Lärande och Samhälle

Hållbar utveckling - Lärandemål 3

Fredrik Andersson
Johanna Olsson

Datum: 2019-05-07 Examinator: Birgitta Nordén

Kurs: Handledare: Birgitta Nordén
Nl231C
 Innehållsförteckning
Inledning 3

Intervju 3

Förslag på lektioner 5

Konstruktiv länkning 7

Didaktisk anknytning 8

Avslutande ord 10

Referenser 11

Bilaga 1 Projekt FN:s hållbarhetsmål (Elevblad) 13

Hållbarhetsmålen 14

Bilaga 2 Essä struktur 16

Bilaga 3 Lärandematris projekt: Hållbar utveckling 18

Bilaga 4 Intervju 19

Bilaga 5 Planering projekt hållbar utveckling 21

2
Inledning
Rapporten behandlar en planering gällande momentet hållbar utveckling i gymnasieskolan i
ämnet Naturkunskap. Planeringen gäller för både Naturkunskap 1b och Naturkunskap 1a1.
Programmen som planeringen är anpassad för är Samhällsprogrammet och Barn och
Fritidsprogrammet. Detta blir möjligt då uppgiften som kommer att presenteras är en öppen
uppgift med möjlighet för eleverna att undersöka vad som faller de intressant och därför blir
uppgiften naturligt kontextanpassad.

Intervju
För att få en relevant och inblick i elevers intressen gällande hållbar utveckling har vi
genomfört en intervju med en verksam lärare. Den svarande undervisar vid
högskoleförberedande program, vilket i sig ger en viss ensidig bild av momentet hållbar
utveckling. Följande frågor ställdes:
● Hur stor del av kursen lägger ni på hållbar utveckling? Antal veckor, dagar, timmar.
● Vad tycker du att eleverna är intresserade av gällande hållbar utveckling och hur
möter du detta i din undervisning?
● I vilken utsträckning utgår ni från er lärobok?
● I vilken utsträckning tar ni in nya forskningsrön angående hållbar utveckling?
● Arbetar ni med FN:s klimatmål, om ja: hur (projekt, redovisning etc.) och i vilken
utsträckning?
● Hur jobbar ni med hållbar utveckling? ex: grupparbeten eller individuella arbeten,
katederundervisning, textläsning, rapportskrivning, eleverna får göra egen
efterforskning, m.m. Rangordna de ni använder mest med den ni använder mest först.
● Hur bedömer du dina elever inom hållbar utveckling? ex. Prov, skriftlig inlämning,
seminarium, rollspel, debatt, muntlig presentation/redovisning, m.m. Rangordna de ni
använder mest med den ni använder mest först.
● Vilken av redovisnings-formerna använder ni för summativ resp. formativ bedömning
och hur går det till i korta drag?

Svarande svarade via muntlig intervju.

Svaranden berättar att hen inte lägger mer tid på hållbar utveckling än de andra
ämnesområdena, nästan lite mindre med motivationen att eleverna kommer i kontakt med och

3
jobbar mycket med hållbar utveckling i bland annat samhällsämnet och geografi. Eftersom
det är ett ämne som engagerar många elever och väcker deras intresse har hen valt att lägga
mer tid på den ekologiska hållbarheten med exempelvis invasiva arter och global
uppvärmning. Hen fångar upp elevernas intressen genom att vara lyhörd men nämner också
att man inte helt kan utgå från elevernas intressen då deras vy behöver breddas. Hen besöker
workshops med klasserna i Lund. Nackdelen med dessa är att en del är mindre bra och en del
är bättre beroende på vem som håller i workshopen. Exempel på bra workshops med bra
föreläsare är Svalorna, ett biståndsprojekt i Bangladesh. För mer information om Svalorna
besök deras hemsida. De besöker även Sysav dels för att få en inblick i en samhällsinstans för
hållbar utveckling men också för att se potentiella framtida yrkesval.

Hen utgår väldigt lite från läroboken. Läroboken finns mest i bakgrunden då hen anser att
forskningen går framåt hela tiden och boken snabbt blir utdaterad. Därför kompletteras
mycket information med populärvetenskapliga artiklar och poddar. Hen nämner också att det
kan vara svårt att hitta bra artiklar som är på rätt nivå, relevanta och uppdaterade.

I en bedömningsaspekt har svaranden valt att ge eleverna valmöjligheten att antingen skriva
ett projekt eller ett prov. 16 av 18 elever valde att skriva ett projekt om hållbar utveckling
som utgick från FN:s globala mål. Vad som är värt att nämna är att elevernas samhällslärare
är EU ambassadör och mycket insatt i FN:s globala mål. Det innebär att eleverna får jobba
mycket med de globala målen i de samhällsorienterade ämnena.

Hur momentet hållbar utveckling gås igenom är starkt beroende av gruppen. Det är mycket
diskussioner som är examinerande och diskussionerna baseras på populärvetenskapliga
artiklar.

Bedömningen varierar i och med att undervisningsformen varierar. I momentet har eleverna
stort inflytande i deras lärandeprocess vilket innebär att de till viss del har inflytande på hur
de vill examineras.

Svaranden säger “jag vill inte prata om formativ och summativ bedömning, jag vill prata om
formativ och summativ undervisning”. Hen menar på att när lärare samlar in uppgifter,
oavsett hur viktig den är i bedömningsaspekter, ser eleverna bedömningen som en summativ
bedömning och vill har ett “resultat” på hur bra de har presterat. Svaranden ger inget direkt

4
konkret svar på hur en formativ undervisning ska gå till eftersom hen anser att det är
insamlingsuppgiften som sätter en summativ stämpel på ett formativt arbete. Svaranden
menar också att det är lättare att ge formativ respons på förmågorienterade ämnen som
exempelvis matematik och naturkunskap än i momentorienterade ämnen som exempelvis
biologi och kemi. Det är lättare att ge formativ respons på en argumenterande text eller en
diskussion än en redogörelse för en biologisk process.

Förslag på lektioner
Om det inte går att lägga studiebesöken på lektionstid finns möjligheten att ta en heldag och
kompensera berörda lärare med att byta lektioner med varandra. Lektionstid presenteras i
rapporten för grovplanering mål 4. För övrigt är det inte nödvändigt att studiebesöken
kommer i den ordning som nedan presenteras.

Lektion 1 (Se bilaga 5 för schema)

Introduktion hållbarhetsmål och inför studiebesöken.
Eftersom hela kursupplägget går ut på att ha en röd tråd som mynnar ut i ett projekt om
hållbar utveckling är tanken att eleverna har den säkra grund och tillräcklig
begreppsförståelse för att kunna introduceras till FN:s globala hållbarhetsmål. I och med detta
går vi på området via en social och samhällelig ingång och föreläser om vad FN:s globala mål
står för, hur arbetet utförs och i vilken utsträckning. Vi visar också på exempel hur ett arbete
med de globala miljömålen kan se ut på ett naturvetenskapligt plan. Ett exempel på detta
skulle kunna vara att visa projektet BO-01 som är ett hållbart bostadsområde i Malmö. Detta
kommer att vidare belysas och analyseras vid studiebesök 3.

Under lektion 1 ska eleverna också informeras om kommande studiebesök och förberedas
genom att få ut reflekterande frågor som rör de olika destinationerna. Frågorna ska vara av
karaktär “Hur jobbar instansen för ett hållbart samhälle?” eller “Vad finns det fördelar med
att skapa en stad som BO-01?”. Frågorna ska vara av karaktär att väcka elevernas intresse för
ett hållbart samhälle och en hållbar framtid med handlingsalternativ och inte enbart en mörk
framtid. Dessa frågor, tankar och idéer ska de sedan ta med sig tillbaka och använda i sitt
projekt.

5
Studiebesök 1 Sysav
Mål: Ge eleverna en inblick i Sysavs verksamhet och hur de arbetar för en hållbar utveckling.
De får även lära sig om livsstilar och konsumtion som kopplas till hållbar utveckling,
avfallshantering och miljö. Därefter går eleverna en guidad tur i avfallskraftvärmeverket och
ser hur brännbart avfall omvandlas till energi (Sysav, 2018).

Studiebesök 2 Kretseum
Mål: Visa eleverna de utmaningar vi står inför exempelvis resursfördelning,
energianvändning, utsläpp, m.m. de kommande åren. Se hur en stad fungerar och hur olika
verksamheter utvecklar och planerar städer, eleverna möter även frågor som: vem har ansvar
för en hållbar utveckling och vad kan jag som enskild person göra för att bidra? (Kretseum,
u.å).

Studiebesök 3 BO-01
Mål: Ge eleverna en inblick i vad hållbar stadsutveckling innebär och hur det påverkar den
ekologiska hållbarheten i en stad. Det är Malmö museer som håller i guidningen och
stadsvandring i området och berättar om området och hur området projekterades och
byggdes. Vad det finns för fördelar och nackdelar och hur det med dagens medel skulle
kunna utvecklas (Malmö stad, 2016).

Studiebesök 4 Sea-U
Mål: Utökad förståelse för havet och de marina resurser människan utnyttjar. Eleverna möter
frågor om hur marina ekosystem påverkas av försurning och temperaturförändringar, utfiske
salthalt, utsläpp med mera. Ett av målen är att eleverna ska bli mer medvetna om hur havet
påverkar dem och hur de påverkar havet (Marint kunskapscenter Sea-U, u.å).

Lektion 2 Återkoppling från studiebesök och uppstart av uppgift

Lektion 2 avslutar studiebesöken genom att samla upp och reflektera över vad eleverna tagit
med sig, om frågor har uppstått och hur de kan gå vidare med den nya kunskapen för att
fördjupa sig inom ämnet hållbar utveckling. Tanken är att uppgiften åter introduceras och
startas upp. Eleverna ska vid lektionens slut att tagit ett beslut om i vilken gren de vill
fördjupa sig.

6
Lektion 3–8 Skriva
Lektion 3–8 får eleverna till informationssökning och skrivande av essä.

Lektion 9–10 Inläsning

Eftersom eleverna ska opponera på varandras essäer och komma med konstruktiv kritik
behövs tid för inläsning och eventuell efterforskning. För att opponeringen ska vara givande
och inte kännas forcerad har vi därför valt att lägga två lektionspass för förberedelse för
presentation och opponering.

Lektion 11–13 Opposition

Oppositionen kommer att gå till följande: opponenterna sammanfattar innehållet på det
opponerade arbetet i en presentation på 5 min. Tiden är vald för att det ska vara relativt
kortfattat och summativt för att klassen ska få en inblick i vad arbetet handlar om. Därefter
får respondenterna möjligheten att fylla i eventuella luckor som de anser vara viktiga för
kommande opposition vartefter oppositionen börjar. Opponenterna frågar och leder
diskussionen och respondenterna svarar och om det behövs ytterligare motiverar sina
argument från arbetet. Till detta avsnitt ägnas 10 min. Efter det öppnas det upp för
klassdiskussion och klassen har 5 min på sig att ställa eventuella kvarvarande frågor.

Lektion 14 Inlämning och återkoppling på opposition

Här får elevgrupperna möjlighet att revidera sin text, fylla på med argument och se över
eventuella misstag som uppdagats under oppositionen. Under tiden ges en muntlig
återkoppling av oppositionen från lärare till elev. Vid lektionens slut skickar grupperna in
sina essäer till läraren för summativ bedömning.

Konstruktiv länkning
Eleverna ska lära sig om frågor kring hållbar utveckling och i detta ska de behandla energi,
klimat och ekosystempåverkan samt ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens
bärkraft (Skolverket, 2017). De ska lära sig detta genom ett projektbaserat lärande (PBL) som
mynnar ut i en opposition se didaktisk anknytning. Den formativa bedömningen ges i tre steg.
Första steget är i själva arbetsprocessen där läraren och eleverna har en dialog via
lärandematrisen om elevernas projekt under arbetets gång. Andra steget kommer i formen av
en opposition som kan ses som en kamratrespons där eleverna kommenterar varandras

7
arbeten utifrån lärandematrisen. Det sista steget ges vid återkopplingen på oppositionen via
lärande matrisen. Efter det sker en slutgiltig inlämning med en summativ bedömning utifrån
lärandematrisen som är kopplad till kunskapskraven från Skolverket, (2017) (Alm, 2015).
Viktigast av de här tre stegen är förmodligen kamratresponsen (opponeringen) då eleverna
blir en resurs för varandras lärande. I antologin Utvärdering och bedömning i skolan skriver
Jönsson (2017) att det är i princip omöjligt för lärare att fungera som enda källan för
återkoppling om eleverna ska få tät uppföljning på sina prestationer. Inte bara löser
kamratresponsen detta problem men den kan även vara bättre än lärarens (även om denna är
mer korrekt) då elevernas kommentarer till varandra kan vara lättare att förstå.

Didaktisk anknytning
Vi har valt att jobba med hållbar utveckling i ett projektbaserat lärande med influenser av
problembaserat lärande för att kunna på ett relevant och adekvat sätt möta elevernas
mellanrum på en individualistisk bas (Jakobsson, 2014). I och med att projektet delvis blir
individanpassat då eleverna själva får välja område inom hållbar utveckling är motivet med
projektarbetet att eleverna ska fördjupa sig inom en viss gren inom hållbar utveckling. I
Boken om pedagogerna beskrivs Deweys pedagogik som en “learning by doing” och en
reflekterande pedagogik (Forsell, 2011). Genom ett projektbaserat lärande med klara
frågeställningar där eleven ska göra ett ställningstagande om hållbar utveckling tvingas
eleven till att förhålla sig kritiskt granskande i ämnet och reflektera över den situation världen
befinner sig i. Därför menar vi att, med stöd i Deweys pedagogik, reflektion är en central del
för det projektbaserade lärandet och eleven lär sig att granska samhället kritiskt.

Projektet har en klar samhällsanknytning då vi jobbar med en global samhällsinstans, FN,

vilken har tagit fram 17 globala mål för en hållbar framtid (FN, 2015). Dewey menar att
skolan ska vara en del av samhället och samhället ska vara en del av skolan (Forsell, 2011).
Dewey menar också att för att lära sig måste eleverna få reflektera över den samhällssituation
de befinner sig, vilket blir en naturlig övning i och med projektet. Som svaranden i intervjun
berättar finns det all anledning till att frångå kursboken och ta in samhället i diskussionerna
kring hållbar utveckling då det görs framsteg kontinuerligt med korta tidsintervall.

I planeringen för kursen finns det en progression av kunskapsinnehåll som är tänkt att mynna
ut i projektet om hållbar utveckling. För att kunna förstå de olika aspekterna av hållbar

8
utveckling; social, ekologisk och ekonomisk behöver eleverna en viss grund av fakta att stå
på. Denna ska de ha fått genom kursen gång. Svaranden i intervjun menar också att eleverna
får en samhällsbild från de samhällsorienterande ämnena och därför behöver en
naturvetenskaplig bas att stå på för att kunna resonera med kritisk granskning om hållbar
utveckling.

Hållbar utveckling är ett öppet begrepp som enligt Sund och Sund ger en definition från Vår
gemensamma framtid: “En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Sund & Sund, 2017 s.
18). De beskriver också FN:s toppmöte i Johannesburg 2002, vilket mynnade ut i en slutsats
om att de sociala frågorna tog en större roll i hållbarhetsfrågor. Med ett projektbaserat lärande
menar vi att eleverna får möjlighet att se svårigheterna att balansera mellan det sociala,
ekonomiska och ekologiska aspekterna. Som lärare behöver jag inte gå in och visa på de olika
svårigheterna då eleverna naturligt kommer att ställas inför dessa i deras
informationssökningsprocess om de är kritiskt granskande.

I kunskapsmålet står det att eleven bland annat ska dra slutsatser och föreslå
handlingsalternativ samt ge argument för dessa. I projektet ges en formativ undervisning i
form av kontinuerlig respons, kamratrespons och dialog, lärare-elev och elev-elev, med
utgångspunkt i en lärandematris. Eftersom projektet ligger i slutet av kursen ska elevens
förmåga att argumentera, dra slutsatser och ge förslag på handlingsalternativ vara så pass
utvecklade att dessa kan bedömas relativt summativt. Detta görs i form av två moment,
muntligt i form av oppositionen och skriftligt i form av essän. Precis som nämns i intervjun
frångår vi elevernas känsla av att allt de presterar bedöms summativt om vi undervisar
formativt istället för att fokusera på bedömning.

Alm skriver att grupparbeten är svåra för ungdomar då grupparbeten lätt blir ett vad han
kallar komplementärt grupparbete, dvs. eleverna fördelar uppgifterna jämt mellan varandra
och häftar samman det vid projektets slut och lämnar in. Då mister arbetet sin vikt då arbetet
inte har något direkt sammanhang. Det gäller att göra eleverna beroende av varandra och se
till att de är på samma nivå för att grupparbetet ska bli meningsfullt (Alm, 2017, Christiansen,
2015). I och med att eleverna ska skriva en essä måste de samarbeta. Det blir tydligt om de
inte har gjort det då det inte kommer att finnas någon direkt röd tråd genom arbetets faktadel
och den argumenterande delen.

9
Med ett utvidgat klassrums ges eleverna möjlighet att reflektera över sin omgivning och
vardagliga situationer. Med en inblick i samhällsinstanser som jobbar för en hållbar
utveckling är målet att eleverna ska få en inblick i hur man de facto kan jobba med det men
också att det finns instanser som gör insatser för vår miljö varje dag. En anledning till att åka
på studiebesök är också att eleverna ska få “hands on” exempel på vad deras arbeten kan
handla om och att de ska få inspiration till handlingsalternativ.

Tanken med att välja gymnasieprogrammen Samhälle samt Barn och fritid var att det var
relativt lätt att anpassa dessa båda planeringar till andra program såsom Fordon, Bygg och
anläggning, Ekonomi, m.m. Detta på grund av den breda natur som samhälle samt barn och
fritid har. Samtidigt anpassas uppgiften till dessa elever genom det fria valet där eleverna
med största sannolikhet väljer något som intresserar dem. Därmed kan denna uppgift
kontextanpassas till en mängd olika program.

Avslutande ord
Projektet är ett gediget projekt som kräver mycket av eleverna men å andra sidan är det ett
projekt som ger eleverna en möjlighet att utvecklas till handlingskompetenta demokratiska
samhällsmedborgare. Uppgiften uppmuntrar till kritisk granskning och ett metakognitivt
lärande. Med utgångspunkt i intervjun har valet varit enkelt att lägga kursboken åt sidan och
låta eleverna bemöta verklighetens dilemman gällande samhället i stort i diskurs med sin
egen livsstil. I övrigt är det värt att nämna att uppgiften kan behövas omformateras efter
prövning. Vid prövning framkommer säkert också en del praktiska brister som är
svårupptäckta i den teoretiska grunden.

10
Referenser

Alm, J. (2015) Lärandematriser: att få eleven att förstå. (1:a upplagan). Stockholm: Gothia
Fortbildning AB

Christiansen, C. (2015) Undervisa med problemlösning. Wallby, K., Dahlberg, U., Helenius,
O., Häggström, J., Wallby, A. (Red.) Matematik undervisning i praktiken (1:a upplagan. s.
296-307). Bohus: Ale Tryckteam AB.

FN. (2015). Globala målen. Hämtad 14/5-2019 från https://www.globalamalen.se/om-

globala-malen/

Forsell, A. (Red.). (2011). Boken om pedagogerna (6:e upplagan.) Stockholm: Liber AB

Jakobsson, B., Lundegård, I. och Wickman, P-O. (2014). Lärande i handledning. Lund:
Studentlitteratur AB

Jönsson, A. (2017) Formativ bedömning. Hult och Olofsson (Red.) Utvärdering och
bedömning i skolan (2:a upplagan. s. 131-151). Lettland: Natur och Kultur.

Kretseum. (u.å). Kretslopp och kunskapscentrum. Hämtad 14/5-2019 från

http://www.kretseum.se/Skolbesok_

Malmö stad. (2016). BO01. Hämtad 14/5-2019 från https://malmo.se/Service/Var-stad-och-

var-omgivning/Stadsplanering--strategier/Utbyggnadsomraden/Vastra-Hamnen-/Planer-
program--byggprojekt/Delomraden-i-Vastra-Hamnen/Bo01.html

Marint kunskapscenter Sea-U. (u.å). Skolverksamhet. Hämtad 14/5-2019 från

https://www.smkc.se/skola

Skolverket. (2017). Ämne-Naturkunskap. Stockholm:Skolverket hämtad den 29/4-2019

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu

11
bject.htm%3FsubjectCode%3DNAK%26courseCode%3DNAKNAK01a1%26tos%3Dgy&sv
.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_NAKNAK01a1

Sund, P. och Sund, L. (2017). Hållbar utveckling - ämnesdidaktisk tematisering för

grundskolan. (1:a upplagan.) Stockholm: Liber AB

Svalorna. (u.å) Bli en del av förändringen. Hämtad 15/5-2019 från https://svalorna.org/

Sysav. (2018). Välkommen på studiebesök. Hämtad 14/5-2019 från

https://www.sysav.se/skola/lararrummet/Boka-ett-besok/

Wickman, P-O. och Persson, H. (2008). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i

grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. (2:a uppl.). Stockholm: Liber AB

12
Bilaga 1 Projekt FN:s hållbarhetsmål (Elevblad)
Ni ska göra ett projekt som handlar om hållbar utveckling som är kopplad till ett av FN:s
hållbarhetsmål 7, 9, 11–15 https://www.globalamalen.se/ (se nästa sida för idéer kring
lämpliga arbeten)

Vad ska göras?

Ni ska skriva ett projektarbete där Ni ska undersöka hur de globala hållbarhetsmålen ser ut i 3
aspekter sociala, ekonomiska och miljömässiga. Därefter ska Ni göra ett ställningstagande
om Ni anser om det globala målet uppfylls eller inte. Om fallet är att målet uppfylls ska Ni
motivera detta i en diskussion. Om fallet är att det INTE uppfylls ska Ni ge förslag på
förbättringar och motivera dessa med avseende på de 4 perspektiven ovan nämnda.

Hur ska det göras?

Detta ska göras i formen av ett grupparbete 2–4 elever, där Ni ska skriva en rapport på 5–7
sidor + försättsblad och referenslista och redovisas genom en opponering.
Formalia: Times New Roman, 12 punkter, 1,5 radavstånd.

Oppositionen genomförs på följande sätt:

1. Opponenterna sammanfattar innehållet i arbetet (5min).
2. Respondenterna får ordet för eventuella kommentarer till sammanfattningen.
3. Opposition på rapporten. Opponenterna inleder en diskussion och ställer frågor utifrån
lärandematrisen med konstruktiv kritik till respondenterna (10 min).
4. Diskussion i hela klassen (5 min).
Rapporten revideras och inlämning av slutgiltig text sker senast den X/X-XX

Varför ska det göras?

För att kunna ta ställning i värderingar och kunna arbeta och ta ställning i komplexa frågor
gällande hållbar utveckling som energi, klimat och ekosystempåverkan, ekosystemtjänster,
resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

Er rapport ska följa standarden för en essä. Strukturen finns som bilaga 2.

Progressionsmål för projektet finns i lärandematrisen, bilaga 3

13
Hållbarhetsmålen
7 Hållbar energi för alla
1. Tillgång till modern energi för alla
2. Öka andelen förnybar energi i världen

Kan handla om:

Kraftverk, förnybara energiresurser, alternativa bränslen, m.m

9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

1. Skapa hållbara, motståndskraftiga och inkluderande infrastrukturer
4. Uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet

Kan handla om:

LCA, tjänster och gentjänster företag emellan (Danska industriområdet), m.m.

11 Hållbara städer och samhällen

2. Tillgängliggör hållbara transportsystem för alla
3. Inkluderande och hållbar urbanisering
4. Skydda världens kultur- och naturarv
6. Minska städers miljöpåverkan

Kan handla om:

Transportmedel, BO-01, stadsplanering m.m.

12 Hållbar konsumtion och produktion

2 Hållbar förvaltning och användning av naturresurser
5 Minska mängden avfall markant
8 Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar

Kan innehålla:
Resursutnyttjande, resursfördelning, avfallshantering, hållbara livsstilar, ekologiskt vs
konventionellt odlat, m.m.

13 Bekämpa klimatförändringarna
1. Stärk motståndskraften mot och anpassningsförmågan till
klimatrelaterade katastrofer

Kan handla om:

14
Växthuseffekten/klimatångest, temperaturhöjning, översvämningar, väder och oväder,
klimatflyktingar m.m.

14 Hav och marina resurser

1. Minska föroreningarna i haven
2. Skydda och återställ ekosystem
3. Minska havsförsurningen
4. Främja hållbart fiske
5. Bevara kust- och havsområden

Kan handla om:

Havsförsurning, närmiljöundersökning, fiske, korallrev, mangroveskogen och räkorna,
bevarande av kust och havsområden (Tullstorpsån), m.m.

15 Ekosystem och biologisk mångfald

1. Bevara, restaurera och säkerställ hållbart nyttjande av ekosystem på
land och i sötvatten
2. Främja hållbart skogsbruk, stoppa avskogningen och återställ
utarmade skogar
5. Skydda den biologiska mångfalden och naturliga livsmiljöer
(underkategorier: 3. Stoppa ökenspridning och återställ förstörd mark
4. Bevara bergsekosystem)
8. Förhindra invasiva främmande arter i land- och vattenekosystem

Kan handla om:

Fördjupning ekosystem, ekosystemtjänster, brytning av fosfor i Sydafrika, övergödning,
Mangroveskogen, invasiva arter (vildsvin och mård), skogsbruk, importerad mat,
skogsskövling med konsekvenser, ökenspridning, förvittring, smältande isar, m.m.

15
Bilaga 2 Essä struktur
Rubrik
Exempel på rubrik:
Kan förståelse för rädsla göra det lättare att träffa främmande människor?
Din rubrik ska presentera textinnehållet och ditt ämne. Använd din frågeställning som en
del av din rubrik.
Inledning
Exempel på inledning:
Instinkten att vara rädd för det okända må ha räddat våra förfäders liv, men har kommit att bli
en socialt hämmande egenskap hos oss moderna människor.

Här ska du presentera ditt ämne och sätta det i ett sammanhang. Skriv om hur du kom att
välja ämnet och varför du är intresserad av det. I slutet av inledningen ska du skriva ut din
frågeställning.
Textmassa
Fakta:
Svenska Dagbladet rapporterade i oktober 2009 att forskare vid Stoony Brook University
utfört en studie som visade att en rädd person utsöndrar kemiska substanser (svett) som
påverkar beteendet hos den denne möter.

Resonemang:
Detta får mig att fundera över hur stor del vår delvis primitiva biologi påverkar oss i mötet
med nya människor, och hur mycket dess inflytande varierar hos olika personer.

Det är här du ska börja diskutera, med hjälp av fakta och egna resonemang. Kom ihåg att i
en essä måste inte alla fakta finnas med, du som författare måste inte heller komma fram till
en entydig slutsats. Det viktiga är att du visar dina tankar kring de fakta du presenterar.

Du kan till exempel komma fram till flera olika förklaringar eller svar på din frågeställning,
det viktiga är då att diskutera vilka som är bra eller mindre bra och varför det är så.

Det svåraste för dig som författare är att skapa en röd tråd så ditt resonemang blir lätt att
följa för läsaren. Använd dig av underrubriker om ditt problem eller frågeställning består av
flera olika delar för att sedan knyta ihop alla på slutet. För att din text ska få en röd tråd måste
du markera tydligt med hjälp av referatmarkörer och källhänvisningar vad som är fakta
och vad som är dina egna funderingar.

För att din essä ska bli riktigt bra ska du ha ungefär lika mycket fakta som egna funderingar.
Det ska märkas att din essä har stöd i fakta, men också att det är just du som är författaren.
Avslutning

16
Exempel på avslutning:
Kunskap och förståelse har varit människans främsta verktyg för att ta sig runt hinder,
evolutionära som mer vardagliga. Därför anser jag att vi allihop borde se över våra uråldriga
instinkter och inse att varelsen mitt emot oss inte är en sabeltandad tiger utan en människa,
precis som vi själva.
I avslutningen ska du presentera svaret på din frågeställning. Om du inte har kommit fram
till något entydigt svar, kan du avsluta med en ny fråga eller ett konstaterande kring din
frågeställning.
Det du ska tänka på är att det viktiga i en essä inte är det slutgiltiga svaret, utan hur du
resonerar och hur du kommer fram till din slutsats. Även om slutet är öppet måste du hålla
ihop texten och avsluta på ett sammanfattande vis.

Källförteckning
Exempel på källförteckning:
[1] Persson, Olof. 2003. Studie vid Stoony Brooks visar att rädsla luktar. Sydsvenska
Dagbladet, oktober 19, 2009. http://www.svd.se/nyheter/artikel_3281275.svd (Hämtad 2012-
07-24).
Efter avslutningen måste du lista alla källor du hänvisat till i din essä så att läsaren ska kunna
hitta informationen själv.

17
Bilaga 3 Lärandematris projekt: Hållbar utveckling
Kopplar till det centrala innehållet

● Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan.

Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

Jag... → → →

Ger exempel… ger 2–3 exempel på ger 2–3 fördjupande -

hur naturvetenskapen exempel på hur
hör ihop med hållbar naturvetenskapen hör
utveckling ihop med hållbar
kan ge ___ exempel utveckling
på hur naturvetenskap
kan kopplas till
hållbar utveckling.
något några utförliga

Drar slutsatser… drar 2–3 slutsatser
som hör ihop med
källorna
drar 2–3 rimliga drar fler än 3 rimliga
slutsatser som gäller slutsatser som gäller
större grupper eller större grupper eller
samhället i stort och samhället i stort och
kopplar slutsatserna på kopplar slutsatserna
flera relevanta sätt på flera relevanta sätt
till källorna till källorna

Utifrån exemplen drar enkla välgrundade slutsatser välgrundade och

jag ____ slutsatser nyanserade slutsatser

Föreslår föreslår ett föreslår två eller fler -

handlingsalterna handlingsalternativ handlingsalternativ
tiv…

föreslår _____ något några

handlingsalternativ

Argumenterar… ger ett relevant ger flera argument ger flera argument
argument som är relevanta och som är relevanta och
rimliga samt kopplar rimliga samt kopplar
till några källor till flera relevanta
källor

samt ger ____ enkla välgrundade välgrundade och

argument för dessa. nyanserade

18
Bilaga 4 Intervju
Hållbar Utveckling
Hur stor del av kursen lägger ni på hållbar utveckling? Antal veckor, dagar, timmar, vad som
passar...
dedikerat, nu gör vi detta, ganska liten del. 1 ekologi-moment 3-5veckor som var direkt
hållbar utveckling
de som ville skrev ett eget projekt fick mycket hållbar utveckling, resterande skrev ett prov

Vad tycker du att eleverna är intresserade av gällande hållbar utveckling och hur möter du
detta i din undervisning?
nej de är intresserade av det mesta
klimatfrågan känns viktig för dem
försöker vara lyhörd men att man inte bara går på vad eleverna tycker är intressant, måste
bredda elevernas vy
hur då? Lägger mycket tid på den ekologiska biten av hållbar utveckling ex. invasiva arter till
följd av global uppvärmning
en del grupper är mycket drivna, det blir roligare med en klass som är mer drivna
Workshop om hållbar utveckling i Lund, nackdelen med workshop, först föreläsning, en del
workshop var bra och andra mindre bra beroende på vem som håller det
Svalorna, biståndsprojekt i Bangladesh, håller workshops om ekologiska fotavtryck
Vi åker till Sysav, till Rustvan, mkt duktig pedagog, öppnar också för framtida yrken

I vilken utsträckning utgår ni från er lärobok?

ganska lite, vi har den i bakgrunden men har inget fokus
det händer ju grejer hela tiden, beroende på vad vi gör läser vi artiklar
kompletterar mycket
lyssnar på poddar om hållbar utveckling
biomagnifikation och ackumulation, miljögifter och hur det ansamlas, hur marina ekosystem
är utsatta
svårt att hitta bra artiklar som är uppdaterade
artikeln ska vara lagom långa, innehålla rätt stoff, rött nivå, relevanta i tiden
hjälpa eleverna med några källor, ger en grundkälla som måste användas
går mycket tid att söka källor, vet inte när de ska sluta

I vilken utsträckning tar ni in nya forskningsrön angående hållbar utveckling?

Arbetar ni med FN:s klimatmål, om ja: hur (projekt, redovisning etc.) och i vilken
utsträckning?

ja, i liten utsträckning

2/18 av projekten utgick från mål. Global uppvärmning bla
eleverna jobbar med globala målen i samhälle och geografi

19
har extremt mycket eftersom Malin (lärare) är EU ambassadör här och jobbar jättemycket
med detta i andra ämnen so geografi och samhälle
putta tillbaka till det naturvetenskapliga och från klimatdebatten

Undervisning
Hur jobbar ni med hållbar utveckling? ex: grupparbeten eller individuella arbeten,
katederundervisning, textläsning, rapportskrivning, eleverna får göra egen efterforskning,
m.m. Rangordna de ni använder mest med den ni använder mest först.
ser olika beroende på gruppen då det tar olika lång tid på olika moment för olika grupper
global uppvärmning, linjeövning och diskussioner som examination, mycket uppskattat
gör ingen rapportskrivning alls i hållbar utveckling
mycket textläsning
man läser sin egen artikel men de läser samma artikel som någon annan

Bedömningsform
Hur bedömer du dina elever inom hållbar utveckling? ex. Prov, skriftlig inlämning,
seminarium, rollspel, debatt, muntlig presentation/redovisning, m.m. Rangordna de ni
använder mest med den ni använder mest först.
varierar beroende på hur jag undervisar.
låter eleverna vara med och bestämma, svårare i biologin som motexempel då
kunskapskraven ser ut så
PM är vanligt förekommande
rollspel/debatt i genteknik
beror helt på elevgruppen
vid vissa moment kan eleverna få välja examinationsform, ex prov vs muntliga

Bedömning
Vilken av redovisnings-formerna använder ni för summativ resp. formativ bedömning och
hur går det till i korta drag?
“jag vill inte prata om formativ och summativ bedömning, jag vill prata om formativ och
summativ undervisning”. För oavsett om jag säger att jag ger en uppgift som jag kommer att
samla in men den är inte så viktig så vet eleverna att de kommer att bedömas på den
jag utformar undervisningen från elevernas förutsättningar, trots att det är en lögn eftersom
det är lättare att ge en grund där eleverna får jobba vidare i sin egen takt.
tiden är en fiende
svårt att ha inlämningsuppgifter på allt eftersom det kräver enormt mycket tid. Vi har bar 45h
arbetsvecka.
sammanlänkningen av det formativa och det individualiserade. i samband med att man
individualiserar undervisningen, hjälper och stöttar eleven så samlar man in underlag för vad
eleven kan
formativ och summativ kommer med främst från förmåga-orienterande ämnena, svårare för
moment-orienterade kurser

20
svårt med tiden i biologi, lättare i naturkunskap eftersom det är lösare mål och mer
elevorienterat med fokus på handlingsalternativ och ställningstagande istället för ren
utantillkunskap

Bilaga 5 Planering projekt hållbar utveckling

Planeringen förutsätter att skolan är lokaliserad i Malmö.
Hållbar utveckling
FN:s hållbarhetsmål Studiebesök Studiebesök
9 och intro av arbete Sysav Kretseum
Återkoppling
Studiebesök från studiebesök
10 Studiebesök BO-01 Sea-U + projektarbete
11 Projektarbete Projektarbete Projektarbete
12 Projektarbete Projektarbete Projektarbete
Inlämning + inläsning Opposition och
13 av varandras arbeten Inläsning frågeställning
Slutinlämning
och
Opposition och Opposition och återkoppling på
14 frågeställning frågeställning opposition

21