvr
hjrne [I`5:nE] s f hrn hwispeblme [UèIspEblmE] s n
getingbo hg [h:g] s m hk, accipitridae h [hI:] s n
koll h her [h I:5] adj hg skahnsahg [h`nsah:g]
el slahg [sl`
A:h:g] s m duvhk, accipiter gentilis hr
[h5:] s m u pl lin, linum usitatissimum hs [h:s] s m

ansikte, kind, skalle, huvud hst [hst] s m skrd hsta-
gile [h`staIeIlE] s n skrdefest hvsa [h` :Vsa] v slarva
joratrl [IèU:KatKl] s n vtte klvra [kl` :VKa] v.
[kK`
klttra krsen :sEn] s n lingon, vaccinum vitisida
kba [C`:ba] v. kpa kd [C:d] s n u pl ktt kdd
[kd] s m pung, scrotum klne [C` lnE] s n u pl ved, brns-
le kpp [kp] s m kopp krke [C` 5:kE] s f kyrka krw
[k5:] s m korg kss [Cs] s m kyss kvder [C:Vd5] adj

frkyld lde [l`:dE] s n lte lkke [l` kE] s f u pl fortuna
lvta [l`(V)ta] v. lyfta mg [m:g] s n u pl smuts, gd-
sel, skit ntt [nt] s f natt prva [pK` :Va] v frska
rolebr [K` UlEb5:] s f o m skottkrra rdna [K`:dna]
v ruttna rgrd [K`:gK:d] s m saftkrm rtte [K`tE]
s f rtta rv [K:V] s m rumpa, rv ske [sk` fE] s f
skyel s [s:] s n u pl soppa, buljong sn [sI:n] s f
socken smmarful [s` maf0:l] s m fjril sn [s:n] s

m oreg -en, -er, -erna son snadtter [s` :nadt5] s f oreg
-n, snadttra, snadttrana sondotter snasn [s` :nas:n]
s m oreg -en, -er, -erna sonson trilebr [tK` eIlEb5:] s f o
m skottkrra trl [tKl] s n troll t [tI:] s n u pl t
ta [tÌ:a] v ta tever [t` Y:EVaI:5] s n tvder

KAPITEL 3. VOKALER
tne [t`:nE] s f melodi tppavibe [t`paVeI:bE] s f tofsvi-

pa, vanellus vanellus trp [t5:p] s n torp trrer [tK5]

adj torr trw [t5:] s f koll torv trw [t5:] s n torg
tster [tst5] adj tyst d [:d] prep o adv t g [:g] s n

hst

Konsonanter
. Grafem
Konsonantgrafemen r b, d, f, g, h, j, k, l,
m, n, p, r, s, t och v.
. b, d, f, h, j, l,
m, p och t
v n

n
b
bV
v s
s
Figur . b
KAPITEL 4. KONSONANTER
v n

n
d stumt
sv s

Figur . d
v n

n
v s
s
Figur . f
v n

n
h stumt
v s
s
Figur . h

v n

n
I

sv s

Figur . j
v n

n
v s
s
Figur . l
v n

n
v s
s
Figur . m

v n

n
p
sv s

Figur . p
v n

n
v s
s
Figur . t
. b uttalas [b], men vissa dialekter i sv fr [V] i vissa

stllningar frmst efter lng vokal som i kba [C`:Va]
v. kpa pibe [p` eI:VE] s f pipa.

. d uttalas [d], utom framfr s och t d det r stumt,
som i bids [bIs] v. pres bidas fdt [fUIt] adj fder
sa] v het-
hds [hUIs] s m u pl stark vrme hdsa [hUI

sa vdske [V` aIskE] s f vtska.

. f uttalas [f].
. h uttalas [h] utom initialt fre j d det r stumt, se
ven ...
. j uttalas [I], se ven ..
. l uttalas [l], se ven ...
. m uttalas [m].

. p uttalas [p] och i vissa stllningar ltt aspirerat [ph ].

. t uttalas [t] och i vissa stllningar ltt aspirerat [th ],
se ven ..
. g
v n
gI
g I g
d
v s
s
Figur . g
v n

n
I
I g
v s
s
Figur . gj
. g fre bakre vokal uttalas [g].

. g fre tryckstark frmre vokal uttalas [I]; [d] eller
[g] p Bornholm, som i gile [gÌlE] s n fest givter
[gIVt5K] v. givta se g [g:] v. sklla eller kvka
[djurlte].

. g i intervokalisk och slutljudande stllning uttalas
a. [g] i n;
b. [g] eller [d] i s, som i bog [beU:g] el [beU:d] s f
oreg -ena, bger, bgerna bok [som man lser ur] lig-
ga [lÌga] el [lÌda] v oreg l, ligge, ligga mg
[m:g] el [m:d] s n u pl smuts, gdsel, skit ri-
ger [KeI:g6K] el [KeI:d6K] adj rik vgg [VEg] el
[VEd] s f oreg -ena, -a,
-ana vgg.
. lg uttalas [L]; i n ibland metates [Il].

. rg uttalas [KI], se ven ..; i n ibland metates [IK].

. gj fre bakre vokal uttalas [I], som i gjort [IU
`5:t] v
som i gjort [g`
oreg sup gra ; [g] p Bornholm, U5:t]
v oreg sup gra .
. Se ven ng ..
Exempli Gratia bage [b` A:gE] s n bakning balge

[baI:lE] s f balja brga [b` I:Ka] el [b`5:Ia] v brja farg
[fa:I] s m frg farga [fa:Ia] v frga frge
[fa:IE] s f frja

gadd [gad] s m ormtunga, gadd gala [gà:la] v. gal, gale,
galen el gal, gol, gle, glen gala gestans [Ie:st ans] s m oreg
-en, -er, -erna area, omrde gida [I` eI:da] v.. gad, gde,
orka gile [I` eIlE] s n fest gol [gUl] s n guld glw

[gU:l] s n golv gyda [I` Y:da] . gd, gde, gden gjuta
gyl [IY:l] s m gl gler [gaUl5] adj ofruktsam gda
[I`
aI:dA] v oreg gatte, gatt, gissa gnsare [I` aInsaKE] s m

trja [tjock stickad (ylle)trja] gre [IÈ:KE] s n grds-
grd, mur, staket g [I:] v. sklla ellerkvka [djurlte]
gla [I`:la] v rma gre [I` :KE] s n arbete, mda, besvr

srg [s5I:] s f sorg

. k
v n

n
k tC C
(q)
k C kC
tC (q)
v s
s

Figur . k
. k fre bakre vokal uttalas [k].

. k fre tryckstark frmre vokal uttalas [tC] eller [C];
[tC] eller [kC] p Bornholm, som i kling [tCÈlIN] s
m kattunge, felis juvenilis kr [tC:K] s f obf pl ko . Ett
mindre antal ord har [k], som exempelvis kdd [kd] s
m pung, scrotum kpp [kp] s m kopp.
. k efter frmre vokal uttalas [k] i n; palataliserat [kC],
[tC] eller [C] i s:
a. omedelbart efter frmre vokal, som i bkk [bEkC] el
[bEtC] s m bck kivik [CèI:VIkC] namn ;

b. efter frmre vokal + l, ls, ms ns, n, r,
rs och s, som i sk [fIskC] el [fIC] s m sk lin-
ka [lÌNkCa] v linka mrka [mÈKkCa] v. mrka
stjlke [ÈlkCE] s m stjlk tnka [tÈNkCa] v.
tnka.
. k i konsonantkluster skt, rkt blir stumt, som
i frskt [fE5:st] adj n sg frsker mrkt [m5:t] adj
mrker .
. k fre w uttalas [q], se ...
. k uttalas i vissa stllningar ltt aspirerat [kh ].
. Se ven ..

Exempli Gratia bkkahors [b` aIkahU5:s] s n mystiskt

vsen i vattendrag bkkaman [b` aIkaman]
s m nck,
strmkarl kalw [ka:l] s m kalv ker [C UI:5] adj ledsen
capra juveni-
ki [CeI:] s n el kiling [CèI(:)lIN] s m getunge,

lis kogesmad [kèU:gEsmA:d] s m varmrtt kve [k` U:VE]
s f sninga [stor] kulna [k` 0:lna] v svalna, stelna
kyngavis [C`YNaVeI:s] adv ibland, d och d ke [kàU:E]

s f kda kler [k
aUl5] adj kall kla [CÈ:la] v smeka,

skmma bort krre [CÈKE] s f krra kvder [C:Vd5] adj
frkyld stakitt [staCeIt] s n staket

. n och ng
v n

n
nN
nN
v s
s
Figur . n
v n

n
N
N
v s
s
Figur . ng

. n i initial stllning uttalas [n].
. n efter lng vokal uttalas [n].
. n fre k uttalas [N].
. n efter kort vokal uttalas
a. [n] i n och sv;

b. [n], [N] eller [] i s, som i dns [dAs] s m oreg -en,
-er, -erna dans krns [kKAs] s m krans pgen
o:gI] s m best sg pg .
[p
. ng uttalas
a. [N] eller [n] i n, som i ting [tIN] el [tIn] s n ting;

b. [N] eller [] i s, som i drng [dKEN] el [dKE] s m
drng, pojke ring [KIN] el [KI] s m ring ting [tIN]
el [tI] s n ting.
. Se ven n ...
. r och er
v n

n
K, se
..
v s
s
Figur . r

v n

n
6(K) 6(K) 5
6(K) 6(K)
E(K)
sv s

Figur . Trycksvagt er
. Initialt r uttalas [K].
. Medialt och nalt r uttalas [K] eller vokaliserat, se

...
. Trycksvagt er i medial och nal stllning uttalas

[6(K)], i n ven [5], se ..; E-mlsomrdet har [EK],
se ...
. Trycksvagt re och re nal stllning behandlas som

er.
Exempli Gratia bir [beI5:] s m oreg -en, bir, biren l

br [b5:] s n borr dr [d5 :] s m drr faer [fA5:] s
fara [f`
m oreg faren, fara, farana far fa-
a:Ka] v oreg fr,
re, fren resa, ka bervari [feIb5V A:KI] s objl februari
[rets andra mnad] gribberna [gK` eIb6na] s f bf pl gribbe
here [hè:KE] s m pojke, herde hors [hU5:s] s n hst kr
[C:K] s f obf pl ko krw [k5:] s m korg mark [ma:k] s m
mask, maskliknande varelse mr [m UI:5] adv komp mer
or [eU5:] s n ord rolebr [K` UlEb5:] s f o m skottkr-

ra rner
[KEn5] v. pres rna springer sakkerstie
ak5steI:E] s f sakristia trrt [t5:t] adj n sg trrer torrt
[s`
trw [t5 :] s n torg ver [V el [VE5:] s n vderlek
aI:5]

r [aU:5] el [a:] s n r rken [` 5:kEn] adj yrvaken

.. Vokalisering
Vokalisering av r r vanlig i en del sknska dialekter, in-
klusive bornholmsk. Den innebr att r uttalas [6], [5] eller
[a] beroende av omslutande ljud. Denna s kallade vokalpro-
dukt kan tillsammans med fregende vokal bilda en diftong
eller realiseras som frlngning av fregende vokal, alter-
nativt bilda en egen stavelse. Huvudregeln innebr att pre-
konsonantiskt r vokaliseras, och prevokaliskt r uttalas
[K].
Vokaliseringen fungerar ven mellan ord: Om ett ord
med nalt r str fre ett ord som brjar p en vokal s re-
aliseras det vid ansatsen av nsta ord. Till exempel kommer
r i bir att vokaliseras i bir te giles [beI5: te IeIlEs] l till
fest eftersom det fljs av en konsonant. Dremot
kommer
det att realiseras som [K] i bir (r) got [beI: KE gUt] l
r gott. Med andra ord, i dialekter med lnkande r, kom-
mer r att uttalas [K] endast om det fljs av ett vokalljud,
inklusive ver ordgrnser.
I en del dialekter, framfr allt i Ginge och Lister, voka-
liseras r ven fre trycksvagt e, som i bore [beU:5t]
s n sg bor hare [h`
A:5] s m hare here [hè:5] s m pojke,
herde. Se ven ..
Exempli Gratia bir [beI5:] s m oreg -en, bir, biren l

bor [beU5:] s n bord gribber [gKèIb6] s f obf pl gribbe
[ma:k] s f skog,
gr [gaU:(5)] el [ga:] s m grd mark

mark mark [ma:k] s m mask, maskliknande varelse
Mrk ven r och rw.

. s
v n
s
sz
v s
s
Figur . s
. s uttalas [s] i n och sv; i s
a. [z] efter tryckstark lng vokal och , som i hus

[h0:z] s n hus ms [mU:z] s n u pl mossa;

b. [z] intervokaliskt, som i frsen [fK`
(:)zEn] adj fru-
sen hse [hÙ(:)zE] s f strumpa;
c. [z] fre l, m, n, som i risme [KÌzmE] s f havre-

vippa vissle [VÌzlE] s f vessla vsnas [VÈ:znas] v
vsnas;
d. [z] efter tonande konsonant, som i halsabst

alzab6st] s n nacke plse [p`
[h` lzE] s f korv
sterse [stEKzEd] s n bf sg sters ;
e. [s] annorstdes;
f. [s] i den yngre dialekten i alla stllningar.
. Se ven ..

. v
v n

n
V stumt
v s
s

Figur . v
v uttalas [V] utom fre konsonant d det i vissa ord

kan bli stumt, som i avtan [atan] s m -en, avtna, avtnana
afton.
Exempli Gratia avtan [a(V)tan] s m -en, avtna, avt-

nana afton brev [bKe:V] s n pappersark, brev brvla
[bK`:Vla] v skryta givt [IeIVt] s n gift givta se [IèIVta
sI] v. gifta sig hvs(l)a [h
`
:Vs(l)a] v slarva hvs(l)a
te [h`:Vs(l)a te:] v slarva till, snygga upp hvs(l)ier
[h`:Vs(l)eI5] adj slarvig, vrdsls i avtes [eI: ` a(V)tEs] adv
i gr afton kiv [CeI:V] s n u pl trta kiva [C` eI:Va] v tr-
ta klvt [klVt] s m klyfta klvting [kl` VtIN]s m klyfta
krvt [kKaUVt] s f kraft krvs [kKaIVs] s m o n krf-
ta, astacus astacus krvsa [kKàIVsa] v fnga krftor

krvsadjyr [kKàIVsaIY:5] s n krftdjur kvt [CaIVt] s

m kft, mun leva [l`
e:Va] v. leva lever [le:V5] s m lever
lv [l:V] s n lv lvt [lVt] s n loft, vind(sutrymme) lv-
ta [l`(V)ta] v. lyfta nve [nÈ:VE] s m nve, hand nvn
[naI(V)n] s m oreg -en, -er, -erna nmnd, kommission nv-
na [nàI(V)na] v. nmna nvnaman [n` aI(V)naman] s

m nmndeman, kommissionr nvnare [n` aI(V)naKE] s m
nmnare resevt [KesEVt] s n recept rvt [KaUVt] s m
sp, pinne rv [K:V] s m rumpa, rv skivta [èIVta]

v skifta skriva [skK` eI:Va] v. skriva skrivt [skKeIVt] s

m skrift skvt [skaUVt] s n skaft stivt [steIVt] s n stift
styver [stY:V5] adj stel, hrd svn [sVn] s m u pl smn

svna [s`Vna] v somna svne [s` VnE] s objl; i uttr g i
svne smnen tavs [taVs] s n el tavse [t` aVsE] s m tafs
[skeredskap] tavser [tàVs5] adj tyst, stum, hpen, snopen
tvt [tVt] s m tomt vaben [V A:bEn] s n vapen vagen
A:gEn] adj vaken van [Van] s n vatten vie [VèI:E] s n
[V`
adj
vide, salix vise [VèI:sE] s f visa, melodi viser [VeI:s5]
vis vren [V`
U:KEn] adj och sux beskaad vss [VaUs]
pron oss ver [V aI:5] el [VE5:] s n vderlek

. Visselljuden
Tabell . p denna sida visar hur k, kj, sj, sk, skj,
ssj, stj, tj och ttj uttalas. Se ven ..

k tC C (kC tC) k se .
kj tC C
sj (C)
sk (C) sk se .
skj (skC stC)
ssj
stj
tj tC C tC C
ttj tC
Tabell . Motsvarigheten mellan graf

och visselljud: ) fre tryck-
stark frmre vokal; ) fre
tryckstark bakre vokal; )
efter tryckstark vokal; kn-
da bornholmska ljudvrden
inom parentes

Exempli Gratia dossja [d` Ua] v duscha ker

UI:5] adj ledsen kle [C`
[C UIlE] s f klla killa [CèIla] v

kittla kjol [CeU:l] s m kjol kyngavis [C` adv
YNaVeI:s]

ibland, d och d kling [C`
aIlIN] s m kattunge, felis ju-
venilis kra [C`:Ka] v. kra krke [C` 5:kE] s f kyrka
sjokelad [UkEl A:(d)] s m u pl choklad sju [0:] rkn
sju sjuger [0:g5] adj sjuk sj [:] s m sj sk

[UI:] el [skUI:] s f sked skib [eI:b] el [skeI:b] s n skepp
[eIn]s n skinn skyl [Y
skin l] s m oreg -en, -er, -erna

skuld skjorte [`
U5:tE] s f skjorta skjuda [`0:da] el
skuda [sk`0:da] v oreg skd, skde, skden skjutaskjula

[`
0:la] el skula 0:la] v ska (st i) skydd fr regn;
[sk`

g framtlutad med uppdragna skuldror skl [E:l] s n
grns, skl skle [` aIlE] s f skallra, klocka med klpp
skda [`:da] v. skta stasjon [staeU:n] s f station
stjlke [` aIlkE] s m stjlk stjrne [È5:nE] s f stjr-
na tjabba [C` aba] v prata strunt tjavs [CaVs] s n tjat,
struntprat tjoa [CèU:a] v skrla tjue [C` 0:E] rkn tjugo
tjykker [C`Yk5] adj tjock tjna [CÈ:na] v. arbeta som

drng eller piga

, och w
.
och , kallade edh (alternativt eth), har nummer
U+00D0 respektive U+00F0 i unicode. Nr bokstverna
inte r tillgngliga p grund av tekniska begrnsningar kan
DH respektive dh anvndas som ersttning.
.. efter tryckstark vokal
v n

n
stumt
v s
s
Figur . efter tryckstark vokal ex-

kl e och
KAPITEL 5. , OCH W
efter tryckstark vokal exklusive e och , se

.. r stumt.
Exempli Gratia bia [bèI:a] v vnta bloa [blèU:a] v

blda brualb [bK` s n brllop bre [bK`
0:al:b] aU:E]

s n; i uttr i hast kler [kl aI:5] s pl klder ly
[lY:] s n ljud mismmar [mèI:sma] s m midsom-
mar nensta [n`
:nstA:] adv ngonstans ry [KY:]
s n hed, ofruktbart omrde [v bevuxet med ljung] rya
[KY:a] v breda ut fr torkning [ex lin p hed] rsle
`
[KàI:slE] el rsel [K
aI:sEl] s f rdsla ra [K`:a] v.; ex
opp rja rhogga [K`
:hUga] v oreg hogg, hogge, hoggen
kalhugga sta [stA:] s m oreg -en, ster, sterna stad
sta [stA:] s m u pl plats, stlle stossa [st` Usa] v studsa
s [s:] s n u pl soppa, buljong ti [teI:] s f tid tr
[tKaU:] s m trd tya [t` Y:a] v. tolka ver [V aI:5] el

[VE5:] s n vderlek

.. Tryckstark e och
e och har ett ursprung i bland annat ldre i re-
spektive
e. Utvecklingen har tagit olika vgar i olika dia-
lektomrden och r inte enkla att utreda.
v n

n
e:
e: I(:)d
v s
s
Figur . Tryckstarkt e

KAPITEL 5. , OCH W
v n

n
se .
e: (aI:)
(EI:)
v
s s

Figur . Tryckstarkt
. e i tryckstark position uttalas [e:] i n; [e:] alternativt

[e(:)d] i s, som i le [le:] el [le(:)d] s n o m oreg -en, -er,
-erna grind.
. i tryckstark position uttalas som , se .; ibland
[aI:] eller [EI:] i s, som i arbe [aKbEI:] s n arbete.

Exempli Gratia arbe [` A5:be:] s n arbete bonase
[bÙnase:] s m oreg -en, -er, -erna bondsed fre [fKe:] s m
oreg -en, -er, -erna fred flkase [f` lkase:] s m oreg -en,
-er, -erna folksed hawale [h` A:ale:] s n grind [i trdgrd]
hnale [h` aUnale:] s m oreg -en, -er, -erna handled ka
[C` ledsen ke [C`
UI:a] v. gra UI:E] s n ledsamhet ker
UI:5] adj ledsen klere [klè:KE]s f taltrast, turdus philo-
[C
krkele [C`
melos 5:kEle:] s n kyrkogrind le [le:] s m
articulatio le [le:] s m oreg -en, -er,
oreg -en, -er, -erna led,
-erna strk le [le:] s n o m oreg -en, -er, -erna grind le
[le:] v. pret lia lealser [lè:al:s5] adj ranglig, skrang-
lig leamod [lè:ameU:d] s n led, articulatio la [l` UI:a]
v. fra i ledband le [l` UI:E] s m lnk ler [l UI:5] adj
elak, ful, otrevlig le [l` UI:E] s f avsky, olust lsammer

[l`
UI:sam5] adj ledsam lsen [l` UI:sEn] adj ledsen me
el [mE:] prep o adv med n[nUI:] adv ned nan-
[me:]
ve [n` UI:anVe:] adv o prep nedanfr norle [nèU5:le:] s

objl; i uttr i norr om grinden eller vgen ree [Kè:Et]
v. sup ria re [K` UI:E] adj objl predikativt; i uttr gra se
redo re [K` UI:E] sn rede, bo se [se:] s m oreg -en,

KAPITEL 5. , OCH W
-er, -erna bruk, vana sk [UI:] el [skUI:] s f sked sme

[sme:] s m -en, -er, -erna smed smee [sm`
e:E] s f smedja
sner [sn UI:A] adj sned serle [s5:le:] s objl; i uttr i
`
sder om grinden eller vgen ve [Ve:] adv o prep vid
ve [Ve:] s m u pl ved, brnsle vre [VKe:] s n vgkrk
vngale [V` aUNale:] s n grind [i stngsel mellan gor]

.. Trycksvag e och a
v n

n
td
d
d
v s
s
Figur . i trycksvagt a eller

e
efter trycksvag vokal uttalas [t] eller [d] i n; [d] i

v; [d] i s.
Exempli Gratia arte [` A5:tEt] adj artier bore

[bèU:KEt] s n bf sg bor iga(r)ne [èI:ganet] s n bf sg

iga(r)ne yva [`Y:Vat] s n bf sg yva

KAPITEL 5. , OCH W
.. l, n, r och r
v n

n l
lL
v s
s
Figur . l
v n

n
nN
v s
s
Figur . n
v n

n
stumt
v s
s
Figur . efter r

KAPITEL 5. , OCH W
. l uttalas [l] i n och sv; [l], eller [L] efter korta slutna
och halvslutna vokaler i s.
. n uttalas [n] i n; [n] i s, men ven [N] eller [] efter

korta slutna och halvslutna vokaler, som i bina [bÌNa]
v. binda bine [bÌNE] s n bindsle hon [hUN] s m
hund, canis lupus domesticus mon [mUN] s m mun.
. efter r r stumt.
. fre r kan i vissa dialekter f uttalet [I].

Exempli Gratia bliner [bleIn5] adj blind bor

[beU5:] s n bord brne [bKàInE] s n u pl brnsle brra
[bKI:Ka] el [bK:Ka] s m obf pl broer bn [bn] s m bot-
ten l [UIl] s m eld nflier [` UI:nfaUleI5] adj enfaldig
fala [fàla] v oreg falt, fale, falen falla
fara [f` a:Ka] v
oreg fr, fare, fren resa, ka gla [IU Ìla] el [IèIla] v sn-
pa gre [IÈ:KE] s n grdsgrd, mur, staket
hle [h`
UIlE]

el [hèIlE] s f bensnara [p betesdjur] hyle [h` YlE] s n u pl
der, sambucus nigra hn [haUn] s f oreg -ena, hner,

hnerna hand in [eIn] adv in kle [C` UIlE] s f kl-
la kwine [qUèInE] s f kvinna kyl [CYl] s m u pl kld
kyling [C`YlIN] s m kyckling, dununge, galliformes
juveni-

lis kler [kaUl5] adj kall kling [C` aIlIN] s m kattunge,

felis juvenilis lan lnerna land
[lan] s n oreg -e, lner,
lin [leIn] s f lind, tilia mngflier [m` aUNfaUleI5] adj

mngfaldig, mnga oner [ Un5] adj ondoner [`
Un5]
el [ÙnE] adv o prep under roner [K Un5] adj rund sil
[seIl] s m sill syn [sYn] s f synd sn [saUn] s m u pl
viler [VeIl5] adj vild vin [VeIn] s m vind,
sand blst

vl [VaUl] s n u pl vld vlrna [V` aUlKaIna] v. ske-
na, springa mycket fort vna [V` vnda
aIna] v. na

[àUna] v andas ne [àUnE] s m andedrkt, ande n
[aIn] konj nnu

KAPITEL 5. , OCH W
.
och , kallade g-breve (alternativt mjuka g), har num-
mer U+011E respektive U+011F i unicode. Nr bokstver-
na inte r tillgngliga p grund av tekniska begrnsningar
kan GH respektive gh anvndas som ersttning.
v n
stumt I

v s
s
Figur .
. Finalt och intervokaliskt r stumt med fljande un-

dantag:
a. Finalt och prevokaliskt e uttalas [aI:] eller [EI:],
men [e:] hos frsta klassens starka verb,
se ven
...
b. Finalt och prevokaliskt uttalas [I], men [:] hos

andra klassens starka verb, se ven ...
. Prekonsonantiskt r stumt med fljande undantag:
a. Prekonsonantiskt a uttalas [6I:] eller [aI:]; ibland
[a] i s.
b. Prekonsonantiskt uttalas [6I:]. Stavningen fre-

kommer endast d uttalet har entydigt , det vill
sga nr ingen dialekt har [aI:].

c. Prekonsonantiskt e och uttalas [aI:] eller

[EI:]; ibland [E] i s. Stavningen frekommer en-

dast d stammen har . Man skriver sledes sle-
te [slàI:tE] s n slkte, men dremot slte [sl`
aI:tE]
slkka slckte.
v. pret

KAPITEL 5. , OCH W
d. Prekonsonantiskt uttalas [I:].

Exempli Gratia an [6I:n] s n agn, bete [vid ske] an-

site [ànseI:tE] s n ansikte blnt [bl6I:nt] adj n sg bln-

ker blankt byd [bYd] s f bygd byder [b Yd5] v. ptc
bygga byggd byder [b`
Yd5] s f obf pl byd bygder by-

le [b`Y:lE] s m bygel byt [bYt] v. sup bygga byggt
ba [bÌ:a] v. bja bder [b I:d5] v. ptc ba

bjd da [dA:] s m; obf pl v , ex tr tte dag de [daI:]
s m deg den [daI:n] s m diakon [prstens medhjlpare]
dena [d`
aI:na] v stta i deg [bakning] deneskrabe
[d`
aI:nEskKA:bE] s f degskrapa denevan [d` aI:nEVan] s

n degspad dit [deI:t] s f dikt dita [d` eI:ta]v dikta

dra [dKÌ:a] v. drja [f6I:n] s m
e [aI:] adv ej fan

famn fana [f`
6I:na] v famna fea [f` aI:a] v o v. sopa,
stda feer [f
aI:5] adj feg frutapre [fK` 0:tapE:KE] s f
pron, pyrus ful [f0:l] s m fgel fyle [f` Y:lE] s n fj-

derf gan [g6I:n] s n u pl; ex te -s nytta gana [g`
6I:na]

v begagna hal [h6I:l] s n hagel hala [h`
6I:la] v hagla

he [haI:] interj hej hia [hèI:a] v; ex tte noge lngta
hialser [hèI:al:s5] adj hejdls,
mttls hoska [h` Uska]

v minnas, komma ihg hwale [U6 Ì:lE] s m bnk [av det
lnga slaget] h [hI:] s m hjd hder [hId5] v. ptc
ha hjd hna [h`
Ina] v klarna [om vderlek] hnsa-

hwale [h`nsaU6I:lE] s m sittbrda fr hns kakkelon
[kàkEleU:n] s m kakelugn
krete [kKàI:tE] s f rv, vulpini

krte [kKÌ:tE] v. pret krga krkte lete [làI:tE] v.

pret lega lua [l` 0:a] v grilla lua [l` 0:a] v springa

luner [l0:n5] adj lugn luta [l` (0)ta] el ltta [l`ta]

v lukta lyte [l` Y:tE] s f lykta lnt [l6I:nt] adj n sg

lnger lngt lte [l` aI:tE] v. pret lgalkte ln
[lI:n] s f lgn lna [l` I:na] v ljuga moen [mèU:En]
adj mogen nal [n6I:l] el nawl [nA:l] s m nagel, unguis

nale [n`
6I:lE] s m spik, bult ne [naI:] el [nE:] adv nej
na [nÌ:a] v. nja nder [n adj njd plele
I:d5]
[pl`
aI:lE] s m trskslaga pryl [pKY:l] s m u pl el n u pl

bestraning pryla [pK`
Y:la] v bestraa ren [KaI:n] s

KAPITEL 5. , OCH W
n regn sata [s` 6I:ta] v o adv sakta seer [s` aI:5] adj seg
st [sUI:t] s n syn, sikt sitebr
sel [saI:l] s n segel
el stebr [s`
[sèI:tEbK:]
UI:tEbK:] s n brd bakat p n-

siktat rgmjl slat [sl6I:t] s m slakt slata [sl` 6I:ta] v

slakta slet [slaI:t] s f slkt sletas p [sl` :] v
aI:tas paU
brs p slete [sl`
aI:tE] s n familj, slkte slte [sl` aI:tE]

v. pret slkka slckte snia [sn`
eI:a] v. smyga snil

[sneI:l] el snile [snèI:lE] s m snigel spel [spaI:l] el spe-
aI:lE] s m spegel
le [sp` steta [st`
aI:ta] v studsa, hoppa,

fara omkring swita [sUèI:ta] v svikta snt [s6I:nt] adj
n sg snker sankt sn [sI:n] s f socken ste[sÌ:tE]
v. pret sga skte tel [taI :l] s n koll tegel ten [taI :n]

s n tecken trnt [tK6I:nt] adj n sg trnger trngt ty

[tY:] s n oreg -e, -er, -erna tyg, vvnad tyle [t`Y:lE] s

m tygel van [V6I:n] s m vagn vata [V`
6I:ta] v vakta

ve [VaI:] s m vg vea [V`
aI:a] v. vga veder [V aI:d5]
v. perf ptc vea vgd vider
[VeI:d5] v. perf ptc via
vigd te [Ì:tE] v. pret ga kade

. w
.. w efter tryckstark vokal
v n

n
A: aU:

a:V aU:

v s
s
Figur . aw

KAPITEL 5. , OCH W
v n

n
:V eU:

aU: 6U:

sv s

Figur . ow
w frekommer efter bakre vokal och r stumt efter u.

Fr aw och ow, se gurerna . och ..
Nota Bene aw [aU:] el [A:] el [O:] prep o adv av uttalas

aldrig [a:V].
Exempli Gratia bawn [baU:n] el bawne [b` aU:nE] s n

vrdkas, bl bow [beU:] s m bog dra tawl [dKA: t
A:l]

ytta pjserna [i ett sllskapsspel] duwerik [d`0:EKeIk]
s m duvhane, columbid fstelawn [f`
aUstElA:n] sm
fastlag, fasta fstelawnsblle [f`
aUstElA:nsblE] s m fast-

lagsbulle glow [gleU:] s f gld glowa [glèU:a] v gld-
ga, halstra gnawa [gn` A:a] v gnaga gowe [g` eU:E] s f g-
va gowl [geU:l] el gawl [gA:l] s m gavel graw [gKA:] s

f grav grawa [gK` A:a] v grva hawe [h` A:E] s m trd-
grd hawn [hA:n] s m hamn, fosterhinna hawre [h` A:KE]
s m u pl havre how [heU:] s m hov howlier [h` eU:leI5]
adj artig, hvlig huwe [h `
0:E] el hoed [heU:(E)d] s n hu-
vud kawle [k`
A:lE] s m kavel kawring [k`
A:KIN] s m brd-
sort klawn [klA:n] s m halsklave krawe [kK` A:E] s m kra-
ge kuwa [k`0:a] v tvinga law [lA:] s n varv, skikt, la-

ger lawa bssena ladda gevret lawa fle [lA:a fÌ:lE]
sl flje lawa [lÀ:a] v stapla, gra, tillaga, ladda, bre-
da ut lawe [l` A:E] s f stapel, hg [som lagts i skikt] low
[leU:] s m o n u pl lag, lov lowa [lèU:a] v lova lower
:5] adj lg mawe [m`
[leU
A:E] s m mage naw [nA:] s n

KAPITEL 5. , OCH W
nav nawle [n` A:lE] s m navel nawn [nA:n] s n namn

owast [eU:ast] adv spl verst ower [eU:5] adv ver rawn
[KaU:n] el[KA:n] s m korp, corvus corax saw [sA:] s m sg

skow [skeU:] s m skog skowa [skèU:a] v kalhugga, skv-
la skowe[skèU:E] s f skorpa [pmatvaror till fljd av
stekning o dyl; v srskorpa] skowl [skeU:l] s f skyel, sko-
vel skowla [skèU:la] v skya skruw [skK0:] s m oreg

-en, -er, -erna skruv ktt eller
suwl [s0:l] s n u pl sk,
sk [matrtt drav] tawle [t`
A:lE] s f tavla tawl(gr)
A:l(ga:)] s m spelbrde trawa [tK`
[t` A:a] v trava
.. dw, hw, kw, sw och tw
v n

n
dw dU

dw dU
(dV)
v s
s
Figur . dw
v n

n
hU
V
hUV

v s
s
Figur . hw

KAPITEL 5. , OCH W
v n

n
qw qU
q
qw qU
q (kV)
sv s

Figur . kw
v n

n
sw sU
s
sw sU
s (sV)
v s
s
Figur . sw
v n

n
tw tU
t
tw tU
t (tV)
v s
s
Figur . tw
. w efter d, k, s och t uttalas [w] eller [U]. Vis-

sa dialekter och stllningar ger uttalet []. I s har den
yngre dialekten [V].

KAPITEL 5. , OCH W
. Initialt hw, se nrmare tabell . p denna sida, ut-

talas hos pronomen och pronominaladverb [h] i , hos
vriga ordklasser [w] eller [U]; [V] i v. I s har den yngre
dialekten [V] i ord exklusive pronomen och pronomina-
ladverb.
v n s
hw pron o pronadv V h hU

hw vriga V U U (V)

Tabell . hw, yngre dialekt inom
parentes
Exempli Gratia dwale [dUA `:lE] s f dvala dwr

[dUE5:] s m dvrg gadehwippe [gà:dEUeIpE] s f sdesr-
la, motacilla
alba hwad [ha] emf [ha:d] pron o adv vad
hwadfor [h` af6] adv varfr hwal [UA:l] s m val, cetacea
hwarken(s) [h` a:kEn(s)] konj varken hwasser [Uas5] adj
vass hwede [Uè:dE] s n vete hwesa [Uè:sa] v vimsa,
vara ostadig hweser [Ue:s5] adj vimsig, ostadig hwia

[UèI:a] v gngga hwider [UeI:d5] adj vit hwila [UèI:la]
vila hwileplass [UèI:lEplas]
v s m oreg -en, -er, -erna vi-

loplats hwim [heIm] pron vem hwimsa [heImsa] pron
gen vems hwina [U èI:na] v. vina hwippa forbi [UeIpa

f5beI:] svepa frbi hwippa [UèIpa] v vippa, svepa hwip-

pestrt [UèIpEstE5:t] s m sdesrla, motacilla alba hwir-
5] adj virrig hwisp [UeIsp] s m visp hwispe
rier [UèIKeI
[UèIspE] s f geting, vespoidea hwo
[hU] el hwor [hU5:]

adv hur hwo [hU] pron eg nom m sg hwim vem hwoda-
ner [h Uda:n5] adj o pron hur, vilken hwodant [h Uda:nt]
adv hur hwomen [h` Ume:n] adv varfr hwyssla [U`Ysla]
v vissla hwysslepibe [U` YslEpeI:bE] s f visselpipa,
jt

hwysta [U`Ysta] v kasta, slunga hwlp [UaUlp] s m valp
hwr [haU 5:] el [ha:] adv vart hwr [haU5:] el [ha:] pron o
hwranen [haU:K`
adv var, varje o pron varan-
an5n] rkn
nan hwrda [h aU:dA:] el [h
a:dA:] s m vardag hwrs

KAPITEL 5. , OCH W
[haU5:s] el [ha:s] pron; ex tw blakagebida vardera hw-

[UàI:dEstUI:n] s m slipsten, bryne hwsa [UàI:sa]
destn
v. vsa kwart
a:t] s n kvart, fjrdedels timme kwar-
[qU

ta [qUà:ta] v pausa [gra uppehll i arbetet] kwler
[qUU el kwl [qUUI:l]s m kvll kwie [qUèI:E] s f
Ì:l5]
kviga kwikker [qUeIk5]
adj snabb kwine [qU èInE] s

f kvinna kwist [qUeIst] s m kvist kwrn [qUE5 :n]
s f
kvarn skwadra [sqU`
a:dKa] el swadra [sU`
a:dKa] v smatt-
ra solten [s` UltEn] el swolten [sUU `ltEn] perf ptc swlta
swale [sUA
`:lE] s f svala, hirundinid swar [sUA5:] s n

svar swara [sUA `:Ka] v. svara swia [sUèI:a] v. svi-

da swin [sUeI:n] s n svin swns [sUaUns] s m svans sw-
rer [sUaU:K5] adj svr swrter [sU aU:(K)t5]
el [sUA
5:t5] adj
svart swlt [sUaIlt] el solt [sUlt] s m u pl svlt swnga

aINa] v. svnga swrsn [sUÈ5:s:n] s m oreg -en, -er,
[sU`
svrson twi [tUeI:] interj usch,
-erna tvi twila [tUèIla]

v f tvillingar twrer [tU E:K5] adj tvr twtta [tUàIta]
v tvtta
.. lw och rw
v n

n
stumt
v s
s
Figur . w efter l

KAPITEL 5. , OCH W
v n

n
stumt
s v s

Figur . w efter r
w r stumt efter l och r.
Exempli Gratia glw [gU:l] s n golv halwe [h` a:lE] s f

hlft halwer [h a:l5] adj halv harw [ha:] el harwe [h` a:KE]
s m harv harwa [h` a:Ka] v harva kalw [ka:l] s m kalv
slw [s:l] s n u pl silver tlw [t:l] rkn tolv tlwe [t`:lE]
s f tolva trw [t5:] s f koll torv trw [t5:] s n torg

trwamse [t`:KamU:sE] s m torvmosse trwe [t`:KE] s
n u pl torvbestnd

Del III
Morfologi

Substantiv
. Maskulinum
Maskulina substantiv r ord man sger han [han] pron

han om. Efter stammen fr de suxet en i bestmd sin-
gularis; a i obestmd pluralis; och ana i bestmd plura-
lis.
sg pl
obf her|e [hè:KE] her|a [hè:Ka]
bf her|en [hè:KEn] her|ana [hè:Kana]
Tabell . Maskulin deklination ge-

staltad av here [hè:KE] s
m pojke, herde
KAPITEL 6. SUBSTANTIV
sg pl
obf ful [f0:l] ful|a [f`
0:la]
bf ful|en [f
0:lEn] ful|ana [f`
0:lana]

Tabell . Maskulin deklination ge-
staltad av ful [fU:l] s m
fgel
Substantiv p nalt are bjs regelbundet.
sg pl
obf mllar|e [m`
laKE] mllar|a [m`
laKa]
bf mllar|en [m`laKEn] mllar|ana [m`laKana]
Tabell . Maskulin deklination av

ord p are gestatad av
mllare [m`laKE] s m kvar-
ngare, mjlnare
Maskulinum p nalt el och en frlorar stammens

trycksvaga e i pluralis, se tabellerna . och . p sidor-
na .
sg pl
obf negel [nè:gEl] negl|a [nè:gla]
bf negel|en [nè:gElEn] negl|ana [nè:glana]

ord med nalt el gestaltad
av negel [nè:gEl] s m nyc-
kel

sg pl
obf brasen [bK`
6I:sEn] brasn|a [bK`
6I:sna]
bf 6I:sEnEn]
brasen|en [bK` 6I:snana]
brasn|ana [bK`

ord med nalt en gestatad
av brasen [bK` 6I:sEn] s m
braxen, ambramis brama
Maskulinum p nalt er frlorar stammens trycksvaga

e pluralis, och har suxet n alternativt en i bestmd
form singularis, se tabell . p denna sida.
sg pl
obf nger [feIN5] ngr|a [fèINKa]
bf nger|n, -en [feIN5n] ngr|ana [fèINKana]

ord med nalt er gestal-
tad av nger [fèIN5] s m
nger
Exempli Gratia asel [ 6I:sEl] s m hjulaxel bagare

[bÀ:gaKE] s m bagare bose [bèU:sE] s m orm by [bY:]
s m by da [dA:] s m dag fjabbe [fIàbE] s m fne fjnt

[fInt] s m tok, fnig person gse [gàU:sE] s m gshanne,

anserin here [hè:KE] s m pojke, herde katt [kat] s
m katt, felis limme [l` eImE] s m kvast lge [l` U:gE] s m

blindtarm, intestinum caecum lue [l`0:E] s m lga lk-

ke [làUkE] s m spindel, arane [o lockespindel, opiliones]

ltte [làItE] s m efterbrd monvige [m` UnVeI:gE] s m
mungipa nale [n` 6I:lE] s m spik pg [paU:g] s m pojke
skade [sk`
a:dE] s m skata skammel [sk`
amEl] s m trskel
stamme [st` amE] s m stam stjlke [` aIlkE] s m stjlk
sykkel [sYkEl] s m cykel, velociped tkke [tàUkE] s m

tupp van [VA:n] s m; ex hwokken va dd? hll, riktning,

sida vinter [VeInt5] s m vinter

.. Oregelbunden maskulinum
Exempli Gratia broer [bKeU5:] s m oreg broren, br-
ra, brrana bror faer [fA5:] s m oreg faren, fara, farana
far sko [skeU:] s m oreg -en, , -na sko sn [s:n] s m oreg
-en, -er, -erna son
. Femininum
Feminina substantiv r ord man sger hon [hUn] pron
hon om. Det nns tre deklinationsvarianter och de skiljs
endast t i singularis formerna. I vrigt, allts i pluralis, r
de identiska.
.. Variant e:ena
Denna variant har nalt e dr variant a:an har a, se
.., och fr suxet ena i bestmd singularis; er i
obestmd form pluralis; och erna i bestmd form pluralis.
sg pl
obf gribb|e [gKèIbE] gribb|er [gKèIb5]
bf eIbEna]
gribb|ena [gK` eIb5na]
gribb|erna [gK`

Tabell . Feminin deklination enligt

variant e:ena
Exempli Gratia gribbe [gKèIbE] s f icka halwe

a:lE] s f hlft hle [h`
[h`
U:lE] s f hla hwispe [UèIspE] s f
geting, vespoidea hlse [h`
aIlsE] s f hlsa jorahwispe

[IèU:KaUeIspE] s f jordgeting, vespoidea [som byggt bo un-

jord]
der klkke
aUkE] s f klocka ktte [C`
[kl` aItE] s f katt-
hona, felis nse [n` aI:sE] s f nsa rive [KèI:VE] s f rf-
sa twttese [twàItEsE] s f tvtterska ts [t:s] s f icka

vr(d) [VE5:(d)] s f u pl vrld sel [ AI:sEl] s f oreg slena,
axel
sla, slana
.. Variant a:an
Denna variant har nalt a dr variant e:ena har e, se
.., och fr suxet an i bestmd singularis; er i obe-
stmd form pluralis; och erna i bestmd form pluralis.
sg pl
obf gribb|a [gKèIba] gribb|er [gKèIb5]
bf gribb|an [gKèIban] eIb5na]
gribb|erna [gK`

Tabell . Feminin deklination enligt

variant a:an
Exempli Gratia se ...
.. Variant a:ena
Denna variant r en hybrid mellan variant e:ena och vari-
ant a:an. Det vill sga att vi har nalt a i obestmd form
singularis; ena i bestmd form singularis; er i obestmd
form pluralis; och erna i bestmd form pluralis.

sg pl
obf gribb|a [gKèIba] gribb|er [gKèIb5]
bf eIbEna]
gribb|ena [gK` eIb5na]
gribb|erna [gK`

Tabell . Feminin deklination enlig

variant a:ena
Exempli Gratia se ...
.. Oregelbunden femininum
Exempli Gratia bog [beU:g] s f oreg -ena, bger, bgerna
bok dtter [d`t5] s f oreg -n, dttra, dttrana dotter ko
[keU:] s f oreg -ena, kr, krna ko lb [laI:b] s f oreg -ena,
-a, -ana lpp mil [meI:l] s f oreg -ena, , -en mil moer
[meU5:] s f oreg morena, mra, mrana mor nl [naU:l]

s f oreg -ena, -a, -ana nl sol [seU:l] s f oreg -ena, -a, -ana

sol t [taU:] s f oreg -ena, ter, terna t [aU:] s f oreg

ena, er, erna -a, -ana
[vattendrag] [:] s f oreg -ena,
[landmassa omuten av vatten]
. Neutrum
Neutrala substantiv r ord man sger dd [daI:(d)] el [da]
ndelsen
pron det om. Dessa ord fr i bestmd singularis
e; i obestmd pluralis har de samma form som obestmd
singularis; och i bestmd pluralis en.

sg pl
obf lyn lyn
bf lyn|e lyn|en
Tabell . Neutral deklination gestal-

tad av lyn [lY:n] blixt

Exempli Gratia bi [beI:] s n bi bihus [bèI:h0:s] s

n bikupa bor [beU5:] s n bord fjas [fIa:s]
s n tta,

pudenum femininum gmme [I`
mE] s n gmsle hjorten
`5:tEn] s n hjortron hl [hU:l]
[IU s n hl latter [lat5] s
n skratt
lg [lU:g] s n lock lyn [lY:n] s n blixt tren
:] s n trd trw
[tKe:n] s n fotspr, (trapp)steg tr [tKaI
[t5:] s n torg vrs [VE5:s] s n vers

.. Neutrum p finalt a
Vi har ngra neutrum p nalt a, vilka har suxet e i
bestmd form singularis; en i obestmd form pluralis; och
enen i bestmd form pluralis.
sg pl
obf hjart|a [I`
a:ta] hjart|en [I`
a:tEn]
bf hjart|a[Ià:tat] hjart|enen [I`
a:tEnEn]

Tabell . Neutrum p nalt a
Exempli Gratia hana [h` A:na] s n u pl - honung hjar-

ta [Ià:ta] s n -, hjarten, hjartenen hjrta negla [nè:gla] s
n -, neglen, neglenen nystan nyra [n` Y:Ka] s n -, nyren,
nyrenen njure rra [K` rrenen ljumske
:Ka] s n -, rren,
yva [`Y:Va] s n -, yven, yvenen ga ra [`
:Ka] s n -, ren,
renen ra

.. Oregelbunden neutrum
Exempli Gratia bageri [bA:gEKeI:] s n oreg -e, -er, -er-
na bageri dygeri [dY:gEK -e, -er, -erna kon-
eI:] s n oreg

kurs, frlust lan [lan] s n oreg -e, lner, lnerna land
ty [tY:] s n oreg -e, -er, -erna tyg, vvnad

. Fritt stende artikel

Fritt stende artiklar hr inte till substantiven men r bund-
na till dem. Den obestmda fritt stende artikeln samman-
faller i formen med rkneordet n [UI:n] rkn en, se kapi-
tel , och bjs efter genus.
obf sg
m n [UI:n] mad
f UI:na] el na [na] sol
na [`
n tr
t [UI(:)t]

Tabell . Obestmd fritt stende ar-
tikel
Den bestmda fritt stende artikeln sammanfaller i for-

men med pronomenet dn [dEn] pron den, se ven .,
och bjs efter genus och numerus.
bf sg bf pl
m dn [dEn] maden d [dU(I:)] madana
f d [dU(I:)] solena d [dU(I:)] solana
n :(d)] el [da] tre
dd [daI d [dU(I:)] tren

Tabell . Bestmd fritt stende arti-
kel

Adjektiv
. Kongruensbjning
Adjektiven kongruensbjs efter sitt substantiviska huvud-
ord till genus, numerus samt bestmd och obestmd form.
obf (stark) bf (svag)

sg m n gran|er here dn gran|e heren
sg f na gran|a gribbe d gran|e gribbena
sg n t gran|t ble dd gran|a ble
pl m gran|a hera d gran|e herana
pl f gran|a gribber d gran|e gribberna
pl n gran|a ble d gran|a blen
Tabell . Kongruensbjning av adjek-

tiv gestaltad av graner
[gKan5] vacker
D adjektivet str predikativt, skiljs det frn sitt huvud-

ord av ett verb vanligen ngon form av bl [blUI:] v oreg

ven kallad svag.
ven kallad stark.
KAPITEL 7. ADJEKTIV
bliva, hda [h`

UI:da] v oreg heta eller va [VA:] v oreg vara.

I predikativ stllning kan endast den obestmda bjningen
komma ifrga.
.. ier och eder

De ldre ndelserna igher, agher och ugher motsvaras av
ier; och utter och otter av eder. Dessa har inkrktat
p varandras omrden, men i allmnhet frekommer ier
mer frekvent i n och eder mer frekvent i s.

sg m n art|eder here dn art|ede heren
sg f na art|eda gribbe d art|ede gribbena
sg n t art|e ble dd art|eda ble
pl m art|eda hera d art|ede herana
pl f art|eda gribber d art|ede gribberna
pl n art|eda ble d art|eda blen
Tabell . Adjektiv som ndas p

eder bjs som arteder
A5:tEd5] mrklig
[`


sg m n art|ier here dn art|ie heren
sg f na art|ia gribbe d art|ie gribbena
sg n t art|e ble dd art|ia ble
pl m art|ia hera d art|ie herana
pl f art|ia gribber d art|ie gribberna
pl n art|ia ble d art|ia blen
Tabell . Adjektiv som ndas p

ier bjs som artier
A5:teI5] mrklig
[`

KAPITEL 7. ADJEKTIV
.. en, el och er
De adjektiv som ndas p en eller el har det gemensamt

att de, i den obestmda bjningen, inte har de vanliga ge-
nus-suxen er respektive a . Detsamma gller ngra
adjektiv som har stamndelsen er eller vissa s kallade
suppletiva, se ... De p en bjs s som visas i ta-
bell . p denna sida. Ett undantag r liden [lèI:dEn] adj
liten som har en oregelbunden bjning, se tabell . p
nsta sida. I tabellerna . och . p fljande sida visas
bjningsmnstrena fr nimmel [neImEl] adj lraktig och
bister [beIst5] adj bister.


sg m n ls|en here dn ls|ene heren
sg f na ls|ena gribbe d ls|ene gribbena
sg n t ls|e ble dd ls|ena ble
pl m ls|ena hera d ls|ene herana
pl f ls|ena gribber d ls|ene gribberna
pl n ls|ena ble d ls|ena blen
Tabell . Kongruensbjning av ad-

jektiv gestaltad av lsen
UI:sEn] ledsen
[l`

Maskulinum.
Femininum.

KAPITEL 7. ADJEKTIV

sg m n lid|en here dn lille heren
sg f na lilla gribbe d lilla gribbena
sg n t lid|e ble dd lilla ble
pl m sm hera d sm herana
pl f sm gribber d sm gribberna
pl n sm ble d sm blen
Tabell . Adjektivet liden

sg m n nim|mel here dn nim|le heren
sg f na nim|mel gribbe d nim|le gribbena
sg n t nim|le ble dd nim|la ble
pl m nim|la hera d nim|le herana
pl f nim|la gribber d nim|le gribberna
pl n nim|la ble d nim|la blen
Tabell . Adjektiv p el

sg m n bist|er here dn bist|re heren
sg f na bist|er gribbe d bist|re gribbena
sg n t bist|ert ble dd bist|ra ble
pl m bist|ra hera d bist|re herana
pl f bist|ra gribber d bist|re gribberna
pl n bist|ra ble d bist|ra blen
Tabell . Adjektiv p er

KAPITEL 7. ADJEKTIV
.. Presens particip
Presens particip kongruensbjs inte, se tabell . p denna
sida.

sg m n ag|anes skade dn ag|anes skaden
sg f na ag|anes krge d ag|anes krgena
sg n t ag|anes igarne dd ag|anes igarne
pl m ag|anes skada d ag|anes skadana
pl f ag|anes krger d ag|anes krgerna
pl n ag|anes igarne d ag|anes igarnen
Tabell . Pres ptc r objliga
.. Perfekt particip
Perfekt particip kongruensbjs liksom adjektiven. Ta-
bell . p denna sida visar frsta konjugationen; tabel-
lerna . och . p nsta sida andra; och tabell .
p fljande sida tredje. I predikativ stllning, se ., kan
endast den obestmda bjningen komma ifrga.

sg m n fr|ader dr dn fr|ade dren
sg f na fr|ad hse d fr|ade hsena
sg n t fr|a gre dd fr|ade gre
pl m fr|ada dra d fr|ade drana
pl f fr|ada hser d fr|ade hserna
pl n fr|ada gre d fr|ada gren
Tabell . Perf ptc av v

KAPITEL 7. ADJEKTIV

sg m n arv|der gr dn arv|de gren
sg f na arv|da bog d arv|de bogena
sg n t arv| bor dd arv|da bore
pl m arv|da gra d arv|de grana
pl f arv|da bger d arv|de bgerna
pl n arv|da bor d arv|da boren
Tabell . Perf ptc av v.

sg m n kb|ter mad dn kb|te maden
sg f na kb|ta kage d kb|te kagena
sg n t kb|t fng dd kb|ta fnge
pl m kb|ta mada d kb|te madana
pl f kb|ta kager d kb|te kagerna
pl n kb|ta fng d kb|ta fngen
Tabell . Perf ptc av v.

sg m n d|en hwale dn d|ene hwalen
sg f na d|ena trte d d|ene trtena
sg n t d|e hl dd d|ena hle
pl m d|ena hwala d d|ene hwalana
pl f d|ena trter d d|ene trterna
pl n d|ena hl d d|ena hlen
Tabell . Perf ptc av v

KAPITEL 7. ADJEKTIV
. Komparation
Nstan alla adjektiv kan uttryckas i tre grader: positiv, kom-
parativ och superlativ. Vanligtvis ges komparativ suxet
are och superlativ ast, men det nns en komparativ va-
riant p ane som r vanlig i n.
Adjektiv som slutar p en, el och er frlorar sina
trycksvaga e vid komparation med sux.
pos komp spl

nimm|er nimm|are nimm|ast
nimm|er nimm|ane nimm|ast
Tabell . ndelsekomparation
gestaltad av nimmer
[neIm5] behndig

.. mr och mst
Det gr oftast lika bra att komparera med mr och mst.
Detta r i regel tvunget med particip, som visas i tabell .
p denna sida.
pos komp spl

den mr den mst den
glowanes mr glowanes mst glowanes
Tabell . Komparation med mr

och mst gestaltad av
den [àI:dEn] v oreg perf
ptc da sliten och glo-
wanes [glèU:anEs] v pres

ptc glowa gldgande
Detta gller de som i stammen slutar p er.

KAPITEL 7. ADJEKTIV
.. Oregelbunden komparation
Tabell . p denna sida visar exempel p att en del ad-
jektiv kompareras suppletivt eller med omljud.
pos komp spl

bra [bKA:] bra bder bst
bra [bKA:] bra ligane ligast
dlier [d` aU:leI5] sjuk smmer smst
gammel [gàmEl] gammal ler lst
liden [lèI:dEn] liten miner minst
lnger [laUN5] lng lnger lngst
megen [m` ee:n] mycket mr mst
mnga [m` aUNa] mnga r st
oner [ Un5]ond varre varst
onger [ UN5] ung ynger yngst
sm [smaU:] sm smrre smst
storer [steU :K5] stor strre strst

titt [teIt] ofta tiare tiast

Tabell . Ngra oregelbundna adjek-
tiv
Vissa adjektiv har en ofullstndig komparation. En

del frekommer bara i superlativ, som bagast [b` A:gast]
bakerst bortast [b` U5:tast] borterst framast [fKàmast]
frmst hidast [hèI:dast] hiterst hnast [hÈ:nast]
borterst hrast [h` I:Kast] lngst t hger mit-
tast [mèItast] mellerst mllomst [m` aIlUmst] mellerst
norast [nèU:Kast] lngst t norr nrst [nE5st] nr-
mast onast [` Unast] el [
U-] underst oppast [` Upast] el
U-] verst owast [èU:ast] verst snast [s`
[ nast] lngst

t sder udast [`0:dast] ytterst vnstrast [V` aInstKast]
lngst t vnster vstast [V`
aIstast] lngst t vster t-
tast [àItast] sist stast [`
stast] lngst t ster.

Adverb
. Avledda
Avledda adverb r bildade av andra ordklasser genom sux,
som exempelvis nedanstende.
a akava [ak a:Va] hftigt, ofrmodat faselia

A:sEleIa] fasligt gryvelia [gK`
[f` Y:VEleIa] gruv-

ligt howlia [hèU:leIa] ganska, tmligen
in-

fora [eInf6Ka] ex g me terna infr ny-
lia [n`Y:leIa] nyligen nlia [n` :leIa] ogr-

na orimmelia ryse-
[è0:KImEleIa] orimligt

lia [KY:sEleIa] rysligt rlia [KE:leIa] el [-

È-] frfrligt sklia [È:leIa] skligen sra

[sàU:Ka] mycket tilia [tèI:leIa] tidigt ttta
[tàIta] ex han bor ve krkena
nra, ttt (in-

till)
an bagan om v sms [b` A:gan Um] bakom

framman te v sms [fKàman te] framtill
noran [nèU:Kan] nordan noranvstan

[nèU:KanVaIstan] nordvstan onan [
Unan] ex

dd gr fort, snabbt onan [ Unan] undan
KAPITEL 8. ADVERB
nan] sunnan vstan [V`

snan [s` aI:stan] vs-
stan] stan
tan stan [`
anes beganes [bè:ganEs] ex mrkt beck- lanes

UIlanEs] ex rer eld- klanes [k`
[` U:lanEs] ex
swrter kol- luanes [l`0:anEs] ex hder
brnn-
ans howlians [heU:lIans] adv ganska, ngorlunda,

tmligen
en barresten [b` aKEstEn] endast, bara i sisten

[eI seIstEn] nyss minstingen [mèInstINEn] t-

minstone nenstingen [n`
:nstINEn] ngon-
sin nysen [n` Y:sEn] nyss

s, es frmans [fKaU:mans] t hger huwekols

[h`0:EkUls] framstupa inbyres [èInbY:KEs]

inbrdes temans [te:mans] t vnster
t himskt [heImst] hemskt nimt [neImt] ltthan-

terligt [v kvicktnkt] snllt [snaI
lt] snabbt

. ndelselsa
De ndelselsa adverben r bara adverb, som allt [alt]
redan d [daU:] d dn [dE:n] bort dr [dE5:] dr
hn [hE:n] bort hnne [haInE] borta hr hide [hE5:

hèI:dE] hr borta hr [hE5:] hr inand [èInan:d] in-

nantill nu [n0:] nu opp [Up] upp oppe [` UpE] uppe
rtts [K aItsaU:] ganska sien [seI(:)n] sedan udand
U:dan:d]utantill
[` borta
vkk [VaIk] bort,

. Komparation
Mnga adverb bildar komparativ och superlativ p samma
stt som adjektiven. Tabell . p nsta sida visar p ngra
oregelbundenheter.

pos komp spl
bra [bKA:] bra bder [bÈd5] bst [bEst]
bra [bKA:] bra ligane [lèI:ganE] ligast [lèI:gast]
dlia dliare [d` aU:leI:aKE] dliast [d` aU:leI:ast]
dlia [d` aU:leIa] dligt smmer [sÈm5] smst [sEmst]

grna [IÈ5:na] grna hller [hÈl5] hlst [hElst]

illa [èIla] illa varre [V` aKE] varst [Va:st]

nra [nÈ:Ka] nra nmmer [n` aIm5] nmst [naImst]

KAPITEL 8. ADVERB
titt [teIt] ofta tiare [tèI:aKE] tiast [tèI:ast]

bunden variant av dlia

komparation och en regel-
Tabell . Exempel p oregelbunden

Verb
. Frsta konjugationen
Verb som hr till den frsta konjugationen fr i presens
singularis sux efter tv behag:
. e, som i lige [lèI:gE] v liga

. ar, som i ligar [lèI:ga] v liga

Vidare fr de suxet ade i preteritum singularis; a i
supinum; ader i perfekt particip; anes i presens particip;
och imperativ singularis r identisk med innitiv. Perfekt
particip bjs som adjektiv, se ...
pres ind sg pret ind sg sup

lig|e, ar lig|ade lig|a
perf ptc pres ptc imper sg
lig|ader lig|anes lig|a
Tabell . Frsta konjugationen ge-

staltad av liga [lèI:ga] ls-
ka, tycka om
KAPITEL 9. VERB
Pluralis Verben fr suxen en, en, a i presens plu-

ralis; aden, aden, ade i preteritum pluralis; och en
alternativt samma som singularis i imperativ pluralis. Per-
fekt particip bjs som adjektiv, se ...
pres ind pret ind imper

lig|en lig|(ad)en
lig|en lig|(ad)en lig|en, -a
lig|a lig|a(de)
Tabell . Frsta konjugationen plura-

lis gestaltad av liga [lèI:ga]

lska, tycka om, parentes
innesluter valfritt element
Deponens Deponentia p s r i presens singularis iden-

tiska med innitivformen. I vrigt bjs de som aktivum med
ett drp fljande nalt s, som i aloades [aleU:adEs] pret
aloas .
Exempli Gratia akedra [akEd UI:Ka] v ackordera

aksra [aks UI:Ka] v exercera algra [alIU I:Ka] v agera
aloas [aleU:as] v vsnas anas [` arras [àKas]
A:nas] v ana
v retas avura [aV` 0:Ka] v nedstta babba [b` aba] v
stirra, glo ba(r)sla [b` A5:sla] v fda behotta si [bEh Uta
sI] v reda sig besa [b` e:sa] v skena blna [bl` aIna]
v blanda bonra [bUn UI:Ka] v bo brvla [bK`:Vla]
v skryta busa [b`
0:sa] v gnida bbblas [b` aUblas] v
bubbla brla [b`5:la] v vsnas, brka, stlla till oreda

bsta [b`sta] v sl, banka daas [d` A:as] v tillbringa
dagen datta [d` ata] v dia dita [dèI:ta] v dikta div-
la [dèI:Vla] v trta, diskutera dradda [dKàda] v spilla

dratta [dKàta] v falla drunta [dK` Unta] v sla drtta
[dKàIta] v blomma drsla [dK` :sla] v falla, rinna smtt
da [d`:a] v dda las [` UIlas] v fatta eld fea [f`
aI:a]
v o v. sopa, stda fnatta [fnàta] v kl, riva folla

Ula] v fylla forhuas [f6:h
[f` 0:as] v frskrckas fra

KAPITEL 9. VERB
[fÈ:Ka] v laga gamsa [gàmsa] v tugga, mumsa gomo-

ra [gèU:meU:Ka] v ska gratelra [gKatEl UI:Ka] v bota
hia [h` eI:a] v lura, narra hinka [hèINka] v drja, sin-
hotta [h`
ka, frdrja hwippa [UèIpa]
Uta] v kasta, vrka
v vippa, svepa hlas [h`
E:las] v lyckas, g vl hmo-
das [hÌ:meU:das] v bli hgmodig igna [èI:gna] v his-
na kappas apas] v tvla krala [kKà:la] v
[k` krla kr-
ma [kKÈ:ma] v handla lista [lèIsta] v driva bort lura
0:Ka] v rosta lyna [l`
[l` Y:na] v blixtra lssa [làIsa]

v lasta maga [m` A:ga] v ha samlag mat [m6I:t]s f
kraft, ork, styrka mata [m`
6I:ta] v orka matensl-
ser [m`
6I:tEnsl:s5] adj orkesls matier [m` 6I:teI5] adj
mktigmrkas [m` 5:kas] v skymma narras [n` aKas] v

reta nttas [n`tas] v tillbringa natten osla si [èU:sla sI]
v fortplanta sig potta [p` Uta] v knua prka [pK` E:ka]
v predika rima [K` eI:ma] v rimma rga [K` :ga] v rka
sagla [s`
A:gla] v drgla skala [sk` A:la] v springa skyla
[` Yla] v o v. skylla spandra [spand UI:Ka] v spende-

ra spasra [spasUI:Ka] v spatsera styra [st `Y:Ka] v sty-

ra switta [sUèIta] v svettas tagas [tà:gas] v brottas
v processa tratta [tK`
tingtas [tèINtA:s] ata] v traska
trolka [tK`
Ulka] v grla, gnata twilna [tUèI:lna] v tap-
pa [p ex en tunna] tvlas [t` med bekym-
:Vlas] v strida
mer vesma [Vè:sma] v brinna, vrma upp na [àUna]
v andas
. Andra konjugationen
.. Frsta paradigmet
Verb inom den andra konjugationen som i stammen ndas
p , , j, m, n, r eller v tillhr vanligtvis det
frsta paradigmet. I presens singularis fr dessa verb sux
efter tv behag:
. e, som i due [d`

0:E] v. pres sg dua hre [h`:KE]

KAPITEL 9. VERB
v. pres sg hra . Verb p nal tryckstark vokal fr

sux.
. er, som i duer [d`0:5] v. pres sg dua . Verb p
r; och verb som i stammen
nal tryckstark vokal fr
ndas p r fr sux, som i hr [h` 5:] v. pres sg
hra .
Vidare fr de suxet de i preteritum singularis; t i

supinum; der i perfekt particip; anes i presens particip;
och imperativ singularis r indentisk med verbets stam. Per-
fekt particip bjs som adjektiv, se ...

sn|e, er sn|de sn|t
sn|der sn|anes sn
Tabell . Andra konjugationens frs-

ta paradigm gestaltat av
aIna] snda
sna [s`


ralis; den, den, de i preteritum pluralis; och en alter-
nativt samma som singularis i imperativ pluralis. Perfekt

sn|en sn|(d)en
sn|en sn|(d)en sn|en
sn|a sn|(d)e
Tabell . Andra konjugationens frs-

ta paradigm pluralis gestal-
tat av sna [s` aIna] sn-

da, parentes innesluter val-
fritt element

KAPITEL 9. VERB
Exempli Gratia arva [à:Va] v. rva bo [beU:] v.

bo br(a) [bK` UI:a] v. breda brna se [bK` aIna sI]

v. brnna sig dua [d0:a] v. duga da [dI:a]
` ` v.

lida dlla [dla] v. dlja dmma [dma] v. dm-
` `
ma fea [fàI:a] v o v. sopa, stda y [flY:] v. y
fri [fKeI:] v. freda fla [f`
aIla] v. flla fnga [f`
aINa]

v. smitta f(a) [f` :a] v. fda glimma [glèIma] v.

glmma glo [gleU:] v. glo g [I:] v. sklla eller kv-
ka [djurlte] hlla [h` hra [h`
la] v. hlja :Ka] v. h-
ra kl [klUI:] v. klia kl(a) [kl` aI:a] v. kl klva
[kl`:Va] v. klyva leva [lè:Va] v. leva
la [l` UI:a] v.
leda ljua [I`0:a] v. o . ljuga lya [l` lyda
Y:a] v.
ona [`
Una] v. unna r(a) [K`
UI:a] v. reda rimma
[KèIma] v. y, ha rum fr r(a) [K` aI:a] v. skrm-
ma skrna [skKÈ:na] v. grta skyla [`
Yla] v o v.
skylla skna [` aIna] v. skmma smi(a) [smèI:a]
v. smida snya [sn` Y:a] v. sna sp [spaU:] v. sp

sp(a) [spàI:a] v. spda styna [st`
Y:na] v. stna
sua [s`0:a] v. suga sw(a) [sUU sveda swr-
Ì:a] v.

ma [sUÈ5:ma] v. svrma sy [sY:] v. sy s [saU:] v.
[sàIna] v. snda smma
s sna
ma] v. simma
[s`

tro [tKeU:] v. tro tr [tK:] v. trampa ty [tY:] v.

raskt framskrida trra [t` Ka] v. torka via [VèI:a] v.
viga a [àI:a] v. o v oreg te, t, der ga

.. Andra paradigmet
Verb inom den andra konjugationen som i stammen ndas
p b, d, g, k, l, s eller t tillhr vanligtvis det
andra paradigmet. I presens singularis fr dessa verb sux
efter tv behag:
. e, som i fle [f`

:lE] v. pres sg fla
. er, som i fler [f
:l5] v. pres sg fla
Vidare fr de suxet te i preteritum singularis; t

i supinum; ter i perfekt particip; anes i presens parti-

KAPITEL 9. VERB
cip; och imperativ singularis r identisk med verbets stam.

Perfekt particip bjs som adjektiv, se ...

bld|e, -er bld|te bld|t
bld|ter bld|anes bld
Tabell . Andra konjugationens and-

ra paradigm gestaltat av
:da] blta
blda [bl`

ralis; ten, ten, te i preteritum pluralis; och en alter-

bld|en bld|ten
bld|en bld|ten bld|en
bld|a bld|te
Tabell . Andra konjugationens and-

ra paradigm pluralis, gestal-
tat av blda [bl`:da] bl-
ta
Exempli Gratia blda [bl `:da] v. blta bruga

[bK`0:ga] v o v. bruka bsa [b` :sa] v. sa ner [om
regn] dkka [d` aIka] v. tkka fsta [f` aIsta] v. fs-
knna, frnimma fla om [f:la U
ta fla [f`:la] v. m]
v. bry sig om kba [C` :ba] v. kpa lysa [l`Y:sa] v.
lysa lsa [làU:sa] v. lsa lna [l` mla
:na] v. lna
[m`
aU:la] v. mlte, mlt, mlter mta mda [m`:da] v.
taba [t`
mta A:ba] v. frlora

KAPITEL 9. VERB
. Tredje konjugationen
Verb som hr till den tredje konjugationen kallas ven star-
ka. De knnetecknas av att de r enstaviga i preteritum och
att de vid tempusbjning frndrar stamvokalen (avljud).
Dessa verb kan indelas i olika klasser alltefter den typ av
avljudsmnster de uppvisar. I presens singularis fr dessa
verb sux efter tv behag:
. e
. er. Verb p nal tryckstark vokal fr r. De verb
vars stam slutar p l, n, s och fregende vokal
r lng fr sux. Det vill sga att presens singularis
r identisk med verbstammen, som i mal [mA:l] v.
pres sg mala . Detta r i regel fallet ven d stammen
slutar p r.
Vidare fr de suxet e i supinum; en i perfekt par-

ticip; anes i presens particip; och imperativ singularis r
indentisk med verbets stam. Perfekt particip bjs som ad-
jektiv, se ...

by|e, -er b b|e
b|en by|anes by
Tabell . Tredje konjugationen ge-

staltad av andra klassens
by(a) [b`Y:a] bjuda


ralis; en, en, e i preteritum pluralis; och en alter-

KAPITEL 9. VERB

by|en b|en
by|en b|en by|en
by|a b|e
Tabell . Tredje konjugationen plura-

lis gestaltat av andra klas-
sens by(a) [b` Y:a] bjuda

.. Frsta klassen
inf pret ind sup perf ptc

i e e e
ria re ree reen
Tabell . Frsta klassens avljud
Nota Bene e hos frsta klassens verb uttalas [e:] i n;

[e:] eller [aI:] i s, som i ste [ste:] i n och [ste:] eller [staI:]
i s v. pret stia . Detta r allts ett undantag frn det
vanliga uttalet av e [aI:], se ., som i fea [f` aI:a] v o
v. sopa, stda.
Exempli Gratia bida [bèI:da] v. bed, bede, beden bi-

ta driva [dKèI:Va] v. drev, dreve, dreven driva gnia
gnee, gneen gnida hwina [UèI:na] v.
[gnèI:a] v. gne,

hwen, hwene vina kniba [kn`
eI:ba] v. kneb, knebe, kne-
ben knipa lida [l`
eI:da] v. led, lede, lita lia [lèI:a]
v. le, lee, leen lida niba [n` eI:ba] v. neb, nebe,ne-
ben nipa piba [p`
eI:ba] v. peb, pebe, peben pipa, gniss-

la ria [KèI:a] v. re, ree, reen rida riva [KèI:Va] v.

rev, reve, reven skeden
riva skida [èI:da] v. sked, skede,

skita skriga [skKèI:ga] v. skreg, skrege, skregen skrika
skriva [skKèI:Va] v. skrev, skreve, skreven skriva slida

[slèI:da] v. sled, slede, sleden slita smida [smèI:da] v.

KAPITEL 9. VERB
smed, smede, smeden smita stia [st` eI:a] v. ste, stee,

steen stiga swia [sU`
eI:a] v. swe, swee, sween svida

swiga [sUèI:ga] v. sweg, swege, swegen svika

.. Andra klassen

y
nyda nd nde nden
Tabell . Andra klassens avljud
Nota Bene hos andra klassens verb uttalas [:] i n;

[:] eller [I:] i s, som i [fl:] i n och [fl:] eller [flI:] i s
. Detta r allts ett undantag frn det vanliga
. pret ya
uttalet av [I:], se ., som i da [d` I:a] v. lida.

Exempli Gratia bryda [bK` Y:da] . brd, brde, br-

den bryta by(a) [b` be, ben bjuda dy-
Y:a] . b,

ga [d`Y:ga] . dg, dge dyka yda [fl` Y:da] . d, -
yta ya [fl`
de, den en yga
Y:a] . , e,

frysa [fK`Y:sa] . frs, frse, frsen frysa gyda [I`Y:da]
gden gjuta knyda [kn`
. gd, gde, kn-
Y:da] . knd,
de, knden knyta kryba [kK`
Y:ba] . krb, krbe, kr-
ben kryba ljua [I` lj, lje, ljen ljuga
0:a] v. o .

nyda [n`Y:da] . nd, nde, nden njuta nysa [n`Y:sa]

. ns, nse, nsen nysa ryga [K`
Y:ga] . rg, rge,
rgen ryka snyda [sn`
Y:da] . snd, snde, snden sny-
ta styba [st`Y:ba] v. o . stb, stbe, stben stupa sy-
ba [s`Y:ba] . sb, sbe, sben supa sya [s` Y:a] . s,
se, sen sjuda tryda [tK`
Y:da] . trd, trde, trden
tryta

KAPITEL 9. VERB
.. Tredje klassen
Den tredje klassen har kort a [a] i preteritum.

a [a] o o
brna bran brone bronen
Tabell . Tredje klassens avljud
Exempli Gratia brna [bKàIna] v. bran, brone,

bronen brinna dimpa [d` damp, dompe, dompen
eImpa] v.

falla ner drikka [dKèIka] v. drakk, drokke, drokken dric-
ka drla [dKàIla] v. dral, drole, drolen falla hop-
tals dska [d`
aIska] v. dask, doske, dosken falla, ramla
smla [smàIla] v. smal, smole, smolen smlla trf-
fa [tK`
aIfa] v. tra, troe, troen tra

.. Fjrde klassen
Den fjrde klassens verb har, frutom avljudsmnstret, det
gemensamt att de fr suxet t i preteritum.

i o o
vina vnt vone vonen
Tabell . Fjrde klassens avljud
Exempli Gratia bina [bèIna] v. bnt, bone, bonen

binda na [fèIna] v. fnt, fone, fonen nna rina
rone, ronen rinna springa [spKèINa]
[KèIna] v. rnt,

v. sprnt, spronge, sprongen springa vina [V` eIna] v.
vnt, vone, vonen orka

KAPITEL 9. VERB
.. Femte klassen

a [A:] [a:]
bra bar [bA5:] bre bren
seda
sad [sa:d] sde sden
Tabell . Femte klassens avljud
... Frsta paradigmet

Det frsta paradigmet r preterium p a med uttalet [A:].
Exempli Gratia be(a) [be:] v.. ba, be, ben

bedja bra [bÈ:Ka] v.. bar, bre, bren bra gi [IeI:]
v.. ga, ge, gen giva skra [`
E:Ka] v.. skar, skre,
skren skra stjla [` E:la] v.. stal, stle, stlen stjla
... Andra paradigmet

Det andra paradigmet r preterium p a med uttalet [a:].
Exempli Gratia gida [IèI:da] v.. gad, gde, orka

sden sitta sda [sàI:da]
seda [sè:da] v.. sad, sde,
v.. sade, sad, saden stta
.. Sjtte klassen
Den sjtte klassens verb har det gemensamt att de har lngt
o i preteritum.

o
aga og age agen
Tabell . Sjtte klassens avljud

KAPITEL 9. VERB
Exempli Gratia aga [` A:ga] v. og, age, agen ka

dra(a) [dKA:] v. dro, drae, draen drag gala [g` A:la]
v. gal, gale, galen el gal, gol, gle, glen gala mala
[mÀ:la] v. mol, male, malen mala n [naU:] v. no, ntt,
ndder n sl [slaU:] v. slo, slae, slaensl st [staU:]

v. sto, sttt, stnen st swra [sUÈ:Ka] v. s(w)or,

s(w)ore el s(w)re, s(w)oren el s(w)ren svra ta(a) [tA:]
v. to, tae, taen ta vva [V` E:Va] v. vo(v), vve, v-
ven vva
. Vacklande verb
Det r inte allfr ovanligt att verb vacklar mellan olika kon-
jugationer, och vissa verb r lika vanliga med svl svag
som stark bjning.
Exempli Gratia baga [b` A:ga] v o v. baka bruga

[bK`0:ga] v o v. bruka ina [flèI:na] v o v. ina
kala [kàla] v o v. kalla ksta [kàUsta] v o v. kasta
lowa [lèU:a] v o v. lova mna [m` UI:na] v o v. mena
skaba [sk` A:ba] v o v. skapa skivta [èIVta] v o v.
skifta styba [st`Y:ba] v. o . stb, stbe,stben stupa
tala [t` tala twinga [tUèINa] v o v oreg twang,
A:la] v o v.
, twongen tvinga
. Oregelbundna verb
De verb som inte inordnats i ngon av de tre konjugationer-
na kallas oregelbundna.
Exempli Gratia bl [blUI:] v oreg bl, ble, blen bliva

falen falla fara [f`
fala [fàla] v oreg falt, fale, a:Ka]
v oreg fr, fare, fren resa, ka f [faU:] v oreg kk el fe
(pl nge), fe, f grda [gK` aI:da] v oreg grd el grd,
grde, grden grta g [gaU:] v oreg gikk el ge (pl ginge),

KAPITEL 9. VERB
ge, gen, imper gakk g gra [I` :Ka] v oreg gjore, gjort,
gjorder gra ha se tabell . p fljande sida ha hda
[hÙI:da] v oreg hd el hdte, hde el hdt, heta hogga
[hÙga] v oreg hogg, hogge, hoggen hugga hwda [UàI:da]
v oreg hwatte, hwatt, vssa, slipa komma [k` Uma] voreg
kom, komme, kommen komma kona [k` Una] v oreg pres
kan, kone, kona, kunna ligga [l` eIga] v oreg l, lig-
ge, ligga lgga [l` eIga] v oreg la el lae (pl laen, laen,

lae), lat, lader lgga lba [l` :ba] v. o v oreg lb, lbe,
lben lpa s [sUI:] v oreg s, st, st se si(a) [s` eI:a] v

oreg sae, sat, sga sjonga [`
UNa] v oreg sjong, sjonge,
sjongen sjunga sjonka [` UNka] v oreg sjonk, sjonke, sjon-
ken sjunka skjuda [` 0:da] el skuda [sk` 0:da] v oreg skd,
skde, skden skjuta sk [skU:] se tabell . p nsta sida
skola smra [sm`:Ka] v oreg smorde, smor, smorder smr-
ja spra [sp`:Ka] v oreg sporde, spor, sporder frga swlla
[sUàIla] v oreg swalde, swalt, swalder svlja swlta [sUàIlta]
v oreg
swlt, s(w)olte, s(w)olten svlta slla [s` aIla]v oreg
sllde, sllt, sllder slja sva [s`
:Va] v oreg sv, sve, sven
sova tia [tèI:a] v oreg tade, tat, tiga tska [tàUska]
tskader trska tra [t`
v oreg tsk, tske,
:Ka] v oreg tore,
tora, vga va se tabell . p sidan vara veda
[Vè:da] se tabell . p sidan veta villa [VèIla] v oreg
vlla
pres vill (pl villen, villen, villa), ville, vela, villen vilja
[VàIla] v oreg valde, valt, valder vlja vna [VÈ:na] v oreg
vant, vander vnja da [àI:da] v oreg d, de, den
vande,
ta a [àI:a] v. o v oreg te,t, der ga

KAPITEL 9. VERB
pres ptc
imper

A:dEn]
A:dEn]
A:dE]
A:dE]
A:dE]
A:dE]
haden [h`
haden [h`
hade [h`
hade [h`
hade [h`
hade [h`
pret ind
perf ptc

ha(r) [hA(5)], hast [hast]
ha(r) [hA(5)]
ha(r) [hA(5)]
han [hA:n]
han [hA:n]
had [ha:d]
ha [hA:]
pres ind
sup

Tabell . ha v oreg [hA:] ha

ska [ska:] skole [sk`
UlE]
UlE] ska [ska:]
UlE]
sken [sk` U:Un] skolen [skÙlEn]
sken [sk` n]
U:U skolen [skÙlEn]
sk [skU:] skole [sk`
UlE]
sup perf ptc pres ptc
skola [sk`
Ulat]
Tabell . sk [skU:] v oreg skola

KAPITEL 9. VERB

(r) [E:] va [VA:]
(r) [E:], st [Est] va [VA:]
(r) [E:] va [VA:]
n [E:n] vre [VÙ:KE]
n [E:n] vre [VÙ:KE]
[E:] vre [VÙ:KE]
vad [Va:d]
Tabell . va [VA:] v oreg vara

ved [Ve:d] v [VUI:] visste [VèIstE]
ved [Ve:d] v(st) [VUI:(st)] visste [VèIstE]
ved [Ve:d] v [VUI:] visste [VèIstE]
veden [Vè:dEn] vissten [VèIstEn]

veden [Vè:dEn] vissten [VèIstEn]
ved [Ve:d] v [VUI:]
visste [VèIstE]

KAPITEL 9. VERB
veda [Vè:dat] veden [Vè:dEn] vedanes [Vè:danEs]
Tabell . veda [Vè:da] v oreg veta

Pronomina
. Personliga
subjektiv objektiv
ja [IA:] me [mI] el [maI:]
:]
du [d0 de [dI] el [daI:]
m han [han] han [han], nom [nUm]
f hon [hUn] na [na], hne [h` aInE]
n dd [daI:d] el [da] ad [ad], dd [daI:d] el [da]

vi [VeI:] vss [VaUs]
i [eI:] er [
UI:5]
d [dU] el [dUI:]
d [dU] el [dUI:]

Tabell . Personliga pronomina
Objektiverna i person singular anvnds som ackusativ

eller dativ efter behag. Formerna nom, na och ad anvnds
endast enklitiskt emedan han, hne och dd kan vara
svl enklitiska som tryckstarka.
sg pl
m f n pl
min [meI:n] mina [mèI:na] mit [meI:t] mina

din [deI:n]
dina [dèI:na]
dit [deI:t] dina
m
hansa [h ansa] hansa hansa hansa
f hna [h` aIna] hna hna hna

n dss [daIs] dss dss dss

vr [VaU5:] el [Va:] vra [V`
aU:Ka] vrt [VaU(5):t] el [Va:t] vra
er [
UI:5] ra [`
UI:Ka] ert [
UI:5t] ra

KAPITEL 10. PRONOMINA
. Possessiva
drra [d` aUKa] drra drra drra

Tabell . Possessiva pronomina

person femininum singularis verensstmmer med pluralis.
Mrk att person inte kongruensbjs, samt att och
Tabell . p denna sida visar de possessiva pronomina.
.. Reflexiva possessiva
Possessiva pronomina anvnds reexivt, som i han lige
hansa plass han lskar sin plats hon slo lri
hna flk i glimme hon glmde aldrig sitt folk d
ha slt drra hus de har slt sitt hus. Det nns emeller-
tid ven en reexiv possessiv variant efter singulart subjekt
fr person, sin [seI:n], som har samma bjningsmnster
som min och din.
. Reflexiva
sg pl
me [mI] el [maI:] vss [VaUs]
de [dI] el [daI:] er [
UI:5]
se [sI] el [saI:]
d [dUI:] el [dU] el [d6m]

Tabell . Reexiva pronomen
. Reciproka
Det pronomen som uttrycker msesidighet r hinnra
[heI(:)naUnKa] pron varandra vilket aldrig frekommer sub-

jektivt.
. Demonstrativa
Demonstrativa pronomina r utpekande, som exempelvis
dn [daIn] med varianterna d [dUI:] el [dU] och dd
vilka anvnds i kombination
[daI:d] el [da] med substantiv

i bestmd form.

sg pl
m dn [dEn] d [dU(I:)]
f d [dU(I:)] d [dU(I:)]
n :d)]
dd [da(I d [dU(I:)]

Tabell . Bjning av dn
Ett annat r dinne [deInE] el hinne [heInE] vilket ven

anvnds i kombination med substantiv i bestmd
form.
sg pl
m dinne manen disse manana
f disse mnskena disse mnskerna
n ditte bore disse boren
Tabell . Bjning av dinne
Ett tredje r hin [heI(:)n] den andra, som i hin vanen

[heI(:)n V
A:nEn] (det) andra hllet.

sg pl
m hin vanen hina vanana
f hina ugena hina ugerna
n hint huse hina husen
Tabell . Bjning av hin
Vidare nns sikken [seIkEn] sdan sdaner [sàU:-

sdan och tillier [teIleI5]
da(:)n5] sdan tikken [teIkEn]
dylik.

sg pl
m f n mfn
sikken sikkena sikke sikkena
sdaner sdana sdant sdana
tikken tikkena tikke tikkena
tillier tillia tille tillia
Tabell . Bjning av sikken, sda-

ner, tikken och tillier
. Relativa
Det relativa pronominet dr [dE5:] el [da] som r objligt
och anvnds endast som subjektoch framfr allt d korre-
latet r ett pronomen, som i va dd i dr kom? var det
ni som kom?.
Relativa pronomina utelmnas i ganska stor utstrck-
ning, som i ja har hr i Dalby ad dr va na klkke
ud jag har hrt i Dalby att dr fanns en klocka som
g ut. Vid vissa tidsbestmningar har vi att tnka oss ett
underfrsttt relativpronomen, som i i ugena ine va un-
der den gngna veckan och silen va storer i smmar
va sillen var stor i somras.
. Interrogativa
Pronomina av det interrogativa slaget r vanligen hwad
[ha] el [ha:d] vad hwim [heIm] vem hwimsa [heImsa]
Uda:n5] hur och hwokken
gen hwim vems hwodaner [h
UkEn] vilken.
[h

sg pl
m f n mfn
hwodaner hwodana hwodant hwodana
hwokken hwokkena hwokke hwokkena
Tabell . Bjning av hwodaner

och hwokken
. Indefinita
Utan att g in nrmare p de indenita pronominas kom-
plexitet ges endast ngra f exempel.
Exempli Gratia n [UI:n] el [En] man ingana [èINana]

objl ingenting ingen se tabell . p denna sida ingen

nen se tabell . p denna sida ngon
sg pl
m ingen [èINEn] inga [èINa]
f
inga [èINa] inga [èINa]
n
inge [èINEt] inga [èINa]

Tabell . Bjning av ingen
sg
m U:(U)n] el [n`
nen [n` :()n]
f nena [nÙ:(U)na] el [n`
:()na] el nela [n`la]
n U:(U)d] el [n`
ne [n` U:(U)t] el [n`
:()d] el [n`:()t]
pl
mfn U:(U)na] el [n`
nena [n` :()na] el nela [n`la]
Tabell . Bjning av nen

Rkneord
. Grundtal
Grundtalen r objliga med undantag av , och se
tabellerna . till . p sidorna .

m n [UI:n] tw [tUaU:] tr [tKUI:]
f UI:na]
na [ aU
tw [tU :] tr [tKUI:]
n tt [UIt]
tu [t0:] :]
try [tKY

Tabell . Grundtalen , och bjs
efter genus
Vissa strre tal av typen million [mIleIeU:n] s m oreg

-en, -er, -erna miljon bjs som substantiv och kan ven
betraktas som sdana, liksom exempelvis tlwt [t(:)lt] s
f dussin och sns [snUI:s] s m oreg -en, -er, -erna tjog.
Man kan rkna tlwtavis [t`ltaVeI:s] adv dussintals och
snsavis [sn` UI:saVeI:s] adv tjogtals och f exempelvis na
halwa sns [UI:na ha:la snUI:s] tw snser [tUaU:
UI:s5] tw snser o fjortan
sn` et cetera.

KAPITEL 11. RKNEORD
noll [nUl]
ra [fèI:Ka]
fm [faI m]
ses [saI:s]
sju [0:]
tta [àUta]
ni(e) [neI:] el [nèI:E]
ti(e) [teI:] el [tèI:E]

lle(va) [ÈlE(Va)]
tlw [t:l]
trttan [tK` aItan]
fjortan [fIU
`5:tan]
fmtan [f`
aImtan]
sestan [s` aI:stan]
sjottan [` Utan] el
sttan [s` tan]
attan [àtan]
nittan [nèItan]

Tabell . Grundtalen , , . . . ,

KAPITEL 11. RKNEORD
tjue [C` 0:E]

n o tjue [UI:n U C` 0:E] el
tjuen [C0:E" UI:n]
trtti [tK` :]
aIteI
n o trtti el

trttin el
lle(va) o tjue
tw o trtti el
trttitw el
tlw o tjue
tr o trtti el
trttitr el
trttan o tjue
farti [f`
A5:teI:]
fmti [f` aImteI
:]
sesti [s` aI:steI:]

sjotti [ UteI:]
ttati [àUtateI :]
ra o ttatiel

ttatira [aUtateI:fèI:Ka]
tta o ttati el
ttatitta [aUtateI:"` aUta]
nitti [nèIteI:]
honra [h UnKa]
twhonran
tusen [t 0:sEn]

Tabell . versikt av grundtal >
. Ordningstal
Ordningstalen kongruensbjs, se tabellerna . och .
p sidorna .

KAPITEL 11. RKNEORD
fste [f`
aUstE]
nre [àUnKE]
tre [tKÙI:E]
fjre [fIÈ:KE]
fmte [f` aImtE]
seste [s` aI:stE] el sjtte [` aItE]
sjuene [` 0:EnE]

ttene [àUtEnE]
ni()ene [nèIEnE] el ninne [nèInE]
ti()ene [tèI:EnE] el tinne [tèInE]

ll(ev)te [àIl(EV)tE]
tlwte [t` :ltE]
trttene [tK` aItEnE]
fjortene [fIU
`5:tEnE]
fmtene [f`
aImtEnE]
sestene [s` aI:stEnE]
sjottene [` UtEnE]
attene [àtEnE]
nittene [nèItEnE]
tjuene [C` 0:EnE]
tjuefjre [C0:(E)fIÈ:KE]
trtti()ene [tK` aIteI:EnE]
farti()ene [f` A:teI:EnE]

fmti()ene [f`
aImteI:Ene]
sesti()ene [s` aI:steI:EnE]
sjotti()ene [` UteI:EnE]

ttati()ene [àUtateI:Ene]
nitti()ene [nèIteI:EnE]
honrade [h`
UnKadE]
tusene [t` 0:sEnE]

Tabell . versikt av ordningstal

KAPITEL 11. RKNEORD
m ll(ev)t|e
f ll(ev)t|a
n ll(ev)t|a
Tabell . Kongruensbjning av
ordningstal gestaltad av
ll(ev)te
. Siffersubstantiv
Rkneorden till och med blir siersubstantiv d
man till stammen lgger suxet
. e fr variant e:ena, se ..;

. a fr variant a:an eller a:ena, se .. och ...
Vi fr d nolle [n` UlE] s f nolla tte [` UItE] s f etta

twe [twàU:E] s f tva tre [tK` UI:E] s f treare [fèI:KE] s

f fyra fmme [fàImE] s f femma sese [s` aI:sE] s f sexa
sjue [`0:E] s f sjua tte [àUtE] s f tta ni()e [nèI:E]

s f nia ti()e
[tèI:E] s f tia ll(ev)e
[àIl(EV)E] s f elva

tlwe [t`:lE] s f tolva

Ordbildning
. Sammansttning
Vid sammansttning frenas tv ord till ett sammansatt
ord. Detta nya ord kan i sin tur sedan utgra en frled eller
efterled i en ny sammansttning. P detta stt kan man bil-
da nya ord med i princip hur mnga led som helst och olika
ordklasser kan kombineras. Efterleden r i regel huvudord
och frleden en bestmning till detta. Det sammansatta or-
det r av samma ordklass som efterleden.
I en nominalsammansttning har vi att gra med stam-
komposita, dr frleden har stamform; och kasuskomposita,
dr frleden r en kasusform. Substantiviska frleder str
oftast i genitiv. Genitiv bildas med sux, vilka hamnar i fo-
gen mellan frled och efterled, se tabell . p nsta sida.
Huvudregeln r att till frledens ordstam lgga e i femini-
num singularis ; och a i oregelbunden femininum, masku-
linum singularis, neutrum singularis och pluralis. Enklare
uttryckt s fr regelbundna feminina substantiv suxet e
alla andra a. Trycksvagt e i ordndelserna el och er
synkoperas. Frleden fr mycket sllan suxet s, och d
I de dialekter som har nalt e i obestmd form femininum sin-
gularis kallad variant e:ena, se .. blir detta ofrndrat.

KAPITEL 12. ORDBILDNING
den fr det tycks detta bero p tyska frebilder eller tysk

pverkan.
nom gen sms

m sg limm|e limm|a limmasped
f sg krk|e krk|e krkeby
f sg oreg bog bog|a bogafjl
n sg gg gg|a ggablomme
pl ren ren|a renastrt
Tabell . Sammansttning med ge-

nitiv
Sammansttningar med verb som frled fr normalt in-

terxet e som tillgg till verbstammen. Detta gller frmst
erstaviga verb som ndas p a. Andra verb r stamkom-
posita.
Det r mycket vanligt med partikelverb, dr frleden r
ett adverb eller en preposition. Sammansatta verb med no-
minal frled r mer sllsynta. Negationspartikeln o har en
vidstrckt anvndning och sammansatta particip r vanli-
ga.
Ibland kan ett interx, oftast ett e, infras fr att und-
vika ett besvrlig konsonantkluster och slunda underltta
uttalet.
Exempli Gratia agefjl [` AgEfIE:l] s m kbrda arga-

bigger [à:IabeIg5] adj argsint begi [bE"IeI:] v.. upph-

ra, sluta med begyna [bE"I` Yna] v. brja
bogafjl

[bèU:gafIE:l] s m bokprm illavren [èIlaVU:KEn] perf
ptc dlig,
besvrlig kattadra [kàtadKA:] s n efterfr-
gan, rusning kltvan [kàUltVan] s n kallvatten kre-
ve [C`:KEVaI:] s m krbana krkeby [C` 5:kEbY:] s m

kyrkby lasamatte [l` lillastue
A:samatE] s f trasmatta
[lèIlast0:E] s f vardagsrum lilleler [lèIlElUI:5] s m fu-
limmasped
ling lommemad
[lèImaspe:d] s n kvastskaft
[l`
UmEmA:d] s m u pl matsck mdervt [m` UI:dEKaUVt] s

KAPITEL 12. ORDBILDNING
m metsp mlebn [m` aU:lEbaUn] s n mttband, mtt-

snre nklint [n perf ptc nedsmutsad pat-
UI:kleI:nt]
tadjyr [p`
ataIY5:] s n dggdjur skolegltt [skèU:lEglt]
s m skolbarn tehobakrben
[tehèU:bakK:bEn] perf ptc
ihopkrupen vrmtvan [VÈ5:mtVan] s n varmvatten

ggablomme [àIgablUmE] s f ggula ggakageske
[àIgakA:gEaIskE] sf ask fr frvaring av en slags tjock gg-

pannkaka
renastrt 5:nastE5:t] s m el renastrte
[`
forcula
5:nastE5:tE] s f tvestjrt,
[` auricularia.

. Avledning
Genom tillgg av avledningsax kan vi bilda nya ord. Suf-
xen frndrar ofta ett ords ordklasstillhrighet, medan pre-
xen knappast ngonsin gr detta.
Exempli Gratia artihd [` A5:tehUI:d] s m oreg -en, -er,

-erna mrklighet bagare [b`
A:gaKE] sm bagare bageri
[bA:gEKeI:] s n oreg -e, -er, -erna bageri bagese [b` A:gEsE]

s f bagare

Del IV
Ordlista
Sknsk
abekatt, arva,
ad, asa,
a, attan,
aga, attene,
agarne, avis,
agefjl, avise,
ager, avtan,
an, avura,
asel, aw,
akava, babba,
akedra, bastue,
aksra, baga,
algra, bagan om,
allt, bagare, , , ,
alnbue, bagast,
aloas, bage,
anas, bageri, , ,
ansite, , bagese,
anvr, bale,
arbe, balge,
argabigger, barresten,
arm, ba(r)sla,
arras, bawn,
arteder, bawne,
arte, bebla, ,
artier, , be(a),
artihd, beg,
SKNSK
beganes, , blre,
begi, blst,
begyna, blda,
behotta si, bo,
besa, bo,
bd, bog, , ,
bn, bogafjl,
bi, bole,
bida, bonagr,
bids, bonase,
bia, , bone,
bihus, bonra,
bina, , bor, , , ,
bine, bore, ,
bir, , , bortast,
birahl, bose, ,
birk, bow,
bister, b,
blaa, , ba,
bl, , , bler,
ble, blhwispe,
bliner, bs,
blo, bra, ,
bloa, , brasen, ,
blbug, brev, ,
blduwe, br(a),
blnt, brink,
blmmen, broer,
blmngder, brualb,
bltkke, brug,
blve, bruga, ,
bldde, bry,
ble, bryda,
blkkahus, bre,
blkkebr, brna, , ,
blna, , brna se,
blne, brne, ,
blning, brde,

SKNSK
brarole, brla, ,
brra, bsa,
brskre, bsta,
brn, da, , ,
brnalg, daas,
brvla, , , , daner,
busa, dato,
by, datta,
byahlle, de, , ,
byare, den,
by(a), dena,
byd, deneskrabe,
byder, denevan,
byle, d, , , ,
byse, , didhn,
byt, dit,
bbblas, dita, ,
bd, dile,
ba, dimpa,
be(n), din, ,
bder, dinne,
bkk, disse,
bkkahors, , dismber,
bkkaman, ditte,
bne, divelra,
bra, divla,
bg, djvel,
bgend, dobbel,
ba, dommer,
bder, doning,
ble, dosse,
bn, , dosseder,
bnebale, dossja,
bnegrd, dra tawl,
bnes, dradda,
br, , dra(a),
brd, dratta,
brga, drikka,

SKNSK
drikkablne, dska,
drikkablning, dss,
drikke, da,
driva, da, ,
drunta, dlla,
drmla, dmma,
drla, dner,
drng, dr, ,
drtta, drsla,
dra, dstreg,
drnning, , dtter, ,
drpp, e,
drsla, evrdelier,
du, der,
dua, dernlle,
duw, dranes,
duwe, ,
duweonge, er,
duwerik, l, ,
duwestol, lanes,
dwale, , las,
dwr, mme,
dyga, n, , ,
dygeri, , n o tjue,
dynge, n o trtti,
d, na, ,
d, nestarre,
dlia, nflier,
dlier, , strier,
dm, , tt, ,
dmpen, tte,
dns, fabrig,
drra, faer, , ,
dd, , , , fan, ,
dkka, fana,
dn, , fala, ,
dn, , , faler,
dr, , fara, , , ,

SKNSK
farg, ttebn,
farga, d,
farti, damad,
farti()ene, de,
faselia, ga,
fea, , , , , ,
feer, tt,
fer, fnatta,
fdt, , fnedra,
fl, fng,
flier, fod,
bervari, folla,
na, forfjor,
ne, forhuas,
nger, forveden,
ra, , framast,
ra o ttati, framman te,
re, , fre,
sk, fri,
ttamad, frutapre, ,
fjabbe, frysa,
fjas, fra,
fjor, fre,
fjortan, , frmans,
fjortene, frsen,
fjne, ful, , ,
fjer, fyle,
fjre, f,
fjnt, , frmn,
abb, , fste,
abba, fstelawn,
adra, fstelawnsblle,
ina, fla,
y, fm,
yda, fmme,
ya, fmtan,
nta, fmte,
tte, , fmtene,

SKNSK
fmti, gltt,
fmti()ene, gnawa,
fnga, gnia,
fra, gobbe,
frier, goer,
frge, gomora,
frskt, gol, , ,
fsta, gowe,
f(a), gowl,
fle, glw, ,
fla, graner, ,
fla om, grantver,
fle, gratelasjon,
flkase, gratelra, ,
gadd, graw, ,
gadehwippe, grawa,
gan, grb, ,
gana, griba,
gala, , gribbe, ,
gammel, gribber,
gamsa, gribberna,
gawl, grimle,
gestans, , grimlier,
gla, gryvelia,
gi, grspragling,
gida, , grda, ,
gile, , , grda,
givt, gyda, ,
givta se, gyl,
givter, g,
gjort, gler,
glimde, gr, ,
glimma, gse, ,
glo, gda,
glow, gnsare,
glowa, gr,
glowanes, gre, ,
gla, , grna,

SKNSK
gssling, hda, ,
gstab, hds,
g, , , , , hdsa,
gben, hdt,
g, hle,
gg, hm, ,
gla, hma,
gmme, , hmvnes,
gmme, hser,
gnom, hsla,
gra, hidast,
gre, , hidhn,
ha, , hi,
hal, hie, ,
hala, hia, ,
haler, hialser,
halsabst, himmer,
halwanen, himskt,
halwe, , , hin,
halwer, , hinebr,
hana, , hinka,
han, , hinne,
hansa, hinsammen,
hane, hinsammena,
hare, hinnra,
harw, , hjarta, ,
harwa, hjorten,
harwe, , hjlming,
haw, hjrne,
haw, hodde,
hawale, hoed,
hawe, , , hogga,
hawn, hon, , , ,
hawre, honra,
he, , honrade,
hera, horring,
here, , , , , , hors, ,
horsagg,

SKNSK
horsike, hwina, ,
hos, hwippa, ,
hoska, , hwippa forbi,
hotta, , hwippestrt,
how, , hwirrier,
howlia, hwisp,
howlians, hwispe, , ,
howlier, hwispeblme,
hbra, , hwo,
hdra, , hwodaner, , ,
hl, , hwodant,
hle, , hwokken, , ,
hse, hwomen,
hus, hwor,
huw, hwyssla, ,
huw, hwysslepibe,
huwe, , hwysta,
huwe, hwlp,
huwekols, hwr,
hwad, , , hwranen,
hwadfor, hwrda,
hwale, hwrs,
hwal, hwda,
hwarken(s), hwdestn,
hwarw, hwsa,
hwarwe, hydda,
hwasser, hydda se,
hwede, hyle, ,
hwesa, hn, ,
hweser, hnale,
hwest, hnger,
hwia, hlane,
hwider, , hlas,
hwideve, hlse, ,
hwila, hn, ,
hwileplass, hnanom,
hwim, , , hnast,
hwimsa, , hna,

SKNSK
hne, igna,
hnge, ihrve,
hnne, , ihl,
hr, ill,
hr hide, illa,
hva se, illavren,
hvelse, imllom,
hven, in,
hg, inand, ,
h, , inbyres,
hder, infora,
her, ingana,
hmodas, ingen,
hna, ivlas,
hrast, ja,
hlla, jobb,
hnsahwale, jom,
hnsahg, jorahwispe,
hr, , joramn,
hra, jor(a)pre,
hs, joratrl,
hst, , joratrl, ,
hsta, juni,
hstagile, kakkelon,
hvsa, kala,
hvs(l)a, kalw, ,
hvs(l)a te, kappas,
hvs(l)ier, kass,
i, katt, ,
i avtes, kattadra,
i fjor, kawle,
i sisten, kawring,
i ns, ka,
ig, ke,
iga(r)ne, ker, , ,
igeaga(r)ne, klier, ,
igen, ksammer,
igeose, kle,

SKNSK
kle, , , kranker,
klre, kraw,
ki, , krawe,
kiling, , kreda, ,
killa, krete,
kiv, kridd,
kiva, kridda,
kivik, kri,
kjol, kri(a),
klawn, kru(),
klere, kru()are,
kl, krus,
klner, krusa,
klkke, kryba,
kl(a), krer,
kle, krns,
kler, , krvt,
klmsel, krma,
klva, krvs,
klvra, krvsa,
klvt, krvsadjyr,
klvting, krgla,
kniba, krglier,
knirk, krte,
knude, krllier,
knyda, krsen,
kn, kulna,
ko, kuwa,
kogesmad, kwart,
komma, kwarta,
kona, kweder,
korn, kwedra, ,
kors, kwl,
kl, kwler,
klanes, kwie,
kve, kwikker,
krab, kwine, ,
krala, kwist,

SKNSK
kwrn, lasamatte, ,
kykken, lase,
kyl, latter, ,
kyling, , law,
kyngavis, , , , lawa, ,
ke, lawa bssena,
kler, , , lawa fle,
kltvan, lawe, ,
kng, le,
knte, lealser,
kpp, leamod,
kst, lega,
ksta, legety,
kla, le,
kling, , , , , lee,
krlegsble, lete,
krre, leva, ,
ktte, , lever,
kvs, la, ,
kvt, le,
kba, , , le,
kd, ler,
kdd, , lsammer,
klne, , lsen, ,
km, lt,
kpp, , , lida,
kr, , liden, , ,
kra, li,
kreve, lia, ,
krke, , liane,
krkeby, liga, , ,
krkele, ligar,
krw, , lige, ,
kss, ligga, ,
kvder, , lillastue,
lader, lilleler,
lamer, lim,
lan, , limma,

SKNSK
limmasped, lnt,
limme, , , lkke, ,
lin, , lm,
linka, lnger,
lista, lngs,
liv, lsa, ,
livs, lb, ,
livre, ler,
ljorda, lgga,
ljua, , lte,
lomme, , llla,
lommemad, lm,
lommetrr(e)kle, lmma,
low, lsa, ,
lowa, , lssa,
lower, lst,
lg, , ltte, ,
lge, lba,
lude, lde,
lug, ln,
luga, lna,
luge, lkke,
lu, lm, ,
lua, lna,
luanes, ltta,
lue, , , lv,
luner, , lvt,
luta, lvta, ,
lura, mad,
lusarage, mads,
luwe, maga,
ly, mat,
lya, mata,
lyne, matenslser,
lyte, , matier,
lyn, maj, ,
lyna, mala,
lysa, male,

SKNSK
man, msla,
manikk, mylle,
maren, mla, , ,
marenkrer, mlebn, , ,
mares, mnda, ,
mark, , , mnga,
markad, mngflier,
mawe, , mllomst,
me, , mn,
megen, mnn,
me, , mrka,
mdervt, mst,
ml, mda,
mna, mg, ,
mr, , mllare,
mismmar, mlle,
mie, mrkas,
mil, mrkt,
milk, , na,
million, nabo,
milte, nal,
min, , nale, ,
minstingen, narras,
mittast, naw,
moer, nawl,
mogg, nawle, ,
moggen, nawn, ,
moen, , negel, ,
mon, negla,
molsyrk, ne,
mon, , , n,
monvige, nanve,
mora se, nforli,
mor, nklint,
morsammer, ng,
mlen, niba,
ms, , niben, ,
mse, ni(e),

SKNSK
ni()e, ntt,
ni()ene, nve,
nimmel, nvn,
nimmer, nvna,
nimt, nvnaman,
ninne, nvnare,
nittan, nlia,
nittene, na,
nitti, nder,
nitti()ene, ntt,
noll, nttas,
nolle, oben,
nom, obna, ,
noran, odde,
noranvstan, oder,
norast, o,
norle, on,
nen, , ose,
nensta, os,
nenstingen, olka,
nu, om,
nyda, ona,
nylia, onan,
nyra, onast,
nysa, oner, , ,
nysen, onger,
n, onyge,
nga, opp, ,
nkk, oppast,
nl, oppe, ,
nd, opptg,
ngen, or, ,
ngenhd, orimmelia,
nlle, orm,
nppe, osla si,
nra, ost,
nrst, otiger,
nse, owast, , ,

SKNSK
ower, , pggepebling,
owermaren, pkker,
owre, pst,
pajsing, pstaman,
panejrn, pve,
pappr, pl,
pattadjyr, ple,
peber, , pner,
pegenger, pster,
pela, plse,
piba, rabbe,
pibe, , rabbegrd, ,
pjlta, rabla,
pjtta, ra,
plass, ramma,
plele, ramme, ,
plide, rasla,
plowbill, raw,
pldra, rawn, ,
potta, , ree,
pda, regna,
pde, ren,
prega, resevt,
pringla, rb,
prsabid, r,
pryl, r(a),
pryla, re, ,
prga, rner,
prka, , rse,
prke, rst,
prva, rste,
pude, ria,
puge, riger, ,
pykke, rim,
pyn, rima,
pg, , rimma,
pgen, rina,
pgge, ring,

SKNSK
rippe, rvakl,
risenagryn, rvarkke,
risenagrd, rvese,
risme, rvike,
risp(el), rdna, ,
riva, r,
rive, , ra,
robd, re,
rod, rgrd,
rolebr, , , rhogga,
roner, rga,
rontenom, rra,
rose, rtte,
ru, rv, ,
ruhwippe, sale,
rune, sagla,
ruwe, sata, ,
ryda, sakkerstie,
ry, sal,
rya, sale,
ryga, , samdryer,
ryta, sammedaner,
ryselia, sammedant,
r, sams,
rkke, saw, ,
rvt, , sebla,
rba, seda,
r(a), sedeplass,
rsel, se,
rsle, se,
rge(n), seer,
rkke, sel,
rlia, ses,
rlier, sese,
rna, , sestan,
rner, seste,
rtter, sestene,
rtts, sesti,

SKNSK
sesti()ene, skammel, ,
senp, sk, , ,
s, skning,
st, skib, ,
stebr, , skida,
si, skikkeb,
sie, , skin,
sien, , skivta, ,
siena, skjorte,
sier, skjuda, ,
sierna, skjula,
sina, sko,
si(a), skolegltt,
sitebr, , skolk,
sikken, , skow, ,
sil, skowa, , ,
sila, skowe,
sin, skowl,
sisare, skowla,
sjokelad, , sk, ,
sjonga, skd,
sjonka, skre,
sjottan, skriddare,
sjottene, skriga,
sjotti, skriva, ,
sjotti()ene, skrivt,
sju, , skruw,
sjue, skruwa,
sjuene, skrna,
sjuger, skuda, ,
sjtte, skula,
sj, skur(stn),
skab, skwadra,
skaba, sky,
skade, , skyl,
skafttes, skyla, ,
skala, skne,
skalk, sknsker,

SKNSK
skvt, smgribbe,
skl, smla,
skle, smra,
sklia, smrmad,
skna, snakk,
skra, snakka,
skrsla, sner,
skda, sns,
ske, snsavis,
slabb, snia, ,
slabba, snil, ,
slader, snile, ,
sladra, snbla, ,
slafttes, sny,
slahg, , snya,
slat, snyda,
slata, snyfng,
slane, snllt,
slarvamatte, snre,
slet, , so,
sletas p, sol, ,
slete, , solt,
slida, solten,
sly, spandra,
slye, spasra,
slynga, sped,
slynge, spede,
sl, spedekage,
slte, , spel,
smader, spele,
smadra, spel,
sme, , spela,
smee, spinare,
smida, springa,
smi(a), , spyd,
smil, sp,
smle, sp(a),
sm, spra,

SKNSK
stabbe, swar,
sta, swara,
stakitt, sw(a),
stakkal, swia, , ,
stakkals, swiga,
stamme, swita,
stasjon, swin,
ste, switta,
steta, swolten,
sters, swmp,
sterse, swns,
stia, swrer,
stivt, swrter,
stjla, swlla,
stjlke, , , swlt,
stjrne, swlta,
stobba, swnga,
storer, swra,
stossa, swr,
straesra se, swrma,
streg, swrsn,
stribe, sy,
strde, syb,
stu, syba,
stue, , sya,
stuena, sykkel,
stuna, syn,
styba, , syrk,
styna, syrkapde,
styra, s,
styver, sdaner, ,
st, snt,
strs, smma,
strt, sn,
sua, snka, ,
suwl, , sra,
swadra, sda,
swale, sde,

SKNSK
sas, ti,
slla, , tilia, ,
slw, tia,
smmer, ti(e),
sna, , ti()e,
s, , ti()ene,
serle, tikken, ,
sn, , , tillier, ,
ste, time,
slw, ting,
smma, tingtas,
smmarful, tinne,
sn, , tirse,
snadtter, tirsen,
snasn, tissle, ,
snan, tissle, ,
snast, titt, ,
srg, tjabba,
sttan, tjavs,
sva, tjoa,
svn, tjue, ,
svna, tjuen,
svne, tjuefjre,
taba, , tjuene,
tagas, tjykker,
ta(a), tjna,
tala, tonge,
tallerk, tor,
tavs, tg,
tavse, tga,
tavser, tragg, ,
tawle, trapp,
tawl(gr), tratta,
tel, trawa,
ten, tren, ,
tehoba, trena,
tehobakrben, tr,
temans, tr o trtti,

SKNSK
tre, twtta,
tre, twttese,
trilebr, ty,
tro, tyd,
trolka, tyda,
try, tya,
tryda, ty, , ,
tr, tya, ,
trnt, tyle,
tr, , , t, ,
tra, tge,
trkka, tkke,
trttan, , tska,
trttan o tjue, tnka,
trttene, trte,
trtter, ttta,
trtti, ttta ve,
trttin, ttter,
trtti()ene, t,
trttitr, ta,
trttitw, tever,
trttsamhd, tlw, , ,
tr, tlw o tjue,
trl, tlwe, ,
tu, tlwt,
tusen, tlwtavis,
tusene, tlwte,
twi, tne,
twila, tppavibe,
twilna, tra,
twinga, trp,
tw, trra,
tw o trtti, trr(e)kle,
twe, trrer,
twhonran, trrt,
twfttes, trw, , , , ,
twhres, trwamse,
twrer, trwe,

SKNSK
ts, vissle,
tster, vren,
tvlas, vre, ,
tvt, vl,
udand, , vlrna,
udast, vngale,
udtg, vr,
uge, vss, , ,
ulw, vdske,
ulwa, ver, , ,
va, , , vgg, ,
vaben, vkk, ,
vagen, vl,
van, , vlla,
vata, vna,
van, , vna,
van, , vnstrast,
vaner, vr(d), ,
vask, vrmtvan,
vaska, vrs,
veda, , vsnas,
ve, , vstan,
ve, vstast,
vea, vva,
veder, yva,
vesma, yva,
vi, yvenalg,
vi, , ,
vie, , sel,
via, na, ,
vider, ne,
viler, nre,
villa, r,
vin, tta,
vina, , tta o ttati,
vinter, ttati,
vise, ttatira,
viser, ttati()ene,

SKNSK
ttatitta,
tte,
ttene,
ble,
da, ,
den, ,
gg,
ggablomme,
ggakageske,
a, ,
lla(s),
lle(va),
lle(va) o tjue,
ll(ev)e,
ll(ev)te, ,
lling,
lljes,
lska,
n, ,
ske,
ss,
ttast, ,
tte,
ttelia,
ttep,
,
d,
g,
te,
ra,
renastrt, ,
renastrte, ,
rken,
stan,
stast,

Svensk
ackordera, avsky, olust,

afton, axel,
agera, babbla, ,
agn, bete, bagare, , , ,
ana, bagare ,
andas, , bageri, , ,
andedrkt, ande, baka,
andunge, anatin juveni- bakerst,
lis, bakning,
annars, bakom,
ansikte, , bakvnd,
ansikte, kind, skalle, hu- balja,
vud, band, flje av smre folk,
anstrnga sig,
arbete, barn,
arbete, mda, besvr, , bastu,
beck,
area, omrde, , beck-, ,
argsint, bedja,
arm, begagna,
armbge, behndig,
artig, hvlig, ben,
ask, bena i hr,
att, bensnara,
av, beskaad,
avfall, avskrap, bestraa,
avlopp i kk, (disk)ho, bestraning,
SVENSK
bett, skrpa, bokprm,

bi, bondbnssoppa,
bikupa, bonde,
binda, , bondgrd,
bindsle, bondsed,
bister, bord, , , ,
bita, borr,
bjuda, bort, ,
bjrk, betula alba, bort, borta, ,
blanda, , borta, ,
blandning, borterst,
blankt, bortom, p andra sidan,
bli hgmodig,
bli smre, vara dlig, bostad, lya,
blind, bota,
blindtarm, intestinum botten, ,
caecum, bra, ,
bliva, , braxen, ambramis brama,
blixt, ,
blixtra, breda,
blod, , breda ut fr torkning,
blomma, brevbrare,
blaktig, brinna, , ,
blklint, centaurea cya- brinna, vrma upp,
nus, bror,
blsa, brottas,
blsippa, anemone hepati- bruk, vana,
ca, bruka, ,
blst, brunn,
blckhorn, brunnslock,
blddra, , bry sig om,
blda, , bryderi,
blta, bryta,
bo, , brka, stlla till oreda,
bog, vsnas,
bok, , , brs p,
bok, fagus silvatica, brnn-,
bokollon, brnna sig,

SVENSK
brnsle, , dag, , ,
brd bakat p nsiktat dagen efter imorgon,
rgmjl, , damm, stoft, ,
brdkavel, dans,
brdrest, datum,
brdsort, deadline,
brllop, december,
bubbla, deg,
bud, degskrapa,
bunke, hg, hl, degspad,
butik, handelsbod, den,
by, det,
bybo, dia,
bygata eller fgata, diakon,
bygd, dikt,
bygder, dikta, ,
bygel, dimma,
byggd, diskutera,
byggt, dit, ditt,
bysamhlle, by, djvul,
byxa, , djvulen,
bda, dotter, ,
bde, drag,
blgeting, dricka,
brd, driva,
bt, driva bort,
bck, droppe,
bnk, drottning, ,
bra, dryck,
brnsten, drgla,
bttre, drng, pojke,
bja, drja,
bjd, drja, sinka, frdrja,
bld, dubbel,
bnskida, duga,
brja, , dum,
choklad, , durkslag,
cykel, velociped, duscha,

SVENSK
dussin, en,
dussintals, en och en halv,
duva, endast, bara,
duvhane, columbid , enfaldig,
enig, verrens,
duvhk, accipiter gentilis, enkelbeckasin, capella
, galinago,
duvunge, ensam, ,
dvala, , ensamma,
dvrg, ett,
dyka, etta,
dylik, etternssla, urtica urens,
d,
dd, evig,
dlig, besvrlig, exercera,
dligt, fabrik, ,
dggdjur, falla, , ,
dr, falla, ramla,
drifrn, bort, falla, rinna smtt,
dda, falla hoptals,
dlja, falla ner,
dmma, familj, slkte,
drr, , famn, ,
ed, famna,
efter, far, , ,
efterbrd, , fart, raskhet,
efterfrgan, rusning, fasligt,
eftert, sedan, fastlag, fasta,
ej, fastlagsbulle,
ek, fatta eld,
ekollon, , februari,
ekoxe, feg,
elak, ful, otrevlig, fel,
eld, , femma,
eld-, fena,
eller, annars, fest, , ,
elva, fett,
emellan, cka, ,

SVENSK
nger, framtill,
nna, fred,
nne, kvissla, blemma, freda,
sk, fresta,
skrom, frusen,
tta, pudenum femini- frysa,
num, , frga, ,
fjorton, frmst,
fjder, fuktig,
fjderf, fuling,
fjril, funtad, beskaad,
fjsk, trug, fur,
addra, fylla,
amma, blixtra, fyra, ,
icka, , , f,
ina, f tvillingar,
inga, fgel, , ,
otte, fne, ,
y, fnga krftor,
y, ha rum fr, flla,
yga, frdas, resa, ka,
yta, frdig, klar,
ytta, ndra, frg,
ytta pjserna, frga,
der, sambucus nigra, frja,
, fsta,
mta, fsting, ixodes ricinus,
sk, ktt eller sk, , fda, ,
ta, , flje,
fnittra, fra i ledband,
folksed, frfrligt, ,
fort, snabbt, frkyld, ,
fortplanta sig, frlora,
fortuna, frlora, tappa,
fot, frmn,
fotspr, (trapp)steg, , frra ret,
frra ret, fjol,
framstupa, frsiktigt, lungt, stilla,

SVENSK
frsiktigt, sakta, grej, redskap,

frskrckas, grep,
frska, grepp,
gala, , grilla,
gammal, grind, ,
ganska, gripa,
ganska, ngorlunda, tm- groda,
ligen, grodyngel,
ganska, tmligen, gruvligt,
gavel, grymta, ,
genast, grta, , ,
genom, grdde,
geting, vespoidea, , , grla, gnata,
grns, skl,
getingbo, grnssten,
getunge, capra juvenilis, grva,
, grva, peta,
gift, , gubbe,
gifta sig, guld, , ,
girig, hagalen, gunga,
gissa, gungy,
giva, g,
gjuta, , grd, ,
glo, gshanne, anserin ,
gld, ,
gldga, halstra, gsunge, anserin juveni-
gldgande, lis,
glmma, gva,
gnaga, grdsgrd, mur, staket,
gnida, , ,
gngga, grna,
god, gstabud,
golv, , gdsel,
gott stnd, gk, cuculus canorus,
granne, gl,
gratulation, gmsle, ,
gratulera, gra,
grav, , gra ledsen,

SVENSK
ha, , hon,
ha samlag, honung, ,
hagel, hos,
hagla, hov, ,
hallon, rubus idus, hugga,
halm, huggormshanne,
halsklave, hund, canis lupus dome-
halv, , sticus, ,
hamn, fosterhinna, hur, ,
hamn, plats, skydd, hur, vilken,
han, hus,
hand, , huttra, ,
handfull, huvud, ,
handla, huvudduk, tygstycke att
handled, torka med,
hare, hl, ,
harv, , hla, ,
harva, hll, riktning, sida,
hast, hrsnodd,
hav, hftigt, ofrmodat,
havre, hlft, , ,
havrevippa, hlsa, ,
hed, ofruktbart omrde, hngsle,
hr,
hej, , hr borta,
hejdls, mttls, hst, , ,
hem, , h,
hemma, hg,
hemskt, hjd,
hes, hk, accipitridae,
heta, , hlja,
hetsa, hra,
hisna, hrn,
hit, hitt, i gr afton,
hiterst, ibland, d och d, , ,
hjortron, ,
hjulaxel, ide,
hjrta, , igen,

SVENSK
ihjl, kirskl, gopodium po-

ihop, tillsammans, dagraria,
ihopkrupen, kittla,
illa, kjol,
in, klarna,
inbrdes, kletig,
infr, klia,
ingen, klia, riva, tlja,
ingenting, klocka,
innantill, , klyfta,
iordningsstlla, ansa, st- klyva,
da, kl, riva,
jobb, kl,
jordgeting, vespoidea, kl sig, gra sig ren,
jordmn, klder, , ,
klttra,
juni,
knappast,
jmfota,
knarr,
jsa,
knipa,
jst,
knua, ,
kakelugn,
knut, puckel,
kalhugga,
knyta,
kalhugga, skvla, , , kn,
ko,
kall, , , kol,
kalla, kol-,
kallvatten, koltrast,
kalv, , komma,
kam, komocka,
kasta, , konkurs, frlust, ,
kasta, slunga, kopp, , ,
kasta, vrka, korg, ,
katt, felis, , korg, kartong,
katthona, felis , , korn,
kattunge, felis juvenilis, korp, corvus corax, ,
, , , , kors,
kavel, korv,
kil, vigg, kraft,

SVENSK
kraft, ork, styrka, kyckling, dununge, galli-

kraftig, formes juvenilis,
krage, ,
krans, kyrka, ,
krav, behov, kyrkby,
krig, kyrkogrind,
kriga, kyss,
krikon, prunus domestica kda,
ssp insititia, klrot, brassica napus,
krita, kritbit, kft, mun,
krog, klla, , , ,
kropp, knna, frnimma,
kryba, knsel, frstnd,
krfta, astacus astacus, krra,
kk, ,
krftdjur, kksavfall, snslask,
krla, kld,
krgare, kpa, , ,
krkte, kra,
kudde, krbana,
kung, ktt,
kunna, ladda gevret,
kurragmma, lag, lov,
kvarn, , laga,
kvarngare, mjlnare, lakan, blja,
kvart, fjrdedels timme, lam,
lamm, ovis juvenilis, ,
kvartal, kvart, kvarter,
kvast, , , land, ,
kvastskaft, lasta,
kvav, lat,
kviga, led, articulatio,
kvinna, , leda,
kvist, ledsam,
kvitter, ledsamhet,
kvittra, , ledsen, , , ,
kvljas, leende,
kvll, leka,

SVENSK
leksak, lysa,
leksak, smsak, lg,
lem, lga, ,
leva, , lga, pojke,
lever, lng,
lida, , , lngt,
ligga, , lsa, ,
likadan, l,
likadant, lder,
lin, linum usitatissimum, lgga,
, lkte,
lind, tilia, , lngst t hger,
lingon, vaccinum viti- lngst t norr,
sida, lngst t sder,
linje, lngst t vnster,
linka, lngst t vster,
lita, lngst t ster,
liten, , lngta,
liten pojke, lnk,
ljud, lpp, ,
ljuga, , , lraktig,
ljumske, lsa, ,
ljusstump, lte,
lock, , ltthanterligt,
locka, krngla, brka, lgn,
lockig, lna,
lockig, krnglig, lpa,
loft, vind(sutrymme), lrdag,
lova, , lv,
lucka, mage, ,
lugn, , magknip,
lukta, maj, ,
lura, narra, mala,
luskam, man, ,
lyckas, g vl, markatta, mindre apa,
lyda, marknad,
lyfta, , mars,
lykta, , mask,

SVENSK
mask, maskliknande va- mullra, spraka, dundra,

relse, , , ,
matsck, mullvad, talpa europaea,
med, ,
med huvudena t motsatt mullvadshg,
hll, mun, , , ,
medan, mungipa,
mellerst, mycket, , ,
melodi, mystiskt vsen i vatten-
mena, drag,
mer, mndag, ,
metsp, mnga,
midja, mngfaldig, mnga,
midsommar, mttband, ,
mil, mttband, mttsnre,

miljon,
mktig,
minnas, komma ihg, ,
mrg, inkrm i mjukt

brd,
minsann,
mrka,
mjukdel,
mrklig,
mjlte,
mrklig, konstig,
mjl,
mrklighet,
mjlk, , mrr,
mod, mta, , ,
mogen, , mgel,
moln, mglig, fuktig,
mor, mrt, rutilus rutilus,
mord, mssa, luva, hatt,
morgon, mta,
morgonpigg, nacke,
morse, fruten morgon, nagel, unguis,
naken,
mos av bondbnor och nakenhet,
potatis, namn, ,
mossa, , natt,
mosse, nav,
mulen, navel, ,

SVENSK
ned, nra, ttt (intill),

nedanfr, nrmast,
nedsmutsad, nsa,
nedstta, nsduk,
nej, nssla,
nervs, nt,
nia, nve, hand,
nipa, nja,
njure, njd,
njuta, och,
nolla, ocks, ven, ,
nordan, odon, vaccinium uligino-
nordvstan, sum,
norr om grinden eller ofruktsam,
vgen, ofta, ,
nu, ogrs,
nyckel, , ogrsrensning,
nyken, ogrna,
nyligen, olndig, svrframkomlig
nyligen, fr en stund se- terrng,
dan, om,
nypon, , om, ifall,
nysa, ond, ,
nyss, oplitlig, falsk,
nystan, ord, ,
nytta, orimligt,
n, , orka, , , , ,
ngon, orka, frm, ,
ngonsin, orkesls,
ngonstans, orm, ,
nl, ormtunga, gadd,
nck, strmkarl, oss,
nmna, ost,
nmnare, otck,
nmnd, kommission, ovana,
nmndeman, kommissio- oxe,
nr, packa ihop,
nra, , papper,

SVENSK
pappersark, brev, , rak,

para sig, betcka, ram, ,
pausa, rama,
peknger, rand,
penis, ranglig, skranglig,
peppar, , rapa,
peta, raskt framskrida,
peta, rota, skala, rassla,
pigg, recept,
pipa, , reda,
pipa, gnissla, reda sig,
plats, redan,
plats, stlle, rede, bo, ,
plogbill, redo,
plommon, regn,
pojke, , ren,
pojke, herde, , , , rensa ogrs,
, , rep,
post, resa,
potatis, solanum tubero- resa, ka, , , ,
sum, reta,
prata hest och otydligt, retas,
rida,
prata strunt, , , rik, ,
predika, , riktning, hll,
predikan, rimfrost,
processa, rimma,
prgla, ring,
pub, rinna,
pulsder, artr, ris och kvistar,
pung, scrotum, , risgryn,
pynta, risgrynsgrt,
pyssla, pula, rita, teckna,
ple, riva,
pve, roa sig,
pron, pyrus, , roddbt,
rabbla, rolig, trevlig,
rad, ros,

SVENSK
rosta, segel,
rot, senap,
rotmos, , sent,
rullstenss, vall, rand, sexa,
rumpa, rv, , sida, ,
rund, sill,
runtomkring, silver,
ruttna, , simma,
ryka, , sist, ,
rykta, sitta,
rysligt, sittbrda fr hns,
ryta, sittplats,
rd, sju,
rg, secale cereale, sjua,
rgax, sjuda,
rma, sjuk, , ,
rtta, sjuk, dlig,
rdsla, sjunga,
rfsa, , sjunka,
rkna, sjlv,
rv, vulpini, sj,
rvhona, vulpini , skaft,
rda vinbr, ribes rub- skallra, klocka med klpp,
rum,
rja, skapa,
rka, skata, ,
sadel, sked, , ,
saftkrm, skena,
sakristia, skena, springa mycket
sakta, , fort,
saliv, spott, skepp,
samla, , skepp, eka,
sand, skicka bud, varsal om, f-
sankt, rebuda,
sax, skifta, ,
se, skinn,
sedan, , skita,
seg, skjorta,

SVENSK
skjul, sklla eller kvka, , ,

skjul, hkte, , ,
skjuta, , skmma,
sko, skra,
skog, , skrd, ,
skog, mark, skrda,
skogsduva, columba oe- skrdefest,
nas, skta,
skola, , slakt,
skolbarn, slakta,
skorpa, slarva, ,
skorpa, ndstycke, slarva till, snygga upp,
skorsten, slarvig, vrdsls,
skott, patron, slipsten, bryne,
skottkrra, , , slita,
skottkrra, br, sliten,
sluttning, backe,
skratt, ,
sl,
skrift,
sl, banka,
skrika,
sl flje,
skriva, ,
sl ltt och frsiktigt,
skruv,
slnbr, prunus spinosa,
skruva,

skryta, , , , slckte, ,
skrla, slkt, ,
skrmma, slkte,
skuld, slpa,
skvaller, smatter,
skvallra, smattra, ,
skyel, smed, ,
skyel, skovel, smedja,
skya, smeka, skmma bort,
skylla, , smida, ,
skymma, smita,
skne, smitta,
sknsk, smulor,
skp, smuts, gdsel, skit, ,
skligen, smyga, ,

SVENSK
sm, spel,
smicka, spela,
smlla, spelbrde,
smrgs, spendera,
smrgs, brdskiva, mat, spett,
spettkaka,
smrgs med ott, spik,
smrgs med grdde, spik, bult,
smrja, spilla, ,
snabb, spindel, arane, , ,
snabbt,
sned, spjut,
snigel, , springa, , , , ,
snok, natrix natrix,
snubbla, , springer,
snyta, sp,
snr, spda,
sn, sp, pinne, ,
sna, stackare,
sninga, , stackars,
snpa, stad,
so, staket,
socken, , , stam,
sol, , stapel, hg, ,
som, stapla, gra, tillaga, lad-
somliga, da, breda ut, ,
somna,
son, , stark vrme,
sondotter, station,
sonson, stekpanna,
sopa, stel, hrd,
sopa, stda, , , , , sticka,
stift,
soppa, buljong, , stiga,
sorg, stinn, tjock,
sova, stirra, glo,
spatsera, stjla,
spegel, stjlk, , ,

SVENSK
stjrna, svullen,
stjrt, svr,
stor, svlja,
stor, vldig, yppig, svlt,
strida med bekymmer, svlta,
strumpa, svnga,
struntprat, svra,
strk, svrd,
stubbe, svrma,
studsa, svrson,
studsa, hoppa, fara om- sy,
kring, syn, sikt,
stuga, rum, , synd,
stupa, , s,
stycke, lngd av vvt tyg, sdan,
sg, ,
styra, slla,
st, srskorpa,
stna, sdeskrve,
suga, sdesrla, motacilla alba,
sunnan, ,
sup, sga,
supa, slg, salix caprea,
svagdricka och mjlk, slja,
svala, hirundinid, smre,
svalna, stelna, snda, ,
svamp, sndebud,
svans, ste,
svar, stta,
svara, stta i deg,
svart, svlig,
sveda, sder om grinden eller
svepa frbi, vgen,
svettas, skte,
svida, , , sla,
svika, smn,
svikta, smnen,
svin, smnig,

SVENSK
srpla, tolva, ,
ta, tomat, solanum lysoper-
tafs, sicum,
tal, prat, tomt,
tala, tomte, vtte,
tala, prata, torg, , , , ,
tallrik, torka,
talong, rest, torp,
taltrast, turdus philome- torr,
los, torrt,
tappa, torv, , ,
tavla, torvbestnd,
tecken, torvmosse,
tegel, trampa,
tia, trampa, stega,
tid, trappa,
tidigt, , trasa,
tidning, traska,
tiga, trasmatta, , ,
till salu, trava,
tillbringa dagen, trea,
tillbringa natten, tro,
tillrckligt, troll,
timme, truga,
ting, tryta,
tingest, trd,
tistel, cirsium, , trngt,
tjat, gnat, , trd, , ,
tjat, struntprat, trdgrd, , ,
tjock, trdstam,
tjog, tra,
tjogtals, trnga,
tjugo, trta,
tofsvipa, vanellus vanel- trta, diskutera,
lus, trja,
tok, fnig person, , trska,
tolka, trskel, ,
tolv, , trskslaga,

SVENSK
trtt, undan,
trttsam, ledsam, trkig, under, ,
, underst,
trttsamhet, ung,
tugga, mumsa, ungefr, ,
tunga, ungefr, omkring,
tupp, , unna,
tut, tjut, upp, ,
tuta, tjuta, uppe, ,
tvestjrt, forcula auricu- upphra, sluta med,
laria, , upptg,
tvinga, , usch, tvi,
tva, utantill, ,
tvr, utfrsbacke,
tvtta, utmed,
tvtta, sklja, diska, utsde,
tvtterska, utter,
tyg, vvnad, , , uttg,
tygel, vacker, ,
tygstycke, bekldnad, vacker, n,
tyst, vackert vder,
tyst, stum, hpen, sno- vad, , ,
pen, vagga,
t, , vagn, ,
tg, vaken,
tga, vakta,
tla, tolerera, vakta, vrda,
trta, val, cetacea,
tkka, valp,
tlja, skra ut, van,
tnka, vapen,
tt, var, varje,
tvla, vara, , ,
t, varandra,
ta, varannan,
tvder, vardag,
udde, vardagsrum,
ugn, vardera,

SVENSK
varfr, visa, melodi,

varg, visp,
varken, visselpipa, jt,
varmrtt, vissla, ,
varmvatten, vit, ,
vart, vit- eller svartrandig,
varv, skikt, lager, vitsippa, anemone nemo-
varv, virvel, rosa,
vass, vurm, delirium,
vatten, , vga,
vattenlpare, gerridae, vld,
vecka, vrd, omvrdnad,
ved, brnsle, , , , vrdkas, bl,
vderlek, , ,
vem, , , vg,
vems, , vga,
vers, vgd,
vessla, vgg, ,
veta, , vgkrk, ,
vete, vgsluttning,
vid, , vl,
vide, salix, , vlja,
vidja, sp, vnda,
viga, vnja,
vigd, vnta, ,
vila, vrld, ,
vild, vsa,
vilja, vsnas, ,
vilken, , vsnas, brka, stlla till
viloplats, oreda,
vimsa, vara ostadig, vssa, slipa,
vimsig, ostadig, vstan,
vina, , vtska,
vind, blst, vtte, ,
vinter, vva,
vippa, svepa, , yla,
virrig, yrvaken,
vis, ytterst,

SVENSK
, , stan,
ka, ver, ,
kbrda, vernaturligt vsen,
ker, verst, , ,
kerfrken, equisetum ar- vre,
vense, ,
nga,
r,
ret innan sistlidna r,
ska,
t,
t hger,
t vnster,
tminstone,
tta,
cklig, otck,
ga, ,
gg,
ggula,
lska, bry sig om,
lska, tycka om, ,
n,
nd,
ngsviol, viola canina,
nnu, ,
pple, malus,
rva,
ta, ,
,
ga,
gonlock,
kade,
l, , ,
ppen,
ppna, ,
ra,
rl,
sa ner,

Litteratur
SAOL. Svenska Akademien, tolfte utgvan, . ISBN

.
Byahornet, . ISSN -.
Andersen, Brge. Rnnemlet, en strukturallingvistisk ana-
lyse af udtryksplanet i en bornholms dialekt. Nummer
i Udvalg for folkemaals publikationer, Serie A. J. H.
Schultz, Kbenhavn, .
Areskoug, Hugo. Studier ver sydstsknska folkml. Num-
mer i Skrifter utgivna genom landsmlsarkivet i
Lund. CWK Gleerup, Lund, .
Benson, Sven. Studier ver adjektivsuxet -ot i svenskan.
Nummer i Skrifter utgivna genom landsmlsarkivet i
Lund. C.W.K. Gleerup, Lund, .
Bernho, Olle. Saunga frau maakena. Malm, frsta utg-
van, . Dikter p stgingskt ml med ordlista.
Fornsvensk lexikalisk databas. URL http://spraak-
banken.gu.se/fsvldb. Databas ver K. F. Sder-
walls Ordbok fver svenska medeltids-sprket. Vol II-
II, (Lund ) och Supplement. Vol IVV. (Lund
) samt C. J. Schlyters Ordbok till Samlingen
af Sweriges Gamla Lagar. (Saml. af Sweriges Gamla La-
gar .) Lund .
Hammershaimb, Venceslaus Ulricus. Frsk anthologi ud-
arb af Jakob Jakobsen, band , Ordsamling og register.
Hammershaimbsgrunnurin, Trshavn, .
Hammershaimb, Venceslaus Ulricus. Frsk anthologi,
litteratur
band , Tekst: samt historisk og grammatisk indledning.

Hammershaimbsgrunnurin, Trshavn, .
Hansson, ke. Ett sterlenml. Nummer i Skrifter ut-
givna av sprk- och folkminnesinstitutet, dialekt- och
ortnamnsarkivet i Lund. Dialekt- och ortnamnsarkivet
i Lund Sprk- och folkminnesinstitutet, . ISBN
---. Ordbok ver dialekten i stra Ingelstads
socken, Ingelstads hrad.
Hedstrm, Gunnar. Landsmlsalfabetet i fr sdra Sveri-
ge avpassad kortfattad framstllning. Sydsvenska Ort-
namnssllskapet, Lund, .
Hnninger, Nils. Fornsknsk ljudutveckling, en undersk-
ning av cod. AM. , :o och cod. Holm. B . Nummer
: i Lunds universitets rsskrift. Gleerup, Lund, .
Ingers, Ingemar. Studier ver det sydvstsknska dialektom-
rdet. Nummer i Skrifter utgivna genom Landsmlsar-
kivet i Lund. Landsmlsarkivet i Lund, .
IPA. Handbook of the International Phonetic Association.
A guide to the use of the International Phonetic Alpha-
bet. Cambridge University Press, Cambridge, .
Krger, Adam Jordan. Adam Jordan Krgers dialektdik-
ter. Nummer i Skrifter utgivna genom Dialekt- och
ortnamsarkivet i Lund. Dialekt- och ortnamnsarkivet,
Lund, . ISBN ---. Med sprklig kom-
mentar av Sten-Bertil Vide.
Lech, Gillis. Sknemlens bjningslra. Gleerupska univer-
sitetsbokhandelns frlag, Lund, .
Lindstrm, Birgit. Nr dr e skomt i stuan Dikter p
sknska vrsor traj pasjasjor. Bernce, . ISBN
.
Lng, Helmer. Sknska sprket, en kultur- och sprkhisto-
risk ess. Litteraturtjnst/Lindfors, .
Lng, Helmer och Vide, Sten-Bertil. Sknsk-svensk-dansk
ordbok. Sknska Akademien, . ISBN ---.
Ohlsson, Stig rjan. Sknes sprkliga frsvenskning ,
Inledning, Om skriftsprket under Sknes vergngs-
tid. Nummer i Lundastudier i nordisk sprkveten-
skap, Serie A. Walter Ekstrand Bokfrlag, . ISBN

litteratur
---X.
Ohlsson, Stig rjan. Sknes sprkliga frsvenskning ,
Blandsprksanalyser. Nummer i Lundastudier i nor-
disk sprkvetenskap, Serie A. Walter Ekstrand Bokfr-
lag, . ISBN ---.
Oknd frfattare. Oknd titel, kapitel Jmfrelser mel-
lan de nordiska ljudskriftsystemen och IPA:s alfabet, ss
. Utdrag erhllet frn Dialekt- och ortnamnsar-
kivet i Lund.
Oknd frfattare. Landsmlsalfabetet. . Stencil erhllen
frn Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund.
Ordbog over det danske sprog. URL http://ord-
net.dk/ods. Dansk i perioden .
Robertsson, Alice och Hellgren, Sven. rkenedsdialekten.
den digitala ordboken, . CD-ROM med html och
ljudler.
Sjstedt, Gsta. Folkmlen i nordstra Skne, ss .
Osby Hembygdsfrenings rsbok. .
Sjstedt, Gsta. Ordbok ver folkmlen i vstra ginge h-
rad. Nummer i Skrifter utgivna genom landsmlsarki-
vet i Lund. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, .
ISBN ---.
Svensk etymologisk ordbok. URL http://rune-
berg.org/svetym. Projekt Runebergs faksimilutgva
av Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok, frsta
utgvan, .
Svensson, Jns. och Ivarsson, Viktor. Folkminnen och folk-
livsskildringar frn Glimkra socken i nordstra Skne.
P. A. Norstedt & sner, Lund, . Utgivna med sprk-
lig och saklig kommentar samt register av Gsta Sj-
stedt.
Swenning, Julius. Ordfrteckning till Folkmlet i Listers
hrad i Blekinge. Nummer i Svenska landsml och
svenskt fokliv. Stockholm, .
Vide, Sten-Bertil. Sydsvenska vxtnamn. Nummer i
Skrifter utgivna genom landsmlsarkivet i Lund. Glee-
rupska universitetsbokhandelns frlag, Lund, .
Wessn, Elias. Svensk sprkhistoria, band II Ordbildnings-

litteratur
lra. Filologiska freningen vid Stockholms hgskola,

Stockholm, .
Wessn, Elias. Svensk sprkhistoria, band I Ljudlra och
ordbjningslra. Filologiska freningen vid Stockholms
hgskola, Stockholm, fjrde utgvan, .

Lucazin Skånska Ortografi Ordlista PDF

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Lucazin Skånska Ortografi Ordlista PDF

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

M.

MED MORFOLOGI OCH ORDLISTA

detta verk r licensierat under en

Detta arbete r ett utkast till en standardiserad ortogra

. reekterar uttalet hos alla dialekter inom det sknska

Min frhoppning r att detta dokument kommer att ge

Nu dd slud me hwysslane, sae heren,

. Det sknska sprkets

om allt tvivel hr Bornholm till det sknska sprkomrdet

.. Dynamik och intonation

sknska sprkomrdet. De verkliga frhllandena r lngt

Figur . Kompassen. En trtbit de-

. Tecken och stilar

betecknar hela uppslagsordet i ofrndrad form.

[] innesluter uttalsbeteckning (IPA).

[] innesluter vissa konstruktionsuppgifter, sammanhang

innesluter sknsk graf.

- betecknar hela uppslagsordet eller erstter den orddel

| betecknar skiljelinje mellan stam och sux, eller str

innesluter svensk betydelse och svenskt uppslagsord.

anger etymologisk eller annan hrledning.

adj adjektiv m maskulinum

pron pronomen u utan

[gKatElaeU:n] s m oreg -en, -er, -erna gratulation

. Tryckstarka vokaler r korta:

a. fre tvillingkonsonant, som i drnning [dK`nIN] s f

b. fre l, n och ng, som i brna [bK`aIna]

. j r en halv-vokal eller en icke-stavelsebildande vokal

Exempli Gratia duwe el duw [d` :0] s f duva hawe

Nota Bene Femininum plural sux er och erna un-

. Lngt a uttalas [a:] eller [A:].

Exempli Gratia abekatt [` A:bEkat] s m markatta,

m huggormshanne haler [h A:l5] adj oplitlig, falsk hal-

s f trdstam [lng och smal] slarvamatte [sl` a:VamatE] s

Figur . Skytts h:d i sv

Exempli Gratia bagare [b` A:gEKE] s m bagare

. Lngt uttalas [aU:] eller [AU:], ibland [a:] fre r, i

Exempli Gratia anvr [`anVaU:K] s m u pl vrd, om-

[l`aU:sa] v. lsa marenkrer [m` A:A5nkKaU:5] adj mor-

. Tryckstarkt lngt e uttalas [e:] i n och ngot slutnare

. Trycksvagt e fre r varierar, se ..

Exempli Gratia bagare [b` A:gaKE] s m bagare bage-

. I Halland, Blekinge och norra Skne ner till en linje mel-

. I s, samt hos yngre personer i n, kan f uttalet [eI]

grb [gKUI:b] s n grepp hm [hUI:m] s n o adv hem

[EY] [I] [aI]

Figur . Geogrask spridning av dif-

Tabell . Geogrask spridning av dif-

. Lngt i uttalas [eI:].

s n ekollon igeose [` eI:gEeU:sE] s m ekoxe ki [CeI:] s

. Lngt o uttalas [eU:].

el [hUs] prep hos hoska [h` Uska] v minnas, komma ihg

. uttalas [U:] i n; i s mer slutet [U :].

Nota Bene i nen uttalas varierat, se ..

Exempli Gratia b [bU:] s n bud ba [b` U:a] v skic-

Y5:kapU:dE] s f mullvadshg tg [tU:g] s n tg tga

Lngt u uttalas [0:].

s f stuga, rum suwl [s0:l] s n u pl sk, ktt eller sk

. Lngt y uttalas [Y:].

Exempli Gratia bry [bKY:] s n bryderi byare

s n leksak, smsak pyn [pY:n] s n mrt, rutilus ruti-

. Lngt uttalas [aI:] i n, alternativt undantaget fre

Exempli Gratia blmngder [bl` aU:maINd5] adj bl-