FRANZ UNG

FGELSKOGENS
FRMLINGAR
 FRANZ UNG

FGELSKOGENS
FRMLINGAR

Ett ventyr till Drakar och Demoner Trudvang

Version 1.0

KONSTRUKTION
Franz Ung

ILLUSTRATIONER
Reine Rosenberg

GRAFISK FORM
Jrgen Karlsson

SPECIELLT TACK TILL

August Strindberg, vrldens bste frfattare

Drakar och Demoner Trudvang Riotminds

Fgelskogens Frmlingar Medusa Games 2006

ventyret fr skrivas ut och kopieras fr eget bryk.

Ingen vidare frsljning eller distribution fr ske utan upphovsrttsinnehavarnas godknnande.

http://hem.legend.se/medusagames/

Detta ventyr fr endast lsas av elledaren

 FRORD
Det r alltid roligt nr man hittar saker man skrivit fr era r sedan och inte orkat
avsluta. Oftast skrockar man t hur ung och naiv man var som lade ner tid p att
skriva det hr halvfrdiga krafset. Iland hnder det dock att man tycker att det man
skrev var fullstndigt lysande och man kan inte fr allt i vrlden begripa varfr man
inte gjorde ngot vettigt av det. S var det fr mig, jag hittade detta ventyr i ett gam-
malt skrivlock och drog mig till minnes att jag brjade skriva det fr ett och ett halvt
r sedan, men aldrig riktigt hade ork att avsluta det. Nu nr jag lste det tyckte jag
dock att det jag skrivit kndes vldigt spnnande och inspirerande och drfr satte
jag mig ner fr att skriva klart ventyret. Det lev ett ventyr med ett riktigt klassiskt
upplgg, men jag hoppas att ventyret inte fr den sakens skull kommer li frutsg-
bart, utan att ni som elar ventyret liksom jag tycker att det iland r lite charmigt
att ela riktigt klassiska ventyr och jag hoppas att ni har lika roligt nr ni elar
ventyret som jag hade nr jag skrev det!

- Franz Ung
Augusti 2006

TIPS TILL SPELLEDAREN

D detta till stor del r ett lite klurigt deckarventyr r det viktigt att elledaren
frsker f ventyret att knnas s olinjrt som mjligt. ven d vissa passager i ven-
tyret r ytterst linjra, s lir ventyret mycket bttre om elledaren anvnder alla
sina knep fr att f elarna att tro att de valde att gra si eller s av egen fri vilja och
inte fr att ventyrets konstruktion krvde det.

Det r tnkt att rollpersonerna ska f vldigt fria hnder att utforska byn och dess
omgivning. Uppmuntra grna rollpersonerna att utforska den sagolika skogen, prata
med skrockfulla bybor och leta efter mystiska platser och freml.

D detta ventyr till utelar sig i skogen Gulgavid i landet Fynhem r det en stor
frdel om elledaren har tillgng till Modulen Osthem och r vl plst om landet
och dess omnejder.

Detta ventyr utelar sig till stor del i den lilla byn Krkby och d rollpersonernas
uppgift r att rdda byn s r det viktigt att elledaren gr s att rollpersonerna verk-
ligen trivs i byn och lir goda vnner med mnga av dess invnare. P s vis lir upp-
giften rollpersonerna tar sig av lite mer personlig och inte bara ngot de gr fr att
tjna en slant.

3
 Det var en gng...
Trudvang r i sanning en mrklig vrld. Mnga mystiska,
fantastiska och sagolika hndelser har utelat sig p denna
enorma kontinent och mnga sllsamma folkslag och arter
har vandrat p kontinentens yta. En av dessa arter var fr
mnga hundra r sedan s pass fruktad att man rs bara
dess namn nmndes. Vad arten kallades p den tiden r
sedan lnge glmt, d den sedan lnge betraktats som ut-
dd och numera nstan helt glmts bort, men de lrdaste
som har kunskap om de ea ting kallar arten fr Gantroll.
Urldriga historier frtljer om Gantrollens ondska, hur
de med frrdisk musik lockade ner sina oer i sjn fr att
sedan kvva och ta upp dem. Gantrollen var en av de f
trollarterna som kunde hantera och bruka vitner och det
var drfr de var s farliga och fruktade. Varfr gantrollen
dog ut vet ingen med skerhet. Vissa pstr att alverna be-
stmde sig fr att utrota dem, p grund att att deras kun-
nande om magi lev fr farligt fr alla Trudvangs varelser.
Andra pstr att gantrollen p grund av girighet och avund
slogs sinsemellan och sledes utrotade varandra.
Vad de ea inte vet r dock att Gantrollen aldrig dog ut
helt och hllet, utan att en handfull av dessa vidriga var-
elser fortfarande lever i Trudvangs skrymslen och vrr. Ett
av dessa Gantroll heter Orlok och knner en ovanligt ond-
skefull hunger, till och med fr att vara gantroll. Vart han
kommer ifrn r hljt i dunklet, men en olycksbdande dag
simmade han genom Fynhems strida od och bemde sig
fr att sl sig ner i en grotta vid den mystiska skogen Gulga-
vid. Hungrig och trtt efter sin lnga resa bemde han sig
fr att genast ordna fda. D Gulgavid r en skog dr hap-
pjor frekommer i stor utstrckning fll det sig naturligt att
Orlok skulle ppna sina stora kftar mot dessa i frsta hand.
Trollkunnig som han r, tillvarkade han en magisk jt som
lockade till sig happjor och paralysera dem. Sedan var det
bara fr Orlok att ta. Det visade sig dock att happjornas
sega ktt och bittra smak inte passade Orlok och han brja-
de drfr genast se sig om efter andra varelser att kalasa p.
Ett folkslag som ven i de ldsta av sgner r nst intill bort-
glmda r de smvxta, itiga pysslingarna. Detta slkte
sgs ha levt lika lnge som alverna och besitter, trots att de
r skygga och lite virriga, stor kunskap och visdom. Pyss-
lingarna r nstan helt utdda, men just i skogen Gulgavid
nns en liten pysslingby att hitta. Det var denna p som Or-
lok riktade sina hungriga gon mot. I och med att mnga
pysslingar r trollkunniga kunde Orlok med ltthet knns
deras nrvaro och ivrig av hunger tillverkade han en magisk
harpa vars musik lockade till sig pysslingar i ett paralyserat
tillstnd. Pysslingarna var dock inte lika lttlurade byten
som happjorna, utan tack vare stor kunskap knde de till
gantrollens existens och frstod vad som frsegick. De fr-
skte drfr hitta ett stt att inte pverkas och den frtrol-
lade musiken.
Nu visade det sig att i Gaulgavids utkanter fanns en liten
by som hette Krkby. Krkby beboddes av mnniskor som
levde sitt dagliga liv utan den minsta knnedom om vare
sig gantroll eller pysslingar. Dessa bybor ck dock utan de-
ras egen vetskap en viktig roll i denna historia. Pysslingarna
knde nmligen till den lilla byn och efter att ha frskt lista
ut hur man bst kunde undkomma gantrollets ondskefulla
hunger upptckte de att ett stt att li immun mot den ma-
giska musiken var att p magiskt vis ta en mnniskas kropp i
besittning. Detta gick till som s att pysslingens sjl frytta-
des till mnniskans kropp. S varje gng en pyssling hrde de
desdigra tonerna frn gantrollets harpa tog de en mnsklig
kropp i besittning och nr gantrollet slutade ela kunde
pysslingens sjl lugnt tervnda till sin egen kropp. Denna
trolldom var dock inte helt riskfri. Fr det frsta lev den
mnniska som ck sin kropp besatt fullkomligt frn vettet
under tiden som besattheten varade. Fr det andra lyckades
inte trolldomen varje gng och de gnger den misslyckades
lev den besatta mnniskan sjukligt l i ansiktet fr att i
nsta sekund falla ihop och d p cken. Trolldomen var
sledes inte helt utan konsekvenser, men i brist p andra al-
ternativ utfrde pysslingarna den nd i hopp om att saker
och ting skulle ordna upp sig med tiden, kanske genom att
gantrollet skulle frsvinna efter ett tag.
De stackars invnarna i Krkby hade ingen aning om var-
fr dessa pltsliga galenskaper och ddsfall pltsligt infann
sig. Vissa menade att det var Storme sjlv som bemt sig
att straa byn, fr vad vet de inte. Andra menade att dessa
mystiska hndelser hrledde ur andar och spken som
hemskte byn. Och ytterligare vissa bybor menade att en
stor epidemi dragit ver byn.
Som om det inte vore nog med allt elnde s hade Orlok
brjat trttna p att ta pysslingar och brjade med hung-
riga gon snegla mot Krkby. Han satte genast igng med
att frska tillverka ett instrument som kunde frtrolla och
locka till sig mnniskor. Detta visade sig dock vara svrare
4
n han trott, han uppfann bde det ena instrumentet efter
det andra, men till sin frargelse upptckte han att inget av
dessa verkade bita p byborna. Orlok insg att han behvde
fnga mnniskor att utfra bestialiska experiment p fr att
ta reda p hur han skulle kunna uppnna ett instrument
som bet p dem. Som av en dets nyck bodde det i Krkby
en ung man som varken brydde sig om byn eller dess inv-
nare. Han namn var Askur och av en ren tillfllighet sttte
han p Orlok p en av sina vandringar i skogen. Orlok lo-
vade Askur stor makt och magiska frdigheter om Askur
hjlpte honom att kidnappa mnniskor som han kunde ex-
perimentera p. Askur antog frslaget och bemde sig fr
att frska kidnappa de unga, de gamla och de sjuka, det vill
sga de mnniskor som inte hade kraft nog att gra mot-
stnd. Hittills har han lyckats kidnappa tre personer.
Dessa fruktansvrda hndelser har naturligtvis satt hela
Krkby i skrck. Olycka p olycka verkar dyka upp som
frn ingenstans och det verkar inte nnas ngot stt att f
stopp p hemskheterna. Om bara ngra tappra ventyrare,
sdana som man har hrt om i sagorna kunde dyka upp och
hjlpa den till synes frdmda byn. Men chanserna fr att
ngra sdana skulle dyka upp i precis rttan tid r nst intill
obentlig
5
VENTYRETS BRJAN
Nr detta ventyr brjar benner sig rollpersonerna (som
i de ea andra ventyrs brjan) p resande fot, nrmare
bemt i Fynhem lngs Heimdaleden p vg frn staden
Magnerym. Vad de gjorde dr r upp till elledaren. De
kanske beskte en slkting, tittade p sevrdheter, eller tog
del av stadens intriger och mysterier. Vad deras rende n
var s har de nu trttnat p staden och r nu p vg mot
Trungarms gyllene mjdhall. Denna text lses upp fr e-
larna:
Hsten ha lagt sig ve Fynhem. Dda, torra lv falle
frn de ensamma trden och iskalla indpusta piska e
skoningslst. Den kyliga luften g att ni nan ngra
att ni lmnade den stora och livliga staden Magnerym,
men ni hlle modet uppe och frske muntra upp va-
andra med fantaiska historie ni hrt om de nintill
magiskt utskta drycke ni hrt att Trungarns gyllene
mjdhall ha att bjuda p. Ngot annat som hlle hu-
mret uppe skylten ni paserade f cirka en timma
sen. Efte att ha tillbringat ett antal ntte utomhus i
pinande ind och iskallt regn lev ni sjlvfallet glada
n ni paserade en skylt som talade om att ni nrma
e en by. Viserligen va skylten gammal och murken
och namnet Krkby tyde p att byn inte srskilt
sto, men n ni tvingats utst sdant h busvde
ilken byggnad som helst lockande att tillbringa nat-
ten i. Skylten lg vad en liten slingande vg som avvike
frn Heimdaleden t norr. Men en liten omvg kosta
ni grna p e i utbyte mot ngra ntte unde tak. Ju
lngre ni flje stigen, deo nrmare komme ni Gul-
gavid, elle fgelskogen som den ocks kallas. Ni erin-
ra e om de sago ni hrt om skogen ilka innefatta
mystiken kring varf skogen l vara rik p kraxande
krko. Efte ett tag mrke ni att sagorna inte verka
tala osanning, d ni komme nrmare skogen lgge
mrke till ocka av kraxande krko som olycksb-
dande cirkulera ve era huvuden. Efte cirka en tim-
mes vandrande n ni ntligen fram till den by som
skylten tidigare kungjode om. Byn vldigt liten och
de f bybo som ute och utf sina dagliga besty tit-
ta p e med en landning av nykenhet och mistanke.
D rollpersonerna har varit p resande fot lnge och r ut-
trttade och slitna vill de skert f ett gott ml mat i magen.
De gr drfr bst i att beska Den Flaxande Fgeln, byns
enda vrdshus.

Spelledarpersoner
Detta kapitel beskriver ventyrets viktigaste personer, samt
de eltekniska vrden jag anser r av ndvndighet. Skulle
elledaren anse att ngra fr ventyret viktiga vrden har
utelmnats str det honom fritt att sjlv hitta p dessa.
Ras: Mnniska. Kn: Man. Yrke: Borgmstare.
Karaktrsdrag: Gudfruktig +1, Beslutsam +1,
Klen 2

Borgmstare Tyrbom Kroppspong: 21

Krkbys borgmstare r en gammal man med glest lngt Kroppsdel 1T20 KDP
hr och kort skggvxt. Han har varit byns borgmstare sen Huvud 1-2 11
unga r och d Krkby r en mycket liten och fridfull by Hger arm 3-4 11
har mbetet inte inneburit ngra direkta svrigheter. Den Vnster arm 5-6 11
senaste mnadens hndelser har drfr gjort honom full- Brstkorg 7-11 21
komligt handfallen. Han har inte den lekaste aning om vad Mage 12-14 14
som ligger bakom bybornas mystiska frsvinnande och vis- Hger ben 15-17 14
sa bybors konstiga upptrdande och har p grund av detta Vnster ben 18-20 14
livit vldigt deprimerad och knner det som att han svikit
sina lskade bybor. D Tyrbom r en vnlig sjl frsker han Frdigheter: Geogra (Fynhem) FV 8, Religion
dock dlja sitt nedslagna humr, ngot han inte lyckas allt- (Gerbanis) FV 10, Sktsel (Grd) FV 11.
fr bra med. Frdjupningar: Trlar och tjnare (Sktsel (Grd))

6
Askur
Det trttsamma livet i Krkby har aldrig passat Askur. Re- Ras: Mnniska. Kn: Man.
dan som liten drmde han sig bort till frmmande platser, Karaktrsdrag: Smidig +2, Stndaktig +2,
lyssnade till sagor och myter och nskade att en dag sjlv li Tvivlare 1
en mktig och fruktad person. Nr de andra barnen jobade
smet Askur ivg, lekte i skogen fr sig sjlv, letade skatter Kroppspong: 23
i oden eller hittade p rackartyg. Detta ledde till att han Kroppsdel 1T20 KDP
under sin uppvxt inte hade srskilt mnga vnner och han Huvud 1-2 12
gick vldigt ofta och dagdrmde fr sig sjlv. D Askur inte Hger arm 3-4 12
grna arbetade lev han illa ansedd av mnga i byn och nr Vnster arm 5-6 12
glpord och svordomar kastades ver honom p grund av Brstkorg 7-11 23
ngot rackartyg eller vgran till arbete lev han mer och Mage 12-14 15
mer hatisk mot byns invnare. En dag nr Askur var ute Hger ben 15-17 15
p upptcktsfrd i skogen mtte han en varelse vars fruk- Vnster ben 18-20 15
tansvrda anlete ck honom att stelna av skrck. Skrcken
landade sig dock med nykenhet ver vad det kunde vara Frdigheter: Geogra (Fynhem) FV 3, Hantverk
fr monster han sg och det var denna nykenhet som ck (tr) FV 4, Rrlighet FV 9, Lnndom FV 10, Jakt
honom att stanna istllet fr att y. Varelsen visade sig vara och Fiske FV 6, verlevnad (Skog) FV 5.
ett Gantroll vid namn Orlok. Orlok hade bosatt sig i sko- Frdjupningar: Alert (Rrlighet), Simma (Rrlig-
gen i syfte att sluka skogens pysslingar, men d pysslingarna het), Undg Attack (Rrlighet), Dold fryttning
p ngot mrkligt vis inte lngre lockades till hans magiska (Lnndom), Gmma sig (Lnndom), Skenmanver
musik hade han bemt sig fr att ge sig p mnniskor is- (Lnndom), Smyga (Lnndom)
tllet. Men fr att p magiskt vis locka mnniskor till sig Utrustning: Vildmarksklder, en dolk, vildmarks-
behvde han folk att utfra experiment p. Han frgade utrustning.
drfr Askur om inte han kunde hjlpa honom med detta. I
gengld lovade Orlok honom stora rikedomar och kunskap
om magins mysterier och ett sdant erbjudande kunde inte Askur frvandlad
Askur tacka nej till. Askur valde sledes att li Orloks spion I slutet av ventyret kommer Orlok att tillverka en magisk
och hans frmsta ml i livet r numera att frse Orlok med ol som han kan kontrollera mnniskor med och med den
tillrckligt mnga mnniskor att Orlok hjlper honom att olen gr han Askur till en viljels slav. Med hjlp av o-
li rik och mktig. Askur r mycket sjlvisk och slug. Han lens magi frbttrar han ven Askurs fysiska attribut, s att
r stolt och hgmodig och anvnder sig av sluga knep fr att Askur lir mycket starkare och uthlligare n tidigare och
f folk att gra det han vill. hans gon lir kolsvarta. Han klr sig i en svart rustning och
strider med tv kroksalar. Han har inga som helst knslor
och allt han tnker p r att lyda Orloks befallningar, vilka
r att dda rollpersonerna. I detta tillstnd r han med an-
dra ord en mycket farlig ende.

Ras: Mnniska. Kn: Man.

Karaktrsdrag: Trollstark +4, Tlig +2,
Trolldum -4

Kroppspong: 33
Kroppsdel 1T20 KDP
Huvud 1-2 17
Hger arm 3-4 17
Vnster arm 5-6 17
Brstkorg 7-11 33
Mage 12-14 22
Hger ben 15-17 22
Vnster ben 18-20 22

7
 Frdigheter: Rrlighet FV 7, Strid FV 13. Ras: Gantroll. Kn: Man.
Frdjupningar: Stridsvana, Vapenmstare (en- Karaktrsdrag: Gracis +4, Motstndskraftig +4,
handsfattade svrd), Tv vapen (enhandsfattade Avskyvrd -4
svrd), Mlbyte [Vapenmstare (enhandsfattade
svrd)], Finta attack, Vapenkastare, Krafthugg, Kroppspong: 29
Rustningsbrare Kroppsdel 1T20 KDP
Huvud 1-2 15
Stridskapacitet Hger arm 3-4 15
Skademodikation: +4 Vnster arm 5-6 15
Bevpnad strid Brstkorg 7-11 29
23 Stridspong Mage 12-14 19
Alt. 1: H1: FV 13, H2: FV 10 Hger ben 15-17 19
Alt. 2: H1: FV 8, H2: FV 8, H3: 7 Vnster ben 18-20 19

Rustning: Metallfrstrkt lder ver brstkorg och Frdigheter: Rrlighet FV18, Hantverk (tr) FV
armar (RV 4). 19, Jakt och ske FV 13, verlevnad FV 15, Lnn-
Utrustning: En svart metallfrstrkt lderrustning, dom FV 13, Strid FV 12 Underhllning FV 20
tv kroksalar. Frdjupningar: Finsnickeri, Alert, Dyka, Klt-
tervana, Kvick, Simma, Snabklttrare, Snabsim-
mare, Undy attack, Gmma sig, Spela instrument
(alla grupper), Terrngvana (vatten och skog),
Holmgng, Livtag, Hlkrok

Stridskapacitet
Skademodikation: 0
Holmgng
17 stridspong, Holmgng FV 17
Alt. 1: H1: FV 13, H2: FV 10
Alt. 2: H1: FV 8, H2: FV 8, H3: 7

Utrustning: En ol som nr man lyckas ela p

den kastar besvrjelsen Kontrollera varelse, alla
besvrjelseniver.

Orlok
Detta ondskefulla gantroll har inget egentligt ml med sina
frehavanden, utom att han r hungrig och sugen p mn-
niskoktt. Han knner ingen sympati med ngon, varken
mnniska eller andra troll. Att han tagit Askur som kom-
panjon beror inte p att han knner ngon srskild vnskap
gentemot honom utan att han behver det lilla fula mn-
niskocklet fr att kunna tillverka ett instrument som ska
kunna locka till sig mnniskor. Nr instrumentet r frdigt
r Askur den frsta som Orlok tnker prva det p. Orlok
r dessutom en riktig fegis. Han gr aldrig in i en strid om
han inte r fullkomligt sker p att han kan vinna den och
om ngra starka ender skulle nrma sig honom gmmer
han sig eller yr direkt. Skulle han ha ett uppenbart vertag
gentemot en ende s nner han inte bara nje i att kmpa
mot denne, utan roas ven av att plga och tortera sina of-
fer.
Smid
Djupt in i Gulgavid nns en liten pysslingby. Hvdingen
i denna by heter Smid och trots att han r liten och inte
ser srskilt gammal ut r han i sjlva verket 1500 r. Han
har alltid varit en god hvding fr pysslingarna. De ea
pysslingar r rdda fr mnniskor och andra storftter och
trots att ven Smid visserligen r vaksam mot dessa s r
han nd mindre frdomsfull och skygg n de ea pyss-
lingar. Smid r mycket klok och besitter stor kunskap om
det mea. Detta kanske man dock inte tror nr man trar
honom, d han r mycket tankspridd, r lite snublig av sig
och pratar vldigt snabt och ettrigt och gestikulerar hyste-
riskt med armarna medan han pratar.

8
 inte s mycket om trollet. Som person r Brynjard butter
och tystlten. Han r mycket hemlighetsfull och skulle ald-
rig bertta fr ngon att han r krkornas konung. Han har
en kort stubin och lir ltt vresig, men har lika ltt att lugna
ner sig igen.

Ras: Serguront. Kn: Man.

Karaktrsdrag: Trollstark +4, Viljeark +4,
Obehaglig -1

Kroppspong: 30
Kroppsdel 1T20 KDP
Huvud 1-2 15
Brynjard Hger arm 3-4 15
De mnniskor i Trudvang som ngon gng hyst det mista Vnster arm 5-6 15
lilla intresse fr skogen Gulgavid har skerligen ngon gng Brstkorg 7-11 30
hrt talas om den mytomspunne fgelvinnaren, denna Mage 12-14 20
mrkliga vitnertmjare som sgs ha tagit sin tillykt in i Hger ben 15-17 20
denna dunkla skog. Sagorna sger att han kunde konsten Vnster ben 18-20 20
att tala med fglar och att han n idag ska benna sig i Gul-
gavid, kringstrykandes med fglarna som enda vnner. San- Frdigheter: Geogra (Fynhem) FV 13, Hantverk
ningen om fgelvinnaren r dock n mer sllsam n sgnen. (Tr) FV 10, Rrlighet FV 15, Kulturknnedom
Fgelvinnaren r nmligen alla krkors konung. Fr hund- (Pysslingar) FV 12, Lnndom FV 10, Religion
ratals r sedan, ja kanske rentav tusentals, hade han geal- (Gerbanis) FV 5, Strid FV 15, Jakt och ske FV 15,
ten av en stor svart krka och all Trudvangs krkor ld hans verlevnad (Skog) FV 13, Vildmarksvana FV 13
minsta vink. Han var en stor trollkonstnr och det viskades Vxt- och djurliv (Fynhem) FV 17
om att han hade belnats med evigt liv. En dag trade dock Frdjupningar: Orientera, Stignnare (Gulgavid),
konungen av krkor en trollkunnig alv, av vilken han fr- Finsnickeri, Rustningsbrare, Simma, Undg at-
handlade sig till en mnsklig gealt. Som Mnniska kallar tack, Undy attack, Undvika attack, Gmma sig,
han sig Brynjard och hans anlete r en gammal mans. An- Upptcka fllor, Upptcka verfall, Skldbitare,
siktet r vderbitet och pryds av ett grbrunt buskigt skgg. Brsrk, Vapenbrare, Vapenmstare, Holmgng,
Hans kropp r stor, bastant och muskuls och han r vldigt Lgerbyggare, Vildmarksvana, Sprare, Sp vder,
lng. Klderna r slitna, men inte trasiga och anpassade fr Terrngvana (Skog), verlevare (Skog)
en tillvaro i skogen. Brynjard kan nr han vill byta skepnad
mellan krka och mnniska. Vilken gealt han har beror Stridskapacitet
p hans dagliga humr. r han butter och vresig eller trtt Skademodikation: +4
fredrar han den mnskliga gealten, men r han p gott Holmgng
humr iklr han sig fgelgealten. Som mnniska brukar 15 Stridspong Holmgng FV 15 (skada 1T10+4)
Brynjard ofta ela p en liten jt, vilket gr krkorna i Bevpnad strid
skogen p gott humr. Han har knnedom om pysslingarna 16 Stridspong, 10 Stridspong (Tvhandskluba)
i skogen och har sporadisk kontakt med dem, frmst fr att Alt. 1: H1: FV 10 H2: FV 10 H3: FV 6
de anvnder hans krkor som fortsaningsdjur, ngot han Alt. 2: H1: FV 15 H2: FV 11
inte har ngot emot s lnge pysslingarna r snlla mot kr-
korna. Brynjard knner ven till att Orlok hller till i sko- Utrustning: Vildmarksutrustning, En tvhands-
gen, men d Orlok lmnar hans krkor ifred bryr han sig kluba, En magisk jt, En kniv

9
 Krkby
Nr en grupp ventyrare kommer till en enslig by vcker
de naturligtvis stor uppmrksamhet. Byborna r frt miss-
tnksamma mot rollpersonerna och undrar vad deras
egentliga avsikter r, men d rollpersonerna visar sig vara
vnligt sinnade byts misstnksamheten ut mot nyken-
het och nykenheten byts snart ut i beundran och fascina-
tion. Byborna vill grna hra om deras den och ventyr
och dessa historier kommer snart till borgmstare Tyrboms
knnedom. D han r i deerat behov av hjlp sker han
upp rollpersonerna och sger fljande till dem:
Mina dla ge. Krkbys invnare ha med sto fas-
cination lysnat till era fantaiska venty djupt
imponerade av era bragde. S ven jag och av den an-
ledningen ill jag tala med e. Krkby ha aldrig kunnat
skryta med att vara vare sig grann elle frmgen, men i
ha nd alltid levt goda liv och trivts med enkelheten och
lugnet. Nu hlle dock lugnet p att frsvinna och byn
i sto fara. De senae mnaderna ha varit s fulla av
fruktansvda hndelse att jag knappt vga tnka p
det. Det verka som att byn drabad av en frbannel-
se, elle kanske ngot nnu vrre. Folk ha pltsligt fal-
lit till marken och dtt utan mrkba orsak, andra ha
helt pltsligt upptrtt som galna f att i na sekund
komma till frnuft igen. Som om detta inte ore nog ha
tre persone frsvunnit sprlst frn byn, som om de li-
it uppslukade av joden. Byborna oroliga och ingen
vet vad desa hemska hndelse kan bero p. Visa i byn
frukta att det Storme sjlv som bemt sig f att
straa byn, medan andra bybo kan svra p att de sett
en mystisk gu i skogen och att han skulle ligga bakom
alltihopa. Sjlv vet jag varken ut elle in och det d-
f jag be e att ta reda p vad desa fasansfulla hndel-
se bero p, samt f desa att upphra en gng f alla.
Jag be e tappra ventyrare, rdda min by!
VARFR HJLPA?
Rollpersonerna behver skerligen ngon slags motivation
till att hjlpa borgmstare Tyrbom. Han erbjuder dem dr-
fr en belning p 100 silvermynt att dela p fr att ta reda
p vad som orsakat den senaste mnadens hndelser och
dessutom f hndelserna att sluta intra. Skulle detta inte
rcka fr rollpersonerna vdjar Tyrbom med grten i hal-
sen till rollpersonernas godhet. Han ber dem ta i beaktande
vilken gstfrihet byn visat dem och lovar att de alltid kom-
mer att erhlla byns tacksamhet vnskap om de gr med p
erbjudandet. Frhoppningsvis tackar rollpersonerna d ja
till uppdraget. Annars slutar ventyret hr.
VERSIKT VER BYN
Krkby r en mycket liten by dr ett tjugotal invnare bor.
Byn kan verka dyster och nstintill kuslig i hstrusket, men
stannar man bara dr ett slag upptcker man att byns in-
vnare r vnliga och hjlpsamma. Och man upptcker att
byn trots sin dystra framtoning faktiskt r vldigt charmig.
Husen r byggda helt fr att vara praktiska och r i total
avsaknad av utsmyckningar.
Religion
Invnarna i Krkby r djupt troende i gerbanis lror. D byn
ligger relativt lngt frn den vriga cilivicationen har dock
tron landats med en stor portion skrockfullhet. Byborna
ser tecken i det mea och saker som inte har ngon direkt
logisk frklaring stmplas med en gng som spkerier.
Tillgngar
D handel med andra byar frekommer i minimal utstrck-
ning r Krkby i mycket stor grad sjlvfrsrjande. Byborna
livnr sig meadels p jakt, ske och skogsarbete.
KARTA 1 - KRKBY
1. Hamn
Denna lilla hamn r mer som en brygga och hr nns bara
tv sm skebtar. Sigurd bukar ofta komma hit fr att ska.
2. Vrdshuset Den Flaxande Fgeln
Ett ganska litet, men trevligt vrdshus som drivs av vrds-
husvrden Gripir. P vrdshuset nns ven ett gstrum med
fyra sngar i, vilket passar bra om man r p genomresa och
behver ngonstans att sova.
3. Borgmstare Tyrboms hus
Detta hus r lite strre och nare n de vriga husen i byn.
4. Hjalmars diversehandel
Hr kan en del ndvndiga smsaker kpas, dock till ett
kraftigt verpris.
5. Smedja
Hr smids inga vapen, snarare enkla verktyg och liknande.
10

8 4 2 7
3
6. Bthus
Hr nns en del reservdelar till btarna. Man kan ven om
man vill lna skespn frn detta hus.
7. Skrdderi
Det r hit man gr om man vill handla nya klder, eller f
gamla klder lagade. Det r meadels enkla klder som sljs
och fr ett ganska kraftigt verpris.
8. Askurs hus
I detta hus bor Askur tillsammans med sina frldrar. Skulle
rollpersonerna vilja underska huset stllet sig frldrarna
och Askur ytterst motvilliga till detta. Skulle de nd lyckas
f underska huset kommer de inte att hitta ngra ledtr-
dar. Askur gmmer nmligen allt som kan rja att det r
han som r spionen i Orloks grotta.
INVNARE
Hr nedan presenteras ngra av byns mer intressanta in-
vnare. ventyret lir mer levande ju er invnare i byn
som rollpersonerna lr knna, d rollpersonerna i sdana
fall knner att de vill rdda byn fr en personlig sak och inte
bara fr pengarnas skull.
Sigurd
En gammal skare och en av byns ldsta invnare. Han ses
oftast vid byns brygga dr han i godan ro sitter och skar
och lossar p den pipa. Sigurd r skmtsam och snll till
sinnet och han frsker att se positivt p det mea. Han r
ven mycket skrockfull.
Gripir
Gripir r vrdshusvrd p Den Flaxande Fgeln och trivs
alldeles utmrkt med sitt job. Han gillar att tra nytt folk
och tycker det r spnnande nr det hnder saker, vilket gr
KARTA 1 - KRKBY
5
att han passar perfekt som vrdshusvrd. Gripir r en vnlig
sjl och lir ltt uppelt. Han r positiv till sinnet och tror
alltid det bsta om alla.
Egil
Ingen i byn kan hitta p upptg som lilla Egil. Han r sju r
och ett riktigt litet busfr. Byborna har i tid och otid rkat
ut fr hans mnga spratt, allt frn att ha fallit p snubel-
trdar till att ha ftt ruttna gg kastade p sig, men s fort
man ilsknar till och r p vg att vrida om hans osnutna
nsa har Egil redan sprungit ivg i full frd med att planera
nsta upptg.
Maya
Knner man sig sjuk eller har skadat sig r det Maya man
ska vnda sig till. Denna gamla kvinna r nmligen byns he-
lerska. Maya r i vre medelldern, hennes lnga hr har
brjat anta en gr frg, men hon r lika lugn till sinnet och
vnlig som nr hon var ung. Hon utstrlar en harmonisk
aura och man knner sig trygg i hennes tillvaro. En sak som
Maya dock inte tl r vapen och vld. Vill man ha hennes
hjlp fr man lmna alla vapen utanfr huset.
Sture
Sture r en bybo som har haft oturen att falla fr askans
freelse. Han r alkoliserad och syns oftast sitta och dricka
p Den Flaxande Fgeln eller ragla runt kring Krkbys hus-
knutar. Han r oftast lugn och vnlig av sig, men ngon en-
staka gng kan han li p dligt humr. Han lir i sdana
lgen mycket aggressiv och man gr d klokast i att hlla sig
borta frn honom.
Hjalmar
Om ngon i byn behver handla ngonting r det till Hjal-
mar de vnder sig. Hjalmar har en liten diversebutik som
11
visserligen inte har ett srskilt stort sortiment, men som r
allt byborna har att tillg. Hjalmar tycker dock att han har
ett alldeles fantastiskt stort sortiment och anser sig ven ha
rtt att slja sina varor fr hutlsa verpriser. D Hjalmar
r diversehandlare r han den bybo som reser mest fr att
byta till sig nya varor och p grund av detta ser han sig som
ytterst exklusiv (trots att det lngsta han varit frn byn r
ngon mil, d han kpt saker frn grannbyn), vilket har
gjort honom skrytsam och sjlvgod. Han r riktigt ettrig nr
han frsker krnga p kunder sina varor och viftar med ar-
marna och pratar nst intill hysteriskt snabt om varornas
frtrighet.
Toste
Toste r den enda invnaren i Krkby som inte r infdd.
Han var lnge en kringresande skald som i mnga byar och
stder underhll mnniskor med vackra snger, fantastis-
ka trollerinummer och spnnande berttelser. Fr fem r
sedan upptrdde han dock i Krkby och beslt sig fr att
bostta sig dr, dels p grund av bybornas vlvilliga menta-
litet och dels fr att han brjade knna sig fr gammal fr
att resa land och rike runt. Toste r i vre medelldern, r
lng och mager och har en prktig mustasch. Toste r till
vardags vldigt lugn och mild av sig, men nr han upptrder
lir han vldigt entusiastisk och teatral. Sagorna han bert-
tar r mnga och spnnande och han r en mstare p att
ela luta.
SKVALLER
Om rollpersonerna vill klara ventyret gr de nog bst i
att skaa lite knnedom om Gulgavid, Krkby och dess in-
vnare. Detta r ingen svr sak att gra. Byns invnare r
pratglada och berttar grna bde den ena och den andra
historien. Allt de berttar r dock inte sant. D byns inv-
nare r vldigt skrockfulla orerar den ena skrnan efter
den andra. Om rollpersonerna vill snappa upp lite skvaller
och information kan elledaren sl 1T20 p skvallertabel-
len nedan. Det lir dock som roligast om elledaren inte
lser skvallret innantill, utan ventyret fr en mer levande
prgel om han stter skvallret i ett roligt sammanhang. Efter
skvallret str det med kursiv stil om det som har sagt r sant
eller falskt.
1. Vad ni n gr, g inte till skogens vstra delar. Dr lr
det nmligen nnas levande skelett! (falskt)
2. Se upp fr den dr odgan Egil. Det r en riktig liten
rackarunge ser ni (Sant)
3. Det nns d ovanligt mycket fglar i Gulgavid (sant)
4. Det sgs att det ngonstans djupt inne i Gulgavid lever
en man som kallas fgelvinnaren. Han sgs pyssla med
trolldom och fr era r sedan gick han in i skogen fr
att aldrig mer li sedd (Sant)
5. Det nns ett srskilt trd i skogen som uppfyller ens
nskningar. Trdet r ganska litet, men om natten
lyser dess bark som guld. (Falskt)
6. Ralf, min granne, dog igr. Helst pltsligt lev han
alldeles l och trillade omkull och dog. (Sant)
7. Det r skert Maya, rtkvinnan, som ligger bakom de
pltsliga ddsfallen. Det r s det gr nr man proppar
i folk rter och annat skrp, det r inte naturligt! (Falskt)
8. Om ni har trkigt ngon dag s borde ni lyssna p skalden
Tostes visor och historier. Det r underhllande det! (Sant)
9. Det sgs att krkorna i Gulgavid kan tala. (Delvis sant).
Krkorna talar inte, men iland rider pysslingarna p
krkor och d de talar med varandra kan det uppfattas
som att det r krkorna som talar)
10. st r st och vst r vst, men hemma r alltid bst!
(Tja)
11. Jag tror att det r ngon i byn som ansvarar fr allt
fanstyg som frsiggr hr! (Delvis sant. Askur har
vldigt stor skuld i alla hemskheter)
12. Jag sg ett spke inatt! Jag lovar! Jag vaknade, tittade ut
genom fnstret och dr stod en fantom, skinande vit
med gon svarta som natten och betraktade mig! (Falskt)
13. Sture m tycka om mjd lite fr mycket, men han r
en vnlig sjl. Man ska dock akta sig fr att reta upp
honom (Sant)
14. En dag nr jag var ute och promenerade i skogen sg jag
ngot springa och gmma sig bakom en sten. Frst
trodde jag det var en mus eller en ekorre, fr varelsen
var i den storleken. Men efter en stunds tnkande var
jag sker p att varelsen jag sg hade kroppen av en
mnniska, bara mycket mindre! (Sant. Det var en
pyssling mannen sg)
15. Den dr Askur, han r allt en riktig latmask! (Sant)
16. Det sgs att rtkvinnan Maya har en hemlig ar
med borgmstare Tyrbom (falskt)
17. Det har varit en del som livit la i ansiktet och dtt
den senaste tiden. Man kan dock skydda sig mot detta
genom att i soluppgngen grva ner en bit brd vid sin
vstra husknut. (Falskt)
18. P vissa stenar i skogen nns det mrkliga skrifter.
Ingen har dock lyckats tyda skrifterna. (Sant)
19. Frr i tiden var det kusligt mycket happjor i skogen.
Nu p senare tid har det dock livit lite frre av dem.
(Sant. Detta beror p att Orlok en tid frskte sig p
att ta happjor. Han bemde sig dock fr att de inte
var tillrckligt goda)
20. Om du frgar mig s r alltihop Ulfs fel. Jag tror inte
att Ulf lev kidnappad, utan att han bemde sig fr
att frsvinna och nu sprider dd och olycka ver byn.
Varfr? Hela byn vet ju om att Ulf i hemlighet tillhrde
nidendomen och gr man det nns det ingen grns
fr vad sattyg man kan hitta p! (falskt)
12
 Gulgavid
En gng i tiden var Gulgavid en del av Bjarnskogen. Vad
som ck Gulgavid att formas till en egen skog r inte knt.
Skogen r mycket tt och lite verallt skjuter klipplock
och stora stenar upp frn marken. Det som skogen r mest
omtalad fr r dock det stora antalet krkor som har sin
hemvist land skogens grenar. Anledningen till att krkor-
na trivs s bra i just denna skog beror p att de har sin kon-
ung hr, men att detta r orsaken vet ingen om. Vanligtvis
brukar skogen ven vara ttt befolkad av happjor, men p
senaste tid har antalet happjor minskat drastiskt.
KARTA 2 - GULGAVID
1. Trbro
En lite ranglig bro i tr, vilken inte ser srskilt stabil ut. Bron
br 120 kg och gr snder ifall en tyngre person frsker g
ver. D bon r ranglig och brcklig och dessutom vldigt
hal och fuktig av vatten av den strida oden krvs ett slag
p SMI fr att kunna ta sig ver. Misslyckas man med slaget
ramlar man i vattnet och mste lyckas med ett slag p fr-
digheten Rrlighet (frdjupningen Simma ger plus) fr att
inte drunkna.
2. Stenhuvudet
Nr man nrmar sig detta freml verkar det vid en frsta
anlick vara ett ca. tv och en halv meter hgt klipplock.
Det verkar dock inte vara ngon vanlig sten, s den ger ifrn
sig underliga ljus och nstan ser ut att rra p sig. Vad en
nrmare underskning upptcker man att stenen i sjlva
verket r ett huvud tillhrande en gigantisk stenhinje. Sten-
hinjens kropp syns inte till ngon stans och hur huvudet
hamnade i skogen r ett mysterium som aldrig kommer be-
svaras. Huvudet verkar dock inte bekymrat ver att sakna
kropp, utan ser tvrt emot ut att sova riktigt fridfullt, dock
hgt snarkande. Att vcka huvudet r i stort sett omjligt
och skulle rollpersonerna mot all frmodan lyckas skulle
huvudet smnigt mumla ngot p ett dvrgiskt sprk s ur-
ldrigt att inte ens Trudvangs ldsta dvrgar skulle frst
vad det betyder. Efter att ha mumlat lite somnar huvudet
om igen.
3. Orloks grotta
Se srskilt kapitel fr ytterligare information.
4. Vadstllet
P den hr plasen r oden s pass grund att man kan vada
ver. Floden r dock ganska strm, och botten som man gr
p r vldigt hal, s fr att lyckas vada cer krvs ett ltt
(+5) slag p frdigheten Rrlighet (frdjupningen Simma
ger plus). Skulle detta slag misslyckas dras man med strm-
men om man inte lyckas ta sig p benen med ett slag p fr-
digheten Rrlighet.
5. Glnta
En glnta som oftast r full av kraxande krkor. Brynjard
brukar sitta i den hr glntan och ela jt.
6. Pysslingbyn
Se srskilt kapitel fr ytterligare information.
7. Mystisk sten
P dessa platser nns en sten vilken har mystiska tecken ris-
tad p sig. Fr mer information om detta, se kapitlet De tre
stenarnas hemlighet.
8. Stenringen
8. Hr nns en grupp stenar placerade s att de str i en
ring. Om det r moder natur som placerat stenarna s, eller
om det r en varelse gr inte att se. Varje sten har ett mys-
tiskt tecken inristat i sig. Vad tecknen freller r svrt att
se, men med ett lyckat slag p frdigheten Lnndom (fr-
djupningen Finna Dolda Ting ger plus) kan man dra slut-
satsen att tecknen frmodligen ska frella olika djur som
r vanliga i skogen. Stenringen r 1 meter i diameter. Om
ngon rollperson skulle g och stlla sig i stenringens mitt
lir han pverkad av ringens mystiska magi. SL fr d sl en
T6 fr att se hur magin pverkar rollpersonen:
1. Rollpersonen upplever den ultimata knslan av inre
frid och vlbennande. Knslan r s underbar att han
vgrar att ytta sig drifrn. Det enda sttet att f bort
honom r att med vld ytta honom drifrn och roll-
13
 personen kommer i era r framver lngta tillbaka MTEN
till ringens mitt. D rollpersonerna r ute i skogen r risken stor att de m-
2. Nr rollpersonen str i ringens mitt verskljs hans ter ngon individ eller varelse, bda onda som goda. Fr att
sinne med skogen och alla dess invnares knslor, frn avgra vem eller vad rollpersonerna mter, sl en T100 p
den strsta ek till den minsta igelkott. Knslan r s tabellen nedan efter varje kilometer.
fantastisk och rollpersonen fr en sdan kontakt med
djur och natur att han aldrig ngonsin igen kommer att 01-35 Inget 80 1T4 vildhstar
kunna skada ngot levande djur eller vxt. 36-40 Kanin 81 Bjrn
3. Rollpersonen vlsignas med en gva frn moder natur 41-42 Hare 82-84 Varg
och erhller frmgan att kunna frvandla sig till ett 43-45 Ekorre 85-86 1T6 vargar
ecikt djur (SL bemmer vilket) en gng om dagen i 46-48 Igelkott 87 1T10 vargar
fem minuter. 4. Rollpersonen frvandlas till en varg i 49-50 1T10 kaniner 88-90 1T4 happjor
1T20 mnader. Under denna tid tnker han fortfarande 51-54 Krka 91-92 1T10+3 happjor
som en mnniska, men kan inte tala ngot annat n 55-60 1T20 krkor 93 2T10+3 happjor
vargens sprk. 61 Orm 94 1T6 skogstroll
5. Rollpersonens sinne verskljs av Gulgavids existens 62-65 Sparv 95 2T10 skogstroll
och hans inre lr knna varenda lite vr av skogen 66 Vildsvin 96 1T6 grtroll
(med undantag fr Orloks grotta). Efter detta kan 67-70 Rdjur 97 Jttespindel
rollpersonen aldrig g vilse i Gulgavid. 71-73 2T20 myggor 98 Skogsr
6. Ingenting hnder. 74-75 2T20 getingar 99 Lindorm
76 Hjort 00 Stentroll
77-79 Vildhst

KARTA 2 - GULGAVID
6

5
7

8 7

1 4
3

2
7

14
 De kidnappade
Det kan tnkas att rollpersonerna vill veta lite mer om de
tre bybor som Askur kidnappat. Detta kommer inte att fra
dem nrmare mlet, men fr att inte ventyret ska knnas
alltfr styrt nna i detta kapitel lite information om de kid-
nappade.
Ulf lev naturligtvis fread av dessa ord och tillsammans
gav de sig ut i skogen. Ngon ryggsck fanns dock inte dr,
utan nr Ulf undrade hur lnge de var tvungna att behva
g oskadliggjorde Askur honom och slpade honom till Or-
loks grotta.

Alva
Alva var en liten icka p elva r. Hon hade axellngt brunt
hr och ett runt frknigt ansikte. Hon var ganska lyg av sig
och tyckte bst om att vara fr sig sjlv. Senaste gngen hon
sgs var fr en vecka sen nr hon sent p eftermiddagen gick
i skogen fr att plocka svamp. I skogen vntade dock Askur
p henne, slog henne medvetsls och frde henne till Orlok.
Skulle rollpersonerna vilja frga ut Alvas frldrar om vad
som hnde s kommer de att upptcka att Alvas mamma
r s utom sig av sorg att hon r omjlig att f ngon in-
formation ur. S fort rollpersonerna nmner Alvas namn
kommer hon att brja grta hysteriskt. Alvas pappa kom-
mer d frtvivlat att frska trsta sin hustru och strngt be
rollpersonerna att g och lta dem f drja ifred.
Gunnel
Byns ldsta kvinna var till fr tre dagar sen Gunnel. 73 r
lev hon nr hon verflls av Askur p sin dagliga skogs-
promenad. De ea i byn tyckte om henne, d hon trots sin
hga lder var en levnadsglad och pigg gumma. Om rollper-
sonerna frgar runt i byn om vem de tror kan ha tnkts kid-
nappa Gunnel svarar alla invnare i byn att det helt skert
mste varit ngot ondskefullt troll, d ingen mnniska vl
kan vara s grym att han ger sig p en gammal frsvarsls
gumma.

Ulf
Fyllbulten Stures enda dryckeskamrat hette Ulf och ven
om han inte var lika alkoholiserad som Sture var det inte
ovanligt att de sgs tillsammans p Den Flaxande Fgeln
med en bgare i varsin hand. Fr tv veckor sedan bert-
tade Askur fr Ulf att han hittat en ryggsck i skogen inne-
hllandes sllsamma alkoholhaltiga drycker frn fjrran
lnder som gav en fylla man aldrig tidigare sett maken till.

15
 Hndelser
Skulle elledaren knna att ventyret i ngot skede lir tr-
kigt eller frutsgbart kan han alltid krydda det lite med ett
antal spnnande hndelser.
Fglarna
Nr rollpersonerna benner sig land Gulgavids korkiga
trd kommer de att upptcka att de iakttas av en stor ock
krkor som sitter p trdens grenar och nyket betraktar
dem. Krkorna fljer efter rollpersonerna genom att yga
frn trdgren till trdgren. Skulle ngon av rollpersonerna
lyckas med ett slag p frdigheten Lnndom (frdjupning-
en Tjuvlyssna ger plus) uppfattar de vissa enstaka ord som
kommer frn krkorna. Rollpersonerna fr sledes uppfatt-
ningen av att krkorna pratar mnniskosprk med varan-
dra. S r dock egentligen inte fallet, utan det ligger till som
s att en grupp pysslingar sitter p krkornas ryggar. De ri-
der p krkorna och frfljer rollpersonerna i hopp om att
utrna huruvida de har onda eller goda avsikter.
Frsta mtet med Askur
Nr rollpersonerna r ute i skogen och benner sig nra tr-
bron kommer de att hra ngon som ropar till dem. Efter
detta kommer en ung mrkhrig man fram och presenterar
sig som Askur. Han ber dem att inte ta sig ver via bron, d
den r mycket riskabel. Han sger sig veta om ett mycket
bttre stlle att ta sig ver p och eskorterar sedan rollper-
sonerna till vadstllet. Han ber dem sedan vara frsiktiga
och beger sig in mot byn. Anledningen till att Askur beted-
de sig s kamratligt mot rollpersonerna var att han inte ville
att rollpersonerna skulle li misstnsamma mot honom fr
att han stryker omkring i skogen.
16
Den mystiska musiken
Nr rollpersonerna benner sig i Krkby fr att utrna n-
got rende hr de pltsligt en kuslig melodi genomsyra hela
byn. Efter ett tag frsvinner musiken lika pltsligt som den
dk upp. Musiken kommer frn Orlok som trodde att han
ntligen lyckats tillverka ett magiskt instrument med vilket
han kunde locka mnniskor till sig. Det visade sig dock som
tur var att musiken inte hade ngon eekt p mnniskor.
Detta scenario kan uppst era gnger, d Orlok r i stndig
frd med att uppnna nya instrument.
Besatt
En dag fr en bybo pltsligt ngot frndrat i licken. Han
skruvar p sig p ett underligt vis och fr sedan panik och
springer ut ut byn som om han hade eld i baken. Efter en
stund kommer bybon dock tillbaka och frgar ngon ho-
nom vad som hnde sger han att han inte vet vad som g
i honom. Denna hndelse beror p att Orlok hade tnkt
locka en pyssling till sig och ta upp honom, men pysslingen
hann ta en mnniskokropp i besittning nr han hrde Or-
loks musik. P s stt klarade han sig undan de lockande
tonerna.
Askurs hmnd
Rollpersonerna fr nr de r ute i skogen se Askur svran-
des skjuta en krka. Detta beror p att en pyssling kom ri-
dandes p en krka och anfll honom. Skulle rollpersonerna
frga Askur varfr han skt krkan kommer han att sga att
den anfll honom.
Fyllbultens vrede
Fyllbulten Sture lir en dag s pass berusad att han ilsknar
till p en av rollpersonerna och anfaller honom med en
etsig trbit. Om rollpersonen avvpnar Sture och fr ho-
nom att lugna ner sig utan att tillgripa vld fr han gott an-
seende av byborna och betraktas som en frstndig karl och
en man av ra. Skulle rollpersonen istllet bruka vld mot
Sture eller rent av dda honom tittar de ea i byn snett
p honom efter denna hndelse. De har frstelse fr att
rollpersonen handlade i sjlvfrsvar, men ger honom sura
lickar och muttrar bakom hans rygg att han var ondigt
vldsam.
Den mrka frfljaren
Om rollpersonerna en sen natt r ute i skogen kommer de
att knna sig frfljda. Skulle ngon av rollpersonerna lyck-
as med ett slag p frdigheten Finna Dolda Ting kommer
denna att upptcka en mystisk man iaktta rollpersonerna
bakom ett trd en bit bort. Mannen r ikldd svart kpa
och ansiktet dljs av en grinande dskallemask. Vl upp-
tckt kommer mannen att y omedelbart och r omjlig att
hinna ifatt. Spelledare kan dock om han vill iscenstta en
spnnande jakt genom skogen innan den maskerade man-
nen frsvinner. Mannen var Askur som spionerade p roll-
personerna.
Ett mrkligt ddsfall
En bybo stelnar en dag till, lir helt l i ansiktet och dr.
Detta beror p att en pyssling frskte ta bybons kropp i
besittning men misslyckades.
Den falska rttvisan
En grupp Njalar anlnder en dag till byn. De upptrder ar-
rogant och hotfullt och viftar med ett pergament som visar
att det r dags fr skattebetalning. Borgmstare Tyrbom
tycker att skattesumman r ofrskmt hg, men d han r
en hederlig man betalar han naturligtvis. Njalarna ger sig
skrattande och beltna av. En dag senare upptcker borg-
mstare Tyrlom till sin frtvivlan att pergamentet r fr-
falskat. Den hr hndelsen mste utela sig innan kapitlet
Utpressning och dd.
Frrdarens hot
Skulle rollpersonerna snoka runt alltfr mycket lir Askur
irriterad. Han bemmer sig fr att ge rollpersonerna en
varning och skriver ett hotbrev till dem, vilket han sticker
under deras drr om natten. I brevet str det: Om ni inte
slutar lgga nsan i lt kommer den inom kort att vara
avskuren!. Det r bara en handfull personer i byn som r
skrivkunniga, nmligen borgmstare Tyrbom, Magda,
Askur och Hjalmar. Skulle rollpersonerna brja underska
dessa personer skulle de upptcka att handstilen pminner
starkt om Magdas. Askur har nmligen listigt nog frfalskat
hennes handstil.
Ett vidrigt fynd
Nr rollpersonerna r ute p upptcktsfrd i skogen gr de
en ruskig upptckt. I en skogsglnta hittar de en ock dda
happjor. Happjorna verkar ha varit dda ett bra tag, fr hela
glntan stinker och de dda happjorna r omgrdade av ett
moln av ugor som kalasar p kadaverna. Ett lyckat slag p
frdigheten Lkekonst visar att en varelse med vassa tn-
der och lnga klor frskt ta p dem, samt att happjorna
inte gjort ngot motstnd nr denna varelse brjat tugga
p dem. Den skyldige till slakten r gantrollet Orlok. Nr
pysslingarna brjade y hans besvrjande musik genom att
ta mnniskors kroppar i besittning tillverkade Orlok ett in-
strument fr att frhxa happjor. Han upptckte dock att
happjors ktt inte var vidare gott och lmnade dem drfr
att ruttna i skogen.
17
Rackartyg
En dag lir en riktig otursdag fr rollpersonerna. S fort de
ppnar sovrumsdrren p morgonen fr de en hink stin-
kande srja som ngon har placerat ovanfr drren ver sig.
Nr de ska stta sig och ta frukost drattar de p ndan d
ngon skruvat isr stolarna. Nr de r ute och promenerar
ramlar de p snubeltrdar och ngon skjuter dessutom
ruttna pplen p dem. Det r naturligtvis busungen Egil
som skojar med rollpersonerna och han kommer fortstta
plga dem dagen ut.
Ljuset och mrkret
Gulgavid r i sanning en sllsam skog, vilket rollpersonerna
i synnerhet fr erfara under en av sina frmodligen mnga
upptcktsfrder dit. De kommer nmligen, nr de vand-
rar runt land skogens trd pltsligt att f hra ett hjrt-
skrande ylande. Springer de t det hll som ylandet kom
ifrn s mts de av en mrklig syn. En bit in i skogen ser de
nmligen tv vildhundar som kmpar mot varandra. Detta
i sig r natuligtvis inget mrkligt, men dessa tv vildhundar
har det mest underliga utseende; Den ena skimrar i lysande
ltt och har kloka och snlla gon, den andra skimrar i
mrkaste svart och har gula, hatiska gon. Kampen mellan
hundarna lir lng och intensiv, men tillslut vinner dock
den lskimrande hunden. Skulle rollpersonerna hjlpa
den la hunden i striden, till exempel genom att attackera
den svarta hunden kommer den la hunden nr enden
r besegrad att kasta en tacksam lick t rollpersonen som
hjlpte honom. Blicken utstrlar lderdomlig visdom och
rollpersonen fr igen alla eventuellt frlorade KP, han kn-
ner sig mtt och behver inte ta p tre dagar och han lir
pigg och glad. Hunden kommer sedan springa in i skogens
djup och lir d omjlig att spra. Vad hunden var fr en
varelse, eller varfr de tv hundarna strider mot varandra
kommer rollpersonerna aldrig att f reda p.
Utpressning och dd
En morgon anlnder nio forvagnar till Krktorp. De upp-
trder hgmodigt och arrogant och med dragna svrd fr-
kunnar de att det r dags fr byn att betala skatt. Borgms-
tare Tyrbom lir frfrad och berttar med skakande rst
om njalarna som dk upp i byn med falska dokument och
att de p grund av detta inte har rd att betala den summa
som forvagnarna krver. Detta lidkar dock inte fogvag-
narna det minsta. Tvrtom lir de n mer retliga och ho-
tar med att avrtta tre av byns invnare om borgmstare
Tyrbom vgrar betala. Fogvagnarnas ledare, en bastant karl
med mrkbrunt skgg och ett stort rr p kinden, pekar
ut tre skrckslagna bybor som han beordrar sina mannar
att avrtta. Nr mannarna med dragna vapen nrmar sig
byborna hnder dock ngot ovntat. Fogvagnarnas ledare
stelnar pltsligt till och fr en min skrckslagen som om han
sett ett spke. Hans ansikte antar sedan en sjukligt l frg
och han faller dd till marken. De vriga fogvagnarna lir
frfrade och lmnar byn i panik ropandes saker om hx-
konster och spkerier.
Vad som hnde var att Orlok i samma stund som fogvag-
narna anlnde till byn frskte locka till sig en pyssling. Fr
att klara sig undan Orloks magiska musik frskte pyssling-
en bestta fogvagnarnas ledares kropp, men misslyckades,
vilket resulterade i att ledaren dog.
18
En baddare p kroken
Nr rollpersonerna en dag har ett rende i Krkbys lilla
hamn mter de Askur som sitter p bryggan skandes.
Nr han fr syn p rollpersonerna tar han upp skelinan
ur vattnet, stter metspet p axeln och brjar vandra upp
mot byn i rask takt. Lyckas rollpersonerna med ett slag p
frdigheten Lnndom (frdjupningen Finna dolda ting ger
plus) upptcker de att Askur inte hade ngon skekrok p
linan. Frgar de honom om detta sger han att han glmde
stta p en krok och det r fr att hmta en krok som han
beger sig upp mot byn.
I nstan gonlick kommer gamle Sigurd som med met-
spet i hgsta hugg vill prva sin skelycka. Han stter en
mask p skekroken, tnder sin pipa och brjar meta, sam-
tidigt som han talar gladeligen och kamratligt med rollper-
sonerna. Efter en liten stund fr Sigurd napp och det visar
sig att det han ftt p kroken verkar vara en riktig bjsse!
Vad som n har nappat p kroken sliter emot av alla krafter
s att vattnet virvlar och metspt knakar. Stackars Sigurd
frsker med nd och nppe hlla emot, men ser ut att
kunna dras ner i vattnet vilken sekund som helst och han
ropar med paniken i halsen t rollpersonerna att hjlpa ho-
nom hva upp baddaren. Skulle rollpersonerna inte hjlpa
Sigurd kommer han att ramla i vattnet och drunkna. Om
rollpersonerna dremot tar tag i metspt och hjlper Sigurd
att frska hva in fngsten mste de sl ett situationsslag
var fr gruppen Styrka (situationsvrde 10) annars ramlar
de i vattnet och mste lyckas med ett slag p Simma fr att
inte drunkna. Lyckas rollpersonerna dremot med slagen
p motstndstabellen gr skelinan av och fngsten smiter.
Skulle rollpersonerna bertta om denna historia fr ngra
bybor skulle dessa skratta och sga att det var den mest
verdrivna skehistoria de ngonsin hrt.
Den stora fngsten som Sigurd ck p kroken var ingen an-
nan n gantrollet Orlok. Gantroll r nmligen utmrkta
simmare och kan andas under vatten och drfr har Orlok
och Askur kommit fram till att bryggan r ett bra stlle att
mtas p fr att planera onda uppst, Askur sittandes p
bryggan och Orlok gmd under s att ingen annan bybo lg-
ger mrke till honom. Detta var anledningen till att Askur
denna dag befann sig vid bryggan. Fiskespt hade han med
sig fr att det inte skulle verka misstnkt att han satt vid
bryggan och han hade inte ngon krok p spt d denna
eventuellt skulle kunna rka fastna i Orlok, ngot som Si-
gurd faktiskt lyckades med, msterskare som han r.
19
Nattligt besk
Vid midnatt, nr rollpersonerna sover gott i Den Flaxande Egentligen r dock armbandet inte magiskt p ngot stt,
Fgelns gstrum, vcks pltsligt en av rollpersonerna av un- utan brs av en organisation i det avlgsna landet Vstra
derliga ljud. I och med att det r natt kan rollpersonen inte Lorenzien som arbetar fr att strta den galne kung Leo-
se vad det r som orsakar ljuden, men att vad det n r ms- pold. Mrket p armbandet r organisationens symbol och
te det benna sig ngonstans i rummet. Skulle rollpersonen mycket vlknd i Vstra Lorenzien, s skulle rollpersonern
ropa fr att vcka sina kamrater, eller fr att undra vem det ngon gng benna sig i det landet kan han rkna med tor-
r som r dr, ser han en krka yga ut genom gstrummets tyr, fngelse och avrttning ifall ngon skulle lgga mrke
ppna fnster. Det var sledes krkan som frde ovsen. till armbandet. Detta vet dock inte modern om, utan ger
Vad rollpersonen inte sg var dock att krkan bar en pyss- rollpersonen armbandet med goda avsikter.
ling p ryggen. Pysslingarna har nmligen livit nykna p
rollpersonerna efter att ha upptckt dessa strvandes i sko- Skulle rollpersonerna vilja frska spra kidnapparen fr
gen och drfr bemde dem sig fr att spionera lite p roll- de vnta tills morgondagen, d det r alldeles fr mrkt
personerna fr att ta reda p om de r vnner eller ender. att hitta ngra spr mitt i natten. Nr solen gtt upp kan de
dock hitta spren om de lyckas med ett slag p frdigheten
Barnarov Jakt och ske (frdjupningen Sprare ger plus). Spren leder
En natt vaknar rollpersonerna pltsligt av hysteriska skrik. djupt in i skogen tills de tillslut tappas bort. Vid stllet dr
Skriken tycks komma utifrn och om rollpersonerna pp- spren frsvinner nns dock frvarens ansiktsmask. Den
nar fnstret och tittar ut, eller rusar ner fr trappan och ut r snidad i tr, vitmlad och formad som en otck dskalle.
genom ytterdrren ser de att fnstret
i huset bredvid ppnas av en kvinna
som tittar ut och hysteriskt grtandes
ropar Mitt barn! Mitt barn! och pe-
kar p vgen som leder in mot skogen.
Rollpersonerna kan d se att en man i
svart kpa och en ansiktsmask formad
som en dskalle springer till skogs b-
randes p ett grtande spdbarn. Bar-
narvaren r Askur, som bemde sig
fr att kidnappa den lille s att Orlok
kan utfra sina experiment p den.
Frmodligen stter rollpersonerna av
efter kidnapparen. Skulle de knappa in
p honom inser Askur att han inte kan
vinna jakten och lgger drfr ifrn sig
det skrikande spdbarnet och gmmer
sig. Han r mycket svr att upptcka
och skulle rollpersonerna mot all fr-
modan upptcka Askurs gmstlle
skulle han strida panikartat fr att se-
dan y vid frsta bsta tillflle. Mas-
ken behller han p till varje pris s att
inte hans identitet ska avsljas.

Rollpersonerna ger antagligen tillbaks

barnet till den mma modern, vilken
lir alldeles utom sig av gldje och ger
den rollpersonen som br barnet en
belning i form av ett armband med
ett mystiskt mrke p. Hon berttar
att armbandet sgs vara frtrollat och
belnar braren med tur och lycka.

20
 Skvaller frn en
kluven tunga
Askur tycker tillslut att rollpersonerna utgr ett s pass
stort hot att de br rjas ur vgen. Han tnker drfr ut en
slug plan hur han ska f dem ddade utan att sjlv behva
riskera livet.
Under en av Askurs mnga upptcktsfrder i skogen hit-
tade han en mystisk glnta. Glntan fullkomligt kryllade av
krkor och mitt i glntan satt en skggig, stor man elandes
p en jt. Askur frstod direkt att den hr mannen inte var
ngon man ville stta sig med och lmnade drfr glntan,
men av nykenhet terkom han d och d och fann ofta
att mannen satt dr tillsammans med krkorna. Mannen r
naturligtvis Brynjard, fgelvinnaren, alla krkors konung.
Nu har Askur bemt sig fr att f rollpersonerna att tro
att det r Brynjard som ligger bakom byns illdd och hop-
pas drfr p att de kommer att anfalla Brynjard och dr-
med li ddade. Han sker drfr upp rollpersonerna och
talar kamratligt till dem. Han berttar att i och med att
det iland hrts mystisk musik i byn s borde ngon som
kan ela ett instrument rimligtvis ha med saken att gra.
Han berttar drefter om den fasansfulla mannen som han
mnga gnger sett i den kusliga glntan och ela ondskeful-
la toner och skratta ett vanvettigt skratt samtidigt som han
omges av spklika demoniska krkor som tycks lyda hans
minsta vink. Skurs beskrivning av Brynjard r sjlvfallen
grovt verdriven, men frhoppningsvis gr rollpersonerna
p Askurs prat och bemmer sig fr att bege sig ut i sko-
gen och mta Brynjard. Askur ger en detaljerad beskrivning
ver hur man kan ta sig till glntan, men fljer under inga
omstndigheter med det. Han sger att han r fr rdd fr
den hemska fgelmannen och bermmer rollpersonerna fr
hur tappra och modiga de r som trs mta honom alldeles
sjlv.
Frhoppningsvis lir rollpersonerna smickrade av Askurs
smicker och beger sig ut i skogen fr att leta upp glntan.
Efter en lng tids vandrande s verkar det som att rollper-
sonerna har kommit vldigt nra glntan Askur talade om.
De hr d mystisk jtmusik elas. Fljer rollpersonerna
musiken leds de till en skogsglnta. Glntan r full av krkor
och i glntans mitt sitter Brynjard och elar p sin lilla tr-
jt. Nr rollpersonerna hrt Askur bertta sdana hemska
saker om Brynjard r risken antagligen stor att de verfaller
honom. Brynjard lir frst frvnad, fr att i nsta sekund
li totalt rosenrasande och g till motattack. En stund in i
striden nr Brynjards humr mildrats lir han dock nyken
p varfr rollpersonerna anfll honom. Han antar d gealt
av en krka och yger upp p en trdgren dr han r utom
rckhll fr rollpersonernas etsiga vapen.
Det nns naturligtvis ven en chans att rollpersonerna
frsker nrma sig Brynjard utan vld. Brynjard tycker
dock inte om frmlingar och lir vldigt upprrd ver att
ngra nykna typer kommer snokandes i hans glnta. Han
kommer drfr vifta med sin tvhandskluba och vrla t
rollpersonerna att ge sig av innan han lxar upp dem rejlt.
Han vill inte under ngra omstndigheter lyssna p vad de
har att sga. Lttretliga rollpersoner gr antagligen till at-
tack. Det lir sledes strid hur rollpersonerna n frsker
bemta Brynjard.
Hursomhelst, nr striden avstannat och Brynjard i fgelge-
stalt sitter skert p sin gren brjar tar han till orda:
Det m jag sga, ni va ena sega rackare. Inte mnga
ha lyckats vrja sig n de retat upp mig och f det
frtjna ni berm. Nja, nu n i alla lugnat ne os
kanske ni ill bertta vad ni ha h att gra, i min
glnta?
Nu fr rollpersonerna chansen att bertta om sitt rende.
Frmodligen berttar de om vad Askur sagt till dem och om
prolemen i byn. Vilka ord som n vxlas mellan rollperso-
nerna och Brynjard s br elledaren styra samtalet till att
rollpersonerna tillslut berttar om vad de gr dr.
h, sge den talande fgeln. Det s det ligge till.
I sdana fall kan jag upplysa e om att jag inte den
ende ni ske. Dock ska jag fra e till en plats d ni
kan f kunskap om vad ni egentligen leta efte.
Brynjard yger sedan till rollpersonerna och frvandlar sig
tillbaka till mnniska igen. Han brjar vandra in mellan
skogens grenar och tecknar t rollpersonerna att flja efter.
Rollpersonerna fljer frmodligen efter Brynjard.
21
Platsen Brynjard syftar p r pysslingbyn. Brynjard har
nmligen sporadisk kontakt med pysslingarna i och med att
de anvnder krkor som riddjur och sledes vet Brynjard
om pysslingarnas prolem med Orlok. Han vet ven om att
pysslingarna spionerat p rollpersonerna i syfte att frska
utrna huruvida rollpersonerna r vnner eller ender och
om de kan tnkas hjlpa pysslingarna p ngot stt. Bryn-
jard bryr sig dock egentligen inte om vare sig pysslingarna
eller Orlok, utan orsaken till att han visar rollpersonerna
till pysslingbyn r att han fruktar att rollpersonerna skulle
fortstta misstnka honom och drmed stra honom, om
de inte fr reda p vad som egentligen pgr.

22
 Pysslingbyn
Under frden till pysslingbyn r Brynjard vldigt tystlten. ganska smtt folknej frlt! Jag mena, d i f e
Han svarar inte p frgor om vart de r p vg eller vem ett ganska smtt folk s ha i ingen chans att mta os
han r. Efter tre timmars promenad r rollpersonerna dock mot gantrollet. Men ni verka vara insatta i det hela och
framme vid byn. De lgger inte mrke till den frst, men om i ha fattat saken rtt ligge det ven i ert intrese
d Brynjard gr en gest mot marken mrker rollpersonerna om gantrollet frsvann och allt lste sig. Vi tnkte drf
att markens svampar och rtter pryds av sm drrar och frga e, nu n ni h, om ni kanske mjligtvis ille ta
fnster och utanfr dessa mrkliga byggnader spatserar ett hand om den fulingen?
femtiotal pysslingar. De r vldigt sm och tittar nyket upp
p rollpersonerna samtidigt som de tjattrar sinsemellan och D rollpersonerna inser att gantrollet r roten till alla
hoppar och gestikulerar ivrigt med armarna. Rollpersoner- hemskheter som drabat Krkby sger de antagligen att de
na lgger ven mrke till att en grupp krkor cirkulerar kring gladeligen tar sig an uppgiften. Smid tar i sdana fall ter
deras huvuden och det visar sig efter att ha tittat nrmare till orda.
p fglarna att dessa har en pyssling var p ryggen, med sm
sadlar och tmmar. En av pysslingarna br lite nare klder Utmrkt! Utmrkande utmrkt! Det enda kruxet
n de andra. Han tar till orda och till rollpersonernas frv- att i inte riktigt vet vart gantrollet hlle till. Vi ha
ning r hans rst, trots att han r s liten, hg och tydlig. dock en liten susning om hu ni mjligtvis skulle kunna
Han pratar p ett ivrigt, lite virrigt stt. ta reda p det. Det nmligen som s, att p isa
stllen i skogen nns det stena med mystiska inristade
Vlkomna till v by. Vldigt mycket vlkomna! Jag tecken. De h tecknen dk upp i samma veva som gan-
hete Smid och jag bynsja, ni kalla titeln f hv- trollet kom till desa trakte, s det troligtvis han som
ding tro jag. Brynjad ha frt e hit se jag. Ja, han he- placerat ut dem. Desa tecken skulle kanske kunna vara
te s. Brynjad allts. Detta va en glad verraskning, ledtrda till vart man kan hitta trollet?
f i ha allt hllit ett litet ga p e f att se vad ni
f lure. Ja, om ni vnne elle ende ill sga. Smid kan, om rollpersonerna vill, mrka ut vart dessa ste-
F i behve vnne nu, i knapra tide som desa. Det nar nns p kartan som Askur gav rollpersonerna. En liten
nmligen s att v by hotad av en varelse som parantes i sammanhanget r att Brynjard faktiskt vet vad
vanligtvis kallas f gantroll. Det allts en urgammal tecknen betyder. Han sger dock ingenting om saken, d
trollsort som mycket kunnig inom magi och snt ho- han inte anser att det hela rr honom lngre. Han beger sig
kus pokus och det h trollet vlknt f att locka till istllet in i skogen och vandrar tillbaka till glntan i hopp
sig varelse med hjlp av musik f att sedan ta upp om att inte li strd p tminstone hundra r.
dem. Uslingen ha gjort s med os pyslinga, ja det s
i kallas och f att skydda os ha i med magisk kraft
tvingats tillflligt placera vra sjla i mnniskokroppa
hos de bybo som bo i byn. Allts, byn ni komme ifrn.
Detta g i s fort i h musiken elas och i lmna
kropparna n musiken slutat. F att n vra sjla
besitte mnniskokropparna bite musiken inte p os.
Iland lyckas i dock inte bestta mnniskokropparna
och i sdana lgen hnde det tyvrr att mnnis-
kan d, alldeles l i ansiktet. Han li det n
han d allts. Det h ju inget som hl-
le i lngden om man sge s. Det inte
till det positiva varken f byborna elle
f os. Det allra ba ore om roten
till det onda, det ill sga gantrollet,
frsvann. Men d ni f os ett

23
 De tre stenarnas
hemlighet
Stenarna med de mrkliga tecknen p r, nr rollpersonerna
vl vet vart de ska leta, inte srskilt svra att hitta. Dock kan
elledaren gra resan mellan stenarna prolematisk fr
rollpersonerna, genom att sp p med lite extra vilda djur
och oknytt som rkar passera rollpersonernas vg. I och
med att ventyret brjar nrma sig sitt slut nu lir det mer
spnnande om svrighetsgraden stiger.
Sten 1
Denna sten ligger i Gulgavids sydvstra utkanter. Den r
inte srskilt stor och nstan helt tckt i mossa och tecknen
nns att hitta under mossan. Fr att hitta tecknen mste
rollpersonerna lyckas med ett ltt (+3) slag p frdigheten
Lnndom (frdjupningen Finna dolda ting ger plus). Teck-
nena p sten 1 hittar elledaren i Appendix 2.
Sten 2
I Gulgavids norra delar nns denna mystiska sten och roll-
personerna fr sledes promenera lnge innan de hittar ste-
nen. Den r vldigt stor, sju meter hg och drmed nstan
en klippa och d tecknen nns p stenens topp mste man
klttra upp p den fr att se dem. Fr att gra detta mste
man lyckas med ett slag p frdigheten Rrlighet, misslyck-
as man ramlar man ner frn stenen och tar 1T6 i skada.
Tecknena p sten 2 hittar elledaren i Appendix 2.
Sten 3
Denna sten hittar rollpersonerna i skogens mitt. P stenen
sitter en kortvxt gammal gube och sover. Han ser ut att
varken ha kammat sig eller rakat sig p ratal och han br
en rustning i guld. Skulle rollpersonerna nrma sig honom
vaknar han och lir vldigt stressad och skrrad. Han tittar
htskt p rollpersonerna och brjar prata osammanhng-
ande om saker rollpersonerna inte frstr ett dyft av, men
som verkar vara frankrat till gamla tider och legender.
Han upptrder ocks som att han vore en stolt riddare av
del brd, ven fast hans frvirrade stt och yviga hr inte
riktigt vill sga samma sak. Skulle rollpersonerna bruka
ngot form av vld mot guben brjar han grta, leknar
bort och frsvinner. Rollpersonen som brukade vld kom-
mer drefter att tappa allt hr och fr alltid lukta s pass
illa att han fr karaktrsdraget Motbjudande. Skulle roll-
personerna dremot visa honom ngon sorts reekt till
exempel genom att buga fr honom kommer han att stolt
rta p ryggen, le och ge en av rollpersonerna ett pergament
med bokstver som r helt frmmande och som avger ett
gult sken. Guben kommer drefter att frsvinna. Vad det
mystiska pergamentet besitter fr egenskaper r upp till
elledaren att avgra. Rollpersonerna kommer aldrig att f
reda p vem den mystiska guben var. Nr guben r borta
r det ltt att hitta tecknen p stenen. Tecknena p sten 3
hittar elledaren i Appendix 2.
Var fr sig kan tecknen tyckas som rent nonsens, men om
ngra av rollpersonerna har ngra musikaliska talanger kan
denna med ltthet se att om man verlappar tecknen ver
varandra bildar dessa ett stycke noter. Genom att hitta Or-
loks gmstlle r det bara att ela efter noterna. Melodin
som d elas kommer att avge ett mrkligt eko som rr
sig t det hllet dr Orloks hla nns och det r d upp till
rollpersonerna att flja ekot. Om ingen av rollpersonerna
kan ela ngot instrument kan skert ngon hjlpsam el-
ledarperson bist rollpersonerna i detta, frslagsvis skalden
Toste, eller i yttersta ndfall Brynjard. Att f Brynjard att
g med p detta r dock mycket svrt d han helst vill li
lmnad ifred.
24
 Orloks grotta
Den grotta som Orlok har sin boning i nns belgen vid
oden som delar Gulgavid. Ingngen nns vid en plats dr
oden r srskilt strm. Den r mycket svr att n, d o-
den hr ligger belgen nedanfr en sex meter brant klippa
och ingngen nns i slutet av branten och till hlften tcks
av odens virvlande vatten. Fr att ta sig ner fr den branta
klippan, till ppningen krvs ett lyckat slag p frdigheten
Rrlighet. Skulle rollpersonerna anvnda ett rep fr de +3
p frdighetsslaget. Skulle ngon rollperson misslyckas med
slaget ramlar denna ner i vattnet och ta 1T8-1 i skada av de
vassa stenar som nns under vattenytan och 1T10 (P 10)
i fallskada i 1T3 kroppsdelar (ett lyckat slag p Rrlighet
halverar skadan). De mste efter detta lyckas med ett slag
p Rrlighet (frdjupningen Simma ger plus) fr att inte
dras med i odstrmmen. Skulle de gra det har de fyra SR
p sig att lyckas med ett slag p frdigheten Rrlighet (fr-
djupningen Simma ger plus). Ett misslyckande med alla fyra
slagen innebr att rollpersonen drunknar. Skulle rollperso-
nerna dremot lyckas med att klttra ner fr klippan str
de med vatten till brstet nr de r vid ingngen. De mste
dr lyckas med ett sl ett situationsslag fr gruppen Styrka
(situationsvrde 8) fr att st emot den kratiga strmmen.
Lyckas de ven med detta slag r det bara att g in i grot-
tan.
25
KARTA 3 - ORLOKS GROTTA
6 7
3
2
5
1 4
1. Korridor
Korridoren r fylld med 1,3 meter djupt vatten. Golvet
ber av en mystisk srja och stter man ftterna i srjan
sjunker man och r helt sjunken efter 4 SR. Fr att gra sig
fri frn srjan mste man lyckas med ett situationsslag fr
gruppen Smidighet (situationsvrde 7). Det r sledes klo-
kast att simma genom denna korridor.
2. Tomt rum
Efter att korridoren passerats brjar golvet li hgre och s-
ledes nns inget vatten i detta rum. Rummet r tomt och
dess vggar och golv r slibiga och kladdiga. Ett lyckat slag
p frdigheten Lnndom (frdjupningen Finna dolda ting
ger plus) visar ngra mrkliga fotspr i det kladdiga golvet.
Fotspren r fr stora fr att tillhra en mnniska och det
verkar som att varelsen som r ansvarig fr spren har lnga
tr och simhud mellan detta. Fotspren tillhr naturligtvis
Orlok.
3. Avtrde
Ett litet rum med en vattenpl i mitten. Vattenplen r full
av stinkande avfring och hela rummet stinker ngot fr-
frligt. Rummet fungerar som Orloks avtrde.
4. Ddsiglarnas korridor
I taket p denna plats sitter 1T4 ddsiglar. Fr mer infor-
mation om ddsiglar, se Appendix 1 Nya varleser.
5. Skattkammare
Drren till detta rum r lst och mycket svr att dyrka upp
och kan inte sparkas in, d den verkar skyddad av ngon
slags magisk barrir. Ett antal noter nns inristade p dr-
ren. Skulle ngon musikkunnig rollperson ela efter noter-
na, ett lyckat slag p frdigheten Underhllning (frdjup-
ningen Spela instrument r ett krav), s ppnas drren av
9
8 11
10 12
sig sjlvt och man kommer in till Orloks skattgmma. Dr
nns bde pengar och andra na ting som Orlok stulit frn
personer han tit upp. Sakerna som nns i rummet r: 150
gm, 200 sm, en mycket vacker dolk som ger +1 extra i skada,
1T8 ntter vilka r magiska p s vis att en nt rcker fr
att hlla sig mtt i en hel dag, ett par skor som r magiska
p s stt att de frdublar hjden som braren kan hoppa,
en sigillring tillhrande stormejarlen Urde Njale, en magisk
kam som nr en person kammar sig med den ndrar dennes
hrfrg till en ny, en svart handske som r magisk p s stt
att den ger braren mrkersyn, ett magiskt halsband som
gr att brarens rststyrka frdublas och att rsten lter
mer reektingivande, ett dyrksett i guld som ger +5 p att
dyrka upp ls.
6. Vxthus
Detta rum r fullt av mystiska vxter. Vxterna r av sam-
ma sort och r en till tv meter hga, har grna spretiga lad
med svarta ckar p och ngra underliga sprt p laden.
En rollperson med frdigheten Botanik kan bertta att
dessa vxter r giftiga och att deras gift framkommer vid
berrning. Det gller sledes att ta sig igenom rummet utan
att rra vxterna, vilket man kan om man lyckas med tre
slag p frdigheten Rrlighet. Skulle ngon av rollpersoner-
na rka berra en vxt ska denne sl ett situationsslag med
situationsvrde 5 fr att se om denne pverkas av giftet. Fr
att se vilken eekt giftet ger, sl 1T6 p tabellen nedan:
1-2. Blir lind i 1T100 minuter.
3-4. Blir illamende och yr i 1T4 timmar och fr under
dessa timmar 3 p allt han tar sig fr.
5. Blir frlamad i slumpmssig kroppsdel.
Frlamningen varar i 1T100 timmar.
Blir vansinnigt rdd. Ett slag p skrcktabellen.
6. Tappar minnet i 2T100 timmar.
26
7. Flla
I denna korridor har Orlok byggt en fallucka fr att frhin-
dra nykna ventyrare. Ramlar man ner i falluckan faller
man fem meter fr att sedan ta 1T10 (P 10) i fallskada i
1T3 kroppsdelar (ett lyckat slag p Rrlighet halverar ska-
dan) och dessutom li genomborrade av 1T6-2 vassa plar.
Varje ple ger 1T10 i skada. Fllan kan upptckas med ett
svrt (-2) slag p frdigheten Lnndom (frdjupningen
Finna dolda ting ger plus) och nr man vl upptcker den
kan man undvika den genom att stryka sig lngs korrido-
rens vggar.
8. Matrum
Detta rum luktar extremt illa och r fyllt av kadaver frn
olika varelser. Det r frmst dda pysslingar som nns hr,
men ven skar. Ngra happjor och ett dtt skogstroll nns.
Det r nmligen hr som Orlok ter de varelser han lockar
till sig. Genom ett lyckat slag p frdigheten Lkekonst kan
rollpersonerna mrka att varelserna tycks ha dtt av att n-
gon med vassa tnder och klor tit p dem. Fr att vistas i
detta rum mste rollpersonerna lyckas med ett situations-
slag fr gruppen Psyke (situationsvrde 13) fr att inte kr-
kas av frskrckelse.
9. Laboratorium
Detta rum r fullt av mnskliga dissekerade kroppsdelar.
Det r nmligen i detta rum som Orlok utfr experiment
p de stackars mnniskor som Askur kidnappat i syfte att
uppnna ett instrument som kan frhxa mnniskor. De
mnskliga kroppsdelarna ligger utspridda p ett bord, str
placerade i hyllor och r upphngda i krokar. Nr rollper-
sonerna vistas i detta rum mste de lyckas med ett
situationsslag fr gruppen Psyke (situationsvrde
5) fr att inte krkas av fr-
skrckelse.
10. Snickarboda
Rummet pminner om ett
snickarrum, d det r fullt av
verktyg som hammare, spik, sg
och diverse olika trslag. Rummet
r ven fullt med diverse olika mer eller
mindre frdiga musikaliska instrument.
Det r i detta rum som Orlok tillverkar de in-
strument som han sedan lockar varelser med.
Vissa av instrumenten som nns hr r helt fr-
diga. Det nns en jt som lockar till sig 1T20
rttor var gng man elar, en lyra som lockar till
sig 1T6 happjor och en trumma som lockar till
sig 2T20 addermss.
11. Korridor
Korridoren lutar brant nedt och har vldigt halt golv och
hala vggar. Fr att ta sig ner fr korridoren helskinnad
krvs ett slag p frdigheten Rrlighet. Skulle man miss-
lyckas med slaget glider man nerfr korridoren till rummet
i andra nden och fr 1T6-1 i skada fr att man slr i det
hrda golvet. Man lir ven omtcknad i 1T6 SR.
12. Frrd
Detta rum r fullt av tunnor, ldor och en massa annan
brte. Det frsta rollpersonerna mts av nr de trder in i
rummet r Askur hllandes i tv kroksalar. Askur verkar
dock inte vara sig sjlv, utan hans gon r svarta som natten
och han verkar mycket mer muskuls n vanligt. Hans an-
sikte rymmer inga frmildrande drag och med ett sadistiskt
grin gr han till frontalattack mot rollpersonerna. Vad som
hnt r att Orlok ntligen lyckats tillverka en ol med vil-
ken han kan kontrollera mnniskor. Han bemde sig fr
att tea olen p Askur och gjorde honom till en viljels
slav. Magin i olens musik frbttrade ven Askurs fysiska
attribut och frvandlade honom frn en feg liten yngling
till en lodtrstig mrdarmaskin. Orlok har hrt rollperso-
nerna rota omkring i hans grotta och frberedde sig drmed
p deras ankomst. Han elade p sin ol fr att frhxa
Askur och gmde sig i detta rum i en tunna. Askur r under
Orloks kontroll s lnge som Orlok elar p sin ol och un-
der denna tid anfaller han rollpersonerna utan ngon tanke
p sin egen hlsa. Han strider med andra ord tills han dr.
Under stridens gng kan rollpersonerna med ett ltt slag p
frdigheten Lnndom (frdjupningen Tjuvlyssna ger plus)
hra olmusik elas ngonstans i rummet men p grund
av stridens hetta har de ingen mjlighet att lokalisera va-
rifrn i rummet musiken kommer ifrn. De kan drefter
hitta Orlok i sin tunna med ett slag p frdighe-
ten Lnndom (frdjupningen Finna dolda ting
ger plus). Skulle rollpersonerna hitta Orlok
s kommer han med en gng att frska
y. Han kommer att ela p sin ol
fr att paralysera rollpersonerna och
sedan smita upp fr korridoren och
ut ur grottan. Bara i sista hand kom-
mer han att ge sig in i strid, men
i ett sdant lge kmpar han till
sista lodsdroppen. Om Orlok i
ykten tvingas sluta ela musiken
som paralyserar Askur kommer denna att
d p cken. Hans kropp lev spass ver-
anstrngd nr Orlok p magiskt vis frhjde
hans muskelmassa att hans hjrta nr krop-
pen tergr till det normala stadiet
omedelbart stannar.
27
 Slutet
Skulle Orlok lyckas y kommer han att vara s pass skrmd
och skrrad att han omedelbart kastar sig i oden och sim-
mar ivg lngt bort ifrn Fynhem fr att inte besvra n-
gon p ett bra tag. Skulle rollpersonerna ha lyckats med att
dda Orlok har de lyckats med en vldigt heroisk bragt, d
de tagit livet av en varelse som varit s fruktad och hatad i
evigheters evighet. Hur det n gr fr Orlok kommer han
aldrig mer att besvra varken Krkby eller pysslingbyn.
Rollpersonerna hyllas sledes av invnarna i Krkby som
hjltar och borgmstare Tyrbom betalar inte bara rollper-
sonerna de 100 silvermynt han lovat dem, han anordnar
ven en hejdundrandes fest hlls fr att ra att lugnet r
terstllt i Krkby. Under feens gng lses fljande text
upp fr elarna:
Feen ha hllit i sig i era timma nu. Natten ha pas-
serat och gryningen ha brjat smyga sig p. Trots detta
fortstte feen av hjrtats lust och Krkbys vnliga in-
vnare verka s glad av att slippa alla hemskhete att
de tycks helt outtrttliga. Ni dela dock inte bybornas
pigghet och trots att ni knne e djupt hedrade av byns
vlvilliga instllning brja ni nu li lite trtta p att
li dunkande i ryggen, bermda och fyrfaldet levande av
berusade festdeltagare och bemme e drf att dra
e tillbaka. Ni lmna diskret feen och brja rra e
mot vdshuset. Pltsligt f ni dock knslan av att ni
iakttagna. Ni vnde e om och d, id Den Flax-
ande fgelns husknut med soluppgngen i ryggen st
den mystiska mannen ni sttte p i glntan, som e-
lade jt f fglarna. Ha titta p e och antyde n-
got som nan skulle kunna vara ett leende. Sedan ta
han till oda: Jag en gammal man och tycke helst
om att li lmnad ifred. Jag ha ingenting att gra med
mnniskors elle andra varelsers are och s ha det
alltid varit. Jag me dock motvilligt erknna att era
strapatse i skogen faktiskt gjode lite intryck p mig.
Att riskera s mycket f en grupp bybo ni knappt kn-
ne, det eciellt. Kanske skulle Trudvang behva e
folk som ni? Han stoppa sedan handen i ckan och ta
uppjten som han elade p n ni f frsta gngen
mtte honom i glntan. Fljden it, nt snidad och
tycks omgiven av en lysande it aura. Han kaa den
till e och ni ta frvnat emot den. Ta hand om den,
sge den mystiska mannen. Ni komme att behva den
en dag. Sedan vnde han sig om, sl ut sina arma och
transformeras mitt framf era gon till en vanlig krka.
Krkan axa med ingarna och yge ivg, bort frn
Krkby, bort frn Galgavid och rtt emot soluppgngen.
28
VENTYRSPONG
Nr ventyret r slut r det dags fr elledaren att dela ut
ventyrspong till elarnas rollpersoner. ventyrspongen
delas ut med hjlp av listan hr nedan.
Rollpersonerna tog sig uppdraget
av borgmstare Tyrbom ................................................. 10 P
Rollpersonerna hjlpte Sture
nr han var full och vldsam ........................................ 5 P
Rollpersonerna hjlpte den
lskimrande hunden i striden .................................... 10 P
Rollpersonerna frskte ingripa
mot de vldsamma fogvagnarna ................................. 5 P
Rollpersonerna hjlpte Sigurd nr
han var nra att falla i vattnet ...................................... 5 P
Rollpersonerna lyckades rdda
det kidnappade spdbarnet .......................................... 15 P
Rollpersonerna tog sig pysslingarnas nskan ....... 5 P
Rollpersonerna var snlla mot
guben i guldrustning ..................................................... 5 P
Rollpersonerna ddade Askur ..................................... 20 P
Rollpersonerna ddade Orlok ..................................... 30 P
Rollpersonen ddade den berusade Sture ............... 10 P
Rollpersonen anfll Brynjard ....................................... 5 P
Rollpersonen var elak eller
vldsam mot ngon oskyldig ........................................ 5 P
Spelaren elade sin rollperson bra ............................ 1-15 P
Spelaren var reektfull mot elledaren ................. 1-15 P
Det var roligt att elleda ............................................... 1-15 P
VAD HNDER SEDAN?
Bara fr att detta spnnande ventyr r slut behver inte
rollpersonernas ventyrskarrir vara det. Hr nedan fljer
ett antal frslag p vad rollpersonerna kan tnkas rka ut
fr nr ventyret r slut.
Vad var det fr en mystisk jt som Brynjard gav rollperso-
nerna? Varfr var han s vertygad om att rollpersonerna
skulle behva den? Kanske den mystiska jten besitter
magiska mysterier som kan hjlpa eller stjlpa de tappra
ventyrarna?
Om Orlok kom undan med livet i behll r han naturligtvis
mycket ond p rollpersonerna och fast besluten att hmnas.
Han kommer lnge att p avstnd bevaka rollpersonerna
fr att sedan nr de minst anar g till anfall.
Askurs frldrar r de enda som inte delar den vriga byns
gldje och de ger rollpersonerna skulden fr hans frnflle.
Fr sina sista slantar anlitar de en grupp prisjgare som ska
likvidera rollpersonerna.
Krkbys invnare r arga fr att pysslingarna tog vissa by-
bors kroppar i besittning. De har drfr bemt sig fr att
leta reda p pysslingbyn och trampa ner det ljliga smfol-
ket. Pysslingarna tar kontakt med rollpersonerna och ber
dessa tala frstnd med byborna.
Gruppen av fogvagnar som tidigare lev ivgskrmda frn
byn har repat nytt mod och bemt sig fr att tervnda
och utkrva hmnd fr sin dda ledare och denna gng har
de tagit med en frstrkning p hundra man. Rollperso-
nerna mste hjlpa Krkby organisera ett starkt frsvar och
sedan leda frsvaret mot fogvagnarna.
29
 Appendix 1
- Nya varelser -
I detta ventyr frekommet tre nya varelser, nmligen Gan-
troll, Pysslingar och Ddsiglar. I detta appendix beskrivs Urstam: Bastjurs. Hemvist: Skog.
varelserna lite nrmare. Vanlighet: Sllsynt. Storlek: Stvalhg.
Typlder: 300 r. Maxlder: 500 r
PYSSLING Skrckfaktor: Ingen.
Det r f mnniskor som ens vet om pysslingarnas existens. Fryttning: Land 3 meter
Detta beror inte enbart p att de r mycket sllsynta, utan Naturligt skydd: Inget
ven p att de r relativt skygga och dessutom vldigt sm
till vxten, inte lngre n ett peknger, vilket gr som svra Exceptionella karaktrsdrag: Skarpsinnig +4,
att upptcka ven om man skulle benna sig nra dem. Andlig +4, Klen -2
Kroppspong: 5
Pysslingar klr sig oftast i grna och bruna klder, vilka bru- Frdigheter: Besvrjelsekonst FV 20, Hantverk
kar vara lite fr stora fr pysslingarna. Karaktristiskt fr (alla) FV 10, Lkekonst FV 15, verlevnad (Skog)
pysslingarnas klder r ven den stora mssan de brukar ha FV 13, Vxt- och djurliv FV 18
p sig och de stora etsiga skorna som pysslingarna envisas Frdjupningar: Avsljare, Dold frammaning,
att bra, trots att skorna alltid verkar gra att de snublar. Havitnerfrdling, Havitnerkalla, Insiktsfull, Rim-
vitnerfrdling, Rimvitnerkalla, Sejdra, Djurvrd,
Pysslingar kan uppfattas som dumma sm varelser, d de Sjukvrd, Sp vder, Bestiologi (Gantroll), Botanik,
oftast upptrder ivrigt, axar med armarna nr de talar, Djurtrning (fglar)
verkar lite virriga och snublar ofta. Detta beror dock inte Frmgor: Nattsyn
p att de r korkade, utan p att de stter mer vrde p
tankens verksamhet n p det fysiska man gr. Egentligen
r pysslingar mycket intelligenta och mycket bevandrade
inom magins mysterier. De har ven god hand med djur
och talar de ea skogsdjurs sprk. Pysslingar lever vldigt
lnge. En normal pyssling som dr av lderdom lir oftast
uppt tvtusen r gammal och den ldsta pysslingen sga ha
varit sjutusen r nr han lmnade vr vrld.

Pysslingar lever i samhllen p era hundra invnare.

Dessa samhllen nns oftast att nna i djupa skogar och
husen pysslingarna bor i r byggda att frella svampar
eller stubar, detta fr att husen ska li svra att upptcka.
I dessa samhllen utses en ledare, vilken oftast innehar sin
position p livstid. Nr denne ledare sedan dr rstas en ny
fram av invnarna.

Vissa bestiarier menar att pysslingarna r nra beslktade

med tomtarna. Detta fr att de bda r mycket sm, klr sig
liknande varandra och bda besitter magiska krafter. Hu-
ruvida slktskapet mellan pysslingar och tomtar verkligen
nns vet ingen, men det nns inget som pvisar att pyss-
lingar och tomtar har kontakt med varandra, eller ens vet
om den andra varelsens existens.

30
GANTROLL
Hur lnge gantrollen har funnits r oklart. Frsta gngen i
historien som ett gantroll omnmns verkar dock vara i de
gamla alviska skrifterna. De omnmns dr vid annat namn,
men det r vldigt tydligt att det rr sig om den varelse som
idag gr under namnet gantroll. Det verkar som att gantrol-
len frr i tiden var relativt vanliga och fruktade av de ea
raser. Allt eftersom tiden gick minskade dess antal dock
drastiskt, varfr vet ingen.
Vad som skiljer gantrollen frn de ea andra troll r att
de har stor kunskap om hur man brukar magi. I alla r har
gantrollen anvnt dessa frdigheter fr att skaa sig mat.
Den magi de bst kan hantera r nmligen av det slaget
som lockar till sig och paralyserar byten. D gantrollen r
musikaliskt lagda brukar de vva in magin i de instrument
de tillverkar. Sedan r det bara att ela instrumentet och
invnta bytet. Musiken som elas r magisk och gr direkt
in i orets sjlv. Det gr sledes inte att vrja sig fr musiken
genom att till emempel hlla fr ronen.
Gantrollen r lika lnga som en normalbyggd mnniska. De
har lnga, magra armar som nr nda ner till marken och
deras ngrar r lnga, krokiga och klofrsedda. Deras kropp
r mycket mager bortsett frn att den svullna kulmagen.
Benen r korta och krkta och deras ftter r stora, med
lnga tr som ven fungerar som gripklor. Omrdet mel-
lan trna r prytt med slemmig simhud. Gantrollens nsa
r lng ven med trolls mtt mtt, de har runda, gula gon
och deras lppar har en sjukligt l frg. Hret r lngt och
tovigt och nr nda ner till ryggslutet. Gantrollen trivs inte
med klder utan fredrar att vara helt nakna.
Gantrollen r utmrkta simmare och klttrare och trots att
de r relativt starka r de riktigt fega. De ger sig inte in i
strid inte om de inte r fullkomligt skra p att de har ett
vertag och de fredrar att y eller gmma sig mot att g ut
i ppen strid.
Urstam: Bastjurs. Hemvist: Vattendrag.
Vanlighet: Unik. Storlek: Mansvarelse.
Typlder: 5000 r. Maxlder: 10 000 r.
Skrckfaktor: 1T10 (P 10).
Fryttning: Land 15 m, Vatten 28 m
Naturligt skydd: Rustningsvrde 1
Exceptionella karaktrsdrag: Gracis +4,
Motstndskraftig +4, Avskyvrd -4
Kroppspong: 16-33
Frdigheter: Rrlighet FV18, Hantverk (tr) FV
19, Jakt och ske FV 13, verlevnad FV 15, Lnn-
dom FV 13, Strid FV 15 Underhllning FV 20
Frdjupningar: Finsnickeri, Alert, Dyka, Klt-
tervana, Kvick, Simma, Snabklttrare, Snabsim-
mare, Undy attack, Gmma sig, Spela instrument
(alla grupper), Terrngvana (vatten och skog)
DDSIGLAR
Dessa farliga krlare kan man nna i omrden som r fuk-
tiga och inte alltfr kalla. De livnr sig p lod och brukar
sitta p hgt belgna platser fr att sedan trilla ner p frbi-
passerande byten. Nr de vl trillat ner suger de sig fast p
bytet och brjar suga lodet ur det. Samtidigt som de suger
lod ur sina oer sprutar de in ett mycket starkt gift fr att
paralysera oren. Dvrgar anser att ddsiglar r otursdjur
och lir drfr mycket rdda om de trar en sdan.
Hemvist: Fuktiga grottor. Vanlighet: Ovanlig.
Typlder: 1 mnad. Maxlder: 2 mnader.
Storlek: Stvelhg. Skrckfaktor: 1T5.
Fryttning: 3 cm.
Eceptionella karaktrsdrag: Orkesls -4
Kroppspong: 3
Frdigheter: Landa FV 6, Sug FV 8
Frmgor: Blodsug
Blodsug
Nr en ddsigel som benner sig p en hg hjd ser ett frbi-
passerande oer g frbi slpper den taget om plattformen
och frsker landa p oret. Han anvnder sig d av frdig-
heten Landa fr att tra oret. Ddsigeln r vldigt ltt, s
det krvs ett slag p frdigheten Lnndom (frdjupningen
Upptcka verfall ger plus) fr att oret ver huvud taget
ska mrka att en Ddsigel landat p honom. Drefter brjar
Ddsigeln suga lodet ur sitt oer. Fr att gra detta krvs
ett lyckat slag p frdigheten Sug. Drefter suger Ddsigeln
lodet ur sitt oer i 1T8 SR och sprutar samtidigt in ett gift i
kroppen p oret. Efter varje runda som Ddsigeln suger kar
chansen fr att giftet ska gra verkan enligt tabellen nedan:
SR 1 = 10% SR 3 = 30% SR 5 = 50% SR 7 = 70%
SR 2 = 20% SR 4 = 40% SR 6 = 60% SR 8 = 80%
Fr att veta vad giftet som Ddsigeln sprutar in har fr ver-
kan, sl p tabellen nedan:
1. Orets kropp lir mycket skr och klen vilket gr att
all skada som oret tar frdublas. Denna skrhet
varar i 1T100 timmar.
2. Oret lir mycket svagt vilket gr att all skada oret
utdelar halveras. Denna svaghet varar i 1T100 timmar.
3. Oret lir lind i 1T10 timmar
4. Oret knner sig vldigt yr och dsig och illamende
och fr drfr -3 p allt hon eller han fretar sig i
1T100 timmar.
5. Oret frlorar frstndet och anfaller alla som nns
inom rckhll. Denna galenskap pgr i 1T20 minuter.
6. Oret hamnar i koma i 2T20 minuter. Under denna
tid r det 20% chans att giftet drabar oret s starkt
att han dr i svra plgor.
31
Appendix 2
- Noterna -

STEN 1

STEN 2

STEN 3

NOTERNA

32