Odlarmanual Salix 07-02-02 13.

50 Sida 1

Manual fr Salixodlare
Framstlld av Lantmnnen Agroenergi AB/Salix, rebro

Jonas Gustafsson
Stig Larsson
Nils-Erik Nordh, SLU Uppsala
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 2
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 3

Innehllsfrteckning
Bakgrund
Etablering av Salixodling
Sktsel av odling
Skrd
Uppbrytning av odling
Skador och skadegrare i Salix
Olika Salixsorter
Aktivitetskalender fr Salixodling

Denna odlarmanual r delfinansierad genom EUs LBU-program

inom projektet: Bioenergi som affrsid
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 4

Bakgrund
Salix r en flerrig jordbruksgrda som odlas fr produktion av brnsleflis till kraft/vrme-
verk. Salix kan planteras nra sina anvndare och drigenom bidra till en lngsiktigt hll-
bar lokal energifrsrjning.

En Salixodling bestr av ttt planterade, snabbvxande arter av vide och pil. Det finns
ett stort antal arter av naturligt vxande vide och pil (slktet Salix) p norra halvklotet,
ca 300, men endast ett ftal har ett sdant vxtstt att de lmpar sig till snabbvxande
Salixodlingar, sk. energiskog. Korsningar mellan olika Salix-arter har utfrts sedan 1970-
talet fr att f fram snabbvxande hybrider som passar den hr typen av odling.
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 5

Produktionen av flis i en vlsktt och skadefri odling kan n 8-10 ton torrvikt flis per
hektar och r, vilket motsvarar energiinnehllet i 4-5 m3 olja. Energikvoten i en Salix-
odling r hg jmfrt med andra grdor. Den insatta energin i en Salixodling utgr
endast 5% av den energi som kommer ut i form av producerad vrme/el.

Salixodlingar kan tjna flera syften, frutom produktion av energiflis. De kan samtidigt
fungera som vegetationsfilter fr att tillvarata nringsmnen frn kommunala restproduk-
ter som avloppsslam, avloppsvatten, lakvatten frn soptippar och aska frn vrmeverk.
Salixodlingar kan ocks hjlpa till att rena jordbruksmark med fr hga halter av tungme-
taller, t ex kadmium.

Fr nrvarande odlas ca 14.600 hektar Salix i Sverige (enl. Jordbruksverkets statistik fr

2006) och ungefr 500 hektar tillkommer i nyodlingar varje r. Varje vinter skrdas
Salixflis frn ca 2.500 hektar, vilket levereras till omkring 25 kraft/vrmeverk i
Mellansverige och sdra Sverige.

Plantering utfrs p vren och frsommaren (april-juni). Skrden sker p vintern (nov-
april) nr tillvxten r avslutad och bladen fallit av. Odlingen skrdas vid upprepade till-
fllen med 3 till 4 rs intervall. Frn de avkapade stubbarna efter skrd vxer nya skott
upp och ngon omplantering behver drfr inte ske.

Livslngden p en vlsktt Salixodling uppskattas till mer n 25 r, vilket innebr att en

Salixodling kan skrdas minst 5-6 gnger under sin livstid. Nr Salixodlingen avslutas kan
stubbarna brytas upp och snderdelas med konventionella jordbruksredskap och marken
kan verg i annan odling.

I likhet med andra jordbruksgrdor krver Salix god sktsel fr att vxa bra. Det viktigas-
te momentet fr att uppn en hg lngsiktig avkastning r att etableringen blir lyckad.
Drfr mste ogrset bekmpas effektivt. Nr Salixodlingen vl r etablerad skall den
ocks gdslas fr att vxa bra. Frutom plantering och skrd kan de flesta sktseltgrder-
na utfras med vanliga jordbruksredskap.

Etablering av Salixodling
Val av odlingsplats
Odlingsplats skall vljas s att avstnd till kpare av flis r s kort som mjligt. Flten
br inte vara fr sm. Sammanhngande enheter strre n 5 hektar rekommenderas. Bde
korta transportavstnd fr flis och strre flt ger bonus vid betalning av flis till odlare.
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 6

Marker med god produktionsfrmga ger som fr alla andra vxter en hgre produktion.
Markens pH-vrde br vara mellan 5,5 och 7,5. Mojordar, ltta leror, mellanleror och
ven styva leror r lmpliga platser fr Salixodling. Sandjordar kan ocks vara lmpliga om
plantorna har tillgng till vatten.

Salix vxer bra p mulljordar, men sdana jordar r ofta svrsktta med avseende p ogrs-
bekmpningen. Mulljordar r dessutom ofta lgt belgna och kan vara utsatta fr frost.
Om det finns stor risk fr frost mste frosttligare sorter anvndas.

Mindre skiften i omrden dominerade av skog br undvikas eftersom risken fr viltskador r

stor. Starkt kuperade flt kan innebra att skrden frsvras och br drfr ocks undvikas.
Eftersom transport av Salixflis sker till vervgande del i containers p tunga fordon r det
viktigt att Salixodlingen r ltt tkomlig frn vgar som r farbara ven vintertid.
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 7

Nydrnerade flt br undvikas, eftersom invxning av rtter kan ske i rrsystemen.

Arkeologiska intressen och naturvrdsintressen mste beaktas innan man anlgger odling-
ar. Eftersom en Salixodling sannolikt kommer att vxa p samma plats i mer n 20 r och
skotten emellant kan n en hjd av 7-8 meter, s r det viktigt att ta hnsyn till hur
odlingen pverkar landskapsbilden. Lnsstyrelsens naturvrdsenhet kan ha synpunkter p
detta. Drfr kan det vara bra att bilda sig en uppfattning om lmpligheten med odling
innan anskan om planteringsstd lmnas in till Lnsstyrelsen.

Rtt placerad kan en Salixodling bidra positivt till landskapsbilden. I ett ppet landskap,
dominerat av ettriga jordbruksgrdor erbjuder Salixodlingen en ny milj, dr mnga vx-
ter kan etablera sig och dr fglar och andra djur finner skydd och fda.

Markfrberedelser
Markfrberedelserna ret fre plantering r av strsta betydelse fr att frst och frmst
utrota kvickrot, men ven andra flerriga ogrs. Bsta sttet att gra det r att trda mar-
ken ett r under vilket man bekmpar kvickroten med glyfosatpreparat (Roundup) under
sommaren. Om skiftet r bevuxet med grda ret fre plantering bekmpas kvickroten
efter skrden med samma preparat, grna i kombination med mekanisk stubbearbetning.
Endast mekanisk bekmpning av kvickroten rcker inte.

Under hsten ska fltet pljas. Om det finns kvickrot kvar p vren kan ytterligare en
sprutning med glyfosat utfras, s sent som mjligt fre plantering. Kvickroten ska ha
utvecklat 3-4 blad fr att sprutningen skall f effekt. Det r d viktigt att jorden inte bear-
betas fre sprutningen.

Innan plantering sker ska marken harvas som infr normal sdd. En vl bearbetad plante-
ringsbdd gr att jorden ansluter ttt mot sticklingen och drmed motverkas uttorkning.
Bearbetningsdjupet vid harvningen ska vara 610 cm. Detta r speciellt viktigt p hrda
leror. Strre stenar mste plockas bort frn fltet, eftersom skrdemaskinerna kapar av
Salixskotten med hjlp av sgklingor och eventuell stenfrekomst kommer att frsvra
skrden avsevrt. Om det finns strre uppstickande stenar i odlingen blir skrdekostna-
den hgre och odlaren kan bli ersttningsskyldig vid haveri av sgklingor.

Plantering
Planteringsmaterialet bestr av ettriga Salixskott. Dessa bereds p vintern och frvaras
fram till planteringen vid -4C i frysrum och levereras i ldor ngra dagar innan plante-
ring. Det r viktigt att ldorna placeras skuggigt och svalt under planteringen.
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 8

Det br tas fram kartor ver arealerna som skall planteras s att odlarna och entreprenr-
erna ltt kan planera hur planteringen skall ske, med hnsyn till tillfartsvgar och riktning
av rader och kantzoner.

Plantering sker frn slutet av april fram till mitten p juni, men br helst starta s tidigt
p vren som marken och vdret tillter. Tidig plantering innebr bttre frutsttningar
fr en bra etablering och god tillvxt under frsta ret. Salix planteras i frband med dub-
belrader. Avstndet mellan raderna r alternerande 75 respektive 150 cm. Radavstndet r
anpassat s att skrdemaskinerna kan skrda tv rader t gngen, samtidigt som det finns
plats fr skrdare och fljevagnar att ta sig fram i odlingen. Avstndet mellan plantorna i
raderna r ca 6065 cm.
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 9

Planteringen sker med en maskin som i ett och samma moment klipper lngskotten till
sticklingar sedan planterar dessa. Sticklingarna r cirka 18 cm lnga och vid plantering
trycks sticklingen ned i den bearbetade marken s att endast 1-2 cm sticker upp ovanfr
markytan. D fr sticklingen god jordkontakt och risken fr uttorkning minskas.

Det totala antalet sticklingar som planteras per hektar r cirka 13.000. Det r viktigt att
planera planteringen vl, s att sktsel och skrd kan utfras s rationellt som mjligt,
men ocks fr att utnyttja mesta mjliga areal av fltet. Raderna br drfr placeras s att
de blir s lnga som mjligt och helst br radslutet ansluta mot en krvg eller liknande.
I radslutet mste det finnas en vndteg p 810 m, eftersom skrdemaskinerna krver ut-
rymme fr att kunna vnda. Mot djupare diken skall vndtegen vara 10 m, annars rcker
8 m. Kring vriga delar av odlingen lmnas en kantzon p ca 3 m. Vid plantering intill
strre vgar br en bredare kantzon lmnas fr att minska viltolycksrisken. Entre-
prenrerna som utfr planteringen har ofta kunskap om detta och ger i allmnhet rd
till odlarna innan planteringen startar.
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 10

Ogrsbekmpning efter plantering

Ogrsbekmpningen under etableringen av en Salixodling r oerhrt viktig. Ogrset
pverkar Salixplantorna negativt genom att konkurrera om ljus, vatten och nring. I en
odling med mycket ogrs kommer Salixplantorna att frsvagas och vxa lngsammare.
Bekmpningen av ogrset under planteringsret sker bde kemiskt och mekaniskt.

Direkt efter planteringen, innan sticklingarna brjat skjuta skott (helst inom en veckas
tid), sprutas fltet med ngon lmplig jordherbicid (Cougar eller Bacara), som hindrar
frogrset att utvecklas. Senare p ssongen, nr verkan av herbiciden avtagit, krvs som
regel upprepade mekaniska insatser fr att hlla ogrset under kontroll.

Om bekmpningen utfrs enbart med kultivator eller en liknande ogrshacka r rekom-

mendationen att gra 3 krningar under ssongen. Anvnds en ogrsharv rekommenderas
dremot 6-8 krningar. Det r av mindre betydelse vilket redskap som anvnds. Det
vsentliga r att bekmpningen genomfrs och att ogrset hlls under kontroll. Oavsett
vilket redskap som anvnds r det viktigt att den frsta krningen (och de pfljande)
grs i rtt tid fr att f god effekt. Fr att avgra nr det r dags att bekmpa kan fljande
tumregel vara till hjlp: Bekmpa ogrsen mekaniskt om det finns 23 ogrs som r strre
n 2 cm under en handflata

Sktsel av odling
Ogrsbekmpning r 1 och ret efter skrd
Om ogrset inte r under full kontroll efter planteringsret r det viktigt att utfra meka-
nisk bekmpning ven ret efter. Eftersom Salixplantorna d r bttre etablerade rcker
det som regel med tv krningar i brjan p ssongen med kultivator eller liknande ogrs-
hacka fr att ge plantorna mjlighet att vxa ifrn ogrset. Om det skulle behvas s r
det mjligt att bekmpa kemiskt ven i vxande grda, t ex mot tistel och baldersbr
(Matrigon) eller mot grs (Focus Ultra). De kemiska ogrspreparat som kan anvndas i
Salixodlingar har dock ofta en relativt smal verkan och ska drfr bara anvndas som ett
komplement till den mekaniska bekmpningen.

Dr ogrsbekmpningen varit effektiv under planteringsret behvs senare inga ytterligare

insatser. I det skedet har Salixplantorna utvecklat ett strre rotsystem och bildar d mnga
nya skott som tillsammans effektivt beskuggar ogrset. I de fall dr ogrsbekmpningen
lyckats mindre bra, kan det vara befogat att gra ytterligare ngon mekanisk bekmpning,
t ex efter en skrd.
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 11

P vintern efter planteringen s kapas rets skott av fr att plantorna skall utveckla ett
ttare bestnd. Avkapningen kan gras med en sltterbalk, sltterkniv eller ngon form av
betesputsare.

Gdsling, allmnt
Nr Salixodlingen r etablerad ska den gdslas och det r huvudsakligen kvve som mste
tillfras. Vxtnringen kan antingen tillfras med handelsgdsel eller med slam frn kom-
munala avloppsreningsverk. Slam mste dock kompletteras med extra kvvegdsling.
Kvvebehovet varierar beroende p bestndets lder och skottens utveckling. I ldre
odlingar kommer kvve att frigras frn det lager av nedfallna blad som bildas och beho-
vet av gdsling minskar d. I princip r det den mngd kvve som finns i skotten och frs
bort vid skrd som mste ersttas med gdsling. En rekommendation fr rlig kvvegds-
ling r fljande:

Planteringsret 0 kg/ha
r 1 45 kg/ha
r 2 100-150 kg/ha
r 3 0 kg/ha
Skrd
r 4 100-150 kg/ha
r 5 100 kg/ha
r 6 0 kg/ha
Skrd

Att gdsling inte sker r 3 och r 6 (dvs tredje tillvxtret), beror mest p att det r svrt
att kra ut gdning nr bestnden r uppvuxna.
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 12

Frsta och andra produktionsren kan gdslingen utfras med en rampspridare, som kan
anvndas s lnge skotten bjer sig fr rampen utan fr mycket motstnd. Anvnd ngot
skydd under traktorn fr att hindra skador p barken nr skotten bjs mot traktorn.
Nr skotten blir hgre mste ngon annan teknik anvndas, t ex en hg-spridare, fr att
sprida gdningen. Som hg-spridare kan en ombyggd gdselspridare anvndas. Tallrikarna
sitter p ett stativ som gr att hja och snka efter Salixfltets hjd. Gdseln blses med
en flkt upp till tallrikarna. Spridningsbredden r ca 36 meter och kapaciteten ca 5
ha/timme.

Slam
Spridning av slam i Salix sker antingen direkt fre plantering, ret efter plantering eller
ret efter skrd och de vanligaste maskinerna fr slamspridning r Hill-spridare och kon-
ventionella stallgdselspridare. Slamspridning utfrs av Lantmnnen Agroenergi AB p
begran av odlaren (frutsatt att slam finns tillgngligt inom odlingsomrdet).

Nedmyllning av slam direkt efter spridning medfr att frluster av ammoniak-kvve mini-
meras, samt att de hygieniska kraven p hantering av slam uppfylls. Spridning i vxande
grda utan nedmyllning kan drfr innebra vissa problem, frmst med avseende p
smittskyddsaspekter. Fr att lsa problemet kan man gra en ogrskultivering efter sprid-
ningen, fr att ka kontaktytan mellan slam och jord och drmed snabbare f igng ned-
brytningsprocesserna i slammet.

Nringssammansttningen i slam motsvarar inte exakt behovet i Salix. Slammet tillgodo-

ser behovet av fosfor, medan det p de flesta jordar behver tillfras kalium p annat stt.
ven kvve behver som tidigare nmnts tillfras.

Skrd
Salixodlingen r skrdemogen d vedbiomassan verstiger 25 ton torrsubstans per ha
eller d stamdiametern vid basen p de grvsta skotten verstiger 6 cm. Det hr intrffar
vanligtvis d skotten ntt en lder av 3-4 r. Skrd av Salix sker p vintern d plantorna
invintrat och fllt sina blad. D r ocks vrmeverkens behov av flis som strst. Skrden
utfrs med en maskin som bde kapar skotten och direktflisar. Flisen blses ver i en con-
tainer som sedan lastas p lastbil fr transport till vrmeverket. Eldning av Salixflis sker
utan fregende torkning och ofta i en brnsleblandning med 5-25% Salixflis.
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 13
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 14

Uppbrytning av en odling
Det kan finnas olika skl till att bryta upp en Salixodling. Antingen fattar man beslut om
att anvnda marken till annan odling eller s vill man kanske byta en gammal odling mot
en med nyare sorter. Momentet att bryta en odling r inte alltfr komplicerat, eftersom
rtterna i en odling r relativt grunt liggande.

Efter avslutad skrd lter man stubbarna st kvar och bilda nya skott under vren. Nr
skotten r i god tillvxt under sommaren bredsprutas hela odlingen med en mix av glyfo-
sat och MCPA fr att dda Salixplantorna. Drefter anvnder man sig av en betesputsare
fr att sl snder de unga skotten och stubbarna. Slutligen bearbetas marken med ett
tungt tallriksredskap, alt. Carrier, som skr snder stubbar och rotrester, utan att riva upp
dem till markytan. Efter stubbearbetningen kan marken antingen omplanteras med ny
Salix eller anvndas fr odling av andra jordbruksgrdor.

Skador och skadegrare i Salix

Frost
De allvarligaste skadorna i Salixodlingar i Sverige har hittills orsakats av frost. Mnga tidi-
gare anlagda odlingar i Mellansverige planterades med sorter som inte var tillrckligt frost-
tliga. Drfr har skadorna p odlingar i frostutsatta omrden blivit betydande. Nu om-
planteras en hel del av dessa odlingar med mer frosttliga sorter. De nya frosttliga sorterna
har gjort att odlingsarealen nu kan utkas lngre norrut i Sverige n vad som var mjligt
tidigare.

Bladbaggar
Precis som hos andra vxter finns det en rad olika organismer som fr sin fda frn Salix.
Bladbaggar frekommer mer eller mindre i alla Salixodlingar och bde larverna och de
vuxna individerna ter av bladen. Oftast orsakar bladbaggarna inte ngon mrkbar skada,
men ttheten av bladbaggar varierar mellan r och bestnd och vissa r kan lokala popula-
tioner av bladbaggar bli s stora att de orsakar knnbara skador i odlingarna. Det finns
nya sorter av Salix som r resistenta mot bladbaggar.

Kemisk insektsbekmpning? Nej

Andra insekter som livnr sig i Salixodlingar r olika arter av gallmyggor, bladlss, stritar
m.fl., men dessa har hittills bara orsakat obetydliga skador i odlingarna. Fr nrvarande r
det inte tilltet att gra ngon kemisk bekmpning av insekter, eftersom det inte finns
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 15

kemiska preparat registrerade fr Salixodlingar. Sannolikheten fr att kemisk bekmpning

av skadeinsekter i Salixodlingar kommer att anvndas i framtiden r relativt liten. Dels r
det dyrt, men det finns ocks en risk att kemisk bekmpning skulle drabba utvecklingen
av skadeinsekternas naturliga fiender och drmed rubba den naturliga balansen som finns
mellan dessa organismer.

Foto: Karin Eklund, SLU Foto: Nils-Erik Nordh, SLU

Bladrost
En annan betydelsefull skadegrare i Salix r bladrost, en svampinfektion p bladen, som
kan orsaka produktionsfrluster genom att bladens funktion frsmras. Vid svra angrepp
kan bladen vissna och fllas i frtid, vilket kan leda till frostskador p hsten. Bladrost fre-
kommer huvudsakligen i ldre Salixodlingar planterade med ofrdlade kloner. Nya sorter
har samtliga god motstndskraft mot bladrost och vissa av sorterna r helt resistenta.

Viltskador
Under etableringsfasen kan betande lg och rdjur orsaka skador i Salixodlingar. I uppvuxna
odlingar brukar betesskadorna inskrnka sig till odlingens ytterkanter.
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 16

Olika Salixsorter
Fr att motverka skador och skadegrare sker en pgende frdling mot nya hrdiga och
resistenta sorter. Det finns skl till att vlja sort fr olika odlingsomrden.

Fr Mellansverige och norra Sverige, p frostutsatta marker

Gudrun
Doris
Karin
Tora

Fr Mellansverige och sdra Sverige, p ej frostutsatta marker

Tora
Tordis
Sven
Torhild
Inger
Torhild

Fr Mellansverige och sdra Sverige, p torrare marker

Tordis
Inger

Aktivitetskalender fr Salixodling
En Salixodling kan sktas relativt extensivt av odlaren/markgaren sjlv. Flera av sysslorna
efter att odlingen har etablerats kan ske p entreprenad (se nedan). Det hr r ett val som
odlaren sjlv gr. En Salixodling innebr ofta att man frigr arbete p grden, som kan
satsas p andra aktiviteter. Arbetet med att starta en Salixodling och att driva den vidare
summeras nedan:

ret fre
Vlj odlingsplats
Informera grannar
Ansk om grdsstd och anlggningsstd till din Lnsstyrelse
Ogrsbekmpa
Bestll plantering
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 17

Planteringsret
Ev komplettera ogrsbekmpning fre plantering
Harva fre plantering
Plantera
Bekmpa kemiskt mot frogrs
Komplettera med ev. radhackning
Kapa skotten efter ssongen

ret efter
Komplettera med ev. radhackning p vren
Gdsla (ev. r 2 ocks)

Frsta skrderet (4 r efter plantering)

Skrda
Sprid slam och radhacka Gdsla (ev. r 5 ocks)

Andra skrderet (7 r efter plantering)

Skrda
Sprid slam och radhacka Gdsla (ev r 8 ocks)

Frklaring av frgflten:
Utfrs av entreprenr, organiserat av Lantmnnen Agroenergi AB
Kan utfras av entreprenr, organiserat av Lantmnnen Agroenergi AB
Odlarmanual Salix 07-02-02 13.50 Sida 18

Kontakt fr nyplantering,
rdgivning och entreprenadhjlp
Lantmnnen Agroenergi AB/Salix
Box 1743
701 17 rebro
salix@lantmannen.com
www.agrobransle.se
Jonas Gustafsson
019-6051789

DVD-film
Fr intresserade finns en nyframstlld DVD-film att erhlla gratis, s
lngt lagret rcker. I den filmen ges kommentarer till Salixodling frn
forskare, biobrnsleexperter, odlare, vrmeverkspersonal och andra.