You are on page 1of 315

Fundamento de Esperanto

Lazaro Ludoviko Zamenhof


Lazaro Ludoviko Zamenhof

2
Fundamento de Esperanto

Antaparolo

Por ke lingvo internacia povu bone kaj regule progresadi kaj por
ke i havu plenan certecon, ke i neniam disfalos kaj ia facilanima pao
de iaj amikoj estontaj ne detruos la laborojn de iaj amikoj estintaj, -
estas plej necesa anta io unu kondio: la ezistado de klare difinita,
neniam tuebla kaj neniam angebla Fundamento de la lingvo. Kiam nia
lingvo estos oficiale akceptita de la registaroj de la plej efaj regnoj kaj
tiuj i registaroj per speciala leo garantios al Esperanto tute certan vivon
kaj uzatecon kaj plenan sendanerecon kontra iaj personaj kapricoj a
disputoj, tiam atoritata komitato, interkonsente elektita de tiuj registaroj,
havos la rajton fari en la fundamento de la lingvo unu fojon por iam
iujn deziritajn anojn, se tiaj anoj montrios necesaj; sed is tiu
tempo la fundameto de Esperanto devas plej severe resti absolute
senana, ar severa netuebleco de nia fundamento estas la plej grava
kazo por nia isnuna progresado kaj la plej grava kondio por nia regula
kaj paca progesado estonta. Neniu persono kaj neniu societo devas havi la
rajton arbitre fari en nia Fundamento iun e plej malgrandan anon! Tiun
i tre gravan principon la esperantistoj volu iam bone memori kaj
kontra la ektuo de tiu i principo ili volu iam energie batali, ar la
momento, en kiu ni ektuus tiun principon, estus la komenco de nia
morto.

La silenta intekonsento de iuj esperantistoj jam de tre longa


tempo la sekvantaj tri verkoj estas rigardataj kiel fundamento de
3
Lazaro Ludoviko Zamenhof

Esperanto: 1) La 16-regula gramatiko; 2) la "Universala Vortaro"; 3) la


"Ekzercaro". Tiujn i tri verkojn la atoro de Esperanto rigardadis iam
kiel leojn por li, kaj malgra oftaj tentoj kaj delogoj li neniam permesis
al si (almena konscie) e la plej malgrandan pekon kontra tiuj i leoj;
li esperas ke pro la bono de nia afero anka iuj aliaj esperantistoj iam
rigardos tiujn i tri verkojn kiel la solan lean kaj netueblan
fundamenton de Esperanto.

Por ke ia regno estu forta kaj glora kaj povu sane disvolviadi,
estas necese, ke iu regnano sciu, ke li neniam dependos de la kapricoj de
tiu a alia persono, sed devas obei iam nur klarajn, tute difinitajn
fundamentajn leojn de sia lando, kiuj estas egale devigaj por la regantoj
kaj regatoj kaj en kiuj neniu havas la rajton fari arbitre la persona
bontrovo ian anon a aldonon. Tiel same por ke nia afero bone
progresadu, estas necese, ke iu esperantisto havu la plenan certecon, ke
ledonanto por li iam estos ne ia persono, sed ia klare difinita verko.
Tial, por meti finon al iuj malkomprenioj kaj disputoj, kaj por ke iu
esperantisto sciu tute klare, per kio li devas en io sin gvidi, la atoro de
Esperanto decidis nun eldoni nun en formo de unu libro tiujn tri verkojn,
kiuj la silenta interkonsento de iuj esperantistoj jam delonge fariis
fundamento por Esperanto, kaj li petas, ke la okuloj de iuj esperantistoj
estu iam turnataj ne al li, sed al tiu i libro. is la tempo, kiam ia por iuj
atoritata kaj nedisputebla institucio decidos alie, io, kio trovias en tiu
i libro, devas esti rigardata kiel deviga por iuj; io, kio estas kontra tiu
i libro, devas esti rigardata kiel malbona, se i e apartenus al la plumo
de la atoro de Esperanto mem. Nur la supre nomitaj tri verkoj
publikigitaj en la libro "Fundamento de Esperanto", devas esti rigardata
kiel oficialaj; io alia, kion mi verkis a verkos, konsilas, korektas,

4
Fundamento de Esperanto

aprobas, k. t. p., estas nur verkoj privataj, kiujn la esperantistoj - se ili


trovas tion i utila por la unueco de nia afero - povas rigardi kiel modela,
sed ne kiel deviga.

Havante la karakteron de fundamento, la tri verkoj represitaj en


tiu i libro devas anta io esti netueblaj. Tial la legantoj ne miru, ke ili
trovos en la nacia traduko de diversaj vortoj en tiu i libro (precipe en la
angla parto) tute nekorektite tiujn samajn erarojn, kiuj sin trovis en la
unua eldono de la "Universala Vortaro". Mi permesis al mi nur korekti la
preserarojn; sed se ia vorto estis erare a nelerte tradukita, mi in lasis en
tiu i libro tute senane; ar se ni volus plibonigi, tio i jam estus ano,
kiu povus kazi disputojn kaj kiu en verko fundamenta ne povas esti
tolerata. La fundamento devas resti severe netuebla e kune kun siaj
eraroj. La erareco de la nacia traduko de tiu a alia vorto ne prezentas
grandan malfelion, ar, komparante la kuntekstan tradukon en la aliaj
lingvoj, oni facile trovos la veran sencon de iu vorto; sed senkompare pli
grandan daneron prezentus la anado de la traduko de ia vorto, ar
perdinte la severan netueblecon, la verko perdus sian eksterordinaran
necesan karakteron de dogma fundamenteco, kaj, trovante en unu eldono
alian tradukon ol en alia, la uzanto ne havos la certecon, ke mi morga ne
faros ian alian anon, kaj li perdus sian konfidon kaj apogon. Al iuj,
kiuj montros al mi ian nebonan esprimon en la Fundamenta libro, mi
respondos trankvile: jes, i estas eraro, sed i devas resti netuebla, ar i
apartenas al la fundamenta dokumento, en kiu neniu havas la rajton fari
ian anon. "

La "Fundamento de Espernto" tute ne devas esti rigardata kiel la


plej bona lernilibro kaj vortaro de Esperanto. Ho ne! Kiu volas perfektii
5
Lazaro Ludoviko Zamenhof

en Esperanto, al tiu mi rekomendas la diversajn lernilibrojn kaj vortarojn,


multe pli bonajn kaj pli vastajn, kiuj estas eldinitaj de niaj plej
kompetentaj amikoj por iu nacio aparte kaj el kiuj la plej gravaj estas
eldonitaj tre bone kaj zorgeme, sub mia persona kontrolo kaj kunhelpo.
Sed la "Fundamento de Esperanto" devas trovii en la manoj de iu bona
esperantisto kiel konstanta gvida dokumento, por ke li bone ellernu kaj
per ofta enrigardado konstante memorigadu al si, kio en nia lingvo estas
oficiala kaj netuebla, por ke li povu ian bone distingi la vortojn kaj
regulojn oficialajn, kiuj devas trovii en iuj lernoverkoj de Esperanto, de
la vortoj kaj reguloj rekomendataj private, kiuj eble ne al iuj
esperantistoj estas konataj a eble ne de iuj estas aprobataj. La
"Fundamento de Esperanto" devas trovii en la manoj de iu esperantisto
kiel konstanta kontrolilo, kiu gardos lin de deflankiado de la vojo de
unueco.

Mi diras, ke la fundamento de nia lingvo devas esti absolute


netuebla, se e ajnus al ni, ke tiu a alia punkto estas sendube erara. Tio
i povus naski la penson, ke nia lingvo restos iam rigida kaj neniam
disvilvios... Ho, ne! Malgra la severa netuebleco de la fundamento, nia
lingvo havos la plenan eblon ne sole konstante riiadi, sed e konstante
pliboniadi kaj perfektiadi; la netuebleco de la fundamento nur
garantios al ni konstante, ke tiu perfektiado fariados ne per arbitra,
interbatala kaj ruiniga rompado kaj anado, ne per nuligado a
sentagigado de nia isnuna literaturo, sed per vojo matura, senkonfuza
kaj sendanera. Pli detale mi parolos pri tio i en la Bulonja kongreso;
nun mi diros pri tio i nur kelkajn vortojn, por ke mia opinio ne ajnu tro
paradoksa:

6
Fundamento de Esperanto

1) Riigadi la lingvon per novaj vortoj oni povas jam nun, per
konsiliado kun tiuj personoj, kiuj estas rigardataj kiel la plej atoritataj
en nia lingvo, kaj zorgante pri tio, ke iuj uzu tiujn vortojn en la sama
formo; sed tiuj i vortoj devas esti nur rekomendataj, ne altrudataj; oni
devas ilin uzadi nur en la literaturo; sed en korespondado kun personoj
nekonataj estas bone iam peni uzadi nur vortojn el la "Fundamento" ar
nur pri tiaj vortoj ni povas esti certaj, ke nia adresato ilin nepre trovos en
sia vortaro. Nur iam poste, kiam la plej granda parto de la novaj vortoj
estos jam tute matura, ia atoritata institucio enkondukos ilin en la
vortaron oficialan, kiel "Aldonon al la Fundamento"

2) Se ia atoritata centra institucio trovos, ke tiu a alia vorto a


regulo de nia lingvo estas tro neoportuna, i ne devos forigi a ani la
diritan formon, sed i povos preni formon novan, kiun i rekomendos
uzadi paralele kun la formo malnova. Kun la tempo la formo nova iom
post iom elpuos la formon malnovan, kiu farios araismo, kiel ni tion i
vidas en iu natura lingvo. Sed, prezentante parton de la fundamento, tiuj
i araismoj neniam estos eletitaj, sed iam estos presataj en iuj
lernolibroj kaj vortaroj samtempe kun la formoj novaj, kaj tiamaniere ni
havos la certecon, ke e e la plej granda perfektkiado la unueco de
Esperanto neniam estos rompata kaj neniu verko Esperanta e el la plej
frua tempo iam perdos sian valoron kaj kompreneblecon por la estontaj
generacioj.

Mi montris en principo, kiamaniere la severa netuebleco de la


"Fundamento" gardos iam la unuecon de nia lingvo, ne malhelpante
tamen al la lingvo ne sole riiadi, sed e konstante perfektiadi. Sed en
la praktiko ni (pro kazoj jam multajn fojojn priparolitaj) devas
7
Lazaro Ludoviko Zamenhof

kompreneble esti tre singardaj kun ia "perfektiado" de la lingvo: a) ni


devas tion i fari ne facilanime, sed nur en okazoj de efektiva neceseco;
b) fari tion i (post matura prijuado) povas ne apartaj personoj, sed nur
ia centra institucio, kiu havos nedisputeblan atoritatecon por la tuta
esperantistaro.

Mi finas do per la jenaj vortoj:

1. pro la unueco de nia afero iu bona esperantisto devas anta


io bone koni la fundamenton de nia lingvo;

2. la fundamento de nia lingvo devas resti por iam netuebla;

3. is la tempo kiam atoritata centra institucio decidos


pligrandigi (neniam ani!) la isnunan fundamenton per oficialigo de
novaj vortoj a reguloj, io bona, kio ne trovias en la "Fundamento de
Esperanto", devas esti rigardata ne kiel deviga, sed nur kiel rekomendata.

La ideoj, kiujn mi supre esprimis pri la Fundamento de


Esperanto, prezentas dume nur mian privatan opinion. Lean sankcion ili
ricevos nur en tia kazo, se ili estos akceptitaj de la unua intenacia
kongreso de esperantistoj, al kiu tiu i verko kune kun sia antaparolo
estos prezentita.

L. ZAMENHOF.

Varsovio, Julio 1905.

8
Fundamento de Esperanto

TEXTO COMPARATIVO DE LA
GRAMTICA DEL FUNDAMENTO EN
SEIS IDIOMAS

9
Lazaro Ludoviko Zamenhof

GRAMTICA

a) ALFABETO

Aa, Bb, Cc, , Dd, Ee, Ff,


a b c ch d e f

(ts)

Hh,
Gg, , , Ii, Jj, ,
suena como la s en
g j en "Jeep", aspirada j i y (voy)
ingls
(gato) "jockey". como
"treasure" o
en (jabon) "vision".
ingls

Kk, Ll, Mm, Nn, Oo, Pp, Rr,


k l m n o p r

Zz,
Ss, , Tt, Uu, , Vv,
como
s sh t u es la u La v es pronunciamos
breve siempre la s de
(sharon) musgo, rasgo
de labidental
Europa

10
Fundamento de Esperanto

Observacin. - Las imprentas que no posean las letras , , , , ,


, pueden en lugar de ellas usar ch, gh, hh, jh, sh, u.

B) PARTES DE LA ORACIN

1. El ARTCULO indefinodo no existe; existe slamente el


artculo definido la, igual para todos los gneros, casos y nmeros.

Observacin. - El uso del artculo es igual que en alemn, francs


y otros idioma. Las personas para quienes el uso del artculo presenta
dificultad pueden dejar de usarlo.

2. Los SUSTANTIVOS tienen la terminacin o. Para la


formacin del plural se aade la terminacin j. Casos existen solamente
dos: nominativo y acusativo; el ltimo es recibido del nominativo por la
adicin de la erminacin n. Los dems casos son expresados con la ayuda
de preposiciones: el genitivo con de, el dativo con al, el instrumental con
per, u otras preposiciones de acuerdo al significado. p. ej.: la patr|o, al la
patr|o, la patr|o|n, por la patr|o, kun la patr|o, la patr|o|j|n, per la patr|o|j,
por la patr|o|j.

3. El ADJETIVO termina en a. Casos y nmeros como en el


sustantivo. El comparativo est hecho con la palabra pli, el superlativo

11
Lazaro Ludoviko Zamenhof

con plej. la palabra que se traduce por ol. p. ej.: pli blank|a ol ne| o; mi
hav|as la plej bel|a|n patr|in|o|n el iuj; mi hav|as la plej bon|a|n patr|in|o|n.

4. Los NUMERALES bsicos (que no se declinan) son: unu (1),


du (2), tri (3), kvar (4), kvin (5), ses (6), sep (7), ok (8), na (9), dek (10),
cent (100), mil (1000). Las decenas y la centenas son formadas por la
simple unin de los numerales. Para la sealizacin de los numerales de
orden se aade la terminacin de adjetivo; para los multiplos - el sufijo
obl; para los fraccionarios - on; para los colectivos op; para los
distributivos - la palabra po. Adems de eso, pueden ser usados numerales
sustantivados o adverbiales. p. ej.: kvin|cent tri|dek tri (533); kvar|a,
unu|a, du|a; unu|o, cent|o; sep|e, unu|e, du|e; tri|obl|a; kvar|on|o, du|on|o;
du|op|e, kvar|op|e; po kvin.

5. PRONOMBRES personales: mi, vi, li, i, i - para animales o


cosas; si, ni, ili, oni (pronombre impersonal del plural). Los pronombres
posesivos son formados por la adicin de la terminacin del adjetivo. La
declinacin de los pronombres es como la de los sustantivos. p. ej.: mi|n,
mi|a.

6. El VERBO no cambia ni por las personas ni por los nmeros;


p. ej.: mi far|as, la patr|o far|as, ili far| as.

a) El tiempo PRESENTE acepta la terminacin as; p. ej.: mi


far|as.

12
Fundamento de Esperanto

b) El tiempo PRETRITO is: vi far|is, li far|is.

c) El tiempo FUTURO os: ili far|os.

) El modo CONDICIONAL us: i far|us.

d) El modo VOLITIVO u: far|u, ni far|u.

e) El modo INFINITIVO i: far|i.

PARTICIPIOS

(CON SENTIDO ADJETIVAL O ADVERBIAL):

f) El PARTICIPIO ACTIVO PRESENTE ant: far|ant|a, far|ant|e.

g) El PARTICIPIO ACTIVO PRETRITO int: far|int|a, far|int|e.

) El PARTICIPIO ACTIVO FUTURO ont: far|ont|a, far|ont|e.

h) El PARTICIPIO PASIVO PRESENTE at: far|at|a, far|at|e.

) El PARTICIPIO PASIVO PRETRITO it: far|it|a, far|it|e.

13
Lazaro Ludoviko Zamenhof

i) El PARTICIPIO PASIVO FUTURO ot: far|ot|a, far|ot|e.

Todas las formas del PASIVO son formadas con la ayuda de las
respectivas formas del verbo est y el participio pasivo del verbo
necesitado; la preposicin en el pasivo es de. P. ej.: i est|as am|at|a de
iu|j (participio presente: el asunto se hace); la pord|o est|as ferm|it|a
(participio pretrito: el asunto ya est hecho).

7. Los ADVERBIOS terminan en e. Grados de comparacin


como los adjetivos. P. ej.: mi|a frat|o pli bon|e kant|as ol mi.

8. Todas las PREPOSICIONES por si mismas exigen el


nominativo.

C) REGLAS GENERALES

9. Cada palabra es leida, como ella es escrita.

10. El acento est siempre sobre la peniltima slaba.

11. Las palabras compuestas se forman por la simple unin de las


palabras (la principal est al final); ellas se escriben unidas, pero divididas
por un guin. Las terminaciones gramaticales son vistas tambin como

14
Fundamento de Esperanto

palabras independientes. P. ej.: vapor|ip|o est formada por: vapor, ip y


o (terminacin de los sustantivos).

12. Si en una frase hay una palabra negativa, la palabra ne es


suprimida. P. ej.: Mi neniam vid|is, mi neni|on vidis.

13. En frases que eresponden la pregunta "a dnde?"


(significando direccin), las palabras reciben la terminacin del acusativo.
P. ej.: kie|n vi ir|as?, tien (A dnde vas?, a ese lugar); dom|on; (a casa);
London|o|n, (A Londres)

14. Cada preposicin tiene un significado definido y constante;


pero si debemos usar alguna preposicin y el significado directo no nos
muestra que prepiosicin debemos tomar, entonces usamos la preposicin
je, que no tiene un significado independiente; p. ej.: oj|i je tio; rid|i je tio;
enu|o je la patr|uj|o; mal|san|a je la okul|o|j.

La claridad nunca sufre por eso, porque en todos los idiomas se


usa en tales casos cualquier preposicin, si slamente el uso le da una
sancin; en el idioma internacional siempre es usada en casos similares la
preposicin je.

15. Las llamada palabras "extranjeras" o sea, aquellas que la


mayora delso idioamas tomaron de una fuente, son usadas en el idioma
internacional sin cambios, recibiendo nicamente la ortografa de este
idioma; pero en algunas palabra de una raz es mejor usar sin cambios

15
Lazaro Ludoviko Zamenhof

solamente la palabra bsica y las dems formarlas de esta ltima de


acuerdo a las reglas del idioma internacional. P. ej.: teatr|o (teatro), pero
teatr|a, (teatral), no teatral|a), etc.

16. Las terminaciones del sustantivo y del artculo pueden ser


quitadas y reemplazadas por un apstrofe. P. ej.: iller| en lugar de
illero; del l| mondo en lugar de de la mondo; dom| en lugar de dom|o.

16
Fundamento de Esperanto

GRAMMAIRE

A) ALPHABET

Aa, Bb, Cc, , Dd, Ee, Ff,


b ts tch d f
(tsar) (tchque)

Gg, , Hh, , Ii, Jj, ,


g dj h lgre-h forte-i y (yeux) j
dur (gant) (adjudant) ment ment
aspir aspir

Kk, Ll, Mm, Nn, Oo, Pp, Rr,


k l m n p r

Ss, , Tt, Uu, , Vv, Zz,


ss, ch (chat) t ou ou brefv z
(dans
lalle-
mand
"laut")

17
Lazaro Ludoviko Zamenhof

Remarque. Les typographies qui nont pas les caractres , , , , , ,


peuvent les remplacer par ch, gh, hh, jh, sh, u.

B) PARTIES DU DISCOURS
1. LEsperanto na quun article dfini (la), invariable pour tous
les genres, nombres et cas. Il na pas darticle indfini.

Remarque. Lemploi de larticle est le mme quen franais ou en


allemand. Mais les personnes auxquelles il prsenterait quelque difficult
peuvent fort bien ne pas sen servir.

2. Le substantif finit toujours par o. Pour former le pluriel on


ajoute j au singulier. La langue na que deux cas: le nominatif et
laccusatif. Ce dernier se forme du nominatif par laddition dun n. Les
autres cas sont marqus par des prpositions: le gnitif par de (de), le datif
par al (), lablatif par per (par, au moyen de) ou par dautres
prpositions, selon le sens. Ex.: la patr'o le pre; al la patr'o au
pre, de la patr'o du pre, la patr'o'n le pre ( laccusatif, c.--d.
complment direct), per la patr'o'j par les pres ou au moyen des
pres, la patr'o'j'n les pres (accus. plur.), por la patr'o pour le
pre, kun la patr'o avec le pre, etc.
3. Ladjectif finit toujours par a. Ses cas et ses nombres se
marquent de la mme manire que ceux du substantif. Le comparatif se
forme laide du mot pli plus, et le superlatif laide du mot plej le
plus. Le que du comparatif se traduit par ol et le de du superlatif par
el (dentre). Ex.: pli blank'a ol ne'o plus blanc que neige; mi hav'as la
plej bel'a'n patr'in'o'n el iu'j jai la plus belle mre de toutes.

18
Fundamento de Esperanto

4. Les adjectifs numraux cardinaux sont invariables: unu (1),


du (2), tri (3), kvar (4), kvin (5), ses (6), sep (7), ok (8), na (9), dek (10),
cent (100), mil (1000). Le dizaines et les centaines se forment par la
simple runion des dix premiers nombres. Aux adjectifs numraux
cardinaux on ajoute: la terminaison (a) de ladjectif, pour les numraux
ordinaux; obl, pour les numraux multiplicatifs; on, pour les numraux
fractionnaires; op, pour les numraux collectifs. On met po avant ces
nombres pour marquer les numraux distributifs. Enfin, dans la langue,
les adjectifs numraux peuvent semployer substantivement ou
adverbialement. Ex.: Kvin'cent tri'dek tri 533; kvar'a 4me; tri'obl'a
triple; kvar'on'o un quart; du'op'e deux; po kvin au taux de
cinq (chacun); unu'o (l) unit; sep'e septimement.
5. Les pronoms personnels sont: mi (je, moi), vi (vous, tu, toi), li
(il, lui), i (elle), i (il, elle, pour les animaux ou les choses), si (soi), ni
(nous), ili (ils, elles), oni (on). Pour en faire des adjectifs ou des pronoms
possessifs, on ajoute la terminaison (a) de ladjectif. Les pronoms se
dclinent comme le substantif. Ex.: mi'n moi, me (accus.), mi'a
mon, la vi'a'j les vtres.
6. Le verbe ne change ni pour les personnes, ni pour les nombres.
Ex.: mi far'as je fais, la patr'o far'as le pre fait, ili far'as ils
font.

Formes du verbe:
Le prsent est caractris par as; ex.: mi far'as je fais.
Le pass, par is: vi far'is vous faisiez, vous avez fait.
Le futur, par os: ili far'os ils feront.
Le conditionnel, par us: i far'us elle ferait.
Limpratif, par u: far'u fais, faites; ni far'u faisons.
Linfinitif, par i: far'i faire.

19
Lazaro Ludoviko Zamenhof

Le participe prsent actif, par ant: far'ant'a faisant, far'ant'e


en faisant.
Le participe pass actif, par int: far'int'a ayant fait.
Le participe futur actif, par ont: far'ont'a devant faire, qui fera.
Le participe prsent passif, par at: far'at'a tant fait, quon
fait.
Le participe pass passif, par it: far'it'a - ayant t fait, quon a
fait.
Le participe futur passif, par ot: far'ot'a devant tre fait, quon
fera.
La voix passive nest que la combinaison du verbe est (tre) et du
participe prsent ou pass du verbe passif donn. Le de ou le par du
complment indirect se rendent par de. Ex.: i est'as am'at'a de iu'j
elle est aime de tous (part. prs.: la chose se fait). La pord'o est'as
ferm'it'a la porte est ferme (part. pas.: la chose a t faite).
7. Ladverbe est caractris par e. Ses degrs de comparaison se
marquent de la mme manire que ceux de ladjectif. Ex.: mi'a frat'o pli
bon'e kant'as ol mi mon frre chante mieux que moi.
8. Toutes les prpositions veulent, par elles-mmes, le nominatif.

C) RGLES GNRALES
9. Chaque mot se prononce absolument comme il est crit.
10. Laccent tonique se place toujours sur lavant-dernire
syllabe.
11. Les mots composs sobtiennent par la simple runion des
lments qui les forment, crits ensemble, mais spars par de petits
traits1). Le mot fondamental doit toujours tre la fin. Les terminaisons
grammaticales sont considres comme des mots. Ex.: vapor'ip'o (bateau

20
Fundamento de Esperanto

vapeur) est form de: vapor vapeur, ip bateau, o terminaison


caractristique du substantif.

1. Dans les lettres ou dans les ouvrages, qui sadressent des personnes
connaissant dj la langue, on peut omettre ces petits traits. Ils ont pour but de
permettre tous de trouver aisment, dans le dictionnaire, le sens prcis de
chacun des lments du mot, et den obtenir ainsi la signification complte, sans
aucune tude pralable de la grammaire

12. Sil y a dans la phrase un autre mot de sens ngatif, ladverbe


ne se supprime. Ex.: mi neniam vid'is je nai jamais vu.
13. Si le mot marque le lieu o lon va, il prend la terminaison de
laccusatif. Ex.: kie vi est'as? o tes-vous? kie'n vi ir'as? o allez-
vous? mi ir'as Pariz'o'n je vais Paris.
14. Chaque prposition possde, en Esperanto, un sens immuable
et bien dtermin, qui en fixe lemploi. Cependant, si le choix de celle-ci
plutt que de celle-l ne simpose pas clairement lesprit, on fait usage
de la prposition je qui na pas de signification propre. Ex.: oj'i je tio
sen rjouir, rid'i je tio en rire, enu'o je la patr'uj'o regret de la
patrie. La clart de la langue nen souffre aucunement, car, dans toutes,
on emploie, en pareil cas, une prposition quelconque, pourvu quelle soit
sanctionne par lusage. LEsperanto adopte pour cet office la seule
prposition je. A sa place on peut cependant employer aussi laccusatif
sans prposition, quand aucune amphibologie nest craindre.
15. Les mots "trangers" c.--d. ceux que la plupart des langues
ont emprunts la mme source, ne changent pas en Esperanto. Ils
prennent seulement lorthographe et les terminaisons grammaticales de la
langue. Mais quand, dans une catgorie, plusieurs mots diffrents drivent
de la mme racine, il vaut mieux nemployer que le mot fondamental,
sans altration, et former les autres daprs les rgles de la langue
internationale. Ex.: tragdie tragedi'o, tragique tragedi'a.
21
Lazaro Ludoviko Zamenhof

16. Les terminaisons des substantifs et de larticle peuvent se


supprimer et se remplacer par une apostrophe. Ex.: iller (Schiller) au
lieu de iller'o; de l mond'o au lieu de de la mond'o.

22
Fundamento de Esperanto

GRAMMAR

A) THE ALPHABET

Aa, Bb, Cc, , Dd, Ee, Ff,


a as in b as in ts as in ch as in d as in a as in f as in
"last" "be" "wits" "church" "do" "make" "fly"

Gg, , Hh, , Ii, Jj, ,


g as in j as in h as in strongly i as in y as in z as in
"gun" "join" "half" aspirated "marine" "yoke" "azure"
h, "ch"
in "loch"
(scotch)

Kk, Ll, Mm, Nn, Oo, Pp, Rr,


k as in l as in m as in n as in o as in p as in r as in
"key" "line" "make" "now" "not" "pair" "rare"

Ss, , Tt, Uu, , Vv, Zz,


s as in sh as in t as in u as in u as in v as in z as in
"see" "show" "tea" "bull" "mount" "very" "zeal"
(used in
diphtongs)

23
Lazaro Ludoviko Zamenhof

Remark. If it be found impraticable to print works with the


diacritical signs (^,), the letter h may be substituted for the sign (^), and the sign
(), may be altogether omitted.

B) PARTS OF SPEECH
1. There is no indefinite, and only one definite, article, la, for all
genders, numbers, and cases.
2. Substantives are formed by adding o to the root. For the plural,
the letter j must be added to the singular. There are two cases: the
nominative and the objective (accusative). The root with the added o is
the nominative, the objective adds an n after the o. Other cases are formed
by prepositions; thus, the possessive (genitive) by de, of; the dative by
al, to, the instrumental (ablative) by kun, with, or other preposition as
the sense demands. E. g. root patr, father; la patr'o, the father; la
patr'o'n, the father (objective), de la patr'o, of the father; al la patr'o,
to the father; kun la patr'o, with the father; la patr'o'j, the fathers;
la patr'o'j'n, the fathers (obj.), por la patr'o'j, for the fathers.
3. Adjectives are formed by adding a to the root. The numbers
and cases are the same as in substantives. The comparative degree is
formed by prefixing pli (more); the superlative by plej (most). The word
than is rendered by ol, e. g. pli blanka ol neo, whiter than snow.
4. The cardinal numerals do not change their forms for the
different cases. They are: unu (1), du (2), tri (3), kvar (4), kvin (5), ses (6),
sep (7), ok (8), na (9), dek (10), cent (100), mil (1000). The tens and
hundreds are formed by simple junction of the numerals, e. g. 533 =
kvin'cent tri'dek tri. Ordinals are formed by adding the adjectival a to the
cardinals, e. g. unu'a, first; du'a, second, etc. Multiplicatives (as
threefold, fourfold, etc.) add obl, e. g. tri'obl'a, threefold.
Fractionals add on, as du'on'o, a half; kvar'on'o, a quarter. Collective

24
Fundamento de Esperanto

numerals add op, as kvar'op'e, four together. Distributive prefix po, e.


g., po kvin, five apiece. Adverbials take e, e. g., unu'e, firstly, etc.
5. The personal pronouns are: mi, I; vi, thou, you; li, he;
i, she; i, it; si, self; ni, we; ili, they; oni, one, people,
(French on). Possessive pronouns are formed by suffixing to the
required personal, the adjectival termination. The declension of the
pronouns is identical with that of substantives. E. g. mi, I; mi'n, me
(obj.); mi'a, my, mine.
6. The verb does not change its form for numbers or persons, e. g.
mi far'as, I do; la patr'o far'as, the father does; ili far'as, they do.

Forms of the Verb:


The present tense ends in as, e. g. mi far'as, I do.
The past tense ends in is, e. g. li far'is, he did.
The future tense ends in os, e. g. ili far'os, they will do.
The subjunctive mood ends in us, e. g. i far'us, she may do.
The imperative mood ends in u, e. g. ni far'u, let us do.
The infinitive mood ends in i, e. g. fari, to do. There are two
forms of the participle in the international language, the changeable or
adjectival, and the unchangeable or adverbial.
The present participle active ends in ant, e. g. far'ant'a, he who
is doing; far'ant'e, doing.
The past participle active ends in int, e. g. far'int'a, he who has
done; far'int'e, having done.
The future participle active ends in ont, e. g. far'ont'a, he who
will do; far'ont'e, about to do.
The present participle passive ends in at, e. g. far'at'e, being
done.

25
Lazaro Ludoviko Zamenhof

The past participle passive ends in it, e. g. far'it'a, that which has
been done; far'it'e, having been done.
The future participle passive ends in ot, e. g. far'ot'a, that which
will be done; far'ot'e, about to be done.
All forms of the passive are rendered by the respective forms of
the verb est (to be) and the participle passive of the required verb; the
preposition used is de, by. E. g. i est'as am'at'a de iu'j, she is loved
by every one.
7. Adverbs are formed by adding e to the root. The degrees of
comparison are the same as in adjectives, e. g., mi'a frat'o kant'as pli
bon'e ol mi, my brother sings better than I.
8. All prepositions govern the nominative case.

C) GENERAL RULES
9. Every word is to be read exactly as written, there are no silent
letters.
10. The accent falls on the last syllable but one, (penultimate).
11. Compound words are formed by the simple junction of roots,
(the principal word standing last), which are written as a single word, but,
in elementary works, separated by a small line ('). Grammatical
terminations are considered as independent words. E. g. vapor'ip'o,
steamboat is composed of the roots vapor, steam, and ip, a boat,
with the substantival termination o.
12. If there be one negative in a clause, a second is not
admissible.
13. In phrases answering the question where? (meaning
direction), the words take the termination of the objective case; e. g. kie'n
vi ir'as?where are you going?; dom'o'n, home; London'o'n, to
London, etc.
26
Fundamento de Esperanto

14. Every preposition in the international language has a definite


fixed meaning. If it be necessary to employ some preposition, and it is not
quite evident from the sense which it should be, the word je is used,
which has no definite meaning; for example, oj'i je tio, to rejoice over
it; rid'i je tio, to laugh at it; enu'o je la patr'uj'o, a longing for ones
fatherland. In every language different prepositions, sanctioned by
usage, are employed in these dubious cases, in the international language,
one word, je, suffices for all. Instead of je, the objective without a
preposition may be used, when no confusion is to be feared.
15. The so-called foreign words, i. e. words which the greater
number of languages have derived from the same source, undergo no
change in the international language, beyond conforming to its system of
orthography. Such is the rule with regard to primary words, derivatives
are better formed (from the primary word) according to the rules of the
international grammar, e. g. teatr'o, theatre, but teatr'a, theatrical,
(not teatricul'a), etc.
16. The a of the article, and final o of substantives, may be
sometimes dropped euphoniae gratia, e. g. de l mond'o for de la mond'o;
iller for iller'o; in such cases an apostrophe should be substituted for
the discarded vowel.

27
Lazaro Ludoviko Zamenhof

GRAMMATIK

A) DAS ALPHABET

Aa, Bb, Cc, , Dd, Ee, Ff,


a b c, z tsch d e f

Gg, , Hh, , Ii, Jj, ,


g dsch h ch i j sh, j

Kk, Ll, Mm, Nn, Oo, Pp, Rr,


k l m n o p r

Ss, , Tt, Uu, , Vv, Zz,


ss sch t u kurzes u w s
(wie in
"lesen")

Anmerkung: lautet wie das englische g in gentleman; wie das


franzsische j in journal; u wie das kurze u in glauben (wird nur nach einem
Vokal gebraucht). Bei mangelnden Typen im Druck ersetzt man , , , , ,
durch ch, gh, hh, jh, sh, u.

B) Redetheile.
28
Fundamento de Esperanto

1. Der bestimmte Artikel ist la, fr alle Geschlechter und Flle,


fr die Einzahl und Mehrzahl. Einen unbestimmten Artikel gibt es nicht.
2. Das Hauptwort bekommt immer die Endung o. Der Plural
bekommt die Endung j. Es gibt nur zwei Flle: Nominativ und Akkusativ;
der letztere entsteht aus dem Nominativ, indem die Endung n hinzugefgt
wird. Die brigen Flle werden vermittelst der Prpositionen ausgedrckt:
der Genitiv durch de (von), der Dativ durch al (zu), der Ablativ durch kun
(mit), oder andere, dem Sinne entsprechende, Prpositionen. Z.B. la
patr'o, der Vater; al la patr'o, dem Vater; la patr'o'n, den Vater; la
patr'o'j'n, die Vter (Akkusativ).
3. Das Eigenschaftswort endet immer auf a. Deklinationen wie
beim Substantiv. Der Komparativ wird mit Hlfe des Wortes pli (mehr),
der Superlativ durch plej (am meisten) gebildet. Das Wort "als" heit ol.
Z.B.: pli blank'a ol ne'o, weier als Schnee.
4. Die Grundzahlwrter (undeklinirbar) sind folgende: unu (1),
du (2), tri (3), kvar (4), kvin (5), ses (6), sep (7), ok (8), na (9), dek (10),
cent (100), mil (1000). Zehner und Hunderte werden durch einfache
Anreihung der Zahlwrter gebildet; z.B.: kvin'cent tri'dek tri = 533.
Ordnungszahlwrter entstehen, indem sie die Endung des Adjektivs
annehmen; z.B. kvar'a, vierter. Vervielfltigungszahlwrter durch
Einschiebung des Suffixes obl; z.B.: tri'obl'a, dreifach. Bruchzahlwrter
durch on; z.B. kvar'on'o, ein Viertel. Sammelzahlwrter durch op;
z.B. du'op'e, selbander. Distributive Zahlwrter durch das Wort po;
z.B. po kvin, zu fnf. Ausserdem gibt es Substantiv- und
Adverbialzahlwrter; z.B. cent'o, das Hundert, du'e, zweitens.
5. Die persnlichen Frwrter sind: mi (ich), vi (du, Ihr), li (er),
i (sie), i (es; von Thieren oder Sachen), si (sich), ni (wir), ili (sie
[Mehrzahl]), oni (man). Possessive Pronomina werden durch die

29
Lazaro Ludoviko Zamenhof

Hinzufgung der Endung des Adjektivs gebildet. Die Pronomina werden


gleich den Substantiven deklinirt. Z.B.: mi'a, mein, mi'n, mich.
6. Das Zeitwort hat weder Personen noch Mehrzahl; z.B. mi
far'as, ich mache; la patr'o far'as, der Vater macht; ili far'as, sie machen.

Formen des Zeitwortes:


Das Prsens endet auf as; z.B. mi far'as, ich mache.
Die vergangene Zeit auf is; z.B. li far'is, er hat gemacht.
Das Futurum auf os; z.B. ili far'os, sie werden machen.
Der Konditionalis auf us; z.B. i far'us, sie wrde machen.
Der Imperativ auf u; z.B. far'u, mache, macht; ni far'u, lasset
uns machen.
Der Infinitiv auf i; z.B. far'i, machen.
Partizipium prsentis aktivi auf ant; z.B. far'ant'a, machender;
far'ant'e, machend.
Partizipium perfekti aktivi int; z.B. far'int'a, der gemacht hat.
Partizipium futuri aktivi ont; far'ont'a, der machen wird.
Partizipium prsentis passivi at; z.B. far'at'a, der gemacht
wird.
Partizipium perfekti passivi it; z.B. far'it'a, gemacht.
Partizipium futuri passivi ot; far'ot'a, der gemacht werden
wird.
Alle Formen des Passivs werden mit Hlfe der entsprechenden
Form des Wortes est (sein) und des Partizipium passivi des gegebenen
Zeitwortes gebildet, wobei die Prposition de gebraucht wird; z.B. i
est'as am'at'a de iu'j, sie wird von Allen geliebt.
7. Das Adverbium endet auf e; Komparation wie beim Adjektiv.
Z.B: mi'a frat'o pli bon'e kanta'as ol mi = mein Bruder singt besser als
ich.

30
Fundamento de Esperanto

8. Alle Prpositionen regieren de Nominativ.

C) Allgemeine Regeln.
9. Jedes Wort wird gelesen so wie es geschrieben steht.
10. Der Accent fllt immer auf die vorletzte Silbe.
11. Zusammengesetzte Wrter entstehen durch einfache
Anreihung der Wrter, indem man sie durch hochstehende Striche trennt1.
Das Grundwort kommt zuletzt. Grammatikalische Endungen werden als
selbststndige Wrter betrachtet. Z.B. vapor'ip'o (Dampfschiff) besteht
aus vapor, Dampf, ip, Schiff, und o=Endung des Substantivs.

1. Im Briefwechsel mit solchen Personen, die der internationalen


Sprache schon mchtig sind, fallen die hochstehenden Striche zwischen den
verschiedenen Theilen der Wrter weg.

12. Wenn im Satze ein Wort vorkommt, das von selbst eine
verneinende Bedeutung hat, so wird die Negation ne weggelassen; z.B. mi
nenio'n vid'is, ich habe Nichts gesehen.
13. Auf die Frage "wohin" nehmen die Wrter die Endung des
Akkusativs an; z.B. tie, da; tie'n, dahin; Varsovi'o'n, nach Warschau.
14. Jede Prposition hat eine bestimmte, feste Bedeutung; ist es
aber aus dem Sinne des Satzes nicht ersichtlich, welche Prposition
anzuwenden ist, so wird die Prposition je gebraucht, welche keine
selbststndige Bedeutung hat; z.B. oj'i je tio, sich darber freuen; rid'i je
tio, darber lachen; enu'o je la patr'uj'o, Sehnsucht nach dem Vaterlande,
etc. Die Klarheit leidet keineswegs darunter, da doch dasselbe in allen
Sprachen geschieht, nmlich, da man in solchen Fllen eine beliebige
Prposition begraucht, wenn sie nur einmal angenommen ist. In der
internationalen Sprache wird in solchen Fllen immer nur die eine
Prposition je angewendet. Statt der Prposition je kann man auch den

31
Lazaro Ludoviko Zamenhof

Akkusativ ohne Prposition gebrauchen, wo kein Doppelsinn zu


befrchten ist.
15. Sogenannte Fremdwrter, d.h. solche Wrter, welche die
Mehrheit der Sprachen aus einer und derselben fremden Quelle entlehnt
hat, werden in der internationalen Sprache unverndert gebraucht, indem
sie nur die internationale Orthographie annehmen; aber bei verschiedenen
Wrtern, die eine gemeinsame Wurzel haben, ist es besser, nur das
Grundwort unverndert zu gebrauchen, die abgeleiteten Wrter aber
nach den Regeln der internationalen Sprache zu bilden; z.B. Theater,
teatr'o; theatralisch, teatr'a.
16. Die Endung des Substantivs und des Artikels kann
ausgelassen werden, indem man dieselbe durch einen Apostroph ersetzt;
z.B. iller, statt iller'o; de l mond'o, statt de la mond'o.

32
Fundamento de Esperanto

A)

Aa, Bb, Cc, , Dd, Ee, Ff,


Gg, , Hh, , Ii, Jj, ,


(, )

Kk, Ll, Mm, Nn, Oo, Pp, Rr,


Ss, , Tt, Uu, , Vv, Zz,



()

I. h h

, ; (

), u kaufen

laudo. ,
, h ,
.

II. , , , , , , ,
ch, gh, hh, jh, sh, u.
33
Lazaro Ludoviko Zamenhof

B)

1. ;

(la), , .

. ,

, . ,
, .

2. o.
j.

: ;
n.
:
de (), al (),
per ()

. (: patr|o , al patr|o ,
patr|o|n (. .), por patr|o|j , patr|o|j|n ,
(. .).
3. a.
.

pli (), plej ();

ol. (.: pli blank|a ol ne|o ; mi

hav|as la plej bon|a|n patr|in|o|n ).


4. ( ): unu (1),
du (2), tri (3), kvar (4), kvin (5) ses (6), sep (7), ok (8), na (9), dek (10),
cent (100), mil (1000).
34
Fundamento de Esperanto

.
;
obl, on, op,

po.

. (: Kvin|cent
tri|dek tri = 533; kvar|a ; unu|o ; du|e ;
tri|obl|a , kvar|on|o ; du|op|e ; po kvin
).

5. : mi (), vi (, ), li (), i (),

i (; ), si (), ni (), ili (, ), oni


( );
.

(: mi|n (.); mi|a ).

6. (.: mi

far|as , la patr|o far|as , ili far|as ).

as (: mi

far|as ).

is (li far|is ).

os (ili far|os ).

us (i far|us ).

u (far|u ).

35
Lazaro Ludoviko Zamenhof

i (far|i ).

( )

. ant (far|ant|a

, far|ant|e ).

. . int (far|int|a

).

. . ont (far|ont|a

).

. . at (far|at|a ).

. . it (far|it|a ).

. . ot (far|ot|a

).

est ()
;

de (: i est|as am|at|a de iu|j

).

7. e.

(: mi|a frat|o pli bon|e kant|as ol mi


).
36
Fundamento de Esperanto

8. .

C) .
9. , .

10. .
11.

( ), ,
1.).

(: vapor|ip|o,
vapor , ip , o ).

1. , ,

,
.

12. ne

(: mi neniam vid|is ).
13.

(: tie tie|n ; Varsovi|o|n


).

14.
; ,
, , je,

(: oj|i je tio

; rid|i je tio ; enu|o je la patr|uj|o

37
Lazaro Ludoviko Zamenhof

. .). ,


, ;

je.

je .
15. , .. ,

, ;

(: teatr|o,
teatr|a).
16.

(: dom . dom|o;
de lmond|o . de la mond|o.

38
Fundamento de Esperanto

GRAMATYKA

A) ABECADO

Aa, Bb, Cc, , Dd, Ee, Ff,


a b c cz d e f

Gg, , Hh, , Ii, Jj, ,


g d h ch i j

Kk, Ll, Mm, Nn, Oo, Pp, Rr,


k l m n o p r

Ss, , Tt, Uu, , Vv, Zz,


s sz t u u w z
(krtkie)

UWAGA. Drukarnia, nie posiadajca czcionek ze znaczkami, moe


zamiast , , , , , , drukowa ch, gh, hh, jh, sh, u.

B) CZSCI MOWY
1. Przedimka nieokrelnego niema; jest tylko okrelny la,
wsplny dla wszystkich rodzajw, przypadkw i liczb.
2. Rzeczownik koczy si zawsze na o. Dla utworzenia liczby
mnogij dodaje si kocwka j. Przypadkw jest dwa: mianownik
(nominativus) i biernik (accusativus); ten ostatni powstaje z mianownika

39
Lazaro Ludoviko Zamenhof

przez dodanie zakoczenia n. Reszt przypadkw oddaje si za pomoc


przyimkw: dla dopeniacza (genitivus) de (od), dla celownika
(dativus) al (do), dla narzdnika (instrumentalis) per (przez), lub
inne przyimki odpowiednio do znaczenia. Przykady: patr/o ojciec, al
patr/o ojcu, patr/o/n ojca (przypadek czwarty), por patr/o/j dla ojcw,
patro/j/n ojcw (przyp. czwarty).
3. Przymiotnik zawsze koczy si na a. Przypadki i liczby te
same co dla rzeczownika. Stopie wyszy tworzy si przez dodanie
wyrazu pli (wicj), a najwyszy przez dodanie plej (najwicj); wyraz
ni tomaczy si przez ol. Przykad: Pli blank/a ol ne/o bielszy od
niegu.
4. Liczebniki gwne nie odmieniaj si: unu (1), du (2), tri (3),
kvar (4), kvin (5), ses (6), sep (7), ok (8), na (9), dek (10), cent (100), mil
(1000). Dziesitki i setki tworz si przez proste poczenie liczebnikw.
Dla utworzenia liczebnikw porzdkowych dodaje si kocwka
przymiotnika, dla wielorakich przyrostek obl, dla uamkowych on,
dla zbiorowych op, dla podziaowych wyraz po. Prcz tego mog
by liczebniki rzeczowne i przyswkowe. Przykady: kvin/cent tri/dek
tri = 533; kvar/a czwarty; unu/o jednostka; du/e powtre; tri/obl/a
potrjny, trojaki; kvar/on/o czwarta cz; du/op/e we dwoje; po kvin po
pi.
5. Zaimki osobiste: mi (ja), vi (wy, ty) li (on), i (ona), i (ono; o
rzeczy lub zwierzciu), si (siebie) ni (my), ili (oni, one), oni (zaimek
nieosobisty liczby mnogij); dzierawcze tworz si przez dodanie
kocwki przymiotnika. Zaimki odmieniaj si jak rzeczowniki.
Przykady: mi/n mnie (przyp. czwarty); mi/a mj.
6. Sowo nie odmienia si przez osoby i liczby. Np. mi far/as ja
czyni, la patr/o far/as ojciec czyni, ili far/as oni czyni.

Formy sowa:
40
Fundamento de Esperanto

Czas teraniejszy ma zakoczenie as. (Przykad: mi far/as ja


czyni).
Czas przeszy is (li far/is on czyni).
Czas przyszy os (ili far/os oni bd czynili).
Tryb warunkowy us (i far/us ona by czynila).
Tryb rozliazujcy u (far/u czy, czycie).
Tryb bezokoliczny i (far/i czyni).

Imiesowy (odmienne i nieodmienne):


Imiesw czynny czasu teraniejszego ant (far/ant/a czynicy,
far/ant/e czynic).
Imiesw czynny czasu przeszego int (far/int/a ktry uczyni).
Imiesw czynny czasu przyszego ont (far/ont/a ktry
uczyni).
Imiesw bierny czasu teran. at (far/at/a czyniony).
Imiesw bierny czasu przeszego it (far/it/a uczyniony).
Imiesw bierny czasu przyszego ot (far/ot/a majcy by
uczynionym).
Wszystkie formy strony biernj tworz si zapomoc
odpowiednij formy sowa est by i imiesow biernego danego sowa;
uywa si przytem przyimka de (np. i est/as am/at/a de iu/j ona
kochana jest przez wszystkich).
7. Przyswki maj zakoczenie e. Stopniowanie podobnem jest
do stopniowania przymiotnikw (np. mi/a frat/o pli bon/e kant/as ol mi
brat mj lepiej piewa odemnie).
8. Przyimki rzdz wszystkie przypadkiem pierwszym

C) PRAWIDA OGOLNE
9. Kady wyraz tak si czyta, jak si pisze.
41
Lazaro Ludoviko Zamenhof

10. Akcent pada zawsze na przedostatni zgosk.


11. Wyrazy zoone tworz si przez proste poczenie wyrazw
(gwny na kocu). Przykad: vapor/ip/o, parostatek z vapor para,
ip okrt, o kocwka rzeczownika.
12. Przy innym przeczcym wyrazie opuszcza si przyswek
przeczcy ne (np. mi neniam vid/is nigdy nie widziaem).
13. Na pytanie dokd wyrazy przybieraj kocwk przypadku
czwartego (np. tie tam (w tamtem miejscu) tie/n tam (do tamtego
miejsca); Varsovi/o/n (do Warszawy).
14. Kady przyimek ma okrelone, stae znaczenie; jeeli naley
uy przyimka w wypadkach, gdzie wybr jego nie wypywa z natury
rzeczy, uywany bywa przyimek je, ktry nie ma samoistnego znaczenia
(np. oj/i je tio cieszy si z tego; mal/san/a je la okul/o/j chory na oczy;
enu/o je la patr/uj/o tsknota za ojczyzn i t. p. Jasno jzyka wcale
wskutek tego nie szwankuje, albowiem w tym razie wszystkie jzyki
uywaja jakiegokolwiek przyimka, byle go tylko zwyczaj uwici; w
jzyku za midzynarodowym sankcja we wszystkich podobnych
wypadkach nadan zostaa jednemu tylko przyimkowi je). Zamiast
przmyika je uywa te mona, przypadku czwartego bez przyimka tam,
gdzie nie zachodzi obawa dwuznacznoci.
15. Tak zwane wyrazy cudzoziemskie t. j. takie, ktre
wikszo jzykw przyja z jednego obcego rda, nie ulegaj w
jzyku midzynarodowym adnj zmianie, lecz otrzymuj tylko pisowni
midzynarodow; przy rozmaitych wszake wyrazach jednego
rdosowu, lepij uywa bez zmiany tylko wyrazu pierwotnego, a inne
tworzy wedug prawide jzyka midzynarodowego (np. teatr/o teatr,
lecz teatralny teatr/a).
16. Kocwk rzeczownika i przedimka mona opuci i zastpi
apostrofem (np. iller zam. iller/o; de l mond/o zamiast de la mond/o).
42
Fundamento de Esperanto

EKZERCARO
de la lingvo internacia
"Esperanto"
Lazaro Ludoviko Zamenhof

43
Lazaro Ludoviko Zamenhof

1.

Alfabeto

Aa, Bb, Cc, , Dd, Ee, Ff, Gg, , Hh, , Ij, Jj, , Kk, Ll,
Mm, Nn, Oo, Pp, Rr, Ss, , Tt, Uu, , Vv, Zz.

Nomoj de la literoj: a, bo, co, o, do, e, fo, go, o, ho, o, i, jo, o,


ko, lo, mo, no, o, po, ro, so, o, to, u, o, vo, zo.

2.

Ekzerco de legado.

Al. B-lo. P-tro. N-bo. C-lo. Ci-tr no. Cn-to. Sn-to. Sc-no.
Sc-o. C-lo. K-lo. O-fi-c- ro. Fa-c-la. L-ca. Pa-c-lo. ar. e-m-zo.
i-k-no. i--lo. u. Fe-l-a. C-a. -a. Pro-c- so. Sen--sa Ec. E.
Ek. Da. L-do. Dn-to. Pln-di. El. En. De. T-ni. Sen. V-ro. F-li. Fi-
d-la. Tr-fi. G-lo. Grn-da. Gn-to. Gp-so. Gs-to. L-gi. P-go. P-o.
is. s-ta. R-i. ar-d-no. Ln-ga. Rg-no. Sg-ni. Gvar-d-o. Ln-
gvo. u--do. H-ro. Hi-rn-do. H-ki. Ne- h-la. Pac-h-ro. Ses-h-ra
Bat-h-fo. H-ro. -ro. K-ro. o-l-ro. e-m-o. I-m-ti. F-lo. Br-do.
Tr-vi. Prin-tm-po. Min. Fo--ro. Fe--no. I-el. I-am. In. Jam. Ju. Jes. Ju-
ris-to. Kra-j- no. Ma-js-ta. Tuj. D-moj. Ru--no. Prj-no. Ba-l-i. P-
laj. De--no. Vj-no. Pe-r-i. Ml-plej. Js-ta. us. -ti. a-l-za. ur-nlo.
M-jo. Bo-n-o. K-po. Ma-k-lo. Ks-to. Su-k-ro. Ak- vo. Ko-k-to.
Li-kv-ro. Pac-k-po.

44
Fundamento de Esperanto

3.

Ekzerco de legado.

L-vi. Le-v-lo. Pa-r-li. Mem. Im-pl-ki. Em-ba-r-so. N-mo.


In-di-fe-rn-ta. In-ter-na-c-a. Ol. He-r-i. He-ro--no. Fj-no. P-a. Pl-pi.
Ri-p-ti. Ar-b-ro. S-ma. St-ri. Si-g-lo. Sis-t- mo. Pe-s-lo. Pe-z-lo.
Sn-ti. So-fs-mo. Ci-pr-so. i. P-o. St-lo. t-lo. Vs-to. V-to. Dis-
-ri. an-c-li. Ta-p-o Te-o-r-o. Pa-tn-to. U-t-la. Un-go. Pl-mo. Tu-
ml-to. Plu. L-i. K-u. Ba-l-u. Tra--lo. Pe-r-u. Ne--lo. Fr-lo. Pa-
l-no. L-di. E-r-po. Tro--zi. Ho-d- a. V-na. Vr-so. Sl-vi. Zr-
gi. Ze-n-to. Zo-o-lo-g-o. A-z-no. Me-z-ro. N-zo. Tre-z-ro. Mez-
nk-to. Z-mo. S-mo. Z-no. S-no. P-zo. P-co. P-so. Ne-n-o. A-d-
a. Fi-z-ko. Ge- o-gra-f-o. Spi-r-to. Lip-h-ro. In-dg-ni. Ne-n-el. Spe-
g-lo. p-no. N-i. R-e. He-r-o. Kon- sc-i. Tra-e-t-ra. He-ro--to. L-
e. M-le. P-le. Tra--re. Pa-s-e. Me-t-o. In-e-ni--ro. In- sk-to. Re-
sr-vi. Re-zr-vi.

4.

Ekzerco de legado.

Citrono. Cento. Sceno. Scio. Balau. anceli. Neniel. Embaraso.


Zoologio. Reservi. Traire. Hodia. Disiri. Neulo. Majesta. Packapo.
Heroino. Pezo. Internacia. Seshora. Cipreso. Stalo. Feino. Plu. Sukero.
Gento. Indigni. Sigelo. Krajono. Ruino. Pesilo. Lipharo. Metio. ardeno.
Sono. Ladi. Pale. Facila. Insekto. Kiu. Zorgi. Cikano. Traetera. Sofismo.
Domoj. Spino. Majo. Signi. Ec. Bonao. Legi. Iel. Juristo. ielo. emio.
45
Lazaro Ludoviko Zamenhof

5.

Patro kaj frato. - Leono estas besto. - Rozo estas floro kaj
kolombo estas birdo. - La rozo apartenas al Teodoro. - La suno brilas. -
La patro estas sana. - La patro estas tajloro.

patro padre | pre | father | Vater | | ojciec.


o teminacin del sustantivo | marque le substantif | ending of
nouns (substantive) | bezeichnet das Substantiv |
| oznacza rzeczownik.
kaj y | et | and | und | | i.
frato hermano | frre | brother | Bruder | | brat.
leono len | lion | lion | Lwe | | lew.
esti ser/estar | tre | be | sein | | by.
as terminacin del tiempo presente de los verbos | marque le
prsent dun verbe | ending of the present tense in verbs | bezeichnet das
Prsens | | oznacza czas
teraniejszy.
besto animal | animal | beast | Thier | | zwierz.
rozo rosa | rose | rose | Rose | | ra.

floro flor | fleur | flouwer | Blume | , | kwiat.


kolombo paloma | pigeon | dove | Taube | | gob.
birdo ave | oiseau | bird | Vogel | | ptak.
la artculo definido (el, la, los, las) | article dfini (le, la, les) | the |

bestimmter Artikel (der, die, das) | (


) | przedimek okrelny (nie tmaczy si).
46
Fundamento de Esperanto

aparteni pertenecer | appartenir | belong | gehren |


| nalee.

al a, hacia (indica direccin) | | to | zu (ersetzt zugleich den

Dativ) | ( ) | do (zastpuje te
przypadek trzeci).
suno sol | soleil | sun | Sonne | | soce.

brili brillar | briller | shine | glnzen | | byszcze.


sana sano, sana | sain, en sant | well, healthy | gesund |
| zdrowy.

a terminacin del adjetivo | marque ladjectif | termination of


adjectives | bezeichnet das Adjektiv | |
oznacza przymiotnik.
tajloro sastre | tailleur | tailor | Schneider | | krawiec.

6.

Infano ne estas matura homo. - La infano jam ne ploras. - La


ielo estas blua. - Kie estas la libro kaj la krajono? - La libro estas sur la
tablo, kaj la kkrajono kuas sur la fenestro. - Sur la fenestro kuas krajono
kaj plumo. - Jen estas pomo. - Jen estas la pomo, kiun mi trovis. - Sur la
tero kuas tono.

infano nio | enfant | child | Kind | | dzieci.

ne no | non, ne, ne... pas | no, not | nicht, nein | , | nie.

matura maduro, madura | mr | mature, ripe | reif | |


dojrzay.

47
Lazaro Ludoviko Zamenhof

homo ser humano | homme | man | Mensch | |


czowiek.
jam ya | dj | already | schon | | ju.
plori llorar | pleurer | mourn, weep | weinen | | paka.
ielo cielo | ciel | heaven | Himmel | | niebo.
blua azul | bleu | blue | blau | | niebieski.

kie donde | o | where | wo | | gdzie.


libro libro | livre | book | Buch | | ksiga, ksika.
krajono lpiz | crayon | pencil | Bleistift | | owek.
sur sobre, encima de | sur | upon, on | auf | | na.
tablo mesa | table | table | Tisch | | st.
kui yacer, estar acostado | tre couch | lie (down) | liegen |
| lee.
fenestro ventana | fentre | window | Fenster | | okno.
plumo pluma | plume | pen | Feder | | piro.
jen he aqu | voici, voil | behold, lo | da, siehe | | ot.
pomo manzana | pomme | apple | Apfel | | jabko.
kiu quin, cual | qui lequel, laquelle | who, which | wer, welcher |
, | kto, ktry.
n terminacin del acusativo o complemento directo | marque
laccusatif ou complement direct | ending of the objective | bezeichnet den
Accusativ | | oznacza przypadek
czwarty.
mi yo | je, moi | I | ich | | ja.
trovi encontrar, hallar | trouver | find | finden | |
znajdowa.

48
Fundamento de Esperanto

is terminacin del tiempo pasado de los verbos | marque le pass |


ending of past tense in verbs | bezeichnet die vergangene Zeit |
| oznaczca czas przeszy.
tero tierra | terre | earth | Erde | | ziemia.
tono piedra | pierre | stone | Stein | | kamie.

7.

Leono estas forta. - La dentoj de leono estas akraj. - Al leono ne


donu la manon. - Mi vidas leonon. - Resti kun leono estas danere. - Kiu
kuraas rajdi sur leono? - Mi parolas pri leono.

forta fuerte | fort | strong | stark, krftig | | silny, mocny.


dento diente | dent | tooth | Zahn | | zb.
j terminacin del plural | marque le pluriel | sign of the plural |
bezeichnet die Mehrzahl | | oznacza
liczb mnog.
de de | de | of, from | von; ersetzt auch den Genitiv | ;

| od; zastpuje te
przypadek drugi.
akra agudo, aguda | aigu | sharp | scharf | | ostry.
doni dar | donner | give | geben | | dawa.

u u terminacin del imperativo de los verbos | marque limpratif


| ending of the imperative in verbs | bezeichnet den Imperativ |
| oznacza tryb rozkazujcy.

mano mano | main | hand | Hand | | rka.

vidi ver | voir | see | sehen | | widzie.

49
Lazaro Ludoviko Zamenhof

resti permanecer | rester | remain | bleiben | |


pozostawa.
kun con | avec | with | mit | | z.
danero peligro | danger | danger | Gefahr | |
niebezpieczestwo.
e terminacin de los adverbios | marque ladverbe | ending of

adverbs | Endung des Adverbs | | zakoczenie


przyswka.
kuraa valiente | courageux | courageous, daring | khn, dreist |

| miay.

rajdi cabalgar | aller cheval | ride | reiten | |


jedzi konno.
i terminacin del infinitivo de los verbos | marque linfinitif |
termination of the intinitive in verbs | bezeichnet den Intinitiv |

| oznacza tryb bezokoliczny sowa.

paroli hablar | parler | speak | sprechen | | mwi.


pri acerca de, sobre | sur, touchant, de | concerning, about | von,
ber | , | o.

8.

La patro estas bona. - Jen kuas la apelo de la patro. - Diru al la


patro, ke mi estas diligenta. - Mi amas la patron. - Venu kune kun la
patro. - La filo staras apud la patro. - La mano de Johano estas pura. - Mi
konas Johanon. - Ludoviko, donu al mi panon. - Mi manas per la buo
kaj flaras per la nazo. - Anta la domo staras arbo. - La patro estas en la
ambro.

50
Fundamento de Esperanto

bona bueno, buena | bon | good | gut | | dobry.

apelo sombrero | chapeau | hat | Hut | | kapelusz.


diri decir | dire | say | sagen | | powiada.

ke que (conjuncin) | que | that (conj.) | dass | | e.


diligenta diligentemente | diligent, assidu | diligent | fleissig |
| pilny.
ami amar | aimer | love | lieben | | lubi, kocha.
veni venir | venir | come | kommen | | przychodzi.

kune juntos | ensemble | together | zusammen | | razem,


wraz.
filo hijo | fils | son | Sohn | | syn.
stari estar de pie | tre debout | stand | stehen | | sta.

apud junto a | auprs de | near by | neben, an | , | przy,


obok.
pura limpio, limpia | pur, propre | clean, pure | rein | |
czysty.

koni conocer | connatre | know, recognise | kennen | (


) | zna.

pano pan | pain | bread | Brot | | chleb.

mani comer | manger | eat | essen | | je.


per por medio de | par, au moyen de | through, by means of |
mittelst, vermittelst, durch | | przez, za pomoc.
buo boca | bouche | mouth | Mund | | usta.
flari oler | flairer, sentir | smell | riechen, schnupfen | ,
| wcha.
nazo nariz | nez | nose | Nase | | nos.

51
Lazaro Ludoviko Zamenhof

anta antes | devant | before | vor | | przed.


domo casa | maison | house | Haus | | dom.
arbo rbol | arbre | tree | Baum | | drzewo.
ambro habitacin | chambre | room | Zimmer | | pokj.

9.

La birdoj flugas. - La kanto de la birdoj estas agrabla. - Donu al la


birdoj akvon, ar ili volas trinki. - La knabo forpelis la birdojn. - Ni vidas
per la okuloj kaj adas per la oreloj. - Bonaj infanoj lernas diligente. -
Aleksandro ne volas lerni, kaj tial mi batas Aleksandron. - De la patro mi
ricevis libron, kaj de la frato mi ricevis plumon. - Mi venas de la avo, kaj
mi iras nun al la onklo. - Mi legas libron. - La patro ne legas libron, sed li
skribas leteron.

flugi volar | voler (avec des ailes) | fly (vb.) | fliegen | |


lata.

kanti cantar | chanter | sing | singen | | piewa.


agrabla agradable | agrable | agreeable | angenehm | |
przyjemny.
akvo agua | eau | water | Wasser | | woda.
ar porque | car, parce que | for | weil, da, denn | , |
albowiem, poniewa.

ili ellos, ellas | ils, elles | they | sie (Mehrzahl) | , | oni,


one.

voli querer | vouloir | wish, will | wollen | | chcie.


trinki beber | boire | drink | trinken | | pi.
52
Fundamento de Esperanto

knabo muchacho | garon | boy | Knabe | | chopiec.


for lejos | loin, hors | forth, out | fort | | precz.
peli acusiar, arrear | chasser, renvoyer | pursue, chase out | jagen,
treiben | | goni.
ni nosotros, nosotras | nous | we | wir | | my.
okulo ojo | il | eye | Auge | | oko.
adi oir | entendre | hear | hren | | sysze.
orelo oreja | oreille | ear | Ohr | | ucho.
lerni aprender | apprendre | learn | lernen | | uczy si.
tial por eso | cest pourquoi | therefore | darum, deshalb | |
dla tego.
bati golpear | battre | beat | schlagen | | bi.
ricevi recibir | recevoir, obtenir | obtain, get, receive | bekommen,
erhalten | | otrzymywa.

avo abuelo | grand-pre | grandfather | Grossvater | ,

| dziad, dziadek.
iri ir | aller | go | gehen | | i.
nun ahora | maintenant | now | jetzt | | teraz.
onklo tio | oncle | uncle | Onkel | | wuj, stryj.
legi leer | lire | read | lesen | | czyta.
sed pero | mais | but | aber, sondern | , | lecz.
li el | il, lui | he | er | | on.
skribi escribir | crire | write | schreiben | | pisa.
letero carta | lettre, ptre | letter | Brief | | list.

10.

53
Lazaro Ludoviko Zamenhof

Papero estas blanka. - Blanka papero kuas sur la tablo. - La


blanka papero jam ne kuas sur la tablo. - Jen estas la kajero de la juna
fralino. - La patro donis al mi dolan pomon. - Rakontu al mia juna
amiko belan historion. - Mi ne amas obstinajn homojn. - Mi deziras al vi
bonan tagon, sinjoro! - Bonan matenon! - ojan feston! (mi deziras al vi).
- Kia oja festo! (estas hodia). - Sur la ielo staras la bela suno. - En la
tago ni vidas la helan sunon, kaj en la nokto ni vidas la palan lunon kaj la
belajn stelojn. - La papero estas tre blanka, sed la neo estas pli blanka. -
Lakto estas pli nutra, ol vino. - Mi havas pli frean panon, ol vi. - Ne, vi
eraras, sinjoro: via pano estas malpli frea, ol mia. - El iuj miaj infanoj
Ernesto estas la plej juna. - Mi estas tiel forta, kiel vi. - El iuj siaj fratoj
Antono estas la malplej saa.

papero papel | papier | paper | Papier | | papier.

blanka blanco, blanca | blanc | white | weiss | | biay.


kajero cuaderno | cahier | copy book | Heft | | kajet.
juna joven | jeune | young | jung | | mody.
fralo soltero | homme non mari | bachelor | unverheiratheter
Herr | | kawaler.
in terminacin de las palabras femeninas; p. ej.: patro padre -
patrino madre | marque le fminin; ex.: patro pre patrino mre |
ending of feminine words; e.g. patro father patrino mother |
bezeichnet das weibliche Geschlecht; z.B. paro Vater patrino Mutter;
fiano Brutigam fianino Braut | ; .

patro patrino ; fiano fianino |


oznacza pe esk; np. patro ojciec patrino matka; koko kogut
kokino kura.

54
Fundamento de Esperanto

(fralino seorita | demoiselle, mademoiselle | miss | Frulein |


| panna.)
dola dulce | doux | sweet | sss | | sodki.
rakonti narrar, contar | raconter | tell, relate | erzhlen |
| opowiada.
mia mo, ma | mon | my | mein | | mj.
amiko amigo | ami | friend | Freund | | przyjaciel.
bela bello, bella | beau | beautiful | schn, hbsch | ,
| pikny, adny.
historio historia | histoire | history, story | Geschichte | |
historja.
obstina obstinado, obstinada | entt, obstin | obstinate |
eigensinnig | | uparty.
deziri desear | dsirer | desire | wnschen | | yczy.
vi t, usted | vous, toi, tu | you | Ihr, du, Sie | , | wy, ty.
tago da | jour | day | Tag | | dzie.
sinjoro seor | monsieur | Sir, Mr | Herr | | pan.
mateno maana (primera parte del da) | matin | morning |
Morgen | | poranek.
oji gozar | se rjouir | rejoice | sich freuen | | cieszy
si.
festi festejar | fter | feast | feiern | | witowa.
kia de qu calidad, cmo | quel | of what kind, what a | was fr
ein, welcher | | jaki.
hodia hoy | aujourdhui | to-day | heute | | dzi.
en en | en, dans | in | in, ein- | | w.
hela luminoso, claro | clair (qui nest pas obscur) | clear, glaring |
hell, grell | | jasny, jaskrawy.
nokto noche | nuit | night | Nacht | | noc.
55
Lazaro Ludoviko Zamenhof

pala palido, palida | ple | pale | bleich, blass | | blady.


luno luna | lune | moon | Mond | | ksiy.

stelo estrella | toile | star | Stern | | gwiazda.

neo nieve | neige | snow | Schnee | | nieg.

pli ms | plus | more | mehr | , | wicej.


lakto leche | lait | milk | Milch | | mleko.
nutri nutrir | nourrir | nourish | nhren | | karmi,
poywia.
ol que (comparativo) | que (dans une comparaison) | than | als |

| ni.
vino vino | vin | vine | Wein | | wino.

havi tener | avoir | have | haben | | mie.

frea fresco, fresca | frais, rcent | fresh | frisch | | wiey.


erari errar | errer | err, mistake | irren | , |
bdzi, myli si.
mal indica lo contrario; p. ej. bona bueno, buena - malbona malo,
mala; estimi estimar - malestimi desestimar | marque les contraires; ex.
bona bon malbona mauvais; estimi estimer malestimi mpriser |
denotes opposites; e.g. bona good malbona evil; estimi esteem
malestimi despise | bezeichnet einen geraden Gegensatz; z.B. bona gut
malbona schlecht; estimi schtzen malestimi verachten |
; . bona malbona ; estimi
malestimi | oznacza preciwiestwo; np. bona
dobry malbona zy; estimi powaa malestimi gardzi.

56
Fundamento de Esperanto

el de (origen), desde | de, dentre, -, ex- | from, out from | aus |


| z.
iu cada uno | chacun | each, every one | jedermann | ,
| wszystek, kady.

(iuj todos | tous | all | alle | | wszyscy.)

plej el ms | le plus | most | am meisten | | najwicej.


tiel as, de esa manera | ainsi, de cette manire | thus, so | so |
| tak.
kiel como | comment | how, as | wie | | jak.
si s (reflexivo) | soi, se | ones self | sich | | siebie.
(sia suyo, suya -del sujeto- | son, sa | ones | sein | | swj.)
saa sabio, sabia | sage, sens | wise | klug, vernnftig | |
mdry.

11.

La feino.

Unu vidvino havis du filinojn. La pli maljuna estis tiel simila al la


patrino per sia karaktero kaj vizao, ke iu, kiu in vidis, povis pensi, ke li
vidas la patrinon; ili amba estis tiel malagrablaj kaj tiel fieraj, ke oni ne
povis vivi kun ili. La pli juna filino, kiu estis la plena portreto de sia patro
la sia boneco kaj honesteco, estis krom tio unu el la plej belaj knabinoj,
kiujn oni povis trovi.

feino hada | fe | fairy | Fee | | wieszczka.

unu uno | un | one | ein, eins | | jeden.


vidvo viudo | veuf | widower | Wittwer | | wdowiec.

57
Lazaro Ludoviko Zamenhof

du dos | deux | two | zwei | | dwa.


simila similar | semblable | like, similar | hnlich | |
podobny.
karaktero carcter | caractre | character | Charakter | |
charakter.
vizao cara | visage | face | Gesicht | | twarz.
povi poder | pouvoir | be able, can | knnen | | mdz.
pensi pensar | penser | think | denken | | myle.
amba ambos, ambas | lun et lautre | both | beide | | obaj.
fiera orgulloso, orgullosa | fier, orgueilleux | proud | stolz |
| dumny.
oni uno, se (impersonal) | on | one, people, they | man |

| zaimek nieosobisty
liczby mnogiej.
vivi vivir | vivre | live | leben | | y.
plena lleno, llena | plein | full, complete | voll | | peny.
portreto retrato | portrait | portrait | Portrait | | portret.
la segn | selon, daprs | according to | nach, gemss | ,
| wedug.
ec indica cualidad; p. ej. bona bueno - boneco bondad; viro
hombre - vireco virilidad; virino mujer - virineco feminidad | marque la
qualit (abstraitement); ex. bona bon boneco bont; viro homme
vireco virilit | denotes qualities; e.g. bona good boneco goodness;
viro man vireco manliness; virino woman virineco womanliness |
Eigenschaft; z.B. bona gut boneco Gte; virino Weib virineco
Weiblichkeit | ; . bona boneco
; virino virineco | przymiot; np.
bona dobry boneco dobro; infano dzieci infaneco dziecintwo.

58
Fundamento de Esperanto

honesta honesto, honesta | honnte | honest | ehrlich | |


uczciwy.
krom adems de | hors, hormis, except | besides, without, except

| ausser | | oprcz.
tio eso | cela | that, that one | jenes, das | , | to, tamto.

12.

Du homoj povas pli multe fari ol unu. - Mi havas nur unu buon,
sed mi havas du orelojn. - Li promenas kun tri hundoj. - Li faris ion per
la dek fingroj de siaj manoj. - El iaj multaj infanoj unuj estas bonaj kaj
aliaj estas malbonaj. - Kvin kaj sep faras dek du. - Dek kaj dek faras
dudek. - Kvar kaj dek ok faras dudek du. - Tridek kaj kvardek kvin faras
sepdek kvin. - Mil okcent nadek tri. - Li havas dek unu infanojn. -
Sesdek minutoj faras unu horon, kaj unu minuto konsistas el sesdek
sekundoj. - Januaro estas la unua monato de la jaro, Aprilo estas la kvara,
Novembro estas la dek-unua, Decembro estas la dek-dua. - La dudeka
(tago) de Februaro estas la kvindek-unua tago de la jaro. - La sepan tagon
de la semajno Dio elektis, ke i estu pli sankta, ol la ses unuaj tagoj. -
Kion Dio kreis en la sesa tago? - Kiun daton ni havas hodia? - Hodia
estas la dudek sepa (tago) de Marto. - Georgo Vaington estis naskita la
dudek duan de Februaro de la jaro mil sepcent tridek dua.

multe mucho | beaucoup, nombreux | much, many | viel | |


wiele.

fari hacer | faire | do | thun, machen | | robi.

59
Lazaro Ludoviko Zamenhof

nur solamente (adverbio) | seulement, ne... que | only (adv.) | nur


| | tylko.
promeni pasear | se promener | walk, promenade | spazieren |
| spacerowa.
tri tres | trois | three | drei | | trzy.
hundo perro | chien | dog | Hund | , | pies.
io todo | tout | everything | alles | | wszystko.
dek diez | dix | ten | zehn | | dziesi.
fingro dedo | doigt | finger | Finger | | palec.
alia otro, otra | autre | other | ander | | inny.
kvin cinco | cinq | five | fnf | | pi.
sep siete | sept | seven | sieben | | siedm.
kvar cuatro | quatre | four | vier | | cztery.
ok ocho | huit | eight | acht | | om.
mil mil | mille (nombre) | thousand | tausend | | tysic.
cent cien | cent | hundred | hundert | | sto.
na nueve | neuf (9) | nine | neun | | dziewi.
ses seis | six | six | sechs | | sze.
minuto minuto | minute | minute | Minute | | minuta.
horo hora | heure | hour | Stunde | | godzina.
konsisti consistir | consister | consist | bestehen | |
skada si.
sekundo segundo | seconde | second | Sekunde | |
sekunda.
Januaro enero | Janvier | January | Januar | | Stycze.

monato mes | mois | month | Monat | | miesic.


jaro ao | anne | year | Jahr | | rok.

Aprilo abril | Avril | April | April | | Kwiecie.

60
Fundamento de Esperanto

Novembro noviembre | Novembre | November | November |


| Listopad.
Decembro diciembre | Dcembre | December | December |
| Grudzie.
Februaro febrero | Fvrier | February | Februar | | Luty.

semajno semana | semaine | week | Woche | | tydzie.


Dio Dios | Dieu | God | Gott | | Bg.
elekti elegir | choisir | choose | whlen | | wybiera.
i el, ella (neutro) | cela, il, elle | it | es, dieses | , | ono, to.
sankta santo, santa | saint | holy | heilig | , |
wity.
krei crear | crer | create | schaffen, erschaffen | |
stwarza.

dato fecha | date | date | Datum | () | data.


Marto marzo | Mars | March | Mrz | | Marzec.
naski engendrar | enfanter, faire natre | bear, produce | gebren |
| rodzi.
it terminacin de participio pasado pasivo de los verbos | marque
le participe pass passif | ending of past part. pass. in verbs | bezeichnet
das Participium perfecti passivi |
. | oznacza imiesw bierny czasu przeszego.

13.

La feino (Darigo).

ar iu amas ordinare personon, kiu estas simila al li, tial tiu i


patrino varmege amis sian pli maljunan filinon, kaj en tiu sama tempo i
havis teruran malamon kontra la pli juna. i devigis in mani en la
61
Lazaro Ludoviko Zamenhof

kuirejo kaj laboradi senese. Inter aliaj aferoj tiu i malfelia infano devis
du fojojn en iu tago iri erpi akvon en tre malproksima loko kaj alporti
domen plenan grandan kruon.

dari durar | durer | endure, last | dauern | | trwa.

ig hacer, volver; p. ej. pura limpio, limpia - purigi limpiar; morti


morir - mortigi matar - sidi estar sentado - sidigi sentar | faire...; ex. pura
pur, propre purigi nettoyer; morti mourir mortigi tuer (faire
mourir) | cause to be; e.g. pura pure purigi purify; sidi sit sidigi
seat | zu etwas machen, lassen; z.B. pura rein purigi reinigen; bruli

brennen (selbst) bruligi brennen (etwas) | ,

; . pura purigi ; bruli


bruligi | robi czem; np. pura czysty purigi czyci; bruli
pali si bruligi pali.
ordinara ordinario, ordinaria | ordinaire | ordinary | gewhnlich |
| zwyczajny.
persono persona | personne | person | Person | , |
osoba.
tiu ese, esa | celui-l | that | jener | | tamten.
i indica proximidad; p. ej. tiu ese, esa - tiu i este, esta; tie all,
alla - tie i aqu | ce qui est le plus prs; ex. tiu celui-l tiu i celui-ci |
denotes proximity; e. g. tiu that tiu i this; tie there tie i here | die
nchste Hinweisung; z. B. tiu jener tiu i dieser; tie dort tie i hier |
; . tiu tiu i ; tie tie i

| wskazanie najblisze; np. tiu tamten tiu i ten; tie tam tie i
tu.
varma caliente | chaud | warm | warm | | ciepy.
62
Fundamento de Esperanto

eg indica aumentativo; p. ej. varma caliente - varmega


calientsimo; pordo puerta - pordego portn | marque augmentation, plus
haut degr; ex. pordo porte pordego grande porte; peti prier petegi
supplier | denotes increase of degree; e.g. varma warm varmega hot |
bezeichnet eine Vergsserung oder Steigerung; z.B. pordo Thr
pordego Thor; varma warm varmega heiss |
; . mano manego ; varma
varmega | oznacza zwikszenie lub wzmocnienie
stopnia; np. mano rka manego apa; varma ciepy varmega
gorcy.
sama mismo, misma | mme (qui nest pas autre) | same | selb,
selbst (z. B. derselbe, daselbst) | , (. , )
| e, sam (np. tam e, ten sam).
tempo tiempo | temps (dure) | time | Zeit | | czas.
teruro terror | terreur, effroi | terror | Schrecken | |
przeraenie.
kontra contra, frente a | contre | against | gegen | |
przeciw.
devi deber | devoir | ought, must | mssen | |
musie.
kuiri cocinar | faire cuire | cook | kochen | | gotowa.
ej lugar de una accin; p. ej. prei rezar - preejo iglesia; kuiri
cocinar - kuirejo cocina | marque le lieu spcialement affect ... ex. prei
prier preejo glise; kuiri faire cuire kuirejo cuisine | place of an
action; e.g. kuiri cook kuirejo kitchen | Ort fr...; z.B. kuiri kochen

kuirejo Kche; prei beten preejo Kirche | ...; .


kuiri kuirejo ; prei preejo |

63
Lazaro Ludoviko Zamenhof

miejsce dla...; np. kuiri gotowa kuirejo kuchnia; prei modli si


preejo koci.
labori trabajar | travailler | labor, work | arbeiten | |
pracowa.
ad indica duracin de una accin; p. ej. pafo disparo - pafado
tiroteo | marque dure dans laction; ex. pafo coup de fusil pafado
fusillade | denotes duration of action; e.g. danco dance dancado
dancing | bezeichnet die Dauer der Thtigkeit; z.B. danco der Tanz

dancado das Tanzen | : .


iri iradi , | oznacza trwanie czynnoci; np. iri
i -- iradi chodzi.
sen sin | sans | without | ohne | | bez.
esi cesar | cesser | cease, desist | aufhren | |
przestawa.
inter entre | entre, parmi | between, among | zwischen | |
midzy.

afero asunto | affaire | affair | Sache, Angelegenheit | |


sprawa.
felia feliz | heureux | happy | glcklich | |
szczliwy.
fojo vez | fois | time (e. g. three times etc.) | Mal | | raz.
erpi sacar, extraer | puiser | draw | schpfen (z. B. Wasser) |
| czerpa.
tre muy | trs | very | sehr | | bardzo.
proksima cercano, cercana | proche, prs de | near | nahe |
| blizki.

loko lugar | place, lieu | place | Ort | | miejsce.


porti llevar | porter | pack, carry | tragen | | nosi.
64
Fundamento de Esperanto

n indica el acusativo y tambin direccin de movimiento | marque


laccusatif et le lieu ou o lon va | ending of the objective, also marks
direction towards | bezeichnet den Accusativ, auch die Richtung |
. , | oznacza przypadek
czwarty, rwnie kierunek.
kruo jarra | cruche | pitcher | Krug | | dzban.

14.

Mi havas cent pomojn. - Mi havas centon da pomoj. - Tiu i urbo


havas milionon da loantoj. - Mi aetis dekduon (a dek-duon) da kuleroj
kaj du dekduojn da forkoj. - Mil jaroj (a milo da jaroj) faras miljaron. -
Unue mi redonas al vi la monon, kiun vi pruntis al mi; due mi dankas vin
por la prunto; trie mi petas vin anka poste prunti al mi, kiam mi bezonos
monon. - Por iu tago mi ricevas kvin frankojn, sed por la hodiaa tago
mi ricevis duoblan pagon, t. e. (= tio estas) dek frankojn. - Kvinoble sep
estas tridek kvin. - Tri estas duono de ses. - Ok estas kvar kvinonoj de
dek. - Kvar metroj da tiu i tofo kostas na frankojn; tial du metroj
kostas kvar kaj duonon frankojn (a da frankoj). - Unu tago estas tricent-
sesdek-kvinono a tricent-sesdek-sesono de jaro. - Tiuj i du amikoj
promenas iam duope. - Kvinope ili sin etis sur min, sed mi venkis iujn
kvin atakantojn. - Por miaj kvar infanoj mi aetis dek du pomojn, kaj al
iu el la infanoj mi donis po tri pomoj. - Tiu i libro havas sesdek paojn;
tial, se mi legos en iu tago po dek kvin paoj, mi finos la tutan libron en
kvar tagoj.

on indica las fracciones; p. ej. kvar cuatro - kvarono un cuarto |


marque les nombres fractionnaires; ex. kvar quatre kvarono le quart |
marks fractions; e.g. kvar four kvarono a fourth, quarter |
Bruchzahlwort; z.B. kvar vier kvarono Viertel |
65
Lazaro Ludoviko Zamenhof

; . kvar kvarono |
liczebnik uamkowy; np. kvar cztery kvarono wier.

da es usado en lugar de de despus de palabras que expresan


pesos o medidas | de (aprs les mots marquant mesure, poids, nombre) | is
used instead of de after words expressing weight or measure | ersetzt den

Genitiv nach Mass, Gewicht u. drgl bezeichnenden Wrtern |

, , . |
zastpuje przypadek drugi po sowach oznaczajcych miar, wag i. t. p.
urbo ciudad | ville | town | Stadt | | miasto.
loi habitar | habiter, loger | lodge | wohnen | ,
| mieszka.
ant terminacin de del participio activo presente de los verbos |
marque le participe actif | ending of pres. part. act. in verbs | bezeichnet
das Participium praes. act. |

. | oznacza imieslw czynny czasu teraniejsz.


aeti comprar | acheter | buy | kaufen | | kupowa.
a o | ou | or | oder | | albo, lub.
kulero cuchara | cuillre | spoon | Lffel | | yka.
forko tenedor | fourchette | fork | Gabel | , | widy,
widelec.
re de nuevo, regreso | de nouveau, de retour | again, back |
wieder, zurck | , | znowu, napowrt.
mono dinero | argent (monnaie) | money | Geld | |
pienidze.
prunti prestar | prter | lend, borrow | leihen, borgen |
| poycza.

66
Fundamento de Esperanto

danki agradecer | remercier | thank | danken | |


dzikowa.
por para | pour | for | fr | , | dla, za.
peti pedir | prier | request, beg | bitten | | prosi.
anka tambin | aussi | also | auch | | take.

post despus, detrs | aprs | after, behind | nach, hinter | ,


| po, za, potem.
kiam cuando | quand, lorsque | when | wann | | kiedy.
bezoni necesitar | avoir besoin de | need, want | brauchen |
| potrzebowa.
obl indica los mltiplos; p. ej. du dos - duobla doble | marque
ladjectif numral multiplicatif; ex. du deux duobla double | ...fold;
e.g. du two duobla twofold, duplex | bezeichnet das
Vervielfachungszahlwort; z.B. du zwei duobla zweifach |
; . du duobla |
oznacza liczebnik wieloraki; np. du dwa duobla podwjny.
pagi pagar | payer | pay | zahlen | | paci.
tofo tela | toffe | stuff, matter, goods | Stoff | ,
| materja, materja.
kosti costar | coter | cost | kosten | | kosztowa.
iam siempre | toujours | always | immer | | zawsze.
op indica los colectivos numerales; p. ej. du dos - duope de a dos
| marque ldjectif numral collectif; ex. du deux duope deux | marks
collective numerals; e.g. tri three triope three together |
Sammelzahlwort; z.B. du zwei duope selbander, zwei zusammen |
; . du duope
| oznacza liczebnik zbiorowy; np. du dwa duope we dwoje.
eti lanzar, tirar | jeter | throw | werfen | | rzuca.

67
Lazaro Ludoviko Zamenhof

venki vencer | vaincre | conquer | siegen | |


zwycia.
ataki atacar | attaquer | attack | angreifen | | atakowa.
pao pgina | page (dun livre) | page | Seite (Buch-) | |
stronica.
se si (condicional) | si | if | wenn | | jeeli.
fini termiar | finir | end, finish | enden, beendigen | |
koczy.

tuta completo, completa | entier, total | whole | ganz | ,


| cay.

15.

La feino (Darigo).

En unu tago, kiam i estis apud tiu fonto, venis al i malria


virino, kiu petis in, ke i donu al i trinki. "Tre volonte, mia bona," diris
la bela knabino. Kaj i tuj lavis sian kruon kaj erpis akvon en la plej
pura loko de la fonto kaj alportis al la virino, iam subtenante la kruon,
por ke la virino povu trinki pli oportune. Kiam la bona virino trankviligis
sian soifon, i diris al la knabino: "Vi estas tiel bela, tiel bona kaj tiel
honesta, ke mi devas fari al vi donacon" (ar tio i estis feino, kiu prenis
sur sin la formon de malria vilaa virino, por vidi, kiel granda estos la
entileco de tiu i juna knabino). "Mi faras al vi donacon," darigis la
feino, "ke e iu vorto, kiun vi diros, el via buo eliros a floro a
multekosta tono."

fonto fuente | source | fountain | Quelle | | rdo.

68
Fundamento de Esperanto

ria rico, rica | riche | rich | reich | | bogaty.


viro hombre | homme (sexe) | man | Mann | , |
mczyzna, m.
volonte de buena gana | volontiers | willingly | gern | |
chtnie.
tuj inmediatamente | tout de suite, aussitt | immediate | bald,
sogleich | | natychmiast.
lavi lavar | laver | wash | waschen | | my.
sub debajo de | sous | under, beneath, below | unter | | pod.
teni tener asido | tenir | hold, grasp | halten | | trzyma.
oportuna oportuno, oportuna | commode, qui est propos |
opportune, suitable | bequem | | wygodny.
trankvila tranquilo, tranquila | tranquille | quiet | ruhig |
| spokojny.
soifi tener sed | avoir soif | thirst | dursten | | pragn.
donaci regalar | faire cadeau | make a present | schenken |
| darowa.
preni tomar, coger | prendre | take | nehmen | | bra.
formo forma | forme | form | Form | | forma, ksztat.
vilao pueblo | village | village | Dorf | | wie.

entila gentil | gentil, poli | polite, gentle | hflich | |


grzeczny.
e en, en casa de | chez | at | bei | , | u, przy.

16.

Mi legas. - Ci skribas (anstata "ci" oni uzas ordinare "vi"). - Li


estas knabo, kaj i estas knabino. - La tranilo tranas bone, ar i estas
akra. - Ni estas homoj. - Vi estas infanoj. - Ili estas rusoj. - Kie estas la
69
Lazaro Ludoviko Zamenhof

knaboj? - Ili estas en la ardeno. - Kie estas la knabinoj? - Ili anka estas
en la ardeno. - Kie estas la traniloj? - Ili kuas sur la tablo. - Mi vokas
la knabon, kaj li venas. - Mi vokas la knabinon, kaj i venas. - La infano
ploras, ar i volas mani. - La infanoj ploras, ar ili volas mani. -
Knabo, vi estas neentila. - Sinjoro, vi estas neentila. - Sinjoroj, vi estas
neentilaj. - Mia hundo, vi estas tre fidela. - Oni diras, ke la vero iam
venkas. - En la vintro oni hejtas la fornojn. - Kiam oni estas ria (a
riaj), oni havas multajn amikojn.

17.

La feino (Darigo).

Kiam tiu i bela knabino venis domen, ia patrino insultis in,


kial i revenis tiel malfrue de la fonto. "Pardonu al mi, patrino," diris la
malfelia knabino, "ke mi restis tiel longe". Kaj kiam i parolis tiujn i
vortojn, elsaltis el ia buo tri rozoj, tri perloj kaj tri grandaj diamantoj.
"Kion mi vidas!" diris ia patrino kun grandega miro. "ajnas al mi, ke el
ia buo elsaltas perloj kaj diamantoj! De kio tio i venas, mia filino?"
(Tio i estis la unua fojo, ke i nomis in sia filino). La malfelia infano
rakontis al i naive ion, kio okazis al i, kaj, dum i parolis, elfalis el ia
buo multego da diamantoj. "Se estas tiel," diris la patrino, mi devas tien
sendi mian filinon. Marinjo, rigardu, kio eliras el la buo de via fratino,
kiam i parolas; u ne estus al vi agrable havi tian saman kapablon? Vi
devas nur iri al la fonto erpi akvon; kaj kiam malria virino petos de vi
trinki, vi donos in al i entile."

insulti insultar | injurier | insult | schelten, schimpfen | |


beszta, aja.

70
Fundamento de Esperanto

kial por qu | pourquoi | because, wherefore | warum | |


dlaczego.

frue temprano | de bonne heure | early | frh | | rano, wczenie.

pardoni perdonar | perdonar | pardonner | forgive | verzeihen |


| przebacza.

longa largo, larga | long | long | lang | , | dugi.

salti saltar | sauter, bondir | leap, jump | springen | | skaka.

perlo perla | perle | pearl | Perle | | pera.

granda grande | grand | great, tall | gross | , | wielki,


duy.

diamanto diamante | diamant | diamond | Diamant | | djament.

miri admirar | stonner, admirer | wonder | sich wundern |


| dziwi si.

ajni aperentar | sembler | seem | scheinen | | wydawa si.

nomi llamar, nombrar | nommer, appeler | name, nominate | nennen |


| naywa.

naiva ingenuo, ingenua | naf | nave | naiv | | naiwny.

okazi ocurrir | avoir lieu, arriver | happen | vorfallen | |


zdarza si.

dum durante | pendant, tandis que | while | whrend | ,

| pki.

sendi enviar | envoyer | send | senden, schicken | | posya.

kapabla capaz | capable, apte | capable | fhig | | zdolny.

71
Lazaro Ludoviko Zamenhof

18.

Li amas min, sed mi lin ne amas. - Mi volis lin bati, sed li


forkuris de mi. - Diru al mi vian nomon. - Ne skribu al mi tiajn longajn
leterojn. - Venu al mi hodia vespere. - Mi rakontos al vi historion. - u
vi diros al mi la veron? - La domo apartenas al li. - Li estas mia onklo, ar
mia patro estas lia frato. - Sinjoro Petro kaj lia edzino tre amas miajn
infanojn; mi anka tre amas iliajn (infanojn). - Montru al ili vian novan
veston. - Mi amas min mem, vi amas vin mem, li amas sin mem, kaj iu
homo amas sin mem. - Mia frato diris al Stefano, ke li amas lin pli, ol sin
mem. - Mi zorgas pri i tiel, kiel mi zorgas pri mi mem; sed i mem tute
ne zorgas pri si kaj tute sin ne gardas. - Miaj fratoj havis hodia gastojn;
post la vespermano niaj fratoj eliris kun la gastoj el sia domo kaj
akompanis ilin is ilia domo. - Mi jam havas mian apelon; nun seru vi
vian. - Mi lavis min en mia ambro, kaj i lavis sin en sia ambro. - La
infano seris sian pupon; mi montris al la infano, kie kuas ia pupo. -
Oni ne forgesas facile sian unuan amon.

kuri correr | courir | run | laufen | | biega, lecie.


vespero tarde (final del da) | soir | evening | Abend | |
wieczr.

u acaso | est-ce que | whether | ob | , | czy.


edzo esposo | mari, poux | married person, husband | Gemahl |
| maonek.
montri mostrar | montrer | show | zeigen | |
pokazywa.
nova nuevo, nueva | nouveau | new | neu | | nowy.

72
Fundamento de Esperanto

vesti vestir | vtir, habiller | clothe | ankleiden | |


odziewa, ubiera.
mem mismo | mme (moi-, toi-, etc.) | self | selbst | | sam.
zorgi cuidar de | avoir soin | care, be anxious | sorgen |
| troszczy si.
gardi cuidar | garder | guard | hten | , | strzedz.
gasto huesped | hte | guest | Gast | | go.
akompani acompaar | accompagner | accompany | begleiten |
| towarzyszy.
is hasta | jusqu | up to, until | bis | | do, a.
seri buscar | chercher | search | suchen | | szuka.
pupo mueco | poupe | doll | Puppe | | lalka.
forgesi olvidar | oublier | forget | vergessen | |
zapomina.
facila fcil | facile | easy | leicht | | atwy, lekki.

19.

La feino (Darigo).

"Estus tre bele," respondis la filino malentile, "ke mi iru al la


fonto!" - "Mi volas ke vi tien iru," diris la patrino, "kaj iru tuj!" La filino
iris, sed iam murmurante. i prenis la plej belan arentan vazon, kiu
estis en la loejo. Apena i venis al la fonto, i vidis unu sinjorinon, tre
rie vestitan, kiu eliris el la arbaro kaj petis de i trinki (tio i estis tiu
sama feino, kiu prenis sur sin la formon kaj la vestojn de princino, por
vidi, kiel granda estos la malboneco de tiu i knabino). "u mi venis tien
i," diris al i la malentila kaj fiera knabino, "por doni al vi trinki? Certe,
mi alportis arentan vazon speciale por tio, por doni trinki al tiu i

73
Lazaro Ludoviko Zamenhof

sinjorino! Mia opinio estas: prenu mem akvon, se vi volas trinki." - "Vi
tute ne estas entila," diris la feino sen kolero. "Bone, ar vi estas tiel
servema, mi faras al vi donacon, ke e iu vorto, kiun vi parolos, eliros el
via buo a serpento a rano."

us terminacin del condicional | marque le conditionnel (ou le


subjonctif) | ending of conditional in verbs | bezeichnet den Konditionalis
(oder Konjunktiv) | (
) | oznacza tryb warunkowy.

murmuri murmurar | murmurer, grommeler | murmur | murren,


brummen | | mrucz.

vazo vaso | vase | vase | Gefss | | naczynie.

arento plata | argent (mtal) | silver | Silber | | srebro.

apena apenas | peine | scarcely | kaum | | ledwie.

ar una coleccin de objetos; p. ej. arbo rbol - arbaro bosque | une


runion de certains objets; ex. arbo arbre arbaro fort | a collection of
objects; e.g. arbo tree arbaro forest; tupo step tuparo stairs |
Sammlung gewisser Gegenstnde; z.B. arbo Baum arbaro Wald;
tupo Stufe tuparo Treppe, Leiter | ;

. arbo arbaro ; tupo tuparo

| zbir danych przedmiotw; np. arbo drzewo arbaro las;


tupo szczebel tuparo drabina.

princo prncipe | prince | prince | Frst, Prinz | , |


ksie.

74
Fundamento de Esperanto

certa cierto, seguro | certain | certain, sure | sicher, gewiss | ,

| pewny.

speciala especial | spcial | special | speciell | |


specjalny.

opinio opinin | opinion | opinion | Meinung | | opinja.

koleri rabiar | se fcher | be angry | zrnen | | gniewa si.

servi servir, prestar servicio | servir | serve | dienen | |


suy.

em inclinacin a; p. ej. babili charlar - babilema charlatn | qui a le


penchant, lhabitude; ex. babili babiller babilema babillard | inclined
to; e.g. babili chatter babilema talkative | geneigt, gewohnt; z.B.

babili plaudern babilema geschwtzig | ,


; . babili babilema | skonny,
przyzwyczajony; np. babili papla babilema gadula.

serpento serpiente | serpent | serpent | Schlange | | w.

rano rana | grenouille | frog | Frosch | | aba.

20.

Nun mi legas, vi legas kaj li legas; ni iuj legas. - Vi skribas, kaj


la infanoj skribas; ili iuj sidas silente kaj skribas. - Hiera mi renkontis
vian filon, kaj li entile salutis min. - Hodia estas sabato, kaj morga
estos dimano. - Hiera estis vendredo, kaj postmorga estos lundo. -
Anta tri tagoj mi vizitis vian kuzon kaj mia vizito faris al li plezuron. -
u vi jam trovis vian horloon? - Mi in ankora ne seris; kiam mi finos

75
Lazaro Ludoviko Zamenhof

mian laboron, mi seros mian horloon, sed mi timas, ke mi in jam ne


trovos. - Kiam mi venis al li, li dormis; sed mi lin vekis. - Se mi estus
sana, mi estus felia. - Se li scius, ke mi estas tie i, li tuj venus al mi. - Se
la lernanto scius bone sian lecionon, la instruanto lin ne punus. - Kial vi
ne respondas al mi? - u vi estas surda a muta? - Iru for! - Infano, ne
tuu la spegulon! - Karaj infanoj, estu iam honestaj! - Li venu, kaj mi
pardonos al li. Ordonu al li, ke li ne babilu. - Petu in, ke i sendu al mi
kandelon. - Ni estu gajaj, ni uzu bone la vivon, ar la vivo ne estas longa.
- i volas danci. - Morti pro la patrujo estas agrable. - La infano ne esas
petoli.

sidi estar sentado | tre assis | sit | sitzen | | siedzie.


silenti estar en silencio | se taire | be silent | schweigen | |
milcze.
hiera ayer | hier | yesterday | gestern | | wczoraj.
renkonti encontrarse con | rencontrer | meet | begegnen |

| spotyka.
saluti saludar | saluer | salute, greet | grssen | | kania
si.
sabato sabado | samedi | Saturday | Sonnabend | | sobota.
morga maana | demain | to-morrow | morgen | | jutro.
dimano domingo | dimanche | Sunday | Sonntag | |
niedziela.
vendredo viernes | vendredi | Friday | Freitag | | pitek.

lundo lunes | lundi | Monday | Montag | |


poniedziaek.

viziti visitar | visiter | visit | besuchen | | odwiedza.

76
Fundamento de Esperanto

kuzo primo | cousin | cousin | Vetter, Cousin |


| kuzyn.
plezuro placer | plaisir | pleasure | Vergngen | |
przyjemno.
horloo reloj | horloge, montre | clock | Uhr | | zegar.
timi temer | craindre | fear | frchten | | obawia si.
dormi dormir | dormir | sleep | schlafen | | spa.
veki despertar | rveiller, veiller | wake, arouse | wecken |
| budzi.
scii saber | savoir | know | wissen | | wiedzie.
leciono leccin | leon | lesson | Lektion | | lekcya.
instrui instruir | instruire, enseigner | instruct, teach | lehren |
| uczy.
puni castigar | punish | strafen | | kara.
surda sordo, sorda | sourd | deaf | taub | | guchy.

muta mudo, muda | muet | dumb | stumm | | niemy.


tui tocar | toucher | touch | rhren | | rusza, dotyka.
spegulo espejo | miroir | looking-glass | Spiegel | |
zwierciado.
kara querido, querida | cher | dear | theuer | | drogi.
ordoni ordenar | ordonner | order, command | befehlen |
| rozkazywa.
babili charlar | babiller | chatter | schwatzen, plaudern | |
papla.

kandelo vela | chandelle | candle | Licht, Kerze | | wieca.


gaja alegre | gai | gay, glad | lustig | | wesoy.
danci bailar | danser | dance | tanzen | | taczy.
morti morir | mourir | die | sterben | | umiera.

77
Lazaro Ludoviko Zamenhof

petoli retozar | faire le polisson, faire des btises | be mischievous


| mutthwillig sein | | swawoli.
uj que contiene, lleno de; p. ej. cigaro cigarro - cigarujo cigarrera;
Turko Turco - Turkujo Turqua | qui porte, qui contient, qui est peupl de;
ex. pomo pomme pomujo pommier; cigaro cigare cigarujo porte-
cigares; Turko Turc Turkujo Turquie | containing, filled with; e. g.
cigaro cigar cigarujo cigar-case; pomo apple pomujo apple-tree;
Turko Turk Turkujo Turkey | Behlter, Trger (d. h. Gegenstand
worin... aufbewahrt wird,... Frchte tragende Pflanze, von... bevlkertes
Land); z. B. cigaro Cigarre cigarujo Cigarrenbchse; pomo Apfel

pomujo Apfelbaum; Turko Trke Turkujo Trkei | ,


(. . , ...; ...
, ...); . cigaro cigarujo -;
pomo pomujo ; Turko Turkujo |
zawierajcy, noszcy (t. j. przedmiot, w ktrym si co przechowuje,
rolina, ktra wydaje owoc, lub kraj, wzgldem zaludniajcych go
mieszkacw; np. cigaro cygaro cigarujo cygarnica; pomo jabko
pomujo jabo; Turko turek Turkujo Turcya.

21.

La feino (Darigo).

Apena ia patrino in rimarkis, i kriis al i: "Nu, mia filino?" -


"Jes, patrino", respondis al i la malentilulino, eletante unu serpenton
kaj unu ranon. - "Ho, ielo!" ekkriis la patrino, "kion mi vidas? ia fratino
en io estas kulpa; mi pagos al i por tio i!" Kaj i tuj kuris bati in. La
malfelia infano forkuris kaj kais sin en la plej proksima arbaro. La filo
de la reo, kiu revenis de aso, in renkontis; kaj, vidante, ke i estas tiel

78
Fundamento de Esperanto

bela, li demandis in, kion i faras tie i tute sola kaj pro kio i ploras. -
"Ho ve, sinjoro, mia patrino forpelis min el la domo".

rimarki observar, notar | remarquer | remark | merken, bemerken |

| postrzega, zauwaa.

krii gritar | crier | cry | schreien | | krzycze.

nu pues bien! | eh bien! | well! | nu!, nun | ! | no!.

jes si | oui | yes | ja | | tak.

ek indica una accin que comienza o que es momentanea; p. ej. krii


gritar - ekkrii exclamar | indique une action qui commence ou qui est
momentane; ex. kanti chanter ekkanti commencer chanter; krii
crier ekkrii scrier | denotes sudden or momentary action; e. g. krii
cry ekkrii cry out | bezeichnet eine anfangende oder momentane
Handlung; z. B. kanti singen ekkanti einen Gesang anstimmen; krii
schreien ekkrii aufschreien | ; . kanti

ekkanti ; krii ekkrii | oznacza


pocztek lub chwilowo; np. kanti piewa ekkanti zapiewa; krii
krzycze ekkrii krzykn.

kulpa culpable | coupable | blameable | schuldig | | winny.

kai esconder | cacher | hide (vb.) | verbergen | | chowa.

reo rey | roi | king | Knig | , | krl.

asi cazar | chasser (vnerie) | hunt | jagen, Jagd machen | |


polowa.

demandi preguntar | demander, questionner | demand, ask | fragen |


| pyta.

79
Lazaro Ludoviko Zamenhof

sola solo, sola | seul | only, alone | einzig, allein | |


jedyny.

pro a causa de | cause de, pour | for the sake of | wegen | | dla.

ho oh! | oh! | oh! | o! och! | ! ! | o! och!.

ve ay! | malheur! | woe! | wehe! | ! | biada! nestety!.

22.

Fluanta akvo estas pli pura, ol akvo staranta senmove. -


Promenante sur la strato, mi falis. - Kiam Nikodemo batas Jozefon, tiam
Nikodemo estas la batanto kaj Jozefo estas la batato. - Al homo, pekinta
senintence, Dio facile pardonas. - Trovinte pomon, mi in manis. - La
falinta homo ne povis sin levi. Nee riprou vian amikon, ar vi mem
plimulte meritas riproon; li estas nur unufoja mensoginto dum vi estas
ankora nun iam mensoganto. - La tempo pasinta jam neniam revenos;
la tempon venontan neniu ankora konas. - Venu, ni atendas vin, Savonto
de la mondo. - En la lingvo "Esperanto" ni vidas la estontan lingvon de la
tuta mondo. - Agusto estas mia plej amata filo. - Mono havata estas pli
grava ol havita. - Pasero kaptita estas pli bona, ol aglo kaptota. - La
soldatoj kondukis la arestitojn tra la stratoj. - Li venis al mi tute ne
atendite. - Homo, kiun oni devas jui, estas juoto.

flui fluir | couler | flow | fliessen | | pyn, ciekn.

movi mover | mouvoir | move | bewegen | | rusza.

strato calle | rue | street | Strasse | | ulica.

fali caer | tomber | fall | fallen | | pada.

80
Fundamento de Esperanto

at terminacin del participio pasivo presente de los verbos | marque le


participe prsent passif | ending of pres. part. pass. in verbs | bezeichnet
das Participium praes. passivi |
. | oznacza imiesw bierny czasu teraniejszego.

peki pecar | pcher | sin | sndigen | | grzeszy.

int terminacin del participio activo pasado de los verbos | marque le


participe pass du verbe actif | ending of past part. act. in verbs |
bezeichnet das Participium perfecti activi |

. | oznacza imiesw czynny


czasu przeszego.

intenci tener intencin | se proposer de | intend | beabsichtigen |

| zamierza.

levi elevar | lever | lift, raise | aufheben | | podnosi.

riproi reprochar | reprocher | reproach | vorwerfen | |


zarzuca.

meriti merecer | mriter | merit | verdienen | |


zasugiwa.

mensogi mentir | mentir | tell a lie | lgen | | kama.

pasi pasar | passer | pass | vergehen | | przechodzi.

neniam nunca | ne... jamais | never | niemals | | nigdy.

ont terminacindel participio activo futuro de los verbos | marque le


participe futur dun verbe actif | ending of fut. part. act. in verbs |
bezeichnet das Participium fut. act. |

. | oznacza imiesw czynny czasu przyszego.

81
Lazaro Ludoviko Zamenhof

neniu nadie | personne | nobody | Niemand | | nikt.

atendi esperar | attendre | wait, expect | warten, erwarten | ,


| czeka.

savi salvar | sauver | save | retten | | ratowa.

mondo mundo | monde | world | Welt | | wiat.

lingvo lenguaje | langue, langage | language | Sprache | , |


jzyk, mowa.

grava importante | grave, important | important | wichtig | |


wany.

pasero garrin | passereau | sparrow | Sperling | | wrbel.

kapti capturar | attraper | catch | fangen | | chwyta.

aglo guila | aigle | eagle | Adler | | orze.

ot terminacin del participio pasivo futuro de los verbos | marque le


participe futur dun verbe passif | ending of fut. part. pass. in verbs |
bezeichnet das Participium fut. pass. | .
. | oznacza imiesw bierny czasu przyszego.

soldato soldado | soldat | soldier | Soldat | | olnierz.

konduki conducir | conduire | conduct | fhren | | prowadzi.

aresti arrestar | arrter | arrest | verhaften | | aresztowa.

tra a travz de | travers | through | durch | , | przez


(wskro).

jui juzgar | juger | judge | richten, urtheilen | | sdzi.

23.

82
Fundamento de Esperanto

La feino (Fino)

La reido, kiu vidis, ke el ia buo eliris kelke da perloj kaj kelke


da diamantoj, petis in, ke i diru al li, de kie tio i venas. i rakontis al li
sian tutan aventuron. La reido konsideris, ke tia kapablo havas pli
grandan indon, ol io, kion oni povus doni dote al alia fralino,
forkondukis in al la palaco de sia patro, la reo, kie li edziis je i. Sed
pri ia fratino ni povas diri, ke i fariis tiel malaminda, ke ia propra
patrino in forpelis de si; kaj la malfelia knabino, multe kurinte kaj
trovinte neniun, kiu volus in akcepti, balda mortis en angulo de arbaro.

kelke algo, un poco | quelque | some | mancher, einige | ,

| niektry, kilka.

aventuro aventura | aventure | adventure | Abenteuer | |


przygoda.

konsideri considerar | considrer | consider | betrachten, erwgen |


| zastanawia si.

inda de mrito, que es digno de | mrite, qui mrite, est digne |


worthy, valuable | wrdig, werth | | godny, wart.

doto dote | dot | dowry | Mitgift | | posag.

palaco palacio | palais | palace | Schloss (Gebude) | | paac.

i hacerse; p. ej. pala plido - palii palidecer; sidi estas sentado -


sidii sentarse | se faire, devenir...; ex. pala ple palii plir; sidi tre
assis sidii sasseoir | to become; e. g. pala pale palii turn pale;
sidi sit sidii become seated | zu etwas werden, sich zu etwas
veranlassen; z. B. pala blass palii erblassen; sidi sitzen sidii sich

83
Lazaro Ludoviko Zamenhof

setzen | , ; . pala

palii ; sidi sidii | stawa si czem; np.


pala blady palii bledn; sidi siedzie sidii usi.

je se traduce por diferentes preposiciones | se traduit par diffrentes


prpositions | can be rendered by various prepositions | kann durch
verschiedene Prpositionen bersetzt werden |
| moe by przetomaczone za pomoc rnych
przyimkw.

propra propio, propia | propre ( soi) | own (ones own) | eigen |


| wasny.

akcepti aceptar | accepter | accept | annehmen | |


przyjmowa.

balda pronto | bientt | soon | bald | , | zaraz.

angulo ngulo | coin, angle | corner, angle | Winkel | | kt.

24.

Nun li diras al mi la veron. - Hiera li diris al mi la veron. - Li


iam diradis al mi la veron. - Kiam vi vidis nin en la salono, li jam antae
diris al mi la veron (a li estis dirinta al mi la veron). - Li diros al mi la
veron. - Kiam vi venos al mi, li jam antae diros al mi la veron (a li
estos dirinta al mi la veron; a anta ol vi venos al mi, li diros al mi la
veron). - Se mi petus lin, li dirus al mi la veron. - Mi ne farus la eraron, se
li antae dirus al mi la veron (a se li estus dirinta al mi la veron). - Kiam
mi venos, diru al mi la veron. - Kiam mia patro venos, diru al mi antae la
veron (a estu dirinta al mi la veron). - Mi volas diri al vi la veron. - Mi
volas, ke tio, kion mi diris, estu vera (a mi volas esti dirinta la veron).
84
Fundamento de Esperanto

salono saln | saln | saloon | Salon | | salon.

os terminacin del tiempo futro en los verbos | marque le futur |


ending of future tense in verbs | bezeichnet das Futur |
| oznacza czas przyszy.

25.

Mi estas amata. Mi estis amata. Mi estos amata. Mi estus amata.


Estu amata. Esti amata. - Vi estas lavita. Vi estis lavita. Vi estos lavita. Vi
estus lavita. Estu lavita. Esti lavita. - Li estas invitota. Li estis invitota. Li
estos invitota. Li estus invitota. Estu invitota. Esti invitota. - Tiu i
komercao estas iam volonte aetata de mi. - La surtuto estas aetita de
mi, sekve i apartenas al mi. - Kiam via domo estis konstruata, mia domo
estis jam longe konstruita. - Mi sciigas, ke de nun la uldoj de mia filo ne
estos pagataj de mi. - Estu trankvila, mia tuta uldo estos pagita al vi
balda. - Mia ora ringo ne estus nun tiel longe serata, se i ne estus tiel
lerte kaita de vi. - La la projekto de la inenieroj tiu i fervojo estas
konstruota en la daro de du jaroj; sed mi pensas, ke i estos konstruata
pli ol tri jarojn. - Honesta homo agas honeste. - La pastro, kiu mortis
anta nelonge (a anta nelonga tempo), lois longe en nia urbo. - u
hodia estas varme a malvarme? - Sur la kameno inter du potoj staras
fera kaldrono; el la kaldrono, en kiu sin trovas bolanta akvo, eliras
vaporo; tra la fenestro, kiu sin trovas apud la pordo, la vaporo iras sur la
korton.

inviti invitar | inviter | invite | einladen | | zaprasza.

85
Lazaro Ludoviko Zamenhof

komerci comerciar | commercer | trade | handeln, Handel treiben |


| handlowa.

a hecho de o que tiene la cualidad de; p. ej. mola blando - molao


parte blanda de algo | quelque chose possdant une certaine qualit ou fait
dune certaine matire: ex. mol mou molao partie molle dune chose
| made from or possessing the quality of; e. g. malnova old malnovao
old things frukto fruit fruktao something made from fruit | etwas von
einer gewissen Eigenschaft, oder aus einem gewissen Stoffe; z. B.
malnova alt malnovao altes Zeug; frukto Frucht fruktao etwas

aus Frchten bereitetes |


; . mol mola ; frukt

frukta | oznacza
przedmiot posiadajcy pewn wasno albo zrobiony z pewnego
materjau; np. malnova stary malnovao starzyzna; frukto owoc
fruktao co zrobineego z owocw.

sekvi seguir | suivre | follow | folgen | | nastpi.

konstrui construir | construire | construct, build | bauen | |


budowa.

uldi deber, adeudar | devoir (dette) | owe | schulden |


| by dunym.

oro oro | or (mtal) | gold | Gold | | zoto.

ringo anillo | anneau | ring (subst.) | Ring | | piercie.

lerta hbil | adroit, habile | skilful | geschickt, gewandt | |


zrczny.

projekto proyecto | projet | project | Entwurf | | projekt.

86
Fundamento de Esperanto

Ineniero ingeniero | ingnieur | engineer | Ingenieur | |


inynier.

fero hierro | fer | iron | Eisen | | elazo.

vojo camino | route, voie | way, road | Weg | | droga.

agi actuar | agir | act | handeln, verfahren | | postpowa.

pastro padre, sacerdote | prtre, pasteur | priest, pastor | Priester |


, | kapan.

kameno chimenea | chemine | fire-place | Kamin | |


kominek.

poto olla | pot | pot | Topf | | garnek.

kaldrono caldero | chaudron | kettle | Kessel | | kocio.

boli hervir | bouillir | boil | sieden | | kipie, wrze.

vaporo vapor | vapeur | steam | Dampf | | para.

pordo puerta | porte | door | Thr | | drzwi.

korto patio | cour | yard, court | Hof | | podwrze.

26.

Kie vi estas? - Mi estas en la ardeno. - Kien vi iras? - Mi iras en


la ardenon. - La birdo flugas en la ambro (= i estas en la ambro kaj
flugas en i). - La birdo flugas en la ambron (= i estas ekster la ambro
kaj flugas nun en in). - Mi vojaas en Hispanujo. - Mi vojaas en
Hispanujon. - Mi sidas sur seo kaj tenas la piedojn sur benketo. - Mi
metis la manon sur la tablon. - El sub la kanapo la muso kuris sub la liton,
kaj nun i kuras sub la lito. - Super la tero sin trovas aero. - Anstata kafo

87
Lazaro Ludoviko Zamenhof

li donis al mi teon kun sukero, sed sen kremo. - Mi staras ekster la domo,
kaj li estas interne. - En la salono estis neniu krom li kaj lia fianino. - La
hirundo flugis trans la riveron, ar trans la rivero sin trovis aliaj hirundoj.
- Mi restas tie i la la ordono de mia estro. - Kiam li estis e mi, li staris
tutan horon apud la fenestro. - Li diras, ke mi estas atenta. - Li petas, ke
mi estu atenta. - Kvankam vi estas ria, mi dubas, u vi estas felia. - Se
vi scius, kiu li estas, vi lin pli estimus. - Se li jam venis, petu lin al mi. -
Ho, Dio! kion vi faras! - Ha, kiel bele! - For de tie i! - Fi, kiel abomene!
- Nu, iru pli rapide!

ekster fuera de | hors, en dehors de | outside, besides | ausser,

ausserhalb | | zewntrz.

vojai viajar | voyager | voyage | reisen | |


podrowa.

piedo pie | pied | foot | Fuss, Bein | | noga.

benko banca | banc | bench | Bank | | awka.

et indica disminucin; p. ej. ridi reir - rideti sonreir | marque


diminution, dcroissance; ex. muro mur mureto petit mur; ridi rire
rideti sourire | denotes diminution of degree; e. g. ridi laugh rideti
smile | bezeichnet eine Verkleinerung oder Schwchung; z. B. muro
Wand mureto Wndchen; ridi lachen rideti lcheln |

; . muro mureto

; ridi rideti | oznacza zmniejszenie lub


osabienie stopnia; np. muro ciana mureto cianka; ridi mia si
rideti umiecha si.

88
Fundamento de Esperanto

meti poner, colocar | mettre | put, place | hinthun | ; |


podzia.

kanapo canap | canap | sofa, lounge | Kanapee | | kanapa.

muso ratn | souris | mouse | Maus | | mys.

lito cama | lit | bed | Bett | | ko.

super sobre, encima de | au dessus de | over, above | ber, oberhalb |


| nad.

aero aire | air | air | Luft | | powietrze.

kafo caf | caf | coffee | Kaffee | | kawa.

teo t | th | tea | Thee | | herbata.

sukero azucar | sucre | sugar | Zucker | | cukier.

kremo crema | crme | cream | Schmant, Sahne | | mietana.

interne internamente | lintrieur, dedans | within | innerhalb |


| wewntrz.

fiano novio | fianc | betrothed person | Brutigam | |


narzeczony.

hirundo golondrina | hirondelle | swallow | Schwalbe | |


jaskka.

trans al otro lado | au del | across | jenseit | , | przez.

rivero ro | rivire, fleuve | river | Fluss | | rzeka.

estro jefe | chef | chief | Vorsteher | | zwierzchnik.

atenta atento, atenta | attentif | attentive | aufmerksam |


| uwany.

kvankam aunque | quoique | although | obgleich | | chocia.


89
Lazaro Ludoviko Zamenhof

dubi dudar | douter | doubt | zweifeln | | wtpi.

estimi estimar | estimer | esteem | schtzen, achten | |


szanowa.

fi uf ! | fi donc! | fie! | pfui! | , | fe!.

abomeno abominacin | abomination | abomination | Abscheu |


| odraza.

rapida rpido, rpida | rapide, vite | quick, rapid | schnell | |


prdki.

27.

La artikolo "la" estas uzata tiam, kiam ni parolas pri personoj a


objektoj konataj. ia uzado estas tia sama kiel en la aliaj lingvoj. La
personoj, kiuj ne komprenas la uzadon de la artikolo (ekzemple rusoj a
poloj, kiuj ne scias alian lingvon krom sia propra), povas en la unua
tempo tute ne uzi la artikolon, ar i estas oportuna sed ne necesa.
Anstata "la" oni povas anka diri "l'" (sed nur post prepozicio, kiu
finias per vokalo). - Vortoj kunmetitaj estas kreataj per simpla kunligado
de vortoj; oni prenas ordinare la purajn radikojn, sed, se la bonsoneco a
la klareco postulas, oni povas anka preni la tutan vorton, t. e. la radikon
kune kun ia gramatika finio. Ekzemploj: skribtablo a skribotablo (=
tablo, sur kiu oni skribas); internacia (= kiu estas inter diversaj nacioj);
tutmonda (= de la tuta mondo); unutaga (= kiu daras unu tagon);
unuataga (= kiu estas en la unua tago); vaporipo (= ipo, kiu sin movas
per vaporo); matenmani, tagmani, vespermani; abonpago (= pago por
la abono).

90
Fundamento de Esperanto

artikolo artculo | article | article | Artikel | , | artyku,


przedimek.

tiam entonces | alors | then | dann | | wtedy.

objekto objeto | objet | object | Gegenstand | | przedmiot.

tia tal | tel | such | solcher | | taki.

kompreni comprender | comprendre | understand | verstehen |


| rozumie.

ekzemplo ejemplo | exemple | example | Beispiel | |


przykad.

polo polaco | Polonais | Pole | Pole | | Polak.

necesa necesario, necesaria | ncessaire | necessary | nothwendig |


| niezbdny.

prepozicio preposicin | prposition | preposition | Vorwort |


| przyimek.

vokalo vocal | voyelle | vowel | Vokal | | samogoska.

kunmeti componer | composer | compound | zusammensetzen |


| skada.

simpla simple | simple | simple | einfach | | prosty,


zwyczajny.

ligi ligar | lier | bind, tie | binden | | wiza.

radiko raz | racine | root | Wurzel | | korze.

soni sonar | sonner, rendre des sons | sound | tnen, lauten | |


brzmie.

klara claro, clara | clair | clear | klar | | jasny.

91
Lazaro Ludoviko Zamenhof

postuli exigir | exiger, requrir | require, claim | fordern | |


da.

gramatiko gramtica | grammaire | grammar | Grammatik |


| gramatyka.

nacio nacin | nation | nation | Nation | , | nard, nacja.

diversa diverso, diversa | divers | various, diverse | verschieden |


| rny.

ipo barco | navire | ship | Schiff | | okrt.

matenmani desayunar | djeuner | breakfast | frhstcken |


| niada.

aboni suscribir | abonar | abonner | subscribe | abonniren |


| prenumerowa.

28.

iuj prepozicioj per si mem postulas iam nur la nominativon. Se


ni iam post prepozicio uzas la akuzativon, la akuzativo tie dependas ne de
la prepozicio, sed de aliaj kazoj. Ekzemple: por esprimi direkton, ni
aldonas al la vorto la finon "n"; sekve: tie (= en tiu loko), tien (= al tiu
loko); tiel same ni anka diras: "la birdo flugis en la ardenon, sur la
tablon", kaj la vortoj "ardenon", "tablon" staras tie i en akuzativo ne ar
la prepozicioj "en" kaj "sur" tion i postulas, sed nur ar ni volis esprimi
direkton, t. e. montri, ke la birdo sin ne trovis antae en la ardeno a sur
la tablo kaj tie flugis, sed ke i de alia loko flugis al la ardeno, al la tablo
(ni volas montri, ke la ardeno kaj tablo ne estis la loko de la flugado, sed
nur la celo de la flugado); en tiaj okazoj ni uzus la finion "n" tute egale
u ia prepozicio starus a ne. - Morga mi veturos Parizon (a en
Parizon). - Mi restos hodia dome. - Jam estas tempo iri domen. - Ni
92
Fundamento de Esperanto

disiis kaj iris en diversajn flankojn: mi iris dekstren, kaj li iris


maldekstren. - Flanken, sinjoro! - Mi konas neniun en tiu i urbo. - Mi
neniel povas kompreni, kion vi parolas. - Mi renkontis nek lin, nek lian
fraton (a mi ne renkontis lin, nek lian fraton).

nominativo nominativo | nominatif | nominative | Nominativ |


| pierwszy przypadek.

iam alguna vez | jamais, un jour | at any time, ever | irgend wann |
- | kiedy.

akuzativo acusativo | accusatif | accusative | Accusativ |


| czwarty przypadek.

tie all | l-bas, l, y | there | dort | | tam.

dependi depender | dpendre | depend | abhngen | |


zalee.

kazo causa | cause | cause | Ursache | | przyczyna.

esprimi expresar | exprimer | express | ausdrcken | |


wyraa.

direkti dirigir | diriger | direct | richten | | kierowa.

celi apuntar a | viser | aim | zielen | | celowa.

egala igual | gal | equal | gleich | | jednakowy.

ia de alguna clase | quelconque | of any kind | irgend welcher | -


| jaki.

veturi ir en vehculo | aller, partir | journey, travel | fahren | |


jecha.

93
Lazaro Ludoviko Zamenhof

dis indica divisin, diseminacin; p. ej. semi sembrar - dissemi


diseminar | marque division, dissmination; ex. iri aller disiri se
sparer, aller chacun de son ct | has the same force as the English prefix
dis; e. g. semi sow dissemi disseminate; iri tear disiri tear to
pieces | zer-; z. B. iri reissen disiri zerreissen | -; . iri
disiri | roz-; np. iri rwa disiri rozrywa.

flanko lado | ct | side | Seite | | strona.

dekstra derecho, derecha | droit, droite | right-hand | recht | |


prawy.

neniel de ningn modo | nullement, en aucune faon | nohow |


keineswegs, auf keine Weise | | w aden sposb.

nek ni --- ni | --- nek ni ni | neither nor | weder noch |


| ani ani.

29.

Se ni bezonas uzi prepozicion kaj la senco ne montras al ni, kian


prepozicion uzi, tiam ni povas uzi la komunan prepozicion "je". Sed estas
bone uzadi la vorton "je" kiel eble pli malofte. Anstata la vorto "je" ni
povas anka uzi akuzativon sen prepozicio. - Mi ridas je lia naiveco (a
mi ridas pro lia naiveco, a: mi ridas lian naivecon). - Je la lasta fojo mi
vidas lin e vi (a: la lastan fojon). - Mi veturis du tagojn kaj unu nokton.
- Mi sopiras je mia perdita felio (a: mian perditan felion). - El la dirita
regulo sekvas, ke se ni pri ia verbo ne scias, u i postulas post si la
akuzativon (t. e. u i estas aktiva) a ne, ni povas iam uzi la akuzativon.
Ekzemple, ni povas diri "obei al la patro" kaj "obei la patron" (anstata
"obei je la patro"). Sed ni ne uzas la akuzativon tiam, kiam la klareco de
la senco tion i malpermesas; ekzemple: ni povas diri "pardoni al la

94
Fundamento de Esperanto

malamiko" kaj "pardoni la malamikon", sed ni devas diri iam "pardoni al


la malamiko lian kulpon".

senco sentido | sens, acception | sense | Sinn | | sens,


znaczenie.

komuna comn | commun | common | gemeinsam | | oglny,


wsplny.

ebla posible | possible | able, possible | mglich | |


moliwy.

ofte frecuentemente | souvent | often | oft | | czsto.

ridi reir | rire | laugh | lachen | | mia si.

lasta ltimo, ltima | dernier | last, latest | letzt | | ostatni.

sopiri suspirar | soupirer | sigh, long for | sich sehnen | |


tskni.

regulo regla, norma | rgle | rule | Regel | | prawido.

verbo verbo | verbe | verb | Zeitwort | | czasownik.

obei obedecer | obir | obey | gehorchen | | by


posusznym.

permesi permitir | permettre | permit, allow | erlauben | |


pozwala.

30.

Ia, ial, iam, ie, iel, ies, io, iom, iu. - La montritajn na vortojn ni
konsilas bone ellerni, ar el ili iu povas jam fari al si grandan serion da

95
Lazaro Ludoviko Zamenhof

aliaj pronomoj kaj adverboj. Se ni aldonas al ili la literon "k", ni ricevas


vortojn demandajn a rilatajn: kia, kial, kiam, kie, kiel, kies, kio, kiom,
kiu. Se ni aldonas la literon "t", ni ricevas vortojn montrajn: tia, tial, tiam,
tie, tiel, ties, tio, tiom, tiu. Aldonante la literon "", ni ricevas vortojn
komunajn: ia, ial, iam, ie, iel, ies, io, iom, iu. Aldonante la
prefikson "nen", ni ricevas vortojn neajn: nenia, nenial, neniam, nenie,
neniel, nenies, nenio, neniom, neniu. Aldonante al la vortoj montraj la
vorton "i", ni ricevas montron pli proksiman; ekzemple: tiu (pli
malproksima), tiu i (a i tiu) (pli proksima); tie (malproksime), tie i a
i tie (proksime). Aldonante al la vortoj demandaj la vorton "ajn", ni
ricevas vortojn sendiferencajn: kia ajn, kial ajn, kiam ajn, kie ajn, kiel ajn,
kies ajn, kio ajn, kiom ajn, kiu ajn. Ekster tio el la diritaj vortoj ni povas
ankora fari aliajn vortojn, per helpo de gramatikaj finioj kaj aliaj vortoj
(sufiksoj); ekzemple: tiama, iama, kioma, tiea, i-tiea, tieulo, tiamulo k.
t. p. (= kaj tiel plu).

ia de alguna clase | quelconque, quelque | of any kind | irgend welcher


| - | jaki.

ial por alguna causa | pour une raison quelconque | for any cause |
irgend warum | - | dla jakiej przyczyny.

iam alguna vez | jamais, un jour | at any time, ever | irgend wann,
einst | - | kiedy.

ie algn lugar | quelque part | any where | irgend wo | - |


gdzie.

iel de algn modo | dune manire quelconque | anyhow | irgend wie |


- | jako.

96
Fundamento de Esperanto

ies de alguien | de quelquun | anyones | irgend jemandes | -


| czyj.

io algo | quelque chose | anything | etwas | - | co.

iom alguna cantidad | quelque peu | any quantity | ein wenig, irgend
wie viel | - | ilekolwiek.

iu alguien | quelquun | any one | jemand | - | kto.

konsili aconsejar | conseiller | advise, counsel | rathen | |


radzi.

serio serie | srie | series | Reihe | , | serya.

pronomo pronombre | pronom | pronoun | Frwort | |


zaimek.

adverbo adverbio | adverbe | adverb | Nebenwort | |


przyswek.

litero letra | lettre (de lalphabet) | letter (of the alphabet) | Buchstabe |
| litera.

rilati relacionarse | concerner; avoir rapport | be related to | sich


beziehen | | odnosi si.

prefikso prefijo | prefijo | prfixe | prefix | Prfix | |


przybranka.

ajn quiera que sea(n) | que ce soit | ever | auch nur | - | kolwiek,
bd.

diferenci diferir, ser diferente | diffrer (v. n.) | differ | sich


unterscheiden | | rnic si.

helpi ayudar | aider | help | helfen | | pomaga.

97
Lazaro Ludoviko Zamenhof

sufikso sufijo | suffixe | suffix | Suffix | | przyrostek.

31.

Lia kolero longe daris. - Li estas hodia en kolera humoro. - Li


koleras kaj insultas. - Li fermis kolere la pordon. - Lia filo mortis kaj
estas nun malviva. - La korpo estas morta, la animo estas senmorta. - Li
estas morte malsana, li ne vivos pli, ol unu tagon. - Li parolas, kaj lia
parolo fluas dol&e kaj agrable. - Ni faris la kontrakton ne skribe, sed
parole. - Li estas bona parolanto. - Starante ekstere, li povis vidi nur la
eksteran flankon de nia domo. - Li loas ekster la urbo. - La ekstero de tiu
i homo estas pli bona, ol lia interno. - Li tuj faris, kion mi volis, kaj mi
dankis lin por la tuja plenumo de mia deziro. - Kia granda brulo! kio
brulas? - Ligno estas bona brula materialo. - La fera bastono, kiu kuis en
la forno, estas nun brule varmega. - u li donis al vi jesan respondon a
nean? Li eliris el la dormoambro kaj eniris en la manoambron. - La
birdo ne forflugis: i nur deflugis de la arbo, alflugis al la domo kaj
surflugis sur la tegmenton. - Por iu aetita funto da teo tiu i komercisto
aldonas senpage funton da sukero. - Lernolibron oni devas ne tralegi, sed
tralerni. - Li portas rozokoloran superveston kaj teleroforman apelon. -
En mia skribotablo sin trovas kvar tirkestoj. - Liaj lipharoj estas pli grizaj,
ol liaj vangharoj.

humoro humor | humeur | humor | Laune | |


humor.

fermi cerrar | fermer | shut | schliessen, zumachen | |


zamyka.

korpo cuerpo | corps | body | Krper | | ciao.


98
Fundamento de Esperanto

animo alma | me | soul | Seele | | dusza.

kontrakti contratar | contracter | contract | einen Vertrag abschliessen


| | zawiera umow.

um sufijo sin significado definido | suffixe peu employ, et qui reoit


diffrents sens aisment suggrs par le contexte et la signification de la
racine laquelle il est joint | this syllable has no fixed meaning | Suffix
von verschiedener Bedeutung | |
przyrostek nie majcy stlaego znaczenia.

(plenumi perpetrar, cometer, hacer | accomplir | fulfil, accomplish |


erfllen | | spenia.)

bruli arder | brler (tre en feu) | burn (v. n.) | brennen (v. n.) |
| pali si.

ligno madera | bois | wood (the substance) | Holz | , |


drzewo, drwa.

materialo material | matire | material | Stoff | | materja.

bastono bastn | bton | stick | Stock | | kij, laska.

tegmento tejado | toit | roof | Dach | | dach.

funto libra | livre | pound | Pfund | | funt.

ist indica la profesin; p. ej. boto bota - botisto botisto; maro mar -
maristo marinero | marque la profession; ex. boto botte botisto bottier;
maro mer maristo marin | person occupied with; e. g. boto boot
botisto boot-maker; maro sea maristo sailor | sich mit etwas
beschftigend; z. B. boto Stiefel botisto Schuster; maro Meer
maristo Seeman | ; . boto botisto
; maro maristo | zajmujcy si; np. boto but
botisto szewc; maro morze maristo marynarz.
99
Lazaro Ludoviko Zamenhof

koloro color | couleur | color | Farbe | , | kolor.

supre arriba de | en haut | above, upper | oben | | na grze.

telero plato | assiette | plate | Teller | | talerz.

tero tierra | terre | earth | Erde | | ziemia.

kesto cesta | caisse, coffre | chest, box | Kiste, Kasten, Lade | |


skrzynia.

lipo labio | lvre | lip | Lippe | | warga.

haro pelo | cheveu | hair | Haar | | wos.

griza gris | gris | grey | grau | , | szary, siwy.

vango mejilla | joue | check | Wange | | policzek.

32.

Teatramanto ofte vizitas la teatron kaj ricevas balda teatrajn


manierojn. - Kiu okupas sin je meaniko, estas meanikisto, kaj kiu
okupas sin je emio, estas emiisto. - Diplomatiiston oni povas anka
nnomi diplomato, sed fizikiston oni ne povas nomi fiziko, ar fiziko estas
la nomo de la scienco mem. - La fotografisto fotografis min, kaj mi sendis
mian fotografaon al mia patro. - Glaso de vino estas glaso, en kiu antae
sin trovis vino, a kiun oni uzas por vino; glaso da vino estas glaso plena
je vino. - Alportu al mi metron da nigra drapo (Metro de drapo signifus
metron, kiu kuis sur drapo, a kiu estas uzata por drapo). - Mi aetis
dekon da ovoj. - Tiu i rivero havas ducent kilometrojn da longo. - Sur la
bordo de la maro staris amaso da homoj. - Multaj birdoj flugas en la
atuno en pli varmajn landojn. - Sur la arbo sin trovis multe (a multo) da
100
Fundamento de Esperanto

birdoj. - Kelkaj homoj sentas sin la plej feliaj, kiam ili vidas la suferojn
de siaj najbaroj. - En la ambro sidis nur kelke da homoj. - "Da" post ia
vorto montras, ke tiu i vorto havas signifon de mezuro.

teatro teatro | thetre | theatre | Theater | | teatr.

maniero manera | manire, faon | manner | Manier, Weise, Art |


, | sposb, manjera.

okupi ocupar | occuper | occupy | einnehmen, beschftigen |


| zajmowa.

meaniko mecnica | mcanique | mechanics | Mechanik | |


mechanika.

emio qumica | chimie | chemistry | Chemie | | chemia.

diplomatio diplomacia | diplomatie | diplomacy | Diplomatie |


| dyplomacja.

fiziko fsica | phyique | phyics | Phyik | | fizyka.

scienco ciencia | science | science | Wissenschaft | | nauka.

glaso vaso | verre ( boire) | glass | Glas (Gefss) | | szklanka.

nigra negro, negra | noir | black | schwarz | | czarny.

drapo pao | drap | woollen goods | Tuch (wollenes Gewebe) |


| sukno.

signifi significar | signifier | signify, mean | bezeichnen, bedeuten |


| oznacza.

ovo huevo | uf | egg | Ei | | jajko.

bordo orilla (de mar o de ro) | bord, rivage | shore | Ufer | |


brzeg.
101
Lazaro Ludoviko Zamenhof

maro mar | mer | sea | Meer | | morze.

amaso montn | amas, foule | crowd, mass | Haufen, Menge | ,


| kupa, tum.

atuno otoo | automne | autumn | Haufen, Menge | | jesie.

lando pas | pays | land, country | Land | | kraj.

suferi sufrir | souffrir, endurer | suffer | leiden | | cierpie.

najbaro vecino | voisin | neighbour | Nachbar | | ssiad.

mezuri medir | mesurer | measure | messen | | mierzy.

33.

Mia frato ne estas granda, sed li ne estas anka malgranda: li


estas de meza kresko. - Li estas tiel dika, ke li ne povas trairi tra nia
mallara pordo. - Haro estas tre maldika. - La nokto estis tiel malluma, ke
ni nenion povis vidi e anta nia nazo. - Tiu i malfrea pano estas
malmola, kiel tono. - Malbonaj infanoj amas turmenti bestojn. - Li sentis
sin tiel malfelia, ke li malbenis la tagon, en kiu li estis naskita. - Ni forte
malestimas tiun i malnoblan homon. - La fenestro longe estis nefermita;
mi in fermis, sed mia frato tuj in denove malfermis. - Rekta vojo estas
pli mallonga, ol kurba. - La tablo staras malrekte kaj kredeble balda
renversios. - Li staras supre sur la monto kaj rigardas malsupren sur la
kampon. - Malamiko venis en nian landon. - Oni tiel malhelpis al mi, ke
mi malbonigis mian tutan laboron. - La edzino de mia patro estas mia
patrino kaj la avino de miaj infanoj. - Sur la korto staras koko kun tri
kokinoj. - Mia fratino estas tre bela knabino. - Mia onklino estas bona
virino. - Mi vidis vian avinon kun iaj kvar nepinoj kaj kun mia nevino. -

102
Fundamento de Esperanto

Lia duonpatrino estas mia bofratino. - Mi havas bovon kaj bovinon. - La


juna vidvino fariis denove fianino.

mezo mitad | milieu | middle | Mitte | | rodek.

kreski crecer | crotre | grow, increase | wachsen | | rosn.

dika grueso, gruesa | gros | thick, fat | dick | | gruby.

lara ancho, ancha | large | broad | breit | | szeroki.

lumi iluminar | luire | light | leuchten | | wieci.

mola blando, blanda | mou | soft | weich | | mikki.

turmenti | tourmenter | torment | qulen, martern | | mczy.

senti sentir | ressentir, prouver | feel, perceive | fhlen |


| czu.

beni | bnir | bless | segnen | | bogosawi.

nobla | noble | noble | edel | | szlachetny.

rekta recto, recta | droit, direct | straight | gerade | | prosty.

kurba curvo, curva | courbe, tortueux | curved | krumm | |


krzywy.

kredi creer | croire | believe | glauben | | wierzy.

renversi poner al revs | renverser | upset | umwerfen, umstrzen |


| przewraca.

monto montaa | montagne | mountain | Berg | | gra.

kampo campo | champ, campagne | field | Feld | | pole.

koko gallo | coq | cock | Hahn | | kogut.


103
Lazaro Ludoviko Zamenhof

nepo nieto | petit-fils | grandson | Enkel | | wnuk.

nevo sobrino | neveu | nephew | Neffe | | siostrzeniec,


bratanek.

bo indica el parentezco resultante del matrimonio; p. ej. patro padre -


bopatro suego | marque la parent rsultant du mariage; ex. patro pre
bopatro beau-pre | relation by marriage; e. g. patrino mother
bopatrino mother-in-law | durch Heirath erworben; z. B. patro Vater
bopatro Schwiegervater; frato Bruder bofrato Schwager |

; . patro bopatro ,
; frato bofrato , , , | nabyty przez
maestwo; np. patro ojciec bopatro te; frato brat bofrato
szwagier.

duonpatro padrastro | beau-pre | step-father | Stiefvater | |


ojczym.

bovo buey | buf | ox | Ochs | | byk.

34.

La tranilo estis tiel malakra, ke mi ne povis trani per i la


viandon kaj mi devis uzi mian poan tranilon. - u vi havas korktirilon,
por maltopi la botelon? - Mi volis losi la pordon, sed mi perdis la
losilon. - i kombas al si la harojn per arenta kombilo. - En somero ni
veturas per diversaj veturiloj, kaj en vintro ni veturas per glitveturilo. -
Hodia estas bela frosta vetero, tial mi prenos miajn glitilojn kaj iros gliti.
- Per hakilo ni hakas, per segilo ni segas, per fosilo ni fosas, per kudrilo ni
kudras, per tondilo ni tondas, per sonorilo ni sonoras, per fajfilo ni fajfas.
- Mia skribilaro konsistas el inkujo, sablujo, kelke da plumoj, krajono kaj
inksorbilo. - Oni metis anta mi manilaron, kiu konsistis el telero,
104
Fundamento de Esperanto

kulero, tranilo, forko, glaseto por brando, glaso por vino kaj telertuketo.
- En varmega tago mi amas promeni en arbaro. - Nia lando venkos, ar
nia militistaro estas granda kaj brava. - Sur kruta tuparo li levis sin al la
tegmento de la domo. - Mi ne scias la lingvon hispanan, sed per helpo de
vortaro hispana-germana mi tamen komprenis iom vian leteron. - Sur tiuj
i vastaj kaj herboriaj kampoj patas sin grandaj brutaroj, precipe aroj da
bellanaj afoj.

viando carne | viande | meat, flesh | Fleisch | | miso.

poo bolsillo | poche | pocket | Tasche | | kiesze.

korko corcho | bouchon | cork | Kork | | korek.

tiri tirar, jalar | tirer | draw, pull, drag | ziehen | | cign.

topi obturar, tapar | boucher | stop, fasten down | stopfen | |


zatyka.

botelo botella | bouteille | bottle | Flasche | | butelka.

losi cerrar con llave | fermer clef | lock, fasten | schliessen |


| zamyka na klucz.

kombi peinar | peigner | comb | kmmen | | czesa.

somero verano | t | summer | Sommer | | lato.

gliti patinar, resbalar | glisser | sakte | gleiten, glitschen | ,


| lizga si.

frosto helada | gele | frost | Frost | | mrz.

vetero tiempo (atmosfrico) | temps (temprature) | weather | Wetter |


| pogoda.

105
Lazaro Ludoviko Zamenhof

haki cortar con hacha | hacher, abattre | hew, chop | hauen, hacken |
| rba.

segi aserrar | scier | saw | sgen | | piowa.

fosi cavar | creuser | dig | graben | | kopa.

kudri coser | coudre | sew | nhen | | szy.

tondi cortar con tijeras | tondre | clip, shear | scheeren | |


strzydz.

sonori sonar con vibracin prolongada | tinter | give out a sound (as a

bell) | klingen | | brzcze, dzwoni.

fajfi silbar | siffler | whistle | pfeifen | | wista.

inko tinta | encre | ink | Tinte | | atrament.

sablo arena | sable | sand | Sand | | piasek.

sorbi sorber | humer | sip | schlrfen | | chlipa.

brando aguardiente | eau-de-vie | brandy | Branntwein | |


wdka.

tuko trapo | mouchoir | cloth | Tuch (Hals-, Schnupf- etc.) | |


chustka.

militi guerrear | guerroyer | fight | Krieg fhren | | wojowa.

brava bravo, brava | brave, solide | valliant, brave | tchtig |

, | dzielny, chwacki.

kruta escarpado, escarpada | roide, escarp | steep | steil | |


stromy.

tupo escaln | marche, chelon | step | Stufe | | stopie.

106
Fundamento de Esperanto

Hispano Espaol | Espagnol | Spaniard | Spanier | |


Hiszpan.

Germano Aleman | Allemand | German | Deutscher | |


Niemiec.

tamen sin embargo | pourtant, nanmoins | however, nevertheless |


doch, jedoch | | jednak.

vasta vasto, vasta | vaste, tendu | wide, vast | weit, gerumig |


, | obszerny.

herbo hierba | herbe | grass | Gras | | trawa.

pati pastar | patre | pasture, feed animals | weiden lassen | |


pa.

bruto res, bruto | brute, btail | brute | Vieh | | bydo.

precipe principalmente | principalement, surtout | particularly |


besonders, vorzglich | | szczeglnie.

lano lana | laine | wool | Wolle | | wena.

afo carnero | mouton | sheep | Schaf | | owca.

35.

Vi parolas sensencaon, mia amiko. - Mi trinkis teon kun kuko


kaj konfitao. - Akvo estas fluidao. - Mi ne volis trinki la vinon, ar i
enhavis en si ian suspektan malklaraon. - Sur la tablo staris diversaj
sukeraoj. - En tiuj i boteletoj sin trovas diversaj acidoj: vinagro,
sulfuracido, azotacido kaj aliaj. - Via vino estas nur ia abomena acidao. -
La acideco de tiu i vinagro estas tre malforta. - Mi manis bongustan
ovaon. - Tiu i granda altao ne estas natura monto. - La alteco de tiu

107
Lazaro Ludoviko Zamenhof

monto ne estas tre granda. - Kiam mi ien veturas, mi neniam prenas kun
mi multon da pakao. - emizojn, kolumojn, manumojn kaj ceterajn
similajn objektojn ni nomas tolao, kvankam ili ne iam estas faritaj el
tolo. - Glaciao estas dola glaciiigita frandao. - La rieco de tiu i homo
estas granda, sed lia malsaeco estas ankora pli granda. - Li amas tiun i
knabinon pro ia beleco kaj boneco. - Lia heroeco tre plais al mi. - La
tuta suprao de la lago estis kovrita per naantaj folioj kaj diversaj aliaj
kreskaoj. - Mi vivas kun li en granda amikeco.

kuko torta | gteau | c | Kuchen | | pieroek.

konfiti confitar | confire | preserve with sugar | einmachen (mit

Zucker) | | smay w cukrze.

fluida fluido, fluida | liquide | fluid | flssig | | pynny.

suspekti sospechar | suspecter, souponner | suspect | verdchtigen |

| podejrzewa.

acida cido, cida | aigre | sour | sauer | | kwany.

vinagro vinagre | vinaigre | vinegar | Essig | | ocet.

sulfuro azufre | soufre | sulphur | Schwefel | | siara.

azoto nitrgeno | azote | azot | Stickstoff | | azot.

gusto sabor | got | taste | Geschmack | | smak, gust.

alta alto, alta | haut | high | hoch | | wysoki.

naturo naturaleza | nature | nature | Natur | | przyroda.

paki empacar | empaqueter, emballer | pack, put ut | packen,


einpacken | , | pakowa.

108
Fundamento de Esperanto

emizo camisa | chemise | shirt | Hemd | | koszula.

kolo cuello | cou | neck | Hals | | szyja.

cetera dems, restante | autre (le reste) | rest, remainder | brig |


| pozostay.

tolo tela | toile | linen | Leinwand | | ptno.

glacio hielo | glace | ice | Eis | | ld.

frandi golosinear | goter par friandise | dainty | naschen |


| zakomi si.

heroo hroe | hros | hero, champion | Held | | bohater.

plai gustar | plaire | please | gefallen | | podoba si.

lago lago | lac | lake | See (der) | | jezioro.

kovri cubrir | couvrir | cover | verdecken, verhllen | |


zakrywa.

nai nadar | nager | swim | schwimmen | | pywa.

folio hoja | feuille | leaf | Blatt, Bogen | | li, arkusz.

36.

Patro kaj patrino kune estas nomataj gepatroj. - Petro, Anno kaj
Elizabeto estas miaj gefratoj. - Gesinjoroj N. hodia vespere venos al ni. -
Mi gratulis telegrafe la junajn geedzojn. - La gefianoj staris apud la
altaro. - La patro de mia edzino estas mia bopatro, mi estas lia bofilo, kaj
mia patro estas la bopatro de mia edzino. - iuj parencoj de mia edzino
estas miaj boparencoj, sekve ia frato estas mia bofrato, ia fratino estas
mia bofratino; mia frato kaj fratino (gefratoj) estas la bogefratoj de mia
edzino. - La edzino de mia nevo kaj la nevino de mia edzino estas miaj

109
Lazaro Ludoviko Zamenhof

bonevinoj. - Virino, kiu kuracas, estas kuracistino; edzino de kuracisto


estas kuracistedzino. - La doktoredzino A. vizitis hodia la gedoktorojn P.
- Li ne estas lavisto, li estas lavistinedzo. - La filoj, nepoj kaj pranepoj de
reo estas reidoj. - La hebreoj estas Izraelidoj, ar ili devenas de Izraelo.
- evalido estas nematura evalo, kokido - nematura koko, bovido -
nematura bovo, birdido - nematura birdo.

ge los dos sexos reunidos; p. ej. patro padre - gepatroj los padres
(padre y madre); mastro amo - gamastroj amo y ama | les deux sexes
runis; ex. patro pre gepatroj les parents (pre et mre) | of both
sexes; e. g. patro father gepatroj parents | beiderlei Geschlechtes; z.
B. patro Vater gepatroj Eltern; mastro Wirth gemastroj Wirth
und Wirthin | , . patro gepatroj ;
mastro gemastroj | obojej pci, np.
patro ojciec gepatroj rodzice; mastro gospodarz gemastroj
gospodarstwo (gospodarz i gospodyni).

gratuli felicitar | fliciter | congratulate | gratuliren | |


winszowa.

altaro altar | autel | altar | Altar | | otarz.

kuraci curar, sanar | traiter (une maladie) | cure, heal | kuriren, heilen

| | leczy.

doktoro doctor | docteur | doctor | Doctor | | doktr.

pra primitivo, antepasado | bis-, arrire- | great-, primordial | ur- |


- | pra-.

id hijo, descendiente; p. ej. bovo buey - bovido - ternero; Izraelo


Israel - Izraelido Israelita | enfant, descendant; ex. bovo buf bovido

110
Fundamento de Esperanto

veau; Izraelo Isral Izraelido Isralite | descendant, young one; e. g.


bovo ox bovido calf | Kind, Nachkomme; z. B. bovo Ochs bovido
Kalb; Izraelo Israel Izraelido Israelit | , ; . bovo
bovido ; Izraelo Izraelido
| dzieci, potomek; np. bovo byk bovido ciel;
Izraelo Izrael Izraelido Izraelita.

hebreo hebreo | juif | Jew | Jude | | yd.

evalo caballo | cheval | horse | Pferd | | ko.

37.

La ipanoj devas obei la ipestron. - iuj loantoj de regno estas


regnanoj. - Urbanoj estas ordinare pli ruzaj, ol vilaanoj. - La regnestro
de nia lando estas bona kaj saa reo. - La Parizanoj estas gajaj homoj. -
Nia provincestro estas severa, sed justa. - Nia urbo havas bonajn
policanojn, sed ne sufie energian policestron. - Luteranoj kaj Kalvinanoj
estas kristanoj. - Germanoj kaj francoj, kiuj loas en Rusujo, estas
Rusujanoj, kvankam ili ne estas rusoj. - Li estas nelerta kaj naiva
provincano. - La loantoj de unu regno estas samregnanoj, la loantoj de
unu urbo estas samurbanoj, la konfesantoj de unu religio estas
samreligianoj. - Nia regimentestro estas por siaj soldatoj kiel bona patro. -
La botisto faras botojn kaj uojn. - La lignisto vendas lignon, kaj la
lignaisto faras tablojn, seojn kaj aliajn lignajn objektojn. - teliston
neniu lasas en sian domon. - La kuraa maristo dronis en la maro. -
Verkisto verkas librojn, kaj skribisto simple transskribas paperojn. - Ni
havas diversajn servantojn: kuiriston, ambristinon, infanistinon kaj
veturigiston. - La riulo havas multe da mono. - Malsaulon iu batas. -
Timulo timas e sian propran ombron. - Li estas mensogisto kaj
malnoblulo. - Preu al la Sankta Virgulino.
111
Lazaro Ludoviko Zamenhof

an habitante, miembro; p. ej. regno estado - regnano ciudadano;


Bogoto Bogot - bogotano bogotano | membre, habitant, partisan; ex.
regno ltat regnano citoyen | inhabitant, member; e. g. Nov-Jorko
New York Nov-Jorkano New Yorker | Mitglied, Einwohner,
Anhnger; z. B. regno Staat regnano Brger; Varsoviano
Warschauer | , , ; . regno
regnano ; Varsoviano | czonek,
mieszkaniec, zwolennik; np. regno pastwo regnano obywatel;
Varsoviano Warszawianin.

regno estado | lEtat | kingdom | Staat | | pastwo.

vilaano de un pueblo | paysan | caountryman | Bauer | |


wieniak.

provinco provincia | province | province | Provinz | ,


| prowincya.

severa severo, severa | svre | severe | streng | | surowy,


srogi, ostry.

justo justo, justa | juste | just, righteous | gerecht | |


sprawiedliwy.

polico (la) polica | police | police | Polizei | | policya.

sufie suficiente | suffisant | enough | genug | , |


dosy, dostatecznie.

Kristo Cristo | Christ | Christ | Christus | | Chrystus.

Franco Francs | Franais | Frenchman | Franzose | |


Francuz.

112
Fundamento de Esperanto

konfesi confesar | avouer | confess | bekennen, gestehen | ,

| przyznawa.

religio religin | religion | religion | Religion | , | religia.

regimento regimiento | regiment | regiment | Regiment | | pk.

boto bota | botte | boot | Stiefel | | but.

uo zapato | soulier | shoe | Schuh | | trzewik.

lasi dejar, permitir | laisser, abandonner | leave, let alone | lassen |


, | puszcza, zostawia.

droni hundir | se noyer | drown | ertrinken | | ton.

verki escribir (obras literarias) | composer, faire des ouvrages (littr.)


| work (literary) | verfassen | | tworzy, pisa.

ul persona caracterizada por...; p. ej. avara avaro, avara - avarulo un


avaro; bela bello, bella - belulo un hombre bonito | qui est caractris par
telle ou telle qualit; ex. bela beau belulo bel homme | person noted
for...; e. g. avara covetous avarulo miser, covetous person | Person,
die sich durch... unterscheidet; z. B. juna jung junulo Jngling |
, ; . bela
belulo | czowiek, posiadajcy dany przymiot; np. ria bogaty
riulo bogacz.

e an, hasta | mme, jusqu | even | sogar | | nawet.

ombro sombra | ombre | shadow | Schatten | | cie.

prei rezar | prier (Dieu) | pray | beten | | modli si.

virga virgen | virginal | virginal | jungfrulich | |


dziewiczy.
113
Lazaro Ludoviko Zamenhof

38.

Mi aetis por la infanoj tableton kaj kelke da seetoj. - En nia


lando sin ne trovas montoj, sed nur montetoj. - Tuj post la hejto la forno
estis varmega, post unu horo i estis jam nur varma, post du horoj i estis
nur iom varmeta, kaj post tri horoj i estis jam tute malvarma. - En
somero ni trovas malvarmeton en densaj arbaroj. - Li sidas apud la tablo
kaj dormetas. - Mallara vojeto kondukas tra tiu i kampo al nia domo. -
Sur lia vizao mi vidis ojan rideton. - Kun bruo oni malfermis la
pordegon, kaj la kaleo enveturis en la korton. Tio i estis jam ne simpla
pluvo, sed pluvego. - Grandega hundo metis sur min sian antaan
piedegon, kaj mi de teruro ne sciis, kion fari, - Anta nia militistaro staris
granda serio da pafilegoj. - Johanon, Nikolaon, Erneston, Vilhelmon,
Marion, Klaron kaj Sofion iliaj gepatroj nomas Johanjo (a Jojo),
Nikoljo (a Nikojo a Nikjo a Nijo), Ernejo (a Erjo), Vilheljo
(a Vilhejo a Viljo a Vijo), Manjo (a Marinjo), Klanjo kaj Sonjo
(a Sofinjo).

densa denso, densa | pais, dense | dense | dicht | | gsty.

brui hacer ruido | faire du bruit | make a noise | lrmen, brausen |

| szumie, haasowa.

kaleo calez, berlina | carosse, calche | carriage | Wagen | |


powz.

pluvo lluvia | pluie | rain | Regen | | deszcz.

pafi disparar | tirer, faire feu | shoot | schiessen | | strzela.

114
Fundamento de Esperanto

j, nj diminutivo afectivo de nombres masculinos y (nj-) femeninos |


aprs les 1-6 premires lettres dun prnom masculin (nj fminin) lui
donne un caractre diminutif et caressant | affectionate diminutive of
masculine (nj feminine) names | den ersten 1-6 Buchstaben eines
mnnlichen (nj weiblichen) Eigennamens beigefgt, verwandelt
diesen in ein Kosewort | 1-6
(nj ) ,
| dodane do pierwszych 1-6 liter imienia wasnego
mskiego (nj enskiego) rodzaju zmienia je w pieszczotliwe.

39.

En la kota vetero mia vesto forte malpuriis; tial mi prenis broson


kaj purigis la veston. - Li paliis de timo kaj poste li ruiis de honto. - Li
fianiis kun fralino Berto; post tri monatoj estos la edzio; la edzia
soleno estos en la nova preejo, kaj la edzia festo estos en la domo de
liaj estontaj bogepatroj. - Tiu i maljunulo tute malsaiis kaj infaniis. -
Post infekta malsano oni ofte bruligas la vestojn de la malsanulo. - Forigu
vian fraton, ar li malhelpas al ni. - i edziniis kun sia kuzo, kvankam
iaj gepatroj volis in edzinigi kun alia persono. - En la printempo la
glacio kaj la neo fluidias. - Venigu la kuraciston, ar mi estas malsana.
- Li venigis al si el Berlino multajn librojn. - Mia onklo ne mortis per
natura morto, sed li tamen ne mortigis sin mem kaj anka estis mortigita
de neniu; unu tagon, promenante apud la reloj de fervojo, li falis sub la
radojn de veturanta vagonaro kaj mortiis. - Mi ne pendigis mian apon
sur tiu i arbeto; sed la vento forblovis de mia kapo la apon, kaj i,
flugante, pendiis sur la branoj de la arbeto. - Sidigu vin (a sidiu),

115
Lazaro Ludoviko Zamenhof

sinjoro! - La junulo aliis al nia militisttaro kaj kurae batalis kune kun ni
kontra niaj malamikoj.

koto barro | boue | dirt | Koth, Schmutz | | boto.

broso cepillo | brosse | brush | Brste | | szczotka.

rua rojo, roja | rouge | red | roth | | czerwony.

honti avergonzarse | avoir honte | be ashamed | sich schmen |


| wstydzi si.

solena solemner | solennel | solemn | feierlich | |


uroczysty.

infekti infectar | infecter | infect | anstecken | | zaraa.

printempo primavera | printemps | spring time | Frhling | |


wiosna.

relo rail | rail | rail | Schiene | | szyna.

rado ruedo | roue | wheel | Rad | | koo (od woza i t. p.).

pendi pender | pendre, tre suspendu | hang | hngen (v. n.) | |


wisie.

apo gorro | bonnet | bonnet | Mtze | | czapka.

vento viento | vent | wind | Wind | | wiatr.

blovi soplar | souffler | blow | blasen, wehen | | d, dmucha.

kapo cabeza | tte | head | Kopf | | gowa.

brano rama | branche | branch | Zweig | | gaa.

116
Fundamento de Esperanto

40.

En la daro de kelke da minutoj mi adis du pafojn. - La pafado


daris tre longe. - Mi eksaltis de surprizo. - Mi saltas tre lerte. - Mi
saltadis la tutan tagon de loko al loko. - Lia hieraa parolo estis tre bella,
sed la tro multa parolado lacigas lin. - Kiam vi ekparolis, ni atendis adi
ion novan, sed balda ni vidis, ke ni trompiis, - Li kantas tre belan
kanton. - La kantado estas agrabla okupo. - La diamanto havas belan
brilon. - Du ekbriloj de fulmo trakuris tra la malluma ielo. - La domo, en
kiu oni lernas, estas lernejo, kaj la domo, en kiu oni preas, estas preejo.
- La kuiristo sidas en la kuirejo. - La kuracisto konsilis al mi iri en
vitbanejon. - Magazeno, en kiu oni vendas cigarojn, a ambro, en kiu
oni tenas cigarojn, estas cigarejo; skatoleto a alia objekto, en kiu oni
tenas cigarojn, estas cigarujo; tubeto, en kiun oni metas cigaron, kiam oni
in fumas, estas cigaringo. - Skatolo, en kiu oni tenas plumojn, estas
plumujo, kaj bastoneto, sur kiu oni tenas plumon por skribado, estas
plumingo. - En la kandelingo sidis brulanta kandelo. - En la poo de mia
pantalono mi portas monujon, kaj en la poo de mia surtuto mi portas
paperujon; pli grandan paperujon mi portas sub la brako. - La rusoj loas
en Rusujo kaj la germanoj en Germanujo.

surprizi sorprender | surprendre | surprise | berraschen |


| robi niespodzianki.

laca cansado, cansada | las, fatigu | weary | mde | |


zmczony.

trompi engaar | tromper, duper | deceive, cheat | betrgen |


| oszukiwa.

fulmo rayo | clair | lightning | Blitz | | byskawica.


117
Lazaro Ludoviko Zamenhof

viti sudar | suer | perspire | schwitzen | | poci si.

bani baar | baigner | bath | baden | | kpa.

magazeno almacn | magazin | store | Kaufladen | , |


sklep, magazyn.

vendi vender | vendre | sell | verkaufen | | sprzedawa.

cigaro cigarro | cigare | cigar | Cigarre | | cygaro.

tubo tubo | tuyau | tube | Rhre | | rura.

fumo humo | fume | smoke | Rauch | | dym.

ing indica el objeto que se introduce parcialmente en...; p. ej. kandelo


vela - kandelingo candelero | marque lobjet dans lequel se met, ou mieux
sintroduit...; ex. kandelo chandelle kandelingo chandelier | holder
for; e. g. kandelo candle kandelingo candle-stick | Gegenstand, in den
etwas eingestellt, eingesetzt wird; z. B. kandelo Kerze kandelingo
Leuchter | , , ; . kandelo

kandelingo | przedmiot, w ktry si co wsadza,


wstawia; np. kandelo wieca kandelingo lichtarz.

skatolo caja | bote | small box, case | Bchse, Schachtel | |


pudeko.

pantalono pantaln | pantalon | pantaloons, trowsers | Hosen |


| spodnie.

surtuto sobretodo | redingote | over-coat | Rock | | surdut.

brako brazo | bras | arm | Arm | , | rami.

41.

118
Fundamento de Esperanto

talo estas fleksebla, sed fero ne estas fleksebla. - Vitro estas


rompebla kaj travidebla. - Ne iu kreskao estas manebla. - Via parolo
estas tute nekomprenebla kaj viaj leteroj estas iam skribitaj tute
nelegeble. - Rakontu al mi vian malfelion, ar eble mi povos helpi al vi.
- Li rakontis al mi historion tute nekredeblan. - u vi amas vian patron?
Kia demando! kompreneble, ke mi lin amas. - Mi kredeble ne povos veni
al vi hodia, ar mi pensas, ke mi mem havos hodia gastojn. - Li estas
homo ne kredinda. - Via ago estas tre ladinda. - Tiu i grava tago restos
por mi iam memorinda. - Lia edzino estas tre laborema kaj parema, sed
i estas anka tre babilema kaj kriema. Li estas tre ekkolerema kaj
ekscitias ofte e la plej malgranda bagatelo; tamen li estas tre
pardonema, li ne portas longe la koleron kaj li tute ne estas venema. - Li
estas tre kredema: e la plej nekredeblajn aferojn, kiujn rakontas al li la
plej nekredindaj homoj, li tuj kredas. - Centimo, pfenigo kaj kopeko estas
moneroj. - Sablero enfalis en mian okulon. - Li estas tre purema, kaj e
unu polveron vi ne trovos sur lia vesto. - Unu fajrero estas sufia, por
eksplodigi pulvon.

talo acero | acier | steet | Stahl | | stal.

fleksi doblar | flchir, ployer | bend | biegen | | gi.

vitro vidrio | verre (matire) | glass (substance) | Glas | | szko.

rompi romper | rompre, casser | break | brechen | | ama.

ladi alabar | louer, vanter | praise | loben | | chwali.

memori recordar | se souvenir, se rappeler | remember | im


Gedchtniss behalten, sich erinnern | | pamita.

pari ahorar | mnager, pargner | be sparing | sparen | |


oszczdza.
119
Lazaro Ludoviko Zamenhof

bagatelo bagatela | bagatelle | trifle, toy | Kleinigkeit | ,

| drobnostka.

veni vengar | se venger | revenge | rchen | | mci si.

eksciti excitar | exciter, mouvoir | excite | erregen | |


wzbudza.

er uno de muchos objetos de la misma clase; p. ej. sablo arena -


sablero grano de arena | marque lunit; ex. sablo sable sablero un
grain de sable | one of many objects of the same kind; e. g. sablo sand
sablero grain of sand | ein einziges; z. B. sablo Sand sablero

Sandkrnchen | ; . sablo sablero


| oddzielna jednostka; np. sablo piasek sablero ziarnko
piasku.

polvo polvo | poussire | dust | Staub | | kurz.

fajro fuego | feu | fire | Feuer | | ogie.

eksplodi explotar | faire explosion | explode | explodiren | |


wybucha.

pulvo plvora | poudre tirer | gunpowder | Pulver (Schiess-) |


| proch.

42.

Ni iuj kunvenis, por priparoli tre gravan aferon; sed ni ne povis


atingi ian rezultaton, kaj ni disiris. - Malfelio ofte kunigas la homojn, kaj
felio ofte disigas ilin. - Mi disiris la leteron kaj disetis iajn pecetojn en
iujn angulojn de la ambro. - Li donis al mi monon, sed mi in tuj
redonis al li. - Mi foriras, sed atendu min, ar mi balda revenos. - La

120
Fundamento de Esperanto

suno rebrilas en la klara akvo de la rivero. - Mi diris al la reo: via rea


moto, pardonu min! - El la tri leteroj unu estis adresita: al Lia Episkopa
Moto, Sinjoro N.; la dua: al Lia Grafa Moto, Sinjoro P.; la tria: al Lia
Moto, Sinjoro D. - La sufikso "um" ne havas difinitan signifon, kaj tial la
(tre malmultajn) vortojn kun "um" oni devas lerni, kiel simplajn vortojn.
Ekzemple: plenumi, kolumo, manumo. - Mi volonte plenumis lian
deziron. - En malbona vetero oni povas facile malvarmumi. - Sano, sana,
sane, sani, sanu, saniga,, saneco, sanilo, sanigi, sanii, sanejo, sanisto,
sanulo, malsano, malsana, malsane, malsani, malsanulo, malsaniga,
malsanii, malsaneta, malsanema, malsanulejo, malsanulisto, malsanero,
malsaneraro, sanigebla, sanigisto, sanigilo, resanigi, resanianto,
sanigilejo, sanigejo, malsanemulo, sanilaro, malsanaro, malsanulido,
nesana, malsanado, sanulao, malsaneco, malsanemeco, saniginda,
sanilujo, sanigilujo, remalsano, remalsanio, malsanulino, sanigista,
sanigilista, sanilista, malsanulista k. t. p.

atingi alcanzar, lograr | atteindre | attain, reach | erlangen, erreichen |


| dosiga.

rezultato resultado | rsultat | result | Ergebniss | |


rezultat.

iri desgarrar | dchirer | tear, rend | reissen | | rwa.

peco pedazo | morceau | piece | Stck | | kawa.

moto ttulo de cortesa | titre commun | universal title | allgemeiner


Titel | | Mo.

episkopo obispo | vque | bishop | Bischof | | biskup.

grafo conde | comte | earl, count | Graf | | hrabia.

121
Lazaro Ludoviko Zamenhof

difini definir | dfinir, dterminer | define | bestimmen | |


wyznacza, okrela.

122
Fundamento de Esperanto

VORTARO

DE LA

LINGVO INTERNACIA

ESPERANTO

123
Lazaro Ludoviko Zamenhof

ion, kio estas skribita en la lingvo internacia Esperanto, oni


povas kompreni kun helpo de tiu i vortaro. Vortoj, kiuj formas kune unu
ideon, estas skribataj kune, sed dividataj unu de la alia per streketo, tiel
ekzemple la vorto frat'in'o , prezentante unu ideon, estas kunmetita el
tri vortoj, el kiuj iun oni devas seri aparte.

Todo lo que est escrito en el idioma internacional Esperanto, se


puede decir con ayuda de este vocabulario. Las palabras que unidas
forman una idea, se escriben unidas, pero divididas una de la otra por un
apstrofe, as por ejemplo la palabra "frat'in'o", representa una idea que
est formada por tres palabras, de las cuales cada una se debe buscar
aparte.

Tout ce qui est crit en langue internationale Esperanto peut se


comprendre laide de ce dictionnaire. Les mots qui forment ensemble
une seule ide scrivent ensemble mais se sparent les uns des autres par
de petits traits. Ainsi, par exemple, le mot frat'in'o , qui nexprime
quune ide est form de trois mots, et chacun deux se cherche part.

Everything written in the international language Esperanto can be


translated by means of this vocabulary. If several words are required to
express one idea, they must be written in one but, separated by commas;

124
Fundamento de Esperanto

e. g. frat'in'o though one idea, is yet composed of three words, which


must be looked for separately in the vocabulary.

Alles, was in der internationalen Sprache Esperanto geschrieben


ist, kann man mit Hlfe dieses Wrterbuches verstehen. Wrter, welche
zusammen einen Begriff bilden, werden zusammen geschrieben, aber von
einander, durch einen senkrechten Strich getrennt; so ist z. B. das Wort
frat'in'o , welches einen Begriff bildet, aus drei Wrtern
zusammengesetzt, deren jedes besonders zu suchen ist.

, ,
.

, ,

; frat'in'o ,
, ,

Wszystko co napisano w jzyku midzynarodowyn Esperanto,


mona zrozumie przy pomocy tego sownika. Wyrazy, stanowice razem
jedno pojcie, pisze si razem, lecz oddziela si krsk pionow; tak
naprzykad wyraz frat'in'o stanowicy jedno pojcie, zoony jest z
trzech wyrazw, z ktrych kadego naley szuka oddzielnie.

125
Lazaro Ludoviko Zamenhof

A
a terminacin de adjetivos; p. ej. hom' ser humano hom'a humano
| marque ladjectif; ex. hom' homme hom'a humain | termination of
adjectives; e. g. hom' man hom'a human | bezeichnet das Adjektiv; z.
B. hom' Mensch hom'a menschlich | ;

. hom' hom'a | oznacza przymiotnik;


np. hom' czowiek hom'a ludzki.
abat' abate | abb | abbot | Abt | | opat.
abel' abeja | abeille | bee | Biene | | pszczoa.
abi' abeto | sapin | fir | Tanne | | joda.
abomen' abominacin | abomination | abomination | Abscheu |
| odraza.
abon' abono, suscripcin | abonner | subscribe | abonniren |
| prenumerowa.
ablativ' ablativo | ablatif | ablative | Ablativ | |
narzdnik.
abrikot' albaricoque | abricot | apricot | Aprikose | | morela.
absces' absceso | abcs | abscess | Geschwr, Eiterbeule | |
wrzd.
absint' ajenjo | absinthe | absinthium | Wermuth | |
piounkwka.
acer' arce | rable | maple | Ahorn | | klon.
aet' comprar | acheter | buy | kaufen | | kupowa.
126
Fundamento de Esperanto

sub'aet' sobornar | corrompre | corrupt | bestechen |


| przekupyva.
acid' cido, agrio | aigre | sour | sauer | | kwany.
ad' denota duracin de accin; p. ej. paf tiro pafad tiroteo |
pafmarque dure dans laction; ex. paf' coup de fusil pafad' fusillade |
denotes duration of action; e. g. danc' dance danc'ad' dancing |
bezeichnet die Dauer der Thtigkeit; z. B. danc' der Tanz danc'ad'

das Tanzen | ; . ir'


ir'ad' , | oznacza trwanie czynnoci; np. ir' i ir'ad'
chodzi.
adia adios | adieu | good-by | lebe wohl | | bd zdrw.
adjektiv' adjetivo | adjectif | adjective | Eigenschaftswort |
| przymiotnik.
administr' administrar | admininistrer | administer | verwalten |
| zarzdza.
admir' admirar | admirer | admire | bewundern | | podziwia.
admon' amonestar, reprender | exhorter | exhort | ermahnen |

| upomina.
ador' adorar | adorer | adore | anbeten | | uwielbia.
adult' cometer adulterio | adultrer | adulterate | ehebrechen |

| cudzooy.

adverb' adverbio | adverbe | adverb | Nebenwort | |


przyswek.
aer' aire | air | air | Luft | | powietrze.
aer'um' exponer al aire | arer | expose to the air | lften |

| przewietrza.
afabl' afable | affable | affable | freundlich | | uprzejmy.

127
Lazaro Ludoviko Zamenhof

mal'afabl' grosero | grogneur | surly | mrrisch |


| mrukliwy.
afekt' afectacin | affectionner | affect | affectiren | |
afektowa.
afer' asunto, cosa, negocio | affaire | affair | Sache, Angelegenheit |

| sprawa.
ag' accin | agir | act | handeln, verfahren | | postpowa.

a' edad | ge | age | Alter | , | wiek.


agac' destemplar los dientes | agacement | setting on edge |
Stumpfwerden der Zhne | | drtwo.
agl' aguila | aigle | eagle | Adler | | orze.
agord' afinar | accorder | tune | stimmen | | nastraja.
agrabl' agradable | agreable | agreeable | angenehm | |
przyjemny.
a' hecho de o poseyendo la cualidad de p. ej. sek seco sek'a'
cosa seca | sekaquelque chose possdant une certaine qualit ou fait dune
certaine matire: ex. mol' mou mol'a' partie molle dune chose |
made from or possessing the quality of; e. g. sek' dry sek'a' dry
goods | etwas von einer gewissen Eigenschaft, oder aus einem gewissen
Stoffe; z. B. mal'nov' alt mal'nov'a' altes Zeug, frukt' Frucht

frukt'a' etwas aus Frchten bereitetes |


; . mol' mol'a' ;

frukt' frukt'a' | oznacza


przedmiot posiadajacy pewn wasno albo zrobiony z pewnego
materjau; np. mal'nov' stary mal'nov'a' starzyzna; frukt' owoc
frukt'a' co zrobionego z owocw.
ajl' ajo | ail | onion, garlic | Knoblauch | | czosnek.

128
Fundamento de Esperanto

ajn quiera que sea; p. ej. kiu quien kiu ajn quien quiera que sea,
cualquiera | que ce soit; ex. kiu qui kiu ajn qui que ce soit | ever; e.g.
kiu who kiu ajn whoever | auch nur; z. B. kiu wer kiu ajn wer
auch nur | ; . kiu kiu ajn | kolwiek, bd;
np. kiu kto kiu ajn ktokolwiek, ktobd.
akar' caro | caromite | mite | Milbe | , | kleszcz, lepak.

akcel' acelerar | dpcher | accelerate | frdern | |


popiera, przyspiesza.
akcent' acento | accent | accent | Accent | | akcent.
akcept' aceptar | accepter | accept | annehmen | |
przyjmowa.
akcipitr' azor | autour | hawk | Habicht | | jastrzb.

akir' adquirir | acqurir | acquire | erwerben | | uzyska.


akn' acn | bouton, grains de ladrerie | pimple | Finne | () |
wgry, krosty.
akompan' acompaar | accompagner | accompany | begleiten |
| towarzyszy.
akr' agudo, afilado | aigu | sharp | scharf | | ostry.
akrid' saltamontes | sauterelle | grass-hopper | Heuschrecke | |
szaracza.
aks' eje | axe | axle | Achse | | o.
aku' parir | accoucher | lie in | niederkommen, entbunden werden |

| powi.
aku'ist'in' partera | sage-femme | midwife | Hebamme |
| akuszerka.
akuzativ' acusativo | accusatif | accusative | Accusativ |
| biernik.
akv' agua | eau | water | Wasser | | woda.
129
Lazaro Ludoviko Zamenhof

al al, hacia | | to | zu (ersetzt zugleich den Dativ) | (


) | do (zastpuje te celownik).
alad' alondra | alouette | lark | Lerche | | skowronek.
alcion' martn pescador | alcyon | halcyon | Eisvogel | |
zimorodek.
ali' otro | autre | other | ander | | inny.
alk' alce | lan | elk | Elennthier | | o.

almena al menos | au moins | at least | wenigstens |


| przynajmniej.
almoz' limosna | aumne | alms | Almosen | | jamuna.
aln' aliso (vegetal) | aune | alder | Erle | | olsza.
alt' alto | haut | high | hoch | | wysoki.
altar' altar | autel | altar | Altar | | otarz.
alte' altea | althe | althee | Eibisch | | laz.
altern' alterno | alterner | alternate | untereinander abwechseln |
| zmiania si kolejno.
alud' aludir | faire allusion | allude | anspielen | | dawa
przytyk.
alumet' cerilla | allumette | match | Zndhlzchen | | zapaka.
alun' alumbre | alun | alum | Alaun | | aun.
am' amor | aimer | love | lieben | | kocha, lubi.
amas' montn | amas, foule | crowd, mass | Haufen, Menge | ,
| kupa, tum.
amba ambos | lun et lautre | both | beide | | obaj.
ambos' yunque | enclume | anvil | Amboss | | kowado.
amel' almidn | amidon | starch | Strkemehl | | krochmal.
amfibi' amfibio | amphibie | amphibium | Amphibie |
| paz.

130
Fundamento de Esperanto

amik' amigo | ami | friend | Freund | | przyjaciel.


am'ind'um' cortejar | courtiser | court, make love | den
Hof machen | | umizga si.
amoniak' amonico | ammoniac | ammoniac | Ammoniak, Salmiak |
| amoniak.
ampleks' extensin | extension | extension | Umfang | |
objto.
amuz' divertir | amuser | amuse | belustigen | | bawi.
an' habitante miembro; p. ej. Bogot Bogota Bogotan bogotano; |
membre, habitant, partisan; ex. regn' ltat regn'an' citoyen |
inhabitant, member; e. g. Nov-Jork New York Nov-Jork'an' New
Yorker | Mitglied, Einwohner, Anhnger; z. B. regn' Staat regn'an'
Brger; Varsovi'an' Warschauer | , , ; .
regn' regn'an' ; Varsovi'an'
| czonek, mieszkaniec, zwolennik; np. regn' pastwo regn'an'
obywatel; Varsovi'an' Warszawianin.
an'ar' miembro | troupe | troop | Trupp, Truppe | |
gromada, trupa.
ananas' pia | ananas | ananas | Ananas | | ananas.
anas' pato | canard | duck | Ente | | kaczka.
mol'anas' | canard duvet | eider-duck | Eider-ente |
| mikopir.
anel' ngel | ange | angel | Engel | | anio.
angil' angula | anguille | eel | Aal | () | wgorz.
angul' esquina, ngulo | angle | corner, angle | Winkel | | kt.
anim' alma | me | soul | Seele | | dusza.
aniz' ans | anis | anise | Anis | | any.
anka tambin | aussi | also | auch | | take.
ankora todava, an | encore | yet, still | noch | | jeszcze.
131
Lazaro Ludoviko Zamenhof

ankr' ancla | ancre | anchor | Anker | | kotwica.


anonc' anunciar | annoncer | annonce, advert | annonciren |
| ogasza.
anser' oca | oie | goose | Gans | | g.

anstata reemplazo | au lieu de | instead | anstatt, statt | |


zamiast.
anstata'i remplazar | remplacer | replace | ersetzen |

| zastpowa.
ant' terminacin del participio activo presente de los verbos | marque
le participe prsent actif | ending of pres. part. act. in verbs | bezeichnet
das Participium pres. act. |

. | oznacza imiesw czynny czasu teraniejszego.


anta ante, delante | devant | before | vor | | przed.
anta'tuk' delantal | tablier, devantier | apron | Schrze |
| fartuch.
antikv' antiguo | antique | antique | alt, altethmlich | |
staroytny.
antimon' antimonio | antimoine | antimony | Antimon | |
antymon.
Anunciaci' Anunciacin | Annonciation de la Vierge | Annunciation |

Verkndigung Mari | | Zwiastowanie.


apart' separado | qui est part, separ | separate | besonder,
abgesondert | | osobny.
aparten' pertenecer | appartenir | belong | gehren | |
nalee.
apena apenas | peine | scarcely | kaum | | ledwie.
aper' aparecer | paratre, apparatre | appear | erscheinen | |
zjawia si.
132
Fundamento de Esperanto

mal'aper' desaparecer | disparatre | dissappear |


verschwinden | | znika.
aplad' aplauso | applaudir | applaud | applaudiren | |
oklaskiwa.
apog' apoyar | appuyer | lean | anlehnen | | opiera.
apr' jabal | sanglier | wild boar | Eber | , , |
wieprz.

April' abril | Avril | April | April | | Kwiecie.


aprob' aprobar | approuver | approve | billigen, gut heissen |
| aprobowa.

apud junto a | auprs de | near by | neben, an | , | przy, obok.


ar' una coleccin de objetos; p. ej. vort palabral vortar
diccionario | une runion de certains objets; ex. arb' arbre arb'ar'
fort | a collection of objects; e. g. vort' word vort'ar' dictionary |
Sammlung gewisser Gegenstnde; z. B. arb' Baum arb'ar' Wald;
tup' Stufe tup'ar' Treppe, Leiter | ;

. arb' arb'ar' , tup' tup'ar'


| oznacza zbir danych przedmiotw; np. arb' drzewo arb'ar' las;
tup' szczebel, stopie tup'ar' drabina, schody.
arane' araa | araigne | spider | Spinne | | pajk.
aran' arreglo | arranger | arrange | einrichten | | urzdza.
arb' rbol | arbre | tree | Baum | | drzewo.
arb'et'a' chamizo (rbol medio quemado o chamuscado
| arbrisseau, buisson | shrub, bush | Strauch | |
krzak.
arbitr' arbitrario | arbitraire | arbitrary | willkrlich | |
samowolny.

133
Lazaro Ludoviko Zamenhof

ar' arco (para cuerda) | archet | bow (fiddle) | Violinbogen |


| smyczek.
arde' garza | hron | heron | Reiher | | czapla.
ardez' pizarra | ardoise | slate | Schiefer | () | upek.
aren' arena (de combate) | arne | wrestling-place | Arena, Rennbahn |
, | arena.
arest' arrestar | arrter | arrest | verhaften | | aresztowa.
arent' plata | argent (mtal) | silver | Silber | | srebro.
argil' arcilla | argile | clay | Thon | | glina.
argument' argumento | argumenter | argue | beweisen | |
dowodzi.
aritektur' arquitectura | architecture | architecture | Architectur |
| architektura.
ark' arco | arc | arch, bow | Bogen | | uk.
ark'a' construccin en forma de arco | vote | vault |
Gewlbe | | sklepiente.
arleken' arlequn | arlequin | harlequin | Hanswurst | , |
bazen, arlekin.
arm' arma | armer | arm | rsten | , | uzbraja.
arogant' arrogante | arrogant | arrogant | anmassend, hochmthig |

, | zarozumiay.
arsenik' arsnico | arsenic | arsenic | Arsenik | L | arszenik.
art' arte | art | art | Kunst | | sztuka, kunszt.
artifik' artificio | artifice | artifice | Kniff | | fortel.
artik' articulacin | articulation | joint | Gelenk | | staw.
artikol' artculo | article | article | Artikel | , | artyku.
artiok' alcachofa | artichaut | artichoke | Artischoke | |
karczoch.

134
Fundamento de Esperanto

artrit' artristis | goutte | gout | Gicht | |


artretyzm.
as terminacin del tiempo presente de los verbos | marque le prsent
dun verbe | ending of the present tense in verbs | bezeichnet das Prsens |
| oznacza czas teraniejszy.
as' as | as | ace | Ass (Kartsp.) | | as.
asekur' seguro (contrato) | assurer | insure | assecuriren | |
asekurowa.
asign' asignar | asingar | assigner | assign | anweissen | |
asygnowa, przekaza.
asparag' esprrago | asperge | asparagus | Spargel | | szparag.

aspid' spid | aspic | asp, adder | Natter | () | mija.


at' terminacin de participio presente activo de los verbos | marque le
participe prsent passif | ending of pres. part. pass. in verbs | bezeichnet
das Participium praes. passivi |
. | oznacza imiesw bierny czasu teraniejszego.
atak' atacar | attaquer | attack | angreifen | | napada,
atakowa.
atenc' atentar | attenter | attempt | einen Anschlag (Attentat) machen |
| robi zamach.
atend' esperar, aguardar | attendre | wait, expect | warten, erwarten |
, | czeka.
atent' atender | attentif | attentive | aufmerksam | |
uwany.
atest' atestiguar | tmoigner | attest, affirm | zeugen, bezeugen,

bescheinigen | | wiadczy.
ating' conseguir | atteindre | attain, reach | erlangen, erreichen |
| dosiga.

135
Lazaro Ludoviko Zamenhof

atripl' armuelle | patte doie | chenopodium | Melde | | oboda.


atut' triunfo (naipes) | atout | trump | Trumpf | | kozera.
a o | ou | or | oder | | albo, lub.
ad' oir | entendre | hear | hren | | sysze.
Agust' agosto | Aot | August | August | | Sierpie.
askult' escuchar | couter | listen | anhren, horchen | |
sucha.
atun' otoo | automne | fall (of the year) | Herbst | | jesie.

av' abuelo | grand-pre | grandfather | Grossvater | , |


dziad.
avar' avaro | avare | covetous | geizig | | skpy.
avel' avellana | noisette, aveline | hazel-nut | Haselnuss |

| orzech laskowy.
aven' avena | avoine | oats | Hafer | | owies.
aventur' aventura | aventure | adventure | Abenteuer | |
przygoda.
avert' advertir | avertir, prvenir | warn | warnen | |
przestrzega.
avid' avido | avide, convoiteux | eager, covetous | gierig | |
chciwy.

aviz' aviso | avis | advice | Avis | | awizacya.


azen' asno | ne | ass | Esel | | osio.
azot' nitrgeno | azote | azot | Stickstoff | | azot.

136
Fundamento de Esperanto

B
babil' charlar | babiller | chatter | schwatzen, plaudern | |
papla.
bagatel' bagatela | bagatelle | trifle, toy | Kleinigkeit | ,

| drobnostka.
bajonet' bayoneta | baonnette | bayonet | Bajonett | | bagnet.
bak' cocer al horno | cuire | bake | backen | , | piec,
wypieka.
bala' barrer | balayer | sweep | fegen | , | zamiata.
balanc' balancear | balancer | balance, swing | schaukeln | |
huta, koysa.
balbut' balbucir | bgayer, balbutier | stammer | stottern, stammeln |
| jka si.
baldaken' baldaqun, palio | baldaquin | canopy | Baldachin |
| baldachin.
balda pronto | bientt | soon | bald | , | zaraz.
balen' ballena | baleine | whale | Wallfisch | | wieloryb.
balen'ost' hueso de ballena | baleine | whale-bone |
Fischbein | | fiszbin.
balustrad' balaustrada | garde-fou, balustrade | balustrade | Gelndar |
| porcz.
bambu' bamb | bambou | bamboo | Bambus | | bambus.
ban' baar | baigner | bath | baden | | kpa.

137
Lazaro Ludoviko Zamenhof

band' banda, manada | bande, troupe | band | Bande, Rotte | ,


| banda, zgraja.
bant' lazo | nud | loop | Schlefe | | ptlica.
bapt' bautizar | baptiser | baptise | taufen | | chrzci.
bapt'an' compadre | compre | god-father | Gevatter |
| kum.
bapt'o'fil' ahijado | filleul | god-son | Taufsohn |
, | chrzeniak.
bapt'o'patr' padrino | parrain | god-father | Pathe,
Taufvater | | chrestny ojciec.
bar' obstculo | barrer | bar, obstruct | versperren | |
zagradza.
bar'il' barrera | haie | hedge | Zaum | | parkan.
barakt' forcejear | gigotler; pitiner | sprawl, trip | zappeln |
| trzepota.
barb' barba | barbe | beard | Bart | | broda.
barbir' barbero | barbier | barber | Barbier | ,
| felczer.
bar' sopa de remolachas | soupe de betteraves | red-beet-soup |
Beetensuppe | | barszcz.
barel' barril | tonneau | keg, barrel | Fass, Tonne | | beczka.
bark' barco | barque | bark | Barke | | barka.
bask' faldo, cola | basque | lappet | Schoss, Rockschoss | | poa.
bast' liber | corce darbre | bark (of a tree) | Bast | , |
yko.
bastion' bastin | bastion | bulwark | Bollwerk | | baszta,
warownia.
baston' bastn | bton | stick | Stock | | kij, laska.
bat' golpear | battre | beat | schlagen | | bi.
138
Fundamento de Esperanto

batal' combate | combattre | fight | kmpfen | | walczy.


batal'il' arma | arme | weapon | Gewehr | | bro.
bazar' bazaar, mercado | march foire | market fair | Markt | |
targ, rynek.
bed' bancal | couche | bed (garden) | Beet | | grzda, zagon.

bedar' lamentar | regretter | pity, regret | bedauern | |


aowa.
bek' pico | bec | beak | Schnabel | | dzib.
bel' bello | beau | beautiful | schn, hbsch | | pikny.
beladon' brelladona | belladonne | belladonna | Tollkirsche |
| pokrzyk, wilcza jagoda.
ben' bendecir | bnir | bless | segnen | | bogosawi.
benk' banco (asiento) | banc | bench | Bank (zum Sitzen) | |
awka.
ber' baya | baie | berry | Beere | | jagoda.
best' animal | animal | beast | Thier | | zwierz.
bet' remolacha | betterave | red beet | Runkelrbe | |
wika, burak.
betul' abedul | bouleau | birch (tree) | Birke | | brzoza.
bezon' necesitar | avoir besoin de | need, want | brauchen | |
potrzebowa.

bien' finca, propiedad | bien | goods, estate | Gut, Landgut | |


posiado ziemska, majtek.
bier' cerveza | bire | beer | Bier | | piwo.
bind' encuadernar | relier | bind (books) | binden (Bcher) |
| oprawia.
bird' ave | oiseau | bird | Vogel | | ptak.
biskvit' bizcocho | biscuit | biscuit | Zwieback | | sucharek.

139
Lazaro Ludoviko Zamenhof

bismut' bismuto | bismuth | bismuth | Bismuth | | bismut.

blank' blanco | blanc | white | weiss | | biay.


blat' cucaracha | blatte (ins) | scab | Schabe | | karaczan.
blek' gritar (los animals) | beugler, hennir etc. | cry (of beasts) |
blken, wiehern etc. | , , . | becze, re.

blind' ciego | aveugle | blind | blind | | lepy.

blond' rubio | blond | fair | blond | , | blondyn,


powy.
blov' soplar | souffler | blow | blasen, wehen | | d, dmucha.
blu' azul | bleu | blue | blau | | niebieski.
bo' relacin por matrimonio p. ej. patrin madre bopatrin
suegra | marque la parent resultant du mariage; ex. patr' pre
bo'patr' beau-pre | relation by marriage; e. g. patr'in' mother
bo'patr'in' mother-in-law | durch Heirath (eigene oder fremde) erworben;
z. B. patr' Vater bo'patr' Schwiegervater; frat' Bruder bo'frat'

Schwager | ( ); . patr'
bo'patr' , ; frat' bo'frat' , ,
, | nabyty przez maestwo (wasne lub obce); np. patr' ojciec
bo'patr' te; frat' brat bo'frat' szwagier.
boa' boa | boa | boa | Riesenschlange | , | boa.
boat' bote | bateau, canot | boat, bark | Boot | | bat, d.
boben' bobina, carrete | bobine | spool, bobin | Spule | |
cewka, szpulka.
boj' ladrar | aboyer | bark (dogs) | bellen | | szczeka.

bol' hervir | bouillir | boil (vb.) | sieden | | kipi, wrze.


bombon' bombn | bonbon | dainties | Bonbon | | cukierek.
bon' bueno | bon | good | gut | , | dobry.

140
Fundamento de Esperanto

bor' hueco | percer | bore (vb.) | bohren | | wierci,


widrowa.
boraks' brax | borax | borax | Borax | | boraks.
bord' orilla (de mar o ro) | bord, rivage | shore | Ufer | | brzeg.
border' orlar, ribetear | border | border | sumen, besumen |
() | obrbia, bramowa.
bors' bolsa (lonja) | bourse | bourse, exchange | Brse (der Kaufleute) |
| gieda.
bot' bota | botte | boot | Stiefel | | but.
botel' botella | bouteille | bottle | Flasche | | butelka.
bov' buey | boeuf | ox | Ochs, Stier | | byk.
brak' braso | bras | arm | Arm | , | rami.
bram' brme | bream | Brassen | | leszcz.
bran' salvado (de cereal) | son | bran | Kleie | | otrby.

bran' rama | branche | branch | Zweig | | gaa.


brand' aguardiente | eau-de-vie | brandy | Branntwein | | wdka.
brank' branquia | branchies, oues | gill, fish-ear | Kieme | |
dychawka.
brasik' col | chou | cabbage | Kohl | | kapusta.
brav' valiente, bravo | brave, solide | valiant, brave | tchtig |

, | dzielny, chwacki.
bret' anaquel, estante | tablette | tablet, shelf | Wandbrett, Regal |
| pka.
brid' rienda | bride | bridle | Zaum | | uzda.
brik' ladrillo | brique | brick | Ziegel | | cega.
bril' briller | shine | glnzen | | byszcze.
briliant' brillante | brillant | brilliant | Brillantstein | |
brylant.

141
Lazaro Ludoviko Zamenhof

brod' bordar | broder | stitch, embroider | sticken | |


haftowa.
brog' escaldar | chauder | scald | brhen | |
parzy.
bronz' bronce | bronze | bronze | Bronze | | bronz.
bros' cepillo | brosse | brush | Brste | | szczotka.
brov' ceja | sourcil | eye-brow | Augenbraue | | brew.

bru' ruido | faire du bruit | noise | lrmen, brausen | | szumie,


haasowa.

brul' arder | brler (tre en feu) | burn (v. n.) | brennen (v. n.) | |
pali si.
brul'um' inflamacin | inflammation | inflammation | Entzndung |
| zapalenie.
brun' moreno | brun | brown | braun | | brunatny.
brust' pecho | poitrine | breast | Brust | | pier.
brut' bruto, res | brute, btail | brute | Vieh | | bydo.
bub' pillete, rapaz | polisson | wicked boy | Bube | |
ulicznik.
bubal' bfalo | buffle | buff, buffle | Bffel | | baw.
bu' matar (reses) | casilla, garita, cabina | tuer, assommer | slaughter,
butcher | schlachten | | zabija, rzeza.
bud' casilla, garita, cabina | boutique | booth, shop | Bude | |
buda.
buf' sapo | crapaud | toad | Krte | | ropucha.
bufed' bufete (restaurante) | buffet | buffet | Buffet | | bufet,
kredens.
buk' hebilla | boucle | latch, buckle | Schnalle | | sprzczka.

142
Fundamento de Esperanto

buked' ramo, ramillete | bouquet | nosegay | Strauss (Blumen) |


| bukiet.
bukl' bucle | boucle | buckle, lock | Locke | | lok, pukiel.
bul' bola | boule, motte | clod | Kloss | , | bryla, kluska.
bulb' bulbo | oignon | bulb | Zwiebel | | cebula.
buljon' caldo | bouillon | broth | Bouillon | | buljon.
bulk' panecillo, bollo | pain blanc | manchet loaf | Semmel | |
buka.
burd' abejorro | bourdon | humblebee | Hummel | | trzmiel.
bur' burgus | bourgeois | burgher | Brger (nicht adeliger) |

| mieszczanin.
buron' botn, yema | bourgeon | bud | Knospe | () |
pczek.
bu' boca | bouche | mouth | Mund | | usta.
bu'um' bozal, mordaza | muselire | mouth-basket | Maulkorb |
| kaganiec.
buel' fanega | boisseau | bushel | Scheffel | | korzec.
buter' mantequilla | beurre | butter | Butter | () | maso.
butik' tienda | boutique | shop, hall | Laden, Krambude |
() | sklep.
buton' botn | bouton | button | Knopf | | guzik.
buton'um' abotonar | boutonner | button | zuknpfen | |
zapina.

143
Lazaro Ludoviko Zamenhof

C,
agren' disgusto | chagriner | disappoint | verdriessen |
| martwi.
am' gamuza | chamois | wild goat | Gemse | | dzika koza,
giemza.
ambelan' chambeln | chambellan | chamberlain | Kammerherr |
| szambelan.
ambr' habitacin | chambre | chamber | Zimmer | | pokj.
ampan' champaa | champagne (vin de) | champagne | Champagner |
| szampan.
an' gatillo | chien de fusil | cock | Hahn (am Schiessgewehre) |
| kurek.
ap' gorro | bonnet | bonnet | Mtze | | czapka.
apel' sombrero | chapeau | hat | Hut | | kapelusz.
apitr' captulo | chapitre | chapter | Kapitel | () | rozdzia.
ar porque | car, parce que | for | weil, denn, da | , |
albowiem, poniewa.
arlatan' charlatn | charlatan | charlatan | Charlatan | |
szalbierz.
arm' encanto | charmant | charm | anmuthig | | nadobny.
arnir' charnela, gozne | charnier | hing | Charnier | | nit,
wycicie.

144
Fundamento de Esperanto

arpent' hacer trabajos de carpintera | charpenter | do carpenters


work | zimmern | | ciosa.
arpent'ist' carpintero | charpentier | carpenter |
Zimmermann | | ciela.
arpi' hila | charpie | lint for a wound | Charpie | | skubanka.
as' cazar | chasser (vnerie) | hunt | jagen, Jagd machen | |
polowa.
as'a' presa | gibier | game, venison | Wild | |
zwierzyna.

ast' castidad | chaste | chaste | zchtig, keusch | |


niepokalany, czysty.
e en, en casa de | chez | at | bei | , | u, przy.
ced' ceder | cder | yield, give up | abtreten, weichen | |
ustpowa.
cedr' cedro | cdre | cedar | Ceder | | cedr.
ef' principal | principal | chief | Haupt, Chef | , | szef,
gwny.
cejan' anciano | aubifoin, bluet | corn-flower | Kornblume | |
bawatek.

cel' apuntar a, aspirar a | viser | aim | zielen | | celowa.


el' clula | ceilule | cell | Zelle | , , | cela, komrka.
cement' cemento | ciment, lut | cement, lute | Cement, Kitt | |
cement, kit.
emiz' camisa | chemise | shirt | Hemd | | koszula.

en' cadena | chaine | chain | Kette | | acuch.


cent cien | cent | hundred | hundert | | sto.
cerb' cerebro | cerveau | brain | Gehirn | | mzg.
eriz' cereza | cerise | cherry | Kirsche | | winia.
145
Lazaro Ludoviko Zamenhof

erk' ataud | cercueil | coffin | Sarg | | trumna.


erp' sacar, extraer | puiser | draw | schpfen (z. B. Wasser) | |
czerpa.
cert' cierto, seguro | certain | certain, sure | sicher, bekannt, gewiss |

, | pewny, znany.

cert'ig' asegurar | assurer | assure | versichern | |


zapewnia.
cerv' ciervo | cerf | deer | Hirsch | | jele.
nord'a cerv' ciervo del norte, reno | renne | reindeer |

Rennthier | | renifer, ren.


es' cesar | cesser | cease, desist | aufhren | | przestawa.
ceter' resto | autre (le reste) | rest, remainder | brig | |
pozostay.
eval' caballo | cheval | horse | Pferd | | ko.
ci t, vos | tu, toi, | thou | du | | ty.
ci'a vuestro | ton, ta | thy, thine | dein | | twj.
i indica proximidad; p. ej. tiu ese tiu i este; tie all tie i aqu |
ce qui est le plus prs; ex. tiu celui-l tiu i celui-ci | denotes
proximity; e. g. tiu that tiu i this; tie there tie i here | die nchste
Hinweisung; z. B. tiu jener tiu i dieser; tie dort tie i hier |
; . tiu tiu i ; tie tie i

| okrelenie najblisze; np. tiu tamten tiu i ten; tie tam tie i
tu.
ia de toda clase | chaque | every | jedweder, jeglicher | ,
| wszelaki.
iam siempre | toujours | always | immer | | zawsze.
ie en todo lugar | partout | everywhere | berall | | wszdzie.

146
Fundamento de Esperanto

iel de todas maneras | de chaque (toute) manire | in every manner |


auf jede Weise | | wszelkim sposobem.
iel' cielo | ciel | heaven | Himmel | | niebo.
iel'ark' arco ris | arc-en-ciel | rain-bow | Regenbogen |
| tcza.
iel'ir' Ascencin | Ascension | Ascension | Himmelfahrt
Christi | | Wniebowstpienie.
if' arrugar, ajar | froisser, chiffonner | crumple, muss | zerknittern,
zerknllen | | mitosi.
cifer' cifra | chiffre | cipher | Ziffer | | cyfra.
cifer'plat' esfera de reloj | cadran | dial | Zifferblatt |
| tarcza zegarowa.
ifon' harapo, trapo | chiffon | rag | Lappen, Lumpen | |
szmata.
cigar' cigarro, puro | cigare | cigar | Cigarre | | cygaro.
cigared' cigarrillo | cigarette | cigarette | Cigarette | |
papieros.
cign' cisne | cygne | swan | Schwan | | abd.
ikan' criticar, zaherir | cancaner | chicane | Klatschereien machen |
| rozsiewac plotki.
cikatr' cicatriz | couture, cicatrice | scar, cicatrice | Narbe | |
blizna.
cikoni' ciguea | cigogne | stork | Storch | | bocian.
cikori' achicoria amarga | chicore | chicory | Cichorie | |
cykorya.
cim' chinche | punaise | bug | Wanze | | pluskwa.
cimbal' cimbalos, platillos | cymbale | cymbal | Cymbel | |
cymbay.
cinabr' cinabrio | cinabre | cinnabar | Zinnober | | cynober.
147
Lazaro Ludoviko Zamenhof

cinam' canela | cannelle | cinnamon | Zimmt | | cynamon.


cindr' ceniza | cendre | ash, cinder | Asche | | popi.
io todo | tout | everything | alles | | wszystko.
cipres' ciprs | cyprs | cypress | Cypresse | | cyprys.
cir' betn | cirage | shoe-polish | Wichse | | szuwaks.
irka alrededor de | autour de, environ | about, around | um, herum,
gegen | , | okoo, dokoa.
irka'a' alrededores | alentours | environs | Umgegend |
| okolica.
irka'i circundar | entourer | encircle, environ | umgeben
| | otacza.
irka'o periferia, perimetro | circuit, enceinte |
circumference | Umfang, Umkreis | | obwd.
irka'man' brazalete | bracelet | bracelet | Armband |
| bransoletka.
irka'pren' agarrar, abrazando | embrasser | embrace |
umarmen | | obejmowa, ciska.
irka'skrib' circunscribir | circonscrire | circumscribe |
umschreibcn | | opisywa.
cirkel' comps | cercle, compas | circle, compass | Zirkel (Instrument) |
| cyrkiel.
cirkonstanc' circunstancia | cirkonstance | circumstance | Umstand |
| okoliczno.
cirkuler' circular | circulaire | circular | Cirkular | |
oklnik.
cit' citar | citer | cite | citiren | | przytacza, cytowa.
citr' citara | cithare | guitar | Zither | | cytra.
citron' limn | citron | lemon | Citrone | | cytryna.

148
Fundamento de Esperanto

iu cada, cada uno | chacun | each, every one | jedermann | ,


| wszystek, kady.

iu'j todos | tous | all | alle | | wszyscy.


civiliz' civilizar | civiliser, claircir | civilize, clear up | aufklren |

| owieca.
iz' cincelar | creuser avec le ciseau | chisel | meisseln | |
dutowa.
j' diminutivo afectuoso para los nombres masculinos; p. ej. Jojan
Juan Joj Juancho | aprs les 1-5 premires lettres dun prnom
masculin lui donne un caractre diminutif et caressant; ex. Miael'
Mi'j' | affectionate diminutive of masculine names; e.g. Johan' John
Jo'j' Johnnie | den 1-5 Buchstaben eines mnnlichen Eigennamens
beigefgt verwandelt diesen in ein Kosewort; z. B. Miael' Mi'j';
Aleksandr' Ale'j' | 1-5
, ;
. Miael' Mi'j'; Aleksandr' Ale'j' | dodane do pierwszych
1-5 liter imenia wasnego mzkiego rodzaju zmienia je w pieszczotliwe;
np. Miael' Mi'j'; Aleksandr' Ale'j' .
okolad' chocolate | chocolat | chocolate | Chocolade | |
czekolada.
col' pulgada | pouce | inch | Zoll (Mass) | | cal.
u acaso (partcula para preguntar) | est-ce que | whether | ob | ,

| czy.

149
Lazaro Ludoviko Zamenhof

D
da es usado en lugar de de despus de palabras que expresan peso o
medida; p. ej. funto de viando una libra de carne, gaso da teo un vaso
de t | de (aprs les mots marquant mesure, poids, nombre) | is used
instead of de after words expressing weight or measure; e. g. funt'o da
viand'o a pound of meat, glas'o da te'o a cup of tea | ersetzt den Genitiv
(nach Mass, Gewicht u. drgl. bezeichnenden Wrtern); z. B. kilogram'o
da viand'o ein Kilogramm Fleisch; glas'o da te'o ein Glass Thee |

( , , . .)
; . kilogram'o da viand'o ;
glas'o da te'o | zastpuje przypadek drugi (po sowach
oznaczajcych miar, wag i. t. p.); np. kilogram'o da viand'o kilogram
misa; glas'o da te'o szklanka herbaty.
daktil' datil | datte | date (fruit) | Dattel | | daktyl.
dam'o'j juego de damas | jeu de dames | draughts |
Damenspiel | () | warcaby.
damask' damasco | damas | damask | Damast | | adamaszek.
danc' bailar | danser | dance | tanzen | | taczy.
dand' dando, petimetre | petit-matre | dandy | Stutzer | |
fircyk, elegant.
daner' peligro | danger | danger | Gefahr | |
niebezpieczestwo.

150
Fundamento de Esperanto

dank' agradecer, dar gracias | remercier | thank | danken |


| dzikowa.

dat' flecha | date | date | Datum | () | data.


dativ' dativo | datif | dative | Dativ | | celownik.
datur' datura | datura | datura | Stechapfel | | bielu,
dzidzierzava.
dar' durar | durer | endure, last | dauern | | trwa.
dar'ig' continuar | continuer | continue | fortsetzen |
| dalej cign.
de de; desde | de | of, from | von; ersetzt auch den Genitiv | ;

| od; zastpuje te dopeniacz.


dec' ser conforme, decoroso | tre d, tre convenable | be due,
become | gebhren | | nalee si.

decid' decidir | dcider | decide | entscheiden, beschliessen | |


rozstrzyga.
Decembr' diciembre | Dcembre | December | December | |
Grudzie.
deifr' decifrar | dchiffrer | decipher | entziffern | |
wyczyta, rozwiza.
dedi' dedicar | vouer, ddier | dedicate | widmen | |
powica, dedykowa.
defend' defender | dfendre | defend | vertheidigen | |
broni.
degel' deshelarse | dgeler (se) | thaw | aufthauen | | odwilgn.
degener' degenerar | dgnrer | degenerate | ausarten | |
wyradza si.
degrad' degradar | dgrader | degrade | degradiren | |
degradowac.
151
Lazaro Ludoviko Zamenhof

deor' estar de guardia, servico o turno | tre de service | be waiter |


den Dienst haben | | deurowa.
dek diez | dix | ten | zehn | | dziesi.
deklinaci' declinar | dcliner | decline | decliniren |
(.) | przypadkowa.
dekliv' declive | dclivit | declivity | Abhang | | pochyo.
dekstr' derecha | droit, droite | right-hand | recht | | prawy.

mal'dekstr' izquierda | gauche | left | link | | lewy.


delfen' delfn | dauphin | dolphin | Delphin | | delfin.

delikat' delicado | dlicat | delicate, fine | fein, zart | |


delikatny.
delir' delirio | tre en dlire, rver | be light-headed, rave | irre reden |
| majaczy.
demand' preguntar | demander, questionner | demand, ask | fragen |
| pyta.
demon' demonio | dmon | demon | Dmon | | demon.
denar' drenario | denier | denier, penny | Denar | | denar.
dens' denso | pais, dense | dense | dicht | | gsty.
dent' diente | dent | tooth | Zahn | | zb.
denunc' denunciar | denoncer | denounce | denunciren | |
denuncyowa.
des tanto (tanto cuanto- ju des) | dautant plus | the (the... the

ju... des) | desto, um so | | tem.


deput' diputar | dputer | depute | abordnen | , |
wyprawia.
desegn' dibujar | dessiner | design, purpose | zeichnen | |
kreli, rysowa.

152
Fundamento de Esperanto

detal' detalle | dtaill | detail | ausfhrlich | |


szczegowy.
detru' destruir | dtruire | destroy | zerstren | | burzyd,
niszczy.
dev' deber, obligacin | devoir | ought, must | sollen |
| musie.
dev'ig' obligar | ncessiter | necessitate, compel | nthigen, zwingen |
| pzymusza.
deviz' diviza, lema | devise | device | Devise | | dewiza.
dezert' desierto | dsert | desert | Wste | | pustynia.
dezir' desear | dsirer | desire | wnschen | | yczy.
Di' Dios | Dieu | God | Gott | | Bg.
diabl' diablo | diable | devil | Teufel | , | djabe.
diamant' diamante | diamant | diamond | Diamant | | dyament.
dibo' crepsculo, disoluto | dbaucher, crapuler | debauch, revel, riot |
schwelgen | | hula.
didelf' zarigueya | didelphe, philandre | opossum | Beutelthier |
| dydelf, torebnik.
difekt' estropear | endommager, dtriorer | damage, injure |
beschdigen, verletzen | | uszkadza.
diferenc' diferir, ser diferente | diffrer (v. n.) | differ | sich
unterscheiden | | rnic si.

difin' definir | dfinir, dterminer | define | bestimmen | |


wyznacza, okrela.
dig' dique | digue | embank | Damm | | tama.

digest' digerir | digrer | digest | verdauen | ( )


| trawi.
dik' gordo | gros | thick | dick | | gruby.

153
Lazaro Ludoviko Zamenhof

dikt' dictar | dicter | dictate | dictiren | | dyktowa.


diligent' diligente | diligent, assidu | diligent | fleissig | |
pilny.
diman' domingo | dimanche | Sunday | Sonntag | |
niedziela.
dir' decir | dire | say | sagen | | powiada.
direkt' dirigir | diriger | direct | richten | | kierowa.
direkt'o direcicin | direction | direction | Richtung | |
kierunek.
direkt'il'o (de ip'o) timn | gouvernail | helm | Steuerruder | |
ster.
dis' indica divisn, diseminacin; p. ej. sem sembar dissem
deiseminar; ir rasgar disir desgarrar | marque division, dissmination;
ex. ir' aller dis'ir' se sparer, aller chacun de son ct | has the same
force as the English prefix dis; e. g. sem' sow dis'sem' disseminate;
ir' tear dis'ir' tear to pieces | zer; z. B. ir' reissen dis'ir'
zerreissen | -; . ir' dis'ir' | roz-; np. ir'
rwa dis'ir' rozrywa; kur' biega dis'kur' rozbiega si.
dis'ig' separa, desunir | sparer, dsunir | separate, disunite | trennen |
| rozcza.
diskont' descuento | escompter | discount | discontiren |
, | dyskontowa.
dispon' disponer | disposer | dispose | verfgen, disponiren |
| rozporzdza.
disput' disputar | disputer | dispute | streiten, disputiren | |
sprzecza si.
distil' destilar | distiller | distill | destilliren | |
destylowa.

154
Fundamento de Esperanto

disting' distinguir | distinguer | distinguish | auszeichnen | |


odznacza.

distr' distraer | distraire | distract | zerstreuen | |


rozprasza, roztarga.
distrikt' distrito | district | district | Bezirk | | okrg.
diven' adivinar | deviner | divine, guess | errathen | |
odgadywa.
divers' diverso | divers | various, diverse | verschieden | |
rny.

divid' dividir | diviser, partager | divide | theilen | | dzieli.


do pues, luego, por lo tanto | donc | then, indeed, however | doch, also |
| wic.
dol' dulce | doux | sweet | sss | | sodki.
dolor' dolor | faire mal, causer de la douleur | sorrow | schmerzen |

( ) | bole, dolega.
dom' casa | maison | house | Haus | | dom.
doma' doler o temer perjuicios, daos, ofensas o gastos | dommage |
pity (it is a pity) | Schade (es ist) | | szkoda.
domen' dominio | domino | domino | Domino | | domino.
don' dar | donner | give | geben | | dawa.
al'don' aadir | ajouter | add to | zugeben, beilegen |
| dodawa.
donac' regalar | faire cadeau, donner en prsent | make a present |
schenken | | darowa.
dorlot' consentir | gter, dorloter | spoil | htscheln | |
pieci.
dorm' dormir | dormir | sleep | schlafen | | spa.
dorn' espina | pine | thorn | Dorn | | cier.
155
Lazaro Ludoviko Zamenhof

dors' dorso | dos | back | Rcken | | grzbiet.

dot' dar una dote | doter | endow | ausstatten | ()


| wyposay.
dot'o dote | dot | dowry | Mitgift | | posag.
drak' dragn | dragon | dragon, drake | Drache | | smok.
drap' pao (de lana) | drap | woollen goods | Tuch (wollenes Gewebe)
| | sukno.
drapir' ornar con colgaduras, empavesar | draper | cover with cloth |
drapiren | | drapowa.
dra' trillar | battre (le bl) | thrash | dreschen | | mci.
dres' amaestrar, domar animales | dresser | dress, make straight |
dressiren, abrichten | | tresowa.
drink' beber demasiado alchol; boire, ivrogner | drink, tipple | saufen,
zechen | ( ) | pi (wdk i t. p.).
drink'ej' taberna | cabaret, taverne | inn, tavern | Schenke
| | szynkownia.
drog' droga | drogue | drug | Drogue | | towary
aptekarskie.
dron' ahogarse | se noyer | drown | ertrinken | | ton.
du dos | deux | two | zwei | | dwa.

dub' dudar | douter | doubt | zweifeln | | wtpi.


duk' duque | duc | duke | Herzog | | ksie.
dum durante, mientras; pendant, tandis que | while | whrend | ,

| pki, podczas gdy.


dum'e entretanto | cependant | meanwhile, during | unterdessen |

| tymczasem.
dung' tomar a sueldo, emplear | louer, embaucher | hire | dingen |
| najmowa.
156
Fundamento de Esperanto

du'on'patr' padrastro | beau-pre | step-father | Stiefvater | |


ojczym.

157
Lazaro Ludoviko Zamenhof

E
e terminacin de los adverbios; p. ej. bon bueno bone bien |
marque ladverbe; ex. bon'e bien | ending of adverbs; e. g. bon' good

bon'e well | Endung des Adverbs; z. B. bon'e gut | ;


. bon'e | zakoczenie przyswka; np. bon'e dobrze.
eben' plano, llano | gal (de mme plan) | even, smooth | eben, glatt |
| rwny.
ebl' posible | possible; ex. kompren' comprendre kompren'ebl'
comprhensible | able, possible | mglich | | moliwy.
ebl'e posiblemente | peut-tre | perhaps, may-be |
vielleicht | | moe.
ebon' bano | bne | ebony | Ebenholz | | heban.
ec' indica la cualidad; p. ej. bon bueno bonec bondad | marque la
qualit (abstraitement); ex. bon' bon bon'ec' bont; vir' homme
vir'ec' virilit | denotes qualites; e. g. bon' good bon'ec' goodness |
Eigenschaft; z. B. bon' gut bon'ec' Gte; vir'in' Weib vir'in'ec'
Weiblichkeit | ; . bon' bon'ec'
; vir'in' vir'in'ec' | przymiot jako
oddzielne pojcie; np. bon' dobry bon'ec' dobro; infan' dzieci
infan'ec' dziecistwo.
ec'a cualitativo | qualitatif | qualitative | qualitativ |
| jakociowy.
e aun, hasta | mme (adv.) jusqu | even (adv.) | sogar | | nawet.

158
Fundamento de Esperanto

edif' dar un buen ejemplo, edificar | difier | edify | erbauen (z. B.


durch eine Predigt) | | budowa.
eduk' educar | lever (ducation) | educate | erziehen | |
wychowywa.
edz' persona casada, cnyuge | mari, poux | married person, husband |
| Gemahl | | maonek.
edz'i' casarse | se marier | marry | heirathen | |
eni si.
edz'ec' matrimonio | mariage | marriage, matrimony | Ehe
| | maestwo.
efektiv' efectivo. real | effectif, rel | real, actual | wirklich |

| rzeczywisty.
efik' ser eficaz, producir efecto | oprer, agir | effect | wirken |

| dziaa, skutkonwa.
eg' indica un grado ms alto; p. ej. varm caliente varmeg
calinetsimo | marque augmentation, plus haut degr; ex. pord' porte
pord'eg' grande porte; pet' prier pet'eg' supplier | denotes increase of
degree; e. g, varm' warm varm'eg' hot | bezeichnet eine
Vergrsserung oder Steigerung; z. B. pord' Thr pord'eg' Thor;
varm' warm varm'eg' heiss |
; . man' man'eg' ; varm'
varm'eg' | oznacza zwikszenie lub wzmocnienie stopnia; np.
man' rka man'eg' apa; varm' ciepy varm'eg' gorcy.
egal' igual | gal, qui ne diffre pas | equal | gleich | |
jednakowy.
e' eco | cho | echo | Echo | | odgos.
ej' lugar donde una accin courre; p. ej. kuir cocinar kuirej
cocina | marque le lieu spcialement affect ...; ex. pre' prier

159
Lazaro Ludoviko Zamenhof

pre'ej' glise; kuir' faire cuire kuir'ej' cuisine | place where an


action occurs; e. g. kuir' cook kuir'ej' kitchen | Ort fr...; z. B. kuir'

kochen kuir'ej' Kche; pre' beten pre'ej' Kirche | ...;


. kuir' kuir'ej' ; pre' pre'ej'
| miejsce dla...; np. kuir' gotowa kuir'ej' kuchnia; pre'
modli si pre'ej' kocio.
ek' indica accin que comienza o que es momentanea; p. ej. kri gritar
ekkri empezar a gritar | indique une action qui commence ou qui est
momentane; ex. kant' chanter ek'kant' commencer chanter; kri'
crier ek'kri' scrier | denotes sudden or momentary action; e. g. kri'
cry ek'kri' cry out | bezeichnet eine anfangende oder momentane
Handlung; z. B. kant' singen ek'kant' einen Gesang anstimmen; kri'
schreien ek'kri' aufschreien | ; . kant'

ek'kant' ; kri' ek'kri' |


oznacza pocztek lub chwilown; np. kant' piewa ek'kant'
zapiewa; kri' krzycze ek'kri' krzykn.
eks' ex- | qui fut, ex- | ex-, late | ehemalig, verabschiedet, abgedankt |
, | byy, dymisyonowany.
ekscelenc' excelencia | excellence | excellence | Excellenz |
| Ekscelencya.
ekscit' excitar | exciter, mouvoir | excite | erregen | |
wzbudza.
ekskurs' excursin | excursion | excursion | Ausflug | |
wycieczka.
eksped' expedir | expdier | expedit | expediren, versenden |
| ekspedyowa.
eksplod' explotar | faire explosion | explode | explodiren | ,
| wybucha.

160
Fundamento de Esperanto

ekspozici' exposicin | exposition | exposition | Ausstellung |


| wystawa.
ekster fuera, fuera de | hors, en dehors de | outside, besides | ausser,

ausserhalb | | zewntrz.
eksterm' exterminar | exterminer | exterminate | ausrotten, vertilgen |
| wytpia.
ekstr' extra (adicional, superior) | extraordinaire, extra- |
extraordinary, extra- | extra, ausserordentlich | |
nadzwyczajny.
ekstrem' extremo | extrme | extreme | usserst | | skrajny,
ostateczny.
ekzamen' examen | prouver, examiner | try, examine | prfen |
| egzaminowa.
ekzekut' ejecutar | excuter | execute | hinrichten | | traci,
wykonywa wyrok.

ekzempl' ejemplo | exemple | example | Beispiel | | przykad.


ekzempler' ejemplar | exemplaire | exemplar | Exemplar |
| egzemplarz.
ekzerc' ejercicio | exercer | exercise | ben | | wiczy.
ekzil' exilio | bannir, exiler | banish, exile | verbannen | (
) | wygania.
ekzist' existir | exister | exist | bestehen, da sein | |
istnie.
el de (origen, material), de entre, desde | de, dentre, -, ex- | from, out
from | aus | | z.
elast' elstico | lastique | elastic, elastical | elastisch | |
sprysty, elastyczny.
elefant' elefante | lphant | elephant | Elephant | | so.

161
Lazaro Ludoviko Zamenhof

elekt' elegir, escoger | choisir | choose | whlen | | wybiera.

elokvent' elocuente | loquent | eloquent | beredt | |


krasomwny.
em' inclinado a; p. ej. babil charlar babilem charlador | qui a le
penchant, lhabitude; ex. babil' babiller babil'em' babillard | inclined
to; e. g. babil' chatter babil'em' talkative | geneigt, gewohnt |

, ; . babil' babil'em'
| skonny, przyzwyczajony; np. babil' papla babil'em'
gadua.
emajl' esmalte | email | enamel | Email | | szmelc, amalia.
embaras' apuro, turbacin, perplejidad | embarras | embarrassment,
puzzle | Verlegenheit | | ambaras.
embri' embrin | embryon | embryo | Keim | | zard,
zarodek.
embusk' emboscada | embuscade | ambush | Hinterhalt | |
zasadzka.
eminent' eminente | minent | eminent | vornehm, hervorragend |
, | znakomity, wydatny.
en en, dentro de | en, dans | in (when followed by the accusative
into) | in, ein- | | w.
enigm' enigma | nigme | puzzle | Rthsel | | zagadka.
entrepren' emprender, acomenter una empresa | entreprendre |
undertake | unternehmen | | przedsibra.
entuziasm' entusiasmo | enthousiasme | enthusiasm | Begeisterung |
| zapa.
enu' aburrirse | sennuyer | annoy, weary | sich langweilen | |
nudzi si.
envi' envidiar | envier | envy | beneiden | | zazdroci.

162
Fundamento de Esperanto

episkop' obispo | vque | bishop | Bischof | , |


biskup.
ef'episkop' arzobispo | archevque | archbishop |
Erzbischof | | arcybiskup.
epok' poca | charretera, hombrera | poque | epoch | Epoche | |
epoka.
epolet' charretera, hombrera | paulette | epaulet, shoulder-strap |
Achselband | | naramiennik.
er' uno de muchos objetos de la misma clase; p. ej. sabl arena
sabler grano de arena | marque lunit; ex. sabl' sable sabl'er' un
grain de sable | one of many objects of the same kind; e. g. sabl' sand
sabl'er' grain of sand | ein einziges; z. B. sabl' Sand sabl'er'

Sandkrnchen | ; . sabl' sabl'er'


| oddzielna jednostka; np. sabl' piasek sabl'er' ziarnko
piasku.
erar' equivocarse | errer | err, mistake | irren | , |
bdzi, myli si.
erinac' erizo | hrisson | hedgehog | Igel | | je.
ermen' armio | hermine | ermine | Hermelin | | gronostaj.
ermit' ermitao, anacoreta | ermite, solitaire | hermit, solitary |
Einsiedler | | pustelnik.
erp' rastrillar la tierra | herser | harrow | eggen | | bronowa.
escept' exceptuar | excepter | except | ausschliessen, ausnehmen |
| wyklucza.
esenc' esencia | tre, essence | essence | Wesen | | islota,
tre.
eskadr' escuadra | escadre | squadron | Geschwader | |
eskadra.

163
Lazaro Ludoviko Zamenhof

esper' esperar, tener esperanza | esprer | hope | hoffen | |


spodziewa si.
mal'esper' desesperar | dsesprer | despair | verzweifeln
| | rozpacza.
esplor' explorar | explorer, rechercher | explore | forschen, untersuchen

| | bada.
esprim' expresar | exprimer | express (vb.) | ausdrcken | |
wyraa.
est' ser, estar, haber (auxiliar) | tre (verbe) | be | sein | | by.
estim' estimar, apreciar | estimer | esteem | schtzen | |
powaa.
esting' extinguir | teindre | extinguish | lschen | | gasi.
estr' jefe; p. ej. ip' barco ip'estr' | capitn de barco; ex. ip'
navire ip'estr' capitaine | chief, boss; e.g. ip' ship ip'estr'
captain | Vorsteher | ; . ip' ip'estr'
| wdz, zwierzchnik.
estr'ar' gobierno | gouvernement | government |
Obrigkeit | | zwierzchno, wadza.
eafod' cadalzo, patbulo | chafaud | scaffold | Schaffot | |
rusztowanie.
et' indica un grado menor; p. ej. rid reir ridet sonreir marque
diminution, dcroissance; ex. mur' mur mur'et' petitmur; rid' rire
rid'et' sourire | denotes diminution of degree; e. g. rid' laugh rid'et'
smile | bezeichnet eine Verkleinerung oder Schwchung; z. B. mur'
Wand mur'et' Wndchen; rid' lachen rid'et' lcheln |

; . mur' mur'et'

; rid' rid'et' | oznacza zmniejszenie,

164
Fundamento de Esperanto

zdrobnienie lub osabienie stopnia; np. mur' ciana mur'et' cianka;


rid' mia si rid'et' umiecha si.
eta' piso, planta | tage | stage, story (of a house) | Stockwerk, Etage |
| pitro.
etat' estado | tat | condition | Etat | | etat.
etend' extender | tendre | extend | dehnen, strecken, ausbreiten |
| rospociera.
eter' ter | ther | ether | Aether | | eter.

etern' eterno | ternel | eternal | ewig | | wieczny.

evit' evitar | viter | avoid | meiden, ausweichen | | unika.


ezok' lucio | brochet | pike (fish) | Hecht | | szczupak.

165
Lazaro Ludoviko Zamenhof

F
fab' haba | fve | bean | Bohne | | bb, fasola.
fabel' cuanto, conseja | conte | tale, story | Mhrchen | |
bajka.
fabl' fbula, aplogo | fable | fable | Fabel | | ba.
fabrik' fabrica | fabrique | fabric | Fabrik | | fabryka.
facet' faceta | facette | facet | Facette | | gra.
facil' fcil | facile | easy | leicht | | atwy, lekki.
faden' hilo | fil | thread | Faden (zum Nhen etc.) | | ni.
metal'faden' alambre | fil de mtal | thread, wire | Draht |
| drut.
fag' haya (vegetal) | htre | beech-tree | Buche | | buk.
fajenc' loza | faence | delft ware | Fayence | | fajans.
fajf' silbar | siffler | whistle | pfeifen | | wista.
fajl' limar | limer | file | feilen | | piowa.
fajr' fuego | feu | fire | Feuer | | ogie.
fak' casilla, departamento, seccin, rama | compartiment, branche |

drawer, department | Fach | , | przegrdka.


faktur' factura | facture | bill of lading | Factur, Frachtbrief |
| faktura.
fal' caer | tomber | fall | fallen | | pada.
fal'et' tropezar | broncher | stumble | stolpern | |
potkn si.

166
Fundamento de Esperanto

falbal' faral, volante (vegetal) | falbala | furbelow | Falbel |


| falbana.
fal' segar | faucher | mow, cut grass | mhen | | kosi.
fal'il' hoz | faux | scythe | Sense | ( ) |
kosa.
fald' flegar, doblar | plier | fold | falten | ( ) |
fadowa.
falk' halcn | faucon | falcon | Falke | | sok.
fals' falsear | falsifier | falsify | flschen | ,

| faszowa.
fam' fama | bruit | fame, rumour | Gercht | | pogoska.
famili' familia | famille | family | Familie | | rodzina.
fand' fundir, derretir | fondre | melt, cast | giessen, schmelzen |
, | roztapia.
fanfaron' fanfarronear | se vanter, faire le glorieur | boast, brag |
prahlen | | przechwala si.
fantom' fantasma | spectre, fantme | vision, ghost | Gespenst |

| widmo, upir.

far' hacer | faire | do | thun, machen | | robi, czyni.


far'i' hacerse | devenir (se faire) | become | werden |

| stawa si.
faring' faringe | pharynx | throat | Schlund | | gardziel.
farm' tomar en arriendo una finca agraria | affermer | farm |
pachten | | dzierawi.
fart' encontrarse o estar de salud | se porter (sant) | be (well or
unwell) | sich (wohl oder nicht wohl) befinden | | mie si.
fart'o estado de salud | tat | state | Zustand | | stan.
farun' harina | farine | meal, farina | Mehl | | mka.
167
Lazaro Ludoviko Zamenhof

fask' haz, fajo, manojo | touffe, faisceau | bundle | Bschel, Bndel


| , | wizka, pk.
fason' hechura(s) | faon | fashion, cut | Faon | | fason.
fast' ayunar | jener | fast (vb.) | fasten | | poci.

fak' fauces | gueule | jaw | Rachen | | paszcza.


fav' tia | teigne | scurf | Grind, Rude | | parch.
favor' favor | favorable | favorable | gnstig | |
przychylny.
fazan' faisn | faisan | pheasant | Fasan | | baant.
fe'in' hada | fe | fairy | Fee | | wieszczka.
febr' fiebre | fivre | fever | Fieber | | febra.
Februar' febrero | Fvrier | February | Februar | | Luty.
fe' hez, paso | lie | yeast | Hefen | | drode.
fel' piel, pellejo (en crudo) | peau, fourrure | hide, fleece | Fell |

, | skora.
feli' feliz | heureux | happy | glcklich | | szczliwy.
felt' fieltro | feutre | felt | Filz | | pil.
femur' muslo | haut de la cuisse | thigh | Schenkel (Ober-) | ,
| biodro.
fend' hender, rajar | fendre | split | spalten | | upa,
rozpata.
fenestr' ventana | fentre | window | Fenster | | okno.
fenkol' hinojo | fenouil | fennel | Fenchel | | kopr woski.

fer' hierro | fer | iron | Eisen | | elazo.


fer'voj' carrilera | chemin de fer | railway | Eisenbahn |

| droga elazna, kolej.


ferdek' cubierta, puente | pont, tillac | deck | Verdeck | |
pokad.
168
Fundamento de Esperanto

ferm' cerrar | fermer | shut | schliessen, zumachen | |


zamyka.
mal'ferm' abrir | ouvrir | open | ffnen | |
otwiera.
ferment' fermentar | fermenter | ferment | ghren | ,
| fermentowa.
fervor' fervor | zle, ferveur | zeal, ardour | Eifer | |
gorliwo.
fest' fiestas | fter | feast | feiern | | witowa.
festen' festn, banquete | banqueter | feast, banquet | schmausen |
| ucztowa.
fian' novio, prometido | fianc | betrothed person | Brutigam |
| narzeczony.
fibr' fibra | fibre | fibre | Faser | | wkno.
fid' fiarse de, contar con | se fier | rely upon, trust on | sich
verlassen | . . | polega, spuszcza si.

fidel' fiel, leal | fidle | faithful | treu | | wierny.


fier' orgulloso | fier, orgueilleux | proud | stolz | | dumny.
fig' higo | figue | fig | Feige | | figa.
figur' figura | figurer | figure, represent | abbilden | |
odmalowa, wyobraa.
fil' hijo | fils | son | Sohn | | syn.
filik' helecho | fougre | fern | Farrnkraut | | papro.

filtr' filtro | couler, filtrer | strain, filter | seihen | | cedzi.


fin' acabarm terminar | finir | end | enden, beendigen | |
koczy.
fingr' dedo | doigt | finger | Finger | | palec.

169
Lazaro Ludoviko Zamenhof

firm' firme, resistente | ferme, compacte | firm | fest | |


staly, mocny.
firm'o firma, casa comercial | raison (de commerce), enseigne |
firm | Firma | | firma.
fi' pez | poisson | fish | Fisch | | ryba.
fi'ole' aceite de pescado | huile de poisson | fish-oil |
Thran | | tran.
fistul' fistula | fistule | fistula | Fistel | | fistua.
flag' bandera | bannire | flag | Flagge | | bandera, flaga.
flam' llama (de fuego) | flamme | flame | Flamme | |
pomie.
flan' flan | flan | flawn | Fladen | | placek.
flanel' franela | flanelle | flannel | Flanell | | flanela.
flank' lado | ct | side | Seite | | strona.
flar' oler, olfatear | flairer, sentir | smell (vb.) | riechen, schnupfen |
| wcha.
flat' adular | flatter | flatter | schmeicheln | | pochlebia.
flav' amarillo | jaune | yellow | gelb | | ty.
fleg' cuidar o asistir enfermos | soigner | nourish | warten, pflegen |
| pielgnowa.
flegm' flema, cachaza, sangre fra | flegme | phlegm | Phlegma |
| flegma.
fleks' arquear, doblar, encorvar | flchir, ployer | bend | biegen |
| gi.
flik' remendar | rapicer, refaire | patch, repair | ausflicken, einen
Flick auflegen | | ata.
flirt' revolotear, flirtear | voltiger, voleter | flirt, flutter | flattern |
| trzepota.

170
Fundamento de Esperanto

flok' copo | flocon | flake, fluck | Flocke | , |


kosmyk, kaczet.

flor' florecer | fleurir | flourish | blhen | | kwitn.

flor'o flor | fleur | flower, bloom | Blume | | kwiat.


flos' flotar | radeau, flottage | float, raft | Floss | | tratwa, flis.
flu' fluir | couler | flow | fliessen | | plyn, ciekn.
de'flu'il' canal de aguas | rigole, gout, cannelure | gutter,
channel | Rinne | | rynna.
flug' volar | voler (avec des ailes) | fly (vb.) | fliegen | | lata.
flug'il' ala | aile | wing | Flgel | | skrzydo.
fluid' fluido | liquide | fluid | flssig | | pynny.
flut' flauta | flte | flute | Flte | | flet.
foir' feria | foire | fair (subst.) | Jahrmarkt, Messe | |
jarmark.
foj' vez | fois | time (e. g. three times etc.) | Mal, einmal | | raz.

fojn' heno | foin | hay | Heu | | siano.


fok' foca | chien de mer, phoque | seal (animal) | Seehund |
| foka, pies morski.
fokus' foco | foyer | focus | Fokus | | ognisko.
foli' hoja | feuille | leaf | Blatt, Bogen (Papier) | | li, arkusz.
fond' fundar, instituir | onder | found | grnden | |
zakada.
font' fuente, manantial | source | fountain | Quelle | |
rdo.
fontan' fuente surtiodor | fontaine (jaillissante) | fountain,
wellspring | Springbrunnen | | wodotrysk.
for lejos, fuera | loin, hors | forth, out | fort | | precz.
for' forjar | forger | forge | schmieden | | ku.
171
Lazaro Ludoviko Zamenhof

forges' olvidar | oublier | forget | vergessen | | zapomina.


fork' tenedor | fourchette | fork | Gabel | , | widy,
widelec.
form' forma | forme | form | Form | | forma, ksztat.
formik' hormiga | fourmi | ant | Ameise | | mrwka.
forn' horno, estufa | fourneau, pole, four | stove | Ofen | ,
| piec.
for'permes' permitir a alguien irse | donner cong | give furlough |
beurlauben | | da urlop.
fort' fuerte | fort | strong | stark, krftig | | silny.
fortepian' piano de cola | clavecin | piano-forte | Clavier | |
fortepian.
fortik' robusto, resistente | solide, robuste | solid, durable | fest,

haltbar | , | mocny, trway.


fortik'a' fortificacin | forteresse | fortress | Festung |

| twierdza.
fos' cavar | creuser | dig | graben | | kopa.
fos'il' instrumento para cavar, pala | bche | spade |
Spaten | | rydel.
fosfor' fsforo | phosphore | phosphorus | Phosphor | |
fosfor.
fost' poste, montante | poteau | post, stake | Pfosten | |
przywj.
frag' fresa | fraise | strawberry | Erdbeere | | poziomka.
fragment' fragmento | fragment | fragment | Bruchstck |
| urywek.
fraj' huevas, ovas | frai (des poissons) | spawn | Laich | | ikra.
frak' frac | frac | dress-coat | Frack | | frak.

172
Fundamento de Esperanto

frakas' quebrantar, romper con estrpito | broyer, craser | bruise,


triturate | zermalmen | | druzgota.
fraksen' frne | ash | Esche | | jesion.
framason' fracmasn | franc-maon | freemason | Freimaurer |
| mason, wolny mularz.
framb' frambuesa | framboise | raspberry | Himbeere | |
malina.
frand' golosinear | goter par friandise | junket | naschen |
| zakomi si.
fran' fleco | frange | fringe | Franse | | frdzla.
frangol' arracln, chopera | bourdaine | alder | Faulbaum |
| wilczyna.
frap' golpear | frapper | hit | klopfen | , | stuka,
uderza.
frat' hermano | frre | brother | Bruder | | brat.
fral' soltero, clibe, soltern | homme non mari | bachelor |
unverheiratheter Herr | | kawaler.
fral'in' soorita | demoiselle, mademoiselle | miss |
Frulein | | panna.
fremd' extranjero, extranjera | tranger | strange, foreign | fremd |
| obcy.
frenez' frentico, frentica | fou | crazy | wahnsinnig |
| obkany.

fre' fresco | frais, rcent | fresh | frisch | | wiey.


fring' pinzn | pinson | finch | Finke | | ziba.
fringel' verdern | serin (oiseau) | siskin | Zeisig | | czyyk.
fripon' bribn, bellaco, granuja | fripon, coquin | rogue, knave |
Spitzbube, Schelm | | szelma.

173
Lazaro Ludoviko Zamenhof

friz' rizar | friser | friz, frizzle | frisiren | | uczesa,


trefi.
froma' queso | fromage | cheese | Kse | | ser.
front' frente (militar) front | front | Fronte | | front.
frost' helar | gele | frost | Frost | | mrz.
frot' frotar | frotter | rub | reiben | | trze.
fru' temprano | de bonne heure | early | frh | | rano, wczenie.
frugileg' chova, grajo freux, grolle | rook | Saatkrhe | |
siewka.
frukt' fruta | fruit | fruit | Frucht | | owoc.
frunt' frente (de la cabeza) | front | forehead | Stirn | | czoo.
ftiz' tisis | phtisie | phthisis, consumption | Schwindsucht | |
suchoty.
fulg' holln | suie | soot | Russ | | sadza.
fulm' rayo | clair | lightning | Blitz | | byskawica.
fum' humo | fume | smoke | Rauch | | dym.
fum'i fumar | fumer | smoke, fume | rauchen | |
pali.
fund' fondo | fond | bottom | Boden, Grund | | dno.
fundament' fundamento | fondement | foundation | Fundament |
| fundament.
funebr' luto | deuil | funeral | Trauer | | aoba.
funebr'a funebre | funbre | funeral | Trauer-, Leichen- |
| aobny.
funel' embudo | entonnoir | funnel, mill-hopper | Trichter |
| lejek.
fung' hongo | champignon | mushroom | Pilz | | grzyb.
funt' libtra | livre | pound | Pfund | | funt.
fura' forraje | fourrage | forage | Fourrage, Futter | | fura.
174
Fundamento de Esperanto

furioz' furioso | furieux | furious, raging | toll, wthend |

| wcieky.
furunk' fornculo | furoncle | furuncle | Furunkel | | czyriak.
fu' chapucear | bousiller | bungle, spoil trade | pfuschen | ,
| partaczy.
fusten' fustn | futaine | fustian | Barchent | | barchan.
fut' pie | pied (mesure) | foot | Fuss (Mass) | | stopa.

175
Lazaro Ludoviko Zamenhof

G,
gad' gadus | merluche | stock-fish | Stockfisch | | sztokfisz.
gaj' alegre | gai | gay, glad | lustig, frhlich | | wesoy.
gajl' agalla (nuez de) | noix de galle | oak-apple | Gallapfel |

| galas, dbianka.
gajn' ganar | gagner | gain | gewinnen | | wygrywa.
gal' bulis | bile | gall | Galle | | .
galanteri' galas, atavios | nippes | millinery | Galanterie-Waare |
| towar galanteryjny.
galeri' galera | galerie | gallery | Gallerie | | galerya.
galon' galn | galon | galloon | Galone | | galon.
galo' zapato con suela de goma | galoche | rubber-shoe | Galosche |
| kalosz.
gam' escala, gama | gamme | gammut | Gamme | | gama.
gama' polaina | gutre | gaiter | Gamasche | | kamasz.
gant' guante | gant | glove | Handschuh | | rkawiczka.
garanti' garanta | garantir | warrant | brgen | | rczy.
garanti'a' prenda, aval | gage | pawn, pledge | Pfand |
| zastaw.
garanti'ul' garante | otage | hostage | Geissel |
| zakadnik.
garb' gavilla | gerbe | sheaf, shock | Garbe | | snop.

176
Fundamento de Esperanto

gard' guarder, custodiar | garder (prendre soin) | guard | hten |


, | strzedz.
arden' jardn | jardin | garden | Garten | | ogrd.
gargar' gargarizar | rincer | rinse | splen | | pka.
gas' gas | gaz | gas | Gas | | gaz.
gast' huesped | hte | guest | Gast | | go.
gazel' gacela | gazelle | gazel | Gazelle | | gazela.
gazet' gaceta, revista | gazette | gazette, news-paper | Zeitung |
| gazeta.
ge' los dos sexos reunidos; p. ej. patr padre ge'patr'o'j padre y
madre | les deux sexes runis; ex. patr' pre ge'patr'o'j les parents
(pre et mre) | of both sexes; e. g. patr' father ge'patr'o'j parents |
beiderlei Geschlechtes; z. B. patr' Vater ge'patr'o'j Eltern; mastr'
Wirth ge'mastr'o'j Wirth und Wirthin | , . patr'
ge'patr'o'j ; mastr' ge'mastr'o'j
| obojej pci, np. patr' ojciec ge'patr'o'j
rodzice; mastr' gospodarz ge'mastr'o'j gospodarstwo (gospodarz i
gospodyni).
gelaten' gelatina | glatine | jelly | Gallerte | , |
galareta.
em' gemir | gmir | groan | sthnen | | stka.
en' molestar, estorbar | gner, serrer | constrain, embarass |

genireu | | enowa.
generaci' generacin | gnration | generation | Geschlecht,

Generation | | pokolenie.
genitiv' genitivo | gnitif | genitive | Genitiv |
| dopeniacz.
genot' gineta | genet, genette | genet | Genettkatze | | junat.

177
Lazaro Ludoviko Zamenhof

gent' tribu, gens pueblo | race | race, kind, genus | Geschlecht,


Stamm | | plemi.

entil' corts, atento | gentil, poli | gentle | hflich | |


grzeczny.

genu' rodilla | genou | knee | Knie | | kolano.


erm' germn | germe | bud, sprig | Keim | | kieek.
gest' gesto, ademn | geste | gesture | Geberde | ,

| giest, ruch ciaa.


i ello (neutro) | cela, il, elle | it | es, dieses | , | ono, to.
ib' giba, joroba | bosse | hump | Buckel, Hcker | | garb.
gips' yeso | pltre | gypsum | Gips | | gips.
iraf' jirafa | giraffe | girafe | Giraffe | | yrafa.
is hasta | jusqu, jusqu ce que | up to, until | bis | | do, a.
gitar' guitare | guitar | Guitarre | | gitara.
glaci' hielo | glace | ice | Eis | | ld.
glaci'a' helado | glaces | ice | Gefrornes | |
lody.
glad' planchar | repasser (du linge) | smoothe | pltten |

() | prasowa.
glan' bellota | gland | acorn | Eichel | | od.
gland' glndula | glande, glandule | gland, glandule | Drse |
| gruczo.
glas' vaso | verre ( boire) | glass, vase | Glas (Gefss) | |
szklanka.
glat' liso, fino | uni, lisse | slippery | glatt | | gadki.
glav' arma blanca larga (sable espada, etc.) | glaive, pe | sword |
Schwert | | miecz.
glim' mica | mica | glimmer | Glimmer | | yszczak.
178
Fundamento de Esperanto

glit' patinar, resbalar, deslizarse | glisser | glide | gleiten, glitschen |


| lizga si.
glit'il' patn | patin | skate | Schlittschuh | | ywa.
glit'vetur'il' trineo | traneau | sled | Schlitten | |
sanie.
glob' globo | boule, globe | globe | Kugel | | kula, gaka.
glor' gloria, fama | glorifier | glory | rhmen, preisen | |
wysawia.
glu' cola, engrudo | coller | glue | leimen | | klei.
glut' tragar | avaler, engloutir | swallow (vb.) | schlingen, schlucken
| | poyka.
gobi' gobio | goujon | gudgeon | Grndling | | kieb.
oj' gozo | se rjouir | joy | sich freuen | | cieszy si.
golf' golfo | baie | bay | Bucht, Meerbusen | , | zatoka.
gor' garganta | gorge, gosier | throat | Kehle, Gurgel, Hals | |
gardo.
graci' gracia, garbo | dli | slender | schlank | |
wysmuky, hoy.
grad' grado | degr | degree | Grad, Stufe | , |
stopie.
graf' conde | comte | earl, count | Graf | | hrabia.
grajn' grano, semilla, partculo | grain, ppin | a grain | Korn,
Krnchen | | ziarno.
gramatik' gramtica | grammaire | grammar | Grammatik |
| gramatyka.
granat' granada | grenade | pomegranate | Granatapfel |
| granatowe jabko.
grand' grande | grand | great, tall | gross | , |
wielki, duy.
179
Lazaro Ludoviko Zamenhof

grand'anim' magnnimo | magnanime | magnanimous |


grossmthig | | wspaniaomylny.
granit' granito | granit | granite | Granit | | granit.
gras' grasa | graisse | fat | Fett | | tuszcz.
grat' rascar | gratter | scratch | kratzen, ritzen | | drapa.
gratul' felicitar | fliciter | congratulate | gratuliren | |
winszowa.
grav' importante | grave | important | wichtig | | wany.
graved' embarazada, en cinta | enceinte, grosse | pregnant |
schwanger | | ciarna.
gravur' grabar | graver | grave, engrave | graviren | |
rytowa.

gren' grano (cereal) | bl | grain | Korn, Getreide | , |


zboe.
gren'ej' granero | grenier | granary, ware-house | Speicher
| | spichrz.
grenad' granada | grenade | grenade | Granate | | granata.
gri' smola, harina gruesa | gruau | groats | Grtze | | kasza,
krupa.
grifel' buril (de grabar) | burin, style | pin, pencil, style | Griffel |
| gryfel.
gril' grillo | grillon | cricket (insect) | Grille | | wierk.
grimac' mueca | grimace | grimace | Grimasse | ,
| grymas.
grinc' rechinar | grincer | grate, bruise | knirschen | |
zgrzyta.

griz' gris | gris | grey | grau | , | szary, siwy.

180
Fundamento de Esperanto

gros' grosella de agrazn | groseille maquereau | gooseberry |


Stachelbeere | | agrest.
gro' medio kopek | gros | groat | Groschen | | grosz.
grot' gruta | grotte | grot | Grotte | | grota.
gru' gra, grulla | grue (oiseau) | crane (bird) | Kranich | |
raw.
grup' groupo | groupe | group | Gruppe | | grupa.
u' gozar | jouir, prendre | enjoy, have the use of | geniessen, sich
erquicken | | uywa, doznawa, cieszy si.
gudr' alquitrn, brea | goudron | tar | Theer | | dziegie.
guf' buho real | grand-duc | owl | Uhu | | puchacz.
gum' goma | gomme | gum, mucilage | Gummi | , |
guma.
gurd' organillo de manubrio | orgue de Barbarie | german organ |
Leierkasten | | katarynka.
gust' gusto | got | taste | Geschmack | | smak, gust.
gust'um' paladear, saborear | goter, essayer | taste |

kosten, schmecken | | kosztowa, prbowa.


ust' correcto, justo, exacto | juste, correct | straight, just | recht,

richtig | , | waciwy.
gut' gotear | dgoutter | drop | tropfen, triefen | | kapa.
gut'o gota | goutte | drop | Tropfen | | kropla.
guvern' educar nios, hacer de ayo | gouverner | govern, rule |
lenken, erziehen | | kierowa, wychowywa.
gvardi' guardia | garde | guard | Garde | | gwardya.
gvid' guiar, orientar | guider | guide | leiten, anleiten |
| by przewodnikiem.

181
Lazaro Ludoviko Zamenhof

H,
ha! ah! | ah! | ah, alas | a! ach! | ! ! | a! ach!.
hajl' granizo | grle | hail | Hagel | | grad.
hak' cortar con hacha | hacher, abattre | hew, chop | hauen, hacken |
| rba.
hak'il' hacha | hache | hatchet, axe | Beil, Axt | |
siekiera.
hal' mercado, gran saln, vestbulo | | halle | hall | Halle |
() | halla.
haladz' tufo, hedor | exhalaison mauvaise | exhalation | Dunst |
| swd, czad.
halt' detenerse, parar | sarrter | come to a stop | anhalten, Halt
machen, stocken | | stawa, zatrzymywa si.
hamstr' hmster | hamster | hamster | Hamster | | chomik.
aos' caos | chaos | chaos | Chaos | | zamt, chaos.
har' pelo | cheveu | hair | Haar | | wos.
har'ar' cabello | perruque | periwig | Percke | |
peruka.
har'eg' pelo de cepillo | soie de cochon | bristle | Borste |
| szczecina.
har'lig' ligas para el pelo | tresse de cheveux | weft of
hair | Zopf | () | warkocz, kosa.

182
Fundamento de Esperanto

hard' templar, endurecer | endurcir | harden | abhrten | |


hartowa.
haring' arenque | hareng | herring | Hring | | led.
harp' arpa | harpe | harp | Harfe | | arfa.
hat' piel | peau | skin | Haut | | skra.

hav' tener | avoir | have | haben | | mie.


haven' puerto | port, hvre | port, harbour | Hafen | |
przysta, port.
heder' yedra | lierre | ivy | Epheu | | bluszcz.
hejm' hogar | maison, patrie | home | daheim, Heimat | | dom,
ojczyzna.
hejt' calentar | chauffer, faire du feu | heat (vb.) | heizen |
() | pali (w piecu).
hel' luminoso, claro | clair (qui nest pas obscur) | clear, glaring |
hell, grell | | jasny, jaskrawy.
help' ayudar | aider | help | helfen | | pomaga.
mal'help' perjudicar | dranger, empcher | hinder |

stren, hindern | , |
przeszkadza.
emi' qumica | chimie | chemistry | Chemie | | chemia.
hepat' hgado | foie | liver | Leber | | wtroba.
herb' hierba | herbe | grass | Gras | | trawa.
herb'ej' pradera | pr, prairie | meadow, green field |
Wiese | | ka.

hered' heredar | hriter | inherit | erben | |


dziedziczy.
herez' hereja | hrsie | heresy | Ketzerei | | kacerstwo,
herezja.
183
Lazaro Ludoviko Zamenhof

herni' hernia | hernie | hernia | Bruch (Heilk.) | | ruptura,


pzepuklina.
hero' hroe | hros | hero, champion | Held | | bohater.
hidrarg' mercurio | vif-argent, mercure | quicksilver | Quecksilber |
| rt.
hidrogen' hidrgeno | hydrogne | hydrogen | Wasserstoff |
| wodr.
hiera ayer | hier | yesterday | gestern | | wczoraj.
imer' quimera | chimre | chimera | Chimre | | chimera.
hipokrit' hipocrita | faire lhyporite | feign, play the hypocrite |

heucheln | | by obudnikiem.
hirud' sanguijuela | sangsue | leech | Blutegel | | pijawka.
hirund' golondrina | hirondelle | swallow (bird) | Schwalbe |
| jaskka.

hiskiam' beleo | jusquiame | henbane | Bilsenkraut | |


szale.
histori' historia | histoire | history, story | Geschichte | |
historya.
histrik' puerco espn | porc-pic, hrisson | porcupine |
Stachelschwein | | je cudzoziemski.
ho! oh! | oh! | oh! | oh! och! | ! ! | o! och!.
hodia hoy | aujourdhui | to-day | heute | | dzi.
hok' gancho, garfio | croc, crochet | hook | Haken, Angel | |
hak.
fi'hok' azuelo | hameon | fishing-hook | Fischangel |
, | wdka.
pord'hok' bisagra | gond (dune porte) | hinge (of a door) |
Thrangel | | zawiasa.

184
Fundamento de Esperanto

oler' colera | cholra | cholera | Cholera | | cholera.


hom' hombre (ser humano) | homme (lespce) | man | Mensch |

| czowiek.
honest' honesto | honnte | honest | ehrlich | | uczciwy.
honor' honrar | honorer | honor | ehren | | czci.
honor'o honor | honneur | honour | ehren | | cze,
zaszczyt.
hont' verguenza | avoir honte | shame | sich schmen | |
wstydzi si.
hor' hora | heure | hour | Stunde | | godzina.
or' coro | chur | chorus, choir | Chor | | chr.
horde' cebada | orge | barley | Gerste | | jczmie.
horizontal' horizontal | horizontal | horizontal | wagerecht |
| poziomy.
horlo' reloj | horloge, montre | clock | Uhr | | zegar.
hortulan' escribano hortelano | ortolan | ortolan | Gartenammer |
| powierka.
hosti' hostia | hostie | host | Weihbrod | | hostya.
hotel' hotel | htel | hotel | Herberge, Gasthaus | |
hotel, zajazd.
huf' pezua | sabot, corne | hoof | Huf | | kopyto.
humil' humilde | humble | humble | demthig | |
pokorny.
humor' humor | humeur (caractre) | humor | Laune |
| humor.
hund' perro | chien | dog | Hund | , | pies.
husar' hsar | houssard | hussar | Husar | | huzar.

185
Lazaro Ludoviko Zamenhof

huz' gran esturin | grand esturgeon | huso, sturgeon | Hausen |

| wyz.

186
Fundamento de Esperanto

I
i terminacin del infinitivo de los verbos; p. ej. lad'i alabar,
elogiar | marque linfinitif; ex. lad'i louer | termination of the
intinitive in verbs; e. g. lad'i to praise | bezeichnet den Intinitiv; z. B.

lad'i loben | ; . lad'i


| oznacza tryb bezokoliczny sowa; np. lad'i chwali.
ia de alguna clase | quelconque, quelque | of any kind | irgend
welcher | - | jaki.
ial por alguna causa | pour une raison quelconque | for any cause |
irgend warum | - | dla jakiej przyczyny.
iam en algn tiempo, una vez | jamais, un jour | at any time, ever |
irgend wann, einst | - | kiedy.
ibis' ibis | ibis | ibis | Ibis | | ukodzib.
id' descendiente de, nacido de; p. ej. bov' buey bov'id' ternero |
descendant, young one | enfant, descendant; ex. bov' buf bov'id'
veau; Izrael' Isral Izrael'id' Isralite | descendant, young one; e.
g. bov' ox bov'id' calf | Kind, Nachkomme; z. B. bov' Ochs
bov'id' Kalb; Izrael' Israel Izrael'id' Israelit | , ;
. bov' bov'id' ; Izrael' Izrael'id'
| dzieci, potomek; np. bov' byk bov'id' ciel;
Iszrael' Izrael Izrael'id' Izraelita.
idili' idilio | idylle | idyl | Idylle | | sielanka.

187
Lazaro Ludoviko Zamenhof

idol' dolo | idole | idol | Abgott | | boek, bawan.

ie en algn lugar | quelque part | anywhere | irgend wo | -


| gdzie.
iel de algn modo | dune manire quelconque | anyhow | irgend
wie | - | jako.
ies de alguien | de quelquun | anyones | irgend jemandes | -
| czyj.
ig' hacer, volver; p. ej. pur' limpo pur'ig' limpiar; | faire...; ex.
pur' pur, propre pur'ig' nettoyer; mort' mourir mort'ig' tuer
(faire mourir) | to cause to be; e. g. pur' pure pur'ig' purify | zu
etwas machen, lassen; z. B. pur' rein pur'ig' reinigen; brul'

brennen (selbst) brul'ig' brennen (etwas) | -,

; . pur' pur'ig' ; brul'

brul'ig' | robi czem; np. pur' czysty pur'ig'


czyci; brul' pali si brul'ig' pali.
i' hacerse, volverse; p. ej. ru' rojo ru'i' enrojecerse | se
faire, devenir...; ex. pal' ple pal'i' plir; sid' tre assis sid'i'
sasseoir | to become; e. g. ru' red ru'i' blush | zu etwas
werden, sich zu etwas veranlassen; z. B. pal' blass pal'i'

erblassen; sid' sitzen sid'i' sich setzen | ,

...; . pal' pal'i' ; sid'

sid'i' | stawa si czem; np. pal' blady pal'i'


bledn; sid' siedzie sid'i' usi.
itiokol' ictiocolo, cola de pescado | colle de poisson | isinglas |
Hausenblase | | karuk.
il' instrumento p. ej. tond' cortar con tijeras esquilar tond'il'
tijeras | instrument; ex. tond' tondre tond'il' ciseaux; paf' tirer
188
Fundamento de Esperanto

(coup de feu) paf'il' fusil | instrument; e. g. tond' shear tond'il'


scissors | Werkzeug; z. B. tond' scheeren tond'il' Scheere; paf'
schiessen paf'il' Flinte | ...; . tond'

tond'il' ; paf' paf'il' | narzdzie; np.


tond' strzydz tond'il' noyce; paf' strzela paf'il' fuzya.

ili ellos | ils, elles | they | sie (Mehrzahl) | , | oni.


ili'a de ellos | leur | their | ihr | | ich.
ilumin' iluminar | illuminer | illuminate | illuminiren |
| iluminowa.
imag' imaginar | imaginer | imagine | einbilden | |
imaginowa.
imit' imitar | imiter | imitate | nachahmen | |
naladowa.
imperi' imperio | empire | empire | Kaiserreich | |
cesarstwo.
impres' impresionar, emocionar | impression | impression |

Eindruck | | wraenie.
implik' implicar | impliquer, emptrer | implicate | verwickeln |
, | zawika.
in' indica el femenino; p. ej. bov' buey bov'in' vaca | marque le
fminin; ex. patr' pre patr'in' mre | ending of feminine words; e.
g. bov' ox bov'in' cow | bezeichnet das weibliche Geschlecht; z. B.
patr' Vater patr'in' Mutter; fian' Brutigam fian'in' Braut |
; . patr' patr'in' ; fian'

fian'in' | oznacza pe esk; np. patr' ojciec patr'in'


matka; kok' kogut kok'in' kura.
incit' provocar, incitar | agacer, irriter | provoke, incite | reizen |
| drani.
189
Lazaro Ludoviko Zamenhof

ind' que merece, que es digno de ex. lad' alabar lad'ind' digno
de elogio | mrite, qui mrite..., qui est digne de...; ex. lad' louange
lad'ind' digne de louange | worth | wrdig, werth | |
godny, wart.
indiferent' indiferente | indiffrent | indifferent | gleichgltig |
| obojtny.
indign' indignarse | sindigner | be angry | entrstet sein |
| oburza si.
indulg' ser indulgente | pargner | save | schonen, verschonen |
| oszczdza, przepuszcza.
industri' industria | industrie | industry | Industrie |
| przemys.
infan' nio | enfant | child | Kind | | dzieci.
infekt' infectar | infecter | infect | anstecken | | zaraa.
infer' infierno | enfer | hell | Hlle | | pieko.
influ' influencia | influer | influence | Einfluss haben | |
wyviera wpyw.
infuz' infundir, hacer una infusin | infuser | infuse | ziehen lassen,
infundiren | , | wymacza.
ing' objeto en que se introduce parcialmente lo expresado en la
raz; p. ej. kandel' vela kandel'ing' candelero; plum' pluma
plum'ing' portapluma | marque lobjet dans lequel se met, ou mieux
sintroduit...; ex. kandel' chandelle kandel'ing' chandelier; plum'
plume plum'ing' porte-plume | holder for; e. g. kandel' candle
kandel'ing' candlestick | Gegenstand, in den etwas eingestellt,
eingesetzt wird; z. B. kandel' Kerze kandel'ing' Leuchter; plum'
Feder plum'ing' Federhalter | , ,

; . kandel' kandel'ing' ;
plum' plum'ing' | przedmiot, w ktry si
190
Fundamento de Esperanto

co wsadza, wstawia; np. kandel' wieca kandel'ing' lichtarz;


plum' piro plum'ing' obsadka do pira.
ingven' ingle | aine | groin | Leisten-, Weichengegend | |
pachwina.
inenier' ingeniero | ingnieur | engineer | Ingenieur | |
inynier.
iniciat' iniciar, tener o tomar iniciativa | causer, engager | cause,
engage | anstiften, veranlassen | , | zapocztkowa,
da inicyatyw.
ink' tinta | encre | ink | Dinte | | atrament.
inklin' inclinado | enclin | inclined | geneigt, bereit | |
skonny.
inokul' inocular | inoculer | imp, inoculate | impfen | |
szczepi.

insekt' insecto | insecte | insect | Insekt | | owad.


insid' ser insidioso | tendre des piges | lay snares | nachstellen |
| zasadza si, przeladowa.
insign' insignia | armes, armoiries | arms | Wappen | | herb.
inspir' inspirar | inspirer | inspire | einflssen | |
wpaja, natchn.
instig' instigar | instiguer | instigate | antreiben, anspornen, hetzen |
| odnieca.
institut' instituto | institut | institute | Anstalt | | zakad.
instru' ensear, instruir | instruire, enseigner | instruct, teach |
lehren | | uczy.
instrukci' instruccin | instruction | instruction | Instruction |
| polecenie.
insul' isla | le | island | Insel | | wyspa.

191
Lazaro Ludoviko Zamenhof

insult' insultar | injurier | insult | schelten, schimpfen | |


beszta, aja, szkalowa.
int' indica el participio pasado activo de los verbos; p. ej. am'int'
habiendo amado | bezeichnet das Particip. perfecti act. | marque le
participe pass du verbe actif; ex. far' faire far'int' ayant fait |
ending of past part. act. in verbs; e. g. am'int' having loved |
bezeichnet das Particip. perfecti act. |

. | oznacza imiesw czynny


czasu przeszego.
intenc' intentar | se proposer de | intend | beabsichtigen |

| zamierza.
inter entre | entre, parmi | between, among | zwischen | |
midzy.
interes' inters | intresser | interest | interessiren | |
interesowa.
interjekci' interjeccin | interjection | interjection | Interjection |
| wykrzyknik.
intern' interno | intrieur, dedans | inner | innerhalb, im Innern |
| wewntrz.
interpunkci' puntuacin | ponctuation | punctuation |
Interpunctionszeichen | | znaki pisarskie.
intest' intestino | intestin | intestine | Darm | | kiszka.
intim' ntimo | intime | intimate | intim | | serdeczny,
zayy.
intrig' intrigar | intriguer | intrigue | Rnkeschmieden |
| intrygowa.
invit' invitar | inviter | invite | einladen | | zaprasza.

192
Fundamento de Esperanto

intermit' intermitencia | omettre, interrompre | intermit |


intermittiren | | przerywa si, folgowa.
Io algo | quelque chose | anything | etwas | - | co.
iom un poco | un peu, quelque peu de | any quantity | ein wenig |
- | ilekolwiek.
ir' ir | aller | go | gehen | | i.
ir'il' zanco | chasse | stilt, scatch | Stelze | |
szczudo.
is terminacin del tiempo pasado de los verbos; p. ej. am'is am |
marque le pass; ex. far' faire mi far'is je faisais, jai fait etc. |
ending of past tense in verbs; e. g. am'is loved | bezeichnet die
vergangene Zeit | | oznaczca czas
przeszy.
ist' indica profesin. p. ej. mar' mar mar'ist' marinero | marque
la profession; ex. bot' botte bot'ist' bottier; mar' mer mar'ist'
marin | person occupied with; e. g. mar' sea mar'ist' sailor | sich
mit etwas beschftigend; z. B. bot' Stiefel bot'ist' Schuster; mar'
Meer mar'ist' Seeman | ; . bot'
bot'ist' ; mar' mar'ist' | zajmujcy si;
np. bot' but bot'ist' szewc; mar' morze mar'ist' marynarz.
it' terminacin del participio pasivo de los verbos; p. ej. am'it'
habiendo sido amado | marque le participe pass passif; ex. far' faire
far'it' fait (quon a fait), ayant t fait | ending of past part. pass. in
verbs; e. g. am'it' having been loved | bezeichnet das Particip. perfecti
passivi |
| oznacza imiesw bierny czasu przeszego.
iu alguien | quelquun | any one | jemand | - | kto.
izol' aislar | isoler | isolate | isoliren | | odosabnia.

193
Lazaro Ludoviko Zamenhof

J,
j indica el plural; p. ej. hom'o hombre hom'o'j hombres | marque
le pluriel; ex. hom'o homme hom'o'j hommes | sign of the plural; e.
g. patr'o father patr'o'j fathers | bezeichnet den Plural |
| oznacza liczb mnog.
ja en verdad, ciertamente | en effet, de fait, donc, nest-ce pas | indeed |

ja, doch | | wszake.


jak' chaqueta | veste | jacket | Jacke | | kurtka, kaftanik.
aluz' celoso | jaloux | jealous | eiferschtig | | zazdrosny.
jam ya | dj | already | schon | | ju.
Januar' Enero| Janvier | January | Januar | | Stycze.
jar' ao | anne | year | Jahr | | rok.
jasmen' jazmn | jasmin | jasmine | Jasmin | | jamin.
ad' jueves | jeudi | Thursday | Donnerstag | | czwartek.
je se traduce por diferentes preoposiciones, su significado es
indeterminado | se traduit par diffrentes prpositions; sa signification est
toujours aisment suggre par le sens de la phrase | can be rendered by
various English prepositions | kann durch verschiedene Prpositionen
bersetzt werden | |
moe by przetomaczone za pomoc rnych przyimkw.
jen he aqu | voil, voici | behold, lo | da! siehe! | | ot.

194
Fundamento de Esperanto

jen jen ya ya; ora ora | tantt tantt | sometimes


sometimes | bald bald | | to to.
jes si | oui | yes | ja | | tak.
jes'ig' afirmar | confirmer | confirm | besttigen |
| potwierdza.
et' lanzar, echar | jeter | throw | werfen | | rzuca.
ongl' hacer juegos malabares | bouffonner | juggle | gaukeln |
| kuglowa.

ju des tanto cuanto| plus plus | the the | je desto |

| im tem.
jug' yugo | joug | yoke | Joch | | jarzmo.
ju' juzgar | juger | judge | richten, urtheilen | | sdzi.

jugland' nuez (de nogal)| noix | walnut | Wallnuss | |


orzech woski.

juk' pica, escocer | dmanger | itch | jucken | | swdzi.


Juli' julio | Juillet | July | Juli | | Lipiec.
jun' joven| jeune | young | jung | | mody.
jung' uncir | atteler | couple, harness (vb.) | spannen (z. B. Pferde) |
| zaprzga.
Juni' junio | Juin | June | Juni | | Czerwiec.
juniper' enebro | genevrier, genivre | juniper | Wachholder |
| jaowiec.
jup' falda | jupe, jupon | petticoat | Frauenrock, Unterrock | |
spdnica.
ur' jurar | jurer | swear | schwren | , | przysiga.
us ahora mismo, recin | justement, linstant | just, exactly | soeben |
| wlanie, tylko co.

195
Lazaro Ludoviko Zamenhof

just' justo (equitativo) | juste | just, righteous | gerecht |


| sprawiedliwy.

juvel' joya | bijou | jewel | Edelstein | | kamie


drogi.

196
Fundamento de Esperanto

K
ka' papilla, pur | gchis | pap | Brei | | kasza.
kadr' marco | cadre | frame | Rahmen | | rama.
kaduk' caduco | caduc, prissable | falling, perishable | hinfllig |
| wty, zgrzybiay.
kaf' caf | caf | coffee | Kaffee | | kawa.

ka' jaula | cage | cage | Kfig | | klatka.


kahel' baldosa | carreau | earthen pane | Kachel | | kafel,
kafla.
kaj y | et | and | und | | i, a.
kajer' cuaderno | cahier | paper covered book, copy book | Heft |
| kajet.
kajut' camarote | cajute | cabin | Kajte | | kajuta.
kal' callo | cor (aux pieds) | corn (on the foot) | Hhnerauge |
| nagniotek, odcisk.
kaldron' caldero, caldera | chaudron | kettle | Kessel | |
kocio.
kale' calesa, berlina | carosse calche | carriage | Wagen |
| powz.
kalfatr' calafatear | calfater | calk | kalfatern | |
zalepia, konopaczy.
kalik' caliz | coupe, calice | bowl | Kelch | | kielich.
kalk' cal | chaux | lime | Kalk | | wapno.

197
Lazaro Ludoviko Zamenhof

kalikot' calic | calicot | calico | Calico | | perkal.


kalkan' taln | talon (du pied) | heel | Ferse | | pita.
kalkul' calcular | compter | calculate | rechnen | |
rachowa, liczy.
kalson' calzoncillos | caleons | drawers | Unterhosen |
| gacie, kalesony.
kalumni' calumniar | calomnier | calumniate | verlumden |
| obgadywa, potwarza.
kambi' letra de cambio | lettre de change | exchange | Wechsel
(Kaufm.) | | weksel.
kamel' camello | chameau | camel | Kameel | | wielbd.
kamen' chimenea | chemine | fire-place | Kamin | |
kominek.
kamen'tub' tubo de chimenea | chemine | chimney | Schornstein |
| komin.
kamer' cmara | chambre | chamber | Kammer | | komora,
komrka.
kamfor' alcanfo | camphre | camphire, camphor | Kampher |
| kamfora.
kamizol' camiseta | camisole | waistcoat | Brustwamms | |
kaftanik.
kamlot' camelote | camelot | camlet | Camelot | | kamlot.
kamomil' manzanilla | camomille | camomile | Kamille | |
rumianek.
kamp' campo | champ, campagne | field | Feld | | pole.
kan' caa | roseau, canne | cane | Rohr | | trzcina.
kanab' caamo | chanvre | hemp | Hanf | | pieka,
konopie.

198
Fundamento de Esperanto

kanajl' canalla, granuja | canaille | mob, canaille | Canaille |


| ajdak.
kanap' canap | canap | sofa, lounge | Kanapee | | kanapa.
kanari' canario | canari, serin | canary | Kanarienvogel |
| kanarek.
kancelari' cancillera | chancellerie | chancery | Kanzlei |
| kancelarya.
kancelier' canciller | chancelier | chancellor | Kanzler | |
kanclerz.
kand' azucar | candi (sucre) | sugar-candy | Candelzucker |
| cukier lodowaty.

kandel' vela | chandelle | candle | Licht, Kerze | | wieca.


kankr' cangrejo de ro | crevisse | crab | Krebs | | rak.

kant' cantar | chanter | sing | singen | | piewa.


kantarid' cantrida | cantharide | cantharide | spanische Fliege |
| mucha hiszpaska.
kantor' cantor | chantre | chanter | Cantor | | kantor,
piewak kocielny.
kanvas' caamazoj; esquema | canevas | canvass, draught | Canevas
| | kanwa.
kap' cabeza | tte | head | Kopf | | gowa.
kapabl' capaz | capable, apte | capable | fhig | |
zdolny.
kapel' capilla | chapelle | chapel | Kapelle | | kapela.
kapitan' capitn | capitaine | captain | Hauptmann | |
kapitan.
kapitel' capitel | chapiteau | chapiter | Sulenknauf | |
supogw.

199
Lazaro Ludoviko Zamenhof

kapitulac' capitular | capituler | capitulate | capituliren |


| kapitulowa.
kapon' capn | chapon | capon | Kapaun | | kapn.
kapot' capota | capote | great coat with a cape | Capot | |
kapota.
kapor' alcaparra | cpre | caper | Kaper | | kaparki.
kapr' macho cabro | bouc | goat | Bock | | kozio.
kapreol' corzo | chevreuil | roe, roe-buck | Reh | | sarna.
kapric' capricho | caprice | caprice, whim | Caprice, Laune |
| kaprys.
kapsul' cpsula | capsule | capsule | Kapsel | | kapsuka.
kapt' atrapar, capturar | attraper | catch | fangen | | chwyta.
kapt'il' trampa | pige | trap, pit-fall | Schlinge, Falle |
| sido.
kapucen' capuchino | capucin | capuchin friar | Kapuziner |
| kapcyn.
kapu' capuza, capaz | capuce, capuchon | capuchin, cowl |
Capuchon | | kaptur.
kar' caro; querido | cher | dear | theuer | | drogi.
karaben' carabina | carabine | carabine | Karabiner | |
karabin.
karaf' garrafa | carafe | caraffe, decanter | Caraffe | |
karafka.
karakter' carcter (cualidades) | caractre | character | Charakter |
| charakter.
karas' pez de color, pez rojo de la china | carassin (poisson) |
crucian | Karausche | | kara.
karb' carbn | charbon | coal | Kohle | | wgiel.
kard' cardo | chardon | thistle | Distel | | oset.
200
Fundamento de Esperanto

kardel' jilguero | chardonneret | thistle-finch | Stieglitz, Distelfink |


, | szczygie.
kares' acariciar | caresser | caress | liebkosen | | piesci.
kariofil' clavero de especia | girofle (clou de) | clove | Nelke |
| godzik.
karmin' carmn | carmin | carmine | Carmin | | karmin.
karnaval' carnaval | carnaval | carnaval | Fasching | ,
| karnawa.
karo' carreau (baraja francesa) | carreau (cartes) | diamond |
Carreau (in Karten) | | karo.
karob' algarroba | caroube | carob bean | Johannisbrod |
| chleb w. Jana.
karot' zanahora | carotte | carrot | Mhre, Mohrrbe | |
marchew.
karp' carpa (pez) | carpe (poisson) | carp (fish) | Karpfen | |
karp.
karpen' carpe, hojaranza | charme | yoke-elm | Hagebuche,
Hornbaum | , | grab.
kart' tarjeta, carta, naipe, mapa | carte | card | Karte | | karta;
mapa.
kartav' pronunciar la r gutural | grasseyer | speak thick |
schnarren (beim Sprechen) | | nieczysto wymawia.
kartilag' cartlago | cartilage | cartilage | Knorpel | |
chrzstka.
karto' cartucho | cartouche | cartouch | Karttsche | |
kartacz.
karton' cartn | carton | pap | Pappe | , | tektura.
karusel' Tiovivo, carrusel | carrousel | carousal | Carroussel |
| karuzela.
201
Lazaro Ludoviko Zamenhof

kas' caja de caudales, caja de banco | caisse | chest, money-box |


Kasse | | kassa.
ka' esconder | cacher | hide (vb.) | verbergen, verhehlen | |
chowa.
kaserol' caserola | casserole | stewpan | Casserolle | |
rondel.
kask' casco | casque | helmet | Helm | | hem, szyszak.
katan' castaa | chtaigne | chestnut | Kastanie | |
kasztan.
kastel' castillo | chteau | castle | Schloss, Kastell | | zamek.
kastor' castor | castor | beaver | Biber | | bbr.
kastr' castrar | chtrer | cut, curtail | castriren | |
rzeza, waaszy.
kat' gato | chat | cat | Katze | | kot.
kataplasm' cataplasma | cataplasme | poultice | Kataplasma |
| kataplazm.
katar' catarro | catarrhe | catarrh | Schnupfen, Katarrh | ,
| katar.
katarakt' catarata (enfermedad) | cataracte (yeux) | cataract | Staar
(Augenkrankheit) | | katarakta.
katen' cadena | chane | fetter | Fessel | , | kajdany.
katun' cotonada | toile de coton | cotton, calico | Kattun | |
kreton.
kateriz' cauterizar | cautriser | cauterise | tzen | |
wypala.
kaz' causar | causer | cause | verursachen | |
powodowa, sprawia.
kaz'o causa | cause | cause | Ursache | | przyczyna.

202
Fundamento de Esperanto

kav' cavidad, hueco, hoyo | fosse, creux | cave | Grube | | d,


loch.
kavalir' caballero; caballo de ajedrz | chevalier | cavalier, knight |
Ritter | | rycerz.
kavern' caverna | caverne | cavern | Hhle | | jaskinia,
pieczara.
kaviar' caviar | caviar | caviare | Kaviar | | kawior.
kaz' caso | cas | case | Kasus | | przypadek.
kaze' cuajo, requesn | fromage la pie | whey-cheese | Quark |
| twarg.
ke que (conjuncin) | que | that (conj.) | dass, damit | , |
e, eby.
kegl' bolo | quille | keel | Kegel | , | krgiel.
kel' bodega, stano | cave (la) | cellar | Keller | | piwnica.

kelk' algn | quelque | some | mancher | | niektry.


kelner' camarero (de bar o restaurante) | garon | boy | Kellner |
, | kelner.
ken' madera resinosa, tea | bois rsineux | resinous wood | Kienholz
| | uczywo.
ker' coeur (corazn baraja francesa) | cur | heart | Herz |
( ) | czerwie.
kern' ncleo | noyau | kernel | Kern | | jdro.
kerub' querube, querubn | chrubin | cherub | Cherub | |
cherubin.
kest' cajn | caisse, coffre | chest, box | Kiste, Kasten, Lade |
| skrzynia.
tir'kest' cajn extraible | tiroir | drawer | Schublade |
| szuflada.

203
Lazaro Ludoviko Zamenhof

kia de qu clase | quel | of what kind | was fr ein, welcher | |


jaki.
kial por qu | pourquoi | why, wherefore | warum | |
dlaczego.
kiam cuando | quand, lorsque | when | wann | | kiedy.

kie donde | o | where | wo | | gdzie.


kiel cmo | comment | how | wie | | jak.
kies de quin | qui? dont, duquel | whose | wessen | | czyj.
kil' quilla | quille | keel, careen | Kiel (eines Schiffes) | | tram,
stpka.
kio que | quoi | what | was | | co.
kiom cunto | combien | how much | wie viel | | ile.
kiras' coraza | cuirasse | cuirass | Krass | | kirys.

kis' besar | baiser, embrasser | kiss | kssen | | caowa.


kitel' blusa negra, guarda-polvo | souquenille | frock | Kittel |
| kieca.
kiu quien, cual | qui lequel, laquelle | who, which | wer, welcher |
, | kto, ktry.
klaft' toesa (medida) | toise (russe) | fathom (measure) | Faden,
Klafter | | se.
klap' vlvula; valva | clapet | flap | Klappe | | klapka,
zasuwka, zastawka.
klar' claro | clair (qui nest pas trouble) | clear | klar | | jasny.
klarnet' clarinete | clarinette | clarinet | Clarinette | |
klarnet.
klas' clase | classe | claas | Classe | | klassa.
klav' tecla | touche | cliff | Klaviertaste | | klawisz.

204
Fundamento de Esperanto

kler' culto, docto | bien lev | educated | gebildet | |


wyksztacony.
klimat' clima | climat | climate, clime | Klima | | klimat.
klin' inclinar | incliner, pencher | bend, incline | neigen |
| chyli.
klister' clster, enema | clystre | clyster | Klystier | |
enema, lewatywa.
klopod' procurer, tartar de | se donner de la peine | endeavour | sich
Mhe geben | | kopota si.
klo' campana | cloche | bell | Kappe, Glocke (z. B. ber einer Uhr)
| (. ..) | klosz.
klub' club | socit | club | Club | | klub.
kluz' esclusa | cluse | sluice | Schleuse | | luza.
knab' muchacho | garon | boy | Knabe | | chopiec.

kned' amasar | ptrir | knead | kneten | | ugniata, misi.


koaks' coque (carbn) | coke | coak, coke | Koaks | | koks.
kobalt' cobalto | cobalt | cobalt | Kobalt | | kobalt.
kobold' duende, trasgo | farfadet | gnome | Kobold |
() | poczwara, dyabeek.
koenil' cochinilla | cochenille | cochineal | Cochenille |
| koszenila.
kojn' cua | coin (instrument) | wedge | Keil | | klin.

kok' gallo | coq | rooster | Hahn | | kogut.


kokcinel' mariquita | coccinelle | rose-chafer | Marienkfer |
, | biedrunka.
koket' coqueta | coquet | coquet | coquett | | zalotny.
koklu' tosferina | coqueluche | chin-cough, hooping-cough |
Keuchhusten | | koklusz.

205
Lazaro Ludoviko Zamenhof

kokos' coco | coco | cocoa | Kokos | | orzech kokosowy.


koks' cadera | hanche | hip, hanch | Hfte |
| ldwie.
kol' cuello | cou | neck | Hals | | szyja.
kol'um' collar | faux-col | collar | Kragen | |
konierz.
kol'har'o'j crin | crinire | mane | Mhne | |
grzywa.
kolbas' embutido de cerdo | andouille, boudin | sausage, saucisson |
Wurst | | kiebasa.
koleg' colega | camarade, collgue | colleague | Kamerad |
| towarzysz, kolega.
kolekt' coleccionar | amasser, collectionner | collect | sammeln |
| zbiera.
koler' clera, ira, enojo | se fcher | mad be angry | zrnen |
| gniewa si.
kolibr' colibr | colibri | colibri | Kolibri | | koliber.
kolimb' somermujo | plongeon (oiseau) | plungeon, diver | Taucher
(Vogel) | | nur.
kolofon' colofn | colophane | rosin | Colophonium | |
kolofonia.
kolomb' paloma | pigeon, colombe | dove | Taube | | gob'.
kolon' columna | colonne | column | Sule | | sup.

kolor' colo | couleur | color | Farbe | , | kolor.


kolport' vender como buhonero | colporter | hawk | hausiren |
() | kolportowa, roznosi.
kolubr' culebra | couleuvre | adder, snake | Hausschlange | |
w.
kom' coma | virgule | comma | Komma | | przecinek.
206
Fundamento de Esperanto

komand' mandar, acaudillar | commander | command |


commandiren | | komendowa.
komb' peinar | peigner | comb | kmmen | | czesa.
kombin' combinar | combiner | combine | combiniren |
| kombinowa.
komenc' comenzar | commencer | commence | anfangen |
| zaczyna.
komentari' comentar | commenter | comment | erlutern,
commentiren | | komentowa.
komerc' comerciar | commercer | trade | handeln, Handel treiben |
| handlowa.
komerc'a' mercancia | marchandise | ware, merchandise
| Waare | | towar.
komfort' comfort, comodidad | aise, agrment | comfort | Komfort |
| komfort, przepych.
komisi' encargar, comisionar | commissionner, charger (quelquun
de...) | commission | auftragen, beauftragen | | zleca.
komitat' comit | comit | committee | Comit, Ausschuss |
| komitet.
komiz' dependiente, empleado | commis (un) | clerk | Commis |
| subjekt.
komod' cmoda (mueble) | commode (meuble) | chest of drawers |
Commode | | komoda.
kompar' comparar | comparer | compare | vergleichen |
| porwna.
kompat' compasin | avoir compassion | compassionate | Mitleid
haben | | wspczuwa.
komplez' atencin, deferencia | complaisance | favor, liking |
Gefallen | , | przysuga, usuga, dogadzanie.
207
Lazaro Ludoviko Zamenhof

kompost' componer (textos) | composer (typogr.) | set (type) |


setzen (Buchdruck.) | ( ) | skada (w druku).
kompren' comprender, entender | comprendre | understand |
verstehen | | rozumie.
kompres' compresa | compresse | compress | Compresse |
| kompres, okad.
komun' comn | commun | common | gemeinsam | | oglny,
wsplny.
komun'um' comunidad | commune, paroisse | community, parish |
Gemeinde | | gmina.
komuni' comunin | donner le Saint Sacrement | administer the
sacrament | das heilige Abendmahl reichen | (. ) |
udziela Komunj.
komunik' comunicar | communiquer | communicate |
communiciren, verbinden | | komunikowa.
kon' conocer | connatre | know (by experience or study), recognise
| kennen | ( ) | zna.
koncern' incumbir, competer | concerner | concern | betreffen,
angehen | , | tyczy si.
kondamn' condonar | condamner | condemn | verurtheilen |
| osdza.
kondi' condicin | condition | condition | Bedingung | |
warunek.
kondolenc' psame | condouloir | condole | Beileid bezeigen |

| pociesza, kondolowa, okaza wspczucie.


konduk' conducir | conduire | conduct | fhren | | prowadzi.
konduk'il' rienda | rne | rein | Zgel | (
) | leice.

208
Fundamento de Esperanto

kondut' conducirse, comportarse | se conduire (bien ou mal) |


conduct | sich auffhren, sich benehmen | | prowadzi si,
sprawowa si.
konfes' confesar | avouer | confess | bekennen, gestehen |

, | przyznawa.
konfid' confiar | se fier, se confier | confide, trust | trauen,

vertrauen | | dowierza.
konfirm' confirmar | confirmer, ratifier | confirm, ratify | besttigen
| | utrzymywa.
konfit' confitar, hacer confitura | confire | preserve with sugar |

einmachen (mit Zucker) | | smay w cukrze.


konform' conforme, acorde | conformment | conformably |
gemss, entsprechend | | odpowiedni.
konfuz' confundir | confondre, embrouiller | confuse | verwirren |
| konfundowa, zmisza.
konjekt' conjeturar | conjecturer | conject, conjecture | vermuthen |
| domyla si, przypuszcza.
konjugaci' conjugar | conjuguer | conjugate | conjugiren |
| konjugowa.
konjunkci' conjugacin | conjonction | conjunction | Bindewort |
| spjnik.
konk' concha | coquille, coquillage | shell | Muschel | |
muszla.
konklud' concluir | conclure | conclude | schliessen, folgern |
| wnioskowa.
konkur' competir, rivalizar | rivaliser | rival | concurriren |
| konkurowa.

209
Lazaro Ludoviko Zamenhof

konkurs' concurso | concours | concourse | Concurs | |


konkurs.
konsci' tener conciencia de, ser conciente | avoir conscience | be
conscious of | sich bewusst sein | | mie wiadomo.
konscienc' conciencia | conscince | conscience | Gewissen |

| sumienie.
konsekvenc' consecuente | consquent | consequent | consequent |

| konsekwentny.
konsent' consentir | consentir | consent | bereinstimmen,
einwilligen | | zgadza si.
konserv' conservar | conserver | preserve | aufbewahren |
| przechowywa, zachowywa.
konsider' considerar | considrer | consider | betrachten, berlegen,
erwgen | | zastanawia si, rozmyla.

konsil' aconsejar | conseiller | advise, counsel | rathen |


| radzi.
konsist' consistir (en), constar (de) | consister | consist | bestehen
(aus...) | | skada si.

konsol' consolar | consoler | console | trsten | | pociesza.


konsonant' consonante | consonne | consonant | Konsonant |
| spgoska.
konspir' conspirar | conspirer | conspire | sich verschwren |

| konspirowa.
konstant' constante | constant | constant | bestndig | |
stay, ustawiczny.
konstat' constatar, comprobar | constater | prove, verify |
konstatiren | | konstatowa.

210
Fundamento de Esperanto

konstern' consternar | consterner | astonish | bestrzen |


, | ambarasowa.
konstru' construir | construire | construct, build | bauen | |
budowa.
konsum' consumir | consumer | consume | zehren, abzehren |
, | konsumowa.
kontant' de contado | comptant | paid in cash | baar | | w
gotwce.
kontent' contento | content | content | zufrieden | |
zadowolony.
kontor' despacho, oficina | comptoir | office, counting-house |
Komptor | | kantor (biuro).
kontrakt' contrato | contracter | contract | einen Vertrag
abschliessen | | zawiera umow.
kontra contra | contre | against | gegen | | przeciw.
kontra'e al contrario | vis--vis; au contraire | over
against; on the contrary | gegenber; im Gegentheil |
; | przeciwnie; naprzeciw.
kontur' contorno | contour | outline, contour | Umriss | |
kontur.
kontuz' contundir, contusionar | broyer | contuse | wund stossen,
quetschen | , | gnie, tuc.
konval' lirio de los valles, convalaria | muguet | may flower |
Maiblmchen | | konwalia.
konven' convenir, ser conveniente | convenir | convenient | sich
geziemen | | wypada, przystawa.
konvert' convertir | convertir | convert | bekehren |
(. ) | nawrci.

211
Lazaro Ludoviko Zamenhof

konvink' convencer | convaincre | convince | berzeugen |

| przekona.
konvulsi' convulsin | convulsion | convulsion | Krampf |
| konwulsye.
konus' cono | cne | cone | Konus | | ostrokrg.
kopi' copiar | copier | copy | copiren | | kopjowa.
kor' corazn | cur | heart | Herz | | serce.
koran' Corn | Coran | Coran | Koran | | Koran.
korb' cesto | panier corbeille | basket | Korb | | kosz.
kord' cuerda | corde | string (piano etc.) | Saite | | struna.
korekt' corregir | corriger | correct | bessern, corrigiren |
| poprawia.
korespond' sostener correspondencia escrita | correspondre |
correspond | correspondiren | | korespondowa.
kork' corcho | bouchon | cork | Kork | | korek.
korn' cuerno | corne | horn | Horn | | rg.
kornic' cornisa | corniche | mantlepiece, shelf | Gesims | |
gzems.

korp' cuerpo | corps | body | Krper | | cialo.


korporaci' corporacin | corporation | corporation | Zunft,
Krperschaft | , | korporacya, cech.
korpus' cuerpo (de ejrcito) | corps | body of an army | Corps |
| korpus.
kort' patio, corral | cour | court | Hof | | podwrze.
kort'eg' corte | cour (dun souverain) | court | Hof
(Kniglicher) | () | dwr, paac.
korv' cuervo | corbeau | raven | Rabe | | kruk.
kost' costar | coter | cost, price | kosten | | kosztowa.

212
Fundamento de Esperanto

kost'o costo | prix | price | Preis | | koszt, cena.


kostum' traje especial | costume | costume | Costm | |
kostjum.
kot' barro, fango | boue | dirt | Koth, Schmutz | | boto.
koton' algodn | coton | cotton | Baumwolle | |
bawena.
koturn' codorniz | caille | quail (bird) | Wachtel | |
przepirka.
kov' empollar huevos | couver | broed, covey | brten |
| wylga.
kovert' sobre (de carta) | enveloppe ( lettres) | envelope |
Briefcouvert | | koperta.
kovr' cubrir | couvrir | cover | verdecken, verhllen | |
zakrywa.
kovr'il' (de libro) cubierta | (de libr'o) enveloppe |
envelop | Umschlag, Hlle | | okadka.
kovr'il' (de ventana) contraventana | (de fenestr'o)
contrevent | window shutter | Fensterladen | |
okiennica.
mal'kovr' descubrir | dcouvrir | detect, discover |
entdecken | | odkrywa.
kra' escupir | cracher | spit | speien | | plu.

krad' reja, enrejado | grille | grate, crossbars | Gitter | |


krata.
krajon' lpiz | crayon | pencil | Bleistift | | owek.
krak' crugir, chascar, restallar | craquer | crack | krachen, knallen,
knarren | | trzeszcze.

213
Lazaro Ludoviko Zamenhof

kraken' rosquillaseca, croquiol | craquelin | cracknel | Bretzel |


| ciastko.
kramp' grapa, laa; parntesis | crampon, parenthse | clamp,
holdfast, staple | Krampe, Klammer | | klamra.
kran' grifo, espita | robinet | tap, spigot | Zapfen | | kran.
krani' crneo | crne | skull | Schdel | | czaszka.
kratag' espino albar o blanco, majuelo | aubpine | hawthorn |
Weissdorn | | gg.
krater' crter | cratre | crater | Krater | , | krater.
kravat' corbata | cravate | cravat | Halsbinde, Cravate | |
krawat.
kre' crear | crer | create | schaffen, erschaffen | |
stwarza.

kred' creer | croire | believe | glauben | | wierzy.


kred'ebl' creble | vraisemblable, probable | verisimilar,

probable | wahrscheinlich | | prawdopodobny.


krem' crema | crme | cream | Schmant, Sahne | | mietana.
kren' rbano, rusticano o silvestre | raifort | horse-radish |

Meerrettig | | chrzan.
krep' crespn | crespn | crpe | crape | Krepp | | krepa.
krepusk' crepsculo | crpuscule | twilight | Dmmerung |
| zmierzch.
kresk' crecer | crotre | grow, increase | wachsen | | rosna.
kresk'a' ser que crece, planta | plante | plant | Pflanze |
| rolina.

kret' creta, tiza, yeso | craie | chalk | Kreide | | kreda.


krev' estallar, reventar | crever | crash | platzen | | pkn.
kri' gritar | crier | cry | schreien | | krzycze.
214
Fundamento de Esperanto

kribr' cribar | cribler, tamiser | sieve | sieben, durchsieben |

| przecedzi, przesia.
krim' crimen | crime | crime | Verbrechen | |
wystpek, przestpstwo.
kriminal' criminal | criminel | criminal | criminal | |
karny, kryminalny.
kring' rosquilla (dulce) | craquelin | cracknel | Kringel | |
obwarzanek.
kripl' lisiado, mutilado | estropi | crippled | Krppel | |
kaleki.
krisp' gorguera, golilla; redao; omento, peritoneo | fraise | ruff |
Krause, Gekrse | , , | kreza.
Krist' Cristo | Christ | Christ | Christus | | Chrystus.
krist'an cristiano | chrtien | christian | Christ |
| chrzeci janin.
krist'nask' navidad | Nol | Christmas | Weihnachten |
| Boe Narodzenie.
kristal' cristal | cristal | crystal | Krystall | | krysztal.
kritik' criticar | critiquer | critick, criticise | kritisiren |
| krytykowa.
kriz' crisis | crise | crisis | Krisis | | kryzys.
kro' enganchar, colgar de un gancho | accrocher | hook to, cling to

| anhaken, anklammern | | czepia.


krokodil' cocodrilo | crocodile | crocodile | Krokodill | |
krokodyl.
krom adems de, fuera de | hors, hormis, except | without, except |

ausser | | oprcz.

215
Lazaro Ludoviko Zamenhof

kron' corona | couronne | crown | Krone, Kranz | , |


wieniec.
kronik' crnica | chronique | chronicle | Chronik | |
kronika.
krop' buche | jabot, gosier | crop, craw | Kropf | | wole.
kroz' cruzar (navegacin) | croiser | cruise | kreuzen (von
Kriegsschiffen) | | krzyowa.
kruc' cruz | croix | cross | Kreuz | | krzy.
kruc'um' crucificar | crucifier | crucify | kreuzigen |

| ukrzyowa.
kru' jara, cntaro | cruche | jug | Krug | | dzban.
krud' crudo, basto, tosco | cru, rud | raw, crude, rough | roh, rauh |
, | surowy.
kruel' cruel | cruel | cruel | grausam | | okrutny.
krup' carrotillo | croup | croup | Croup | | krup.
krur' pierna, miembro inferior | cuisse, jambe | thigh, shank |
Unterschenkel | | gole.
krust' costra | croute | crust | Kruste | | strup.
krut' escarpado, acantilado | roide, escarp | steep | steil | |
stromy.
kub' cubo, dado | cube | cube | Kubus | | szecian.
kubut' codo | coude | elbow | Eltbogen | | okie.
kudr' coser | coudre | sew | nhen | | szy.
kuf' cofia, toca; moo de ave | coiffe, huppe | cap, tuft | Haube,
Kappe | | czepek.
kugl' bala | balle (de fusil) | bullet | Kugel (Schiess-) | | kula.
kuir' cocinar | faire cuire | cook | kochen | | gotowa.
kuk' torta (pastel) | gteau | cookey | Kuchen | | pieroek.

216
Fundamento de Esperanto

kukol' cuclillo | coucou | cuckoo | Kuckuck | | kukuka.


kukum' cohombro, pepino | concombre | cucumber | Gurke |
| ogrek.
kukurb' calabaza | citrouille, calebasse | gourd, pumpion | Krbis |
| tykwa.
kul' mosquito (Culex) | cousin moucheron | gnat | Mcke | |
komar.
kuler' cuchara | cuillre | spoon | Lffel | | yka.
kulp' culpa | coupable | fault, blame | schuldig | |
winny.
kun con | avec | with | mit | | z.
kun'e ensemble, conjointement | together | zusammen |

| razem, wraz.
kunikl' conejo | lapin | rabbit | Kaninchen | | krlik.
kup' ventosa | ventouse | cupping-glass | Schrpfkopf |
(.) | baka.
kupol' cpua | coupole, dme | cupola, dome | Kuppel | |
kopua.

kupr' cobre | cuivre | copper | Kupfer | | mied.


flav'a kupr'o cobre amaillo (latn) | laiton | latten |
Messing | | mosidz.

kur' correr | courir | run | laufen | | biega, lecie.


kurac' curar | traiter (une maladie) | cure, heal | kuriren, heilen |

| leczy.
kurac'il' medicina | mdecine | medicine | Arznei |

| lekarstwo.

217
Lazaro Ludoviko Zamenhof

kura' valiente, osador | courageux, hardi | courage | khn, dreist |

| smialy.
kurator' tutor; decano de facultad, conservador de mueseo o
biblioteca | curateur | curator | Curator | | kurator, opiekun.
kurb' curvo | courbe, tortueux | curve | krumm | | krzywy.
kurier' corredor; alfil | courrier | courier | Courier | ,

| kuryer.

kurten' cortina | rideau | curtain | Vorhang | | kurtyna,


firanka.
flank'kurten' cortina | courtine | courtain | Gardine |
| firanki.
rul'kurten' cortina | rouleau | window-shade | Rouleau |
| roleta.
kusen' almohada, cojn | coussin | cushion | Kissen | |
poduszka.
kusen'eg' almohadn | lit de plumes | bolster | Pfhl |
| pierzyna.
ku' yacer, estar echado | tre couch | lie (down) | liegen | |
lee.
sub'ku' sucumbir | succomber | succumb | unterliegen |
, | podlega.
kutim' acostumbrar, soler | shabituer | custom | sich gewhnen |
| przyzwyczaja si.
kuv' tina, cuba, artesa | baignoire, cuve | coop, tub | Wanne |
| wanna.
kuz' primo (pariente) | cousin | cousin | Vetter, Cousin |
| kuzyn.
kvankam aunque | quoique | although | obgleich | | chocia.
218
Fundamento de Esperanto

kvant' cantidad | quantit | quantity | Quantitt | | ilo.


kvar cuatro | quatre | four | vier | | cztery.
kvaranten' cuarentena | quarantaine | quarantine | Quarantaine |
| kwarantanna.
kvarc' cuarzo | quartz | quartz | Quarz | | kwarc.
kvart' cuarta; en cuarto | quarte | quart | Quart | | kwarta.
kvartal' barrio, barricada | quartier | quarter | Quartal | |
kwarta.
kvaza como si | comme si | as if | gleichsam, als ob | |
jakoby.
kverk' roble | chne | oak | Eiche | | db.
kviet' quieto | mou, doux, quiet | quiet, calm | sanft | |
agodny.
kvin cinco | cinq | five | fnf | | pi.
kvit' libre de deuda, en paz | quitte | quit | quitt | ,

| kwit.
kvitanc' acusar recibo | quittancer | acquit | quittiren |
, | pokwitowa.

219
Lazaro Ludoviko Zamenhof

L
l, la la, el, los, las | article dfini (le, la, les) | the | der, die, das

(bestimmter Arttkel) | (
) | przedimek okrelny (nie tomaczy si).
labor' labor | travailler | labor | arbeiten | | pracowa.
per'labor' ganar dinero con el trabajo | gagner par son
travail | gain | verdienen, erarbeiten | |
zarabia.
pri'labor' elaborar, cultivar | labourer | elaborate,
cultivate | bearbeiten | | obrabia.
lac' cansado | cansado | las, fatigu | weary | mde | |
zmczony.
lacert' lagarto | lagarto | lzard | lizard | Eidechse | |
jaszczurka.
la' cordn | lacs | lace | Schnur | | sznur.
lad' chapa, plancha de metal | tle, fer-blanc | tinned iron | Blech |
| blacha.
laf' lava | lava | lava | Lava | | lawa.
lag' lago | lac | lake | See (der) | | jezioro.
lag'et' lagito | tang | pond | Teich | | staw.
lak' laca | vernis | varnish | Lack, Firniss | | pokost.
lake' lacayo | laquais | lackey | Lackei, Bedienter | | lokaj.

220
Fundamento de Esperanto

laks' diarrea | flux du ventre | looseness | Durchfall | |


rozwolnienie.
lakt' leche | lait | milk | Milch | | mleko.
lakt'um' lecha | laite | soft-roe, milt | Milch der Fische |
| mleczko (ryb).
lam' cojo | boiteux | lame | lahm | | kulawy.
lam'baston' bastn | bquille | crutch | Krcke |
| kula (do chodzenia).
lamp' lmpara | lampe | lamp | Lampe | | lampa.
lampir' luciernaga | verluisant | glow-worm | Leuchtkfer |

| wietlik.
lan' lana | laine | wool | Wolle | | wena.
land' pais | pays | land, country | Land | | kraj.
lang' lengua | langue (organe) | tongue | Zunge | () |
jzyk (narzd).
lantern' linterna | lanterne | lantern | Laterne | | latarnia.
lanug' plumn, pelusa | duvet, poils follets | down, fluff |
Flaumfeder | | puch, puszek.
lard' manteca | lard | lard | Speck | | sado.
lar' ancho | large | broad | breit | | szeroki.
la'lar' a lo largo | travers | across, in width | quer |
| poprzek.
laring' laringe | larynx | larynx | Kehle | | krta.
larm' lgrima | larme | tear (to shed a) | Thrne | | za.
larv' larva | larve | chrysalis | Larve | | poczwarka, liszka.
las' dejar, abandonar | laisser, abandonner | leave, let alone | lassen |
, | puszcza, zostawia.

last' ltimo | dernier | last, latest | letzt | | ostatni.

221
Lazaro Ludoviko Zamenhof

la segn | selon, daprs | according to | nach, gemss | ,


| wedug.
lab' emparrado, glorieta | tonnelle, berceau | arbor, summerhouse |

Laube | | altanka.
lad' alabar, elogiar | louer, vanter | praise | loben | |
chwali.
lar' laurel | laurier | laurel | Lorbeer | | wawrzyn, laur.
lat' en voz alta | haut (parler) | loud | laut, hrbar | |
gono.
lav' lavar | laver | wash | waschen | | my.
lavang' avalancha | lavanche, avalanche | avalanche | Lawine |
| lawina.
lecion' leccin | leon | lesson | Lektion | | lekcya.
led' cuero | cuir, peau (des btes) | leather | Leder | | skra.
leg' leer | lire | read | lesen | | czyta.
legend' leyenda | lgende | legend | Sage | | legenda.
legi' legin | lgion | legion | Legion | | legjon.
legom' hortaliza, verdura | lgume | legume | Gemse | |
jarzyna, warzywo.
le' ley | loi | law | Gesetz | | prawo.
lek' lamer | lcher | lick | lecken | | liza.
lekant' margarita silvestre | paquerette | daisy | Gnseblume |
| zocie pospolity.
leksikon' lexicon, diccionario | lexicon | lexicon | Lexicon |
| sownik.
lent' lenteja | lentille | lentil | Linse | | soczewka.
lentug' peca, eflide | lentille, rousseur | freckle | Sommersprosse |
| pieg.
leon' len | lion | lion | Lwe | | lew.
222
Fundamento de Esperanto

leontod' diente de len | dent de lion | dandelion | Hundeblume |


| kaczyniec.
leopard' leopardo | lopard | leopard | Leopard | |
lampart.
lepor' liebre | livre | hare | Hase | | zajc.
lepr' lepra | lpre | leprosy | Aussatz | | trd.
lern' aprender | apprendre | learn | lernen | | uczy si.
lern'ej' escuela | cole | school | Schule | | szkoa,
uczelnia.
lert' hbil, diestro | adroit, habile, agile | skilful | geschickt,
gewandt, gelufig | | zrczny.
lesiv' leja | lessive | lie, buck | Lauge | | ug.
leter' carta | lettre, ptre | letter | Brief | | list.
letenant' teniente | lieutenant | lieutenant | Lieutenant |
| porucznik, lejtnant.
lev' levantar | lever | lift, raise | aufheben | | podnosi.
lev'il' palanca | levier | leaver, lever | Hebel | |
dwignia.
levkoj' alheli | girofle | stock-gillyflower | Levkoje | |
lewkonja.
li l | il, lui | he | er | | on.
li'a suyo, de l | son, sa | his | sein | | jego.
lian' bejuco, liana | liane, line | liana | Liane | | ljana.
libel' liblula | demoiselle (ins.) | dragon fly | Libelle | |
konik polny.
liber' liberar | libre | free | frei | | wolny.
libr' libro | livre | book | Buch | | ksiga; ksika.
libr'o'ten'ant'o contador | teneur de livres | bookkeeper |
Buchhalter | | buchalter.
223
Lazaro Ludoviko Zamenhof

lien' bazo | rate | spleen | Milz | | ledziona.


lig' ligar | lier | bind, tie | binden | | wiza.
lign' madera | bois | wood (the substance) | Holz | | drzewo,
drwa.
liken' liquen | dartre, lichen | tetter | Flechte | | liszaj.
likvid' lquido | liquider | liquidate | abrechnen, liquidiren |
| likwidowa.
likvor' licor | liqueur | liquor | Liqueur | | likier.
lili' lila | lis | lily | Lilie | | lilja.
lim' lmite | limite, borne | limit | Grenze | | granica.
lim'ig' limitar | restreindre | limit | beschrnken |
| ogranicza.
limak' babosa, limaza | limaon, escargot | snail | Schnecke |
| limak.
limonad' limonada | limonade | lemonade | Limonade | |
lemoniada.
lin' lino | lin | flax | Flachs | | len.
lingv' lenguaje | langue, langage | language | Sprache |

() | jzyk (mowa).
lini' lnea | ligne | line, file | Linie, Zeile, Reihe | , |
wiersz.
link' lince | lynx, loup-cervier | lynx | Luchs | () |
ry.
lip' labio | lvre | lip | Lippe | | warga.
lip'har'o'j bigote | moustache | mustache | Schnurrbart |
| wsy.
lir' lira | lyre | lyre | Leier, Lyra | | lira.
lit' cama | lit | bed | Bett | | ko.
litani' letana | litanies | litany | Litanei | | litanja.
224
Fundamento de Esperanto

liter' letra | lettre (de lalphabet) | letter | Buchstabe | | litera.


liut' laud | luth | lute | Laute | | lutnia.
liver' entregar, suministrar | livrer, fournir | deliver, furnish | liefern
| | dostawia.
livre' librea | livre | livery | Livre | | liberya.
lod' media onza | demi-once | half an ounce | Loth | | ut.
log' atraer, cautivar | attirer, allcher | entice | locken, anlocken |
| mani, tumani.
de'log' seducir | sduire | seduce | verfhren |
| zwodzi; uwie.
lo' habitar | habiter, loger | lodge | wohnen | , |
mieszka.
loi' palco, galleria, tribuna, logia | loge | cabin, lodge | Loge |
| loa.
lojt' maruca | lotte | eel-pout, lote | Aalraupe | | milus.

lok' ligar | place, lieu | place | Ort | | miejsce.


lokomotiv' locomotora | locomotive | locomotive | Lokomotive |
| lokomotywa.
lol' cizaa, joyo | ivraie | lure, cockleweed | Lolch | |
kkol.
long' largo | long | long | lang | , | dugi.
la'long' a lo largo | le long | along | entlang, der Lnge
nach | | wdu.
lonicer' madreselva | chvrefeuille | honey-suckle | Geissblatt |
| wiciokrzew.
lorn' catalejo | lorgnette | perspective-glass | Fernglas | |
lorneta.
lot' sortear, sacar a la suerte | tirer au sort | cast lots | loosen |
| losowa.
225
Lazaro Ludoviko Zamenhof

lot'um' asignar | lotir | allot | verloosen | |


rozegra.
lu' tomar en alquiler, alquilar | louer (location) | rent | miethen |
| wynajmowa.
lud' jugar | jouer | play | spielen | | bawi si, gra.
luks' lujo | luxe | luxe | Luxus | | komfort, przepych.
lul' mecer, acunar | bercer | lull asleep, rock | wiegen | ,
| koysa.
lul'il' cuna | berceau | cradle | Wiege | |
koyska.

lum' iluminar | luire, lumire | light | leuchten | | wieci.


mal'lum'a oscurecer | sombre, obscur | dark | dunkel |
| ciemny.
lum'tur' faro | phare | light-house | Leuchtthurm | |
latarnia morska.
lumb' lomo | lombes | loins, haunch | Lende | | ldwie.
lun' luna | lune | moon | Mond | | ksiy.
lunatik' luntico | lunatique | lunatic | Mondschtiger | |
lunatyk.

lund' lunes | lundi | Monday | Montag | |


poniedziaek.
lup' lobo | loup | wolf | Wolf | | wilk.

lupol' lpulo | houblon | hops | Hopfen | | chmiel.


lustr' arena, lustro (lmpara) | lustre | lustre, chandelier |
Kronleuchter | | pajk, wiecznik.
lut' soldar | souder | solder | kitten, lten | | lutowa.
lutr' nutria | loutre | common otter | Fischotter | | wydra.

226
Fundamento de Esperanto

M
mac' pan cimo | azyme | unleavened bread | ungesuertes Brot |

| prany chleb.
ma' masticar | mcher | chew | kauen | | u.
magazen' almacn | magasin | store | Kaufladen | , |
sklep, magazyn.
magi' magia | magie | magic, black art | Magie | | magie.
magnet' imn | aimant | magnet | Magnet | | magnes.
maiz' maiz | mais | maize | Mais | | kukurydza.
Maj' mayo | Mai | May | Mai | | Maj.
majest' majestuoso | majestueux | majesty | erhaben |
| majestatyczny, wzniosy.
majstr' maestro (gua, director) | matre (dans sa partie) | foreman |
Meister | | majster.
sub'majstr' auxiliar de maestro | garon de mtier |
journey-man | Handwerksgesell | |
podmajstrzy, czeladnik.
makler' hacer el corretaje | faire le courtier | play the broker |
Mkler sein | | poredniczy.
makul' mancha | tache | stain | Fleck | | plama.
makzel' mandbula, quijada | mchoire | jaw-bone, cheek-bone |
Kinnlade | | szczka.

227
Lazaro Ludoviko Zamenhof

mal' indica lo contrario: p. ej. bon bueno mal'bon' malo |


marque les contraires: ex. bon' bon mal'bon' mauvais; estim'
estimer mal'estim' mpriser | denotes opposites; e. g. alt' high
mal'alt' low | bezeichnet einen geraden Gegensatz; z. B. bon' gut
mal'bon' schlecht; estim' schtzen mal'estim' verachten |
; . bon' mal'bon' ; estim'
mal'estim' | oznacza przeciwiestwo; np. bon'
dobry mal'bon' zy; estim' powaa mal'estim' gardzi.
maleol' tobillo | ceville | ankle | Knchel | | kykie.
malgra a pesar de | malgr, en dpit de | in spite of | ungeachtet,
obgleich | | pomimo.
malic' malicioso | malicieux | malicious | tckisch | |
chytry.
mam' mama, teta, ubre | mamelle | breast | Brust, Euter | ,
| pier, sutka.
man' mano | main | hand | Hand | | rka.
man'plat' palma | paume | palm | Handflche | |
do.
man'um' puo (de ropa) | manchette | ruffle | Manschette
| | mankiet.
mana' man | manne | manna | Manna | | manna.
mangan' manganeso | manganse | manganese | Mangan |
| brunatnik.

man' comer | manger | eat | essen | | je.


maten'man' desayuno | djeuner | breakfast |
frhstcken | | niada.
tag'man' almuerzo, comida | dner | dine | zu Mittag

essen | | obiadowa.

228
Fundamento de Esperanto

vesper'man' cena | souper | sup | zu Abend essen |


| je kolacy, wieczerrza.
manier' manera | manire, faon | manner | Manier, Weise, Art |
, | sposb, maniera.
manik' manga | manche | sleeve | Aermel | | rkaw.
mank' faltar | manquer | want | fehlen | | brakowa.
manovr' maniobrar | manuvrer | work a ship, take measures |
manvriren | | manewrowa.
mantel' capa, manto | manteau | mantle | Mantel | | plaszcz.
mar' mar | mer | sea | Meer | | morze.
mar' pantano, charca | marais | swamp, marsh | Sumpf | |
boto.
marand' regatear | marchander | bargain, trade | dingen, feilschen
| | targowa si.
marcipan' mazapn | massepain | marchpane | Marzipan |
| marcepan.
mard' martes | mardi | Tuesday | Dienstag | | wterek.
mark' marco, marca | marque | mark | Marke, Briefmarke | |
marka.
markot' acodo | marcotte | layer | Ableger | | latorol.
marmot' marmota | marmotte | marmot | Murmelthier | |
wiszcz.
marmor' mrmol | marbre | marble | Marmor | | marmur.
maroken' tafilete | marroquin | marroquin | Saffian | |
safian.
mar' marcher, caminar | marcher | march, walk | marschiren |
| marzerowa.
maral' mariscal | marchal | marshal | Marschall | |
marszaek.
229
Lazaro Ludoviko Zamenhof

Mart' marzo | Mars | March | Mrz | | Marzec.


martel' martillo | marteau | hammer | Hammer | | mot.
mas' masa | masse | mass | Masse | | massa.
ma' malla, nudo corredizo | nud coulant, maille | mesh |
Schlinge, Masche | | ptlica.
main' maquina | machine | machine | Maschine | |
maszyna.
masiv' macizo, masivo | massif | massive | massiv | |
masywny.
mask' mscara | masque | mask | Maske | | maska.
mason' trabajar de albail | maonner | build with stone | mauern |

( ) | murowa.
mast' mstil | mt | mast | Mast, Mastbaum | | maszt.
mastik' mascar, masticar | mastic | mastick | Mastik | |
mastyka.
mastr' amo, dueo | hte, matre de maison | master | Wirth |
| gospodarz.
mastr'um' lleva o cuidar la casa | faire le mnage | keep
house, husband | wirthschaften | |
gospodarzy.
mat' estera | natte | mat | Matte | | rogoka.
maten' maana | matin | morning | Morgen | | poranek.
matrac' colchn | matelas | mattress | Matratze | | materac.

matur' maduro | mr | ripe | reif | | dojrzay.


mebl' mueble | meuble | furniture | Mbel | | mebel.
me' mecha | mche | wick | Docht | | knot.
me'a' yesca | amadou | amadou, match |
Feuerschwamm | | hubka.

230
Fundamento de Esperanto

medal' medalla | mdaille | medal | Denkmnze | | medal.


medalion' medalln | mdaillon | medallion | Medaillon |
| medalion.
medit' meditar | rflchir, mditer | reflect, meditate | nachdenken |
| medytowa, rozmyla.
meanik' mecnica | mcanique | mechanics | Mechanik |
| mechanika.
mejl' milla | mille (mesure itinraire) | mile | Meile | | mila.
mel' tejn | blaireau | badger | Dachs | | borsuk.
meleagr' pavo, tejolote | dindon | turkey | Truthahn | |
indyk.
melk' ordear | traire | milk (vb.) | melken | | doi.
melon' meln | melon | melon | Melone | | melon.
akv'o'melon' sanda | melon deau | water-melon |
Wassermelone | | arbuz.
mem mismo | mme (moi-, toi-, etc.) | self | selbst | | sam.
membr' miembro | membre | member | Glied | | czonek.
membran' membrana | membrane | membrane | Hutchen,
Membrane | | bona, bonka.
memor' acordarse | se souvenir, se rappeler | memory | sich
erinnern, im Gedachtniss behalten | | pamita.
mem'star' autosificiente | indpendant | self-subsistent |
selbststndig | | samodzielny.
mend' encargar, hacer | mander, commettre | commit | bestellen |
| stalowa.
mensog' mentir | mentir | tell a lie | lgen | | kama.
ment' menta | menthe | mint | Mnze (Botan.) | | mita.
menton' barbilla, mentn | menton | chin | Kinn | |
podbrdek.
231
Lazaro Ludoviko Zamenhof

merit' mrito | mriter | merit | verdienen | |


zasugiwa.
meriz' guinda, cereza silvestre | merise | bird-cherry | Vogelkirsche
| | czerenia.
merkred' miercoles | mercredi | Wednesday | Mittwoch | |
roda.
merl' mirlo | merle | blackbird | Amsel | | kos.

mes' misa | messe | mass | Messe, Gottesdienst | ,


| msza.
Mesi' Mesas | Messie | Messiah | Messias | | Messyasz.
met' poner, (meter, colocar) | mettre, placer, poser | put, place |

hinthun; kann durch verschiedene Zeitwrter bersetzt werden | ;


| podzia; moe
by oddane za pomoc rozmaitych czasownikw.
el'met' exponer | exposer | expose | ausstellen |
| wystawia.
meti' oficio (profesin) | mtier | handicraft | Handwerk | |
rzemioso.
mev' gaviota | mouette | sea-gull | Mwe | | czajka.
mez' mitad | milieu | middle | Mitte | | rodek.
tag'mez' medio da | midi | mid-day | Mittag | |
poludnie.
mez'o'nombr' promedio | nombre moyen | average |
durchschnittlich | | przeciciowo.

mezur' medir | mesurer | measure | messen | | mierzy.


al'mezur' adoptar | essayer, ajuster | adapt | anpassen |

| przymierza.
mi yo | je, moi | I | ich | | ja.
232
Fundamento de Esperanto

mi'a mo | mon, ma | my, mine | mein | | mj.


miel' miel | miel | honey | Honig | | mid.
mien' sembrante, aspecto, aires | mine, air | mien, air | Miene |
( ) | mina.
migdal' almendra | amande | almond | Mandel | | migdal.
migr' migrar | voyager, courir le monde | migrate | wandern |
| wdrowa.

miks' mezclar | mler | mix | mischen | | miesza.


mil' mil | mille (nombre) | thousand | tausend | | tysic.
mili' mijo | mil, millet | millet | Hirse | | proso.
milit' guerra | guerroyer | fight | Krieg fhren | | wojowa.
al'milit' conquistar | conqurir | conquer | erobern |
| zawojowa.
min' mina | mine, minire | mine | Mine | () | mina.
minac' amenazar | menacer | menace, threat | drohen | |
grozi.
minut' minuto | minute | minute | Minute | | minuta.
miogal' ratn almizclero | rat musqu | musk-rat | Bisamspitzmaus |
| pimoszczur.
miop' miope | myope | short-sight | kurzsichtig | |
krtkowzroczny.
miozot' no me olvides | myosotis | forget-me-not |
Vergissmeinnicht | | niezapominajka.
mir' admirarse, asombrarse | stonner, admirer | wonder | sich
wundern | | dziwi si.
mirh' mirra | mirrhe | myrrh | Myrrhe | | myrra.
mirt' mirto, arrayn | myrte | myrtle | Myrthe | | myrta.
mirtel' mirtilo, arndano negro | airelle, myrtille | bilberry |
Heidelbeere | | czarna jagoda.
233
Lazaro Ludoviko Zamenhof

misi' misin | mission | mission | Mission | | misya.


mister' misterio | mystre | mystery | Mysterium | |
misterya.
mister'a misterioso | mystrieux | mysterious |
geheimnissvoll | | tajemniczy.
mizer' miseria | misre | distress, misery | Noth | | ndza.
mod' moda | mode | mode | Mode, Modus (gramm.) | ,
| moda, tryb.
model' modelo | modle, spcimen | model | Muster | |
model.

moder' moderar | modr | moderate | mssig | |


umiarkowany.
modest' modesto | modeste | modest | bescheiden | |
skromny.

mok' burlarse, mofarse | se moquer | mock | spotten |


| szydzi.
mol' blando | mou | soft | weich | | mikki.
mol'anas' pato del flojel | canard duvet | eider-duck |
Eiderente | | mikopir.
moment' momento | moment | moment | Augenblick | |
chwila, moment.
mon' dinero | argent (monnaie) | money | Geld | | pienidze.
mona' monje, fraile | moine | monk, friar | Mnch | |
zakonnik.
monar' monarca | monarque | monarch | Monarch | |
monarcha.

monat' mes | mois | month | Monat | | miesic.

mond' mundo | monde, univers | world | Welt | , | wiat.


234
Fundamento de Esperanto

moned' grajilla | choucas | jack-daw, chough | Dohle | |


kawka.
monstr' monstruo | monstre | monster | Ungeheuer | |
potwr, monstrum.
mont' monte, montaa | montagne | mountain | Berg | | gra.
montr' mostrar | montrer | show | zeigen | |
pokazywa.
monument' monumento | monument | monument | Denkmal |
| pomnik.
mops' dogo pequeo, gozque | mopse | pug-dog | Mops | |
mops.
mor' hbito | murs | habit | Sitte | , | zwyczaj,
obyczaj.
morbil' sarampin | rougeole | measles | Masern | | odra.
mord' morder | mordre | bite | beissen | | ksa.
mord'et' mordisquear | ronger | gnaw | nagen | |
gry.
morga maana | demain | to-morrow | morgen | | jutro.
mort' morir | mourir | die | sterben | | umiera.
morter' mortero, argamasa | mortier | mortar | Mrtel | |
zaprawa (wapienna).
morus' mora | mre | mulberry | Maulbeere | |
morwa.
most' mosto | mot | must | Most | | moszcz.
mot' tratamiento de cortesa; p. ej. vi'a re'a mot'o su alteza real
| titre commun; ex. vi'a re'a mot'o votre majest, vi'a general'a
mot'o monsieur le gnral, vi'a episkop'a mot'o etc. | universal
title; e. g. vi'a re'a mot'o your majesty; vi'a mot'o your honor |
allgemeiner Titel; z. B. vi'a re'a mot'o Eure Majestt, vi'a
235
Lazaro Ludoviko Zamenhof

general'a mot'o etc. | ; . vi'a re'a mot'o


; vi'a general'a mot'o .. | Mo.
mov' mover | mouvoir | move | bewegen | | rusza.
muel' moler | moudre | mill | mahlen | | mle.
muf' manguito | manchon | muff | Muff | | mufka.

mu' mugir | mugir | rush | brausen, zischen | | burzy si,


wrze.
muk' mucus, moko | pituite, glaire | slime | Schleim | | luz.
mul' mula | mulet | mule | Maulesel | | mu.
mult' mucho | beaucoup, nombreux | much, many | viel | |
wiele.

mur' muro, pared | mur | wall | Wand | | ciana.


murmur' murmurar | murmurer, grommeler | murmur | murren,
brummen | | mrucz.
mus' ratn | souris | mouse | Maus | | mys.
mu' mosca | mouche | fly (a) | Fliege | | mucha.
musk' musgo | mousse (la) | moss | Moos | | mech.
muskat' nuez moscada | muscade | nutmeg | Muskatnuss |

| orzech muszkataowy.
muskol' msculo | muscle | muscle | Muskel | | misie,
musku.
muslin' muselina | mousseline | muslin | Nesseltuch | |
mulin.
mustard' mostaza | moutarde | mustard | Senf | |
musztarda.
mustel' marta | martre | marten | Marder | | kuna.

mut' mudo | muet | dumb | stumm | | niemy.

236
Fundamento de Esperanto

N
n indica el acusativo o complemento directo, tambin indica
direccin | marque laccusatif ou complment direct et le lieu o lon
va | ending of the objective, also marks direction | bezeichnet den
Accusativ, auch die Richtung | ,
| oznacza biernik, rwnie kierunek.
naci' nacin | nation | nation | Nation | , | nard,
nacya.
na' nadar | nager | swim | schwimmen | | pywa.

najbar' vecino | voisin | neighbour | Nachbar | | ssiad.


najl' clavo, puntilla | clou | nail | Nagel | | gwd.
najtingal' ruiseor | rossignol | nightingale | Nachtigall | |
sowik.
nanken' nanqun | nankin | nankeen, nankin | Nanking | |
nankin.
nap' nabo | chou-navet | cabbage | Kohlrbe | | brukiew.
narcis' narciso | narcisse | daffodil | Narcisse | | narcyz.
nask' engendrar, parir | enfanter, faire natre | bear, produce |
gebren | | rodzi.
nask'i' nacer | natre, provenir | be born | entstehen |
| rodzi si.

237
Lazaro Ludoviko Zamenhof

du'nask'it' gemelo | jumeau | twin | Zwilling | |


blini.
natur' naturaleza | nature | nature | Natur | | natura.
na nueve | neuf (9) | nine | neun | | dziewi.
naz' nusea, asco | dgoter | nauseate | Uebelkeit erregen |
| mdli.
naz' nariz | nez | nose | Nase | | nos.
naz'um' quevedos, lentes de resorte | pince-nez | pince-
nez | Pince-nez, Nasenklemmer | | binokle.

ne no | non, ne, ne... pas | no, not | nicht, nein | , | nie.


nebul' niebla | brouillard | fog | Nebel | | mga.
neces' necesario | ncessaire | necessary | nthig, nothwendig |
| niezbdny.
neces'ej' bao, retrete | cabinet daisance | privy | Abtritt |

| ustp.
neces'uj' neceser de aseo o de viaje | ncessaire | sewing-
desk | Necessr | | neseserka.

ne' nieve | neige | snow | Schnee | | nieg.


negli' ropa de casa | nglig | negligee | Neglig | |
negli.

negoc' negocio | affaire | business | Geschft | , |


interes, zajcie.
nek nek ni ni | ni ni | neither nor | weder noch |
| ani ani.
nenia de ninguna clase | aucun | no kind of | kein | | aden.
neniam nunca | ne... jamais | never | niemals | | nigdy.

238
Fundamento de Esperanto

nenie en ningn lugar | nulle part | nowhere | nirgends | |


nigdzie.
neniel de ninguna manera | nullement, en aucune faon | nohow |
keineswegs, auf keine Weise | | w aden sposb.
nenies de nadie | de personne, personne | no ones | keinem
gehrig | | niczyj.
nenio nada | rien | nothing | nichts | | nic.
neniu nadie | personne | nobody | Niemand | | nikt.
nep' nieto | petit-fils | grandson | Enkel | | wnuk.
nepr' indefectible, irremisible | tout fait | throughout | durchaus |

| koniecznie.

nest' nido | nid | nest | Nest, Lager | , | gniazdo.


net' neto, limpio | net | net | ins Reine | | na czysto.
mal'net' copia en borrador | brouillon | foul copy |
Brouillon | | na brudno.
nev' sobrino | neveu | nephew | Neffe | | siostrzeniec,
bratanek.
ni nosotros, nosotras | nous | we | wir | | my.
ni'a nuestro | notre | our | unser | | nasz.
ni' nicho | niche | niche | Nische | | nisza.
nigr' negro | noir | black | schwarz | | czarny.
nivel' nivel | niveau | water-level, plumb | Niveau | |
poziom.
nj' diminutivo para nombres femeninos; p. ej. Mari' Ma'nj' |
aprs les 1-5 premires lettres dun prnom fminin lui donne un
caractre diminutif et caressant; ex. Mari' Ma'nj'; Emili'
Emi'nj' | diminutive of female names; e. g. Henriet' Henrietta
Henri'nj', He'nj' Hetty | den ersten 1-5 Buchstaben eines weiblichen
239
Lazaro Ludoviko Zamenhof

Eigennamens beigefgt, verwandelt diesen in ein Liebkosungswort; z.


B. Mari' Ma'nj'; Emili' Emi'nj' |
1-5 . ,
; . Mari' Ma'nj'; Emili' Emi'nj' | dodane do
pierwszych 1-5 liter imienia wasnego rodzaju eskiego zmienia
takowe w pieszczotliwe; np. Mari' Ma'nj'; Emili' Emi'nj' .
nobel' noble (ttulo), hidalgo | noble (subst.), gentilhomme |
nobleman | Adeliger, Edelmann | | szlachcic.
nobl' noble (cualidad) | noble (adj) | noble | edel | |
szlachetny.
nokt' noche | nuit | night | Nacht | | noc.
nom' nombre | nom | name | Name | | imi.
nom'i llamar, nombrar | nommer, appeler | name,
nominate | nennen | | nazywa.
nom'e a saber nominalmente | cest--dire, savoir | namely, viz |
nmlich | | mianowicie.
nombr' nmero | nombre | number | Zahl | | liczba, ilo.
unu'nombr' singular | singulier | singular | Einzahl,
Singular | | liczba pojedycza.
nominativ' nominativo | nominatif | nominative | Nominativ |
| mianownik.

nord' norte | nord | north | Norden | | pnoc.

not' nota | noter | note | notiren | , | notowa.


not'o (muzik'a) nota musical | note (de musique) | note
(mus.) | Note (Mus.) | | nuta.
notari' notario | notaire | notary | Notar | | notaryusz,
rejent.
nov' nuevo | nouveau | new | neu | | nowy.

240
Fundamento de Esperanto

Novembr' noviembre | Novembre | November | November |


| Listopad.
novic' novicio, novato | novice | novice | Noviz | |
nowicyusz.
nu! pues bien, bueno | eh bien! | well! | nu! nun! | ! | no!.

nuanc' matiz | nuance | nuance | Schattirung, Abstufung |


| odcie.
nub' nube | nuage, nue | cloud | Wolke | | obok, chmura.
nud' desnudo | nu | naked | nackt | | nagi.
nuk' nuca | nuque | neck | Genick | | kark.

nuks' nuez | noix | nut | Nuss | | orzech.


nul' cero | zro | null | Null | | nul, zero.
numer' nmero (ejemplar, elemento, casa, etc.) | numro | number
(of a magazine, etc.) | Nummer | | numer.
nun ahora | maintenant | now | jetzt | | teraz, obecnie.
nur slo, solamente | seulement, ne... que | only (adv.) | nur |
| tylko.
nutr' nutrir | nourrir | nourish | nhren | , | karmi.

241
Lazaro Ludoviko Zamenhof

O
o terminacin de los sustantivos | marque le substantif | ending of
nouns (substantive) | bezeichnet das Substantiv |
| oznacza rzeczownik.
obe' obedecer | obir | obey | gehorchen | | by
posusznym.
objekt' objeto, cosa material | objet | object | Gegenstand |
| przedmiot.
obl' indica el adjetivo numeral multiplicativo; p. ej. du dos
du'obl' doble | marque ladjectif numral multiplicatif; ex. du deux
du'obl' double | ...fold; e. g. du two du'obl' twofold, duplex |
bezeichnet das Vervielfachungszahlwort; z. B. du zwei du'obl'
zweifach | ; . du
du'obl' | oznacza liczebnik wieloraki; np. du dwa du'obl'
podwjny.
oblat' oblea | pain cacheter | wafer | Oblate | | opatek.
observ' observar | observer | observe | beobachten, beaufsichtigen |
| obserwowa.
obstin' obstinado | entt, obstin | obstinate | eigensinnig |
| uparty.
obstrukc' obstruir | obstruction | obstruction | Verstopfung |
| obstrukcya, zatwardzenie.

242
Fundamento de Esperanto

odor' oler, expedir olor | sentir, avoir une odeur | odour | riechen,
duften | | pachn.
ofend' ofender | offenser | offend | beleidigen | | obraa,
krzywdzi.
ofer' sacrificar, ofrendar | sacrifier | offer | opfern | |
ofiarowa.
ofic' empleo | office, emploi | office | Amt | | urzd.
ofic'ist' funcin cargo | fonctionnaire | officer | Beamter |
| urzdnik.
ofic'ej' oficina | bureau | bureau | Bureau | ,
| biuro, kancelarya.
oficir' oficial (militar) | officier | officer | Offizier | |
oficer.
oft' frecuente | souvent | often | oft | | czsto.
ok ocho | huit | eight | acht | | om.
okaz' ocurrir, acontecer | avoir lieu, arriver | happen | vorfallen |
| zdarza si.
okaz'o ocasin | occasion | occasion | Ereigniss,
Gelegenheit | | wypadek, zdarzenie.
okaz'a accidental | accidentel | accidental | zufllig |
| przypadkowy.
okcident' occidente | ouest | west | West, Westen | | zachd.
oksigen' oxigeno | oxygne | oxygen | Sauerstoff | |
tlen.
oksikok' arndano agrio | canneberge | moss-berry | Moosbeere |
| urawina.
Oktobr' octubre | Octobre | October | Oktober | |
Padziernik.
okzal' acedera | oseille | sorrel | Ampfer | | szczaw.
243
Lazaro Ludoviko Zamenhof

okul' ojo | il | eye | Auge | | oko.

okul'har' pestaa | cils | eye-lash | Wimper | |


rzsa.
okul'vitr' lentes, gafas | lunettes | spectacles | Brille |
| okulary.
okup' ocupar | occuper | occupy | einnehmen, beschftigen |
| zajmowa.
ol que (en una comparacin) | que (dans une comparaison) | than |

als | | ni.
ole' aceite | huile | oil | Oel | () | olej.
oliv' aceituna | olive | olive | Olive | | oliwa.
omar' bogavante | homard | lobster | Hummer | |
homar.

ombr' sombra | ombre | shadow | Schatten | | cie.


ombrel' sombrilla, paraguas | parapluie, ombrelle | umbrella |
Schirm | | parasol.
on' indica fraccin; p. ej. kvar cuatro kvar'on' un cuarto |
marque les nombres fractionnaires; ex. kvar quatre kvar'on' le
quart | marks fractions; e. g. kvar four kvar'on' a fourth, quarter |
Bruchzahlwort; z. B. kvar vier kvar'on' Viertel |
; . kvar kvar'on' |
oznacza liczebnik uamkowy; np. kvar cztery kvar'on' czwarta
cz, wier.
ond' ola | onde, vague | wave | Welle | | fala.
oni se, uno (impersonal) | on | one, people, they | man |

. | zaimek nieosobisty liczby mnogiej.


onkl' to | oncle | uncle | Onkel | | wuj, stryj.

244
Fundamento de Esperanto

ont' terminacin del participio activo futuro de los verbos | marque


le participe futur dun verbe actif | ending of fut. part. act. in verbs |
bezeichnet das Participium fut. act. |

| oznacza imiesw czynny czasu


przyszego.
op' indica el adjetivo numeral colectivo; p. ej. tri dos tri'op' de
a tres | marque ladjectif numral collectif; ex. du deux du'op'
deux | marks collective numerals; e. g. tri three tri'op' three
together | Sammelzahlwort; z. B. du zwei du'op' selbander, zwei
zusammen | ; . du
du'op' | oznacza liczebnik zbiorowy; np. du dwa
du'op' we dwoje.
opal' palo | opale | opal | Opal | | opal.

opini' opinar | penser, croire | mean | meinen | |


sdzi, opiniowa.
oportun' oportuno | commode, ce qui est propos | opportune,
suitable | bequem | | wygodny.
or' oro | or (mtal) | gold | Gold | | zoto.
orakol' orculo | oracle | oracle | Orakel | | wyrocznia.
oran' naranja | orange | orange | Apfelsine | |
pomaracza.
ord' orden (arreglo, sucesin) | ordre (arrangement) | order, arrange
| Ordnung | | porzdek.
orden' orden (corporacin) | ordre | order | Orden | | order.
ordinar' ordinario | ordinaire | ordinary | gewhnlich |
| zwyczajny.
ordon' ordenar, mandar | ordonner | order, command | befehlen |
| rozkazywa.

245
Lazaro Ludoviko Zamenhof

orel' oreja | oreille | ear | Ohr | | ucho.


orf' hurfano | orphelin | orphan | Waise | | sierota.
orgen' rgano (instrumento musical) | orgue | organ | Orgel |
| organ.
orient' oriente | est | east | Osten | | wschd.
ornam' ornamento | orner | ornament | putzen | | zdobi.
os terminacin del tiempo futuro de los verbos | marque le futur |
ending of future tense in verbs | bezeichnet das Futur |
| oznacza czas przyszy.

osced' bostezar | biller | yawn | ghnen | | ziewa.


ost' hueso | os | bone | Knochen | | ko.
ostr' ostra | hutre | oyster | Auster | | ostryga.
ot' terminacin del paricipio pasivo futuro de los verbos | marque
le participe futur dun verbe passif | ending of fut. part. pass. in verbs |
bezeichnet das Participium fut. pass. |
| oznacza imiesw bierny czasu
przyszego.
ov' huevo | uf | egg | Ei | | jajko.
ov'uj' huevera | ovaire | ovary | Eierstock | |
jajnik.
ov'blank' clara de huevo | blanc duf, aubin | white of

an egg | Eiweiss | | biako.


oval' oval | ovale | oval | oval | | owalny.

246
Fundamento de Esperanto

P
pac' paz | paix | peace | Friede | | pokj, spokj.

pacienc' paciencia | patience | patience | Geduld | |


cierpliwo.

paf' disparar | tirer, faire feu | shoot | schiessen | | strzela.


paf'il' arma de fuego | fusil | gun | Flinte | | strzela.
paf'il'eg' caon | canon | cannon | Kanone | | armata.
pag' pagar | payer | pay | zahlen | | paci.
de'pag' impuesto | impt | duty | Steuer, Abgabe, Zoll |
, | podatek.
pa' pgina | page (dun livre) | page | Seite (Buch-) | |
stronica.
pai' paje, sota | page | page | Page | | pa.
pajl' paja | paille | straw | Stroh | | soma.
pak' empaquetar, embalar | empaqueter, emballer | pack, put ut |
packen, einpacken | , | pakowa.

pal' plido | ple | pale | bleich, blass | | blady.


palac' palacio | palais | palace | Schloss (Gebude) | | paac.
palat' paladar | palais (de la bouche) | palate | Gaumen | |
podniebienie.
paletr' paleta (pintura) | palette | palette | Palette | | paleta.

247
Lazaro Ludoviko Zamenhof

palis' estaca, pilote | pieu, chalas, palissade | pale, stake | Pfahl |


, | pal.
palm' palma | palmier | palm | Palme | | palma.
palp' palpar, explorer con el tacto | palper | touch, feel | tasten |
| maca.

palpebr' parpado | paupire | eyelid | Augenlied | | powieka.


palpebr'um' parpadar | cligner, clignoter | twinkle |
blinzeln | | mruga.

pan' pan | pain | bread | Brot | | chleb.


pantalon' pantaln | pantalon | pantaloon, trowsers | Hosen | |
spodnie.
panter' pantera | panthre | panther | Panther | | pantera.
pantofl' pantufla | pantoufle | pantofle | Pantoffel | | pantofel.
pap' Papa (religion) | pape | pope | Papst | () | papie.
papag' papagayo | perroquet | parrot | Papagei | | papuga.
papav' adormidera | pavot | poppy | Mohn | | mak.
paper' papel | papier | paper | Papier | | papier.
papili' mariposa | papillon | butterfly | Schmetterling | |
motyl.
par' par | paire | pair | Paar | | para.
parad' desfilar, pavonearse, ostentar | faire parade | make parade |
prangen | | paradowa.
paradiz' paraiso | paradis | paradise | Paradies | | raj.
paraliz' paralizar | paralyser | paralyse | paralysiren | |
paralizowa.
parazit' parasito | parasite | parasite | Schmarotzer | |
pasorzyt.

248
Fundamento de Esperanto

pardon' perdonar | pardonner | forgive | verzeihen | |


przebacza.
parenc' pariente | parent | relation | Verwandter | |
krewny.
parentez' parntesis | parenthse | parenthesis | Parenthese | |
nawias.
parfum' perfume | parfum | parfume | Parfm | | perfuma.
parget' parquet, entablado | parquet | pit | Parquet | |
posadzka.
park' parque | parc | park | Park | | park.
parker' de memoria | par cur (de mmoire) | by heart, thoroughly |
auswendig | | na pami.
paro' parroquia | cure, paroisse | parish | Pfarre |
() | parafia.
parol' hablar | parler | speak | sprechen | | mwi.
inter'parol' discurso | entretien | discourse | Gesprch,

Unterhaltung | | rozmowa.
el'parol' pronunciar | prononcer | pronounce |
aussprechen | | wymwi.
part' parte | partie, part | part | Theil | | cz.
part'o'pren' participar | participer | participate | Theil
nehmen | | przyjmowa udzia.
parter' platea | parterre | ground-floor | Parterre | | parter.
parti' partido | parti | party | Partei, Partie | | partya.
parti'a parcial | partial | partial | parteiisch |
| stronny, stronniczy.
particip' participio | participe | participle | Participium | |
imlesw.

249
Lazaro Ludoviko Zamenhof

paru' carbonero, hererillo | msange | muskin | Meise | |


sikora.
pas' pasar | passer | pass | vergehen | | przechodzi.
pa' caminar, dar pasos | faire des pas, enjamber | stride, step |
schreiten | | kroczy.
pasament' gallon, tresilla | passement | lace | Borte, Tresse |
| galon, laczek.
pasament'ist' confeccionista de galones o tresillas |
passementir | lace-maker | Posamentirer |
| szmuklerz.
paser' gorrin | passereau | sparrow | Sperling | | wrbel.
pasi' pasin | passion | passion | Leidenschaft | | namitno.
Pask' Pascua | Pques, Pque | Easter | Ostern | | Wielkanoc.
pasport' pasaporte | passe-port | pass-port | Reisepass | |
paszport.

past' masa (para pan) | pte | paste | Teig | | ciasto.


pat' pastura para animales | patre | pasture, feed animals | weiden
lassen | | pa.
paste' pastel, empanada | pt | pasty | Pastete | | pasztet.
pastel' pastilla, gragea | pastille | pastil | Pastille | | pastylka.
pastinak' chiriva, pastinaca | panais | parsnip | Pastinake |
| pasternak.
pastr' sacerdote, pastor | prtre, pasteur | priest, pastor | Priester |
, | kapan.
pat' sartn | pole ( frire) | frying-pan | Pfanne | | patelnia.
patr' padre | pre | father | Vater | | ojciec.
patr'uj' patria | patrie | fatherland | Vaterland |
| ojczyzna.
patrol' patrulla | patrouille | patrol | Patrouille | | patrol.
250
Fundamento de Esperanto

paz' pausa | pause | pause | Pause | | pauza.


pav' pavo real | paon | peacok | Pfau | | paw'.
pavim' pavimento | pav | pavement | Pflaster (Strassen-) | |
bruk.
pec' pedazo, pieza, parte, trozo | morceau | piece | Stck | |
kawaek.
pe' pez (resina) | poix | pitch | Pech | | smoa.
pedik' piojo | pou | louse | Laus | | wesz.
peg' pito, pico, carpintero | pic (oiseau) | wood-peck | Specht | |
dzicio.
pejza' paisaje | paysage | landscape | Landschaft | |
krajobraz, landszaft.

pek' pecar | pcher | sin | sndigen | | grzeszy.


pekl' salar, curar con sal | saler | pickle | pkeln | | soli,
peklowa.
pel' acusiar, arrear, impeler | chasser, renvoyer | pursue, chase out |
jagen, treiben | | goni.
pelikan' pelcano | plican | pelican | Kropfgans | | pelikan.
pelt' pies (con pelo) | pelisse | fur | Pelz | | kouch, futro.
pelv' pelvis; jofaina | bassin | basin, pelvis | Becken | | miednica.
pen' esforzarse, afanarse | tcher, sefforcer de | endeavour | sich
bemhen | | stara si.

pend' colgar | pendre, tre suspendu | hang | hngen (v. n.) | |


wisie.
de'pend' depender | dpendre | hang from | abhngen |

| zalee.
el'pend'a' aviso | enseigne | ensign | Aushngeschild |

| szyld.
251
Lazaro Ludoviko Zamenhof

pendol' pndulo | pendule, perpendicule | perpendicle | Pendel |


| wahado.
penetr' penetrar | pntrer | penetrate | dringen | |
przenika.
penik' pincel | pinceau, houppe | paintbrush | Pinsel, Quast | |
pdzel.
pens' penser | think | denken | | myle.
el'pens' inventar | inventer | invent | erfinden |

| wymyle.
pri'pens' considerar | considrer | consider | berlegen,
nachdenken | | obmyle.
pensi' pensin (paga) | pension | pension | Pension | , |
emerytura.
pent' arrepentirse | se repentir | repent | bereuen, Busse thun |
| aowa, pokutowa.
Pentekost' Pentecosts | Pentecte | Pentecost, Whitsuntide | Pfingsten
| | Zielone witki.
pentr' pintar | peindre | paint | malen | | rysowa, malowa.
pep' piar, gorjear | gazouiller | warble, purl | pipen | |
piszcze.
per por medio de | par, au moyen, laide de | through, by means of |
mittelst, vermittelst, durch | | pwzez, za pomoc.
per'a mediante | mdiat | mediate | mittelbar |
| poredni.
per'i mediar | moyenner | mediate, interpose | vermitteln |
| poredniczy.
per' acerina (pez) | perche goujonnire, grmille | perch (fish) |
Kaulbars | | jad.
perd' perder | perdre | lose | verlieren | | gubi.
252
Fundamento de Esperanto

perdrik' perdiz | perdrix | partridge | Rebhuhn, Feldhuhn | |


kuropatwa.
pere' perecer | prir, se perdre | perish | umkommen | | gin.
pere'ig' matar | ruiner, tuer | murder | umbringen |
| gubi.
perfekt' perfecto | parfait | perfect | vollkommen | |
zupeny, doskonay.

perfid' traicionar | trahir | betray | verrathen | , |


zdradzi.
perfid'a prfido, traidor | perfide | perfidious |

verrtherisch | | zdradziecki.
pergamen' pergamino | parchemin | parchment | Pergament |
| pergamin.
peritone' peritoneo | pritoine | peritoneum | Darmfell | |
otrzewna, bona brzuszna.
perk' perca | perche | perch | Barsch, Bars | | oku.
perl' perla | perle | pearl | Perl | | pera.
perlamot' ncar | nacre de perle | mother of pearl | Perlmutter |
| macica perowa.
permes' permitir | permettre | permit, allow | erlauben | |
pozwala.
for'permes' dar permiso | donner cong | give furlough |
beurlauben | | zwalnia, da urlop.
peron' escalinata, gradas | perron | stoop, front-steps | Freitreppe,
Perron | | peron.
persekut' perseguir | poursuivre, perscuter | persecute | verfolgen |

| przeladowa.

253
Lazaro Ludoviko Zamenhof

persik' melocotn | pche (fruit) | peach | Pfirsiche | |


brzoskwinia.
persist' persistir | persvrer | persist | beharren | | nalega.
person' persona | personne (la) | person | Person | , | osoba,
persona.
person'a personal | personnel | personal | persnlich |
| osobisty.
pes' pesar (averiguar el peso) | peser (prendre le poids) | weigh (vb.

act.) | wgen | | way (kogo, co).


pes'il' balanza | balance | balance, pair of scales | Wage |

| waga.
pest' peste | peste (la) | plague | Pest | | zaraza.
pet' pedir, rogar | prier (quelquun) | request, beg | bitten | |
prosi.
petol' retozar, juguetear, loquear | faire le polisson, faire des
espigleries | be petulant, be arch | mutthwillig sein | |
dokazywa, swawoli.
petrol' petrleo | petrole | coal-oil, kerosene | Erdl, Petroleum |
| nafta.
petromiz' lamprea | lamproie | lamprey | Neunauge | | minoga.
petrosel' perejil | persil | parsley | Petersilie | | pietruszka.
pez' pesar (tener peso) | peser (avoir del poids) | weigh (vb. neut.) |

wiegen | ( ) | way (mie wag).


pez'il' pesa | poids | weight | Gewicht (zum Wgen) |
| ciarek, waka.
pi' piadoso, devoto | pieux | pious | fromm | ,
| pobony.
pice' sapin | fir-tree | Edeltanne | | joda.
254
Fundamento de Esperanto

pied' pie | pied | foot | Fuss, Bein | | noga.


pied'ing' estribo | trier | stirrup | Steigbgel | |
strzemi.
piedestal' pedestal | pidestal | pedestal | Piedestal, Postament |
| postument.
pig' urraca | pie (la) | magpie | Elster | | sroka.
pik' pinchar, pinzar, picar | piquer; Pique | prick, sting; spade |
stechen; Pik (in Karten) | ; | ku; pik.
pik'il' espina | aignillon, charde | sting, thorn | Stachel |
| do.
piked' piquete | piquet | picket | Piquet | | pikieta.
pilk' pelota | balle ( jouer) | ball (to play with) | Ball (Spiel-) |
| pika.
pilol' pldora | pilule | pill | Pille | | piguka.
pilot' piloto | pilote-ctier | pilot, loadsmann | Lootsmann | |
locman.
pin' pino | pin | pine-tree | Fichte | | sosna.
pin' pellizcar, pinzar, coger con pinzas | pincer | pinch | kneifen |
| szczypa.
pingl' alfiler | pingle | pin | Stecknadel, Tangel | , |
szpilka.
pini' pino, pionero | pignon | pine-tree | Pinie | |
pinela.
pint' punta, extremo, cima, vrtice | pointe, bout | point, tip, peak |
Spitze | , | wierzchoek, szczyt.
pionir' pionero | pionnier | pioneer | Pionnier | | pionier.
pip' pipa | pipe | pipe (tobacco) | Pfeife (Tabaks-) | | fajka,
lulka.
pipr' pimienta | poivre | pepper | Pfeffer | | pieprz.
255
Lazaro Ludoviko Zamenhof

pips' pepita, moquillo de las gallinas | ppie | pip | Pips (Krankheit der
Vgel)) | | pype.
pir' pera | poire | pear | Birne | | gruszka.
pirit' pirita | gravier, pyrite | gravel, pyrites | Kies | | wir.
pirol' camachuelo | bouvreuil | bullfinch | Dompfaff | | gil.
piroz' pirosis | fer-chaud | heartburn | Sodbrennen | | zgaga.
pist' triturar, machacar | piler, broyer | pound, bruise | kleinstossen |
| tuc.
pit' piston, mbolo | piston | piston, sucker | Kolben | |
kolba.
pistak' pistacho, alfncigo | pistache | pistachio-nut | Pistacie |
| pistacya.
pistol' pistola | pistolet | pistol | Pistole | | pistolet.
piz' guisante | pois | pea | Erbse | | groch.
plac' plaza, espacio libre | place (publique) | public square | Platz |
| plac.
pla' gustar, agradar | plaire | please | gefallen | | podoba
si.
plad' fuente, plato grande | plat (un) | plate | Schssel | |
pmisek.
plafon' techo | plafond | ceiling | Zimmerdecke | | sufit.
plan' plan | plan | plan | Plan | | plan.
pland' planta del pie | plante du pied, semelle | sole (of the foot) |
Sohle | | podeszwa.
planed' planeta | plante | planet | Planet | | planeta.
plank' piso | plancher | floor | Fussboden | | podoga.
plant' plantar | planter | plant (vb.) | pflanzen | , |
sadzi.

256
Fundamento de Esperanto

plastr' emplasto | empltre | plaster | Pflaster (medic.) | |


plaster.
plat' llano, achatado | plat, plate | flat, plain | flach | | paski.
platen' platino | platine | platina | Platina | | platyna.
plad' chapotear | battre, claquer | splash, clap | pltschern, klatschen |
| klaska.

plej ms (superlativo) | le plus | most | am meisten | |


najwicej.
plekt' trenzar, entrelazar, entrecruzar | tresser | weave, plait | flechten |
| ple.
plen' lleno | plein | full | voll | | peny.
plen'a' mayor | majeur | of full age | mndig |

| penoletni.
plen'um' cumplir | accomplir | accomplish | erfllen |
| spenia.
plend' quejarse | plaindre, se plaindre | complain | klagen |
| skary si.
plet' bandeja, azafate | plateau | teaboard | Prsentirteller | |
taca.
plezur' placer | plaisir | pleasure | Vergngen | |
przyjemno.
pli ms (comparativo) | plus | more | mehr | | wicej.
plik' plica | plique | plica | Weichselzopf | | kotun.
plor' llorar | pleurer | mourn, weep | weinen | | paka.
plot' gobio | gardon | roach | Pltze | , | potka.
plu ms, ya (ulteriormente) | de plus | farther, further | weiter, ferner |
| dalej.
plug' arar | labourer | plough | pflgen | | ora.

257
Lazaro Ludoviko Zamenhof

plum' pluma | plume | pen | Feder | | piro.


plumb' plomo | plomb | lead (metall) | Blei | | ow.
plu' felpa, peluche | peluche | plush | Plsch | | plusz.
pluv' llover | pluie | rain | Regen | | deszcz.
po a razn de, a tanto por | numral distributif qui a le sens de: par, au
taux de, sur le pied de | by (with numbers) | (bei Zahlwrtern) zu | (
) | po (przy liczebnikach).
poent' punto, tanto | point | stitch, point | Point | | oczko.
pokal' copa | bocal, gobelet | cup, goblet | Becher | | puhar,
kielich.
polic' polica | police | police | Polizei | | policya.
poligon' polgono | bl noir, sarrasin | buckwheat | Buchweizen |
| gryka.
polur' pulir, pulimentar, lustrar | poli | polish, politure | Glanz, Politur |
, | politura.
polus' polo | ple | pole | Pol | | biegun.
polv' polvo (polvareda, suciedad) | poussire | dust | Staub | |
kurz.
pom' manzana | pomme | apple | Apfel | | jabko.
ter'pom' papa | pomme de terre | potatoe | Kartoffel |
| kartofel.
ponard' pual | poignard | dagger, poniard | Dolch | |
kinda.
ponard'eg' lanza | pieu, pique | spear, lance | Pike,
Spiess | | pika.
pont' puente | pont | bridge | Brcke | | most.
popl' Alamo, chopo, pobo | peuplier | poplar | Pappel | | topola.
popol' pueblo | peuple | people | Volk | | nard.

258
Fundamento de Esperanto

popol'amas' populacho | populace | mob, populace |


Pbel | | posplstwo, gmin.
por' poro | pour, en faveur de | for | fr | , | dla, za.
porcelan' porcelana | porcelain | porcelain | Porzellan | |
porcelana.
porci' porcin | portion | portion | Portion | | porcya.
pord' puerta | porte | door | Thr | | drzwi.
pord'eg' portn | porte cochre | gate | Thor | |
brama.
porfir' porfido | porphyre | porphyry | Porphyr | | porfir.
pork' cerdo | cochon | hog | Schwein | | winia.
port' llevar | porter | pack, carry | tragen | | nosi.
al'port' traer | apporter | bring | bringen | |
przynosi.
el'port' soportar | supporter | bear, support | ertragen |
| znosi.
porter' cerveza inglesa | double bire | porter | Porter | |
porter.
portret' retrato | portrait | portrait | Portrait | | portret.
po' bolsillo | poche | pocket | Tasche | | kiesze.

posed' poseer | possder | possess | besitzen, mchtig sein | |


posiada.
post despus de, detrs de, tras | aprs | after, behind | nach, hinter |

, | po, za, poza, potem.


pot' correo (servicio) | poste (la) | post | Post | | poczta.
sign'o de pot'o estampilla | timbre-poste | postage-stamp
| Briefmarke | | marka.

259
Lazaro Ludoviko Zamenhof

posten' puesto, cargo | poste | post | Posten | , |


stanowisko.
postul' exigir | exiger, requrir | require, claim | fordern | |
da.
pot' pote, olla | pot | pot | Topf | | garnek.
potas' potasa | potasse | potash | Pottasche | | pota.
potenc' potencia | puissance | might, power | Macht | |
wadza, sia, potga.
pov' poder | pouvoir | be able, can | knnen | | mdz.
pra' primitivo, antepasado | primitiv, bis- | primordial, great- | ur- |
- | pra-.
praktik' prctica | pratique | practic | Praxis | | praktyka.
pram' chalana, prama | prame | prame | Prahm | | prom.
prav' tener razn, estar en lo cierto | qui a raison, qui est dans le vrai |
right (to be in the right) | Recht habend | (. ) | majcy
suszno.
precip' principalmente | principalement, surtout | particularly |
besonder, vorzglich | | szczeglnie,
przedewszystkiem.
preciz' preciso (exacto) | prcis, juste | precise | genau, eben | |
dokadny, cisy.

predik' predicar | prcher | preach | predigen | | kaza


(mie kazanie).
predikat' predicado | attribut | attribute | Prdikat | |
orzeczenie.
prefer' preferir | prfrer | prefer | vorziehen | |
przekada.
pre' rezar | prier (Dieu) | pray | beten | | modli si.

260
Fundamento de Esperanto

prem' aprtar, presionar | presser, comprimer | press | drcken, pressen |


| cisn, uciska.
premi' premio | prime | premium, prize | Prmie | | premia.
pren' tomar, coger | prendre | take | nehmen | | bra.
pren'o recogida, baza | leve | trick | Stich (kartensp.) |
( ) | lewa, wzitka.
pren'il' trenzas | tenailles | tongs | Zange | |
szczypce.
prepar' preparar | prparer | prepare | bereiten, zubereiten | |
przygotowywa.
prepozici' preposicin | prposition | preposition | Vorwort,
Prposition | | przyimek.
pres' imprimir, estampar | imprimer | print (vb.) | drucken, prgen |
| drukowa.
preska casi | presque | almost | fast, beinahe | | prawie.
pret' listo | prt, dispos | ready | fertig | | gotowy.
pretekst' pretexto | prtexte | pretext | Vorwand | ,
| pretekst, wymwka.
pretend' pretender | prtendre | pretend | Anspruch machen |
| pretendowa, roci prawa do czego.
preter ms alla, por delante de | outre | beside, along | vorbei | |
mimo.

prez' precio | prix | price | Preis | | cena.


prezent' presentar | prsenter | present (vb.) | vorstellen |
| przedstawia.
re'prezent' representar | reprsenter | represent | vertreten |
| reprezentowa.

261
Lazaro Ludoviko Zamenhof

prezid' presidir | prsider | preside | den Vorsitz haben, prsidiren |

| prezydowa.
pri sobre, acerca de | sur, touchant, de | concerning, about | von, ber |
, | o.
primol' primula | primevre | primrose | Schlsselblume |
() | pierwiosnek.
princ' principe | prince, souverain | prince | Frst, Prinz | ,
| ksie.
printemp' primavera | printemps | spring time | Frhling | |
wiosna.
privat' privado | priv, particulier | private | privat | |
prywatny.
privilegi' privilegio | privilge | privilege | Vorrecht | |
przywilej.
pro por, a causa de, debido a | cause de, pour | for the sake of | um
willen, wegen | | dla.
pro'cent' por ciento | intrt, pour cent | per cent |
Procent | | procent, odsetka.
pro'cent'eg' usura | usure | usury | Wucher |
| lichwa.
proces' proceso | procs | lawsuit, process | Process | | proces,
sprawa.
produkt' producir | produite | produce | erzeugen | |
produkowa.
profesi' profesin | profession | profession | Profession, Gewerbe |
, | profesya.
profet' profeta | prophte | prophet | Prophet | | prorok.

262
Fundamento de Esperanto

profit' aprovechar, ganar | profiter | profit, gain | gewinnen, Nutzen

ziehen | | mie kozy.


profund' profundo | profond | deep | tief | | gboki.
progres' progreso | avancer | advance, progress | fortschreiten |
| postpowa.
proklam' proclamar | proclamer | proclaim | proklamiren |
| proklamowa.
prokrast' diferir, aplazar | remettre, retarder | delay, retard |
aufschieben, verzgern | | prolongowa.
proksim' prximo, cercano | proche, prs de | near | nahe | |
blizki.
promen' pasear | se promener | walk, promenade | spazieren |
| spacerowa.

promes' prometer | promettre | promise | versprechen | |


obiecywa.
promontor' promontorio | promontoire, cap | promontory, cape |
Vorgebirge | | przedgrze.

pronom' pronombre | pronom | pronoun | Frwort | |


zaimek.
propon' proponer | proposer, offrir | propose, suggest | vorschlagen |
| proponowa.
propr' propio | propre ( soi) | own (ones own) | eigen |
| wasny.
prosper' prosperar | russir | prosper | gelingen | | uda si.
prov' provar, ensayar | essayer | attempt, trial | versuchen, probiren |
| prbowa.
proverb' proverbio | proverbe | proverb | Sprichwort | |
przysowie.
263
Lazaro Ludoviko Zamenhof

provinc' provincia | province | province | Provinz | ,


| prowincya.
proviz' abastecer, proveer | pourvoir, garnir de | provide | versehen,
versorgen | | robi zapasy.
prudent' prudente | prudent, raisonnable | prudent | verstndig |
| rozsdny.
prujn' escarcha | gele blanche, frimas | rime, hoar frost | Reif (gefror.
Thau) | | szron.
prun' ciruela | prune | plum | Pflaume | | liwka.
prunel' endrina, bruo | prunell | sloe | Dornschlehe | |
tarnoliwa.
prunt' prestar, dejar | en prt | lent, borrowed | leihen, borgen |
| poycza.
pruv' provar, demostrar | prouver | prove, demonstrate | beweisen |
| dowodzi.
publik' pblico (sustantivo) | public | public | Publikum | |
publika.
publik'a pblico (adjetivo) | public | public, common |
ffentlich | | publiczny.
pudel' perro de aguas | barbet | spaniel | Pudel | | pudel.
pudr' polvos (de tocador) | poudre | powder | Puder | | puder.
pugn' puo | poing | fist | Faust | | kuak.
pul' pulga | puce | flea | Floh | | pcha.
pulm' pulmn | poumon | lung | Lunge | | puco.
pulv' polvora | poudre tirer | gunpowder | Pulver (Schiess-) |
| proch.
pulvor' polvo (material pulverizada | poudre | powder | Pulver (zu
Arznei u. drgl.) | | proszek.

264
Fundamento de Esperanto

pumik' piedra pmez | pierre-ponce | pumice-stone | Bimstein |


| pumeks.
pump' bombear | pomper | pump | pumpen | |
pompowa.
pun' castigar | punir | punish | strafen | | kara.
punc' ponceau | crimson red | ponceau | | ponsowy.
pun' punz (color) | punch | punch | Punsch | | poncz.
punkt' punto | point | point | Punkt | , | punkt, kropka.
punkt'o'kom' punto y coma | point et virgule | semicolon
| Semikolon | | rednik.
du'punkt' dos puntos | deux points | colon | Kolon |
| dwukropek.
punt' encaje, puntilla | dentelle | lace | Spitzen | | koronka.
pup' mueca | poupe | doll | Puppe | | lalka.
pupil' pupila | pupille (de lil) | pupil | Pupille | | renica.
pur' limpio, puro | pur, propre | pure | rein | | czysty.
purpur' prpura | pourpre | purple | Purpur | | purpura.
pus' pus | pus | pus, matter | Eiter | | gnj, ropa, materya.
pu' empujar | pousser (impulsion) | push | stossen | | pcha.
put' pozo | puits | well (subst.) | Brunnen | | studnia.
putor' turn | putois, furet | pole-cat, ferret | Iltiss | | tchrz.
putr' podrirse, corromperse | pourrir | rotten | faulen | | gni.

265
Lazaro Ludoviko Zamenhof

R
rab' robar (con violencia) | piller | rob | rauben, plndern |
| rabowa, grabi.
rabat' rebaja, descuento | rabais, concession | rebate, discount |
Rabatt | , | rabat, ustpstwo.
raben' rabino | rabbin | Jewish rabbi | Rabbiner | | rabin.
rabot' acepillar (madera) | raboter | plane | hobeln | |
struga, heblowa.
rad' rueda | roue | wheel | Rad | | koo (od woza i t. p.).
radi' radio, rayo | rayon (de lumire, de roue) | beam, ray | Strahl |
| promie.
radik' raz | racine | root | Wurzel | | korze.

rafan' rbano | raifort | radish | Rettig | | rzodkiew.


rafin' refinar | raffiner | refine | raffiniren | ,
| rafinowa.

rajd' cabalgar, montar | aller cheval | ride | reiten |


| jedzi konno.
rajt' derecho (natural, legal) | droit (le) | right, authority | Recht,
Befugniss | | prawo, racya, suszno.
rajt'ig' autorizar | donner plein pouvoir | empower |
bevollmchtigen | | upowani,
umocowa, da plenipotency.

266
Fundamento de Esperanto

rakont' narrar, contar | raconter | tell, relate | erzhlen |


| opowiada.
ramp' reptar, arrastrarse | ramper | crawl | kriechen | |
peza.
ramp'a' reptil | reptile | reptile | Reptil |
| gad.
ran' rana | grenouille | frog | Frosch | | aba.
ranc' rancio | rance | rancid | ranzig | | jeki,
przygorzki.
rand' borde, orilla, linde | bord, extrmit | edge | Rand | |
brzeg.
rang' rango, grado | rang, range, dignit | rank, dignity | Rang |
| ranga.
ranunkol' rannculo, botn de oro | renoncule | ranunculus |
Ranunkel | | jakier.

rap' naba, colinabo | rave | turnip | Rbe | | rzepa.


rapid' rpido | rapide, vite | quick, rapid | schnell | |
prdki, bystry.
rapir' florete | fleuret | foil | Rappier | | rapir.
raport' informar, referir, dictaminar | rapporter | report | berichten,
melden | , | meldowa.
rasp' raspar | rper | rasp | raspeln | | raszplowa.
rast' rastrillar | rteler | rake | harken | , | grabi.
rat' rata | rat | rat | Ratte | | szczur.
rak' ronco | rauque, enrou | hoarse | heiser | | ochrypy.
rap' oruga | chenille | caterpillar | Raupe | | gsienica.
rav' embelezar | ravir, enchanter | ravish | entzcken | |
zachwyci.
raz' afeitar | raser, faire la barbe | shave | rasiren | | goli.
267
Lazaro Ludoviko Zamenhof

re' repeticin, reiteracin | de nouveau, de retour; re-, r- | again,


back | wieder, zurck | , | znowu, napowrt.
reciprok' recproco | mutuel, rciproque | mutual, reciprocal |
gegenseitig | | wzajemny.
redakci' redaccin | rdaction | digesting, compiling | Redaktion |
| redakcya.
redaktor' redactor | rdacteur | compiler, editor | Redakteur |
| redaktor.
reg' regir, gobernar | gouverner, rgir | rule, reign | regiren |
| rzdzi.
reg'at' sbdito | sujet | subject | Unterthan | |
poddany.
re' rey | roi | king | Knig | , | krl.
regal' obsequiar, agasajar, tratar bien | rgaler, traiter | entertain,
regale | bewirthen | | ugoci.
regiment' regimiento | regiment | regiment | Regiment | |
pk.
region' regin | rgion, territoire | region, dominion | Gebiet |
| obrb, okolica.
registr' registrar | registrer | register | registriren | |
rejestrowa.
regn' nacin, Estado, reino de la naturaleza | lEtat | kingdom |
Staat | | pastwo.
regol' reyezuelo | roitelet | wren | Goldhhnchen |
() | zotnik, krlik.
regul' regla (norma, principio) | rgle (principe) | rule | Regel |
| prawido, regula.
rekomend' recomendar | recommander | recommend | empfehlen |
| rekomendowa, poleca.
268
Fundamento de Esperanto

rekompenc' recompensar | recompenser | reward | belohnen |


| wynagradza.
rekrut' recluta | recrue | recruit | Rekrut | | rekrut.
rekt' derecho | droit, direct | straight | gerade | | prosty.
mal'rekt' curvo, torcido | oblique | oblique, sloping |
schief | | krzywy.
rel' ral | rail | rail | Schiene | | szyna.

religi' religin | religion | religion | Religion | , |


religia.
rem' remar | ramer | row (vb.) | rudern | () |
wiosowa.
rembur' rellenar, acolchar, disecar animales | rembourer,
matelasser | quilt | polstern | () | wyciea.
rempar' muralla (de fuerte) | rempart | rampart | Wall | ,
| wa.
ren' rion | rein | kidney | Niere | | nerka.

renkont' encontrarse con | rencontrer | meet | begegnen |


| spotyka.
rent' rente, revenu | rent | Rente | , | renta, dochd.
renvers' invertir, poner al revs | renverser | upset | umwerfen,
umstrzen | | przewraca.
respekt' respecto | respect | respect | Respekt | |
uszanowanie, respekt.

respond' responder | rpondre | reply | antworten | |


odpowiada.
respond'ec' responsabilidad | responsable | responsal |

Verantwortlichkeit | |
odpowiedzialno.
269
Lazaro Ludoviko Zamenhof

rest' quedar, permanecer | rester | remain | bleiben | |


pozostawa.
restoraci' restaurante | restaurant, auberge | eating-house |
Speisehaus | | restauracya.

ret' red | filet (de mailles) | net | Netz | | sie, siatka.


rev' soar (fantasear) | rver, imaginer | fancy | trumen,
schwrmen | | marzy.
dis'rev'i' desencanto | dsenchantement | disenchanting
| Enttuschung | | rozczarowa si.
rezerv' reservar | rserver | reserve | vorbehalten |

| zachowa, zarezerwowa.
rezin' resina | rsine | resin | Harz | | ywica.
rib' grosella | grosille | currant | Johannisbeere | |
porzeczka.
ribel' rebelarse | se rvolter | revolt, rebel | aufstehen, sich empren
| | powstawa, rokoszowa.
ri' rico | riche | rich | reich | | bogaty.
ricev' recibir, obtener | recevoir, obtenir | obtain, get, receive |
bekommen | | otrzyma.

rid' rer | rire | laugh | lachen | | mia si.


rif' escollo, arrecife | banc | reef, bank | Riff | | rafa, skaa
podwodna.
rifu' refugio | se rfugier | refuge | Zuflucht nehmen |

| szuka schronienia.
rifuz' rehusar | refuser | refuse | verweigern, abschlagen, abdanken |
| odmanwia.
rifuz'i' rehusarse | renoncer | renounce, resign |
verzichten | | wymwi si.
270
Fundamento de Esperanto

rigard' mirar | regarder | behold, look at | schauen | |


patrze.

rigid' rigido | roide, rigide | stiff, rigid | starr | |


stay, zdrtwiay.
rigl' corer el cerrojo | verrouiller | bolt | verriegeln |
| ryglowa.
rigl'il' cerrojo | verrou | bolt | Riegel | | rygiel.
rikolt' cosechar, recolectar | rcolter, moissoner | reap | ernten,
schneiden | , | , sprzta.
rikolt'il' hoz | faux, faucille | sickle | Sichel | |
sierp.
rilat' relacionarse, tener relacin | concerner; avoir raport | be
related to | sich beziehen | | odnosi si, tycze si.
rim' rima | rime | rhyme | Reim | | rym.
rimark' observer, notar (percibir) | remarquer | remark | merken,

bemerken | | zauwaa, postrzega.


rimed' medio, recurso | moyen, expdient | means, remedy | Mittel
| | rodek.
rimen' correa | courroie, lanire | strap | Riemen | |
rzemie.
ring' anillo | anneau | ring (subst.) | Ring | | piercie.
ring'eg' aro (de tonel o rueda) | cerceau | hoop, circle |
Reif (am Fasse) | | obrcz.
rinocer' rinoceronte | rhinocros | rhinoceros | Nashorn |
| nosoroec.
rip' costilla | rive, cte | rib | Rippe | | ebro.
ripet' repetir | rpter | repeat | wiederholen | |
powtarza.
271
Lazaro Ludoviko Zamenhof

ripoz' reposar | reposer (se reposer) | repose | ruhen | |


odpoczywa.
ripro' reprochar | reprocher | reproach | vorwerfen | |
zarzuca.
risk' arriezgar, exponer | risquer | risk | wagen | |
ryzykowa.
risort' muelle, resorte | ressort | spring | Triebfeder | |
spryna.

river' ro | rivire, fleuve | river | Fluss | | rzeka.

riverenc' reverencia | rvrence | reverence | Knicks | ,

| dyga.
riz' arroz | riz | rice | Reis | | ry.
rod' rada, fondeadero | rade | road | Rhede | | stanowisko
okrtw.
romp' romper | rompre, casser | break | brechen | | ama.
rond' crculo, redondel | rond, cercle | round, circle | Kreis | |
koo.

ronk' roncar | ronfler | snore | schnarchen | | chrapa.


ros' roco, relente | rose | dew | Thau | | rosa.
rosmar' morsa | morse | waltron, morse | Wallross | | mors.
rosmaren' romero | romarin | rosemary | Rosmarin | |
romaryn.
rost' asar, tostar | rtir | roast | braten | | piec, smay.
rostr' trompa (de elefante, mosca, etc.) | trompe | trunk | Rssel |
| ryj, trba (sonia).
rot' compaa, cuadrilla | compagnie (de soldats) | troop | Rotte |
| rota.
roz' rosa | rose | rose | Rose | | roa.
272
Fundamento de Esperanto

rozari' rosario | rosaire | rosary | Rosenkranz | | raniec,


paciorki.
rub' escombros, desperdicios, basura | dcombres, gravois | rubbish
| Schutt | | gruz.
ruband' cinta, bandera, cordn (condecoracin) | ruban, cordon |
ribbon | Band (das) | | wstka.
ruben' rub | rubis | ruby | Rubin | | rubin.
rubrik' epgrafe, ttulo | rubrique | rubric | Rubrik | |
rubryka.
ru' rojo | rouge | red | roth | | czerwony.
ruin' ruina | ruines | ruins, wrack | Ruine | | rozwaliny,
zwaliska.
ruin'ig' arruinar | ruiner | ruin | ruiniren | |
zniszczy, rujnowa.
rukt' eructar | renvoi de lestomac, rot | ructation | Aufstossen |
| odbijanie.
rul' hacer rodar, rular | rouler | roll | wlzen, rollen | |
toczy.
rul'o rollo, cilindro | rouleau, cylindre | roller, cylinder |
Walze | | walec.
rum' ron | rhum | rum | Rum | | arak.
rust' oxidar | rouille | rust | rostig | | rdza.
ruz' astuto, ladino | rus, astucieux | trick, ruse | listig | |
chytry.

273
Lazaro Ludoviko Zamenhof

S,
sabat' sbado | samedi | Saturday | Sonnabend | | sobota.
sabl' arena | sable | sand | Sand | | piasek.
sabl'a' bajo (banco de arena de poca profundidad) | banc
de sable | flat | Sandbank | | mielizna.
af' carnero, borrego | blier, mouton | sheep | Schaf | |
owca.
safir' zafiro | saphir | saphire | Saphir | | szalir.
safran' azafrn | safran | saffron | Safran | | szafran.

sag' flecha | flche | arrow | Pfeil | | strzaa.


sa' sensato, juicioso, cuerdo | sage, sens | wise | klug, vernnftig |
| mdry.
sagac' sagaz, perspicaz | subtil; argutieux | subtle, crafty, sharp |
spitzfindig | | przebiegy.
ajn' parecer, figurrsele a uno | sembler | seem | scheinen |
| wydawa si.

sak' saco | sac | sack | Sack | | worek.


ak' ajedrez | checs (jeu) | chess | Schachspiel | | szachy.
akal' chacal | chacal | jackal | Schakal | | szakal.
sakr' sacro (hueso) | pine du dos | back-bone | Kreuzbein |
| ko krzyowa.
sal' sal | sel | salt | Salz | | sl.
al' chal, mantn | chle | shawl | Shawl | | szal.
274
Fundamento de Esperanto

salajr' salario | salaire, appointements | wages, salary | Gehalt,


Gage | | pensya.
salamandr' salamandra | salamandre | salamander | Molch |
| salamandra.
sal'amoniak' sal de amoniaco | sal ammoniac | sal ammoniac |
Salmiak | | salmiak.
salat' ensalada | salade | salad, sallet | Salat | | saata.
salik' sauce | saule | willow | Weidebaum | | wierzba.
salm' salmn | saumon | salmon | Lachs | , | oso.

alm' chirima, dulzaina | chalumeau | shalm | Schalmei | |


wistawka.
salon' saln | salun | saloon | Salon | | salon.
salpetr' salitre | salptre | saltpetre | Salpeter | | saletra.
salt' saltar | sauter, bondir | leap, jump | springen | |
skaka.
salut' saludar | saluer | salute, greet | grssen | | kania
si.
salvi' salvia | sauge | sage | Salvei, Salbei | | szawia.
sam' igual | mme (qui nest pas autre) | same | selb, selbst (z. B.
derselbe, daselbst) | , (. , ) | e, sam
(np. tame, ten sam).
am' ganuza (piel) | peau de chamois | shamoy-leather | smisches
Leder | | zamsza.
sambuk' sambuca | sureau | elder | Hollunder | | bez.
san' sano | sain, en sant | healthy | gesund | | zdrowy.
ancel' hacer oscilar, vacilar o tambalear | chanceler | totter |
bewegen, wankend machen | | chwia, powiewa.
sang' sangre | sang | blood | Blut | | krew.

275
Lazaro Ludoviko Zamenhof

an' cambiar | changer | change | tauschen, wechseln | |


zmienia.
sankt' santo | saint | holy | heilig | , | wity.
sankt'ej' templo | temple | temple | Tempel | | witynia.
sap' jabn | savon | soap | Seife | | mydo.
sardel' sardina | sardine | sardel | Sardelle | , |
sardela.
arg' charger (une arme feu) | load (a gun, etc.) | laden (eine
Flinte etc.) | () | nabija (bro).
ar' cargar (arma o aparato) | charger | charge, load | laden,
aufladen, belasten | , | obcia, naadowa.
sark' escardar | sarcler | weed | gten | | pieli.
ark' tiburn | requin | shark, sea-dog | Haifisch | | haja, wilk
morski.
sat' satisfecho, saciado | rassasi | satiated | satt | | syty.
at' apreciar, estimar | estimer | esteem | viel halten, grossen Werth
legen | | ceni, ocenia, szacowa.
mal'at' despreciar | ngliger | neglect | gering schtzen,
vernachlssigen | | zapoznawa.
satur' saturar | rassasier, assouvir | satiate, saturate | sttigen,
trnken | | nasyca.
sac' salsa | sauce | sauce | Brhe, Sauce | | sos.

am' espuma | cume | foam | Schaum | | piana.


sav' salvar | sauver | save | retten | | ratowa.
sceptr' cetro | sceptre | sceptre | Scepter | | bero.

sci' saber | savoir | know | wissen | , | wiedzie.

276
Fundamento de Esperanto

sci'ig' anunciar, hacer saber | avertir, annoncer |

announce, give notice | benachrichtigen | |


uwiadomi.
sci'i' enterarse, percibir | apprendre | perceive | erfahren |
| dowiedzie si.
scienc' ciencia | science | science | Wissenschaft | | nauka,
wiedza.

sciur' ardilla | cureuil | squirrel | Eichhorn | | wiewirka.


se si | si | if | wenn | | jeeli.
seb' sebo | suif | tallow | Schmalz, Talg | | smalec, j.
sed sino, pero | mais | but | aber, sondern | | lecz.
seg' segar | scier | saw | sgen | | piowa.
se' silla | chaise | seat | Stuhl | | krzeso.
sek' seco | sec | dry | trocken | | suchy.
sekal' centeno | seigle | rye | Roggen | | yto.
sekc' secciona, cortar, disecar | dissquer | dissect | seciren |
() | rozkrawa, rozczonkowa.
sekret' secreto | secret | secret | Geheimniss | | tajemnica.
sekretari' secretario | secrtaire | secretary | Sekretr | |
sekretarz.
seks' sexo | sexe | sex | Geschlecht (mnnlich oder weiblich) |
( ) | pe.
sekund' segundo (de tiempo o arco) | seconde | second | Sekunde |
| sekunda.
sekv' seguir (detrs, despus, a consecuencia) | suivre | follow |

folgen | | nastpi.

sel' silla de montar | selle | saddle | Sattel | | siodo.

277
Lazaro Ludoviko Zamenhof

sel'i ensillar | seller | saddle | satteln | | osioda.


el' corteza, cscara, piel | corce, coque | shell | Schale, Rinde |
, | skorupa.
sen'el'ig' pelar | corcer, peler | shell, peel | schlen,
abschlen | | obupia, obiera.
selakt' suero lcteo | petit-lait | whey | Molken | |
serwatka.
elk' tirantes (varn) | bretelle | breeches-bearer | Hosentrger |
| szelki.

sem' sembrar | semer | sow | sen | | sia.

sem'o semilla | semence | seed | Samen | | nasienie.

semajn' semana | semaine | week | Woche | | tydzie.


sen sin | sans | without | ohne | | bez.
senc' sentido | sens, acception | sense | Sinn | | znaczenie,
sens.
send' enviar | envoyer | send | senden, schicken | |
posya.
sent' sentir | ressentir, prouver (une impression) | feel, perceive |
fhlen | | czu.
sentenc' sentencia | sentence | sentence | Sentenz | |
sentencya, orzeczenie.
sep siete | sept | seven | sieben | | siedm.
sepi' jibio, sepia | seiche (poisson) | cuttle-fish | Tintenwurm |
| sepa, paw morski.
Septembr' septiembre | Septembre | September | September |
| Wrzesie.
ser' buscar | chercher | search | suchen | | szuka.
erc' bromear | plaisanter | joke | scherzen | | artowa.
278
Fundamento de Esperanto

serent' sargento | sergent | sergeant | Sergeant | |


sierant.
seri' serie | srie | series | Reihe | , | serya.
serioz' serio | srieux | serious | ernst | | wany,
powany, na seryo.

serpent' serpiente | serpent | serpent | Schlange | | w.


serur' cerradura | serrure | lock (subst.) | Schloss (zum Schliessen) |
| zamek (od drzwi).
serv' servir | servir (quelquun) | serve | dienen | | suy.
servic' servicio de mesa | service | set of dishes, plates, etc. |
Service | | serwis.
servut' servidumbre | corve | soccage | Frohne | |
paszczyzna.
ses seis | six | six | sechs | | sze.
sever' severo | svre | severe | streng | | surowy, ostry,
srogi.
sezon' estacin (tiempo) | saison | season | Jahrzeit, Zeit | |
sezon.
si s (reflexivo) | soi, se | ones self | sich | | siebie.
si'a suyo, suya (del sujeto) | son, sa | ones | sein | | swj.
i ella | elle | she | sie (Einzahl) | | ona.
i'a de ella | son, sa | her | ihr | | jej.
sibl' silbar (viento, respiracin, bala) | siffler, frmir | hiss, whizz |

zischen | ( ) | syka.

sid' estar sentado | tre assis, siger | sit | sitzen | | siedzie.


kun'sid' sesin | sance, session | session | Sitzung |

| posiedzenie, sesya.
sie' sitiar | assiger | besiege | belagern | | oblega.
279
Lazaro Ludoviko Zamenhof

sigel' sellar, lacrar | sceller | seal (vb.) | siegeln | |


piecztowa.
sigel'vaks' cera de lacrar | cire cacheter | sealing-wax | Siegellack
| | lak.
sign' signo | signe, marque | sign, token | Zeichen | | znak.
post'sign' huella, vestigio | trace, vestige | trace, vestige,

footstep | Spur | | lad.


signal' seal | signal | signal | Signal | | sygna.
signif' significar | signifier | signify, mean | bezeichnen, bedeuten |
| oznacza.
silab' slaba | syllabe | syllable | Sylbe | | sylaba, zgoska.
silab'i silabear | peler | to spell | buchstabiren |
| sylabizowa.
ild' escudo, paves, mantelete | bouclier | shield | Schild | |
puklerz, tarcza.
silent' callar, guarder silencio | se taire | silent | schweigen |
| milcze.
silik' silex | silex, caillou | flint | Kieselstein | | krzemie.
silk' seda | soie | silk | Seide | | jedwab.
silur' siluro, pez gato | glanis | shad-fish | Wels | | sum.
silvi' curraca | fauvette | hedge-sparrow, linget | Grasmcke |
| piega, gajwka.

im' moho | se moisir | mould | schimmeln | | plenie.


simi' simio | singe | monkey | Affe | | mapa.
simil' similar | semblable | like, similar | hnlich | |
podobny.
simpl' simple | simple | simple | einfach | | prosty,
zwyczajny.

280
Fundamento de Esperanto

sincer' sincera | sincre | sincere | aufrichtig | |


szczery.
ind' teja de madera | bardeau, chandole | shingle | Schindel |
| gont.
singult' hipo, singulto | avoir le hoquet | hiccough | schlucksen |
| czkawka.
sinjor' seor | monsieur | Sir, Mr | Herr | | pan.
ink' jamn | jambon | bacon | Schinken | | wdlina.
ip' barco | navire | ship | Schiff | | okrt.
ir' rasgar, desgajar, arrancar | dchirer | tear, rend | reissen | |
rwa.
siring' lila | lilas | lilac | Flieder | | bez.
irm' proteger | couvrir, protger | protekt | beschirmen |
| zasania.
sirop' jarabe | sirop | syrup | Syrop | | ulepek, syrp.
sitel' cubo, balde | seau | bucket | Eimer | | wiadro, ceber.
situaci' situacin | situation, position | situation | Lage |
| sytuacya, pooenie.
skabi' sarna | gale, dchet | scab, wastings | Krtze | |
wierzbiaczka.
skadr' escuadrn | escadron | squadron | Eskadron | |
szwadron.
skal' escalada | chelle | scale | Massstab | | miara
(podziaka na mapie).
skapol' omoplato, paletilla | omoplate | omoplate, shoulderplate |
Schulterbein | | opatka.
skarab' escarabajo | scarabe | beetle | Kfer | | chrzszcz.
skarlat' escarleta | carlate | scarlet | Scharlach | |
szkarlatyna, ponica.
281
Lazaro Ludoviko Zamenhof

skarp' cabestrillo | charpe | scarf | Schrpe | | szarfa.


skatol' caja | bote | small box, case | Bchse, Schachtel | |
pudeko.
skerm' esgrimir, practicar el esgrima | escrimer | fight, fence |
fechten | | fechtowa si.
skiz' esbozar | esquisser | sketch | skizziren | , |
szkicowa.
sklav' esclavo | esclave | slave | Knecht | | niewolnik.
skolop' chocha, becada | bcasse | snipe, wood-cock | Schnepfe |
, | bekas.
skorbut' escorbuto | scorbut | scurvy | Scorbut | | szkorbut.
skorpi' scorpion, alacrn | scorpion | scorpion | Scorpion |
| niedwiadek.
skrap' raspar, raer | rcler, ratisser | shave, scrape | schaben |
| skroba.
skrib' escribir | crire | write | schreiben | | pisa.
skrofol' escrtula | scrofules | scrofula | Scropheln | |
skrofuy, zozy.
sku' sacudir | secouer | shake | schtteln | | trz.
skulpt' escultura | sculpter | sculpture | aushauen, schnitzen |
| rzebi.

skulpt'il' cincel | ciseau | chisel | Meissel | | dto.


skur' ltigo | fouet | scourge | Geissel, Plette | | bicz,
nahajka.
skvam' escama | caille (de poisson) | scale (fish etc.) | Schuppe |
| uska.
lim' limo, cieno | limon, bourbe | slime, mire, mud | Schlamm |
, | mu, szlam.

282
Fundamento de Esperanto

los' cerrar con llave | fermer clef | lock, fasten | schliessen |


| zamyka na klucz.
los'il' llave | clef | key | Schlssel | | klucz.
mac' besar | baiser | kiss | schmatzen | | czmoka.
smerald' esmeralda | meraude | emerald | Smaragd | |
szmaragd.
mir' engrasar, untar | oindre, graisser | smear | schmieren | |
smarowa.
nur' cuerda | corde | string | Strick | | sznur, powrz.
sobr' sobrio | sobre | sober | nchtern | | trzewy.
mal'sobr' borracho | enivr | drunk | trunken, betrunken |
| pijany.
societ' sociedad | socit | society | Gesellschaft | |
spoeczestwo, towarzystwo.
sof' sofa | sofa | sofa | Sofa | | sofa.
soif' tener sed | avoir soif | thirst | dursten | | pragn,
doznawa pragnienia.
sojl' umbral | seuil | threshold | Schwelle | | prg.
sol' solo | seul | only, alone | einzig, allein | |
jedyny.
soldat' soldado | soldat | soldier | Soldat | | olnierz, sodat.
solen' solemne | solennel | solemn | feierlich | |
uroczysty, solenny.
solv' disolver, resolver, solucionar | rsoudre | loosen, dissolve |

auflsen | , | rozwiza.

somer' verano | t | summer | Sommer | | lato.


son' sonar | sonner, rendre des sons, rsonner | sound | tnen, lauten
| | brzmie.

283
Lazaro Ludoviko Zamenhof

son' soar | songe | dream | trumen | | ni.

sonor' tair | tinter | give out a sound (as a bell) | klingen |


| brzcze.
son'serpent' crtalo | serpent sonnettes | rattle-snake |

Klapperschlange | | grzechotnik.
sopir' suspirar, anhelar, aorar | soupirer aprs | fain, long for | sich
sehnen | | tskni.
sopran' soprano | dessus (musique), discant | descant | Diskant |
| sopran, dyszkant.
sorb' sorber | humer | sip | schlrfen | | chlipa.
sor' hechizar, embrujar | pratiquer la magie, la sorcellerie |
witchcraft | zaubern | | czarowa.
sorik' musaraa | musaraigne | shrew-mouse | Spitzmaus |
| kretomysz.
sorp' serbal, acerolo | sorbe | sorb, service | Ebereschenbeere |
| jarzbina.
sort' suerte, destino | sort, destine | fate, lot | Schicksal | |
los.
ov' hacer deslizar o resvalar, meter hbilmente | pousser, mener |
shove | schieben | | suwa.
sova' salvaje | sauvage | wild, savage | wild | | dziki.
ovel' excavar con pala, traspalar | enlever avec une pelle | showel |
schaufeln | () | szuflowa, kopa (opat).
spac' espacio | espace | room, space | Raum | |
przestrze.
spalir' espaldera, acordonamiento | espalier | espalier | Spalier |
| szpaler.

284
Fundamento de Esperanto

par' ahorrar | mnager, pargner | be sparing | sparen | |


oszczdza.
spat' espato, esparavn | parvin, spath | spavin, spar | Spath |
| spat.
spec' especie | espce | kind, species | Art, Gattung | , |
rodzaj, gatunek.
spegul' espejo | miroir | looking-glass | Spiegel | |
zwierciado.
spert' experimentar | expriment | expert | erfahren, bewandert |
| dowiadczony.
spez' movimiento de caja (pago o cobro) | virement | spend |
Umsatz | | obrt.
el'spez' gastar | dpenser | spend (expenses) |
verausgaben | | wydawa.
en'spez' tener ingresos | avoir des revenus | have

revenues | lsen (Geld), Einknfte haben |


| mie dochd.
spic' especia | pice | spice | Gewrz | | przyprawa,
korzenie.
spik' espiga | pi | ear head (of corn, etc.) | Aehre | | kos.
spin' espinazo, columna vertebral | pine du dos, chine | spine,
back-bone | Rckgrat | | grzbiet.
pin' hilar | filer | spin | spinnen | | prz.
spinac' espinaca | pinards | spinach | Spinat | | szpinak.
spion' espiar | espion | spy | Spion | | szpieg.
spir' respirar | respirer | breathe | athmen | | oddycha.
spirit' espritu | esprit | spirit | Geist | | duch.
spit' a pesar de | en dpit de | in spite of | zum Trotz | |
na przekr.
285
Lazaro Ludoviko Zamenhof

spong' esponja | ponge | sponge | Schwamm | | gbka.


sprit' chistoso, ocurrente | spirituel, ingnieux | wit | witzig |
| dowcipny.
spron' espuela | peron | spur | Sporn | | ostroga.
pruc' brotar, surgir, fluir con fuerza (lquidos) | jaillir | sprinkle |
spritzen | | pryska.
sput' esputar, escupir | cracher | spit | ausspeien, auswerfen |
| plwocina.
rank' armario | armoire | cupboard | Schrank | | szafa.
rab' tornillo | vis | screw | Schraube | | szruba.
stab' estado mayor, plana mayor | tat-major | staff-officers | Stab
(milit.) | | sztab.
stabl' banco, mesa, caballete | trteau | trestle | Gestell | |
podstawa, osada.
staci' estacin | station | dpt (railroad) | Station | | stacya.
staci'dom' estacin, terminal | embarcadre | station,
terminus | Bahnhof | | banhof, dworzec, foksal.
stal' establo | table | stable | Stall, Schoppen | , |
stajnia.
tal' acero | acier | steet | Stahl | | stal.
stamp' estampar en relieve, acuar, troquelar | estampille, timbre |
stamp, mark | stempeln | | stemplowa.
stan' estao | tain | tin | Zinn | | cyna.
stan'i estaar | tamer | tin | verzinnen | |
pobiela.
standard' bandera, estandarte | drapeau, tendard | flag | Fahne |
| chorgiew, znami.
stang' vara, barra | perche (bois) | pole | Stange | | drg.
star' estar de pie | tre debout | stand | stehen | | sta.
286
Fundamento de Esperanto

stat' estado, condicin | tat (manire dtre) | state, condition |


Stand, Zustand | | stan.
tat' Estado | tat | State | Staat | | stan (pastwo).
steb' coser a mquina, puntear | piquer | quilt | steppen | |
pikowa, cerowa.

stel' estrella | toile | star | Stern | | gwiazda.


tel' hurtar, sustraer | voler, drober | steal | stehlen | | kra.
step' estepa | lande, step | heath, desert | Steppe | | step.
sterk' estiercol, abono | fumier, engrais | dung, manure | Mist |
| gnj.
sterled' esterleto | sterlet (poiss.) | sterlet (fish) | Sterld |
| czeczuga.
stern' extender, desenvolver, tender (horizontalmente) | tendre,
coucher | lay on the ground | betten | | sa.

stertor' estertor | rler | rattle | rcheln | ( ) |


rze.
stil' estilo | style | style | Stil | , | styl.
stip' estpice | gent | broom | Pfriemgrass | | trawa
pirowa, narduszek.
tip' zoquete, tarugo, leno, taco | bloc, billot | block, log | Klotz |
, | kloc, pniak.
stof' stof (medida) | stofe (mesure) | stofe (measure) | Stof
(Hohlmass) | | sztof (miara).
tof' tejido, tela, pao | toffe | stuff, matter, goods | Stoff |
, | sztof (miara).
stomak' estomago | estomac | stomach | Magen | |
odek.
ton' piedra | pierre | stone | Stein | | kamie.

287
Lazaro Ludoviko Zamenhof

top' boucher | stop, fasten down | stopfen | | zatyka.


strab' bizquear, torcer la vista | loucher | squint | schielen |
() | zezem patrze.
strang' extrao, raro | trange, bizarre | strange | sonderbar |
| dziwny, dziwaczny.
strat' calle | rue | street | Strasse | | ulica.
stre' atirantar, tensar, dar cuerda (reloj), amartillar (arma) | tendre,
tirer | bend, strain, stretch out | spannen, anstrengen | |
wypry, wyty.
strek' rayar | rayer, biffer | streak, line | streichen | |
kreli.
strek'o raya | trait | streak, stroke | Strich | | kreska.
stri' estra | bande, raie | stripe, streak | Streifen | | pas,
prga.
strig' lechuza | hibou | owl | Eule | | sowa.
strik' huelga | grve | strike | Strike | () | strejk.
trump' media | bas (vtement) | stocking | Strumpf | |
poczocha.
strut' avestruz | autruche | ostrich | Strauss (Vogel) | |
stru.
student' estudiante de escuela superior | tudiant | student | Student
| | student.
stuk' revocar | couvrir de stuc, crpir | parget | stuckaturen |
| sztukaterya.
stup' estopa | toupe | tow | Hede | | pacze.
tup' peldao, grada | marche, chelon | step | Stufe | |
stopie.
tup'ar' escalera | escalier, chelle | staircase | Treppe,

Leiter | | schody, drabina.


288
Fundamento de Esperanto

sturg' esturin | esturgeon | sturgeon | Str | | jesiotr.


sturn' estornino | tourneau, sansonnet | starling | Star (Vogel) |
| szpak.
u' zapato | soulier | shoe | Schuh | | trzewik.
sub abajo, debajo de | sous | under, beneath, below | unter | |
pod.
subit' sbito | subit, soudain | sudden | pltzlich | |
nagy.
subjekt' sujeto | sujet | subject | Subject | | podmiot.
sublimat' sublimado | mercure sublim | sublimatum | Sublimat |
| sublimat.
substantiv' sustantivo | substantif | noun, substantive | Hauptwort |
| rzeczownik.
su' chupar | sucer | suck | saugen | | ssa.
sud' sur | sud | south | Sden | | poudnie.
sufer' sufrir | souffrir, endurer | suffer | leiden | | cierpie.
sufi' suficiente | suffisant | sufficient | genug | ,
| dosy, dostatecznie.
sufok' sofocar | suffoquer, touffer | suffocate | ersticken (act.) |
| dusi, zadusi.
suk' jugo | jus, suc | sap, juice | Saft | | sok.
sukcen' ambar | succin, ambre joune | amber | Bernstein | |
bursztyn.
sukces' tener xito | avoir du succs | success | Erfolg haben |

| mie powodzenie, sukces.


suker' azucar | sucre | sugar | Zucker | | cukier.
uld' deber, adeudar | devoir (dette) | owe | schulden |
| by dunym.

289
Lazaro Ludoviko Zamenhof

sulfur' azufre | soufre | sulphur | Schwefel | | siara.


sulk' arruga | sillon | furrow | Furche, Runzel | | brzda.
ultr' hombro | paule | schoulder | Schulter | | rami.
sum' sumar | somme | sum | Summe | | summa.
re'sum' rsumer | resume | resumiren |
| sumowa.
sun' sol | soleil | sun | Sonne | | soce.
sun'flor' girasol | tournesol | girasol, turnsol |
Sonnenblume | | sonecznik.
sup' sopa | soupe, potage | soup | Suppe | | zupa.
super sobre, por encima de (sin contacto) | au-dessus de, sur (sans
toucher) | over, above | ber, oberhalb | | nad.
super'i superar | surpasser | surpass, excel | bertreffen |
| przewysza.
super'akv' inundar, sumergir | inonder, submerger |
overflow, deluge | berschwemmen | |
zalewa.
super'flu' suprfluo | superflu | superfluous | berflssig |
| zbyteczny.
super'jar' ao bisiesto | anne bissextile | intercalary
year | Schaltjahr | | rok przestpny.
supersti' supertisticin | superstition | superstition | Aberglaube |

| zabobon.
supoz' suponer | supposer | supose | voraussetzen | |
przypuci, suponowa.
supr' arriba | en haut | upper (adj.) | oben | | na grze.
supr'o cima | sommet, cime | summit, peak | Gipfel |
| szczyt, wierzchoek.

290
Fundamento de Esperanto

supr'a' superficie | surface | surface | Oberflche |


| powierzchnia.
sur sobre, encima de (tocando) | sur (en touchant) | upon, on | auf |
| na.
surd' sordo | sourd | deaf | taub | | guchy.

surpriz' sorprender | surprendre | surprise | berraschen |


| niespodzianka, siurpriza.
surtut' sobretodo | redingote | over-coat | Rock | | surdut.
suspekt' sospechar | suspecter, souponner | suspect | verdchtigen

| | podejrzewa.
ut' echar, verter (lquidos) | verser, rpandre (pas pour les
liquides) | discharge (corn, etc.) | schtten | | sypa.
svat' proponer(se) en matrimonio, mediar, pedir la mano |
rechercher en mariage, sentremettre | intermeddle | freien, werben |
| swata.
vel' hincharse, abultarse | enfler | swell | schwellen | |
puchn.
sven' desmayarse | svanouir | faint, vanish | in Ohnmacht fallen |
| omdle.
sving' blandir, tremolar | brandiller | swing, toss | schwingen |
| macha.

vit' sudar | suer | perspire | schwitzen | | poci si.

291
Lazaro Ludoviko Zamenhof

T
tabak' tabaco | tabac | tobacco | Tabak | | tyt.

taban' tbano | taon | gad-fly | Bremse (Fliege) | | giez.


tabel' tabla, ndice | table, liste | table, index | Tabelle | |
tabelka.
tabl' mesa | table | table | Tisch | | st.
tabul' tablero | planche | tablet | Tafel, Brett | | deska, tablica.
tament' destacamento | dtachement | detachment | Abtheilung,
Detachement | | oddzia.
taft' tafetn | taffetas | taffety | Taffet | | kitajka.
tag' da | jour | day | Tag | | dzie.
tajlor' sastre | tailleur | tailor | Schneider | | krawiec.
taks' evaluar, tasar | taxer | tax, appraise | abschtzen, taxiren |

| taksowa.
talent' talento | talent | talent | Talent | | talent.
tali' talle, cintura | taille | tally | Taille | | talia, figura.
talp' topo | taupe | mole (animal) | Maulwurf | | kret.
tambur' tambor | tambour | drum | Trommel | | bben.
tambur'i tocar el tambor | battre le tambour | drum |
trommeln | | bbni.
tamen sin embargo | pourtant, nanmoins | however, nevertheless |
doch, jedoch | | jednak.

292
Fundamento de Esperanto

tan' curtir | tanner | tan | grben | | garbowa, wyprawia


(skry).
tapet' tapiz | tapisserie, tenture | tapestry | Tapete | | obicia,
tapety.
tapi' alfombra | tapis | carpet | Teppich | | dywan.
tas' taza | tasse | cup | Tasse | | filianka.
tag' ser apto o servir (para) | tre bon pour..., convenir pour... | be
fit for | taugen | | by zdatnym.
tavol' capa, estrato | couche, range | couch, bed, row | Schicht,
Scheibe | | warstwa.
te' t | th | tea | Thee | | herbata.
te'kru' tetera | thire | tea-pot | Theekanne | |
czajnik.
te'main' mquina de t | bouilloire | tea-kettle |
Theemaschine | | samowar.
ted' tediosos | provoquer la satit, ennuyer | tedious | Ueberdruss

erregen | | dokucza.
teg' recubrir, revestir, enfundar, forrar | mettre par-dessus, couvrir |
overlay, cover | beziehen, berziehen | | powczy.
teg'o revestimiento | taie | pillowcase, bedtick | Ueberzug
| | powoczka.
tegment' tejado | toit | roof | Dach | | dach.
sub'tegment' desvn | galetas | garret | Boden, Dachstube
| | poddasze.
teks' tejer | tisser | weave | weben | | tka.
teler' plato | assiette | plate | Teller | | talerz.
tem' tema | thme | thema | Thema | , | temat, zadanie.
temp' tiempo | temps (dure) | time | Zeit | | czas.

293
Lazaro Ludoviko Zamenhof

tempi' sien | tempe | temple (of forehead) | Schlfe | |


skro.
ten' tener asido | tenir | hold, grasp | halten | | trzyma.
ten'il' asa, mango | manche, anse | touch, hold, handle |
Stiel, Griftf | | rczka.
de'ten' apartar, detener, contener | retenir | keep off,
detain | enthalten, abhalten | |
zatrzymywa.
sub'ten' sostener | tayer, appuyer | prop, stay | sttzen,
unterhalten | | podtrzymywa.
tend' tienda de campaa | tente, pavillon | tent, pavilion | Zelt |
| namiot.
tenden' tendn | tendon | tendon | Sehne | , |
cigno, ya.
tent' tentar | tenter | tempt, try | prfen, versuchen | |
kusi.
ter' tierra | terre | earth | Erde | | ziemia.
en'ter'ig' enterrar | ensevelir | bury | begraben |
| pochowa, pogrzeba.
ter'kol' istmo | isthme | isthmus | Landenge | |
midzymorze, przesmyk.
ter'pom' papa | pomme de terre | potato | Kartoffel |
| kartofel.
teras' terraza, azotea | terrasse | terrace | Terasse | | taras.
terebint' trementina | trbenthine | turpentine | Terpentin |
| terpentyna.
termin' trmino | terme | term | Termin | | termin.
tern' estornudar | ternuer | sneeze | niessen | | kicha.

294
Fundamento de Esperanto

terur' terror | terreur, effroi | terror | Schrecken | |


przeraenie.
testament' testamento | testament | testament | Testament |

| testament.
testik' testculo | testicule | testicle | Ei (anatom.) | (.)
| jajko.
testud' tortuga | tortue | tortoise | Schildkrte | | w.
tetan' ttano | tetanos | tetanus | Starrkrampf | | tec.
tetr' gallo aliruro de abedul | ttras, coq de bruyre | grouse |
Birkhahn | | cietrzew.
tetra' ortega | glinotte de bois | hazel-hen | Haselhuhn | |
jarzbek.
tez' tesis | thse | thesis | Satz, Thesis | , | teza.
tia tal | tel | such | solcher | | taki.
tial por eso | cest pourquoi | therefore | darum, deshalb | |
dla tego.
tiam entonces | alors | then | dann | | wtedv.
tibi' tibia | os de la jambe, tibia | shin bone | Schienbein | |
gole.
tie all | l-bas, l, y | there | dort | | tam.
tiel as | ainsi, de cette manire | thus, so | so | | tak.
tigr' tigre | tigre | tiger | Tiger | | tygrys.
tikl' hacer cosquillas, cosquillear | chatouiller | tickle | kitzeln |
| echta.
tili' tilo | tilleul | lime-tree | Linde | | lipa.
tim' miedo | craindre | fear | frchten | | obawia si.
timian' tomillo | thym | thyme | Thymian | | macierzanka.

295
Lazaro Ludoviko Zamenhof

timon' lanza (de carruaje) | timon | thill, coach-beem | Deichsel |


| dyszel.
tine' polilla | teigne | moth | Motte | | ml.
tint' tintinear | tinter | chink, clank, jingle | klirren | |
brzka.
tio eso | cela | that one | das, jenes | , | to, tamto.
tiom tanto (cantidad) | autant, tant | so much | so viel | |
tyle.
tir' tirar (de, hacia s) | tirer | draw, pull, drag | ziehen | |
cign.
kun'tir' jalar para unir | astreindre | astringe |
zusammenziehen, adstringiren | | ciga.
titol' ttulo | titre | title | Titel | | tytu.
tiu ese | celui-l | that | jener | | tamten.
tol' tela | toile | linen | Leinwand | | ptno.

tol'a' pieza de tela | linge | linen | Wsche | |


bielizna.

toler' tolerar | tolrer | tolerate | toleriren | | tolerowa,


cierpie.
tomb' tumba | tombe | tomb | Grab | | grb, mogia.
tombak' tumbaga (aleacin) | tombac | pinchbeck | Tomback |
| tombak.
ton' tono | ton, son, | tone, sound | Ton | | tom.
tond' cortar con tijeras | tondre | clip, shear | scheeren | |
strzydz.
tond'il' tijeras | ciseaux | scissors | Scheere | |
noyce.

tondr' trueno | tonner | thunder | donnern | | grzmie.

296
Fundamento de Esperanto

topaz' topacio | topaze | topaz | Topas | | topaz.


tor' antorcha | torche | torch | Fackel | | pochodnia.
tord' torcer, retorcer | tordre | wind, twist | drehen, winden (z. B.
Stricke) | | krci.
torf' turba | torf | turf | Torf | | torf.
torn' tornear | tourner (avec un tour) | turn (on a lathe) | drechseln |
| toczy.
tornistr' mochila | havresac | knapsack | Ranzen, Tornister |
| tornister.
tort' torta | tourte | tart | Torte | | tort.
tra a travs de, por | travers | through | durch | , |
przez (wskro).
trab' viga, trabe, travesia | poutre | beam (of wood) | Balken |
| belka.
traduk' traducir | traduire | translate | bersetzen | |
tomaczy.
traf' acertar, dar en, dar con | toucher le but | strike, meet, fall in
with | treffen | | trafi.
trae' trquea | trache-artre | wind-pipe | Luftrhre |
| tchawica.
trajt' rasgo (facial, cualidad, accin) | trait | lineament, touch | Zug
(Gesichts- etc.) | (. ) | rys (twarzy).
trakt' tratar (asuntos) | ngocier (faire des ngociations) | transact |
unterhandeln | | porozumiewa si, ukada si.

tran' cortar | trancher, couper | cut | schneiden | | rn.


al'tran' tallar, labrar | couper, tailler | cut out |
zuschneiden | | przykroi.
trankvil' tranquilo | tranquille | quiet | ruhig | |
spokojny.
297
Lazaro Ludoviko Zamenhof

trans al otro lado de | au-del, trans- | across | jenseit, ber |


(), - | przez, prze-.
tre muy | trs, fort, bien (adv.) | very | sehr | | bardzo.
tref' trbol (baraja) | trfle | club | Treff (Kartsp.) | | tref (w
kartach).
trem' temblar | trembler | tremble | zittern | | dre, trz
si.
tremol' lamo tembln, alpino o lbico | tremble | asp | Espe |
| osina.
tremp' mpjar, empapar | tremper | dip, steep | tunken | |
umoczy.
tren' arrastrar, remolcar | traner | drag, trail | schleppen | |
wlec.
trezor' tesoro | trsor | treasure | Schatz | | skarb.
tri tres | trois | three | drei | | trzy.
tribun' tribuna | tribune | orators pulpit | Rednerbhne | |
trybuna, mwnica.
tri'foli' trbol | trfle | trefoil | Klee | |
koniczyna.
trik' hacer punto o calceta | tricoter | knit | stricken | ()
| robi poczochy.
trikot' tejido o labor de punto o maya, tricot | tricot | cudgel, knit |
Tricot | | trykot.
tril' trinol | tril, trille | trill | Triller | | tryl.
trink' beber | boire | drink | trinken | | pi.
trip' tripa | tripes | tripes | Kaldaunen, Kutteln | | bebechy,
flaki.
tritik' trigo | froment | wheat | Weizen | | pszenica.

298
Fundamento de Esperanto

trivial' trivial | trivial | trivial | abgedroschen | , |


trywialny, gminny.
tro demasiado | trop | too | zu, zu viel | | zbyt.
trog' gamella, artesa | auge | trough | Trog | | koryto.
tromb' tromba, trombo | trombe | water-spout | wirbelwindartiger
Orkan | | zawierucha.
tromp' engaar | tromper, duper | deceive, cheat | betrgen |
| oszukiwa.
tron' trono | trne | throne | Thron | | tron.
tropik' trpico | tropique | tropic | Tropicus, Wendekreis |
| zwrotnik.

trot' trotar | trotter | trot | traben | | kusowa.


trotuar' aceraa | trottoir | side-walk | Trottoir | | trotuar,
chodnik.
tro'uz' abusar | abuser | abuse | missbrauchen | |
naduywa.
trov' encontrar | trouver | find | finden | | znajdowa.
tru' hueco | trou | hole | Loch | | dziura.
trud' imponer, obligar | contraindre de prendre | press upon,
obtrude | dringen, aufdringen | | nalega.
truf' trufa | truffe | truffle | Trffel | | trufla.
trul' paleta, llana, trulla | truelle | trowel | Kelle | | kielnia.
trumpet' trompeta | trompette | trumpet | Trompete |
(.) | trba.
trunk' tronco | tronc, tige | trunk, stem | Stamm, Rumf | |
pie, tuw.
trunk'et' tallo | tige, queue | stalk | Stengel | |
odyga, trzonek.
trut' trucha | truite | trout | Forelle | | pstrg.
299
Lazaro Ludoviko Zamenhof

tualet' aseo personal, ropaje, atavo | toilette | toilet | Toilette |


| tualeta.
tub' tubo | tuyau | tube | Rhre | | rura.
tuber' tuberosidad, tubrculo | tubrosit | bulb | Knolle | ,
| guz, opuszka.
tuf' mechn, mata, melena | touffe | tuft | Bschel | ,
| kosmek, pczek.
tuj inmediatamente | tout de suite, aussitt | immediate | bald,
sogleich | | natychmiast.
tuk' lienzo, pao, trapo, trozo | mouchoir | cloth | Tuch (Hals-,
Schnupf- etc.) | | chustka.
tul' tul | tulle | tulle | Tll | | tiul.
tulip' tulipn | tulipe | tulip | Tulpe | | tulipan.
tumult' tumulto | tumulte | tumult | Aufruhr | |
zamiszanie.
tur' torre | tour (difice) | tower | Thurm | | wiea.
turban' turbante | turban | turban | Turban | | turban.
turd' zorzal, tordo | grive | thrush | Drossel | | drozd.
turkis' turquesa | turquoise | turquoise | Trkis | | turkus.
turment' atormentar | tourmenter | torment | qulen, martern |
| mczy.
turn' volver, hacer dar vueltas, hacer girar, voltear | tourner | turn
(vb.) | drehen, wenden | , | obraca.
turnir' torneo | tournoi | tourney | Turnier | | turniej,
gonitwa.
turt' trtola | tourterelle | turtle-dove | Turteltaube | |
gruchawka.
tus' toser | tousser | cough | husten | | kaszle.
tu' tocar | toucher | touch | rhren | | rusza, dotyka.
300
Fundamento de Esperanto

tut' (el) todo, total | entier, total | whole | ganz | | caly.

301
Lazaro Ludoviko Zamenhof

U
u terminacin del imperative de los verbos | marque limpratif |
ending of the imperative in verbs | bezeichnet den Imperativ |
| oznacza tryb rozkazujcy.
uj' lleno con, p. ej. ink' tinta ink'uj' tintero; pom' manzana
pom'uj' manzano; Turk' Turco Turk'uj' Turqua | qui porte, qui
contient, qui est peupl de; ex. pom' pomme pom'uj' pommier;
cigar' cigare cigar'uj' porte-cigares; Turk' Turc Turk'uj'
Turquie | filled with; e. g. ink' ink ink'uj' ink-pot; pom' apple
pom'uj' apple-tree; Turk'uj' Turkey | Behlter, Trger (d. h.
Gegenstand worin... aufbewahrt wird,... Frchte tragende Pflanze,
von... bevlkertes Land); z. B. cigar' Cigarre cigar'uj'
Cigarrenbchse; pom' Apfel pom'uj' Apfelbaum; Turk' Trke

Turk'uj' Trkei | , (. . ,
..., ... ...); .
cigar' cigar'uj' -; pom' pom'uj'
; Turk' Turk'uj' | zawierajcy, noszcy (t.
j. przedmtot, w ktrym si co przechowuje, rolina, ktra wydaje
owoc, lub kraj, wzgldem zaludniajcych go mieszkacw; np. cigar'
cygaro cigar'uj' cygarnica; pom' jabko pom'uj' jabo; Turk'
turek Turk'uj' Turcya.
ul' que es caracterstico por tal cualidad, p. ej. avar' avaro
avar'ul' un avaro, miserable | qui est caractris par telle ou telle

302
Fundamento de Esperanto

qualit, telle faon dtre; ex. avar' avaro avar'ul' miser, covetous
person | bel' beau bel'ul' bel homme; mal'jun' vieux
mal'jun'ul' vieillard | person noted for...; e. g. avar' covetous
avar'ul' miser, covetous person | Person, die sich durch...
unterscheidet; z. B. jun' jung jun'ul' Jngling; avar' geizig
avar'ul' Geizhals | ;
. bel' bel'ul' ; avar' avar'ul'
| czowiek, posiadajcy dany przymiot; np. ri' bogaty
ri'ul' bogacz.
ulcer' ulcera | ulcre | ulcer | Geschwr | | wrzd,
owrzodzenie.
ulm' olmo | orme | elm | Ulme, Rster | | wiz.
uln' decubito | aune | ell, yard | Elle | | okie.
um' tsufijo que no tiene significado determinado | suffixe peu
employ, et qui reoit diffrents sens aisment suggrs par le
contexte et la signification de la racine laquelle il est joint | this
syllable has no fixed meaning | Suffix von verschiedener Bedeutung |
| przyrostek, nie majcy
stlaego znaczenia.
umbilik' ombligo | nombril | navel | Nabel | | ppek.
unc' onza | once | ounce | Unze | | uncya.
ung' ua | ongle | nail (finger) | Nagel (am Finger) | |
paznokie.
ung'eg' garra | griffe, serre | claw, clutch | Kralle | | pazur.
uniform' uniforme | uniforme | uniform | Uniform | |
mundur, uniform.
univers' universo | univers | universe | Weltall | |
wszechwiat.

303
Lazaro Ludoviko Zamenhof

universal' universal | universel | universal | allgemein | |


oglny, uniwersalny.
universitat' universidad | universit | university | Universitt |
| uniwersytet.
unu uno | un | one | ein, eins | | jeden.
ur' uro | ure, buf sauvage | ure-ox, wid-bull | Auerochs | |
ubr.
urb' ciudad | ville | town | Stadt | | miasto.
anta'urb' suburbio | faubourg | suburb | Vorstadt |

| przedmiecie.
urin' orinar | uriner | piss | pissen | | urynowa.
urn' urna | urne | urn | Urne | | urna.
urogal' urogallo | coq de bruyre | wild cock | Auerhahn | |
guszec.

urs' oso | ours | bear (animal) | Br | | nidwied.


urtik' ortiga | ortie | nettle | Nessel | | pokrzywa.
us terminacin del condicional de los verbos | marque le
conditionnel (ou le subjonctif) | ending of conditional in verbs |
bezeichnet den Konditionalis (oder Konjunktiv) |
| oznacza tryb warunkowy.
uter' tero, matriz | matrice | matrix | Gebrmutter | (.) |
macica.
util' til | utile | useful | ntzlich | | poyteczny.
mal'util' perjudicial | nuisible | noxious | schdlich |
| szkodliwy.
uz' usar | employer | use | gebrauchen | | uywa.
uz'a' muebles | outils | furniture | Gerthschaft | |
sprzt.

304
Fundamento de Esperanto

tro'uz' abusar | abuser | abuse | missbrauchen |


| naduywa.
uzurp' usurpar | usurper | usurp | usurpiren |
| uzurpowa.

305
Lazaro Ludoviko Zamenhof

V
vafl' barquillo | gaufre, oublie | wafer | Waffel | | wafel.
vag' vagar, errar, vagabundear | vaguer | rove, extravagate |
herumschweifen | , | wczy si.
vagon' vagn | wagon | waggon | Wagon | | wagon.

vagon'ar' tren | train | train | Zug (Bahn-) | |


pocig.
vakcini' arndano comn o rojo | airelle rouge | red bilberry |
Preisselbeere | | borwka czerwona.
vaks' cera | cire | wax | Wachs | | wosk.
vaks'tol' tela encerada | toile cire | cerecloth, oil cloth |
Wachsleinwand | | cerata.
sigel'vaks' sello de cera | cire cacheter | sealing-wax |
Siegellack | | lak.
val' valle | valle | valley | Thal | | dolina.
valiz' maleta, valija | valise | valise | Felleisen | | waliza.
vals' valle | valse | waltz | Walzer | | walc.
van' vano intil | vain | vain, needless | vergeblich | |
daremny.
vang' mejilla | joue | check | Wange | | policzek.
vang'har'o'j patillas | favoris | whiskers | Backenbart |
| faworyty.
vanil' vainilla | vanille | West-India nut | Vanille | | wanilia.

306
Fundamento de Esperanto

vant' ftil, frivolo | vain, frivole | vain | eitel | | czczy,


marny.
vapor' vapor | vapeur | steam | Dampf | | para.
varb' alistar, reclutar | enrler, engager | list, levy | werben (z. B. zu
Kriegsdiensten) | | werbowa, zaciga.
variol' viruela | variole | smallpox | Blattern, Pocken | | ospa.
varm' caliente | chaud | warm | varm | | ciepy.
mal'varm'um' resfriado | se refroidir | catch cold | sich
erklten | | przezibi si.
vart' cuidar nios | soigner | take care | warten, pflegen | ,
| pielgnowa, piastowa.
vasal' vasallo | vassal | vassal | Vasall | | dannik, wasal.
vast' vasto, amplio | vaste, tendu | wide, vast | weit, gerumig |
, | obszerny.

mal'vast' estrecho | troit | strait, angust | eng | |


ciasny.
vast'ig' ampliar | rpandre | spread | verbreiten |
| rozszerza, rozprzestrzenia.
vat' guata, algodn de rama | ouate | wad | Watte | | wata.
vaz' vasija, recipiente, vaso | vase | vase | Gefss | |
naczynie.
ve! ay! | malheur! | wo, woe! | wehe! | ! | och!.
veget' vegetar | vgter | vegetate | vegetiren | |
wegetowa.
vejn' vena | veine | vein | Ader | , | ya.
vek' despertar | rveiller, veiller | wake, arouse | wecken | |
budzi.
vekt' cruz o astil (de balanza) | flau | flail | Schulterjoch,
Wagebalken | | bela wagowa.
307
Lazaro Ludoviko Zamenhof

vel' vela | voile | sail (subst.) | Segel | | agiel.


velen' vitela, papel vitela | vlin | vellum | Velin |
| papier welinowy.
velk' marchitarse | se faner, se fltrir | fade | welken | |
widn.
velur' terciopelo | velours | velvet | Sammet | | aksamit.
ven' venir | venir | come | kommen | | przychodzi.
de'ven' descender | descendre | descend | abstammen |
| pochodzi.
vend' vender | vendre | sell | verkaufen | | sprzedawa.
vendred' viernes | vendredi | Friday | Freitag | | pitek.
venen' veneno | poison | poison | Gift | | trucizna.
ven' vengar | se venger | vengeance | rchen | | mci si.

venk' vencer | vaincre | conquer | siegen | | zwycia.

vent' viento | vent | wind | Wind | | wiatr.

vent'um' ventilar | venter | fan | fcheln | | wia.


ventol' ventilar | venter, vanner | ventilate | ventiliren |
| wentylowa, wietrzy.
ventr' vientre, barriga | ventre | belly | Bauch | | brzuch.
ver' verdad | vrit | true | Wahrheit | | prawda.
verb' verbo | verbe | verb | Zeitwort | | czasownik.
verd' verde | vert | green | grn | | zielony.
verdigr' cadenillo, verdete | vert-de-gris | verdigris | Grnspan |

| rdza miedziana, grynszpan.


verg' verga, vara | verge | rod | Ruthe | | rzga.
verk' escribir, producir obras | composer, faire des ouvrages
(littr.) | work (literary) | verfassen, schreiben (Bcher etc.) |
| tworzy, ukada, pisa (dzieo).
308
Fundamento de Esperanto

verm' gusano | ver | worm | Wurm | | robak.


vermiel' fideos | vermicelle | vermicelli | Nudel | |
makaron.
vers' verso | vers | verse | Vers | | wiersz.
ver' verter, derramar (lquidos) | verser | pour | giessen | | la.
verst' versta | verste | verst | Werst | | wiorsta.
vert' vrtex, corinilla, cima, cumbre | sommet de la tte | crown ot
the head | Scheitel (auf dem Kopfe) | , | ciemi.
vertebr' vrtebra | vertbre | chine-bone | Wirbel (Rcken-) |
| krg.
vertikal' vertical | vertical | senkrecht | | pionowy.
veruk' verruga | verrue | wart | Warze | | brodawka.
vesp' avispa | gupe | wasp | Wespe | | osa.
vesper' tarde (final del da) | soir | evening | Abend | |
wieczr.
vespert' tarde (final del da) | chauve-souris | bat | Fledermaus |
| nietoperz.

vest' vestir | vtir, habiller | clothe | ankleiden | | odziewa,


ubiera.
vest'o ropa | habit | clothes | Kleid | | ubir,
odzie.

vestibl' vestbulo | vestibule | floor | Hausflur | | sie.


vet' chaleco | gilet | vest | Weste | | kamizelka.
vet' apostar | parier | bet, wager | wetten | |
zaoy si.
veter' tiempo (admosfrico) | temps (temprature) | weather |
Wetter | | pogoda.

309
Lazaro Ludoviko Zamenhof

vetur' ir en vehculo | aller, partir, laide dun vhicule

quelconque: bateau, voiture, etc. | journey, travel | fahren | |


jecha.
vezik' vejiga, pompa | vessie | blister, bladder | Blase | |
pcherz.
vesir' visir | vizir | visier | Vezier | | wezyr.
vi t, usted, ustedes, vosotros,vosotras | vous, toi, tu | you | Ihr, du,
Sie | , | wy, ty.
vi'a tuyo, tuya, tuyos, tuyas | votre, ton | your | Ihr, euer,
dein | , | wasz, twj.
viand' carne (manjar) | viande | meat, flesh | Fleisch | | miso.
viburn' bola de nieve, barbejo | aubier | sap | Schlingstrauch |
| kalina.
vic' fila | rang, srie, tour | row, rank | Reihe, Reihenfolge | |
rzd.

vid' ver | voir | see | sehen | | widzie.


vidv' viudo | veuf | widower | Wittwer | | wdowiec.
vigl' animado, avispado, vivaz | veill, vigilant | awake, gay,
vigilant | munter | | czujny.

vikari' vicario | vicaire | vicar | Stellvertreter | |


zastpcar.
vil' vello, vellocidad | touffe, villosit | rag, tuft | Zotte | |
kak, kosmyk.
vila' pueblo | village | village | Dorf | | wie.
vila'an' lugareo | paysan | countryman | Bauer |
| wieniak.
vin' vino | vin | vine | Wein | | wino.

310
Fundamento de Esperanto

vin'ber' uva | raisin | grape | Weintraube | |


winogrono.
sek'vin'ber' uva pasa | raisin sec | raisin | Rosine |
| rodzynka.
vinagr' vinagre | vinaigre | vinegar | Essig | | ocet.
vind' vendar, envolver, fajar bebs | tortiller | wind, twist | winden |
| powija.
vintr' invierno | hiver | winter | Winter | | zima.
viol' violeta | violette | violet | Veilchen | | fioek.
violon' violn | violon | violin | Geige | | skrzypce.
violonel' violoncelo | violoncelle | violoncello | Violoncell |
| wiolonczela.
vip' ltigo | fouet | whip | Peitsche | | bicz.
vipur' vbora | vipre | viper | Viper | | mija.
vir' hombre | homme (sexe) | man | Mann | , |
mczyzna, m.
virg' virgen, virginal | virginal | virginal | jungfrulich |

| dziewiczy.
mal'virg'ig' deshonrar, violar, desflorar | dshonorer,
violer | dishonour, violate, deflower | schnden (eine
Jungfrau) | | zgwaci, bezecni.

virt' virtud | vertu | virtue | Tugend | | cnota.


virtuoz' virtuoso (en arte) | virtuose | virtuoso | Virtuos |
| wirtuoz.
vi' limpiar, frotando, secar | essuyer | wipe | wischen | |
ociera.
vi'il' toalla | essuie-main | towel | Handtuch |
| rcznik.

311
Lazaro Ludoviko Zamenhof

vitr' vidrio | verre (matire) | glass (substance) | Glas | |


szko.
okul'vitr'o lentes, gafas | lunettes | spectacles | Brille | |
okulary.
vitriol' vitriolo | vitriol | vitriol | Vitriol | | witryol.
viv' vida | vivre | live | leben | | y.
viza' cara, rostro | visage, figure | face | Gesicht | | twarz.
vizier' visera | visire | visor | Visir | | przedoblicze.

vizit' visitar | visiter | visit | besuchen | | odwiedzi,


wizytowa.
vo' voz | voix | voice | Stimme | | glos.
voj' camino, va | route, voie | way, road | Weg | | droga.
voja' viaje | voyager | voyage | reisen | |
podrowa.
vok' llamar, invocar | appeler | call | rufen | | woa.
vokal' vocal | voyelle | vowel | Vokal | | samogoska.

vol' querer, desear | vouloir | wish, will | wollen | | chcie.


volont' de buena gana | volontiers | willingly | gern | |
chtnie.
volum' volumen | tome, volume | volume | Band (der) | | tom.
volupt' voluptuosidad | volupt | sensual pleasure | Wollust |
| rozkosz, lubieno.
volv' enroller, envolver, bobinar | rouler, enrouler | turn round, roll
up | wickeln | | wi.
vom' vomitar | vomir | vomit | sich erbrechen | , |
wymiotowa.
vort' palabra, vocablo | mot | word | Wort | | sowo, wyraz.
vost' cola, rabo | queue | tail | Schwanz, Schweif | | ogon.

312
Fundamento de Esperanto

vual' velar, oscurecer | voile | veil | Schleier | | wual.


vulkan' volcn | volcan | vulcan | Vulkan | | wulkan.
vulp' zorro | renard | fox | Fuchs | | lis.
vultur' buitre | vautour | vultur | Geier | | sp.
vund' herir | blesser | wound | verwunden | | rani.

313
Lazaro Ludoviko Zamenhof

Z
zebr' cebra | zbre | zebra | Zebra | | dziki ko.
zenit' cnit | znith | zenith | Zenit | | zenit, szczyt.
zibel' (marta) cebellina | zibeline | sable | Zobel | | sobol.
zingibr' jengibre | gingembre | ginger | Ingwer | | imbier.
zink' cinc | zinc | zinc | Zink | | cynk.
zizel' suslik, espermfilo | zizel | zizel | Ziselmaus | | suse.
zon' cinturn, zona | ceinture | girdle | Grtel | , | pas.
zorg' cuidar de, preocuparse por | avoir soin, prendre soin de | care,
anxiety | sorgen | | troszczy si.
zorg'ant' tutor | tuteur | tutor | Vormund | |
opiekun.
zorg'at' pupilo | pupille | pupil | Pflegling | |
wychowaniec.
zum' zumbar, ronronear, canturrear | bourdonner | hum, buzz |
summen | | brzcze, mrucze.

ATENTA PETIGO

En okazo de ke vi trovas eraro, vi comunicas min al


librosprohibidos@yahoo.com

314
Fundamento de Esperanto

Este ejemplar se imprimi en los talleres


de Lulu (www.lulu.com) proveedor mundial
de impresin de libros por encargo con
mayor crecimiento en Internet.
Puede adquirirse en http://stores.lulu.com/librosprohibidos1029

315

You might also like