Andreas Hansen och John Eriksson 1

Lärandemål 3

Inledning

I den här texten beskriver vi hur ett exempel på lektionsupplägg för hållbar utveckling kan se
ut i naturkunskapens kurser 1a1 och 1b. Nedan följer två olika upplägg av lärandeaktiviteter
för kurserna i naturkunskap där bland annat tid och kontextanpassning skiljer uppläggen åt.
Arbetsområdet hållbar utveckling har vi anpassat till ämnesinnehållet Ekologi och Energi &
klimat och är tänkt att vara kopplad till vår årsplanering i lärandemål 4 för att på ett tydligt
och konkret sätt påvisa var i undervisningen frågor om hållbar utveckling bland annat lämpar
sig. I den här uppgiften är hållbar utveckling riktad mot det centrala innehållet från
Skolverket (2017) “Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan.
Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft”. Det här centrala innehållet
är omfattande och anknyter till olika skilda områden i vår grovplanering, vilket innebär att
våra aktiviteter inte nödvändigtvis följer efter varandra från början till slut i kurserna. Vissa
nödvändiga aktiviteter mellan områdena kan därför förekomma, men beskrivs inte i detalj
den här texten. I bilden (Figur. 1) nedan har vi försökt redogöra för hur vi tänker att
områdena med hållbar utveckling kan vara uppdelade. En översiktlig tabell av
lärandeaktiviteterna i hållbar utveckling redogörs i bilaga 6.

Figur. 1

Intervjuer av verksamma lärare

I den här texten har två verksamma lärare intervjuats för att få en inblick i hur arbetet med
hållbar utveckling kan se ut i skolan. Intervjuerna har baserats på frågor som vi har
konstruerat för att ta reda på vad både lärare och elever upplever som viktiga områden i
arbetet mot en hållbar utveckling. Frågeställningarna har även inkluderat vilka delar i
undervisningen som lärarna tycker är mest väsentliga, hur ämnesspecifik planeringen bör
vara beroende på ämnesprogram och vilka områden som lärarna upplever minskad
Andreas Hansen och John Eriksson 2

motivation hos eleverna i naturkunskap 1a1 samt naturkunskap 1b. En av de verksamma

lärarna undervisar endast i naturvetenskap 1b, medan den andra verksamma läraren
undervisar i både naturvetenskap 1a1 och naturvetenskap 1b. Vi har därmed till viss del
baserat våra planeringar av lärandeaktiviteter med hjälp av de verksamma lärarnas
erfarenheter gällande hållbar utveckling.

Av båda de verksamma lärarnas svar på våra frågeställningar kan man tyda att elevernas
motivation till lärandet inte nödvändigtvis behöver vara kopplat till deras intresse. En av
lärarna som undervisar i naturkunskap svarar att elevernas motivation för hållbar utveckling
kopplat till ekologi ofta begränsas eftersom att elevernas förkunskaper i området är
bristfälliga. Detta svar påminner om Kumlins (2016) forskning av elevernas motivation till
naturkunskapsämnet skapas genom att undervisa på den rätta nivån i ämnet och som därför är
relevant för eleverna. Den andra verksamma läraren svarar att elevernas motivation för energi
och hållbarhetsfrågor är beroende av vad de olika klasserna kan relatera till. Av båda lärarna
framgår att naturkunskap bör fokusera på vad eleverna upplever som intressant och relevant.
Undervisningen behöver inte nödvändigt vara ämnesspecifik så länge eleverna upplever
området som motiverande och att kunskapen kan användas i deras vardagliga liv.

Lektionsupplägg

De lärandeaktiviteter som vi har konstruerat är anpassade för att passa in i ämnesinnehållet

för Ekologi och Energi & klimat i både naturkunskap 1a1 och naturkunskap 1b. Innehållet i
lärandeaktiviteterna för hållbar utveckling är baserade på de kunskaper som eleverna
förväntas lära sig i de båda beskrivna områdena. Upplägget för Ekologi och Energi & klimat
behöver nödvändigtvis inte följa i ordning i planering eftersom att ett visst ämnesinnehåll kan
vara behövlig emellan upplägget för hållbar utveckling. Därför är lektionsupplägget uppdelat
så att Ekologi behandlas i lärandeaktiviteter 1-4 och Energi & klimat i lärandeaktiviteter 5-7.
I dessa lärandeaktiviteter kan flera lektioner ingå så att eleverna ska få möjlighet till eget
arbete och förberedelser till bedömningstillfällen på lektionstid. Denna avvägning görs
eftersom att vi anser att vi som lärare kan kontrollera elevernas studier på ett bättre sätt om
arbetet sker på lektionstid.

Lektionerna är planerade till 1,5 timme vardera och är kontextanpassade för att motivera
såväl elever på det samhällsvetenskapliga programmet och elever på bygg- och
Andreas Hansen och John Eriksson 3

anläggningsprogrammet. Lektionsupplägget är konstruerat med samma struktur av

lärandeaktiviteter förutom att det förekommer skillnader i innehållet för de olika
programmen. I varje lärandeaktivitet beskrivs mer i detaljerat vilken kontextanpassning som
sker för varje program. När vi skriver föreläsning i texten nedan menas inte nödvändigtvis
bara en presentation på tavlan eller digitalt utan den kan även innehålla videoklipp och
artefakter i klassrummet.

I upplägget finns skillnader mellan naturkunskap 1a1 och naturkunskap 1b då eleverna i

naturkunskap 1b även förväntas presentera en energikälla, vilket vi har valt att exkludera för
eleverna i naturkunskap 1a1. Det valet grundar sig i att det råder en skillnad i
undervisningstimmar i kurserna. Därför förekommer det fler lektioner i naturkunskap 1b
eftersom att eleverna också ska få tid till förberedelser att presentera sin energikälla.

Konstruktiv länkning

Med utgångspunkt i styrdokumenten så har vi tagit förmågor, centralt innehåll och

kunskapskraven och utvecklat dem till specifika lärandeaktiviteter. Det ska framgå tydligt
vad eleverna förväntas lära sig i de lärandematriserna som kopplade till de olika
arbetsområdena. Vi anser att elevernas lärandeprogression gynnas av att vi har delat upp
hållbar utveckling i olika arbetsområden så att det framgår tydligt vad som förväntas av dem i
respektive område.

Eleverna kommer bedömas både formativt och summativt i områdena för hållbar utveckling.
Vi delar ut lärandematriser som stöd och diskussionsunderlag till eleverna i början av varje
område för att de ska kunna följa sitt lärande under tiden som lektioner och uppgifter följer
(Alm, 2015). Lärarrespons i form av respons från läraren, självrespons och kamratrespons
sker kontinuerligt i varje område för Ekologi respektive Energi & klimat genom uppgifter för
de enskilda områdena. Eleverna får alltså ständigt formativ respons i varje ämnesinnehåll där
de kan följa sin lärandeprogression med specifika uppgifter.

Arbetet med hållbar utveckling är tänkt som ytterligare progression av ämnesinnehållet där
eleverna får ännu en möjlighet att påvisa sina förmågor. Den summativa bedömningen sker
genom en individuellt reflekterande text som är kopplad till området Ekologi och en
energidebatt som är kopplad till området Energi & klimat. Bedömningen för respektive kurs
Andreas Hansen och John Eriksson 4

och område baseras på de lärandematriser som vi har konstruerat (bilaga 1-4).

Lärandematriserna används som bedömningsunderlag för respektive bedömningstillfälle och
vi anser att det finns en fördel att eleverna vet om vad som förväntas av dem.

Lärandeaktiviteter
Lärandeaktivitet 1 - Exkursion Västra hamnen med Malmö museum
Vi tar med eleverna på exkursion till Västra Hamnen i Malmö och får en guidad tur av en
representant från Malmö museum. Syftet med exkursionen är att påvisa hur ekosystemtjänster
och andra hållbarhetsperspektiv kan byggas in i stadsplanering på både ett smidigt och ett
estetiskt tilltalande sätt. Att flytta ut klassrummet utomhus ger även eleverna en närmare
kontakt med det som lektionen ämnar att behandla. Dahlgren och Szczepanski (2004) skriver
att utomhusmiljöer och det utvidgade klassrummet ger eleverna en möjlighet att öppna upp
alla sina sinnen, att se och röra vid saker, och på så sätt förena sina teoretiska kunskaper med
en praktisk erfarenhet. Därmed har kunskapen möjlighet att befästas och lärandet gynnas med
ett förhållningssätt som väl tilltalar elevens vilja att lära sig (Dahlgren & Szczepanski, 2004).
Exkursionen kan justeras efter önskemål och vi tänker att guidningen tar hela lektionen.
Eleverna kommer att få ta anteckningar och ställa frågor på det som tas upp under
exkursionen som de kan använda i deras individuella texter. Bygg- och
anläggningsprogrammets studiebesök kommer vara inriktat mot byggnadstekniska och
detaljerade frågor som dök upp och löstes under Bo01, vilket är namnet på
byggnadsprojektet. Den här kontextanpassningen är inspirerad utifrån Kumlins (2016)
resonemang att hitta intressanta kopplingar till elevernas vardag för att skapa motivation för
lärandet. Men är således inte tänkt att frångå syftet med exkursionen, vilket tydligt
presenterades i inledningen av texten.

Lärandeaktivitet 2 - Film och diskussion om “Vårt grisiga hav”

I den andra lärandeaktiviteter ska eleverna se en filmen “Vårt grisiga hav” som handlar om
Östersjöns välmående. Eleverna ska se filmen med kritiska ögon för att kunna diskutera
miljögifter och övergödning efter filmvisningen och även i kommande lärandeaktiviteter.
Filmen är cirka en timme lång, vilket innebär att en stor del av lektionen går åt till
filmvisning. För att eleverna ska ges möjlighet att kunna resonera och diskutera om filmen
krävs att de har en del förförståelse om övergödning, miljögifter och ekosystemens bärkraft,
vilket behandlas i området Ekologi som är en del i elevernas årsplanering från lärandemål 4.
Andreas Hansen och John Eriksson 5

Lärandeaktivitet 3 - Miljögifter
Lektionen kommer att börja med en föreläsning om miljögifter. Föreläsningen för eleverna i
det högskoleförberedande programmet kommer att handla om miljögifter som är kopplade till
allmän konsumtion, medan det yrkesförberedande programmet kommer ha fokus på de
miljögifter som finns i byggbranschen.

I lektionens andra del kommer vi att genomföra en relativt enkel laboration (Bilaga 7).
Eleverna kommer att få dela upp en petri-disk i fyra delar och sedan försöka få krassefrön att
gro efter att de har blivit utsatta för olika mängder av gift. Hälsofarliga ämnen som går att
finna i byggbranschen kommer användas i laborationen för bygg- och
anläggningsprogrammet, medan det samhällsvetenskapliga programmet får använda
kopparsulfat eller blynitrat. Det ämne som väljs för yrkesprogrammet får givetvis inte vara
farligare än att det rimligtvis kan hanteras av eleverna. När eleverna har placerat ut de olika
gifterna vid sina frön så kommer det krävas cirka en vecka innan laborationen kan återupptas.
De kommer då att granska hur fröna har grott i de olika förgiftade miljöerna. Vi ska då kunna
se att gift kan ha olika verkan beroende på koncentrationer, vilket kopplar till olika
gränsvärden som eleverna kommer i kontakt med i sin vardag.

Filosofen John Dewey menar genom sin empiriska modell och “learning by doing” att
kunskap befästs när eleven får pröva den på olika sätt, och inte bara genom att uteslutande
arbeta med teoretiska kunskaper (Wickman, 2014). Det finns en allmänt vedertagen
studieteknik som säger att man ska lyssna på föreläsaren, titta på dennes presentation och
skriva ner sina anteckningar. Det är alltså flera sinnen inblandade i lektionsupplägget, vilket
ger eleverna möjligheter att befästa kunskaperna. Med en laboration ökar interaktionen
ytterligare och kan därför användas även om den inte är en bedömande uppgift. Hamza
(2014) förklarar att en laboration är ett relativt självständigt arbete där det finns möjlighet till
kontingent lärande på olika nivåer, vilket kan leda till en lärandeprocess som läraren inte i
förväg planerat för, men som i slutändan visar sig vara positivt. Det är svårt att planera för
fördelarna i en process som egentligen grundar sig i kaos och unika förutsättningar (Hamza,
2014). Laborationen avslutas en vecka senare och ger förhoppningsvis eleverna
förutsättningar att kunna se samband mellan miljögifter och ekosystemens bärkraft.

Lärandeaktivitet 4 - Individuell text om miljön

Andreas Hansen och John Eriksson 6

Eleverna ska skriva en individuell text om miljöfrågor som de själva utifrån deras kunskaper
om miljögifter anser är aktuella (Bilaga 8). Den här individuella texten underförstås av en
lärandematris (bilaga 1-2) som är kontextanpassad till vardera kurs för naturkunskap.
Lärandeaktiviteten pågår under två lektioner där eleverna får arbeta med att samla
information och skriva texten på lektionstid. Inlämning av texten sker med fördel sedan
elektroniskt på skolans digitala plattform efter lektionstid för att eleverna ska få möjlighet att
få läranderespons. Vi har valt att kontextanpassa uppgiften så att bygg- och
anläggningsprogrammet återigen skriver om miljöfrågor som är kopplade till byggbranschen,
medan det samhällsvetenskapliga programmet skriver om aktuella miljöfrågor. Här finns en
möjlighet för läraren att låta eleverna få bestämma om de vill behålla anknytningen till
byggbranschen eller om de istället vill skriva om andra aktuella miljöfrågor. Enligt
Skolverket (2017) ska demokratifrågor och elevinflytande vara en del av undervisningen,
vilket har präglat vårt sätt att konstruera lärandeaktiviteten.

Den individuella texten kommer att vara ett bedömningsunderlag till slutet av respektive kurs
och det kan därför vara till fördel att låta eleverna få avgöra vilka miljöfrågor de ska skriva
om. Enligt Kumlin (2016) så har elever tendenser att föredra andra didaktiska val framför just
kontextanpassning, som exempelvis undervisning på rätt nivå, vilket vi har tagit i beaktande,
och därför begränsar vi inte uppgiften endast för sakens skull.

Lärandeaktivitet 5 - Växthuseffekten

Vi behandlar växthuseffekten i denna lärandeaktivitet efter att ha gjort ett litet hopp i
planeringen (Figur. 1). Eleverna har lämnat området Ekologi och har kommit in på området
Energi & klimat. Eleverna har redan förkunskaper i relevant ämnesinnehållet som till
exempel kolets kretslopp för att kunna ta sig an och begripa växthuseffekten. Vi förlitar oss
på att vi når fram till eleverna genom en föreläsning med öppna klassrumsdiskussioner. I
arbetet med hållbar utveckling kopplat till Energi & klimat kan till exempel en uppgift med
tygbitar och plastpåsar delas ut till eleverna, där de ombeds att vira tyg runt ena handen och
stoppa andra handen i en plastpåse. Vi kan då påvisa vad som händer med luften närmast
huden när energin ansamlas under plastpåsen jämfört med tyget. Den här informella
laborationen kan pågå under vår föreläsning med förhoppning att den kan stimulera frågor
hos eleverna. Vi ser gärna att växthuseffekten förklaras på en komplex nivå för att eleverna
verkligen ska förstå innebörden av den. Skolinspektionen (2016) skriver i en analys att man
Andreas Hansen och John Eriksson 7

ska vara uppmärksam på när läraren kan utmana eleverna mer. Tillsammans med två
intervjuade lärare anser vi att vikten av att identifiera områden där man kan höja ribban
verkligen ger eleverna en kunskap utöver det vanliga. Sund och Sund (2017) förklarar att ett
sätt att utveckla elevernas förmåga i hållbar utveckling är att hantera komplexa frågor, och
undvika förenklingar som är anpassade för skolan. Frågor med all den komplexitet som de i
verkligheten har beskrivs som mer utvecklande och givande för elevernas lärande.

Växthuseffekten är som bekant kopplad till koldioxidutsläppen och vi kan utan större
problem kontextanpassa exemplen som vi tas upp i undervisningen. Cementfabriker och
stålverk är bland de största enskilda företagen som förorenar i Sverige när det gäller
koldioxid och dessa har en stark koppling till byggbranschen. Samhällsprogrammet kan
således istället behandla exempelvis internationella transporter till sjöss eller flygresor.

Lärandeaktivitet 6 - Energikällor

Denna lärandeaktivitet yttrar sig i ännu en föreläsning, där lektionen skiljer sig genom att det
yrkesförberedande programmet får en mer utförlig presentation på hur olika energikällor
fungerar. Naturkunskap 1a1 har i vår planering mindre tid av området Energi & klimat, vilket
kommer till uttryck i bland annat att de inte kommer hålla i en presentation av energikällor
under energidebatten. Dessa elever fokuserar endast på för- och motargumenten för
energikällor, och då kommer läraren fylla det tomrummet lektionen. De elever med
högskoleförberedande inriktning förväntas däremot presentera en energikälla i grupp vid
nästkommande läraraktivitet.

Lärandeaktiviteten innehåller även tid till eleverna att få upptäcka olika modeller av skolans
energikällor. Genom att sitta och leka med en generator kan man bjuda in till funderingar
kring hur föremålet fungerar i praktiken. Gunnarsson (2014) skriver att
interaktionsmöjligheter kan ge upphov till bra frågor och funderingar som kan vara till hjälp
för att fylla ut de mellanrum som eleverna skapar i mötet med nytt och gammalt (Gunnarsson,
2014).

Lärandeaktivitet 7 - Förberedelser inför samt utförandet av energidebatt (2-4+1 lektioner)

Energidebatten är ett bedömningstillfälle i området Energi & klimat. Arbetet startar som ett
grupparbete, vilket kommer gynna det gemensamma målet och sättet eleverna tar tillvara
Andreas Hansen och John Eriksson 8

varandras olika kompetenser och tankesätt (Skolverket, 2019). Grupperna kommer bestå av
3-4 elever om möjligt, annars fungerar par också. Eleverna tilldelas slumpmässigt en
energikälla som de ska argumentera för i debatten genom att trycka på energikällans fördelar
samt belysa motargument för de övriga gruppernas energikällor (Bilaga 9).

Som det har beskrivits ovan så har det yrkesförberedande programmet färre lektionstillfällen
och de kommer därför att ha två lektioner till förberedelse jämfört med det
högskoleförberedande programmets fyra lektioner av förberedelser. Samhällsprogrammet
håller även en presentation om hur den tilldelade energikällan fungerar i praktiken. Debatten
kan kopplas till olika perspektiv för hållbar utveckling som ekonomiskt, politiskt och
ekologiskt perspektiv. Att avgöra vilka energikällor vi ska använda i framtiden är ett socio-
scientific issue som är oerhört aktuellt och angeläget. Både Andersson (2011) och Sjöberg
(2010) menar att elevernas förmåga att hantera frågor där naturvetenskap och politik blivit
sammanvävda är kritiska förmågor för den fortsatta svenska demokratin.

Avslutning

Med utgångspunkt i naturkunskapens styrdokument så har vi utformat förslag på hur

undervisning i hållbar utveckling kan se ut. Vi har tagit fasta på erfarenheter från aktiva
lärare, tagit hjälp av läromedel och annan relevant litteratur för tips och idéer, och inte minst
våra egna universitetskurser för blivande ämneslärare i naturkunskap. Vi har kontextanpassat
undervisningen både genom innehåll och tidsperspektiv, där vi har förankrat uppgifter i en
viss yrkesbransch då det är relevant.

Med en varierad undervisning tycker vi att vi har god möjlighet att fånga elevernas intresse
och att utnyttja elevernas individuella förutsättningar så att varje elev får tillfälle att visa sina
kunskaper.

Områdena Ekologi och Energi & klimat kommer avslutas med skriftliga prov som vi har valt
att exkludera i den här texten eftersom de kommer innehålla mer än hållbar utveckling.
Däremot tycker vi att vi knyter ihop säcken bra med de övriga bedömningstillfällen vi har
valt. På vägen mot den summativa bedömningen så har vi underlättat för elevernas formativa
bedömning genom att vi har gjort begripliga lärandematriser som bjuder in till själv- och
kamratrespons utöver lärarresponsen.
Andreas Hansen och John Eriksson 9

Referenslista:
Alm, J. (2015). Lärandematriser: att få eleven att förstå. (1. uppl.) Stockholm: Gothia
fortbildning.

Andersson, B. (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap: kunskapsbygge med hjälp

av ämnesdidaktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Gunnarsson, G. (2014). Artefakter som deltagare i lärprocesser. Jakobson, B., Lundegård, I.

& Wickman, P. (red.) (2014). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.

Hamza, K. (2014). Tillfälligheternas undervisning. Jakobson, B., Lundegård, I. & Wickman,

P. (red.) (2014). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.

Kumlin, T. (2016). Social science students’ perceptions of motivational methods and

approaches in science class. (Examensarbete, Malmö universitet, Malmö). Hämtad från
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/22204/Examensarbete%20final%2015%20jan%20
2016.pdf?sequence=2&isAllowed=y

Sjøberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. (3., rev.

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolinspektionen. (2016). Tematisk analys: Utmaningar i undervisningen. Hämtad från

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/analys/2016/analys-
utmaningar-i-undervisningen.pdf

Skolverket (2017). Läroplan för gymnasieskola 2011, Lgy 11. Stockholm: Skolverket.
Hämtad från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/nak

Skolverket. (2019). Grupparbete - en utmaning för både lärare och elever. Hämtad från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskning/grupparbete---en-utmaning-for-bade-larare-och-elever
Andreas Hansen och John Eriksson 10

Sund, P. & Sund, L. (2017). Hållbar utveckling: ämnesdidaktisk tematisering för

grundskolan. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Wickman, P-O. (2014). En pragmatisk didaktik. Jakobson, B., Lundegård, I. & Wickman, P.
(red.) (2014). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bilagor:
Bilaga 1. Lärandematris. Individuell text: miljöfrågor. Naturkunskap 1b.
Andreas Hansen och John Eriksson 11

Jag...

Redovisar.. 2-3 miljöfrågor på 2-3 miljöfrågor på 2-3 miljöfrågor på

ett utförligt sätt och ett utförligt sätt och ett utförligt sätt och
ger enkla ger välgrundade ger välgrundade
förklaringar till förklaringar på förklaringar ur
varför de är aktuella. varför de är aktuella. flera perspektiv till
varför de är aktuella.

Eleven kan ge några

utförliga exempel på hur
naturvetenskap kan kopplas
till hållbar utveckling.
Utifrån exemplen drar Enkla. Välgrundade. Välgrundade och
eleven _______ slutsatser nyanserade.

Redogör.. Enkelt för Detaljerat för Detaljerat för

konsekvenserna för konsekvenserna för konsekvenserna för
individer och individer och individer och
samhälle. samhälle. samhälle ur flera
perspektiv.
Eleven kan _________
diskutera frågor med
naturvetenskapligt innehåll
som har betydelse för Översiktligt. Utförligt. Utförligt och nyanserat.
individ och samhälle.

Presenterar.. Enkelt beskrivna Detaljerat beskrivna Detaljerat beskrivna

förslag till förslag till förslag på
handlingsalternativ handlingsalternativ handlingsalternativ
och argumenterar och argumenterar och argumenterar
enkelt för dessa. detaljerat för dessa. detaljerat för dessa,
ur flera perspektiv.

...och föreslår några

handlingsalternativ samt Enkla Utförliga Utförliga och nyanserade.
ger _______ argument för
dessa.

Bilaga 2. Lärandematris. Individuell text: miljöfrågor. Naturkunskap 1a1.

Jag...
Andreas Hansen och John Eriksson
Redovisar..
Eleven kan ge några
utförliga exempel på hur
naturvetenskap kan kopplas
till hållbar utveckling.
Utifrån exemplen drar
eleven _______ slutsatser
Redogör..
Eleven kan _________
diskutera frågor med
naturvetenskapligt innehåll
som har betydelse för
individ och samhälle.
Presenterar..
...och föreslår några
handlingsalternativ samt
ger _______ argument för
dessa.
Bilaga 3. Lärandematris, energidebatt, naturkunskap 1b.
Jag...
Presenterar..
12
2-3 miljöfrågor på 2-3 miljöfrågor på 2-3 miljöfrågor på
ett utförligt sätt och ett utförligt sätt och ett utförligt sätt och
ger enkla ger välgrundade ger välgrundade
förklaringar till förklaringar på förklaringar ur
varför de är aktuella varför de är aktuella flera perspektiv till
för byggbranschen. för byggbranschen. varför de är aktuella
för byggbranschen.
Enkla. Välgrundade. Välgrundade och
nyanserade.
Enkelt för Detaljerat för Detaljerat för
konsekvenserna för konsekvenserna för konsekvenserna för
individer och individer och individer och
samhälle. samhälle. samhälle ur flera
perspektiv.
Översiktligt. Utförligt. Utförligt och nyanserat.
Enkelt beskrivna Detaljerat beskrivna Detaljerat beskrivna
förslag till förslag till förslag på
handlingsalternativ handlingsalternativ handlingsalternativ
och argumenterar och argumenterar och argumenterar
enkelt för dessa. detaljerat för dessa. detaljerat för dessa,
ur flera perspektiv.
Enkla Utförliga Utförliga och nyanserade.
Hur min egen Hur min egen Hur min egen
Andreas Hansen och John Eriksson 13

energikälla energikälla fungerar energikälla fungerar

fungerar på ett på ett detaljerat sätt på ett detaljerat sätt,
enkelt sätt och ger och ger några och ger några
några enkla välgrundade välgrundade
förklaringar till förklaringar till förklaringar till
varför den är bra. varför den är bra. varför den är bra
utifrån ekologiska,
sociala och
ekonomiska
perspektiv.

Väljer ut… 1-3 enkla 1-3 välgrundade 1-3 välgrundade

motargument för motargument för motargument för
varje annan varje annan varje annan
medverkande medverkande medverkande
energikälla och energikälla och energikälla och
framför dem i framför dem i framför dem i
debatten. debatten. debatten, och
förklarar hur dessa
påverkar utifrån
ekologiska, sociala
Eleven kan __________ och ekonomiska
diskutera frågor med perspektiv.
naturvetenskapligt innehåll
som har betydelse för individ
och samhälle
Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat

Bilaga 4. Lärandematris, energidebatt, naturkunskap 1a1.

Jag...

Väljer ut.. 1-3 enkla 1-3 välgrundade 1-3 välgrundade

motargument för motargument för motargument för
Andreas Hansen och John Eriksson 14

varje annan varje annan varje annan

medverkande medverkande medverkande
energikälla och energikälla och energikälla och
framför dem i framför dem i framför dem i
debatten. debatten. debatten, och
förklarar hur dessa
påverkar utifrån
ekologiska, sociala
och ekonomiska
perspektiv.

Argumenterar.. för min energikälla för min energikälla för min energikälla
med enkla med välgrundade med välgrundade
argument. argument. argument, utifrån
flera perspektiv.

Eleven kan __________

diskutera frågor med
naturvetenskapligt innehåll
som har betydelse för individ Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat
och samhälle

Bilaga 5. Intervjufrågor med svar från verksamma lärare.

Lärare 1

I vilka områden märker ni en generellt minskad motivation hos eleverna?

Ekologi med fotosyntes och näringskedjor.
Andreas Hansen och John Eriksson 15

Vilka delar i undervisning ser du som mest väsentliga för Naturkunskap 1b?
Normer i samband med sex och relationer, eftersom det är “sista gången” eleverna får tillfälle
att på ett enkelt sätt diskutera och få kunskap inom dessa områden. Men att få in ett
naturvetenskapligt tänk kring olika saker är väl egentligen huvudmålet.

Hur ämnesspecifik bör planeringen vara beroende på vilken klass/program man undervisar?
Jag tror att det kan slå på två håll. I vissa fall kan intresset bli större ifall man pratar
förbränningsmotorer med fordonsprogrammet t.ex. eller droger på ett uniformsinriktat
program, men det kan också vara så att eleverna uppskattar att få ett “fräscht” perspektiv som
inte kopplas till deras programval. Fascinationen kan blir större av något obekant. Mina
elever ofta engagerats av detaljer i hur något fungerar “på riktigt”, t.ex. antibiotikaresistens,
utan att det på något sätt har varit kopplat till deras program.

Du får ge ett tips till en ny naturkunskapslärare, vilket är ditt bästa tips?

Var inte rädd för detaljer, att gå in på ämnena på djupet, för att det “blir för svårt”. Mina
elever verkar i alla fall tycka att “svårt” är bättre än översiktligt som lätt blir ointressant.

Lärare 2
I vilka områden märker ni en generellt minskad motivation hos eleverna?
Områden som eleverna har svårare att relatera till. Exempelvis energi. Men det varierar
mycket från klass till klass. Vissa klasser älskar energi och andra tycker det är pest. Andra
klasser tycker minst om hållbarhetsfrågor. Det beror alltså på vad klassen kan relatera till.

Vilka delar i undervisning ser du som mest väsentliga för Naturkunskap 1b?
Delar som påverkar elevernas värderingar och synsätt på viktiga samhällsfrågor och problem.
Alla områden har någon liten del som är extra viktig. Energi har frågan om varför vi behöver
minska fossilt bränsle. Sexualitet har frågan om normer, varför tycker inte vissa att
homosexualitet är ok tex?

Vilka delar i undervisning ser du som mest väsentliga för Naturkunskap 1a1?
Samma svar här som på fråga 3. Frågor som rör moral, etik och värderingar och dessa finns i
alla områden till viss del.
Andreas Hansen och John Eriksson 16

Hur ämnesspecifik bör planeringen vara beroende på vilken klass/program man undervisar?
Detta handlar för mig om motivation. Vissa klasser föredrar vissa delar mer än andra. Detta
tycker jag man bör ta hänsyn till. Vill någon klass gräva ner sig totalt i cellens uppbyggnad
för att de tycker att det är superkul så låter jag dem göra det. Sedan kanske man skär ner på
ekologin om de tycker att det är mindre kul. Alla områden måste ju vara med. Men det finns
utrymme att minska vissa och öka andra.

Du får ge ett tips till en ny naturkunskapslärare, vilket är ditt bästa tips?

Ta inte dig själv och din planering på för stort allvar. Låt elevernas behov styra lite också så
blir det roligare lektioner med aktiva diskussioner.

Bilaga 6. Översikt av lärandeaktiviteter i hållbar utveckling.

Lärandeaktiviteter Ämnesinnehåll Arbetssätt Antal lektioner

Västra hamnen Ekologi Exkursion med guide 1

från Malmö museum

“Vårt grisiga hav” Ekologi Filmvisning och 1

diskussioner

Miljögifter Ekologi Föreläsning och 1

laboration

Individuell text Ekologi Skriva individuell 2

text om miljöfrågor
Andreas Hansen och John Eriksson 17

Växthuseffekten Energi & klimat Föreläsning och 1

aktivitet

Energikällor Energi & klimat Föreläsning och 1

upptäcka
energikällor

Energidebatt Energi & klimat Förberedelser inför 5

energidebatt och (naturkunskap 1b)
utförande av
energidebatt 3
(naturkunskap 1a1)

Bilaga 7. Laboration: Miljögifter

Laboration: Miljögifter

Materiel:
● 1 Petri-disk/aga-platta
● Pappershandduk
● 40 st krasse-frön
● Kopparsulfat-lösning
● Penna & sax
● Linjal

Utförande:
Del 1:
Ta pappershandduken och klipp till den så att den passar i botten av petridisken. Rita en indelning på
pappret enligt bilden ovan.
Sortera era 40 krasse-frön så att ni får 10 frön i varje hög. Lägg sedan 10 frön i varje indelning som ni
Andreas Hansen och John Eriksson 18

gjort i botten av petridisken. Glöm inte att markera vilken del som är vilken.
Droppa försiktigt kopparsulfatlösningen enligt bilden och tillsätt sedan vatten.
Fundera: Varför är det viktigt att ha en kontrollgrupp som får noll droppar?

Låt stå i en vecka, under ljus. Tillsätt vatten vid behov.

Del 2:
Efter en vecka;
Räkna antalet frön som grott i varje indelning. Hur många procent av fröna har grott i varje del?

Ta linjalen och mät längden på de frön som grott. Vad är medellängden på groddarna i varje del? Ta med
eventuella döda frön i beräkningarna för varje del.

Vilka slutsatser kan ni dra från laborationen?

Skriv en labb-rapport om era observationer,

alternativt, var beredda att presentera era observationer och tankar i en klassdiskussion.

Bilaga 8. Individuell text: Miljöfrågor

Individuell text miljöfrågor

Uppgiftsbeskrivning:
Välj 2-3 aktuella miljöfrågor som med fördel kan kopplas ihop med följande begrepp;
ekosystemtjänster, ekosystemens bärkraft, miljögifter, övergödning och resursutnyttjande.
Utgå ifrån föreläsningar, filmvisning och diskussioner som har behandlats under lektionstid.

Skriv en reflekterande text om 2-3 miljöfrågor som du själv tycker är aktuella. Redogör
varför de är aktuella och vilka konsekvenserna kan bli om vi inte tar tag i miljöfrågan. Försök
att se på frågorna ur flera olika perspektiv och ge några förslag på hur vi kan hantera dem på
ett annat sätt. Se lärandematris för att stödja din progression.

Formalia: fontstorlek 12, Times New Roman. 1,5 radavstånd. 3-5 sidor.
Andreas Hansen och John Eriksson 19

Bilaga 9. Debatt: Energikällor.

Debatt: Energikällor.

Ert land ska bygga ett nytt kraftverk för deras energiproduktion behöver utökas.
Regeringen har tillsatt en kommission för att undersöka vilken typ av kraftverk som ska
byggas.

Er grupp kommer att få tilldelat en energikälla och kommer att spela rollerna som
lobbyister för denna energikälla. Er uppgift kommer att vara:

1: Ta reda på hur kraftverken för er energikälla fungerar, och göra en kort presentation (5-8
min) för övriga grupper.

2: Ta reda på så många positiva argument för er kraftkälla som ni kan. Tänk på flera olika
perspektiv, till exempel sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv. Varför ska landet
bygga just ert kraftverk?

3: Ta reda på några negativa argument mot era motståndares energikällor. Varför borde
landet inte bygga deras kraftverk? Tänk på att de andra grupperna letar argument mot ert
kraftverk, så det kan vara bra att försöka ha ett försvar redo i debatten.

Varje grupp kommer att presentera sin energikälla först, sedan kommer debatten att hållas.