Professional Documents
Culture Documents
Tazrawt n Master
Taɣult :Tarakalt tamutlayt
Asentel
Aseggas asdawan
2015-2016
Deg tazwara ad buddeɣ leqdic-a i :
Sania
2
Deg tazwara ad nini tanemmirt tameqqrant i Mass HAMEK BRAHIM i d-
yellan s lmendad n tezrawt-a segmi tebda almi tekfa.
Tanemmirt i wid iqedcen ɣef tutlayt n tmaziɣt ama s tira neɣ s yiles.
SANIA
3
Isegzal
Sb : asebter
Atg : ar taggara
Cm : cuntimetr
Km: kilumetr
Md: amedya
Ml: amalay
Sf: asuf
Sg: asget
Nt: unti
4
Aγawas
I. Aḥric n tesnarrayt
1. Tasnalγa ............................................................................................... 14
1.1. Tabadut n yisem ....................................................................... 14
1.2. Isem amaẓlay ........................................................................... 14
1.3. Isem amsiher ............................................................................ 14
1.4. Ticraḍ tigejdanin n yisem......................................................... 15
1.4.1. Tawsit.......................................................................... 15
1.4.2. Amḍan ......................................................................... 16
1.4.3. Addad.......................................................................... 17
2. Tasnamka............................................................................................ 19
5
2.5.1 Areṭṭal agensan ............................................................ 21
2.5.2. Areṭṭal uffiɣ................................................................. 21
1.Tasleḍt tamsislant................................................................................. 24
2.Tasleḍt tasnalɣant ................................................................................ 33
Taggrayt tamatut............................................................................................... 46
Umuɣ n yidlisen ................................................................................................ 49
Ammud ............................................................................................................... 53
Amawal .............................................................................................................. 61
6
7
Tazwert Tamatut
Tutlayt n tmaziɣt tedder s timawit, wa yeǧǧa-tt-id iwa, wa yettales-itt-id i
wayed armi i d-yewweḍ wass-a anida teffeɣ-d seg timawit ɣer tira tuɣal tesɛa
amkan-is am tutlayin-nniḍen yellan deg umaḍal. Tella ilugan-is, imawalen-is am
tutlayin-nniḍen akked yimeɣriyen-is. Tutlayt n tmaziɣt d tin i ittmeslayen
imezdaɣ n Tefriqt Ugafa, ass-a ad tt-naf mazal tettwasemras deg tmura n Tefriqt
am : Lezzayer Libya, Lmerruk, Tunes, Nijer, Mali, Maser, Muritaniya, Deg
yenna-d S. Chaker.1: « Tamaziɣt d tin i yellan ass-a aṭas n tmeslayin i d-yezgan
deg trakalt tameqqrant. »
Tamukrist :
- Amek i iga umawal n uzeṭṭa deg temnaḍt n « Ihalfen » akked « Weqqas »
?
- Ma tella temgirda deg wayen yerzan amawal n uzeṭṭa gar snat n
temnaḍin-a?
- Ma tettbeddil talɣa akked unamek n umawal n uzeṭṭa?
Aḥric wis sin d aḥric n teẓri deg-s nefka-d tibadutin i wayen yerzan
amawal, tasnalɣa, tasnamka.
Aḥic wis kraḍ yerza aḥric n tesleḍt, deg-s ad neg tasleḍt tasnalɣamkant i
yal isem yellan deg wammud-nneɣ,ɣer taggara ad naf ammud tijenṭaḍ, adlismuɣ.
1
Chaker (S.), 1983 : 07 «La langue berbère se présente de nous jour sous la forme d’un nombre très élevé de
parlers sur un térritoire immense.»
8
9
Aḥric amezwaru ɣef wacu ara tbedd tezrawt-nneɣ d aḥric n tesnarrayt
deg-s ad d-nawi awal ɣef umawal n uzeṭṭai d-newwi deg snat n temnaḍin,
Ihelfen akked Weqqas, am wakken ara d-nsissen asentel-nneɣ, iswi n tezrawt-a,
akked timental n ufran-is.
1.Asissen n usentel
Leqdic-nneɣ yerza taɣult* n tesnilest, anda ara nexdem tasleḍt
tasnalɣamkant n umawal n uzeṭṭa d userwes-is gar snat n temnaḍin : Ihelfen d
Weqqas.
2.Iswi n usentel
Iswi-nneɣ amezwaru d asbeyyen n talɣiwin d yinumak n wawalen
yerzan amawal n uzeṭṭa deg snat n temnaḍin iɣef nga leqdic-a.
D aggay n tɣawsiwin timaynutin i umawal n tmaziɣt.
D ḥeyyu n leεwayed d wansayen yerzan azeṭṭa.
4. Asissen n wummud
Ammud i nesseqdec deg tezrawt-a d win yerzan amawal n uzeṭṭa,
axeddim-a yerza tlawin d ayen xeddment s ufus-nsent, akken ad zḍent iselsa d
tɣawsiwin n ccbaḥa, leqdic-a nga-t deg snat n temnaḍin: Ihelfen i yeṭṭafaren i
waɣir n Tamenɣast akked Weqqas i yellan deg waɣir n Bgayet.
10
Tarrayti neḍfer d tusridt, am wakken nefka tilelli i yimsulɣa akken ad aɣ-
d-fken akk timussniwin i isɛan. Syin akkin nekkes-d awalen i nuḥwaǧ i
tezrawt-nneɣ.
6. Asissen n temnaḍin
Tamnaḍt n Ihelfen
Ihelfen d taddart d tamectuḥt, tezga-d deg temnaḍt n Abelsa, tebɛed azal n
40km ɣef waɣir n tmenɣast. Ihelfen yekka-d seg « tahli » d yiwen n ssenf n
useklu yettilin deg yimukan n waman, ilfen d lfakiya i d-yettakk useklu-nni.
Tamnaḍt n Weqqas
Tamnaḍt n Weqqas tezga-d deg usammar n waγir n Bgayet, tebεed fell-as
azal n 27 km, d tin ilan tajumma n 27,28km2.
7. Uguren id-nemlal
8. Asissen n yimsulɣa
Imsulɣa i nesseqsa iwakken ad negmer ammud i nuḥwaɣ deg tezrawt-a, d
tilawin i yesɛan deg leɛmer-nsent gar 34 ar 70 n yiseggasen, acku lḥirfa-ya d
nutenti i as-yessnen. Llan kra n yirgazen xeddmen ula d nutni azeṭṭa maca ur
giten ara.
11
Isem Nnekwa Leɛmer Tuzzuft Tawuri-nsent
DJ K 70 Tawtemt D tameṭṭut n
uxxam
ZM H 63 Tawtemt D tameṭṭut n
uxxam
MH CH 34 Tawtemt D Taxeddamt
deg Radyu n
tamenɣast
G.H F 40 Tawtemt Tasneɣmast
LS S 53 Tawtemt D tafellaḥt
BR M 60 Tawtemt D tameṭṭut n
uxxam.
12
1. Tasnalɣa
13
Tasnalɣa d yiwet n tussna i izerwen talɣa n wawal d wamek i yebna, ama
d amyag ama d isem. Tasnalɣa d isem uddis yekka seg sin n wawalen: tussna +
talɣa, awal tasnalɣa ssegzan-t-id deg umawal n tesnilest n Dubois (J.)2 : « Deg
tjerrumt taqburt tasnalɣa tzerrew : talɣa n wawalen ma yella deg tesnilest tatrart
awal n tesnalɣa yesɛa sin yinumak igejdanen : tasnalɣa d aglam n yilugan i
yesselḥawen taɣessa n daxel n wawal. Tasnalɣa d aglam ɣef yiwen n ubrid n
yilugan n tɣessa n daxel n wawal d yilugan n tuddsa n wuddusen deg tefyirt.»
2
Dubois (J.) d wiyaḍ, 2002 : 311 « En grammaire traditionnelle la morphologie est l’étude des formes des mots
par opposition à l’étude des fonctions ou syntaxe. En linguistique moderne le terme de morphologie a deux
acceptions principales : 1. La morphologie est la description des règles qui régissent la structure interne des
mots, 2. La morphologie est la description à la fois des règles de combinaison des syntagmes en phrase. »
3
Sadiqi (F.), 1997 : 107 «Le berbère contient deux grandes sous-classes de nom simple :1-les nom propres et 2-
nom communs. »
4
Penkoen (Th.), 1973 : 10 «Le nom en tant que classe, le nom se caractérise par ses emplois en fonction sujet,
complément direct ou indirect dans l’énoncé verbale, par les modalités qui l’accompagnent régulièrement, et
enfin par les déterminations lexicales qui peuvent recevoir des expentions secondaires.Tout nom est caractérisé
par l’un des deux genres, le masculin ou féminin, et la plupart se distinguent entre deux nombres, le singulier et
le pluriel. »
14
1.4. Ticraḍ tigejdanin n yisem
Deg wayen yerzan talɣa, isem ibedd ɣef kraḍ n tecraḍ ad naf tawsit,
amḍan, addad. G. Mounin5yenna-d : « Timerna n tecraḍ d allal n tesnalɣa,
tettili-d s tmerna n walɣacen i ufeggag n wawal, ticraḍ-a d tayunin n
tjerrumt.»
1.4.1. Tawsit
D tasmilt tajerrumant i yessemgiriden gar umalay d wunti, d isem unti
yettawin ticraḍ, d netta i yebnan ɣef umalay ; yessegza-d K. Naït-Zerrad 8 :
«Llant snat n tewsatin deg tmaziɣt: amalay akked wunti.»
Deg tmahaqt tawsit* tebḍa γef sin: amalay d unti, mxalafen deg talγa d
unamek.
Amalay:
5
Mounin (G.), 2004 : 142 « La flexion est un procédé morphologique caractéristique de certaines langues, qui
consiste à ajouter au radical d’un mot des dits désinences, propre à exprimer les catégories grammaticales.»
6
Chaker (S.), 1984 : 125 «Les marques obligatoires d’un nom constituent trois oppositions binaires qui n’ont
pas toutes le même statut syntaxique, le genre, le nombre, l’état.»
7
Chaker (S.), 1984 : 125 «Morphologiquement, le nom berbère est le résultat de l’association d’une racine
lexicale, d’un schème nominal et des marque obligatoires.»
8
Naït-Zerrad (K.), 1995 : 44 «Il existe deux genres en berbère : le masculin et le féminin.»
9
Naït-Zerrad (K), 1995 : 44 «Le nom masculin commence en général par une des voyelles initiales.»
15
Ihi amalay s umata ibeddu s teɣra. Azenzaɣ-a n tiɣra ad t-id-nesbeyyen deg
tfelwit-a:
Alɣac Amedya
A Ahawar,aglim,aburi
U udem, ul
I Isaber,ihalumen,iɣiwden
Unti
Isem unti* d win i wumi nrennu "t"γer tazwara d taggara n yisem amalay.
K. Naït-Zerrad10 yettwali-t akka : « S umatu iseεεu talγa n umalay s tmerniwt n
"t"γer tazwara akked taggara. »
Amalay Unti
azeṭṭa tazeṭṭat
ihalumen Tihalumit
1.4.2. Amḍan
Amḍan d taggayt tajerrumant i yessemgaraden gar wasuf d usget, asuf
yemmal-d yiwet n tɣawsa, ma d asget yemmal-d ugar n yiwet n tɣawsa.
10
Sadiqi (F.), 1997 : 112 « Le genre en grammaire nous permet de catégoriser les noms. Les noms féminins en
berbère dérivent morphologiquement des noms masculins leur correspondant par l’addition du morphème
discontinue "t-t.»»
11
Aissou (Ou.), 2008 : 54 «Le genre est une catégorie grammaticale qui oppose le singulier et le pluriel ou seul
la forme du pluriel est réalisée par les marques morphologiques spécifiques.»
12
Naït-Zerrad (K.), 1995 : 49 «Le berbère possède’un singulier et un pluriel, on distingue trois types de
pluriels : le pluriel extreme (ajout d’un suffixe) et un pluriel interne (alternance interne), et un pluriel mixte
(suffixe + alternance interne). Il y a une modification de la voyelle interne pour les trois types de pluriel (en
générale "a" devient "i.»»
16
usget; asget uffiɣ, asget agensan, akked usget asemsay, yettili-d ubeddel n
tergalt tamezwarut ɣef kraḍ n tsekkiwin, sumata ʺaʺ yettuɣal ʺiʺ.»
Asuf Asget
aɣerban iɣerbanen
Tabruqt Tibruqin
Axanbal Ixanbalen
1.4.3. Addad
D tasmilt n tjerrumt i yemgaraden gar snat n taggayin n yisem, deg
unamek-a tenna-d Ou. Assou16: « D asmil ajerruman yessemgiriden gar waddad
amaruz d waddad ilelli.»
Deg tesnilest addad d awalec acku amsiwel yezmer ad yefren gar waddad
ilelli d waddad amaruz, yettili waddad ilmend n twuri n yisem.
13
Dubois (J.), 2002 : 339 « Le nombre est une catégorie grammaticale reposant sur la représentation des
personnes, animaux ou objet, désignés par des noms comme des entités dénombrables, susceptibles d’être
isolées, comptées et réunies en groupes par opposition à la représentation des objets comme des masses
indivisibles.»
14
Sadiqi (F.), 1997 : 109 « Le nombre est la catégorie grammaticale opposant le singulier et ou le pluriel, ou
sous forme de pluriel et réaliser par les marques morphologiques spécifiques.»
15
Idir (A.), 2008 : 53 «Les noms pluriels en berbère sont contruits sur la base du singulier, leurs formes varaient
et différents selon la structure de base de nom. Tous les pluriels (sauf exeption) subissent la modification de la
voyelle initiale.»
16
Aissou (A.), 2008 : 60 «C’est une catégorie grammaticale qui assure l’opposition entre l’état libre et l’état
d’annexion. »
17
Tanmegla yellan gar waddad ilelli d waddad amaruz deg talɣa I d-tettili
am wakken daɣen addad ilelli yettili-d daxel n tefyirt deg kra n wattalen.
Addad ilelli
D talɣa tamagnut neɣ d tanaslit n yisem, tettbin-d deg tiɣri tamezwarut
qqaren-as daɣen talɣa tarucriḍt n yisem, dɣa yenna-d S. Sendali17: « Addad ilelli
d talɣa tamagnut n yisem i deg ur yuriz ara ɣer kra n wawalen-nniḍen s ususru.»
Addad amaruz
D talɣa tarucriḍt n yisem, d abeddel n teɣri tamezwarut deg wattalen
ijerrumanen, yenna-d K aït-Zerrad18 : « Addad amaruz n yisem yettban-d s
ubeddel n teɣri tamezwarut deg kra n wattalen ajerrumanen :«S usezwer n "w"
neɣ " y" neɣ s uɣelluy n teɣi tamezwarut.»
Deg wammud-nneɣ nufa-d anagar yiwen n yisem ur nesɛi ara addad amaruz
"taḍut.»
2. Tasnamka
Immekti–ya yettwasemres i tikkelt tamezwarut deg useggas 1883, d
tussna yettnadin ɣef unamek n wawal (amyag, isem, tanzeɣt), imi yiwen n
17
Bendali (S.), 2007 : 25.
18
Naït-Zerrad (K.), 1995 : 62 « L’état d’annexion du nom se manifeste par une modification affectant sa voyelle
initiale dans certains contextes grammaticaux : préfixation de " w" ou "y "et /ou maintien ou chute de la voyelle
initiale.»
18
wawal izmer ad yesɛu aṭas n yinumak. Temmeslay-d S. Sadiqi19ɣef immekti-ya,
tenna-d : « Tasnamka d aḥric n tesnilest, yettlehi akked wayen icudden ɣer
unamek amezwaru n wawalen neɣ n tefyar.»
2.1. Agetnamek
Mi ara yili yiwen n wawal ila aṭas n yinumak, temmeslay-d F. Sadiqi21ɣef
ugetnamek tenna-d : « Deg tesnamka,agetnamek yeqqar-d" aṭas n yinumak.»
Amedya awal "ixef " deg tmaziɣt isɛa ugar n yiwen n unamek.»
2.2. Aynamek
Tasnamka n wawal :
19
Sidiqi (F.), 1997 : 233-234 «La sémantique est par conséquent une branche de la linguistique qui s’occupe de
tout ce qui trait au sens première des mots ou des phrases.»
20
Anne-Marie Broussean et yves Roberge, 2000 : 151 «La sémantique linguistique est l’étude de la signification
qui est exprimée par le vocabulaire et la grammaire des langues naturelles. C’est la science qui s’occupe du
contenu des signes linguistiques (les formes) des combinaisons des signes (syntagmes, proposition,phrase,
textes).»
21
Sadiqi (F.), 1997 : 233-234 « En sémantique, la polysémie signifie une multiplicité de sens. Par exemple le mot
" ixef" en berbère a plusieurs sens.»
22
Dubois (J.), 1999 : 309 «Un morphème ou un mot est monosémique, quand ils n’ont qu’un seul sens par
opposition aux mots qui ont plusieurs sens (polysimiques).»
23
Anne-Marie Broussean et yves Roberge, 2000 : 152 «Décrire l’ensemble des procédures qui permettent
d’assigner une signification à tout Enoncé (E) produit par un locuteur (L) au profit d’un Auditeur (A) dans un
contexte(C).»
19
Isegran n unamek :« Deg tesnamka,awal,anamek, akked unamek amiḍan*i
ɣ-yerzan ugar. D anamek i d-ittbeyyinen s waṭas tulmisin n talɣa
tasnamkant.Kraḍ-a n yigmamen akriḍan; anamek-aseskel-tamselɣult, mačči d
imzirgen, anamek akked useskel, isnin-nsen ur ttwaqqnen ara ɣer usatal. Ma
tamselɣut d timziregt ɣef usatal.»24
2.4. Ireṭṭalen
Nezmer ad naf ugar n yiwet n tutlayt deg yiwet n tmurt, ɣas akken
tutlayin-nni yezdi-tent wakal maca mgaradent, anect-a yettawi ɣer unermis
tutlayin.Ɣas akken yiwet n tutlayt tayemmat,maca llant tignatin ideg ilaq ad
nessemres tutlayin-nniḍen.
24
Anne-Marie Broussean et yves Roberge, 2000 : 1990 «En sémantique du mot,le sens qui nous intéresse
particulièrement est le sens édétique (conceptuel).C’est le sens qui caractérise les formes sémantiquement.
-Les trois membres du triple sens-dénotation-référence sont interdépendants, le sens et la dénotation, qui sont
tous les deux indépendant du contexte. La référence est dépendante du contexte.
25
Anne-Marie Broussean et yves Roberge, 2000 : 190 « La contribution sémantique des membres du triple
comme suite «sens –dénotation –référence = caractérisation-classification-individuation.»
26
Anne-Marie Broussean et yves Roberge, 2000 : 176 « Les mots sont des entités compostes, ils ont à la fois une
forme et un sens. Le sens qui nous intésse est le sens lexical, commun à toutes les formes d’un même mot,
indépendamment des variantes grammaticales.»
27
Berkai (A.), 2002 : 51 « L’emprunt interne [...] C’est un emprunt fait à l’intérieur d’un système linguistique.
La langue prêteuse est soit un état ancien de la langue emprunteuse, c’est le cas par exemple pour les emprunts
savants des langues romanes au latin ; soit une langue génétiquement apparentée à la langue d’accueil ou un
20
ireḍlen, amedya ɣef waya, areṭṭal n tutlayin tirumaniyin seg tlaṭinit; neɣ d areṭṭal
seg tantaliwin n yiwet n tutlayt.
2.5.2.Areṭṭal uffiɣ
D areṭṭal n wawal seg tutlayt ɣer tayeḍ, yenna-ddaɣen K. Berkai ɣef waya:
« D areṭṭal n wawal seg tutlayt i yellan d taberranit s cwiṭ neɣ s waṭas ɣef tin i d-
ireḍlen.»28
Areṭṭal yettwaɣerden
Yesbaddu-d aya A. Berkai29 : « D areṭṭal anda talɣa i d-yettwareṭlen tuɣ
amkan deg temsukt tutlayant n tutlayt i d-ireḍlen.»
Areṭṭal imerwi
Yenna-d daɣen : « Yettwasileɣ s wadda neɣ s uswil n yiwet n tutlayt akk d
wadda neɣ aswil n tutlayt-nniḍen.»30
Arwas asnalɣan
« D asnulfu n ummsil amaynut i ibedden ɣef temsukt n ummsil aberrani
iɣef i d-nerṭel awal-nni.»32
dialecte d’une langue. Beaucoup d’emprunts de ce type sont totalement intégrés par le kabyle. Le mot
« amaziɣ », par exemple, est un emprunt fait par Yidir Ait Amrane aux parlers marocains.»
28
Berkai (A.),2007 : 36 «L’emprunt externe est un emprunt à une langue qui à des degrés fort variables est
étrangère par rapport à la langue d’accueil.»
29
Berkai (A.),2007 : 36.
30
Berkai (A.), 2007 : 36«L’emprunt intégré est un emprunt où la forme empruntée est moulée dans la structure
linguistique d’accueil.»
31
Berkai (A.), 2007 : 37 «L’emprunt ne concerne ici que le signifie du terme étranger qui mis en rapport avec
une dénomination déjà disponible en langue emprunteuse ou à créer dans cette langue.»
32
Berkai (A.), 2007 : 37 « Il s’agit de la création d’un nouveau signifiant dont la structure est calquée sur celle
d’un signifiant étranger, dont on emprunte le signifié.»
21
Taɛrabt
« Akeččum s telqay n tutlayt taɛrabt ɣer Tamazɣa, yessefsex tamurt n
yimaziɣen, tayunt-nsen tamawalant tettwansel, nnulfant-d aṭas n tmeslayin
yemwezzaɛen deg trakalt wessiɛen.»33 Md: Aɣerbal , imect.
Adaterṭal
« D arreṭṭal s ɣur tutlayt taberranit, ur nbeddel ara neɣ ur as-yeḍri ara
ubeddel, ara t-yeööen ad yekcem deg tutlayt.»34
33
Mahrouche (M.L.),2000-2002 : 51 « La pénétration de la langue arabe aux fins fonds du maghreb a fait
éclater l’unité territoriale de l’amazighofonie, son unité lexicale c’est désagrégée, d’où l’apparition des
dialectes et des parlers éparpillé sur une aire géographique étendue.»
34
Idir (M.), 2009-2010 : 117 « Il s’agit d’un emprunt à une langue étrangère qui n’a pas subi de changement
pouvant l’adapter à la langue d’ccuueil.»
35
Berkai (A.), 2007 : 36 «C’est un emprunt perçu par l’usager comme un élément étranger. Il s’agit d’un
emprunt n’est pas encore intégré par le système linguistique d’accueil.»
22
Deg uḥric-a aneggaru ad neɛreḍ ad neg tasleḍt i yal isem deg wammud i
d-negmer aya nga-t s ttawil n tfelwiyin, tasleḍt-a tebḍa ɣef kraḍ n yiḥricen:
1. Tasleḍt tamsislant.
23
3. Tasleḍt tasnamkant:Deg-s nefka-d i yal isem anamek-is; deg-s neglem-d
taɣessa n yal isem.
1.Tasleḍt tamsislant
b.Tirgalin:
24
Ṛ / [rˤ]
S [s] [s]
Ṣ / [sˤ]
T [t] [t] ; [Ө]
Ţ / [ʦ]
Ṭ [ṭ] [ť]
W [w] [w]
X [x] [x]
Y [j] [J]
Z [z] [z]
Ẓ [ẓ] [zˤ]
Ʃ / [ʕ]
Kʷ /K ̊ / [kʷ]
X ʷ/X ̊ / [xʷ]
Q ʷ/Q ̊ / [q ʷ]
Гʷ/Г ̊ / [ɣʷ]
Pʷ /P ̊ / [pʷ]
Bʷ/B ̊ / [bʷ]
* Tamawt :
25
16 [titawilt] [Ṭˁbaq]
17 [tisejt] [Ṭˁbaq]
18 [lg’eFâ] [ӨaṬela ʕ Ө]
19 [tabruqt] /
20 [tađûft] [Өaðˁuṭˁ]
21 [aẓeṬă] [azəṭˁa]
22 [inẓâđen] [inzˁa ðˁən]
23 [asRar] [asʁar]
24 [aglim] [aglim]
25 [ihalŭmen] [imurar]
26 [taRalimt] [aʁanim]
27 [Sabŭn] [Sabun]
28 [aRil] [iʁil]
29 [asagalăm] [im ʃ əṭˁ]
30 [amenzăz] [aẓˁəṬˁa]
31 [tinili] [ӨizdiӨ]
32 [jegâten] [ifaGagən]
33 [axritab] [Өayazelt]
34 [ithathafen] [ifaSen]
35 [tašerbit] [ӨafunarəӨ]
36 [iRiwden] [ustu]
37 [aRerban] [aʁərbal]
38 [tistant] tӨisagnit]
39 [axenbal] [aħambal]
40 [âlâm] [ulman]
*Tamawt :
1.Tiɣra*:
Deg tmaheɣt tiɣra d tid yellan deg teqbaylit ulac aṭas n temgerda acku d
yiwet seg tentaliwin n tmaziɣt dacu yella wanda gmant deg tmaheɣt; tiɣra
akken itent-id yessissen Malberg, d imesla i d-nettegsusru, anda abrid n wuzwu
seg ugranzaz alamma d ancucen yeldi, azwu ur d-yettmagar ara ugur deg ubrid-
is.
26
Anagraw aniɣri : S umata tamaziɣt tbedd ɣef unagraw aniɣri yesɛan kraḍ n
teɣra [a], [i], [u], d win i wumi qqaren anagraw aniɣri adday neɣ anagraw aniɣri
akerḍisan, acku azenziɣ n wadeg n ususru-nsent yesɛa talɣa n ukerḍis.
Md :
Agsusru n teɣra :
Tiɣra tanɣanin : deg ugsusru n teɣra (a), (é) d (i) iles ad yettali kra kra ɣer
waneɣ , azenziɣ n yimi ad yettader ma d win n tenkart ad yettali.
Tiɣra :" a ""é " "è ""i" nsemma-yasent tiɣra tanɣanin n daxel acku deg usileɣ-
nsent yettili yiles ittdewwir ɣer lǧiha n wanɣi.
27
Tiɣra tinzaranin: Mi ara yader wulwiɣ anda azgen n wezwu ad d-iɛeddi
seg wanzaren azgen-nniḍen seg yimi;
Md :aḥambel, ifeggagen.
Maca di tmahaqt tesɛa azal d ameqran txeddem asemgired gar yizri d wurmir,
tetilid deg tazwara n wawal.
Md : eddunet.
Md:
28
2)Tizenzaɣin : d tirgalin anda abrid n wuzwu ur yemmid ara, yezmer ad
ikemmel, daɣen qqaren-asent timeɣlalinneɣ tikemmelin am [:f], [s ] tirgalin
tizenzaɣin.
Md:
6) tuffayin: deg tmeslayt n ttergit ad naf imesla i it-ḥuza tuffayt d: [ṭ], [ḍ];[ẓ]
Md:
G.T: [ṣ], [ṛ] d tuffayin yellan deg teqbaylit macca deg tamaheɣt ulac-itent.
8.Timsanzarin: [m],[ n]
a) Tincucanin: deg-s:
30
targalt tancucant taggaɣt [b] d tin ara d-naf deg yal timeslayin n tmaziɣt, maca
tazenzaɣt [ḇ], ad tt-naf kan deg tmeslayin tizenzaɣin am teqbaylit d tmeslayt n
Lmerruk,
f) Tinɣanin: d [ɣ] d [x] ad naf daɣen d akken tezmer ad tili tussidt n [ɣ] d [q]
Timawin :
1. Tiɣra :
G.T :ă→ ݈ܽݐɣa taɣezfant ssexdamen- tt deg Ihelfen ma yella deg Weqqas ulac it.
31
â→ talγa tawezlant. Md : tâsanit
2. Tirgalin :
Md:Taɛrabt tarabt
1. Tasleḍt tasnalɣant
a.Talɣa :
1.Tawsit :
Ihalffan Awaqass
32
Amalay Unti Amalay Unti
Izaken / aḥram taḥramt
/ tawsit agertil tagertilt
/ taluhemmit / /
Ahawar / aḥram taḥramt
Aglim / aglim taglimt
ibelcakit / tasumta
Isaber / / /
Aburi / / /
aḍafur / / tasumta
aseddakan / abssat tabssat
/ takdenfast agertil tagertilt
Isewsew / / /
/ tattult / /
/ tasanit aṭallaɛ taṭallaɛt
/ ṭṭeyga ṭṭbeq /
/ titawilt ṭṭbeq
/ tiseyt ṭṭbeq /
/ tiseskert / /
/ lgeffa aṭallaɛ taṭallaɛt
/ tamennast / /
/ taduft / Tadut
aẓeṭṭa taẓeṭṭat aẓeṭṭa taẓeṭṭat
inẓaḍen / inẓaḍen /
asɣar
ihalumen tahalumit imurar tamrart
/ taɣalimt aɣanim taɣalimt
aɣil / iɣil tiɣilt
asagalam / imceṭ timceṭ
amenzaz / aẓeṭṭa /
/ tinili izdi tizdit
Yegaten / ifeggagen /
Axritab / / tayaẓilt
ithathafen / ifassen /
/ tacarbit afunar tafunart
aɣarban / aɣarbal taɣarbalt
Ssabun tassabut ssabun tassabunt
iɣiwden / ustu /
33
Timawin :
*Nufa-d ulac temgerda gar tantala n Ihelfen d tin n Weqqas deg usileɣ n
yismawen untiyen,asileɣ-a yettili-d ama s tecraḍ :( t− )ݐneɣ ( t− ) ɣer tazwara
neɣ ɣer taggara n yisem,anect-a dayen i nufa deg wammud-neɣ deg imedyaten-
nni i yellan deg tfelwit yezrin.
Aɣerbal~ܶܽɣ݁ݐ݈ܾܽݎ.
*Talγa n yismawen imalayen d tin ibeddun s teγra anecta dayen i nufa deg
wammud-neγ deg imedyaten-nni i yellan deg tfelwit yezrin.
Ustu,agertil,iγil.(Weqqas)
* llan kra n wawalen sɛan yiwet n tewsit. Deg wammud-nneɣ i id-negmmer deg
snat n temnaḍin-a( Ihelfen akked Weqqas) nufa-d llan kra n wawalen sɛan
yiwet n tewsit zemren ad illin d untiyen neɣ d imalayen kan.
Assaγ n usemẓi :
Md : ihalumen~݅ݐℎ݈ܽ݊݅ ݉ݑ
aγerban~ݐܾ݊ܽݎ݁ߛܽݐ.
imceṭ~timcaṭ
Aḥram~taḥramt( Weqqas)
Assaγ n usemγer:
Md : aγalim~ݐ ݈݉݅ܽߛܽݐ. (Ihelfen)
34
tabssat~abssat.(Weqqas)
Assaγ n usmenyir:
Md: aburi ~ taburit(Ihelfen)
afunar~ݐݎ݊ݑ݂ܽݐ.(Weqqas)
Agraw /Aferdis
Md: ssabun~ݐ݊ݑܾܽݏݏܽݐ.(Ihelfen,Weqqas).
Assaγ n tuzzuft
Md: armas~ tarmast (Ihelfen).
2.Amḍan :
Ihalffan Awaqass
Asuf asget asuf asget
Izaken izeknan aḥram Iḥarman,iḥramen
Tawsit tiwsatin agertil Igertal,igertilen
taluhemmit tiluhemmitin / /
Ahwar ihwaren aḥram iḥarman,iḥramen
Aglim igliman aglim igliman
ibelcakat ibelcakit tasumta tisumtiwin
Isaber isebran / /
Aburi iburyen / /
Adafur idafran tasumta tisumtiwin
aseddakan iseddakanen agertil Igertilen,igertal
Isewsew isewsawen / /
Tattult tittulin / /
Tisanit tisanatin taṭṭalaɛt tiṭṭlaɛin
ṭṭeyga ṭṭeygatin ṭṭebeq ṭṭebeqat
Titawit titawilin ṭṭebeq ṭṭebeqat
Tiseyt tiseyin ṭṭebeq ṭṭebeqat
Lgeffa lgeffatin taṭṭalaɛt tiṭṭlaɛin
taḍuft / taḍut /
aẓeṭṭa iẓeṭṭwan aẓeṭṭa iẓeṭṭwan
inzeḍ inzaḍen inzeḍ inzaḍen
asɣar isɣaren asɣar isɣaren
Ahalum ihalumen amrar imurar
taɣalimt / aɣanim iɣanimen
aɣil iɣalen iɣil iɣalen
asagalam isagalamen imceṭ imceṭen
amanzaz imanzaz aẓeṭṭa iẓeṭṭwan
Tinili tiniliyin tiẓtit tiẓdiyin
/ yegaten afeggag ifaggagen
35
/ ithathafen afus ifassen
Tacarbit / tafunart tifunarin
aɣerban iɣerbanen aɣerbal iɣarbalen
Ssabun / ssabun /
/ iɣiwden ustu /
Tabruqt tibruqin / /
Axanbal ixanbalen aḥambel Ihambalen,iḥambal
Tistant / tisagnit tisagniwin
Axritab / tayaẓilt tiyaẓilin
*asget amalay :
Md:(Ihelfen)
ahwar~ihwaren
aburi~iburiyen
aseddakan~݅݊݁݊ܽ݇ܽ݀݀݁ݏ.
Md: (Awaqass)
aḥram~iḥramen
agertil~igertilen
asγar~isγaren
2. S temlellit n teγri ˝a˝yetuγal d ˝i˝d ˝a˝∅ γer tazwara,d tmerna n tehrayt ˝an˝γer
taggara n ufeggag.
Md: afray~݂݅݁݊ܽݕݎ.
3. S temlellit n teγri ˝a˝/˝i˝ d tussda n tergalit ˝l˝ d tmerna n tehrayt ˝n˝ γer
taggara n ufeggag.
36
Md: axellal~ixellalen.
4.S temlellit n teγri ˝a˝/˝i˝ d tmerna n tehrayt n˝ yen ˝ γer taggara n ufeggag.
*Asget unti:
1.S temlellit n teγri ˝ a˝/ ˝i˝ d tmerna n tehrayt ˝in˝ γer taggara n ufeggag.
Md:(Ihelfen)
tattult~tittulin
taburt~tiburqin
- (Awaqass)
tasumta~tisumtiwin
tafunart~tifunarin
3.S temlellit n teγi ˝a˝/˝i˝ γer tazwara n ufeggag d ˝a˝/˝u˝ deg tlemmast n
ufeggag.
Md: talaba~tiluba.
G.T:Deg wammud-a i id-negmer nufa-d kra n yismawen wer asuf neɣ war
asget.
Md:
37
Yegaten;ithathafen ;iɣiwden [war asuf]. (Ihelfen)
Md:
3.Addad :
Addad d awalec acku amsiwel yezmer ad yefren gar waddad ilelli d waddad
amaruz.Yettili waddad ilmend n twuri n yisem
Ihalffan Awaqass
Ilelli Amaruz Ilelli Amaruz
Izaken Yizaken aḥram uḥram
Tawsit Twsit agertil ugertil
taluhemmit tluhemmit / /
Ahwar Uhwar aḥram uḥram
Aglim Uglim aglim uglim
Ibelcakit Yibecakit tasumta tsumta
Isaber Yisaber / /
Aburi Uburi / /
aḍafur uḍafur tasumta tsumta
aseddakan useddakan abessat ubessat
Isewsaw yisewsaw / /
Tisanit tsanit aswal uswal
Titawilt ttawilt ṭṭebaq /
Tiseyt tseyt ṭṭebaq
taḍuft / taḍut /
aẓeṭṭa uzeṭṭa aẓeṭṭa uzeṭṭa
inzaḍen yinzaḍen inzaḍen yinzaḍen
Asγar usγar asγar usγar
ihalumen yihalumen imura yimurar
Taγalimt tγalimt aγanim uγanim
Aγil iγil yiγil
Asagalam usagalam imceṭ yimceṭ
Amenzaz umanzaz aẓeṭṭa uzeṭṭa
Tinili tnili tizḍit tzdit
Igaten yegaten ifaggagen yifaggagen
Axritab uxritab tayazilt tyazilt
ithathafen yithathafen ifassen yifassen
Tacarbit tcarbit tafunart tfunart
Aγarban uγarban aγerbal uγarbal
Iγiwden yiγiwden ustu wustu
38
Allam ullam ulman wulman
Axenbal uxenbal aḥambel uḥambel
Tistant tstant tisagnit tsagnit
Timawin:
*Mi ara yili yisem deg waddad ilelli ibeddu s ˝a˝γer waddad amruz ˝a˝yettuγl
˝u˝.
Md:
aγerban~ܾ݊ܽݎ݁ߛݑ,axenbal~݈ܾܽ݊݁ݔݑ. (Ihelfen)
aḥram~ݑḥram,aγanim~uγaɣanim~ݑɣܽ݊݅݉ (Weqqas)
*Mi ara yili yisem deg waddad ilelli ibeddu s ˝i˝γer waddad amruz ˝i˝ yettuγl
˝y˝.
Md:
izeken~yizeken,isewsew~yisewsew. (Ihelfen)
ifassen~yifessen,imceṭ~yimceṭ. (Weqqas)
Md:
tinili~tnili,tisanit~tesnit.( Ihelfen)
tafunart~tfunart,tayazilt~tayazilt.(Weqqas)
b.Anamek
Tafalwit n wammud amawalan
Uṭṭun Ihelfen Weqqas Anamek
01 yiwen n ssenf gar lesnaf i d-yettak
uzeṭṭa,taḍuṭ-is d tamellalt,ulman-is d
39
Izaken Aḥram ilemmasen, ustu-ines d areqqaq,deg tehri
yesɛa ukuẓ n yiɣallen,ma yella deg teɣzi
akken yebɣa yiwen.
09 D tasumta am tsumtiwin
40
akk,llanttɣezfaninakk daɣ llant twezlanin
Aḍafur Tasumta temmug s taḍut zeṭṭen-tt tlawin tesɛa aṭṭas n
yiniten ladɣa azeggaɣ ,aberkan ,arbiɛi,
aqehwi.
25 D lexyuḍ d izehranen,
Qwannezzeh,tteqqnen seg-s anbur n ufala
Ihalamən Imurar ɣer tiwdadin iwakken ur d-ittecceḍ ara.
G.T:Nufa-d deg umawal n uzeṭṭa deg snat n temnaḍin-a d win ur nemgarad ara s
waṭas ladɣa deg unamek imi ismawen-nni ccuden ɣer yiwet n taɣult maca
temgerda i yellan deg talɣa n yismawen.
44
- Rnu ɣer waya nufa-d kra n wawalen deg temnaḍt Ihelfen meɛna ulac-iten deg
temnaḍt n Weqqas.
45
Taggrayt tamatut
Leqdic-nneɣ d win ikecmen deg taɣult n tesnilest,d tazrawt tasnalɣamkant
n umawal n uzeṭṭa gar snat temnaḍin"Ihelfen"i d-yezgan deg waɣir n tamanɣast
akked" Weqqas"i d-yezgan deg waɣir n Bgayet.
Deg tesleḍt i nga nufa-d kra n yismawen ttemcabin deg snat temnaḍin-a:
Md:
Aglim,Azeṭṭa,Inzaḍen,Asɣar, Ssabun.
Llan azal n 7 yismawen rzan kan tamnaḍt n Ihelfen imi ulac-iten deg
temnaḍt n Weqqas.
Md:
Tahalummit, Isaber,Aburi,Takḍenfast,Isewsewen,Tattult,Tabureqt.
Md:
Aḍafur,Lgeffa, Ihalemen…atg( Ihelfen).
46
Aḥram,Agertil, Aswal…atg (weqqas)
Deg ummud-ai id-negmer nufa-d kra n yismawen war asuf neɣ war asget.
Md1 :
Taḍuft,Taɣalimt→war asget (Ihelfen).
Taḍut,Ustu→war asget (Weqqas)
Md 2:
Yegaten,Ithathafen→war asuf.
Nufa-d daɣen llan kra n yismawen sɛan yiwet n tewsit zemren ad illin d
untiyen neɣ d imalayen kan.
deg tazwara.Ur nezmir ara ad nni yekmel maca nessaram ad nili newwi-d
amaynut i taɣult n tmaziɣt,Nessaram ad yili ukemmel n leqdicat ɣef usentel-a.
47
48
Umuɣ n yidlisen
49
Dubois.( J) : 1999, Dictionnaire linguistique et des sciences de langues,
Larousse, EWAG, Alger.
50
51
Ammud
Ammud i d-negmmer seg temnaḍt Ihelfen akked Weqqas
Uṭṭun Ihalfen Awaqass
01 Izaken Aḥram
02 Tawsit Agertil
03 Taluhemmit /
04 Ahwar Aḥram
05 Aglim Aglim
06 Ibelcakit Tasumta
07 Isaber /
08 Aburi /
09 Aḍafur Tasumta
10 Aseddakan Abessat
11 Takḍenfast Tagertilt
12 Isewsawen /
13 Tattult /
14 Tisanit Aswal
15 Ṭṭbeyga Ṭṭebq
16 Titawilt Ṭṭebq
18 Tiseyt Ṭṭebq
19 Lgeffa Taṭṭllaɛt
20 Taḍuft Taḍut
21 Aẓeṭṭa Azeṭṭa
22 Inzaḍen Inzaḍen
23 Asγar Asγar
24 Aglim Aglim
25 Ihalumen Imurar
26 Taγlimt Aγanim
27 Aγil Iγil
28 Asagalam Imceṭ
29 Amenzaz Azeṭṭa
30 Tinili Tizdit
52
31 yegaten Ifeggagen
32 Axritab Tayazilt
33 Ithathafen Ifassen
34 Tacarbit Tafunart
35 Aγarban Aγerbal
36 Ssabun Ssabun
37 Iγiwden Ustu
38 Allam Ulman
39 Axenbal Aḥambel
40 Tistant tisagnit
53
Tugniwin id newwi seg maṭṭaf:
54
Tasumta (weqqas) / Aḍafur (Ihelfen).
55
Imceṭ (weqqas) / Asagalam (Ihelfen).
56
Tayazilt (weqqas) / Axritab (Ihelfen).
Tugniwin id newwi:
Aḥram / Izaken
57
Aburi (Ihelfen).
58
Tisagnit(weqqas) / Tistant (Ihelfen).
59
Amawal
1- BERKAI (A.), 2009, Lexique de la linguistique Français – Anglais -
Tamaziɣt.
60
Agemmay Alphabet 19 3
Amalay Masculin 133 3
Amḍan Nombre 144 3
Areṭṭal Emprunt 92 3
Aẓar Racine 172 3
Asuddem dérivation 162 1
Addad ilelli Etat libre 99 3
Ticraḍ Marque 09 2
Targalt Consonne 62 3
Tiɣra Voyelle 212 3
Tawsit Genre 111 3
Tagrumma Ensemble 95 3
Tugna Image 117 3
Taɣessa structure 58 1
61