You are on page 1of 61

Tasdawit n Abderraḥman Mira Bgayet

Tamezdayt n Tsekliwin d Tutlayin


Tasga n Tutlayt d Yidles n Tmaziɣt

Tazrawt n Master
Taɣult :Tarakalt tamutlayt

Asentel

Aserwes n umawal n uzeṭṭa tamsislit- amawal deg


temnaḍin: Ihelfen "Tamanrast"akked Weqqas "Bgayet"

Sɣur : Slmendad n mass:


Bourif Sania Hamek Brahim

Aseggas asdawan
2015-2016
Deg tazwara ad buddeɣ leqdic-a i :

Baba d yemma ɛzizen fell-i iwumi sarameɣ teɣzi n leɛmer;

Jeddi Belkasem d jeddi Houcine fell-asen yeɛfu Rebbi;

Nana Aicha d nana Mbarka ad-tent-yeḥrez Rebbi;

Wayetma Allou, Houhou, Aissa akked ultma Salima d urgaz-is


Madjid;

Ɛmumi:Sliman d farid akked twaculin-nsen.

Xwali Amer d Azziz d xalti Samira akked Mimou ɛzizen fell-i;

Kaci Soufiane d Nacir;

Pouspous, Assia; Misou i yeɛzizen fell-i;

Wid i yi-ḥemmlen merra anda ma llan d wid i ḥemmleɣ yal yiwen s


yisem-is.

Sania

2
Deg tazwara ad nini tanemmirt tameqqrant i Mass HAMEK BRAHIM i d-
yellan s lmendad n tezrawt-a segmi tebda almi tekfa.

Tanemmirt war tilisa i wid i aɣ-d-yefkan afus n tallelt xersum i Bourif


Toufik.

Tanemmirt i Ghouzlan Fatma akked yimsulγa-nneɣ.

Tanemmirt i yinelmaden d yiselmaden n tesga n tmaziɣt.

Tanemmirt i wid iqedcen ɣef tutlayt n tmaziɣt ama s tira neɣ s yiles.

SANIA

3
Isegzal

Sb : asebter

Atg : ar taggara

Cm : cuntimetr

Km: kilumetr

Md: amedya

G.T: gar tamawt

Ml: amalay

Sf: asuf

Sg: asget

Nt: unti

4
Aγawas

Tazwert tamatut ................................................................................................. 7

I. Aḥric n tesnarrayt

1. Asissen n usentel ................................................................................... 10


2. Iswi n usentel......................................................................................... 10
3. Timental n ufran nusentel...................................................................... 10
4. Asissen n wammud ............................................................................... 10
5. Tarrayt n ugmar n wammud.................................................................. 10
6. Asissen n temnaḍin .............................................................................. 11
7. Uguren id- nemlal ................................................................................. 11
8. Asissen n yimsulɣa ................................................................................ 11

II. Aḥric n teẓri

1. Tasnalγa ............................................................................................... 14
1.1. Tabadut n yisem ....................................................................... 14
1.2. Isem amaẓlay ........................................................................... 14
1.3. Isem amsiher ............................................................................ 14
1.4. Ticraḍ tigejdanin n yisem......................................................... 15
1.4.1. Tawsit.......................................................................... 15
1.4.2. Amḍan ......................................................................... 16
1.4.3. Addad.......................................................................... 17
2. Tasnamka............................................................................................ 19

2.1. Agetnamek ............................................................................... 19


2.2. Aynamek ................................................................................. 19
2.3. Iswi n tesnamka........................................................................ 19
2.4. Ireṭṭalen ................................................................................... 20
2.5. Lesnaf n yireṭṭalen.................................................................... 21

5
2.5.1 Areṭṭal agensan ............................................................ 21
2.5.2. Areṭṭal uffiɣ................................................................. 21

III. Aḥric n tesleḍt

1.Tasleḍt tamsislant................................................................................. 24
2.Tasleḍt tasnalɣant ................................................................................ 33

Taggrayt tamatut............................................................................................... 46
Umuɣ n yidlisen ................................................................................................ 49
Ammud ............................................................................................................... 53
Amawal .............................................................................................................. 61

6
7
Tazwert Tamatut
Tutlayt n tmaziɣt tedder s timawit, wa yeǧǧa-tt-id iwa, wa yettales-itt-id i
wayed armi i d-yewweḍ wass-a anida teffeɣ-d seg timawit ɣer tira tuɣal tesɛa
amkan-is am tutlayin-nniḍen yellan deg umaḍal. Tella ilugan-is, imawalen-is am
tutlayin-nniḍen akked yimeɣriyen-is. Tutlayt n tmaziɣt d tin i ittmeslayen
imezdaɣ n Tefriqt Ugafa, ass-a ad tt-naf mazal tettwasemras deg tmura n Tefriqt
am : Lezzayer Libya, Lmerruk, Tunes, Nijer, Mali, Maser, Muritaniya, Deg
yenna-d S. Chaker.1: « Tamaziɣt d tin i yellan ass-a aṭas n tmeslayin i d-yezgan
deg trakalt tameqqrant. »

Leqdic-nneɣ ad yerzu taɣult n tesnilest anda ara nexdem tasleḍt


tasnalɣamkant akked userwes n umawal n uzeṭṭa yellan deg tmeslayt n Ihelfen i
yellan d Imuhaɣ d Weqqas.

 Tamukrist :
- Amek i iga umawal n uzeṭṭa deg temnaḍt n « Ihalfen » akked « Weqqas »
?
- Ma tella temgirda deg wayen yerzan amawal n uzeṭṭa gar snat n
temnaḍin-a?
- Ma tettbeddil talɣa akked unamek n umawal n uzeṭṭa?

Tazrawt-nneɣ d tin yebḍan ɣef kraḍ nyiḥricen :


Aḥric amezwaru yerza tasnarrayt, nemmeslay-d ɣef usentel, tarrayin n
ugmar d tsastant deg unnar, afran n usentel akked yimsulɣa.

Aḥric wis sin d aḥric n teẓri deg-s nefka-d tibadutin i wayen yerzan
amawal, tasnalɣa, tasnamka.

Aḥic wis kraḍ yerza aḥric n tesleḍt, deg-s ad neg tasleḍt tasnalɣamkant i
yal isem yellan deg wammud-nneɣ,ɣer taggara ad naf ammud tijenṭaḍ, adlismuɣ.

1
Chaker (S.), 1983 : 07 «La langue berbère se présente de nous jour sous la forme d’un nombre très élevé de
parlers sur un térritoire immense.»
8
9
Aḥric amezwaru ɣef wacu ara tbedd tezrawt-nneɣ d aḥric n tesnarrayt
deg-s ad d-nawi awal ɣef umawal n uzeṭṭai d-newwi deg snat n temnaḍin,
Ihelfen akked Weqqas, am wakken ara d-nsissen asentel-nneɣ, iswi n tezrawt-a,
akked timental n ufran-is.

1.Asissen n usentel
Leqdic-nneɣ yerza taɣult* n tesnilest, anda ara nexdem tasleḍt
tasnalɣamkant n umawal n uzeṭṭa d userwes-is gar snat n temnaḍin : Ihelfen d
Weqqas.

2.Iswi n usentel
 Iswi-nneɣ amezwaru d asbeyyen n talɣiwin d yinumak n wawalen
yerzan amawal n uzeṭṭa deg snat n temnaḍin iɣef nga leqdic-a.
 D aggay n tɣawsiwin timaynutin i umawal n tmaziɣt.
 D ḥeyyu n leεwayed d wansayen yerzan azeṭṭa.

3.Timental n ufran n usentel


Gar tmental* i aɣ-yeööan ad nefren asentel-a:
 D asemmed n tezrawin yemmugen deg taɣult n tmaziɣt annar n tesnilest
tamutlayt acku ulac leqdic yemmugen ɣef usentel-a ɣef temnaḍt n
Yimuhaɣ.
 Nebɣa ad d-nesken ma yella talɣiwin d yinumak umawal n uzeṭṭa
mgaraden gar snat n temnaḍin-a.

4. Asissen n wummud
Ammud i nesseqdec deg tezrawt-a d win yerzan amawal n uzeṭṭa,
axeddim-a yerza tlawin d ayen xeddment s ufus-nsent, akken ad zḍent iselsa d
tɣawsiwin n ccbaḥa, leqdic-a nga-t deg snat n temnaḍin: Ihelfen i yeṭṭafaren i
waɣir n Tamenɣast akked Weqqas i yellan deg waɣir n Bgayet.

5. Tarrayt n ugmar n wammud


Ammud-nneɣ tella-d gar wayyur n furar d yebrir n useggas 2016. Tbedd
ɣef usekles anda neffeɣɣer wannar nesteqsa tilawin leɛmer-nsent seg 34 ar 70 n
yiseggasen acku d nutenti i yecfan ɣef leɛwayed d wansayen n zik.

10
Tarrayti neḍfer d tusridt, am wakken nefka tilelli i yimsulɣa akken ad aɣ-
d-fken akk timussniwin i isɛan. Syin akkin nekkes-d awalen i nuḥwaǧ i
tezrawt-nneɣ.

Anadi-nneɣyebḍaɣef sin n yimuren:

1. Aheyyi n yisteqsiyen send ad neffeɣɣer wennar.

2. Tuffɣa ɣer wennar d ugmar n umawal n uzeṭṭa sɣur tlawin.

6. Asissen n temnaḍin
Tamnaḍt n Ihelfen
Ihelfen d taddart d tamectuḥt, tezga-d deg temnaḍt n Abelsa, tebɛed azal n
40km ɣef waɣir n tmenɣast. Ihelfen yekka-d seg « tahli » d yiwen n ssenf n
useklu yettilin deg yimukan n waman, ilfen d lfakiya i d-yettakk useklu-nni.

Tamnaḍt n Weqqas
Tamnaḍt n Weqqas tezga-d deg usammar n waγir n Bgayet, tebεed fell-as
azal n 27 km, d tin ilan tajumma n 27,28km2.

7. Uguren id-nemlal

Deg tezrawt-a nemlal-d kra n yiɛewwiqen deg wayen yerzan agmar n


wammud, imiur t-id-negmir ara ɣef yiwet n tikkelt.

 Kra n temsulɣa ugint ad nessekles timussniwini d-heddrent acku


ugadent, ayen i aɣ-yeööan ad narru imeslayen-nsent.
 Nufa-d ugur deg usileɣ n yisteqsiyen, amek ara ad nesiwweḍ izen i
temsulɣa acku tuget seg-sent ur ɣrint ara.

8. Asissen n yimsulɣa
Imsulɣa i nesseqsa iwakken ad negmer ammud i nuḥwaɣ deg tezrawt-a, d
tilawin i yesɛan deg leɛmer-nsent gar 34 ar 70 n yiseggasen, acku lḥirfa-ya d
nutenti i as-yessnen. Llan kra n yirgazen xeddmen ula d nutni azeṭṭa maca ur
giten ara.

Imsulγa n temnaḍt n Ihelfen

11
Isem Nnekwa Leɛmer Tuzzuft Tawuri-nsent
DJ K 70 Tawtemt D tameṭṭut n
uxxam
ZM H 63 Tawtemt D tameṭṭut n
uxxam
MH CH 34 Tawtemt D Taxeddamt
deg Radyu n
tamenɣast
G.H F 40 Tawtemt Tasneɣmast
LS S 53 Tawtemt D tafellaḥt
BR M 60 Tawtemt D tameṭṭut n
uxxam.

Imsulɣa n temnaḍt n Weqqas


Isem Nnekwa Leεmer Tuzzuft Tawuri-nsent
Hadda ID 66 Tawtemt D tameṭṭut n
uxxam
Fatma M 45 Tawtemt D tameṭṭut n
uxxam
Ljida H 70 Tawtemt D tameṭṭut n
uxxam
Amina Dj 52 Tawtemt D tafellaḥt

12
1. Tasnalɣa
13
Tasnalɣa d yiwet n tussna i izerwen talɣa n wawal d wamek i yebna, ama
d amyag ama d isem. Tasnalɣa d isem uddis yekka seg sin n wawalen: tussna +
talɣa, awal tasnalɣa ssegzan-t-id deg umawal n tesnilest n Dubois (J.)2 : « Deg
tjerrumt taqburt tasnalɣa tzerrew : talɣa n wawalen ma yella deg tesnilest tatrart
awal n tesnalɣa yesɛa sin yinumak igejdanen : tasnalɣa d aglam n yilugan i
yesselḥawen taɣessa n daxel n wawal. Tasnalɣa d aglam ɣef yiwen n ubrid n
yilugan n tɣessa n daxel n wawal d yilugan n tuddsa n wuddusen deg tefyirt.»

1.1. Tabadut n yisem

Isem d awal id-yemmalen isem n umḍan, aɣersiw neɣ taɣawsa, dayen i


nezmer ad nmas, neẓẓar-it neɣ d tikti kan i nesɛa fell-as, d ayen i yellan d
amadwan. Aya tessegza-t-id F. Sadiqi3 tenna-d: « Isem aḥerfi deg tmaziɣt yebḍa
ɣef snat n taggayin:1-isem amaẓlay, 2-isem amsiher.»

1.2. Isem amaẓlay


D ismawen id-yemmalen ismawen n yimdanen, n tmetti, n tuddar, neɣ n
yidgan.

1.3. Isem amsiher


Yezmer ad yili d isem akmam neɣd isem amadwan, d isem amuddir, neɣ
armuddir. Deg wayen yerzan taɣessa-s n daxel, isem yettbeddil ilmend n tewsit
d umḍan. Γef usatal-a Th. Penkoen4 yenna-d : « D asmil, yettban-d s usemres n
twuri n usentel, deg waya d asemmad usrid neɣ arusrid deg tinawt tamyagant s
teskarin i tt-yettabaɛen, s yilugan ɣer taggara n yimeskanen imawalen, izemren
ad t-id-leḥqen am wakken d akemmel i wis sin, yal isem yettban-d s yiwet seg
snat n tewsatin amalay d wunti, daɣen tuget ssemgiriden gar sin yimḍanen asuf
akked usget.»

2
Dubois (J.) d wiyaḍ, 2002 : 311 « En grammaire traditionnelle la morphologie est l’étude des formes des mots
par opposition à l’étude des fonctions ou syntaxe. En linguistique moderne le terme de morphologie a deux
acceptions principales : 1. La morphologie est la description des règles qui régissent la structure interne des
mots, 2. La morphologie est la description à la fois des règles de combinaison des syntagmes en phrase. »
3
Sadiqi (F.), 1997 : 107 «Le berbère contient deux grandes sous-classes de nom simple :1-les nom propres et 2-
nom communs. »
4
Penkoen (Th.), 1973 : 10 «Le nom en tant que classe, le nom se caractérise par ses emplois en fonction sujet,
complément direct ou indirect dans l’énoncé verbale, par les modalités qui l’accompagnent régulièrement, et
enfin par les déterminations lexicales qui peuvent recevoir des expentions secondaires.Tout nom est caractérisé
par l’un des deux genres, le masculin ou féminin, et la plupart se distinguent entre deux nombres, le singulier et
le pluriel. »
14
1.4. Ticraḍ tigejdanin n yisem
Deg wayen yerzan talɣa, isem ibedd ɣef kraḍ n tecraḍ ad naf tawsit,
amḍan, addad. G. Mounin5yenna-d : « Timerna n tecraḍ d allal n tesnalɣa,
tettili-d s tmerna n walɣacen i ufeggag n wawal, ticraḍ-a d tayunin n
tjerrumt.»

Yenna-d daɣen S. Chaker6« Ticraḍ tigejdanin n yisem bḍant ɣef kraḍ n


yiḥricen igejdanen, sɛan yiwen n uzayer deg tseddast, tawsit, amḍan, addad.»

Am wakken yessegza-d dakken : « Deg tesnalɣa isem amaziɣ, d win i d-


yettbanen s uẓar amawalan, s uskim anisem akked tecraḍ tigejdanin.»7

Isem = aẓar + askim anisem + ticraḍ tigejdanin

1.4.1. Tawsit
D tasmilt tajerrumant i yessemgiriden gar umalay d wunti, d isem unti
yettawin ticraḍ, d netta i yebnan ɣef umalay ; yessegza-d K. Naït-Zerrad 8 :
«Llant snat n tewsatin deg tmaziɣt: amalay akked wunti.»

Deg tmahaqt tawsit* tebḍa γef sin: amalay d unti, mxalafen deg talγa d
unamek.

Amalay:

D talɣa tarucriḍt, d adda n lebni, akken i d-yenna K. Naït-Zerrad9: « Amalay d


win ibedden s umata s teɣra neɣ s uzwir n wadda a, i, u.»

5
Mounin (G.), 2004 : 142 « La flexion est un procédé morphologique caractéristique de certaines langues, qui
consiste à ajouter au radical d’un mot des dits désinences, propre à exprimer les catégories grammaticales.»
6
Chaker (S.), 1984 : 125 «Les marques obligatoires d’un nom constituent trois oppositions binaires qui n’ont
pas toutes le même statut syntaxique, le genre, le nombre, l’état.»
7
Chaker (S.), 1984 : 125 «Morphologiquement, le nom berbère est le résultat de l’association d’une racine
lexicale, d’un schème nominal et des marque obligatoires.»

Nom=racine+ schème nominal +marque obligatoire

8
Naït-Zerrad (K.), 1995 : 44 «Il existe deux genres en berbère : le masculin et le féminin.»
9
Naït-Zerrad (K), 1995 : 44 «Le nom masculin commence en général par une des voyelles initiales.»
15
Ihi amalay s umata ibeddu s teɣra. Azenzaɣ-a n tiɣra ad t-id-nesbeyyen deg
tfelwit-a:

Alɣac Amedya
A Ahawar,aglim,aburi
U udem, ul
I Isaber,ihalumen,iɣiwden

Akken daɣen llan kra yismawen imalayen i ibeddun s tergalin.

Unti
Isem unti* d win i wumi nrennu "t"γer tazwara d taggara n yisem amalay.
K. Naït-Zerrad10 yettwali-t akka : « S umatu iseεεu talγa n umalay s tmerniwt n
"t"γer tazwara akked taggara. »

Ihi ad nesbeggen ticraḍ n wunti deg tfelwit-a:

Amalay Unti
azeṭṭa tazeṭṭat
ihalumen Tihalumit

1.4.2. Amḍan
Amḍan d taggayt tajerrumant i yessemgaraden gar wasuf d usget, asuf
yemmal-d yiwet n tɣawsa, ma d asget yemmal-d ugar n yiwet n tɣawsa.

Γef waya Ou. Aissou 11 tenna-d : « Amḍan d tasmilt tajerrumant


yessemgiriden gar wasuf d usget anda yiwet n talɣa n usget tḍerru s tecraḍ
tisnaɣanin.»

Asebded n usget ɣef wasuf, ɣef waya yenna-d Naït-Zerrad12 : «Amḍan


deg tmaziɣt yebḍa ɣef sin, asuf d usget, nessemgirid gar kraḍ n tsekkiwin n

10
Sadiqi (F.), 1997 : 112 « Le genre en grammaire nous permet de catégoriser les noms. Les noms féminins en
berbère dérivent morphologiquement des noms masculins leur correspondant par l’addition du morphème
discontinue "t-t.»»
11
Aissou (Ou.), 2008 : 54 «Le genre est une catégorie grammaticale qui oppose le singulier et le pluriel ou seul
la forme du pluriel est réalisée par les marques morphologiques spécifiques.»
12
Naït-Zerrad (K.), 1995 : 49 «Le berbère possède’un singulier et un pluriel, on distingue trois types de
pluriels : le pluriel extreme (ajout d’un suffixe) et un pluriel interne (alternance interne), et un pluriel mixte
(suffixe + alternance interne). Il y a une modification de la voyelle interne pour les trois types de pluriel (en
générale "a" devient "i.»»
16
usget; asget uffiɣ, asget agensan, akked usget asemsay, yettili-d ubeddel n
tergalt tamezwarut ɣef kraḍ n tsekkiwin, sumata ʺaʺ yettuɣal ʺiʺ.»

Yenna-d daɣen J. Dubois 13 : « Amḍan d taggayt tajerrumant, i d-


yemmalen amḍan n tɣawsa, neɣ aɣersiw i d-yemmalen ismawen n tayunin i
nezmer ad d-neεzel ad nessiḍen, ad ten-nezdi d igrawen s temegla ɣer ugenses
amzun d agelluz ur neqbbel beṭṭu.»

Deg tfelwit-a ad neɛreḍ ad d-nesbeyyen talɣa n wasuf d usget s kra n


yimedyaten:

Asuf Asget
aɣerban iɣerbanen
Tabruqt Tibruqin
Axanbal Ixanbalen

Deg tanakti-ya tenna-d F. sadiqi 14 : « Amḍan d tasmilt tajerrumant i


yettilin d asuf ilmend n usget, talɣa n useget tettili s talɣa tucriḍ.»

Yenna-d daɣen A. Idir15 : « Ismawen n usget deg tmaziɣt ttwasiliɣen-d deg


wadda n wasuf, talɣa-nsen temxalaf ɛlaḥsab n lebni n yismawen, deg usget
yettili ubeddel.»

1.4.3. Addad
D tasmilt n tjerrumt i yemgaraden gar snat n taggayin n yisem, deg
unamek-a tenna-d Ou. Assou16: « D asmil ajerruman yessemgiriden gar waddad
amaruz d waddad ilelli.»

Deg tesnilest addad d awalec acku amsiwel yezmer ad yefren gar waddad
ilelli d waddad amaruz, yettili waddad ilmend n twuri n yisem.

13
Dubois (J.), 2002 : 339 « Le nombre est une catégorie grammaticale reposant sur la représentation des
personnes, animaux ou objet, désignés par des noms comme des entités dénombrables, susceptibles d’être
isolées, comptées et réunies en groupes par opposition à la représentation des objets comme des masses
indivisibles.»
14
Sadiqi (F.), 1997 : 109 « Le nombre est la catégorie grammaticale opposant le singulier et ou le pluriel, ou
sous forme de pluriel et réaliser par les marques morphologiques spécifiques.»
15
Idir (A.), 2008 : 53 «Les noms pluriels en berbère sont contruits sur la base du singulier, leurs formes varaient
et différents selon la structure de base de nom. Tous les pluriels (sauf exeption) subissent la modification de la
voyelle initiale.»
16
Aissou (A.), 2008 : 60 «C’est une catégorie grammaticale qui assure l’opposition entre l’état libre et l’état
d’annexion. »
17
Tanmegla yellan gar waddad ilelli d waddad amaruz deg talɣa I d-tettili
am wakken daɣen addad ilelli yettili-d daxel n tefyirt deg kra n wattalen.

Addad ilelli
D talɣa tamagnut neɣ d tanaslit n yisem, tettbin-d deg tiɣri tamezwarut
qqaren-as daɣen talɣa tarucriḍt n yisem, dɣa yenna-d S. Sendali17: « Addad ilelli
d talɣa tamagnut n yisem i deg ur yuriz ara ɣer kra n wawalen-nniḍen s ususru.»

Addad amaruz
D talɣa tarucriḍt n yisem, d abeddel n teɣri tamezwarut deg wattalen
ijerrumanen, yenna-d K aït-Zerrad18 : « Addad amaruz n yisem yettban-d s
ubeddel n teɣri tamezwarut deg kra n wattalen ajerrumanen :«S usezwer n "w"
neɣ " y" neɣ s uɣelluy n teɣi tamezwarut.»

Deg tfelwit-a ad neɛreḍ d-nesbeyyen addad ilelli d waddad amaruz n kra n


yismawen :

Addad ilelli Addad amaruz


asɣar usɣar
Tiseyt Tseyt
Izaken Yizaken

 Isem war addad


Akken daɣen llan kra n yismawen ur temgarad ara talɣa-nsen seg waddad
ɣer wayeḍ :

Deg wammud-nneɣ nufa-d anagar yiwen n yisem ur nesɛi ara addad amaruz
"taḍut.»

2. Tasnamka
Immekti–ya yettwasemres i tikkelt tamezwarut deg useggas 1883, d
tussna yettnadin ɣef unamek n wawal (amyag, isem, tanzeɣt), imi yiwen n

17
Bendali (S.), 2007 : 25.
18
Naït-Zerrad (K.), 1995 : 62 « L’état d’annexion du nom se manifeste par une modification affectant sa voyelle
initiale dans certains contextes grammaticaux : préfixation de " w" ou "y "et /ou maintien ou chute de la voyelle
initiale.»
18
wawal izmer ad yesɛu aṭas n yinumak. Temmeslay-d S. Sadiqi19ɣef immekti-ya,
tenna-d : « Tasnamka d aḥric n tesnilest, yettlehi akked wayen icudden ɣer
unamek amezwaru n wawalen neɣ n tefyar.»

Yenna-d daɣen Anne-Marie Broussean et Yves Roberge : «Tasnamka


tasnilsant d tin izerrwen inumak i d-yeskanen amawal akked tjerrumt n tutlayt.
D tussna i iḥerrzen anamek n tesnilest (talɣiwin) akked usemlil (asdukel) n
unamek (tifyar,iḍrisen).»20

2.1. Agetnamek
Mi ara yili yiwen n wawal ila aṭas n yinumak, temmeslay-d F. Sadiqi21ɣef
ugetnamek tenna-d : « Deg tesnamka,agetnamek yeqqar-d" aṭas n yinumak.»

Amedya awal "ixef " deg tmaziɣt isɛa ugar n yiwen n unamek.»

2.2. Aynamek

Aynamek d awal i yesɛan anagar yiwen n unamek, d anemgal n


ugetnamek, yenna-d J. Dubois22 : « Alɣac neɣ awal d iynamken,mi ara sɛun
anagar yiwen n unamek,d inemgalen n wawalen ilan ugar n yiwen n unamek
(igetnamkanen).»

2.3. Iswi n tesnamka


Yettwasegza-d iswi n tesnamka deg udlis n Anne-Marie et Yves
Roberge 23 : « D aglam n ugraw n tsekkirin i yessawḍen asbeggen n unamek i
yal abdar i d-yessiliɣ umsiwel, abaɣur i wemseflid deg wayen yerzan asatal.»

Tasnamka n wawal :
19
Sidiqi (F.), 1997 : 233-234 «La sémantique est par conséquent une branche de la linguistique qui s’occupe de
tout ce qui trait au sens première des mots ou des phrases.»
20
Anne-Marie Broussean et yves Roberge, 2000 : 151 «La sémantique linguistique est l’étude de la signification
qui est exprimée par le vocabulaire et la grammaire des langues naturelles. C’est la science qui s’occupe du
contenu des signes linguistiques (les formes) des combinaisons des signes (syntagmes, proposition,phrase,
textes).»
21
Sadiqi (F.), 1997 : 233-234 « En sémantique, la polysémie signifie une multiplicité de sens. Par exemple le mot
" ixef" en berbère a plusieurs sens.»
22
Dubois (J.), 1999 : 309 «Un morphème ou un mot est monosémique, quand ils n’ont qu’un seul sens par
opposition aux mots qui ont plusieurs sens (polysimiques).»
23
Anne-Marie Broussean et yves Roberge, 2000 : 152 «Décrire l’ensemble des procédures qui permettent
d’assigner une signification à tout Enoncé (E) produit par un locuteur (L) au profit d’un Auditeur (A) dans un
contexte(C).»
19
Isegran n unamek :« Deg tesnamka,awal,anamek, akked unamek amiḍan*i
ɣ-yerzan ugar. D anamek i d-ittbeyyinen s waṭas tulmisin n talɣa
tasnamkant.Kraḍ-a n yigmamen akriḍan; anamek-aseskel-tamselɣult, mačči d
imzirgen, anamek akked useskel, isnin-nsen ur ttwaqqnen ara ɣer usatal. Ma
tamselɣut d timziregt ɣef usatal.»24

« -Azenziɣ asnamkan n yigmamen akriḍan ad t-id-nesbeyyen s


waya:Anamek-tira-tamselɣut =tulmist-asismel-tamadant.»25

Adda n tmiḍrant:«Awalen i yettwassuddsen, sεan ɣef tikkelt yiwet n talɣa


n unamek. Awal yezmer ad yesεu aṭas n talɣiwin, akken daɣen aṭas n yinumak.
Anamek iɣ-yeεnan d anamek amawalen yezdi akk talɣiwin n yiwen n wawal,
yembaεaden ɣef usemkel ajerruman.»26

2.4. Ireṭṭalen
Nezmer ad naf ugar n yiwet n tutlayt deg yiwet n tmurt, ɣas akken
tutlayin-nni yezdi-tent wakal maca mgaradent, anect-a yettawi ɣer unermis
tutlayin.Ɣas akken yiwet n tutlayt tayemmat,maca llant tignatin ideg ilaq ad
nessemres tutlayin-nniḍen.

2.5. Lesnaf n yireṭṭalen

2.5.1. Areṭṭal agensan


Yenna-d A. Berkai27 ɣef usatal-a : « D areṭṭal yemmugen daxel n yiwen
unagraw*utlayan, tutlayt i ireḍlen tezmer ad tili d addad aqbur n tutlayt i d-

24
Anne-Marie Broussean et yves Roberge, 2000 : 1990 «En sémantique du mot,le sens qui nous intéresse
particulièrement est le sens édétique (conceptuel).C’est le sens qui caractérise les formes sémantiquement.
-Les trois membres du triple sens-dénotation-référence sont interdépendants, le sens et la dénotation, qui sont
tous les deux indépendant du contexte. La référence est dépendante du contexte.
25
Anne-Marie Broussean et yves Roberge, 2000 : 190 « La contribution sémantique des membres du triple
comme suite «sens –dénotation –référence = caractérisation-classification-individuation.»
26
Anne-Marie Broussean et yves Roberge, 2000 : 176 « Les mots sont des entités compostes, ils ont à la fois une
forme et un sens. Le sens qui nous intésse est le sens lexical, commun à toutes les formes d’un même mot,
indépendamment des variantes grammaticales.»
27
Berkai (A.), 2002 : 51 « L’emprunt interne [...] C’est un emprunt fait à l’intérieur d’un système linguistique.
La langue prêteuse est soit un état ancien de la langue emprunteuse, c’est le cas par exemple pour les emprunts
savants des langues romanes au latin ; soit une langue génétiquement apparentée à la langue d’accueil ou un
20
ireḍlen, amedya ɣef waya, areṭṭal n tutlayin tirumaniyin seg tlaṭinit; neɣ d areṭṭal
seg tantaliwin n yiwet n tutlayt.

Aṭas n yireṭṭalen i d-ikecmen ɣer teqbaylit. Awal"amaziɣ", d amedya,


yewwi-t-id Yidir Ɛemran seg tmeslayin n Lmerruk.»

2.5.2.Areṭṭal uffiɣ
D areṭṭal n wawal seg tutlayt ɣer tayeḍ, yenna-ddaɣen K. Berkai ɣef waya:
« D areṭṭal n wawal seg tutlayt i yellan d taberranit s cwiṭ neɣ s waṭas ɣef tin i d-
ireḍlen.»28

Areṭṭal-a d win yebḍan ɣef tesmilin neɣ ɣef tsekkiwin:

Areṭṭal yettwaɣerden
Yesbaddu-d aya A. Berkai29 : « D areṭṭal anda talɣa i d-yettwareṭlen tuɣ
amkan deg temsukt tutlayant n tutlayt i d-ireḍlen.»

Areṭṭal imerwi
Yenna-d daɣen : « Yettwasileɣ s wadda neɣ s uswil n yiwet n tutlayt akk d
wadda neɣ aswil n tutlayt-nniḍen.»30

Arreṭṭal abruyan neɣ arwas anamkan


« D aseqdec n unmik*aberrani i yesɛan assaɣ akk d talɣa n wawal neɣ
ummsil* yellan yakan deg tutlayt i t-id-ireṭlen neɣasnulfu-ines deg tutlayt-
nni.»31

Arwas asnalɣan
« D asnulfu n ummsil amaynut i ibedden ɣef temsukt n ummsil aberrani
iɣef i d-nerṭel awal-nni.»32

dialecte d’une langue. Beaucoup d’emprunts de ce type sont totalement intégrés par le kabyle. Le mot
« amaziɣ », par exemple, est un emprunt fait par Yidir Ait Amrane aux parlers marocains.»
28
Berkai (A.),2007 : 36 «L’emprunt externe est un emprunt à une langue qui à des degrés fort variables est
étrangère par rapport à la langue d’accueil.»
29
Berkai (A.),2007 : 36.
30
Berkai (A.), 2007 : 36«L’emprunt intégré est un emprunt où la forme empruntée est moulée dans la structure
linguistique d’accueil.»
31
Berkai (A.), 2007 : 37 «L’emprunt ne concerne ici que le signifie du terme étranger qui mis en rapport avec
une dénomination déjà disponible en langue emprunteuse ou à créer dans cette langue.»
32
Berkai (A.), 2007 : 37 « Il s’agit de la création d’un nouveau signifiant dont la structure est calquée sur celle
d’un signifiant étranger, dont on emprunte le signifié.»
21
Taɛrabt
« Akeččum s telqay n tutlayt taɛrabt ɣer Tamazɣa, yessefsex tamurt n
yimaziɣen, tayunt-nsen tamawalant tettwansel, nnulfant-d aṭas n tmeslayin
yemwezzaɛen deg trakalt wessiɛen.»33 Md: Aɣerbal , imect.

Adaterṭal
« D arreṭṭal s ɣur tutlayt taberranit, ur nbeddel ara neɣ ur as-yeḍri ara
ubeddel, ara t-yeööen ad yekcem deg tutlayt.»34

« D arreṭṭal i yettusmersen am uferdis aberrani, mazal ur yekcim ara deg


unagraw*utlayan i t-id-ireṭlen.»35

33
Mahrouche (M.L.),2000-2002 : 51 « La pénétration de la langue arabe aux fins fonds du maghreb a fait
éclater l’unité territoriale de l’amazighofonie, son unité lexicale c’est désagrégée, d’où l’apparition des
dialectes et des parlers éparpillé sur une aire géographique étendue.»
34
Idir (M.), 2009-2010 : 117 « Il s’agit d’un emprunt à une langue étrangère qui n’a pas subi de changement
pouvant l’adapter à la langue d’ccuueil.»
35
Berkai (A.), 2007 : 36 «C’est un emprunt perçu par l’usager comme un élément étranger. Il s’agit d’un
emprunt n’est pas encore intégré par le système linguistique d’accueil.»
22
Deg uḥric-a aneggaru ad neɛreḍ ad neg tasleḍt i yal isem deg wammud i
d-negmer aya nga-t s ttawil n tfelwiyin, tasleḍt-a tebḍa ɣef kraḍ n yiḥricen:

1. Tasleḍt tamsislant.

2. Tasleḍt tasnalɣant: Deg-s nefka-d i yal isem ticraḍ-is


tigejdanin: Amalay, unti , asuf, asget, addad ilelli , addad amaruz.

23
3. Tasleḍt tasnamkant:Deg-s nefka-d i yal isem anamek-is; deg-s neglem-d
taɣessa n yal isem.

1.Tasleḍt tamsislant

Aserwes deg uswir n temsislit

Agemmay: Dagraw n yisekkilen yebḍan ɣef sin n yiḥicen, aḥric


amezwaru d aḥric n teɣra, aḥric wis sin d tirgalin.

a.Tiɣra: llant ukkuẓ(04) n teɣra deg tmaziɣt: «A» «U » «I » «E».

Asekkil API (Tamaheɣt) API (Takbaylit)


“A’’ a[a:];[ǎ] [a]
“U” u [u:] ;[ŭ] [u]
“I” i [i:]; [ĩ] [i]
“E” e [ê];[ĕ] [ə]
“O” O [o:];[õ] /

b.Tirgalin:

Asekkil API API


B [b] [b] ; [v]
c/č [š]; [ ʃ ] [ ʃ ]; [ tʃ ]
D [d] [d] ; [ð]
Ḍ [đ];[ḍ] [ðˤ]
F [f] [f]
G [g] [g] ; [gˤ]
Ğ [g];[g’];[gʸ] [dz]
H [h] [h]
Ḥ / [ħ]
J [ž];[ʒ] [ʒ]
K [K] [k] ;[ c]
L [l] [l]
M [m] [m]
N [n] [n]
Г [R] [ʁ]
P / [p]
Q [q] [q]
R [r] [r]

24
Ṛ / [rˤ]
S [s] [s]
Ṣ / [sˤ]
T [t] [t] ; [Ө]
Ţ / [ʦ]
Ṭ [ṭ] [ť]
W [w] [w]
X [x] [x]
Y [j] [J]
Z [z] [z]
Ẓ [ẓ] [zˤ]
Ʃ / [ʕ]
Kʷ /K ̊ / [kʷ]
X ʷ/X ̊ / [xʷ]
Q ʷ/Q ̊ / [q ʷ]
Гʷ/Г ̊ / [ɣʷ]
Pʷ /P ̊ / [pʷ]
Bʷ/B ̊ / [bʷ]

* Tamawt :

Kʷ /K ̊ ;X ʷ/X ̊; Q ʷ/Q ̊; Гʷ/Г ̊; Pʷ /P ̊; Bʷ/B ̊: ur llin ara di tmahaqt.

Tira tamsislant n wammud-nneɣ :


Uṭṭun Ihelfen Weqqas
01 [izâken] [aħram]
02 [tawsit] [agˁərtil]
03 [talŭheMit] /
04 [ahwar] [aħram]
05 [aglim] [aglim]
06 [ibelšakit] [Өasumta]
07 [isaber] /
08 [abŭri] /
09 [ađafŭr] [Өasumta]
10 [asedăkan] [abSat]
11 [ takđenfest] [agˁərtil]
12 [isewsew] /
13 [taTŭlt] /
14 [tisânit] /
15 [Ṭbeygâ] [Ṭˁbaq]

25
16 [titawilt] [Ṭˁbaq]
17 [tisejt] [Ṭˁbaq]
18 [lg’eFâ] [ӨaṬela ʕ Ө]
19 [tabruqt] /
20 [tađûft] [Өaðˁuṭˁ]
21 [aẓeṬă] [azəṭˁa]
22 [inẓâđen] [inzˁa ðˁən]
23 [asRar] [asʁar]
24 [aglim] [aglim]
25 [ihalŭmen] [imurar]
26 [taRalimt] [aʁanim]
27 [Sabŭn] [Sabun]
28 [aRil] [iʁil]
29 [asagalăm] [im ʃ əṭˁ]
30 [amenzăz] [aẓˁəṬˁa]
31 [tinili] [ӨizdiӨ]
32 [jegâten] [ifaGagən]
33 [axritab] [Өayazelt]
34 [ithathafen] [ifaSen]
35 [tašerbit] [ӨafunarəӨ]
36 [iRiwden] [ustu]
37 [aRerban] [aʁərbal]
38 [tistant] tӨisagnit]
39 [axenbal] [aħambal]
40 [âlâm] [ulman]

*Tamawt :

Tirgalin tussidin nattaru-tent deg temsislit n tmaziɣt s talɣa tameqqrant n


usekkil:[ B] ( targalt "bb" ),[D] (targalt " dd"), atg.

1.Tiɣra*:

Deg tmaheɣt tiɣra d tid yellan deg teqbaylit ulac aṭas n temgerda acku d
yiwet seg tentaliwin n tmaziɣt dacu yella wanda gmant deg tmaheɣt; tiɣra
akken itent-id yessissen Malberg, d imesla i d-nettegsusru, anda abrid n wuzwu
seg ugranzaz alamma d ancucen yeldi, azwu ur d-yettmagar ara ugur deg ubrid-
is.

26
Anagraw aniɣri : S umata tamaziɣt tbedd ɣef unagraw aniɣri yesɛan kraḍ n
teɣra [a], [i], [u], d win i wumi qqaren anagraw aniɣri adday neɣ anagraw aniɣri
akerḍisan, acku azenziɣ n wadeg n ususru-nsent yesɛa talɣa n ukerḍis.

Md :

Tiγra Ihelfen Weqqas


[a] aγil, aḍafur , ahwar aḥram, agertil, aglim
[u] aburi, tattult, tahalummit ustu, imura, ulman
[i] isaber, tinili, tiseyt iγil, imceṭ, ifassen

Agsusru n teɣra :
Tiɣra tanɣanin : deg ugsusru n teɣra (a), (é) d (i) iles ad yettali kra kra ɣer
waneɣ , azenziɣ n yimi ad yettader ma d win n tenkart ad yettali.

Tiɣra :" a ""é " "è ""i" nsemma-yasent tiɣra tanɣanin n daxel acku deg usileɣ-
nsent yettili yiles ittdewwir ɣer lǧiha n wanɣi.

Tiɣra yeldin d tiɣra ireglen : D tid i d-yettbanen s tfesniwin n urẓam n


yimi, ad d-naf ukuẓ(4) n tfesniwin :

 Tafesna tamezwarut n urẓam:D arẓam akk amecṭuḥ yellan gar n


yiles d tama n ufella n yimi, alday-a yemmal-d tiɣra turgilin am: “i ”d “u”.
 Tafesna tis snat n urẓam: D alday yellan nnig n urẓam amezwaru, d
win i d-yemmalen tiɣra tizgnurgilin am: “e” d “o”.
 Tafesna tis kraḍ n urẓam: D alday yellan nnig kan n win n tfesna
tis snat, yemmal-d tiɣra tizgneldiyin am: “é”
 Tafesna tis kuẓ n urẓam: D alday akk ameqqran yellan gar n yiles d
tama n ufella n yimi, yemmal-d tiɣra timeldiyin am “a”.

Tiɣra tikernayin d teɣra tirkernayin :ad naf :


- Tiɣra tikernayin (o - u): ttilint s udewwer n wancucen.
- Tiɣra tirkernayin (a - i): ad naf ancucen ur dewwren ara.

Tiɣra timiyyin d teɣra tinzaranin :


 Tiɣra timiyyin: Asmi ara yali wulwiɣ ad yergel abrid i wezwu n
wanzaren dɣa ad iɛeddi seg uqemmuc.

27
 Tiɣra tinzaranin: Mi ara yader wulwiɣ anda azgen n wezwu ad d-iɛeddi
seg wanzaren azgen-nniḍen seg yimi;

Tineggura-ya ur ttilint ara s tugget am tiɣra tinzaranin deg tutlayin n umaḍal s


umata, am tafransist aṭas n teɣra d tanzaranin.

Tizegniɣra: Tizegniɣra yellan deg tmaziɣt d [y] d [w] i izemren ad ttwanṭaqent


d tiɣra , zemrent d tirgalin.

Tiγri tilemt :D asekkil ur d-nettwanṭaq ara, yissishil kan asusru n tergalin

Md :aḥambel, ifeggagen.

Maca di tmahaqt tesɛa azal d ameqran txeddem asemgired gar yizri d wurmir,
tetilid deg tazwara n wawal.

Ulac deg ummud-nneγ maɛna nezmer ad nefk amedya.

Md : eddunet.

2.Tirgalin *: D isekkilen i i nrennu i teɣra akken ad tt-id-nenṭeq, d yiwet n


tergalt

tezmer ad tesɛu ugar yiwen n lmenṭeq.

1) Tiggaɣin : d tirgalin anda argal n uzenziɣ yemmed itebɛ-it ulday


amedya:[b], [d], [k], [g], [q], [t].

Md:

Tirgalin Ihelfen Weqqas


[b] Axenbal aḥambal
[d] Aseddakan Tizdit
[g] Yegaten Ifaggagen
[q] Taburaqt ṭṭebq
[t] Tinili taḍut

 Tiggaɣin tirenzaranin neɣ timiyin: ulwiɣ yettali d asawen ireggel


abrid n wanzaren, azwu yetteffeɣ-d kan seg yimi am: [ b]
 Tiggaɣin tinzaranin : ulwiɣ yettader d akessar ileddi ubrid n
wanzaren , azwu yettekk-d seg yimi d wanzaren

28
2)Tizenzaɣin : d tirgalin anda abrid n wuzwu ur yemmid ara, yezmer ad
ikemmel, daɣen qqaren-asent timeɣlalinneɣ tikemmelin am [:f], [s ] tirgalin
tizenzaɣin.

Md:

Tirgalin Ihelfen Weqqas


[f] aḍfur ifeggagen
[s] isaber aswal

3) Tigɣanzaɣin : d tirgalin id-yettbanen beddunt s tiggeɣt ttfakant s tenzeɣt


mačči d tussda n tergalt maca d yiwet n tergalt am [ts] d tin ur nettaf ara deg
tmesayt n yicenwiyen.

4)Tizefzafin:Aɛrur n yiles yettader,yettili ɣer tama n udlugel, arzam-nni


amecṭuḥ n tlemmast n yiles-nni seg i d-itteffeɣ wuzwu yettzefzif, [s],[z]

5) Timidasanin d tesmamayin : Iles yettḥaz aneɣ anda azwu ittekk-d s idis n


wugur tteffɣent-d tergalin timidisanin: ad d-naf tesɛa:[l]. [r]

6) tuffayin: deg tmeslayt n ttergit ad naf imesla i it-ḥuza tuffayt d: [ṭ], [ḍ];[ẓ]

Md:

Tirgalin Ihelfen Weqqas


[ḍ] aḍafur taḍut
[ẓ] aẓeṭṭa aẓeṭṭa
[ṭ] ṭṭbeyga ṭṭebbaq

G.T: [ṣ], [ṛ] d tuffayin yellan deg teqbaylit macca deg tamaheɣt ulac-itent.

7.Tirgalin timawin : [b] ,[d] , [t]

Tirgalin Ihelfen Weqqas


[b] tacarbit aγerbal
[d] aseddakan tizdit
[t] tawsit Tasumta

8.Timsanzarin: [m],[ n]

Tirgalin Ihelfen Weqqas


[m] ihalumen imurar
29
[ n] inzaḍen aγanim

9.Tirgalin timeγriyin (timsiwal): Ma yella urgagay n yinzizen n taγuct,tirgalin


i d-ttefγen qqaren-asent tirgalin timeγriyin akka am[b] ,[d],[g],[r],[h], [l],
[m],[n], [γ],[y],[z].

Tirgalin Ihelfen Weqqas


[b] tacarbit Aɣerbal
[d] aseddakan tizdit
[g] ṭṭbeyga tisegnit
[r] aburi imurar
[h] ihalumen /
[l] tinili ulman
[m] aglim aḥram
[n] inzaḍen tafunart
[γ] asγar aγanim
[y] yegaten tayazilt
[z] amenzaz tizdit
[w] ahwar aswal

10.Tirgalin tiɛeẓẓugin: Ma ulac argagay n yinzizen n taɣuct ,tergalin i d-


ttefɣen qqaren-asent tirgalin tiɛeẓẓugin.Gar-asent ad naf : [s], [f] ,[t]….

Tirgalin Ihelfen Weqqas


[t] taγalimt tagertilt
[s] isaber abssat
[f] aḍafur tafunart

II. Adeg n ugsusru:

Iwakken ad nessegsusru tirgalin ilaq ad nesseqdec igmamen n usiwel anda


ad naf tirgalin:

a) Tincucanin: deg-s:

- Targalt tancucant taḥerfit [m] d tussidt [M]

-Targalt tancucant tazenzaɣt [ḇ] akked teggaɣt [b] d tussidt-ines [B]

30
targalt tancucant taggaɣt [b] d tin ara d-naf deg yal timeslayin n tmaziɣt, maca
tazenzaɣt [ḇ], ad tt-naf kan deg tmeslayin tizenzaɣin am teqbaylit d tmeslayt n
Lmerruk,

b) Tuglanin: D tirgalin i nettaf deg tuget n tmeslayin timaziɣin:

[d],[t] tiḥerfiyin d tussidin : [D],[T]

Daɣen tizenzaɣin [ḏ] d [ṯ]

c) Tulwiɣanin: tirgalin tulwiɣanin d: [ḵ], [g],[K],[G]

Tulwiɣanin [k] d [g]tiggaɣin d tid i nezmer ad ten-t-naf d :

- [ḵ] d [ǥ] tizenzaɣin deg tmeslayin n tmaziɣt ugafa am: teqbaylit.


- Neɣ d tujicin [c]d [ǧ] am tameslayt n lmerruk

d) Taclalant : targalt taclalant i nettaf deg tmeslayin n tmaziɣt d [q] taḥerfit


akked [Q] tussidt.

e) Tankaranin: ad d-naf [ɛ],[ḥ] ti d tid yellan deg ugraw n tutlayin n tmaziɣt,


maca [ɛ] d [ḥ]ur ten-t-nettaf ara deg tmeslayt n yimuhaɣ acku ssexdamen deg
wadeg-nsent tinɣanin[ɣ] d [x].

f) Tinɣanin: d [ɣ] d [x] ad naf daɣen d akken tezmer ad tili tussidt n [ɣ] d [q]

am: [yeɣra] ~ [yeqqar] deg teqbaylit.

g) Tagranzazant: [h] d tagranzazant yettilin deg wakk timeslayin n tmazɣa

Timawin :

1. Tiɣra :

Tiɣra Ihalffan Awaqass Tamawt


a→ ݅ aɣil iɣil Abeddel n tɣra
a→ ‫ݑ‬ alam Ulman Abeddel n tɣra d
tmerna n thrayt
ă→ ܽ aẓeṭṭă aẓeṭṭa Timllilit n tɣra

G.T :ă→ ‫݈ܽݐ‬ɣa taɣezfant ssexdamen- tt deg Ihelfen ma yella deg Weqqas ulac it.
31
â→ talγa tawezlant. Md : tâsanit

û→ talγa tawezlant. Md : taḍûft

ŭ→ ‫݈ܽݐ‬ɣa taɣezfant. Md :talŭhemmit

2. Tirgalin :

/ɛ/: di tmahaqt ulac-it.

Md:Taɛrabt tarabt

/ Ḥ/: tettuɣal d [x].

/ ṱṱ/ : ur tesɛin ara imuhaɣ.

Tirgalin Ihelfen Weqqas Tamawt


x→n Axenbel aḥembel Abedl ilmend n
ususru
n→m Axenbel aḥembel Abedel ilmend n
ususru
n→l aɣerban aɣerbal Abedel ilmend n
ususru

1. Tasleḍt tasnalɣant

Tasleḍt deg uswir n tesnalɣa

a.Talɣa :
1.Tawsit :
Ihalffan Awaqass
32
Amalay Unti Amalay Unti
Izaken / aḥram taḥramt
/ tawsit agertil tagertilt
/ taluhemmit / /
Ahawar / aḥram taḥramt
Aglim / aglim taglimt
ibelcakit / tasumta
Isaber / / /
Aburi / / /
aḍafur / / tasumta
aseddakan / abssat tabssat
/ takdenfast agertil tagertilt
Isewsew / / /
/ tattult / /
/ tasanit aṭallaɛ taṭallaɛt
/ ṭṭeyga ṭṭbeq /
/ titawilt ṭṭbeq
/ tiseyt ṭṭbeq /
/ tiseskert / /
/ lgeffa aṭallaɛ taṭallaɛt
/ tamennast / /
/ taduft / Tadut
aẓeṭṭa taẓeṭṭat aẓeṭṭa taẓeṭṭat
inẓaḍen / inẓaḍen /
asɣar
ihalumen tahalumit imurar tamrart
/ taɣalimt aɣanim taɣalimt
aɣil / iɣil tiɣilt
asagalam / imceṭ timceṭ
amenzaz / aẓeṭṭa /
/ tinili izdi tizdit

Yegaten / ifeggagen /
Axritab / / tayaẓilt
ithathafen / ifassen /
/ tacarbit afunar tafunart
aɣarban / aɣarbal taɣarbalt
Ssabun tassabut ssabun tassabunt
iɣiwden / ustu /

33
Timawin :

*Nufa-d ulac temgerda gar tantala n Ihelfen d tin n Weqqas deg usileɣ n
yismawen untiyen,asileɣ-a yettili-d ama s tecraḍ :( t−‫ )ݐ‬neɣ ( t− ) ɣer tazwara
neɣ ɣer taggara n yisem,anect-a dayen i nufa deg wammud-neɣ deg imedyaten-
nni i yellan deg tfelwit yezrin.

Md :Ihalumen~‫݅ݐ‬ℎ݈ܽ‫݊݅ ݉ݑ‬. (Ihalffan)

Aɣerbal~ܶܽɣ݁‫ݐ݈ܾܽݎ‬.

*Talγa n yismawen imalayen d tin ibeddun s teγra anecta dayen i nufa deg
wammud-neγ deg imedyaten-nni i yellan deg tfelwit yezrin.

Md: Aburi,amenaza,asagalam. ( Ihelfen)

Ustu,agertil,iγil.(Weqqas)

* llan kra n wawalen sɛan yiwet n tewsit. Deg wammud-nneɣ i id-negmmer deg
snat n temnaḍin-a( Ihelfen akked Weqqas) nufa-d llan kra n wawalen sɛan
yiwet n tewsit zemren ad illin d untiyen neɣ d imalayen kan.

Md :Deg temnaḍt n Ihelfen :

Izaken , ahawar d ismawen war unti.

Taɣalimt,taḍuft d ismawen war amalay.

Md:Deg temnaḍt n Weqqas:

Ifeggagen, ustu d ismawen war unti.

Tayazilt,taḍut d ismawen war amalay.

*Deg unamek assaγ gar umalay d unti yezmer ad yili:

 Assaγ n usemẓi :
Md : ihalumen~‫݅ݐ‬ℎ݈ܽ‫݊݅ ݉ݑ‬
aγerban~‫ݐܾ݊ܽݎ݁ߛܽݐ‬.
imceṭ~timcaṭ
Aḥram~taḥramt( Weqqas)
 Assaγ n usemγer:
Md : aγalim~‫ݐ ݈݉݅ܽߛܽݐ‬. (Ihelfen)
34
tabssat~abssat.(Weqqas)
 Assaγ n usmenyir:
Md: aburi ~ taburit(Ihelfen)
afunar~‫ݐݎ݊ݑ݂ܽݐ‬.(Weqqas)
 Agraw /Aferdis
Md: ssabun~‫ݐ݊ݑܾܽݏݏܽݐ‬.(Ihelfen,Weqqas).
 Assaγ n tuzzuft
Md: armas~ tarmast (Ihelfen).

2.Amḍan :

Ihalffan Awaqass
Asuf asget asuf asget
Izaken izeknan aḥram Iḥarman,iḥramen
Tawsit tiwsatin agertil Igertal,igertilen
taluhemmit tiluhemmitin / /
Ahwar ihwaren aḥram iḥarman,iḥramen
Aglim igliman aglim igliman
ibelcakat ibelcakit tasumta tisumtiwin
Isaber isebran / /
Aburi iburyen / /
Adafur idafran tasumta tisumtiwin
aseddakan iseddakanen agertil Igertilen,igertal
Isewsew isewsawen / /
Tattult tittulin / /
Tisanit tisanatin taṭṭalaɛt tiṭṭlaɛin
ṭṭeyga ṭṭeygatin ṭṭebeq ṭṭebeqat
Titawit titawilin ṭṭebeq ṭṭebeqat
Tiseyt tiseyin ṭṭebeq ṭṭebeqat
Lgeffa lgeffatin taṭṭalaɛt tiṭṭlaɛin
taḍuft / taḍut /
aẓeṭṭa iẓeṭṭwan aẓeṭṭa iẓeṭṭwan
inzeḍ inzaḍen inzeḍ inzaḍen
asɣar isɣaren asɣar isɣaren
Ahalum ihalumen amrar imurar
taɣalimt / aɣanim iɣanimen
aɣil iɣalen iɣil iɣalen
asagalam isagalamen imceṭ imceṭen
amanzaz imanzaz aẓeṭṭa iẓeṭṭwan
Tinili tiniliyin tiẓtit tiẓdiyin
/ yegaten afeggag ifaggagen
35
/ ithathafen afus ifassen
Tacarbit / tafunart tifunarin
aɣerban iɣerbanen aɣerbal iɣarbalen
Ssabun / ssabun /
/ iɣiwden ustu /
Tabruqt tibruqin / /
Axanbal ixanbalen aḥambel Ihambalen,iḥambal
Tistant / tisagnit tisagniwin
Axritab / tayaẓilt tiyaẓilin

*asget amalay :

1. S temlellit n teγri ˝a ˝yettuγal d ˝i˝ γer tazwarra n ufeggag d tmerna n


tehrayt˝en˝ γer taggara n ufeggag.

Md:(Ihelfen)

ahwar~ihwaren

aburi~iburiyen

aseddakan~݅‫݊݁݊ܽ݇ܽ݀݀݁ݏ‬.

Md: (Awaqass)

aḥram~iḥramen

agertil~igertilen

asγar~isγaren

2. S temlellit n teγri ˝a˝yetuγal d ˝i˝d ˝a˝∅ γer tazwara,d tmerna n tehrayt ˝an˝γer
taggara n ufeggag.

ur nufa ara imedyaten deg ummud-nneγ ayen aγ yeǧǧan ad naf amedya s


γur-neγ.

Md: afray~݂݅݁‫݊ܽݕݎ‬.

3. S temlellit n teγri ˝a˝/˝i˝ d tussda n tergalit ˝l˝ d tmerna n tehrayt ˝n˝ γer
taggara n ufeggag.

ur nufi ara imedyaten deg wummud-nneγ dayen ad aγ- yeǧǧan ad naf


amedya s γur-neγ.

36
Md: axellal~ixellalen.

4.S temlellit n teγri ˝a˝/˝i˝ d tmerna n tehrayt n˝ yen ˝ γer taggara n ufeggag.

Md: aburi~ iburiyen.

*Asget unti:

1.S temlellit n teγri ˝ a˝/ ˝i˝ d tmerna n tehrayt ˝in˝ γer taggara n ufeggag.

Md:(Ihelfen)

tattult~tittulin

taburt~tiburqin

- (Awaqass)

tasumta~tisumtiwin

tafunart~tifunarin

2. S temlellit n teγri ˝a˝/˝i˝ d tmerna n tehrayat ˝yin˝ γer taggara n ufeggag.

ur nufi ara imedyaten deg wummud-nneγ dayen ad aγ - yeǧǧan ad naf


amedya s γur-neγ.

Md: tamezwayt~‫݊݅ݕܽݓݖܽ ݉݅ݐ‬.

3.S temlellit n teγi ˝a˝/˝i˝ γer tazwara n ufeggag d ˝a˝/˝u˝ deg tlemmast n
ufeggag.

ur nufa ara imedyaten deg wummud-nneγ dayen ad aγ - yeǧǧan ad naf


amedya s γur-neγ.

Md: talaba~tiluba.

G.T:Deg wammud-a i id-negmer nufa-d kra n yismawen wer asuf neɣ war
asget.

Md:

taḍuft,taɣalimt , tacarbit [war asget]. (Ihelfen)

37
Yegaten;ithathafen ;iɣiwden [war asuf]. (Ihelfen)

Md:

Taḍut, ustu, [war asget].(Weqqas).

3.Addad :

Addad d awalec acku amsiwel yezmer ad yefren gar waddad ilelli d waddad
amaruz.Yettili waddad ilmend n twuri n yisem

Ihalffan Awaqass
Ilelli Amaruz Ilelli Amaruz
Izaken Yizaken aḥram uḥram
Tawsit Twsit agertil ugertil
taluhemmit tluhemmit / /
Ahwar Uhwar aḥram uḥram
Aglim Uglim aglim uglim
Ibelcakit Yibecakit tasumta tsumta
Isaber Yisaber / /
Aburi Uburi / /
aḍafur uḍafur tasumta tsumta
aseddakan useddakan abessat ubessat
Isewsaw yisewsaw / /
Tisanit tsanit aswal uswal
Titawilt ttawilt ṭṭebaq /
Tiseyt tseyt ṭṭebaq
taḍuft / taḍut /
aẓeṭṭa uzeṭṭa aẓeṭṭa uzeṭṭa
inzaḍen yinzaḍen inzaḍen yinzaḍen
Asγar usγar asγar usγar
ihalumen yihalumen imura yimurar
Taγalimt tγalimt aγanim uγanim
Aγil iγil yiγil
Asagalam usagalam imceṭ yimceṭ
Amenzaz umanzaz aẓeṭṭa uzeṭṭa
Tinili tnili tizḍit tzdit
Igaten yegaten ifaggagen yifaggagen
Axritab uxritab tayazilt tyazilt
ithathafen yithathafen ifassen yifassen
Tacarbit tcarbit tafunart tfunart
Aγarban uγarban aγerbal uγarbal
Iγiwden yiγiwden ustu wustu

38
Allam ullam ulman wulman
Axenbal uxenbal aḥambel uḥambel
Tistant tstant tisagnit tsagnit

Timawin:

*Mi ara yili yisem deg waddad ilelli ibeddu s ˝a˝γer waddad amruz ˝a˝yettuγl
˝u˝.

Md:

aγerban~‫ܾ݊ܽݎ݁ߛݑ‬,axenbal~‫݈ܾܽ݊݁ݔݑ‬. (Ihelfen)

aḥram~‫ݑ‬ḥram,aγanim~uγaɣanim~‫ݑ‬ɣܽ݊݅݉ (Weqqas)

*Mi ara yili yisem deg waddad ilelli ibeddu s ˝i˝γer waddad amruz ˝i˝ yettuγl

˝y˝.

Md:

izeken~yizeken,isewsew~yisewsew. (Ihelfen)

ifassen~yifessen,imceṭ~yimceṭ. (Weqqas)

*S uγelluy n teγri deg yisem unti.

Da d addad ilelli i d talγa tucriḍt.

Md:

tinili~tnili,tisanit~tesnit.( Ihelfen)

tafunart~tfunart,tayazilt~tayazilt.(Weqqas)

*Deg wammud-nneγ ad d-naf anaggar yiwen n yisem “taḍut” ur nesɛi ara


addad amaruz

b.Anamek
Tafalwit n wammud amawalan
Uṭṭun Ihelfen Weqqas Anamek
01 yiwen n ssenf gar lesnaf i d-yettak
uzeṭṭa,taḍuṭ-is d tamellalt,ulman-is d
39
Izaken Aḥram ilemmasen, ustu-ines d areqqaq,deg tehri
yesɛa ukuẓ n yiɣallen,ma yella deg teɣzi
akken yebɣa yiwen.

02 Yemmug am uḥram,maca mačči s taḍut id


Tawsit Agertil yettmaga, s nnilu; ustu-ines d azehran
Srusayna-t deg lqaɛa i wussu neɣ i cbaḥa.

03 D taɣawsa n ccbaḥa,tettwaɛellaq daxel n


Taluhemmit yixxamen,tesɛa imi d aqer d aɣenllan
/ imuhaɣ ttɛeliqen-tt i yileɣman-nsen

04 D aḥram,ttessun-t ladɣa deg wussan n


tmeɣriwin, d aɣezfan,xeddmen-t s kuẓ n
Ahwar Aḥram yiniten,azeggaɣ,arbiɛi,ačini,aberkan,yettaw
i aṭas n taḍut ɣef waya itteffeɣ-d d aẓayan.

05 Aseqcer-ines yuḥwǧ aṭas n lweqt,


xeddmen-as imuhaɣ aṭas n dwawi yellan
deg ugama, am useklu n thaggart acku
tettarra-t d afsas.iwakken ad ttwaksen
yinzaḍen yellan deg uglim-nni ilaq ad
Aglim Aglim yeqqim ssmana daxel n waman, syin ad
yettwasbeɣ s yini i i hwaǧenttmuhaɣ, ma
yella tebɣa tmeṭṭut a d tẓeṭṭ yes ilaq ad t-
ccereg akkenad yuɣal d lexyuḍ.

06 Yesɛa talɣa n tsumtiwin n tura deg tugget-


nsen teɣzi-nsen azal n 60cm deg tehri azal
Ibelcakit Tasumta n 30cm,ini-ines dima d aqahwi,xeddmen-t s
uglim n lmal aqdim.

07 Isaber xeddmen-t yimuhaɣ tama tama n yihen deg


tegrest yekkaf-as lḥuman,daɣen
/ xeddmen-t deg unebdu wac ad yerr aḍu.

08 Aburi xeddmen-t yimuhaɣi ucebbeḥ n yixxamen


yesɛa aṭas n yiniten, Deg telmmast-is
tcebiḥen-it s lmrayat.ẓeṭṭen-t tlawin s taḍut
/ tazehrant, ulac axxam ɣer yimuhaɣ ur
nettaf deg-s aburi.

09 D tasumta am tsumtiwin
40
akk,llanttɣezfaninakk daɣ llant twezlanin
Aḍafur Tasumta temmug s taḍut zeṭṭen-tt tlawin tesɛa aṭṭas n
yiniten ladɣa azeggaɣ ,aberkan ,arbiɛi,
aqehwi.

10 Ttessun-t deg lqaɛa yal ass,yesɛa aṭas n


yiniten ttbeddilen yiniten-ines ɛla ḥsab n
Aseddakan Abessat/aḥram yiniten n yicettiḍen.yettwaxdem s yicttiḍin
n yicttiḍen n yiselsa iqdimen.

11 D agertil yemmug am uḥiḍur, llan wid it-


Takḍenfast / itessun deg lqaɛa llan sentaḍen-tɣer
lḥiḍ,zeṭṭen-t tlawin s taḍut.

12 yemmug s usɣar n ufeẓẓu,yettwaẓṭṭen s


uglim,llan kraḍ n lesnaf:ameqqran
Isewsewen ttɛeliqen-t yimuhaɣ deg yixxamen i
/ ucebbeḥ. ma sin-nniḍen d imectaḥ,yiwen
ttɣumun yes iɣi,wayeḍ ttfessiren deg-s
afermaö.
13 D taɣawsa temmug i uccbeḥ n
yileɣman,ẓeṭṭen-tt tlawin s yinẓaḍen n
Tattult / taɣɣat taberkant, tettawi aṭas n lweqt
akkedljehd.

14 d taynant tela sin n yifassen,llan deg-s sin


lesnaf tameqqrant d tmectuḥt, akken i
Tisanit Aswal yeshel i lxedma.Ggaren deg-s irden d
temzin. tettemcabi ɣer uṭellaɛ.

15 d ṭṭebq damectuḥ yesɛa aṭas n


yiniten,ggaren deg-s lfarina d
Ṭṭbeyga Ṭṭebq waren.xeddmen-tt tlawin s usɣar n
tezdayt akked teckarin.

16 d ṭṭebq damectuḥ yesɛa aṭas n


yiniten,ggaren deg-s lfarina d waren.
Titawilt Ṭṭebq xeddmen-tt tlawin s usɣar n tezdayt akked
tteckarin.

17 d taɣawsa ẓeṭṭen-tt tlawin s usɣar


Tiseyt Ṭṭebaq tettemcabi ɣer yiḍebsiyen imeqqranen tesɛa
talɣa timdewwert.
41
18 d aqecwal ggaren deg-s lemwaɛen ijdiden d
timdewwert d tameqqrant tesɛa sin n
Lgeffa Taṭṭelaεt yifassen, ẓeṭṭen-tt tlawin s usɣar n tezdayt ,
d tameqqrant ɣef tsanit.

19 taɣawsa-ya tessun-tt deg tmeɣriwin d


wussan n lɛid neɣ i yinebgawen, d
taɣezfant azal n 6,5 m,tihri –ines azal n 2.5,
Tabruqt / ini-ines dima d amellal yesɛa kra n yiniten i
ucebbeḥ.Temmug s taḍut d tamellalt.

20 Taḍuft Taḍut D iselsa n lmal,tettak-aɣ ulaman s wacu


neggar azeṭṭa;tella s nnul
amellal,aqehi,maca win yebɣan nnulat-
nniḍen sebɣent-id.
21 D yiwen gar leqdicat i yellan seg zik,icud
ɣer tlawin.Azeṭṭa irennu i tmettut aṭas n
tɣawsiwin ;mi ara ad-grent yessefk ad ilint
Azeṭṭa Azeṭṭa deg kraḍ yid-sent.Snat ad qqiment ɣef
tsegra,tayeḍ ad ttettawi takurt

22 tameṭṭut ad tekkes inzaḍen seg tɣeṭṭen ad


ten-tesired akken iwata, ad ten-tteǧǧ alama
qquren ,umbaɛd ad ten tellem
disaɣwan,ineggur-ya llan d irqaqen llan d
izuranen mi ara tebɣu ad ten-tezṭṭ
Inzaḍen Inzaḍen tessexlaḍin lwaḥi d taḍut tamellalt ajmaɛ-
nsen d usired-nsen yettaṭṭaf aṭas n
lweqt,tiɣawsiwin yettmaggan s yinzaḍen d
tin n ccbaḥa.

23 asɣar d win yeṭṭfen amur d ameqqran gar


tɣawsiwin n uzeṭṭa ɣer yimuhaɣ ad naf
aseklu n ufeẓẓu d win yettwasnen aṭas deg
uzeṭṭa i useqdec,asɣar-a zeṭṭen-tt yes-s
Asɣar Asɣar tlawin n yimuhaɣ d tɣawsiwin n ccbaḥa,mi
ara yeqqur zeṭṭa-tt s lexyuḍ n yiglimen
yettwasebɣen s ubarkan neɣ s uzeggaɣ.

24 Aseqcer-ines yuḥwǧ aṭas n lweqt


xeddment-as tmuhaɣ aṭas n d wawi yellan
42
deg ugama am useklu n thaggart acku
tettarra-t d afsas. akken ad ttwaksen
yinzaḍen yellan deg uglim-nni, ilaq ad
Aglim Aglim yeqqim ssmana daxel n waman, syin ad
yettwasbeɣ s yini i yuhwaǧent tmuhaɣ ma
yella tebɣa tmeṭṭut a d tẓeṭṭ yes ilaq ad
tittcerreg akken ad yuɣal d lexyuḍ.

25 D lexyuḍ d izehranen,
Qwannezzeh,tteqqnen seg-s anbur n ufala
Ihalamən Imurar ɣer tiwdadin iwakken ur d-ittecceḍ ara.

26 D yiwen n ssenf gar lesnaf n yimɣan


gemmun-d nnig n wakal,deg teɣzi ad sɛun
azal n semmus n yiɣallen,d nutni i
Taɣlimt Aɣanim yettaṭṭafen rruḥ n uzeṭṭa, amḍan-nsen deg
uzeṭṭa ukuẓ.

27 D aɛekkaz d areqqaq,yesɛa deg teɣzi azal n


Aɣil Iɣil 50cm, tawuri-ines yettmaga i uktil n uzaṭṭa.

28 D talwiḥit d tazehrant,tesɛa isegna d


imeqqranen ẓẓan deg-s tesɛa deg teɣzi azal
Asagalam Imceṭ n yiɣil d uzgen;meccṭen seg-s taḍuṭ i
wakken ad teshel i uqerdec

29 Amenzaz / Taɣssa n zeṭṭa

30 D asɣar n rreman annect n yiɣil deg teɣzi


Tinili Tizdit neɣ kter cwiṭ;yebḍa ɣef sin: asɣar akked
tdeqqalt ;seg-s i tettwallam taḍuṭ.

31 Llan sin,yiwen yettmaga deg tama n


wadda,yesɛa tineqqurin ɣer wacu nettxiḍ
axeyyaṭ-nni;wayeḍnettɛelliq-it ɣer
yegaten Ifeggagen tewdadin s yimurar d izehranen, ntteqqen
ɣur-s tageṭṭumt,sɛan deg teɣzi azal n
semmus n yiɣallen.

32 D taɣawsa s wacu i i therrisent tlawin


ulman-nni,tesɛa afus n usɣar akked
tɣennusin ttemcabint ɣer
43
Axritab Tayazilt yimesmaren,usant-d ta sdat ta, tawuri-nes
tessaṭar ulaman tesrusay-iten.

33 D ulman-nni i d-tettekkes tmeṭṭut deg


teẓdit,ad ten-t-ssenser deg-s,wa ad tent-
Ithathafən Ifassen tedewwir i tgecrar-is almi i d-immug d
tafust.

34 D timḥarmin, i neggar deg-sent taḍuṭ wa ad


Tacarbit Tafunart tent-nekmes, wa ad tent-nɛelleq i wakken
ad tqiṭṭer.

35 D allal yesɛa ddur n lluḥ d areqqaq d


amdewran yesɛa tagertilt n uzzal tenqer
Aɣarban Aɣerbal akk,tessexdam-it lal n uzeṭṭa mi ara ad t-
zwi taḍuṭ.

36 D ttawil s wacu i sirident tlawin


Ssabun Ssabun taḍuṭ,yemmug d amellal,yesɛa rriḥa
lɛali,yettara taḍut d tazdiyant.

37 D lxiṭ d azuran cwit d netta i d lsas n uzeṭṭa


Iɣiwdən Ustu ma ulac-it ur yettmaga ara uzeṭṭa.

38 D ifulkan-nni i d yettak uqerdac,ad ten-


teddem tmeṭṭut,ad ten-tessenṭenḍ wa ɣer
Allam Ulman wa,wa ad ten-tberren, ad ten-jbedd i
wakken ad d-fɣen d lexyuḍ d izehranen.

39 Yettmaga s ustu azehran,ulman-is d


izahranen,taḍut-is d tamellalt tardast ad tili
Axenbal Aḥembel s tḥeǧǧamin menkul nnul wa ad- tt fselen s
izergrigen way-ines-asent.

40 Tistant Tisagnit D allal s wacu txiḍen.

G.T:Nufa-d deg umawal n uzeṭṭa deg snat n temnaḍin-a d win ur nemgarad ara s
waṭas ladɣa deg unamek imi ismawen-nni ccuden ɣer yiwet n taɣult maca
temgerda i yellan deg talɣa n yismawen.

44
- Rnu ɣer waya nufa-d kra n wawalen deg temnaḍt Ihelfen meɛna ulac-iten deg
temnaḍt n Weqqas.

45
Taggrayt tamatut
Leqdic-nneɣ d win ikecmen deg taɣult n tesnilest,d tazrawt tasnalɣamkant
n umawal n uzeṭṭa gar snat temnaḍin"Ihelfen"i d-yezgan deg waɣir n tamanɣast
akked" Weqqas"i d-yezgan deg waɣir n Bgayet.

Deg tezrawt-a negmer-d azal n 40 n yismawen numawal n uzeṭṭa, nga


tasleḍt tasnalɣamkant i yal isem, deg-sen nufa-d wid i yettemcabin akked wid
yemxalafen.

 Deg tesleḍt i nga nufa-d kra n yismawen ttemcabin deg snat temnaḍin-a:

Md:

Aglim,Azeṭṭa,Inzaḍen,Asɣar, Ssabun.

 Llan azal n 7 yismawen rzan kan tamnaḍt n Ihelfen imi ulac-iten deg
temnaḍt n Weqqas.

Md:
Tahalummit, Isaber,Aburi,Takḍenfast,Isewsewen,Tattult,Tabureqt.

 Tuget n yismawen i id-negmer deg wammud-nneɣ d ismawen n wallal.

Md:
Aḍafur,Lgeffa, Ihalemen…atg( Ihelfen).

46
Aḥram,Agertil, Aswal…atg (weqqas)

 Deg ummud-ai id-negmer nufa-d kra n yismawen war asuf neɣ war asget.

Md1 :
Taḍuft,Taɣalimt→war asget (Ihelfen).
Taḍut,Ustu→war asget (Weqqas)

Md 2:
Yegaten,Ithathafen→war asuf.

 Nufa-d daɣen llan kra n yismawen sɛan yiwet n tewsit zemren ad illin d
untiyen neɣ d imalayen kan.

Ɣer taggara n leqdic nessaweḍ nerra-d tiririt ɣef yiseqsiyen i d-nefka

deg tazwara.Ur nezmir ara ad nni yekmel maca nessaram ad nili newwi-d
amaynut i taɣult n tmaziɣt,Nessaram ad yili ukemmel n leqdicat ɣef usentel-a.

47
48
Umuɣ n yidlisen

Adjaout(R.), 1995-1996,La composition lexicale en berbère. Mémoire de


magister en langue et culture amazighes Bejaia.

Aissou (Ou.), 2007-2008,Etude comparée de deux parlers(parlers d’Aokas et


d’Irjen).Mémoire de Magister Université de Bejaia.

Aїno Niklas-Sliminen, 1997, La lexicologie, Ed Armand Colin, Paris.

Berkai (A.), 2007,Lexique de la linguistique Français-Anglais-Tamaziɣt Premier


éd. O.

Bouamara (K.), 2010, Issin, Asegzawal n teqbaylit-taqbaylit,Tizi-Ouzou,


lodyssée

Chaker (S.), 1991,Manuel de linguistique berbère. Ed. Bouchène, Alger.

Chaker (S.), 1984,Texte en linguistique berbère. Ed. Bouchène. Alger.

Chaker (S.), 1996,Manuel de linguistique berbère II. Syntaxe et Diachronie. Ed.


Bouchène. Alger.

Choi-jonin (I.), & Delhay(C.), 1998,Introduction à la méthodologie en


linguistique, application au français contemporaine, presses universitaires de
Strasbourg

Dubois (J.)& Alii,1982, Dictionnaire de la linguistique, Ed. Larousse Paris.

49
Dubois.( J) : 1999, Dictionnaire linguistique et des sciences de langues,
Larousse, EWAG, Alger.

Hannotaux (A.), 1876, Essaie de grammaire en Tamashek, Ed.


Repression,Alger.

Mahrouche(M.) 2000/2001,Caractéristique lexicale de la poésie Kabyle


ancienne. Mémoire de Magister de Linguistique Amazighe université de Bejaia.

Naït-Zerrad (K.), 1995, Grammaire du berbère contemporaine (kabyle), éd.


ENAG, ALGER.

Picoche (J.), 1992,Précis de lexicologie française, Edition Nathan, Paris.

Polguère(A.), 2003, Lexicologie et sémantique lexicales : notions


fondamentales, Les presses de l’université de Montréal, Canada.

Sadiqui (F.), 1997,Grammaire de Berbère. Ed. L’Harmathan, rue de l’école


polytechnique, Paris.

Tidjet (M.), 1998, Polysémie et Abstractoin du lexique berbère. Mémoire de


magister de linguistique amazighe. Université de Bejaia.

50
51
Ammud
Ammud i d-negmmer seg temnaḍt Ihelfen akked Weqqas
Uṭṭun Ihalfen Awaqass
01 Izaken Aḥram
02 Tawsit Agertil
03 Taluhemmit /
04 Ahwar Aḥram
05 Aglim Aglim
06 Ibelcakit Tasumta
07 Isaber /
08 Aburi /
09 Aḍafur Tasumta
10 Aseddakan Abessat
11 Takḍenfast Tagertilt
12 Isewsawen /
13 Tattult /
14 Tisanit Aswal
15 Ṭṭbeyga Ṭṭebq
16 Titawilt Ṭṭebq
18 Tiseyt Ṭṭebq
19 Lgeffa Taṭṭllaɛt
20 Taḍuft Taḍut
21 Aẓeṭṭa Azeṭṭa
22 Inzaḍen Inzaḍen
23 Asγar Asγar
24 Aglim Aglim
25 Ihalumen Imurar
26 Taγlimt Aγanim
27 Aγil Iγil
28 Asagalam Imceṭ
29 Amenzaz Azeṭṭa
30 Tinili Tizdit

52
31 yegaten Ifeggagen
32 Axritab Tayazilt
33 Ithathafen Ifassen
34 Tacarbit Tafunart
35 Aγarban Aγerbal
36 Ssabun Ssabun
37 Iγiwden Ustu
38 Allam Ulman
39 Axenbal Aḥambel
40 Tistant tisagnit

Ayen i icudden γer wansayen n uzeṭṭa


Imuhaɣ xeddmen azeṭṭadeg tegrest acku yettili-d wezγal s waṭas ɣer-sen.

Ansay-a yesεa ilugan gar-asen : yewwi-d ad ilint ukuẓ n tlawin ; ilaq


ad tili temγart tameqqrant yid-sent iwakken ad ten-twelleh ; daγtaqcict ma
yella qrib ad tezwej ur ilaq ara ad tekcem anida ggarent azeṭṭa ; rnu γer
waya irgazen ur ilaq ara ad kecmen γer uxxam n uzeṭṭa.

Tilawin mi ara grent azeṭṭa xeddment imensi s seksu neγ s tgella.

Inzan yerzan ansayen nuzeṭṭa


 Taftaq nahwar tasawt tayruq.
 Nihussay n yimuhaγ satassen takurat ad ilacan.
 Tamet war tasin warla tamnekit.
 Tamet wer nissin alam ur tetεadil axxam.

53
Tugniwin id newwi seg maṭṭaf:

Taṭellaɛt (weqqas) / lgeffa (Ihelfen).

54
Tasumta (weqqas) / Aḍafur (Ihelfen).

Ṭṭbaq (weqqas) / Ṭṭbeyga (Ihelfen).

Ṭṭbaq (Weqqas) / Tiseyt (Ihelfen) .

55
Imceṭ (weqqas) / Asagalam (Ihelfen).

Ustu( weqqas) / iɣiwden (Ihelfen).

Ifassen (weqqas) /ithathafen (Ihelfen).

56
Tayazilt (weqqas) / Axritab (Ihelfen).

Tugniwin id newwi:

Ahram n yicettiḍen( weqqas) / Aseddakan


(Ihelfen)

Aḥram / Izaken

57
Aburi (Ihelfen).

Agertil (weqqas) / Tawsit(Ihelfen).

Aḥram (weqqas) / Ahwar (Ihelfen).

58
Tisagnit(weqqas) / Tistant (Ihelfen).

Aɣerbal (weqqas) / Aɣerban (Ihelfen ).

Aẓeṭṭa (Weqqas) / Amenzaz (Ihelfen).

59
Amawal
1- BERKAI (A.), 2009, Lexique de la linguistique Français – Anglais -
Tamaziɣt.

2- BOUAMARA (K.), Dictionnaire Issin.

3- BOUTLIOUA (H.), Dictionnaire Français, Tamaziɣt, Arabe.

4-Mouloud (M),amawal n tmaziɣt tartart.

Awal s tmaziɣt Awal s Asebter Amawal


tefransist

60
Agemmay Alphabet 19 3
Amalay Masculin 133 3
Amḍan Nombre 144 3
Areṭṭal Emprunt 92 3
Aẓar Racine 172 3
Asuddem dérivation 162 1
Addad ilelli Etat libre 99 3
Ticraḍ Marque 09 2
Targalt Consonne 62 3
Tiɣra Voyelle 212 3
Tawsit Genre 111 3
Tagrumma Ensemble 95 3
Tugna Image 117 3
Taɣessa structure 58 1

61

You might also like