You are on page 1of 124

AΓLIF N USELMED UNNIG D UNADI USSNAN

TASDAWIT LMULUD AT MƐEMMER N TIZI WEZZU


TAZEDDAYT N TSEKLIWIN D TUTLAYIN
AGEZDU N TUTLAYT D YIDLES N TMAZIƔT

Uṭṭun n umseḍfer :........................


Uṭṭun n usnay : .........................

AKATAY N TAGGARA N USWIR N LMASTER


DEG TUTLAYT D YIDLES N TMAZIƔT.

TAƔULT : TUTLAYT D YEDLES AMAZIƔ


TAFERNA : TASEKLA TAMAZIƔT D TSUGENT
TAFERNA : TASUGENT

ASENTEL :

Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ


Umḥend d Lewnis At Mangellat

Sγur : Amesnalay :
ƐAMRAREN SABRINA XERDUSI ḤASINA
AƐǦEǦǦU NADIYA

Aseqqamu n yimsekyaden :

Aselway : ACILI FAḌILA, MCA , DLCA, UMMTO.


Amesnalay : XERDOUSI ḤASINA, Professeure, DLCA, UMMTO.
Amsekyad : DAYID ZAKIA, MAA, DLCA, UMMTO.

Tagrawt :2020/2021.

ASNADI N USUKEN D USELMED N TMAZIƔT


ASENMER

Ar tagara n tezrawt-agi ad nerr tajmilt i tselmad-


nneɣ massa Xerdusi Ḥasina i aɣ-d-yellan i
lmendad si tazwara almi d tagara imi d nettat id-
aɣ-yemlan iberdan netbaɛ akken ad nwennaɛ
anadi-agi.
I iselmaden d yinelmaden n ugezdu n tutlayt d
yedles amaziɣ.

Tanmirt i yal yiwen id-aɣ-iɛawnen deg unadi-agi s


umata.
Abuddu

S lferḥ d ameqran ad hduɣ anadi-agi :

◊ I imawlan-iw
◊ I twacult-iw
◊ I imeddukkal d tmeddukkal-iw
◊ Akked d tin d wumi mɛawaneɣ
anadi NADIYA d twacult-is

SABRINA
Abuddu

S lferḥ d ameqran ad hduɣ anadi-agi :

◊ I yimawlan-iw
◊ I twacult-iw
◊ I imeddukkal d tmeddukal-iw
◊ Akked d tin d wumi mɛawaneɣ
anadi SABRINA d twacult-is

NADIYA
Agbur

Agbur:

• Tazwerttamatut : .............................................................................................................
Tanekda n usentel ................................................................................................................ 9
Afran n usentel ..................................................................................................................... 9
Tamukrist .............................................................................................................................. 9
Turdiwin ...................................................................................................................... ……10
Tabadut n wawalen :…………………………………………………………………………………………….…..10
1. Tasugent ................................................................................................................. 10
2. Tasugent n wemdan ............................................................................................... 10
3. Tasugent n wegraw ................................................................................................ 10
4. Tugna ...................................................................................................................... 10
5. Tamedyazt .............................................................................................................. 11
6. Asefru...................................................................................................................... 11
7. tizlit ......................................................................................................................... 11
Tasnarrayt ........................................................................................................................... 11-12
Uguren n unadi ......................................................................................................................... 12

• Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d tulmisin n tmedyazt-


nsen:
tazwert ................................................................................................................... 14
I.1 Si Muḥ Umḥend .........................................................................................................14
I.1.1 Amecwar n tudert-is ...................................................................................... 14
I.1.2 Amecwar n lfen-is ..................................................................................... 15-16
I.1.3 Lmut-is ........................................................................................................... 16
I.1.4 Aɣbalu n yisefra n Si MuḥUmḥend ................................................................. 16
I.2 Lewnis At Mangellat………………………………………………………………………………….17
I.2.1 Amecwar n tudert-is………………………………………………………………………………..17
I.2.2 Amecwar n lfen-is………………………………………………………..17-18
I.2.3 Tikalasin………………………………………………………………….19-22
I.3. Tulmisin n tmedyazt taqbaylit taqburt d tetrart………...………………….22
Agbur

I.3.1 Tulmisin n tmedyazt taqburt………………………………...…………..22-23


I.3.2 Tulmisin n tmedyazt tartar…………………………………...……………..24
I.4 Tulmisin n tmedyazt n Si Muḥ Umḥend………………………..………….24-25
I.5 Tulmisin n tmedyazt n Lewnis At Mangellat......................................................25
Tagrayt……………………………………………………………………………26

• Ixef II : Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ Umḥend d


Lewnis At Mangellat :
Tazwert ................................................................................................................... 28
II.1 Tamuɣli tamatut ɣef tmeṭṭut deg tmetti taqbaylit……………………………….…..…28
II.1.1 Tameṭṭut taqbaylit deg tmetti taqburt ........................................................ 28
II.1.2 Tameṭṭut taqbaylit deg tmetti tatrart.......................................................... 29
II.2 Agenses n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At
Mangellat…………………………………………………………………...……29
II.2.1 Tameṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ Umḥend ................................................ 29
II.2.1.1 Tameṭṭut-tayri ..................................................................................... .29-30
II.2.1.2 Tameṭṭut-tayri tanaṣlit.........................................................................30-31
II.2.1.3 Tameṭṭut-tayri tamwannest ……………………...………………....31-32
II.2.1.4 Tameṭṭut-lebɣi…………………..………………………...…...…………..32-34
II.2.1.5 Tameṭṭut-taɛzizt…………………………………...……………….….34
II.2.1.6 Tameṭṭut-taxeddaɛt…………………………………...………..….35-37
II.2.1.7 Tameṭṭut-tatrart ………………………………………..……………37-38
II.2.2 Tameṭṭut deg tmedyazt n Lewnis At Mangellat…………...…………….38
II.2.2.1 Tameṭṭut-tayri……………………………………………………..…38-39
II.2.2.2 Tameṭṭut-tayri tanaṣlit…………………………………………….....39-40
II.2.2.3 Tameṭṭut-zwaǧ……………...……………………………………...….....40
II.2.2.4 Tameṭṭut-lebɣi……………………………………………………….41 -43
II.2.2.5 Tameṭṭut-taxeddaɛt……………..…………………………….…...…….43
II.2.2.6 Tameṭṭut-yettwaǧǧen……………………………………......………..…44
II.2.2.7 Tameṭṭut-tayemmat.............................................................................44-45
II.2.2.8 Tameṭṭut-tigejdit………………………...…………………………...45-46
Agbur

II.3 Anerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At


Mangellet…………………………………………………………………...46-47
Tagrayt……………………………………………………………………………47
• Tagrayt tamatut .......................................................................................................... 49
• Tiɣbula………………………………………………………………………….....51-52
• Timerna01 : Amud 1……………………………………………………………...55-74
Amud 2…………………………………………………………..…76-121
• Timerna02 : Agzul s tefransist……………………………………………………....123
Amawal……………………………………………………………..….124
Tazwert
tamatut
Tazwert tamatut

Tazwert tamatut :

Tasekla taqbaylit, d tasekla id-yewwin amecwar ɣezzifen. D tin id-iɛeddan deg ugar n
yimussuten, d ayen id-ixelqen deg-s abeddel ; twala-d aṭas n talliyin, yal tallit tegla-d ama s
unerni neɣ s usenɣes.
Tasekla-agi, d tin yesɛan amezruy wessiɛen. Zik d timawit kan tettili-d deg yimi ɣer umeẓẓuɣ,
anda tesemnaɛ ayen i as-d-yeqqimen deg cfawat, terra-t ɣer tira imi amur ameqran deg-s
yettwattu.
Nukni deg unadi-agi, ad ner lwelha-nneɣ ɣer tmedyazt, tin n Si Muḥ Umḥend akked tin n
Lewnis At Mangellat. Xas ulama tamedyazt n Si Muḥ Umḥend, deg lwaqt-nni n timawit
id-tettwana; maca jemɛen-d deg-s ayen d-yegran. Imi lukan ulac timawit ur d tettili ara tira,
akken id-ibeggen M’hammed Djellaoui deg udlis-ines mi id-yenna: «Tamedyazt timawit
tettwaḥsab d tawsit taseklant i ɣef yebna yedles Amaziɣ » 1.
Imedyazen-agi, mmeslayen-d ɣef ugar n tedyanin, i yaɛnan timetti taqbaylit sumata. Gar-
asen: lɣerba, tayri, aḥizi…. Maca asentel id-yettuɣalen s tuget deg yisefra-nsen, d wid yaɛnan
tameṭṭut. Iban-d way-agi deg tugniwin ssemrasen.
Deg tezwert tamatut, nemmeslay-d ɣef ufran n usentel, tamukrist d turdiwin, s yin nerna-d
tabadut I wawalen.
Deg yixef amezwaru, ad d-nemmeslay ɣef tmeddurt n yimedyazen “Si Muḥ Umḥend, Lewnis
At Mangellat”, amecwaṛ-nsen d wayen id-arnan i wedles akked d tsekla.
Deg yixef wis sin, ad nawi awal ɣef tmeṭṭut, amek tella d wamek tuɣal, ad nexdem taṣleḍt i
tmedyazt-nsen, s yin naɛreḍ ad d-nessufeɣ tugniwin n tmeṭṭut d ukenni yellan ger
tmedyazin-nsen.
Ɣer tagara, ad d-nefk tiririt ɣef tmukrist d turdiwin, d wamud deg-s nejmaɛ-d isefra yaɛnan
tameṭṭut, imi d nettat i d asentel-nneɣ agejdan.

1
La poésie orale est considérée comme un genre littéraire, c’est le plus important dans la culture Amazigh-
M’ḥammed DJELLAOUI, L’image poétique dans l’oeuve de Lounis Ait Menguellat, les Pages
bleus,Algérie,2003,p.07 .

8
Tazwert tamatut

Tanekda n usentel :
Anadi-agi, d win yellan deg uḥric aseklan asugnan, ara d-yawin awal ɣef « ugenses d
unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat », win
yebḍan ɣef sin yixefawen.

Afran n usentel :
Nefren asentel-agi, imi d asentel s wazal-is d win ijemɛen sin imedyazen wid I wumi
temxallaf tmuɣli-nsen ɣer tmeṭṭut, imi mxallafent talliyin-nsen. wid i ixedmen aṭas ɣef tsekla.
D ayen itt-yeṣṣawḍen teṭṭef amkan-is ger tiyaḍ, «Amedyaz Lewnis At Mangellat yessuli
tamedyazt taqburt ɣer dasawen anda teṭṭuqqet tẓuṛi » 1.

Tamukrist :
Isefra id-nexṭar ɣer imedyazen, Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat, d isefra
yesɛan assaɣ akked tmeṭṭut s umata. D wid id-yemmeslayen deg tuget n yisefra-nsen fella-s,
yal yiwen tugna i as-yefka.
Deg yisefra-nsen, ulsen-d kra n tedyanin i yeḍran yid-sen, d ayen iten-yeǧǧan ad bedlen
tamuɣli-nsen ɣer dunnit. Isefra-agi, llan wid yettwacenan am wid n Lewnis At Mangellat, ma
d wid ur nettwacena ara d wid n Si Muḥend. Ayen ara ad aɣ-yeǧǧen ad nqelleb ɣef tririyin n
yesteqsiyen-agi id-iteddun :
Asteqsi agejdan:
− Amek id-tella d wamek it-tennarna tugna n tmeṭṭut dawel n yisefra-agi ?
Isteqsiyen ussinen:
− Dacu-tent tulmisin i deg mxallafen ?
− Deg acu i deg temxallaf tmeṭṭut taqburt ɣef tmeṭṭut tartart?

Turdiwin :
Deg uqelleb-agi, ad tili turda tamatut :
− Ahat yezmer ad tili tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At
Mangellat, neɣ yezmer ur tettili ara.

1
Le poéte Lounis Ait Manguellat élève la poésie Kabyle a un rang élevé de fécondité artistique-M’hammed
DJELLAOUI, l’image poétique dans l’œuvre de Lounis Ait Manguellat ,Op cit,p.27.

9
Tazwert tamatut

Akken llant turdiwin tussinin :


− Yezmer ad yili ukenni d umcabeh deg tmedyazin d tulmisin-nsen.
− Ahat ad d-naf amgired ger tmeṭṭut taqburt d tetrart.

Tabadut n wawalen :
Uqbel ad nekcem ɣer yixef amezwaru, ad naɛreḍ ad d-nefk kra n tbadutin i yesɛan assaɣ
akked usentel-agi am : tasugent, tasugent n wemdan, tasugent n wegraw, tugna, tmedyazt d
usefru.

 Tasugent : D agenses n umaḍal, mačči d taɣawsa ; d anagrawd assaɣ n telhi


id-yeslalayen tugniwin. D tiqenṭart iɣ-d-yeṣṣawaḍen ad nissin lmaɛna aḥeqqani n
tugniwin-nni. D tamiḍrant id-yettekken deg laɛqel, d win i yessawaḍen ɣer wesnulfu n
tirga n wemdan, n wegraw neɣ d isin.

 Tasugent n wemdan : Seg tama n wemdan,tasugent d anadi ɣef tumnasit n lɛebd,


deg-s yessebgan-d tugniwin yellan deg laɛqel uqbel ad tent-id-yenteq wemdan. D win
iṛeṣṣan deg tsugent.

 Tasugent n wegraw : Yefka tafat ɣef umaḍal n tilawt, win sqaɛden deg unagraw n
yimenza, anecta yekcem deg unamek n tmusni d laɛqel.

 Tugna : D agenses d wesnulfu n tɣawsa, d tutlayt is-i-ttemsefhamen yemdanen.

 Tamedyazt : « D tawsit taseklant taqburt, d tin yesɛan talɣa yemxallafen, tin


yettwaktaben s umata, d affiren maca tella ula d tsarist ». 1
Henri Basset yeḥseb-itt: « d tamedyazt yesɛan azal d ameqqeran deg tsertit d
Tesnakta deg tmetti. D tin id-yesebganen tasugnant n wegraw » 2.
« Tamedyazt tcud ɣer tsekla d tin yeqnen ɣer tudert n wegraw, tettadam-d leqwanen
ines deg tmetti, d asenulfu aṛuḥani id-yekkan deg tmetti »1.

1
ALIMARINA Safia,L’imaginaire de l’amour tel que chanté par Lounes MATOUB et Lounis AIT
MANGUELLAT ,Mémoire de master,Université Mouloud MAMMERI,2018,p.5-6.
2
ABDELHAQ Lahlou,Docteur en Antropologie,EHESS(Paris),http://www.iemed.org.

10
Tazwert tamatut

 Asefru : « D awal id-yekkan deg umyag « FRU » aẓaṛ-ines « FR ». Id-yesefhamen


tiktiwin ur nettwafham ara, yettbeddil unamek-ines ɛla ḥsab n tefyirt. Amedya :fru
taluft, fru irden » 2 . Asefru d win yebnan d tiseddarin, yal taseddart ɣur-s ugar n
waffiren, yal affir yebḍa d ṭunṭiqin d tmeɣrut ɣer tagara-s.

 Tizlit: « D anaw n tsuqilt i sexdamen imedyazen akken ad d-senfalin ɣef iḥulfan-nsen,


din ttemeslayen-d ɣef wayen yellan deg tmetti » 3.

Tasnarrayt:
I lmend n ukatay n tagara n Master deg taɣult n tsekla d tsugent, nextar asentel
« Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At
Mangellat », d win iqaɛden ɛla ḥsab n uɣawas i as-nexdem, win i yebḍan ɣef sin yixfawen.
Mi i d-nefka tamukrist d tbadut n wawalen i icudden ɣer tezrawt-nneɣ. Ad nekcem
ɣer yixef amezwaru, anda i d-nemmeslay ɣef tudert n yimedyazen-a, s yin ɣer yixef wis sin,
ad nexdem taṣleḍt n yisefra i d-nextaṛ, deg-sen ad d-nekkes tugna n tmeṭṭut i d-ibanen deg
tmedyazt-nsen.
Deg amud-nneɣ, ad naf 118 n yisefra; 80 n yisefra n Si Muḥend Umḥend, id-nekkes
deg yidlisen n Mouloud Mammeri, Said Boulifa d Mouloud feraoun. 38 n yisefra n Lewnis At
Mangellat, id-newwi deg Google. Deg-s ad nextir 22 d asefru i teṣleḍt, 11 n t medyazt n Si
Muḥ Umḥend, 11 n tmedyazt n Lewnis At Mangellat.
I waken ad nessaweḍ ad nexdem tazrawt yelhan, ad nessexdem kra n temselɣuyin d
yedlisen n Mouloud MAMMERI «Les isefra de Si Mohend Ou Mhand», Tassadit YACINE «Ait
Manguellat chante», d adeg Web. Slemɛawna n yedlisen-agi ara nessixeḍ ad nexdem taṣleḍt
i usentel-agi.
Imi tamedyazt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat teqqen ɣer tsugent taqbaylit,
ad negg tazrawt i tmedyazt s tesmuɣelt tasugnant, anda ara nerr lwelha-nneɣ ɣer tugna n
tmeṭṭut.

1
YOUCEF Nacib ,Anthologie de la poésie Kabyle,Andalouse,Alger,1993,p.19.
2
Idem,p.31.
3
KHERDOUCI Hassina,la chanteuse Kabyle :voix texte itinéraire.AKILI Mohammed,2001,p.36.

11
Tazwert tamatut

Uguren n unadi :
Deg unadi-agi nemmuger-d kra n yiɛewwiqen :
Ur nufi ara kra n wawalen s tutlayt n tmaziɣt i yellan yakan s tefransist ayen i aɣ-yessaɛren
tasuqilt.
Akken daɣen nufa ugur deg ufran n yisefra ɛla ḥsab isental-nsen.

12
Ixef I
tameddurt n Si Muḥ Umḥend d
Lewnis At Mangellat d tulmisin n
tmedyazt-nsen
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen

Tazwert :
Deg yixef-agi amezwaru, ad d-nawi awal ɣef tmeddurt n yinaẓuren, Si Muḥ Umḥend d
Lewnis At Mangellat. Deg-s ad d-nader axeddim-nsen, lɛaddat-nsen d wayen i yeǧǧan tudert
nsen d tamerkantit.

Syin akin, ad naɛreḍ ad d-nefk tabadut n tmedyazt s umata, ad nesseɣzef awal ɣef tmedyazt
taqburt i deg yettekki Si Muḥ. D tmedyazt tatrart i deg yettekki Lewnis At Mangellat.

I.1.SI MUḤ UMḤEND

I.1.1. Amecwar n tudert-is:

Isem-is aḥeqqani, Muḥend Umḥend n At Ḥmaduc, win i wumi qqaren s tewzel Muḥ
Umḥend. Win ilulen deg useggas n 1845 deg Icerɛiwen, d yiwet n taddart tamecṭuḥt id-yellan
deg Tizi-Raced deg lɛarc n At Yiraten, ibaɛden azal n 20 km ɣef Tizi-Wezzu.

Said Boulifa, deg lwaqt-nni i deg yettaru deg useggas n 1900 yenna-d : « Si Muḥend d wina
ara yesɛun azal n 40 n sna. Si Muḥ ilul-d deg useggas n 1860 »1.

Seg tama nniḍen Si Youcef yenna i Mouloud Feraoun : «Amedyaz-agi netta akked nbi
ɣef yiwen laɛmer i mmuten 63 n sna, ayen id-yemlalen talalit-ines deg useggas n
1843. Netta d Si Muḥ ɣur-sen yiwen laɛmeṛ neɣ yugar-it s kra n yiseggasen, imi netta ilul deg
1850»2.

Mi id-tekcem Fṛanṣa, tṛuḥ-d akken ad tesemharres tamurt n Lezzayer d wayen


tekseb. Imezdaɣ n taddart Icerɛiwen ṭfen akal n Zawiyya n Tcaṛḥit id-yezgan ddaw n Tizi-
Ṛaced, deg mi iten-tessufaɣ Fṛansa deg akal-nsen . Ma d At Ḥmaduc ṛuḥen zedɣen deg yiwet
n taddart n Sidi Xlifa i d-yezgan deg Uqbu maca tura ulac-itt. Si Muḥend mazal-it meẓẓi imi
yebda iminigen seg tmurt ɣer tayeḍ.

At Ḥmaduc yakan unagen-d uqbel wa-agi deg taddart n Ugemmun id-yezgan tama n
Laṛebɛa Nat Yiraten.

Baba-s n umedyaz isem-is Muḥend Ameẓyan. Netta d sin watmaten-is Aṛeẓqi d Saɛid;
ǧǧan taddart n Ugemmun ṛuḥen ɣer Icerɛiwen, ayen ara ad d-isbeggnen Si Muḥ ur d-ilul ara
deg taddart-is.

1
Le poète a une quarantaine d’années.Si Moh serait donc né vers 1860- Mouloud MAMMERI,les isefra de Si
Mohend,François Maspero,Paris,1982,p15.
2
Le poète était mort au même âge que le prophète, ce qui portrait sa naissance a 1843. Mohend avait le même
âge que lui ou un peu plus or lui-même est né en 1850-idem,p.16.

14
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen

Yemma-s d Faṭima n At Saɛid, n taddart n wadda, lɛarc n umalu. Ɛammi-s Aṛeẓqi yuɣal
d axuni semman-as Ccix Aṛeẓqi. Yelli yiwen uɣerbaz deg taddart akken ad yesselmed igerdan,
dinn-a id-yelmed Si Muḥ timusniwin-ines timezwura. Tid yesnarna deg zzawiya n Sidi
Ɛabdaṛṛeḥman. Ɛammi-s nniḍen Saɛid At Ḥmaduc yerwel ɣer Tunes ad yidir din.

Yemma-s n Muḥend teqqim deg taddart Icarɛiwen, nettat d mmi-s amecṭuḥ


Ameẓyan. Ma d mmi-s ameqṛan Akli yetbaɛ ɛammi-s ɣer Tunes, yewwi lɣella id-yeǧǧa baba-s
deffir n lmut-is dinn-a yuɣal d amsaltu.

I.1.2. Amecwar n lfen-is:


Deffir n lmut n baba-s n Si Muḥ, yenwa ad yeqɛed dunnit-is, yezweǧ d yelli-s n yiwet n
taǧǧalt n Umalu. Iɛac kra n wussan netta akkd tmeṭṭut-is ɣer ɛammi-s Aṛezqi. Syin akin
uɣalen ad idiren ɣer tḍeggalt-is i yɛaṛḍen ad tneɣ, texdem-as ssem akken ad yemmet,maca
yerwel-as yeǧǧa yelli-s, msebran,iṛuḥ.

Deg tallit-nni i as-d-yebded yiwen n lmelk i Si Muḥend, anda it-yessexṭaṛ ger umseɣṛu
d umeslay dɣa yexṭaṛ ameslay.

Yemma-s n Muḥend d gma-s amecṭuḥ ṛuḥen ɣer Wakli ɣer Tunes ad idiren din.
Yeqqim-d umedyaz waḥd-s kan, yiwen ur yeqqim ɣer tama-s, ula d lwert id-yeǧǧa baba-s ur
as-d-iṣaḥ ara.

Mi yunag Muḥend ɣer Ɛannaba,ur ixeddem ara lexdami iɛatben. Ixeddem kan ayen
fessusen s way-s ara d-yessis aɣṛum-is d wemɛicc-is: (yettɛassa leqhawi, yettaru tibratin s
taɛrabt i wiyaḍ, yeznuzuy tiḥbulin…). Anda yetbaɛ ccehwat-ines d lguṣṭu-s: (ikeččem ɣer
leqhawi iṛumyen, ites crab, yettkeyyif lkif d ẓẓeṭla yerna yettabaɛ tilawin…). Yezga yettɣimi
leǧyub-is xlan, imi idrimen-is yettak-iten deg ẓẓeṭla d tlawin i yettissin, tuget deg-sent d
idrimen itt-ḥewwisent.

Maca mi ara ikeyyef neɣ yeskeṛ, imiren i d-ttimiren isefra deg yimi-s. Kra s teqbaylit kra s
taɛrabt i imeddukkal-is n Ɛannaba.

Si Muḥend, yeqsed ad yinig i tikelt taneggarut akken ad d-iwali yak imeknan ansa id-
iɛedda seg asemi id-yekker. Yenwa ad iṛuḥ ɣer Tunes ɣef uḍaṛ, abrid iḍul, netta teɣli-d fell-as
tewser. Yettban-d d win yaɛyan, deg akken yehlek yezmer ad yemmet deg ubrid. Yeqqar kan
deg lehḍur-is belli yekteb-as ad yemmet wa ad yemḍel deg Useqqif n Ṭmana, deg At Sidi
Ḥmed deg Micli ɣer yiḥbiben-is.

Llan kra qqaren-d, d akken yunag ɣer Tunes akken ad yeḍleb i gma-s leḥq-is deg lweṛt.Mi
yewweḍ ɣer din, ḥesbent am akken d abeṛṛani ur tessinen ara; dɣa yuɣal-d ifassen d
ilmawen, s yin iɛedda-d yak ɣef tmura almi id-yewweḍ ɣer Micli.

15
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen

Mi yewweḍ Si Muḥend ɣer Ɛin El Ḥemam, yenwa ad iẓuṛ Ccix Muḥend Welḥusin n
taddart n taqqa, deg lɛarc n At Yeḥya. Yewwi yid-s lbunta n lkif i yeffer deg lǧib-is s wudem n
lemqaddera n ccix-nni. Mi mbaddalen ameslay, Si Muḥend yeḍleq-as-d i yiwen usefru
werǧǧin i as-yesla ccix-nni. Deg akken i as-yaɛǧeb yeḍleb deg-s ad as-t-id-iɛawed, maca Si
Muḥ yegguma, acku yakan yexdem lwaɛd ur d-yettɛawad ara i usefru ad d-yini. Syin ccix
yedɛa fell-as ad yemmet s lebɛed ɣef tmurt-is, Si Muḥ deg akken i as-taɛǧeb daɛɛa-nni yenna-
as : « Amin a Ccix deg Useqqif n Ṭmana ».

I.1.3. Lmut-is :

Seg yak ayen iwala Si Muḥend deg tudert-is, temɣeṛ tewweḍ-t-id ; mi yella yakan deg
Tunes yehlek anda is-nnan akk ad yemmet deg useggas n 1901. Maca Ṛebbi ur as-yektib ara
yerna-as xemsa n yiseggasen. Mi yella deg Ɛin El Ḥammam, yekcem ɣer ṣbiṭaṛ n temṛabḍin
tiṛumyin, din yiwen ur yesseqsay fell-as yegra-d dawḥid, ulac aḥbib wala aqṛib. Ula mi i d-
tewweḍ lmut-is deg useggas n 1906, d yiwen n wemṛabeḍ n At Sidi Sɛid it-imeḍlen deg
tmeqbert n Tqarrabin deg akal n Useqqif n Ṭmana.

I.1.4. Aɣbalu n yisefra n Si Muḥend Umḥend:

Mi ara yessefraw tiktiwin-ines, ur yettaru ara, rnu ɣer-s ur d-yettɛawad ara i wayen i
d-yenna. Akken neẓṛa asefru-s d win wezzilen d ayen isehel i weḥfaḍ.

Timetti i deg id-yekker Si Muḥend, d tin ur nessin ara tira; mazal ur d-tennulfa ara
deg lawan-nni, dayen ara yeǧǧen Si Muḥ yettuḥettem fell-as uɛiwed. Arnu ɣer waya, yenna-d
Youcef Oulefki yakan Si Muḥ d win yuran kra n yisefra-is . Yettceggiɛ-iten deg tebratin i yura
netta s timad-is i Arezki ait Ouaghzen akken ad ten-yesseɣti. D tagi i d tagnit iten-yeǧǧan ad
ḥarzen amur ameqqṛan seg yisefra-ines.

Seg tama nniḍen Boulifa, mi id-yejmaɛ isefra n Si Muḥend, d win iten-id-yewwin ɣer
inelmadenn Buzariɛa akked yilmeẓyen n taddart n Ɛadni.

Isefra n Si Muḥ Umḥend, d wid yettṛuḥun seg wa ɣer wa. Seg mi yebda Si Youcef
Oulefki, uqbel lmut-is yemmeslay d Mouloud Feraoun, win i d-ijemɛen azal n 39 d asefu ɣer
Boulifa, 13 d wid n yinig-ines aneggaru ger Lezzayer d Taqqa.Mouloud Feraoun, yemla kra n
yisefra i Arab El Hucine, wid id-yefka deg temlilit-ines deg ṛadyu n Lezzayer .

Nacer Ait Oulhoucine, n Tasga Mellul, yemla-ten daɣen i wemṛabeḍ Genêvoix n Waɣzen …

16
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen

I.2. Lewnis At Mangellat :

I.2.1. Amecwar n tudert-is:

Isem-is aḥeqqani,Ɛabdennabi, ilul deg 17 Yennayer 1950, deg Iɣil n Wammas deg
tɣiwant n Ibudraren. D amedyaz, d acennay n wawal aqbayli.

Isem n “ Lewnis”, d setti-s i as-t-yefkan acku d wagi i d isem i tebɣa. Ma d isem-nni n


“Ɛabdnnabi”, d ɛammi-s i as-t-yefkan. Maɛna isem-agi ssawalen-as kan yis di llakul, ma deg
uxxam d wid akk i t-yesnen ssawalen-as Lewnis.

Asmi i tekker lgirra di Lezzayer, yella yesɛa 4 n yiseggasen, asmi tefra dayen teffeɣ
Fransa yesɛa 12 n yiseggasen deg seggas n 1962.

Di lwaqt-nni, iɛum leḥzen d lxuf ɣef udmawen. Lamaɛna anecta ur yessefcel ara
Lewnis, yefka-as tabɣest d ifadden akken ad d-yessufeɣ ayen yellan daxel-is n lfen.

Lewnis,ur yekcim ara ɣer llakul almi d asmi yesɛa 11 n yiseggasen. Netta d watmaten-
is di Lezzayer, anect-a yuɣal ɣer unekcum aṛumi.Yekcem ɣer llakul amezwaru yeɣra ur iɛeṭṭel
ara yeḥbes syin yekcem ɣer llakul n tetiknulugit.

I.2.2. Amecwar n lfen-is:

Lewnis At Mangellat, ɣas akken ur yeɣri ara aṭas di llakul, maɛna iḥemmel taɣuri.
Aṭas n yedlisen i yeɣra, yefka-as lweqt d ameqran. Anect-agi iɛawen-it akken ad yesnerni di
tmusni d yedles ines.« LewnisAt Mangellat ur ihemmel ara aṭas leqraya, acku yenna-d belli
nezmer ad naf kullec deg yidlisen » 1.

Amedyaz-agi iɛedda-d deg snat talliyin: tamezwarut d tin n zik taqbaylit, ttrebga, nnif
d tirrugza. Tis snat d tin n lawan-agi yerna-as i teqbaylit kra yellan d atrar.

Tawennaḍt i as-d-yezzin i Lewnis di temzi-ines, tɛawen-it di temɣer-ines. «Timetti i


deg id-ikker tefka-as afud akken ad yessefru, acku yewwi-d tiktiwin d wayen nniḍen i tinefɛen
ger-asen inzan, innan, timucuha » 2.

1
Lounis avoue ne pas aimer les études puisque, dit-il on peut tout trouver dans les livres-Tassadit Yacine, Ait
manguellet chante, BOUCHENE/AWAL, ALGER ,1990, P.23.
2
L’environement social du poéte possède également plusieurs modes d’expression culturelle tels que les
proverbes, les dictons, les légendes, les mythes-M’hammed DJELLAOUI, L’image poétique dans l’œuvre de
Lounis Ait Manguellat,OPcit,p.14-15

17
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen

Lewnis At Mangellat, yerfed tamedyazt taqbaylit dasawen. D ayen i deg ttekkin


yimedyazen nniḍen. Anect-agi acku yewwi-d tiktiwin n tmedyazt-ines seg teqṣiḍin n zik d
tmucuha, syin i d-yekkes tugniwin d izamulen n tmedyazt-ines.

LewnisAt Mangellat, ur yeṭṭif ara kan yiwen n uxeddim yeqqim deg-s. Asmi i d-tewwi
tmurt tilelli-ines, iṛuḥ ɣer Lezzayer netta d twacult-is, din yexdem deg aṭas n yimukan.
Yexdem d aneɣlaf n yimuhalen yizuyaz syin yuɣal yexdem di ccarika tanazraft tafransist
« C.F.D.B ».

Asmi d-yuɣal ɣer taddart-is, ɣer Iɣil n Wammas, yekcem ɣer uxeddim deg tɣiwant,
maɛna ur iɛeṭṭel ara acku ssawlen-as-d ɣer lɛeskar.Asmi dayen ifuk lɛaskar-ines, yufa-d d
akken ilaq ad d-yaf amek ara ikemmel dunnit-is neɣ anwa axeddim ara yeṭṭef. Yenna-d deg
awal-is:

« asmi d-uɣaleɣ si lɛasker ḥeṣleɣ ger snat n leḥwayeǧ ara d-yesbinen amek ara kemleɣ
ddunit-iw d imal-inu.Ilaq ad xtiraɣ ger uxeddim n yal ass win I wumi ara fkaɣ ak lwaqt-iw neɣ
ad kemleɣ amecwar-nni I bdiɣ win n lfen d ccna, qlaɣ friɣt d rray-iw d akken ad kemleɣ
amecwar-inu n lfen tamedyazt, aẓawan d ccna.Deg ass-n ar ass-agi ur xdimeɣ axeddim
1
nniḍen fkiɣ ak lweqt-iw I ccna ».

Yella-d wawal ɣef LewnisAt Mangellat, d akken ur yufi ara iman-is deg ayen yeɛnan
tayri. Aya-agi iban-d deg tmedyazt-ines dɣa steqsan-t ɣef ay-agi yenna-d d akken anect-agi ur
yelli ara, d xayel kan n lɛibad acku cudden tamedyazt-inu marra ɣer tmeddurt-inu, mačči imi
d nek i yuran tamedyazt-nni dɣa d ayenni i ttidiraɣ, d ssaḥ sɛeddaɣ lmeḥna maɛna ttaruɣ
diɣen ɣef yemdanen nniḍen qqaraɣ-d ayen sɛeddan tekkseɣ-asen lxiq mi ara cnuɣ tidyanin-
nsen. « Ma d ayen yeɛnanzwaǧ-iw ttidireɣ tudert lɛali uɣaɣ tameṭṭut I xtareɣ nek s lebɣi-w
sɛiɣ zher imi tt-uɣaɣ acku nedder tudert lɛali nemɛawan dunnit si tazwara n zwaǧ-nneɣ ». 2

Deg useggas n 1966-1967, i yebda Lewnis At Mangellat amecwar-ines n ccna. Yebda


axeddim di tedwilt id-iqeddem Cherif Kheddam iwumi semman ”iɣennayen uzekka”.
Amecwar-is yebda-t s usentel n tayri. Tamedyazt-is deg usentel-agi d tawezlant, s yin
yesekcem deg tmedyazt-ines ayen yellan d atrar.

1
Après mon retour de service mélitaire, je me suis retrouvé confronter a deux alternatives qui déffiniraient ma
vie et mon mode de vie future. Il fallait faire un choix entre un poste de travail permanant,pour lequel je serais
entierement dévoué ou continuer mon parcours artistique. Après mûre reflexion j’ai choisi de me consacrer a
mon art (poésie, musique et chant) ; depuis et jusqu'à ce jour je n’ai occupé aucun poste d’emploi, consacrant
ainsi tout mon temps et mon énergie a ma vie artistique-M’hammed DJELLAOUI ? L’image poétique dans
l’œuvre de Lounis AIT MANGUELLAT , Op cit ,P.15-16.
2
Consernant mon mariage, je dirais que je vis une vie normale er heureuse. J’ai épousé une jeune fille que j’ai
moi-même choisi. Et j’étais bien chanceux car notre vie conjugale est une réussite-idem,P.16-17.

18
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen

I.2.3. Tikalasin:
Aseggas Azwel n taɣect
1975 - Win yeqqazen iẓekwan
Telt yam - Nnuɣeɣ
- Tesseḍelmeḍ-iyi
- Taɣezalt
- Telt yam
- Igenni-m
1976 - Anida in-teǧǧam mmi
Anida in-teǧǧam - Txeṛṛaq targit
mmi - Kul yiwen
- Anef-iyi kan
1977 - Ɛli d Waɛli d Muḥend d Mḥend
Amjahed - Amjahed
- Tizizwit
- Itij
1978 - Aɛeṭṭar
Aɛeṭṭar - Ixef yettrun
- Hommage
- Targit
- Semḥet-as
- kabylie
1979 - ay agu
Ay agu - D nnuba-k
- Arǧu-iyi
- Iḍul s anga ara nṛuḥ
- Amcum
1981 - A lmus-iw
A lmus-iw - Askuti
- Ass n unejmaɛ
- Lekteb ɣer tidet
- tibratin
1982 - Ṭṭes ṭṭes
Ṭṭes ṭṭes - Lxuf
- A dunnit-iw
- Nekkni s warrac n lzzayer
- Ini-as i gma
- Amacahu
1983 - A mmi
A mmi - Tayri
- Abeḥri
- Neẓṛa
1984 - Ǧǧet-iyi
Ǧǧet-iyi - Tiɣri n tassa
- Qim deg yirebbi-w
- Taqsiḍt-ik
19
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen

- Ay aqbayli
- Aɛessekriw
1986 - Asefru
Asefru - Ameddaḥ
- Ayla-m
- Umerri
- Later
- Tekkes-am lmeḥna
1988 Les année d’or 1 Les année d’or 4
Les année d’or - A zzin areqqaq - Fkiɣ iɣeblan awal
- Ma truḍ - Uɣal-d
- Iḍaq wul - Wwiɣ-d medden
- Yir targit - Akka i as-yehwa i lektub
- Wekleɣ Ṛebbi - A tafat
- Lwaldin - Beɛdeɣ tebɛed
- Ɣef yisem-im - Yebḍa wul-iw
- Lkaysa - Mmel-iyi-d
Les année d’or 2 Les année d’or 5
- D aɣrib - Aceḥal i hedreɣ
- Ma selbeɣ - Urǧiɣ
- Lbiza - Daberrani
- A lbir n ssem - Ttnadiɣ fell-am
- Sliɣ i utaksi - Lehlak
- Uriɣ-as - Zriɣ mazal
- Ma ketbeɣ - A tin iyebɣan
Les année d’or 3 - Itran
- Selbeɣ Les année d’or 6
- Anwa ara sḍelmeɣ - Bɣiɣ ad d-iniɣ
- Ru a zzehr-iw - Acuɣer
- Anef-iyi - Ṛuḥ ad qimmeɣ
- Ǧamila - Ay abrid
- A ṭṭejra ilili - A tin meḥneɣ
- Nniɣ-as kker - Jsk
- Sber ay ul-iw - Anebḍu
- Tektebeḍ-iyi
1989 - Acimi
Acimi - Wi id-iṛuḥen
- Tiyita
- Afennan
- Lukan
- Ccena
1990 - Ad ay-yaru lxuǧa ad necdeḥ
Abrid n temẓi - Caɛlet-aɣ-d tafat
- Ttsellimeɣ fell-awen
- Tanaṣlit
- Abrid n temzi

20
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen

- Arrac
1992 - Ad aken-yexdeɛ Ṛebbi
Ad aken-yexdeɛ - Imsebriden
Ṛebbi - Lɣerba
- Ɣur-w-at
- Tamurt-nneɣ
- Tagmat
1993 - Amusnaw
Awal - Izurar idurar
- A win run
- Awal
- Labas
- Ccena amehbul
- Tameɣra
1995 - Iminig n yiḍ
Iminig n yiḍ - Sebba
- Tarewla
- Mmi-s umaziɣ
- Tarbaɛt
- Di ssuq
- Ad d-uɣalen
1997 - Siwel-iyi-d tamacahut
Siwel-iyi-d - Amedyaz
tamacahut - Sani it-bɣam ad nruḥ
- Aseggas
- Asiwel
1999 - 10 titres
Inagen(tiregwa)
2001 - Ad ṛuḥeɣ
Ini-asen - Diri-iyi
- Ini-asen
- Neǧǧa-awen amkan
- Ṛuḥ a temzi
- Tis xemsa
- Tis xemsa (instrumentale)
2005 - Ini-d ay amɣar
Yenna-d wemɣar - Yenna-d umɣar
- Dda Yidir
- Yerna yiwen wass
- Asendu n waman
- Ccena n tejmilt
- Asendu n waman
2010 - Tawṛiqt tacebḥant
Tawṛiqt - Amennuɣ
tacebḥant - Sarreḥ i waman
- Lebɣi n wul

21
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen

- Ɣas ma nṛuḥ
- Taggara n tezwert
- Lewǧab deg waḍu
2014 - Isefra
Isefra - Ddin amcum
- Temeṭṭut
- Ageffur
- Ɛawaz
- ṛuḥ a zman
- walaɣ
- Isefra nniḍen
2017 - Tudert-nni
Tudert-nni - Taqsiḍt nniḍen
- I waggad-iw
- Ẓer kan
- Yella wass
- Tajmilt i tayri
- Slam n temzi

I.3. Tulmisin n tmedyazt taqbaylit taqburt d tetrart :

« Tamedyazt, d awal yekka-d seg uẓar « MDZ » yesnamek « cnu ». Amedyaz yettawi-d
asefru, aneggaru-agi d aẓar n wawal « fru », anamek-ines ferru n temsal neɣ taluft.
Amedyaz iferru ger lḥeq d lbaṭel. Tamedyazt taqbaylit, d taẓuri taqburt id-yeddan s
tuget deg yidles amaziɣ, acku sexdament aṭas deg tudert n yal ass , deg tmetti
tamazɣant taqburt. D tamedyazt id-yesebganen iḥulfan d wuguren id-ttmagaren
yemdanen deg tmetti.Tamedyazt taqbaylit taqburt,wa yettawi-tt i wa seg yimi ɣer
1
tmeẓẓuɣt, ma d tatrart d tin yettwarun » .

I.3.1.Tulmisin n tmedyazt taqbaylit taqburt:


« Tamedyazt taqburt yesnulfa-tt-id wemdan deg tmetti, tettwaseggem deg talɣa neɣ
deg ugbur, wa yeqqar-itt i wa, almi tuɣal d asnulfu aḥeqqani, d tin i aɣ-d-yettawḍen
seg yimi ɣer umeẓẓuɣ, ur tesɛi ara assaɣ akked tira, tamedyazt taqburt teqqen ɣer
timawit ur tesɛi ara bab-is, d ayela n medden irkelli, maca aḥric ameqran seg-s
2
yettwattu » .

Tella tmedyazet yettwacnan daɣen, tɛadda ɣer wannaw nniḍen am :


-Isefra n Smail Azkiou, deg useggas n 1880, llan-d ɣef ucewwel n 1871 d tegrawla.
-L’Hadj mohend Ouachour, yerra-d snat n tmenna n lǧanaza n ccix Muḥend Welḥusin.

1
ULḤUSIN Tasaɛdit, UṚLIS Kahina , Akenni ger tmedyazt taqburt d tmedyazt tatrart deg isental d tulmisin n Si
Muḥ d Sliman Ɛazem,tazrawt n turagt,taseddawit n Mulud MƐAMMERI ,2004/2005,p18.
2
ULḤUSIN Tasaɛdit, UṚLIS Kahina , akenni ger tmedyazt taqburt d tmedyazt tatrart deg isental d tulmisin n Si
Muḥ d Sliman Ɛazem, idem.

22
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen

-Chikh Mohend El Mokhtar, yefraq tiqsidin tiqdimin d isefra (100 waffiren neɣ kṭaṛ).

Talɣa sexdamen s umata deg tmedyazt taqburt, d tin n seṭṭa deg tlata (tlata n
tseddarin, yal taseddart ad tesɛu seṭṭa waffiren),tin yesɛan aceḥal d tameɣrut.
Deg useggas n 1871, tuɣal talɣa n Si Muḥ Umḥend tufrar-d. Uɣalen imedyazen tabaɛen kan
talɣa-s acku d tushilt, tin isexdamen ar ass-a.

Ger yisental imensayen n tmedyazt taqburt :


Amennuɣ ger teqbilin, amennuɣ mgal amnekcam aṛumi, liḥala n temetti deg tallit-nni,
tamedyazt tadeyyanit….
Ger tulmisin-ines ad d-nader:

Tamedyazt taqbaylit taqburt, d tin yesɛan ugar n tulmisin s way-s d tufrar deg tallit-nni:
− Ssexdamen awalen isehlen, ayen ara yeǧǧen imeɣri ad yefhem anamek srid.
Ssemrasen daɣen iṛeṭṭalen.
− Tamedyazt d lmelk I asen-tt-id-yettwehhin, maci d ayela-nsen. Amedya: Si Muḥend
Umḥend.
− Asnulfu-ines yeqqen ɣer yiwen n wemdan deg tazwara. S yin wa yeqqar-itt I wa
tettuɣal d taɣerfant, arnu ɣer-s tamedyazt-agi teqqen ɣer tegnatin i ttidire; din I
ttafen annar wessiɛen am udekker deg lǧanazat.

I.3.2.Tulmisin n tmedyazt taqbaylit tatrart:

« Tamedyazt tatrat tedda-d s webrid n tira akked wallalen n teywelt(tiliẓṛi, imaṭṭafen..)


iswi nsen d tira ; tamedyazt-agi tefka-d udem amaynut deg yal aḥric n tudert, tekcem
ula d nettat deg tmedyazt tagreɣlant iwulfen anermas n tira. Tamedyazt tatrart ur tcud
ara ɣer laɛwyed, teffeɣ i tegnatin n wesnulfu d tmenna, ad att-naf tettwacna, tettwaru,
1
bab-is yettwassen » .

Ger yisental n tmedyazt-agi ad naf:


Lɣerba, tamedyazt n tegrawla n 1954,tamedyazt n tsertit, tamedyazt n tmetti, n tayri…

1
Ulḥusin Tassaɛdit, Uṛlis Kahina,Akenni ger tmedyazt taqburt d tmedyazt tartar deg isental d tulmisin n Si
Muḥend d Sliman Ɛazem,Op cit,p.18.

23
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen

Ɣer tama n tmedyazt taqbaylit taqburt, tennulfa-d tetrart. Tewwi-d tulmisin timaynutin
yid-s:
− Tamedyazt-agi, d tin yettwarun. Llan wid yettarun ayen i d-snulfan, akken llan wid
yettarun ayela n wiyaḍ. Amedya: Youcef Nacib yura tamedyazt n Slimane Azem,
Tassadit Yacine tura tin n Lounis Ait Manguellat.
− D tin yettwacnan s tmerna n wallalen n uẓawan, i d-ibeggnen cbaḥa-s.
− Imedyazen d win yessexdamen aɣanib yemxallafen. Yella wanda ara ten-af d usrid,
yella wanda yettili d arusrid, s usemres n yizamulen.

I.4.Tulmisin n tmedyazt n Si Muḥ Umḥend :

Tamdeyazt n Si Muḥ Umḥend, tedda s cefwat n yemdanen deg tmetti, acku wa yeqqar-
itt i wa, tewwi-d abrid n timawit.
− Yessexdem awalen iqburen n teqbaylit, i yernan cbaḥa i tmedyazt-is. Akken daɣen
yessemres iṛeṭṭalen seg tutlayin tibaṛṛaniyin.
− Si Muḥend, yefka azal i tmedyazt-is, imi maci kan akka i yessefruy. Maca alma yella-d
uneḍru neɣ tagnit I wulmen.
− Anamek n tmedyazt-is d uffir, imi d win yessemrasen izamulen, i yettaran aɣanib-
ines d arusrid. «Imedyazen iqburen ssemrasen izamulen, s yi-sen i tefren tugniwin
deg tazwara, alma d tagara am tmedyazt n Si Muḥ Umḥend »1.
− Isefra-ines d wid i icudden ɣer talliyin i deg i d-iɛedda deg tmeddurt-is, lhant neɣ
diri-tent.
− Isefra-ines d wid yebnan ɣef yiwet n talɣa. Tuget deg-sen sɛan tlata n tseddarin,
tikwal kan i yessiɣzif isefra-ines, ɣer xemsad setta n tseddarin.
− Tameɣrut n yisefra-ines d yiwet, d tin ur nettbeddil ara.
− Tiseddarin n usefru-ines,d tin yemgaraden deg unamek. Taseddart tamezwarut
teskan-d asentel, tis snat trennu-as anamek i tin yezrin, ma d tis tlata tettak-d tifrat.

1
Les anciens poétes utilisent ce qu’on appelle symbolisme globale ou le masque. Ou ils utilisent l’image
symbolique du début jusqu'à la fin comme la poésie de Si Mohend Oumhend-M’hammed DJELLAOUI,L’iamge
poétique dans l’oeuve de Lounis Ait Manguellat,Op cit,p.128.

24
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen

− Yessemras awalen inemgalen d yiwen usefru, ayen I as-irennun cbaḥa.


− Tamedyazt-ines ur tesɛi ara azwel, alma neɣra asefru maṛṛa ara nefhem asentel.

I.5. Tulmisin n tmedyazt n Lewnis At Mangellat :

Tamedyazt tamirant tedda-d s webrid n tira dayen itt-yeǧǧan ad tettwaḥrez deg


yidlisen, iḍebsiyen…Ayet mangellat d amedyaz n tallit-agi iḍfer-d abrid n tira d ccena ger
tulmisin n tmedyazt-is :
− Tamedyazt n Lewnis At Mangellat, d tin yettwarun, yettwacnan. D tin ur
nettbeddil ara acku tettwaḥrez s tira.
− Tutlayt i yessexem deg yisefra-ines, s umata d taqbaylit, tafransist d taɛrabt.
− Lewnis At Mangellat, yessexdem aɣanib usrid d warusrid, d ayen i irennun
cbaḥa I tmedyazt-ines.
− Tiseddarin n yisefra-ines, d tid yemxallafen deg tezlit ɣer tayeḍ. Anect-a yuɣal
ɣer wemxallef n usentel I ɣef d-yemmeslay.
− Tizlatin-ines, d tid I wumi yexdem azwel, din I nezmer ad nefhem anamek-is.

Tagrayt :

Ɣer taggara n yixef amezwaru nufa-d d akken timeddurin-nsen d tidak yemxallafen


deg mkul lǧiha ayen yuɣalen ɣer wemgired n wakud i deg d-kren.
Ma dayen yaɛnan tulmisin xas ulama ɛadlen deg kra, maca amur ameqran deg-sent
mxallafent.

25
Ixef II
Agenses d unerni n tugna n
tmeṭṭut deg tmedyazt n Si
Muḥ Umḥend d Lewnis At
Mangellat
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

Tazwert :
Deg ixef-agi wis sin, « Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat », ad nessiɣzef awal ɣef ayen yaɛnan tameṭṭut deg tmetti
taqbaylit, taqburt d tetrart. S yin ad neṣleḍ isefra i d-nextar wid i tt-yaɛnan, ad naɛreḍ ad d-
nekkes tugna i icudden ɣur-s, ɣer Si Muḥend Umḥend d Lewnis At Mangellat. Ɣer tagara n
yixef-agi ad d-nader anerni n tugna n tmeṭṭut d wemgired yellan ger tmedyazin-nsen.

II.1 Tamuɣli tamatut ɣef tmeṭṭut deg tmetti taqbaylit:

II.1.1 Tameṭṭut taqbaylit deg tmetti taqburt:

Tameṭṭut taqbaylit deg tmetti taqburt, d ti ur nesɛi ara azal, yettwaḥeqren s unemgal
n wergaz, imi aneggaru-agi d win yesɛan izerfan. Anect-agi irennu-as afud wakken ad att-
yaɛfes, ad yekes fell-as leqder, ḥesben-tt amzun d lexyal n tebḥirt.
Ma dayen yaɛnan axeddim, d tin id-yettaken nnig tezmert-is, imi cɣel n wexxam akk iɣelli-d
fell-as. Tiswiɛi trennu cɣel n beṛṛa ur tt-id-yettali ara wawal. Ɣer taman way-ama yerna ɣur-s
weqcic d tin i wumi yettali ccan. « tameṭṭut mi ara yernu ɣur-s weqcic d ti i wumi tɛaliqen
afzim akken ad zren madden d argaz i d-tesɛa » 1.
Ma nuɣal ɣer imenzayen « nnif d lḥerma », fell-asen i tebna tmetti.Nnif yettuɣal i wergaz ma
d lḥerma i tmeṭṭut. Taneggarut-agi d tin i yettḥaraben akken ur yettili ara wawal fell-as, acku
ma yella-d truḥ lḥerma-s; d ay-agi I iɣeṭlen nnif I wergaz, imi yal yiwen icud ɣer wayeḍ, ma
yumes yiwen ad amsen I sin. « lḥerma tekka-d deg awaln taɛrabt ḥaram i d-yessefhamen a
yen yugi ddin, i ɣef tesseḥbibir tmeṭṭut kter n wergaz » 2.

1
La jeune mère qui vient de mettre au monde un fils par avec orgueil sa tête de bijou spécial qui doit
apprendre a tous qu’elle a donnée le jour a un homme-LACOST-DUJARDIN Camille,La vie féminine a Ait
Hichem,IREMAN UA,1990,P.33.
2
Ḥarma dérive du mot arabe ḥaram qui signifie interdit religieux, tabou ce qui haram donc tabou dit ce dernier
affirme aussi c’est une catégorie d’honneur concerné d’avantage les femmes mais les hommes aussi-
BENAMARA Tinhinane, HEDOUR Lydia,L’image de la femme dans les textes chanté de MATOUB
Lounes,Université de Mouloud Mammeri,Tizi Ouzou,2017-2018p.23.

28
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

II.1.2 Tameṭṭut taqbaylit deg tmetti tatrart :

Tameṭṭut taqbaylit deg tmetti tatrart, d tin ideggren aḍar ɣer zdat, ur teqqim ara d tin
n zik yettwaɛedmen. Tuɣal d tin yesɛan tabɣest imi teṣṣaweḍ tesban-d amkan-is aḥeqqani,
terra-d izerfan tuklal. « Tameṭṭut taqbaylit ur tuyis ara deg umecwaṛ-is, mi taɛreḍ ad d-tban
deg tmetti-ines »1. Aqeddim tezwar ɣer zdat yewwi-d amaynut, ayen yerran amkan-is d win n
wergaz mɛadalen.
Abeddel-agi id-tewwi tmeṭṭut, d win i as-yessasehlen tamɛict, imi tuɣal d tin yetteklen ɣeg
yiman-is; tessuli aswir-is n tmusni s yi-s id-tḥella axeddim-is ayen itt-yarran d tilellit. Xas akka
tuɣal d tartar maca teṭṭef deg yimenzayen-ines iqburen ur ten-tenkir ara.

II.2 Agenses n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis


At Mangellat:

Ad nebdu s teṣleḍt n yisefra i nexṭaṛ, deg-s ad d-nessefhem ɣef wacu id-wwin awal.Ad
naɛreḍ ad d-nekkes yal tugna icudden ɣer tmeṭṭut ɣer yimedyazen-a:

II.2.1 Tameṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ Umḥend :

Tameṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥend Umḥend, d asentel amatu, tin i wumi yerra azal,
anda i as-yefka ugar n tugniwin.

II.2.1.1. Tameṭṭut-tayri:

Tayri, d asentel i ɣef d-tewwi tmedyazt n Si Muḥ Umḥend awal s waṭas, deg-s i d-
yemmeslay ɣef iḥulfan yettilin ger wergaz d tmeṭṭut s umata.

Asefru 35, timerna 1,amud 1,asebter 62.

Yezga lqelb-iw yekfer


Fehmeɣ acuɣer
1
La femme Kabyle n’a jamais cessés de se battre pour se faire entendre et respectée dans la société Kabyle-
BENAMARA Tinhinane,HEDOUR Lydia,L’image de la femme das les textes chanté de MATOUB Lounes,Op
cit,p.23.

29
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

Yebɛed wayen yettmenni

Seg urfan yezga yaɛmeṛ


Ḥed ma ad t-iciweṛ
Kul yum d aḥebbeṛ fell-i

Ɣef teqcict nḥub nɛucer


Ay negguma ad neṣbeṛ
Nettru mi tt-id-nettmekti

D win i aɣ-d-iheḍren ɣef cedda i yesɛada umedyaz imi ifuraq tin yennum, tin yezgan
ɣer tama-s.
« lqelb » d agman i d-yettilin deg tfekka n wemdan, s yi-s i d-ttlalen iḥulfan n lkerh neɣ
leḥmala. « Damkan i d-yettaken tiḥḥarci uqbel iḥulfan » 1. Icuba umedyaz ul ɣer wemdan
ikefren mi ara ṭuqtent fell-as lemḥayen d wayen ur yezmir ara, din i d-teḍher tsugent n
wemdan. « Ɣef teqcict nḥub nɛucer » D agi yessefhem-aɣ-d ul-is ayɣer yekfer, ayɣer yaɛmer
d urfan; d win ur nethenna ara acku teǧǧa-t teqcict i iɛucer. Yenna-d Youcef Nacib: «Si
Muḥend ur yufi ara iman-is ur yewwiḍ ara lebɣi-s deg ayen yaɛnan tayri » 2. Akken d-tban
tugna n tmeṭṭut deg tayri d leḥnana i yufa ɣur-s, d ayen it-yessawḍen ɣer imeṭṭi yal mi i tt-id-
yemmekta.

II.2.1.2 Tameṭṭut-tayri tanaṣlit: Si Muḥend deg tmedyazt-ines, i yaɛnan tameṭṭut, yessuli-as


azal anda i d-yebder kra n leṣnaf lɛali-ines.

Asefru 27, timerna 1, amud 1, asebter 60.

Temmut taɛzizt ur nemẓiṛ


Lmut la tettextir
Ṛebbi iteddu deg nneqma

Ay akal ur tettɣeyyiṛ
M laɛyun n ṭṭiṛ
Taɛfumt-as a lmuluka

1
Le cœur qui est le centre de l’être, la source de l’intelligence intuitive avant de devenir celle de sentiment par
son rythme il est le maître du temps-BENAMARA Tinhinane,HEDOUR Lydia,L’image dela femme dans les textes
chanté de Matoub Lounes,Op cit,p.31.
2
Si Mohend comme lui, ne trouve pas l’équilibre et la joie révé en amour-Youcef NACIB, Anthologie de la
poésie Kabyle,Op cit,p.109.

30
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

D aẓawali wer teḥqir


D yelli-s n lxir
Merḥumet seg lǧahennama

Dwin i d-yewwin awal ɣef lmut n tin yebɣa umedyaz. Teǧǧa-as ccama deg ul, imi d win
ur nebni ara ɣef lmut-is, d ayen i as-yesrezgen tamɛict.

« Lmut » D awal i d-yemmalen leɣyab n wemdan i lebda.D rebbi i ijemɛen lamana-s, d ayen
yeggunin akk lɣaci, ulac anwa i izemren ad as-yerwel. Youcef Nacib yessebgen-d: «Lmut
tewwi kra yellan d lɛali-t imi Muḥend d win yessefran ɣef lmut n taɛzizt-is » 1. Tban-d tsugent
n wegraw deg usefru-agi, acku lmut d tin iḥuzan akk medden. «M laɛyun n ṭṭir»icuba allen n
nneta-agi ɣer laɛyun n ṭṭir, d tid icebḥen i tmuɣli. Tameṭṭut i ɣef i d-yettmeslay umedyaz d llal
n lxir d nniya yeṣfan «D yelli-s n lxir ».Yarra lxir am akken d imawlan n teqcict-nni, d ayen i d-
yesbegnen tasugent n wemdan, imi d tamuɣli-ines kan i d-yessenfali. Tugna n tmeṭṭut deg
usefru-agi d tin n cbaḥa, d tameṭṭut lɛali i iṣelḥen, d tin yeddan deg ubrid n Rebbi.

II.2.1.3 Tameṭṭut-tayri tamwannest : D tameṭṭut i yettilin ɣer yidisan n wergaz, ama deg
lferḥ neɣ deg lqarḥ, d tin i yettebdaden ɣer-s. D t-agi i d tameṭṭut i ɣef d-yewwi Si Muḥend
awal deg usefru-a.
Asefru 60, timerna1, amud 1, asebter 68.

Nnan taḥbibt tettwennis


Ma tefka ul-is
Mačči am tidak ukaɛkaɛ

Maday tḥuẓaḍ awal-is


Tettḥezzib i nnif-is
Ad tṣeḍḥi ma day texdaɛ

A Ṛebbi kkes-as bu tismin


Ad yemmet meskin
Ad tethenni seg lefqayaɛ

«Nnan taḥbibt tettwennis» yewwi-d umedyaz awal ɣef teḥbibt yetwennisen, anda i
tt-id-yecker, yesban-d amgired ger-as d tin n ukaɛkaɛ, «Mačči am tid ukaɛkaɛ». «Nnif» D
amenzay i d-yellan deg tmetti, win i ɣef sseḥbibiren akken ur yettames ara. Yemmal-d nnif n
wergaz d lḥerma n tmeṭṭut; anda i tt-id-isebgen d tin yettḥezziben fell-as ur tettɛammid i

1
La mort a prit tout ce qui est beau et bon quant Mohend apprend ce décés-Youcef NACIB,,Anthologie de le
poésie kabyle Op cit,p.96.

31
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

yiwen ad yessenqes deg azal-is, «lqanun n nnif d lxuf d lɛar d lɛib, d win yetabaɛen tawacult s
lekmal-is » 1. «Ad tṣeḍḥi ma day texdaɛ»taqcict d tin yesɛan ttrebga lɛali, tin i deg treṣṣa ṣṣifa
n leḥya. Tella-d tugna n tmeṭṭut, d tanifit, d tanaṣlit, d tmṣeḍḥit, d tin yeṭṭfen deg
yimenzayen i ɣef tbed tmeṭṭut taqbaylit. Amedyaz yefka ddaɛwa n lxir i tnifit-nni «A Rebbi
kkes-as bu tismin», imi lɛebd lɛali ṭuqqutent fell-as tismin.

II.2.1.4 Tameṭṭut-lebɣi : Si Muḥ Umḥend, yessefra ɣef umenni d lebɣi d ccehwat n wergaz
ɣer tmeṭṭut deg ayen yaɛnan kan tafekka-s.

Asefru 75, timerna 1, amud 1, asebter 72.

Rekbeɣ deg tmacint n ṣbaḥ


D ul-iw yennecṛaḥ
Ɣer leḥbab ad nemwali

Dehbiyya ɣur-s ay nefṛaḥ


D lewrud ay tettraḥ
Taksumt-is d afilali

Laɛqel-iw fell-as ijaḥ


Mazal-itt deg leqbaḥ
Ttxil-m a ɛzuza sgen-iyi

Yewwi-d awal ɣef lɣerba «Lɣerba d liḥala n wemda mi ara yeffeɣ deg tmurt-is, s lebɣi-
s neɣ bla lebɣi-s, ad yidir deg tmurt nniḍen bessif » 2.

Amedyaz d win ifarḥen, imi id-yeṭṭef abrid n tuɣalin « D ul-iw yennecraḥ, Ɣer leḥbab ad
nemwali»yemmal-d d akken ur yufi ara iman-is deg lɣerba. Ibder-d isem n tmeṭṭut taqbaylit
« Dehbiya » ɣur-s id-iḥar ad tt-iwali. «D lewrud ay tettraḥ» d-agi yemmslay-d ɣef arriḥa n
Dehbiya, tin i yettcabin arriḥa n lwerd n tefsut. «Taksumt-is d afilali » icuba taksumt-is ɣer
ufilali i icaɛlen; anda i d-teḍher tugna n tmeṭṭut tucbiḥt n teksumt. Yerra laɛqel amzun d
amdan ara ijaḥen «Laɛqel-iw fell-as ijaḥ »yemmal-d d akken d tin it-yarḥan tessufeɣ-it deg

1
Le code de nnif une fois de plus baillonne la bouche des amants. C’est en effet en générale la crainte de la
honte la peur de la dultére, tenaille toute la famille de sa responsabilité-Youcef NACIB, Anthologie de la poésie
Kabyle,Op cit,p 77.
2
L’exil est l’etat d’une personne qui a quitté sa partie volontairement ou sous la contrainte bannissement,
déportation impossibilité de survivre ou menace d’une persécution et qui vit dans un pays etrangère avec ce
que cela implique de difficultés et de sentiments d’éloignement de son pays-HAKKOUM Fatma,HOCINE
abdlekrim,L’imaginaire de l’érrance dans la poésie de Si Mohend Oumhend,Op cit,p.19.

32
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

laɛqel-is. Tameṭṭut-agi d tin i wumi ɣezzif yiles, anda i as-yefka tugna n tuqbiḥt «Mazal-itt
deg leqbaḥ». ɣer tagara imud-as tugna n teɛzizt s usemres n wawal «Aɛzuza»acku d tin i iɛuz
yefka-as azal ameqran deg ul-is.

Asefru 3, deg tmerna 1, deg amud 1, asebter 54.

Teḍher-iyi deg lḥara


Deg llabil teɣṛa
Taqcict i heǧǧan s lḥerf

Tizerzert deg Ṣṣeḥṛa


Tettnusu beṛṛa
Ur yezmir ḥed ad att-yeṭṭef

Mi itt-luɛjaɣ waḥed lmeṛṛa


Ur d-qlib ara
Aql-i am ẓeṛẓuṛ s ṭṭɛaf

Yemmeslay-d ɣef teqcict yebɣa umedyaz, nettat tugi-t.Yesbeggen-d tamuɣli-ines ɣur-


s.«Deg llabil teɣra » din id-tban tugna n tmeṭṭut, d tin n leqfaza d tiḥḥarci. « tizezert » d
aɣerṣiw yettilin deg ṣṣeḥra, d tin iqefzen acku tsellek iman-is deg tlemmast n tmurt-nni. Ɣef
ay-ayessexdem-itt d azamul i teqcict-nni.Anda i d-teḍher tugna n cbaḥa n tmeṭṭut-nni d
tiḥḥarci-ines d tebɣest-ines.S yin akin ibeggen-aɣ-d liḥala-s, anda icuba iman-is ɣer uẓerẓur; d
afrux yettinigen yal lawan, d azamul n ṭṭaɛfan.

Asefru 48, timerna 1, amud 1, asebter 65.

Lemnam-agi d bu tlufa
Urgaɣ yamina
Attaya m udem imserri

Llebsa-ines d lfuḍa
Agus d sfifa
Taksumt-is d afilali

Ukiɣ-d ur d-ufiɣ ara


Wteɣ deg tsumta
Fkiɣ-tt i lwaɛd imeṭṭi

Yewwi-d awal ɣef lemnam iwala umedyaz, anda yurga tin i iḥemmel. « lemnam » d
targit, d ayen yettwali wemdan waḥd-s ; aye yettaǧǧan tasugent ad d-tili n wemdan, lukan ad

33
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

att-yeḥku, ad tuɣald tasugent n wegraw. Amedyaz yemmeslay-aɣ-d ɣef ṣṣifa d sser i tekseb
Yamina «udem imserri ».D agi i d-tban tugna n cebaḥa n tmeṭṭut. S yin iheder-aɣ-d ɣef llebsa
n Yamina « lfuḍa agus d sfifa »d awalen i d-yemmalen d aken s llebsa-agi i tzad cbaḥa-s.« D
ayen ur nxeṭṭu ara tameṭṭut, ɣur-s 2 n lmitrat d nnefṣ d tin yeksan s ssuri s yiniyen
yemxallafen » 1. «Llebsa taqburt i deg teṭṭef tmeṭṭut d taqendurt» 2, s way-agi i d-teḍher
tugna n tmeṭṭut taqbaylit tanaṣlit, tin yeṭṭfen deg yimensayen-ines d tjaddit-ines.

II.2.1.5 Tameṭṭut-taɛzizt: D tameṭṭut i yesɛan amkan aɛlayen deg ul n wergaz, tin i iḥemmel,
i aɛzizen fell-as.
Asefru 72, timerna 1, amud 1, asebter 71.

Teḍra ssiɛqa deg yiwen wemkan


D wa ay d awal yellan
Anda nniḍen akk d lekteb

Taqcict aɛzizen lukan


S leqreb ay itt-fkan
Ad textir anda i as-yaɛǧeb

Yuɣ-itt wemcic udekkan


Bu ujeḥniḍ yerkan
Ḥeznent lmuluk mi itt-yessarkeb

Yemmeslay-aɣ-d ɣef zwaǧ n bessif, acku deg tmetti taqbaylit ttaken imawlan yess-
nsen bla lemcawra d lebɣi-nsent «Zwaǧ ḥesben-t d aznuzu anda ababat yettak yell-is bla ma
icawer-itt »3.

«Taqcict aɛzizen» d tin ɣlayen ɣur-s, d taqcict aɛzizen fell-as,d ayemi i as-yefka tugna n
taɛzizt. D tin it-iɣaḍen dagi i as-yefka umedyaz tugna n tmeṭṭut i iṣebren, teqbel tikci n
Rebbi.«Yuɣ-itt wemcic bu udekkan » d win i icuban argaz itt-yuɣen ɣer uɣersiw, ɣer wemcic
bu udekkan, d win yettɣimin kan.

1
Accessoire indispensable du vêtement féminin, la ceinture traditionnelle était longue près de 2,50métres. Elle
était formé d’un ensemble de vingt et une longue tresse plate en laine(tisfifin)-LACOST-DUJARDIN, Camille,
Dictionnaire de la culture Bérbère en Kabylie, La découverte, Paris,2005,p.84.
2
Le costume ancien auquel la femma agée est restée fidèle est la taqendurt-LACOST-DUJARDIN Camille,La vie
féminine a Ait Hichem,Op cit,p.57.
3
Le mariage est simplement un acte de vente. Le père dispose a son gré de sa fille, sans lui demander
consentement sans jamais la consulté sur le choix du mari-LACOST-DUJARDIN,idem,p.33.

34
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

II.2.1.6 Tameṭṭut-taxeddaɛt: Tuget n tdukliwin i ɣef d-yewwi awal Si Muḥend deg tmedyazt-
is ur kmilent ara, imi tameṭṭut-nni teteffeɣ-d ur teṣfi ara nniya-s, d taxeddaɛt.

Asefru 36, timerna 1, amud 1, asebter 62.

Ẓẓiɣ leǧnan s lxetyaṛ


Qwan deg-s lenwaṛ
S kra id-ḍeggren yilsawen
Laɛneb leḥmeṛ bu ɛammaṛ
D lxux am lɛanbeṛ
Leḥbeq d lwerd mlalen
Yak nedder ɣezzif laɛmeṛ
Ar almi neḥdeṛ
Ksan-as imeksawen

D win i d-yettmeslayen ɣef lfiraq n umedyaz d tin yebɣa ; imi id-kecmen lehḍur n lɣaci
ger-asen. Amedyaz d win yebɣan ad att-yesɛu, maca ɣer tagara kelxen-as.
« Ẓẓiɣ leǧnan s lxetyar »tanfalit-agi temmal-d d akken yextar taqcict yebɣa wul-is, d tin
ukkud ara ikemmel dunnit-is. Awal « Leǧnan » d amkan neɣ lexla zeddigen, d tibḥirt anda
teẓẓun madden kra yellan d imɣi. Ayen i d-yettuɣalen s lfayda fell-asen, akka i yeḥseb
tameṭṭut ula d nettat d lɣella.« Lenwar » d nutni i yettcebiḥen leǧnan s wugar n leṣnaf-
nsen.Izamulen-agi ɣur-sen i ikenna umedyaz tameṭṭut, tban-d tsugent n wegraw acku timetti
taqbaylit ttcebbin tameṭṭut ɣer kra n tɣawsa yelhan. Arnu ɣer-s d win i tt-ikennan ɣer lfakya
ẓiden «Laɛneb leḥmeṛ bu ɛemmar, d lxux».Akken icuba arriḥa-s ḥlawen ɣer «lɛamber,
leḥbaq, lwerd».Yefka-as tugna n cbaḥa, acku tamuɣli tamezwarut n wergaz ɣer tmeṭṭut d
ṣṣifa-s d cbaḥa-s.« S kra i d -ḍegren yilsawen » d affir i d-yemmalen anekcum lɣaci ger-asen,
d nutni i d sebba n lefraq.« Ksan-as imeksawen » d affir i aɣ-d-yesfehmen akellax i as-kelxen
wid ur neswi i tmeṭṭut-nni.

Asefru 5, timerna 1, amud 1, asebter 55.

A wletma a win id-am-yeḥkan


A teẓṛeḍ i yellan
Yemken ad d-yeḥnin wul-inem

Ass mi id-am-xedmaɣ leḥsan

35
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

D idrimen i yellan
Daymi i aɛzizeɣ ɣur-m

Ma tura teǧǧiḍ-iyi ɛaryan


Zdat n lǧiran
Yak Ṛebbi ur t-tewwiḍ yid-m

Yemmeslay-aɣ-d ɣef lexdaɛ yettwaxdaɛ si tama n tin yebɣa. Xas ulama lḥan-d lwaqt
akken, maɛna ɣer tagara yeḍḥa-d d akken tameṭṭut-nni ur telhi ara nniya-s, imi d idrimen
kan i tebɣa.
Tameṭṭut i ɣef i d-yettmeslay umedyaz-agi, yefka-as tugna n tin i wumi yeqqur wul, d
ayemi yessuter ad d-tiḥnin ɣur-s «Yemken ad d-yiḥnin wul-im». Ger imenzayen i ɣef tbed
tmetti taqbaylit, lxir d leḥsan.Ayen i yeǧǧan ad tennarni leḥmala ger yemdanen.«Leḥsan » d
amdan mi ara yexdem ayen lɛali i wayeḍ. Amedyaz d win i t-igan i tmeṭṭut-nni, ibud-itt s
nniya, .«Tullas d tid aɛzizen ɣur-s » 1.tban-d nniya n tmeṭṭut-nni d akken d idrimen kan i
teḍmaɛ «d ayemi aɛzizeɣ ɣur-m », Tadukli-nsen ur teffiɣ ara ɣer wayen yelhan, imi tin i
iḥemmel teǧǧa-t assemi i as-fukken yedrimen.« yezga ttɣaman leǧyub-is xlan, imi idrimen-is
yettak-iten deg ẓẓeṭla d tlawin i yettissin, tuget deg-sent d idrimen itt-ḥewwisent» 2. Tugna n
tmeṭṭut tban-d d akken d taxeddaɛt, d taṭemmaɛt, d tanekkart, imi d idrmen-is i teḍfer.

Yemmeslay-d daɣen ɣef lexdaɛ i yettwaxdaɛ seg tama n tḍeggalt-is, anda i d-yessefra
tadyant i as-yeḍran.
Asefru 12, timerna 1, amud 1, asebter 56.

Aql-i deg ixef n wdrar


Ferseɣ inijjal
Yenta-iyi usennan waḥd-i

Ḥadert win yettamnen tuǧǧal


Lqum n tteǧǧal
Ad ak-tini awal ad tezzi

Ad ak-teg ssem deg ufenǧal


Tenɣ-ik bla lmijal
Siwa ma yḥuder-ik Ṛebbi

1
Les filles lui ont été chéres dans sa vie-Youcef NACIB, Anthologie de la poésie Kabyle ,Op cit,p.104.
2
Il restera toujours sans argent. Les drogues sont cher et la plupart des amours qu’il connait sont vénale-
Mouloud MAMMERI, Les isefra de Si Mohend, Op cit ,Pp.19-20.

36
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

Yewwi-d awal ɣef tedyant i as-yeḍran i umedyaz, mi tenwa tḍeggalt-is ad tawi laɛmer-
is, ass mi i as-texdem ssem akken ad tethenni deg-s; maca imnaɛ-it Rebbi.
«Ḥadret wi yettamnen tuǧǧal » amedyaz d win yettweṣṣin s usexdem n wawal «ḥader», win
yessakayen irgazen akken ur ttamnen ara «Tuǧǧal»,d awal i d-yemmalen tameṭṭut tin i wumi
yemmut wergaz-is. Taḍeggalt-agi ines, d tin i yebɣan ad tarwi axxam n yell-is, «D lxuf d
wurfan ɣef tḍeggalt-is i iɛarḍen ad tarwi ger-as d tmeṭṭut-is» 1. Din itt-icuba ɣer «lqum n
teǧǧal» d lqumad d-yexlaq Rebbi ad sxeṣren, ad arwin deg lqaɛa-ines.«Tenɣ-ik bla lmijal»d
afyir i d-yemmalen d akken tenwa ad tneɣ bla ma yewweḍ-d lajel-is. Tugna n tmeṭṭut i d-
ibanen deg usefru-a d taxeddaɛt, d taḥilit, d tin yettawin laṛwaḥ, imi netta yefka-as laman,
nettat tekka-as deffir waɛrur.

II.2.1.7 Tameṭṭut-tatrart: Tameṭṭut tatrart, d tin i ixedmen abeddel deg tudert-is, anda i
tuɣal d tilellit. Maca Si Muḥend ur as-taɛǧib ara tidemi-agi tatrat, imi d tin i iṛekḍen kra n
yimenza n tmetti taqbaylit.

Asefru 66, timerna1, amud 1, asebter 70.

Ay ul-iw nehhuɣ kul ass


Ma d zna xḍu-as
Aɣ lewṛud seg ixuniyen

Beddlent llebsa tullas


Kul ta s llebsa-s
La ɛacqent deg imeksawen

Ta tḥebbeq ɣef twenza-s


Tɛammed-as yemma-s
Yekfa nnif deg yilmeẓyen

Yemmeslay-aɣ-d ɣef ubeddel i d-yeɣlin ɣef telmeẓyin d tmetti s umata.Imi d tid ixulfen
tidak n zik. Amedyaz d win i wehmen deg ay-a, acku ula d tiyematin fkant afus.
Deg-s yehḍer i wul-is anda i t-yettweṣṣi ad iwexxer i zna d ssuq n lxalat, acku d tid i
ibedlen tikli s ubeddel n tallit «Bedlent llebsa tullas».Yebɣa ad aɣ-d-yessefhem s tenfalit-agi,
d akken tulas bedlent ssira s usexdem n wawal «llebsa». Tid i iɣeḍlen deg azal-nsent imi

1
Simplement la colère et la phobie pittoresque de la belle mère qui’il incite a rompre le lien conjugal-Youcef
NACIB, Anthologie de la poésie Kabyle, Op cit, p.102.

37
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

tabaɛent wid ur neswi ara, deg-sen i ɛacqent«La ɛacqent deg imeksawen».Ula d tiyemmatin
ṭfent-asent afus imi ɛamdent i lexṣara«Tɛammed-as yemma-s».ɣef ay-a yefka-as i tmeṭṭut
tugna n diri d tin yebran i lḥerma-as, d ayen i yesneɣsen deg azal-is. Ɣer tama n waya teḍher-
d tugna niḍen tin n tmeṭṭut tartart, tilellit.

II.2.2 Tameṭṭut deg Tamedyazt n Lewnis At Mangellat:

Xas Si Muḥend yefka azal i tmeṭṭut deg tmedyazt-ines, maca Lewnis At Mangelat d
win i as-yessulin ccan, anda i d-yessebgen amkan-ines deg tmeṭṭi.

II.2.2.1. Tameṭṭut-tayri:
Asentel n tayri, deg tmedyazt n Lewnis At Mangellat, d asentel i d-ibanen s waṭas,
anda i d-yewwi awal ɣef yiḥulfan yellan ger wergaz d tmeṭṭut.

Asefru14«tafat n dunnit-iw», tmerna1, amud 2, asebter 91.

Tafat n dunnit-iw
Wali-d win teǧǧiḍ yuḍen
Zheṛ-im yuɣ-d akk ul-iw
D idammen-iw id-iyi-zuznen
Tekṣeḍ i teɣzalt sser
Tamuɣli n medden akk ɣur-m
Ilemẓi teǧǧiḍ-t yeskeṛ
Tilemẓit seg-m tusem
Ma ẓṛiɣlwaṛd n tefsut
Ttmektayeɣ-d ṣṣifa-m
Laɛqel-iw ṣber yettu-t
Tesḥaṛmeḍ fell-i nadam

Yemmeslay-aɣ-d ɣef sser n tin i iḥemmel umedyaz, d lmeḥna i deg d-yegra mi i d-yeɣli
lfiraq ger-asen.
Amedyaz icuba tin iḥemmel ɣer tafat i inewṛen dunnit-is «Tafat n dunnit-iw», ay-agi
yuɣal ɣer wazal d tayri i as-yefka imi ɣur-s i yettaf iman-is.«Tekseḍ i teɣzalt sser»tameṭṭut-
agi tugar taɣzalt sser, xas ulama tanegarut-agi d nettat i ikesben lewṣayef n cbaḥa izaden.D
azamul i d-yemmalen cbaḥa d lqed imserri.Arnu ɣer way-a icuba-tt ɣer lwerd n tefsut ama

38
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

dayen yaɛnan arriḥa lɛali d cbaḥa-nsen i tmuɣli «Ma zṛiɣ lward n tefsut».Deg-s yefka-as
tugna n tmeṭṭut tucbiḥt, tamesrart ayen i d-yemlan tamuɣli n umedyaz ɣur-s.

II.2.2.2 Tameṭṭut-tayri tanaṣlit: Yewwi-d awal ɣef tmeṭṭut taqbaylit i yettmenni wergaz ad
att-yekseb, tin yeṭṭfen deg imenzayen d wansayen n tmetti taqbaylit.

Asefru 28 «Yebḍa wul-iw», deg tmerna1, amud 2, asebter 106.

yemmeslay-aɣ-d ɣef lebɣi n umedyaz yemxallafen d lebɣi n yimawlan-is, deg ayen


yaɛnan zwaǧ-is. Nutni bɣan-as tin n yidammen (yelli-s n xalt-is); netta imenna tin i deg ara
yaf lewṣayef n tmeṭṭut yebɣa.

Tebɣiḍ taqcict ad ak-teḥweṣ


Tin ara ak-yawin waḥdes
Ad ak-teɣḍel lḥema-k
D kečč ara izewǧen ɣur-s
Leḥbab-ik ad ak-ten-tekkes
Yemma-s ad att-ternu d yemma-k
Ccerf-ik ad taɛfes
Am lmal ad ak-tkes
Deg Ṛebbi at ḍelbeḍ leslak

Lwaldin d wid i ikecmen aɣbel i mmi-t-sen; ugaden ad d-yeɣli deg tmeṭṭut araas-
yeṣṣeṛẓgen tamɛict, ara as-yarren zwaǧ d ilili.«Tebɣiḍ taqcict ad k-teḥweṣ»afyir-agi yemmal-
d d akken d takeṛḍa ara t-taker i yimawlan-is, d tin ara iɣeḍlen lḥerma-s, ad t-ḥeṛṛemen
degleḥbab-is,ara iṛekḍen lḥaṛma-s d ccerf-is. Anda i d-tban tugnan yir tameṭṭut tin i wumi ur
yettdumu ara wexxam, ara yebḍun tasa d way turew.

Ḥemleɣ yelli-s n laṣel


Tlul deg tmurt nḥemmel
Anda qqaren jmaɛliman
Tessen Ṛebbi d uniwel
Axxam yid-s tecɣel
Udem-is yettseggim ussan
Telha tesɛa laɛqel
Deg sin ad aken-tḥemmel

39
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

Ur tettafem ara tin itt-yecban

Amedyaz deg tseddart-ag, d win i d-yessefhamen amek i yebɣa ad tili tmeṭṭut-is.


Anda i yerra lwelha-s ɣer kra n lewṣayef n tmeṭṭut taqbaylit taḥeqqanit «Tlul deg tmurt
nḥemmel», yebɣa-tt d yelli-s n laṣel«Ḥemlaɣ yelli-s n laṣel»,tin yeddan deg ubrid n Rebbi
telha-d d cceɣel n wexxam-is «Tessen Rebbi d uniwel, axxam yid-s tecɣel».«Udem-is
yettseggim ussan» amedyaz icuba udem n tmeṭṭut ɣer ssaɛd yettseggimen ussan.«Tban-d
tsugent n Lewnis deg tumnayin yessemres deg isefra-ines» 1.Tban-d tugna n tmeṭṭut deg
usefru-agi,d tanaṣlit, d yelli-s n tfamilt, d tameṭṭut n wexxam, d tin i wumi yeṛẓen laɛqel.

II.2.2.3 Tameṭṭut-zwaǧ: D zwaǧ n leḥlal, d tameṭṭut n wexxam i ɣef d-yewwi umedyaz awal,
d taɛzizt-is, tin i izedɣen ul-is.

Asefru 3 «ixef yettrun», timerna 1, amud 2, asebter 77.

Qqareɣ kantɣabeḍ
Xas ma ẓṛiɣ kulci yekfa
Xas la qqareɣ ad d-tuɣaleḍ
Ẓṛiɣ ḥaca deg tnafa
Kra n wayen aɛzizen fell-i
S yisem-im i as-giɣ isem
Akken ul-iw ad yethenni
Ad iɣil mazal-ikem

Amedyaz yewwi-d awal ɣef lmut n tmeṭṭut-is, d tin aɛzizen fell-as i as-yeran axxam d
aṣemmaḍ. D win ur numin ara s wayen i as-yeḍran.
«tɣabeḍ, yekfa» d imyagen i d-yemmalen lfiraq qarriḥen. Amedyaz d win i iqeḍɛen layas,
acku ur yettɛawad ara ad iwali tin iḥemmel hala ma tusat-id deg tnafa. «Kra n wayen aɛzizen
fell-i, s yisem-im i as-giɣ isem»affiren-agi mmalen-d amkan d wazal n tmeṭṭut deg ul n
wergaz-is acku icud kra n tɣawsa yelhan ɣur-s. D agi i d-tban tugna n lɛezza i as-yefka, d leɣla
i ɣlayet deg ul-is.

1
Les œuvres de Lounis fondé sur la métaphore dont les caractéristiques sont la profondeur de L’imagination-
M’hammed DJELLAOUI, l’image poétique dans l’œuvre de Lounis Ait Manguellet, Op cit, p.148.

40
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

II.2.2.4 Tameṭṭut-lebɣi: D tameṭṭut i yebɣa wergaz ad yili yid-s, ad att-yesɛu ɣer tama-s, d tin
yettmenni ad att-yekseb deg uxxam-is.

Asefru 8 «Ma truḍ», timerna1, amud 2, asebter 85.

A win itt yewwin ur k-sneɣ


Ad ak-weṣṣiɣ ḥader ṣṣifa-s
Fek-d ṣṣut-is ad as-sleɣ
Lukan d yiwen wass
Tewwiḍ lwiz i ḥemleɣ
Teǧǧiḍ-iyi bɣir lsas
Taɛǧebḍ-iyi-d a lweṛd yefsan
Seg ul yeṣfan d nniya
Lexyal-im mkul lawan
Zdat wallen-iw i yella
Ṛuḥ tura ɛic deg laman
Xas fekker-iyi-d deg tnafa

Yewwi-d awal ɣef lfiraq i d-yellan ger sin myeḥmalen.D wid tezdi tayri, nwan
leḥlal.Maca lmektub ikteb-asen ayen nniḍen.
«Acu yettcabin lmut»lmut dayen qeṛṛiḥen.Maɛna yella it-yugaren, d lfiraq n wulawen
yemyeḥmalen.Amedyaz icuba lfiraq n tin iḥemmel ɣer lmut.«Ayen yaɛnan tayri ɣer Lewnis At
Mangellet d ayen i d-igellun s layas d beṭṭu» 1. «Tewwiḍ lwiz i ḥemleɣ» amedyaz deg ufir-agi
d win yerran azal i tmeṭṭut-a, imi iḥseb-itt d agerruj ɣlayen; s yis i bedden ifadden-is, daymi
asmi i teǧǧa iḥulfa iman-is bɣir lsas «teǧǧiḍ-iyi bɣir lsas». Amakken daɣen icuba-tt ɣer
«lwerd yefsan» d lwerd i icebḥen, i izeynen. Tugna i as-yefka umedyaz i tmeṭṭut-a, d lwiz
ɣlayen, d cbaḥa i ifazen.

Asefru 23 «Aceḥal i heḍreɣ fell-am»,timerna1, amud 2, asebter 101.

Aceḥal i heḍraɣ fell-am


Uqbel ad heḍren wiyaḍ
Aceḥal ḥkiɣ ɣef ṣṣifa-m

1
L’emotion d’amour demeure chez Lounis Ait Manguellet, mêlée en permanence aux sentiments de deséspoire
d’amertume et d’echec-M’hammed DJELLAOUI, L’image poétique dans l’œuvre de Lounis Ait Manguellet, Op
cit, p.140.

41
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

Walaɣ-kem ur d-iyi-twalaḍ
Ma walaɣ-kem twensaɣ
Tḥeqqaɣ yid-i i telliḍ
Mkul aḥbib ad as-alseɣ
Seg akken id-iyi-tarḥiḍ
Lukan d ssaɛd i kesbeɣ
Ad iliɣ d win tebɣiḍ
Imi d zher nnuɣeɣ
Aql-i seg widak tenɣiḍ

Yewwi-d awal ɣef tmuɣli n umedyaz ɣer tin i t-yerḥan. Yemmeslay-aɣ-d ɣef iḥulfan-is
d wayen yettmenni. «Aceḥal ḥkiɣ f ṣṣifa-m» tameṭṭut i ɣef d-yettmeslay d tin i wumi izad
zzin.«Ma walɣ-kem ttwensaɣ», amedyaz d win yettafen iman-is tama n tin iḥemmel,
yettḥussu s laman yid-s, yettwennis yi-s. «Seg akken id-iyi-tarḥiḍ»afyir-agi yemmal-d d
akken tameṭṭut-a d tin izedɣen ul-is, d tin tirḥan yettmenni ad tt-ikseb. «Ssaɛd» «D ayen i
inefɛen i as-d-iḍeṛṛun i wemdan bla ma yebna fell-as, d ayen ara yeǧǧen tamɛict-ines ad
telhu, ad teqɛed» 1. D azamul n lehna d zeher lɛali.«Lukan d ssaɛd i kesbeɣ»amedyaz imenna
lukan yeksib ssaɛd, akken ad yesɛu tin i iḥemmel s idisan-is. Yerra ssaɛd d akmam d ayen
kessben yemdanen.Tban-d tugna n tmṭṭut deg usefru-agi, d tamwannest, d tuzyint d
tamesrart, ɣef aya i iḥekku kan fall-as.

Asefru 37 «Zzin areqqaq», timerna1, amud 2, asebter 118.

Ṣebḥan wi iyexdem uxellaq


Win ikem-yeẓṛan ad yessefru
Tmelkeḍ-iyi a zzin areqqaq
Udem-im ireq d asafu
A zzin areqqaq
Udem-im ireq d asafu
Mi tṛuḥ ɣer tala ad d-tagem
Fell-as la ttɣennin leḍyuṛ
Win i ɣef tɛadda ad yewhem
I warrac ɛarqen lehḍuṛ
Ul i yebɣa siwa kem

1
C’est quelque chose de bénéfique qui arrive a quelqu’un par hasard, et aussi un consept qui exprime la
réalisation d’un évenement positif, améliorant une situation humaine-HAKKOUM Fatma, HOCINE Abdlekrim,
L’imaginaire de l’errance dans la poésie de Si Mohend Oumhand, Op cit, p.21.

42
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

D kem a yudem n nnuṛ

yemmeslay-aɣ-d deg-s umedyaz ɣef lewṣayen n tin i iḥemmel. Anda i aɣ-d-yefkan kra
n tugniwin s way-s i d-tufrar ger tezyiwin-is.
Tilemẓit-agi, d tin yerḥan amedyaz s zzin-is. Tban-d tmuɣli-ines mi itt-yeḥseb d zzin
areqqaq, ayen i d-yemmalen cbaḥa-s izaden «tmelkeḍ-iyi a zzin areqqaq». «Udem-im ireqq
d asafu» d afyir i d-yemmalen sser i d-yettqiṭṭiṛen deg udem-is daymi i tt-icuba ɣer usafu
ireqqen. Yessemres «iṭij» «d azamul n tudert,lḥamu dtafat» 1,d win i t-yerran d amdan
yettaḍsan mi tt-iwala «Iṭij yeḍṣa-d ɣef udem-is». D win i tt-icuban ɣer cbaḥa n ugama «D
kem a yudem n nnuṛ, ṣṣifa n lwed areqqaq», Affiren-agi sumata d wid i d-yemmalen tugna n
tmeṭṭut tucbiḥt, tamesrart, tuzyint.

II.2.2.5 Tameṭṭut-taxeddaɛt: Tella-d deg tmedyazt n Lewnis At Mangellat, d akken d nettat i


d sebba n lefraq i yettilin, acku d nettat i ixeddɛen tadukli.

Asefru 30 «Taɣzalt», timerna1, amud 2, asebter 109.

Taɣzalt i yzedɣen ul-iw


Mazal i faqaɣ
Tessufeɣ-iyi di laɛqel-iw
Kul mi tt-id-fekkreɣ

Ɣur-i teẓleḍ-d afus-im


Tkellxeḍ fell-i
Nek ɣileɣ ul-iw d wul-im
Ad qablen kulci
Txedɛeḍ-iyi s zzin-im
Wekkleɣ-am rebbi

Yemmeslay-aɣ-d ɣef lexdaɛ i as-d-yekkan s ɣur tin i iḥemmel. D win tɣur s zzin-is.
Amedyaz icuba tin i iḥemmel ɣer «teɣzalt», d tin i ssemrasen d azamul n cbaḥa d lqed d
tiḥarci, d-agi i as-yefka tugna n tucbiḥt imi kifkif-itent lewṣayef«Taɣzalt izedɣen ul-

1
Soleil symbole de vie, de puissance d’exubérance. Il est la source de vie, de chaleur et de lumiére-BENAMARA
Tinhinane, HEDOUR Lydia, L’image de la femme dans les textes chanté de MATOUB Lounes,Op cit p.33.

43
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

iw» .«Tkelxeḍ fell-i, Txedɛeḍ-iyi s zzin-im»amedyaz d win tkellex tmeṭṭut-nni, yefka-as tugna
n txeddaɛt.

II.2.2.6 Tameṭṭut-yettwaǧǧen: D tameṭṭut i yeǧǧa werga-is, wid tefraq lɣerba bessif, imi d
nettat i yettaṭafen amkan-is deg leɣbyab-is s sber.

Asefru 6 «Uɣal-d» timerna1, amud 2, asebter 82.

La ḥsstben wid i aɣ-yekṛan


La ḥessben yid-i lesnin
Ma ur teẓṛiḍ medden akk ẓṛan
Tḍul lɣerba ik-yewwin
Steqsi dacu i yeḍṛan
Wid in-yewwḍen ad ak-inin
Ad ak-mlen akk ayen yellan
Ahat ad k-id-smektin
Ɣur-i ṣbeṛ ɣelbent wurfan
Mačči d aseggas neɣ sin

Yella-d ɣef sin yilsawe, d adiwenni i d-yellan ger wergaz d tmeṭṭut-is i tefraq lɣerba.
Mmeslayen-d ɣef lemḥani i d-sɛeddayen deg talli-nni.
«Tḍul lɣrba»deg zik deg tmetti taqbaylit, ilmezyen d wid yettinigen s tmara ɣer
lɣerba.Ttaǧǧan zwaǧ-nsen,akken ad d-ssisen amɛic-nsen.D tilawin-nsen i yettqabalen lmeḥna
d yir tamɛict.«Deg mi ara yezweǧ yilemẓi kra n wussan kan ad yeǧǧ tameṭṭut-is, akken ad
yinig ɣer lɣerba s tmara acku din i yella uxeddim» 1. «Ɣur-i sber ɣelbent wurfan» Akken d-
yella deg lemtel tameṭṭut d adrar n sber, d tin i yettɛebbin lemḥan tessusum, Ur tessawaḍ
ara ad d-tenḍaq alma tewweḍ-as tidi s iɣes,maɛna urfan ssawḍen ṣṣbeṛ-nni almi yenneɛdam.
Tugna n tmeṭṭut tban-d deg seber tekseb tfaḥlit-nni deg leɣyab n wergaz-is, d tebɣest is-
itqubel dunnit.

1
Peu de temps après le mariage d’un jeun, ce dernier souvent quitte sa jeune femme, est s’exile pour aller
travailler-LACOST-DUJARDIN Camille,La vie fémenine a Ait Hichem, Op cit, p.181.

44
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

II.2.2.7 Tameṭṭut-tayemmat: D tin imi tettiḥnin tasa ɣef warraw-is, «Tasa d agman i deg d-
tettlal leḥmala d leḥnana d tebɣest n tyemmat. Anamek-is deg tmurt n leqbayel icuba win n
wul deg tefrasist» 1, wid i wumi texddem lewqam imi tettsebbil tarwiḥt-is fell-asen.

Asefru 35 «Amjahed», timerna1, amud 2, asebter 116.

Sliɣ i tegnawt tenṭaḥ


Adfel yebda-d d ameččim
Tamɣart tbed ger lelwaḥ
Ɣef mmi-s anida in-yeqqim
Yesnulfa-am-d lkifaḥ
Deg lǧennet ad am-yeg amkan

yewwi-d awal ɣef usentel n lgirra. D warrac n tmurt imi sebblen tiṛwiḥin-nsen, akken
ad d-ḥellin tilelli.Deg-s yuder-d lmeḥna d lxuf n tyemmat d tasa-s yeqlalḥen ɣef mmi-
s.Amedyaz yessexdem allus n wawal «Tamɣart» i d-yessenfalayen tayemmat n
wemjahed.Deg-s yessebgen-aɣ-d liḥala d lmeḥna i deg d-ɛedda.Yal lawan d tin yessaramen
tuɣalin n mmi-s s axxam.Lewnis At Mangellet, yefka tugna n uḥebber, lxuf, uzzun tasad
tebɣest n tyemmat-agi.

II.2.2.8 Tameṭṭut-tigejdit : Tameṭṭut taqbaylit, d tameṭṭut yuklalen ad as-tuɣal tejmilt.Fell-as


i tbed tmetti, d ajgu alemmas n yal axxam, akken yella deg lemtel axxam i deg ur telli tmeṭṭut
ṛẓag deg-s lqut.

Asefru 38 «Tameṭṭut», timerna1, amud 2, asebter 119-120.

Terẓuḍ ɣur-s
S wul zeddigen
D yelli-k d wletma-k
D tamɣart d tilemẓit
D yemma-k d jida-k
Neɣ d tabaṛṛanit
Nelli-d allen-nneɣ
1
Le foie occupe une place de choix dans les représentations culturels, il est le siége de l’amour maternelle, de
la tendresse de la douceure d’une mére, et aussi de son courage. La richesse des significations du foie en kabyle
ressemble fort a celle du cœur en français-BENAMARA Tinhinane, HEDOUR Lydia, L’image de la femme dans les
textes chanté de MATOUB Lounes, Op cit, pp.45-46.

45
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

Ɣur-wat ad nettut
Tagi d tameṭṭut
D tigejdit-nneɣ

Amedyaz yerra tajmilt i tmeṭṭut imi ur teqqim ara d tin n zik,ur tettwaḥqar ara. Maca
tura ukin-d d lxir ameqran n tmeṭṭut (tayemmat, taweltmat, tayellit, tislit ula d tabeṛṛanit)
anda yerra tiɣri akken ad as-fken azal-is.«Tawuri n tmeṭṭut d tameqrant d ayen ur nettwaffar
ara. Lexdami-ines d ayen yuɛren s umata d tin ibubben kullec» 1.Ɣef aya yefka-as umedyaz
tugna n ṣṣber d tebɣest, acku d tin i iṣebren i lemḥayen; yerna-as tin n tgejdit imi d nettet id
lsas-nneɣ.

II.3 Anerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥend Umḥend d Lewnis


At Mangellet:

Si Muḥ Umḥend Lewnis At Mangellat


− Argaz deg tmetti taqburt d win it- − Argaz deg tmetti tatrart d win i
ttseḥhir tfekka n tmeṭṭut uqbel tayri- yezzewren aṛṛuḥ n tmeṭṭut d tayri-s d

s d aṛṛuḥ-is. texmam-is ɣef cbaḥa n tfekka-s.

− D win yettabaɛen laɛqel n tmeṭṭut d


− D win yettabaɛen ccehwat-ines tama
ttrebga-s d yimenzayen-ines.
n tmeṭṭut.

− Lewnis At Mangellat xas ulama


− Tugniwin i as-yefka Si Muḥend i
yessexdem tugniwin n cbaḥa n
tmeṭṭut s umata d tid yaɛnan cbaḥa n
tmeṭṭut, maɛna yessebgen-d aṭas tid
tfekka d ṣṣifa-s.
n aṛṛuḥ d lewṣayef lɛali n tmeṭṭut
taqbaylit.
− Argaz yettwali tameṭṭut d taɣawsa
akken kan ad yaweḍ lebɣi-s ad − Argaz d win yefkan azal i tuklal
yesɛadi lwaqt i igerzen yid-s. tmeṭṭut deg laɛtab-is d leḥsan i

1
La femme joue un rôle actif qui est loin d’être negligeable. Ces attributions sont punible: d’une maniére
général elle est chargée-Lacoste-LACOST-DUJARDIN camille,La vie féminine a Ait Hichem, Op cit,p.36.

46
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat

txeddem.

− D win iɛeddan tilas n leḥya imi


yemmeslay-d srid ɣef tayri, d tfekka n − D win i iqudren iluggan n tmetti

tmeṭṭut bla leqder, timetti taqbaylit d taqbaylit, imi yemmeslay-d ɣef tayri n

tin yugin anect-a. tmeṭṭut s leḥya.

− Yemmeslay-d ɣef tmeṭṭut akken


− Ur d-yemmeslay ara ɣef tugniwin n
tebɣu tili (tayemmat, tawletmat…)
tyemmat neɣ tawletmat, imi ur iɛac
bla ma yettu tabaṛṛanit, anda i as-
ara leḥnana n twacult.
yerra tajmilt.

− D win i wumi ur taɛǧib ara tsuta − Yessuli tameṭṭut ɣer dasawen mi i d-


tartar imi yefka yir tugna i tmeṭṭut. yebder leḥsan d lxir i ilaqen ad att-
yuɣal.

Lewnis At Mangellat, d win yefkan azal ameqran i tmeṭṭut, ur yenkir ara lxir-is, d win
yebɣan ad as-yar izerfan-is, ad att-id-yessufeɣ deg tmuḥqranit. Maca Si Muḥ Umḥend iṛeṣṣa
deg-s ttexmam n tmetti tqbaylit taqburt. Anda yettwali tameṭṭut d zwaǧ kan, d tafekka kan.

Tagrayt:

Ɣer tagara n yixef-agi, nessaweḍ nekkes-d tugniwin d tmuɣliwin n yal amedyaz; Si


Muḥend Umḥend d Lewnis At Mangellat. Yella wanda i deg ɛadlen, yella wanda i deg
mgaraden. Nufa-d d akken tamedyazt-nsen d tamerkantit deg izamulen d tugniwin i d-
yesbegnen tameṭṭut taqbaylit.

47
Tagrayt
tamatut
Tagrayt tamatut

Tagrayt tamatut :

Ɣer tagara n unadi-nneɣ, nufa-d d akken tamedyazt n Si Muḥend Umḥend d Lewnis At


Mangellat d tamerkantit.
Deg tazwara, deg ixef amezwaru, nemmeslay-d ɣef tudert n yimedyazen-a. Anda i d-
nuder imecwaren i d-wwin, din i d-newwi awal ɣef tmedyazt tqburt d tetrart, nebder-d
tulmisin-nsent.
Deg ixef wis sin, newwi-d awal ɣef tmeṭṭut amek tella d wamek tuɣal. S yin nekkes-d
tugniwin yaɛnan tameṭṭut taqbaylit deg tmedyazt-nsen. Nemmeslay-d ɣef unerni-nsent d
umgired yellan ger tmedyazin-nsen.

Deg tesleḍt i inexdem, nufa-d d akken Si Muḥend Umḥend d Lewis At Mangellet, d


wid yefkan azal i tmeṭṭut xas ulama mxallefen-t tmuɣliwin d tugniwin-nsen ɣur-s.
Si Muḥend Umḥend, d win i d-yemmeslayen ɣef tmeṭṭut i imenna ad yekseb s umata. D win
tettseḥḥir tfekka-s uqbel tayri-s, d ayemi tidukliwin-ines ur ttdumunt ara, imi yettabaɛ kan
ccehwat-ines. Ayen i t-yeǧǧan ad yefk tugniwin yaɛnan tafekka s waṭas. D win ur nerri ara
lwelha-ines ɣer aṛṛuḥ n tmeṭṭut. Ur d-yemmeslay ara ɣef tyemmat d tweltmat acku ur d-iɛac
ara leḥnana n twacult. Yela wanda ibeddel tamuɣli imi tbeddel tsuta, acku d tid ur as-naɛǧib
ara.
Lewnis At Mangellat d win yefkan azal tuklal tmeṭṭut, ur yenkir ara leḥsan-is. Yecna fell-as
akken tebɣu tili (tayemmat, tawletmat, tislit…). Xas ulama yella wanda i as-yefka yir tugna
(taxeddaɛt), maca tuget n yisental nniḍen yefka-as tugniwin lɛali, d tid n leqder d wazal
aɛlayen d cebaḥa…. D win yerran lwelha-s ɣer aṛṛuḥ-is d ttṛebga-s d lewṣayef n tmeṭṭut lɛali.
Ma d ayen yaɛnan tulmisin n tmedyazt-nsen, xas ulama yella wanda i deg ɛadlen am
yisental, d unamek uffir i sɛan isefra-nsen, maca aṭas i deg mgaraden imi tin n Si Muḥend
Umḥend ur tettwacna ara, tin n Lewnis At Mangellet tettwacna arnu ɣer way-a talɣa n
usefru-nsen yemgaraden…Arnu ɣer-s nufa-d d akken yella wemgired ger tmeṭṭut taqbaylit
taqburt d tetrart, imi tatrart-agi tuɣal d tilellit ɣef tin n zik, d tin i ibedlen taswiɛt ɣef yiman-is.

Ɣer tagara ad d-nini d akken tamedyazt n Si Muḥend Umḥend d Lewnis At Mangellat


d tin i d-yufraren, d tin yeččuren d izamulen d tugniwin n tmeṭṭut.

49
Tiɣbula
Tiɣbula

Tiɣbula :

a. Idlisen :

1. DJELLAOUI M’hammed, L’image poétique dans l’oeuve de Lounis Ait Manguellet,les


pages bleus, Algérie,2003.
2. KHERDOUCI Hassina, La chanteuse Kabyle : voix texte Itineraire , AKILI
Mohammed,2001.
3. LACOSTE-DUJARDIN Camille-la vie féminine a Ait Hichem,
IREMAN/CNRS.UA,1990.
4. MAMMERI Mouloud, Les isefra de Si Mohend, François Maspero,Paris,1982.
5. NACIB Youcef, Anthologie de la poésie Kabyle, Andalouse,Alger,1993.
6. YACINE Tassadit, Ait Manguellet chante, BOUCHENE/AWAL, ALGER,1990.

b. Amawal :

1. BEN TALEB Brahim,Le Grand Dictionnaire, «Ccix-iw Mon maître », EL-AMEL,


2016.
2. LACOSTE-DUJARDIN Camille, Dictionnaire de la culture Berbere en Kabylie,
La Découverte, Paris, 2005.

c. Tizrawin n utarag :

1. ALI MARINA Safia, L’imaginaire de l’amour tel que chanté par LounesMatoub et
Lounis Ait Manguellet, Mémoir de Master, Université de Mouloud Mammeri,
2018.
2. BENAMARA Tinhinane, HEDOUR Lydia, L’image de la femme dans les textes
chantés de MATOUB Lounes, Université de Mouloud Mammeri, Tizi Ouzou, 2017-
2018.
3. HAKKOUM Fatma, HOCINE Abdlekrim, L’imaginaire de l’érance dans la poésie
de Si Mohend Oumhend, Université de Mouloud Mammeri, Tizi Ouzou, 2019-
2020.

51
Tiɣbula

4. ULḤUSIN Tasaɛdit,UṚLIS Kahina, Akennigertmedyazttaqburt d


tmedyazttatrartdegyisental d tulmisin n Si Muḥend d SlimanƐazem, Tazrawt n
utarag, Taseddawit n Mulud Mɛameri,2004-2005.

d. Tiɣbulatiliktṛuniyin :

1. ABDELHAQ Lehlou, Docteur en Antropologie, EHESS (Paris),


http://www.iemed.org.
2. Googel.com.Wikipédia.

52
Timerna 1 :Amud
Amud 1 :
Isefra n Si Muḥ Umḥend
1. 3.

D lqul-iw yedda ɣef lmim Teḍher-iyi deg lḥara


Deg llabil teɣṛa
Ɣef lal n wefzim
Taqcict i heǧǧan s lḥerf
Am tecraḍ seddu zenda

Tizerzert deg Ṣṣeḥṛa


Ass mi lliɣ d aḥbib-im
Tettnusu beṛṛa
Teḥsebeḍ-iyi am mmi-m
Ur yezmir ḥed ad att-yeṭṭef
Laɛcaq izad lemḥibba

Mi itt-luɛjaɣ waḥed lmeṛṛa


Tura mi tɛawjed udem-im
Ur d-qlib ara
Tebriḍ i wallen-im
Aql-i am ẓeṛẓuṛ s ṭṭɛaf
Ɛni ur d-am-hwiɣ ara

2. 4.

Nek idem a tuzyint lefraq Ḥkut i ssabqa n lebnat

Ɣarreb neɣ caṛṛeq Ṣaḥib n lǧernat

Lexdiɛa seg-m id-tekka Uqbel ad att-nissin ntub

D affad-iw fell-am yeḥraq Fell-as ay neǧǧa ṣṣalat

D iɣes iceqqaq Ccrab u labsant

Lḥub-iw seg-m iwekka Dexxan w lkif mektub

Yak tura yeḍher nefraq Texdaɛ-iyi zin ṣṣifat

Nezga nɛawwaq U ṛani fi ḥalat

Beṭṭu cubaɣ-t d aẓekka Ibeddelen ttmaṛ s uxeṛṛub

54
5. 7.
A wletma a win id-am-yeḥkan Nek idem a ɛzuza ad nefraq
A teẓṛeḍ i yellan Ɣaṛṛeb neɣ ceṛṛaq
Yemken ad d-yeḥnin wul-inem Win yettun wayeḍ ar d-yemmekti

Ass mi id-am-xedmaɣ leḥsan Ass mi iyi-tḥubbeḍ s laɛcaq


D idrimen i yellan Fiḥel ma nenṭaq
Daymi i aɛzizeɣ ɣur-m Nqeṭṭu lḥaǧa s timmi

Ma tura teǧǧiḍ-iyi ɛaryan Teǧǧiḍ affad-iw yeḥṛeq


Zdat n lǧiran Ɣer daxel ifellaq
Yak Ṛebbi ur t-tewwiḍ yid-m Wekleɣ-am sidi Ṛebbi

6. 8.
Ata wul-iw yeṭṭurḥa Ay abeḥri siweḍ-as sselam
Ɣef yisem n Cabḥa I m yirjel yeɣman
Ɛuddaɣ ur as-xdimeɣ ara Faṭima mechuṛ yisem-is

Ay terna tuzyint tuččḥa Am lwiz id-yennulfan


Ur iyi-tṣeḍḥa Bu lbaz amezyan
Sliɣ s wayen tehḍer Yewweḍ lebḥer Swis

Wekklaɣ-tt akk i ssyaḥa Teǧǧa-iyi ur gganeɣ uḍan


Yeɣran deg lluḥa Ttɛudduɣ itran
Ur tečči lerbayeḥ tẓeṛ Am win yersen deg ssik-is

55
9. 11.
Lḥerf-iw yedda ɣef ṭa Ẓṛiɣ lfinga tegguni ixef-iw
Zin w lha s lɛiṭṭa Ccah deg ṛṛay-iw
S ṛa ay mechur yisem-is Aṛwiɣ ssuq d lxalat

Taqcict id-rebbaɣ lunṭa Taḥbibt id-iṛebba ufus-iw


Kul yum lkunṭa Fkiɣ-as ul-iw
Seg temẓi nek d aḥbib-is Tenna-k lxiṛ ɣer zdat

Tura yi-s i ay-d-tenṭa Ziɣ tweṣṣa-d iɛdawen-iw


Ah a zzin meṣxuṭa Teḥder deg lmut-iw
Teḥseb-iyi seg yaɛdawen-is Teɣza aẓekka thegga-t

10. 12.
Ɛuhdeɣ timṛabḍin seg rrif Aql-i deg ixef n wdrar
Ur nesɛi lkif Ferseɣ inijjal
Caɛlent kan bla lmaɛna Yenta-iyi usennan waḥd-i

Lal m umzur uḍṛif Ḥadert win yettamnen tuǧǧal


Ɣef aṛwɣ lḥif Lqum n tteǧǧal
Isem-is lalla Dehbiyya Ad ak-tini awal ad tezzi

Teǧǧa-iyi cbiɣ lewṣif Ad ak-teg ssm deg ufenǧal


Lmakla-w d lkif Tenɣ-ik bla lmijal
Amwekkel-is d sidi Balwa Siwa ma yḥuder-ik Ṛebbi

56
13. 15.
Ɣur-i leǧnan yetqebbel Ɣur-i leǧnan imfarred
S lxux yemxebbel D imɣi-ines iseggem
Xelḍeɣ-as seg mkul arriḥa Ma yetbet Llah laṛzaq-is

Mkul lxiṛ deg-s imebbel Bniɣ-as ṣṣuṛ iḥǧeb-d


Ay ɛuddeɣ ad t-negdel Tawwurt tɣeleq-d
Ad yeww ad nečč s ṛṛaḥa D aɛessas deg-s ur yeṭṭis

Ass mi yewweḍ lmaḥel Tura yenfel-as ssed


Yiwen wass ay neɣfel D asyax deg-s yewwet-d
Yačča-t wuday ṣaḥḥa Iṛuḥ ur iban later-is

14. 16.
Ẓẓiɣ leǧnan d imselles Ɣur-i leǧnan deg luḍa
Kellec yella deg-s D lwerd d ṣxiṭa
Ẓerbaɣt-id xedmaɣ-t s lmul S lxux w aṛemman ifaz

Yexleḍ aṛemman d ifires Fergaɣ-t-id afrag yelha


Kul ṭṭejṛa teṭṭes Iẓerreb iɣeṭṭa
Ay iẓiden deg-s n lembbakel Ḥesbeɣ-t am ufrux n lbaz

Tura mi-id-nejjem yaɛkes Teḥced-iyi yiwet n tṣeṭṭa


D aɣbub la as-ikes Ur iyi-d-tegir ara
Berka arriɣ tadimt i wul Tbeddel-iyi s yir argaz

57
17. 19.
Ɣur-i leǧnan d imṣelleṭ Ẓẓiɣ leǧnan d ameẓyan
S lyasmin d lwerd yexleḍ Ɣef terga n waman
Kulci yella deg lenwaṛ Ttraǧuɣ-t ad yennarni

Bniɣ-as ṣṣuṛ iḥǧeb-d Aṛṛiɣ-as lesdud qwan


Tissit-is deg ssed Mlalen isegman
Tawwurt s lluḥ d umesmaṛ Yegr-d lḥed d afrari

Yiwen wass deg ass n lḥed Yewwi-d ad jehden yiḍan


Ay ɣabeɣ ulaḥed D zhar ay isɛan
Iksa-as ubuɛemmaṛ Stafirellah a Ṛebbi

18. 20.
Ẓẓiɣ leǧnan d imselles Ẓẓiɣ taččinat d amgud
Lxux d ifires Tefka-iyi-d lemqud
Tafeṛṛant yewwan d zbib D taɛlayant tesɛa aṛeqba

Rriɣ-as targa la ites Aṛṛiɣ-as targa d lesdud


Ibed yixef-ines Tessemɣeṛ aɛenqud
Kulyum deg-s nettẓarrib Ferḥeɣ mi id-tebda lɣella

Yers-d wejrad la as-ikes Ar almi tewweḍ leḥdud


Yegzem ixef-ines Seg uẓaṛ ay thud
Yačča-t yeqdaɛ-aɣ nṣib Tɣab ula d aṛṛiḥa

58
21. 23.
Ẓẓiɣ leǧnan d imfeḥfeḥ Ass mi id-yussa ad tt-ixḍeb
Iseggem ileqqaḥ I ḥṣiɣ ad taɛǧeb
Neqcaɣ-t ur ǧǧiɣ arrif Nniɣ i medden ad att-yawi

Yefka-d asegmi isarreḥ Ata wul-iw yeddebdeb


Lqelb-iw yefṛaḥ ḥeḍṛeɣ mi terkeb
Ɛawdeɣ-as deg zman n ṣṣif yamina n wexxam n Aɛli

Gulleɣ deg ṛṛay amjaḥ A ṣṣalḥin akka ar lɣerb


Ur nennum lerbaḥ Tedɛum ar d-teqleb
A leḥbab ɛahdeɣ lexrif Ad tuɣal seg at Ɛissi

24.
22.
Ussan-d ɣer ɛezza ad att-awin
Hat-aya wul-iw inuǧ
Refdent tiɣratin
Am lebḥer yettmuǧ
Iwat ad ɛahdeɣ taḍṣa
Ɛef tin aɛzizen fell-i

Qessam-agi d bu twaɣyin
Dehbiya isegni n lesluǧ
D netta ay tt-irkin
Yegman deg lmuṛuǧ
Itt-yefkan i lmuṣiba
Tezweǧ ɣer wedrar tuli

Aṛzen ifadden-iw i sin


Ma tura ṛṛeḥel-is igguǧ
Ɣef nek ur nessin
Titbirt ɣef dṛuǧ
A taɛzizt ṛuḥ besslama
Teǧǧa azniq d lxali

59
25. 27.
Lqaṛn-agi d bu lɛaṛ Temmut taɛzizt ur nemẓiṛ
Ay iyerẓa deg letmaṛ Lmut la tettextir
Yebḍa-ten-id seg mkul rrif Ṛebbi iteddu deg nneqma

Saḥḥiḥ akk ay teṣṣaṛ Ay akal ur tettɣeyyiṛ


Leǧnan bu lenwaṛ M laɛyun n ṭṭiṛ
A lfahmin yečča-t wasif Taɛfumt-as a lmuluka

Taqcict llebsa-s d leɣyaṛ D aẓawali wer teḥqir


Neẓṛa-tt d lxetyaṛ D yelli-s n lxir
D baba-s itt-yefkan bessif Merḥumet seg lǧahennama

26. 28.
Yuɣ-itt kra n bu Ɛemmaṛ Lḥerf-iw yedda ɣef lfa
Tusbiɣt n lecfaṛ D ṭa s lxifḍa
Xas ul-is yehba-t wurrif S lmim ay heǧǧa yisem-is

Ma d Ṛebbi ɣur-s lexbaṛ Fell-as ul-iw yeṭfafa


D aḥnin d ajebbaṛ Ṛwiɣ tilufa
Ad att-imnaɛ seg mkul lḥif Ḥubbaɣ a medden amḍiq-is

Siwa nettat ay nufa


Tzad deg ṣṣifa
A win itt-yeččan

60
29. 31.
Nweṣṣi-k ya Ben Hidhud Recdaɣ-k a lfahem ḥeqqaq
Ida tkun mechud Yeṣɛab lfiraq
Naɛṭi-k bṛiyya ddiha Deg lḥayat weqbel lmut-is

Ɣer Ṣaṣṣa qamet lesluǧ Tuzyint ɣef nettuɛawweq


D m ḥemret lexdud S ḍrafa teḥdaq
Galbi meḥruq aɛliha Dehcaɣ mi id-beggen iman-is

Ttxil-k a Ṛebbi lmaɛbud Win itt-yesɛan Llah ad at-yeṛẓaq


Bin sma w arɛud Fiḥel ma ysewwaq
F lilla netlaqiha Deg lerbaḥ yezga umur-is

30. 32.
Ay afrux a bu rrica Ṣaḥḥa deg zher imkeffes
Naɛtik bṛiyya Id-iyi-bḍan yid-s
S ladris ɣer teqcicin Taɛzizt ukud nnumeɣ

Abrid-ik Tizi Nat Ɛica Ay teɣra tefhem tekyes


Ɛaddi Lǧemɛa Yiwen ddin ɣur-s
Lembat ɣer sut taɛyunin Daymi a medden itt-ḥemleɣ

Sellem ɣef Faṭima Yegguma ad iyi-d-yas yiḍes


Ternuḍ-d Dehbiyya S lmeḥna-ines
D Ɛayni m tmeqyasin Ttxil-k a Llah semlilaɣ

61
33. 35.
Ad awen-ḥkuɣ a leḥbab Yezga lqelb-iw yekfer
D ṣṣuṛa-w trab Fehmeɣ acuɣer
Mi id-tḍal deg uzniq fell-i Yebɛed wayen yettmenni

Taqcict tin neṭṭalab Seg urfan yezga yaɛmeṛ


M imezran n ṣṣxab Ḥed ma ad t-iciweṛ
Yefka-tt webrid sat Ḥelli Kul yum d aḥebbeṛ fell-i

Ceggɛaɣ terra-d leǧwab Ɣef teqcict nḥub nɛucer


Yurez-itt uneccab Ay negguma ad neṣbeṛ
Tenna-iyi ad naṛǧu Ṛebbi Nettru mi tt-id-nettmekti

36.
34. Ẓẓiɣ leǧnan s lxetyaṛ
Ɛuhdaɣ-kem a llal ɣef nettkal Qwan deg-s lenwaṛ
I ɣef nexṣeṛ ṛas lmal S kra id-ḍeggren yilsawen
Ziɣenna tbedleḍ fell-i
Laɛneb leḥmeṛ bu ɛammaṛ
Fell-am ay lḥiɣ i uzal D lxux am lɛanbeṛ
Ṣṣura-w tennehzal Leḥbeq d lwerd mlalen
Ẓṛiɣ win yeccuṭnen fell-i
Yak nedder ɣezzif laɛmeṛ
Ma tnedmeḍ a wletma ad d-nemqal Ar almi neḥdeṛ
Ula deg umeslay Ksan-as imeksawen
Yaɛdel wass-a d yiḍelli

62
37. 39.
D ddal fell-as nesba Tawes d Zwina di snat
D lḥa s lweqfa Deg yiwet n taddart
Bba w lya heggan isem-is Sut ddeḥuḥ d tmeqyasin

D am teksumt am lfina Mi id-ɛaddant am lḥeǧlat


Laɛyun d azegza Ɛadlent deg ṣṣifat
D laɛqel-iw yedda d win-is Tin teẓṛiḍ tiniḍ-as d tin

Yewwi-tt wuday s llaya Ɛannaɣ-kent a lmalayekkat


Nwekkel-as Balwa Ɛadlemt-aɣ lembat
Tneɛṛeḍ a sidi wedris Nek d warfiq-iw di sin

40.
38. Teḍher-iyi tbed ɣef teslentin
Ulac win yellan d aseyyaṛ Ticṛaḍ deg tɣaltin
Ad as-yawi lexbaṛ Xdudha ḥmur b lluka
Ad as-yefk lewǧab ufus-iw
D m umzur yaɛkes martin
Nemyussan ass mi neqqaṛ Lecyax sḥentin
Ma tecfa meqqaṛ Ur tt-ufiɣ deg lmuluka
Imiren d taǧaret-iw
A win yeṭṭsen yid-s saɛtin
Tura teqsem i bu Ɛemmaṛ Qila d lǧentin
Tusbiɣt n lecfaṛ Lacek ad iẓuṛ Mekka
Terna nnefṣ deg lemḥayen-iw

63
41. 43.
Taqcict i ɣef nektal zzit Faṭima d titbirt n ṣṣuṛ
Laɛyun berrikit Tuzyint n lehḍuṛ
Faḍma a yelli-s n lǧid A win iṛwan seg-m taḍṣa

Teṭṭef afenǧal deg ufus-is Am timmi tezzi tdewweṛ


Walaɣ tabbuct-is Tawejjiṭ tettnuṛ
Iɛreq-iyi cced uyeddid A win ikem-yufan d lqesma

A win iṛefɛen igenwan Lmetel-im ẓṛiɣ-t deg baṣuṛ


Id-issudmen aman Ass n lɛid ṭṭhuṛ
Semlil-aɣ ad neṭṭes lwaḥid Dihin a wletma deg Ṣṣeḥra

42. 44.
Cabḥa yessewham yisem-is Yenɣa-iyi yiḍes d ɛawaz
Isleb-iyi zzin-s Seg lme$hna d wermaz
Ɣur-i tif akk tidma Mi tɛadda tuzyint neḍmaɛ

A win itt-yesɛan d zwaǧ-is Saɛdiyya yelli-s n lbaz


Ad arwuɣ awal-is Nɣil ad att-nḥaz
Sebbleɣ ula di lmakla Tesrafeg-iyi deg ufus temnaɛ

Yiwen wass i yexṛeb laɛqel-is Yuɣ-it Qasi aḥezzaz


Tṛuḥ ɣer lehl-is Yettraḥen am lgaz
Teǧǧa-d affad-iw yerḥa Seg s deffir itt-yettabaɛ

64
45. 47.
Ass n aṛbaɛtac deg Ṛemḍan Yiwen wass deg ass n lexmis
Ay selbaɣ fell-am Iwarq-iyi yisem-is
Ma diri medden ẓṛan-iyi Taqcict i wumi semman Weṛdiya

Mmel-iyi ṭeleb id-am yuran Afus-is deg tqemmuct-is


Im-ijarden leqlam Ay i yecbaḥ wudem-is
Armi la treggleḍ fell-i Mbaɛɛid ay tezwar ṭṭya

Wekleɣ-am ṣṣebyan A win i yeṭṭsen ɣer tɛabbuḍt-is


D ṣṣellaḥ akken ma llan Ger tebbucin-is
A zzin ma txedɛeḍ-iyi Ad fell-as selmaɣ ddenya

46. 48.
Ul-iw yenɣa-iyi seg wurrif Lemnam-agi d bu tlufa
Yugi ad yečč lexṛif Urgaɣ yamina
Yebɣa ad yezhu s lketṛa Attaya m udem imserri

Ṛecdaɣ-k a lqelb uḍɛif Llebsa-ines d lfuḍa


Ma ad tiliḍ d uḍrif Agus d sfifa
Njeṛṛeb akk tidma n tura Taksumt-is d afilali

Saɛdiyya i ɣef aṛwiɣ lḥif Ukiɣ-d ur d-ufiɣ ara


Ziɣ ḥed ur tt-yeṭṭif Wteɣ deg tsumta
Tura tugar deg lqaɛa Fkiɣ-tt i lwaɛd imeṭṭi

65
49. 51.
Ay a itri a bu nneqṭa Ɛayni m tɛanqiqt taḍwalit
Azzel abrid-a M teksumt taṛumit
Mmel-iyi amek iga wul-is I tesɛa sser s tɛeṣṣabt n lmerǧan

M teksumt am lfeṭṭa Ḥemlaɣ-tt imi thedder ṣṣeḥ


Akken ay teṣfa Yernu tettnecṛaḥ
Saɛdiyya mechur yisem-is Ur tettagad imawlan

Tecba tizerzert lxeffa Aql-iyi ffɣeɣ d amessaḥ


Yellan deg Ṣṣeḥṛa Rekbent-iyi leryaḥ
Sɛant lhiba wallen-is Rriɣ-tt i tikli i iberdan

50. 52.
Lɛin wa iheǧǧan yeɣra Saɛdiya d Faṭima
Lya s lxifḍa Arnu Dehbiyya
S nnun w lya yettwaṭṭef Akken ay jebdent ṣṣef

M tɛanqiqt d llamba Sut tecṛaḍ seddu rreqba


M yirjel yeɣma Mital n lḥeǧla
Ur tt-ufiɣ deg lemweṣṣef Kulci nsent yedda s lḥerf

M taɛlacin d lfeṭṭa Ay atma i yesɛant lhiba


Tabbuct sɣiṛa Urgaɣ deg tnafa
Ad as-tiniḍ d yelli-s n ccerf Saɛdiya abrid-a ad att-neṭṭef

66
53. 55.
Ufiɣ-tt deg bab ddar Ay ul-iw baɛed i lekdeb
Deg lǧernan teqqaṛ D yelli-s n lmeḍṛeb
Taqcict tusa-d seg llakul M llal n lbarhan qessah

M teksumt am lebyaṛ Ẓṛiɣ zzin d laɛǧeb


La tṛeq am lefnaṛ D tafenǧalt n ddheb
Tiṭ-is teɣma seg lekḥul Tṛeq am yitri n ṣbaḥ

Mi id-tɛadda m sebɣet lecfaṛ Kra n win itt-yeẓṛan yesleb


D laɛqel-iw yeṭṭaṛ Deg zzenqa iqelleb
D ul-iw ikcem-it lhul Yewwi laɛmeṛ-is yejreḥ

54. 56.
Mesmellah ad nbdu lqeṣṣa Dehbiyya tessen lalwan
Ɣef yisem n Malḥa Teɣṛa deg lḥekman
M tecraḍ seddaw umeqyas Am jjuj d ubugaṭu

D tizerzert deg Ṣṣeḥṛa Tessend leqsud akken llan


Yettnusun beṛṛa S iles-is d aẓidan
Am lebraq ay tettneḥwas Ul-is d ṭejṛa n leḥlu

Yak Ɛarḍaɣ-tt yiwet n lmeṛṛa Ḍemnen-tt ssadat yeɣṛan


Ur ttarwiɣ ara D ifellaḥen akken llan
Ul-iw d amejruḥ fell-as Ar d nettat i d aqeṛṛu

67
57. 59.
Ini-as i ccbiḥa n leɣzal Aql-i ɣer rrif temda
Ikessen deg uzal Ugadeɣ lmuja
Lembat-is deg Ṣṣeḥaṛi Saɛdiyya nedheɣ s yisem-im

I m uqejjiṛ amellal A tasekkurt i lulen deg nnda


Ṭabeɛ uxelxal Ay isem iheǧǧa
Afus yeɣma deg lḥenni Lxetyaṛ deg tilawin

Mi is-nniɣ yiwen n wawal Usiɣ-d ad d-ḍelbaɣ yiwet n lḥaǧa


Deg ul nemseqbal Yak fehmeɣ tella
Yekfa nniɣ-am tenniḍ-iyi Tabbuct-im d ddwa i umuḍin

58. 60.
Ṛebbaɣ tasekkurt s lḥeq-is Nnan taḥbibt tettwennis
D timḥeǧǧelt s lqis Ma tefka ul-is
Nek feṛḥeɣ ɛuddaɣ ad tɛacer Mačči am tidak ukaɛkaɛ

Ay i yexlaq sidi deg lewṣayef-is Maday tḥuẓaḍ awal-is


Tif akk lemtel-is Tettḥezzib i nnif-is
Kullec s lmizan yekter Ad tṣeḍḥi ma day texdaɛ

Ɣer llaxeṛ tbeddel tikli-is A Ṛebbi kkes-as bu tismin


Terwel ɣef lehl-is Ad yemmet meskin
Teǧǧa-aɣ nugi ad neṣbeṛ Ad tethenni seg lefqayaɛ

68
61. 63.
Taḥbibt yellan tettwennis Teḍher-iyi tekkes ɣef yedmaren-is
Ma tefka ul-is Walaɣ tebbuct-is
Tettas-d mebla aceggaɛ Ay atma qrib mmuteɣ

Mi tɛaddaḍ zdat wallen-is Tameqyast deg tɣillect-is


Kulci ɣef ddehn-is Axi d lmelḥ-is
Mačči am teḥbibt ukaɛkeɛ Temnaɛ-iyi ur tt-ssudneɣ

Ma tesliḍt seg tqemmuct-is Xṛufa ẓid aɛziz yisem-is


Teṭṭeḍḥi deg zzin-is Yeṣɛeb leḥkem-is
Ad temmet wala ad texdaɛ Tṛuḥ teǧǧa-iyi ur zwiǧeɣ

62. 64.
Ḥesset-d i lehdur nenna Dduṛ-a ṣubbaɣ s azniq
Taqcict Zwina D azal yettreqriq
Tesḍal akk medden i weḥṛiq Ur ufiɣ ḥed deg lḥara-s

Aql-i am ṭṭir bu lmeḥna Teffeɣ-d m teksumt n aṛqiq


Ɛalqen deg ṭbaṛna Mṛeḥba s werfiq
Xas ul-iw ihba-t lxiq Ansa akka id-yejba uɣilas

M teksumt tecba lfina S limin ay d-tettɣelliq


Ɛacqeɣ deg tinn-a Nek idek ur nefṛiq
Iban webrid ur yaɛṛiq Ad ak-ttaɣeɣ lebɣi kul ass

69
65. 67.
Si Mennad d argaz yelhan Lqul-iw yedda ɣef lfa
Yaɛdel-iyi amkan S lguṣṭ ay i yedda
Ad nezhaɣ bla numṛu Recdaɣ win yellan d zzani

Qublaɣ-d Zwina u Ṛemḍan Tidma i leḥḥun s lmeḥibba


M yirjel yeɣman Kfant deg lweqt-a
Deg lḥub-is nebɣa ad nettru Am tid akk n zik-nni

Mi id-arnant sut Wartilan Tura ṭalabent lmakal


Lexṛif ɣef waman Leḥḥunt s lekra
Mačči d yiwen ad as-neḥku Ɣelbent leqḥab tiḥḥarci

66. 68.
Ay ul-iw nehhuɣ kul ass Ɛuhdaɣ lemḥibba d leqḥab
Ma d zna xḍu-as Imi nemjaṛṛab
Aɣ lewṛud seg ixuniyen Aya id-yeqqimen i ddunnit

Beddlent llebsa tullas Tteɛa w tteɛin d abewwab


Kul ta s llebsa-s D aqbayli d waɛrab
La ɛacqent deg imeksawen Wis meyya d uday teṭṭef-it

Ta tḥebbeq ɣef twenza-s Mi ibed uɛeṭṭaṛ ɣef lbab


Tpwammed-as yemma-s S uṣurdi n ṣṣexab
Yekfa nnif deg ylmeẓyen Deg lmeṭṛaḥ tesgen-it

70
69. 71.
Tasedda iṛaɛden tuɣwas Ass-a ɛacrin deg Ṛemḍan
Zdat n At Uɛebbas Lqelb-iw yurnan
Mi as-nnan medden yerḥel Mi sliɣ s tuzyint tḥus

D m timmi taɛkef am leqwas Tehlek lehlak d ameqqran


Tamzurt ar ammas Udem-is yucnan
Tibbucin-is d ifelfel Tɣaḍ-iyi tucbiḥt n lelbus

Mmlet-iyi anida lḥaṛa-s Ttxil-k a kabir ccan


Ad arzuɣ fell-as Azen-as-d lǧebran
Ma ɛarqeɣ-as ad iyi-d-taɛqel A ṣellaḥ ṭṭef-as afus

70. 72.
Sliɣ-as la teswedwid
Teḍra ssiɛqa deg yiwen wemkan
Nniɣ-as d lɛid
D wa ay d awal yellan
A tuzyint baɛed i lqanun
Anda nniḍen akk d lekteb

Teṭṭef ṣṣabun tessirid


Taqcict aɛzizen lukan
Ar tidma lwaḥid
S leqreb ay itt-fkan
Taksumt tɣerra deg lfinun
Ad textir anda i as-yaɛǧeb

Tejhel Ṛebbi wer teḥmid


Yuɣ-itt wemcic udekkan
Yak teffaɣ i webrid
Bu ujeḥniḍ yerkan
Tenɣa-ay a medden s lemɛun
Ḥeznent lmuluk mi itt-yessarkeb

71
73. 75.
Atta tasa-w tettqudduṛ Rekbeɣ deg tmacint n ṣbaḥ
Ɣef llal m umzur D ul-iw yennecṛaḥ
D zzin-is deg beṛṛa ulac Ɣer leḥbab ad nemwali

Ticṛaḍ-is arrant d lǧuṛ Dehbiyya ɣur-s ay nefṛaḥ


Tikli am lbabuṛ D lewrud ay tettraḥ
Ɣer temdinin mi zzin leḥwac Taksumt-is d afilali

D ddunnit-a d m leɣṛuṛ Laɛqel-iw fell-as ijaḥ


Deg rebḥen laɛṛuṛ Mazal-itt deg leqbaḥ
D nnuba n wid-ak nesɛac Ttxil-m a ɛzuza sgen-iyi

74. 76.
Taɛṛeq-iyi tuṭṭfa n leqlam Ufiɣ-tt tbed ɣef lluḥ
A lqed n laɛlam Lqed d amecṭuḥ
Taɣzalt fi blad cciḥ Laɛyun am tid n ṭawes

A lefnaṛ deg ass n ṭṭlam Mi qqimeɣ yid-s ciṭuḥ


D dehbiyya m lekmam D laɛqel-iw iṛuḥ
Teyyaḍ ad d-nawi ttriḥ D aksum irab ɣef yiɣes

Ad nɣewweḍ abrid n Ccam Tekṛeḍ a ɛzuza ad nṛuḥ


Tamurt n Lislam Tamurt-a tfuḥ
Aqbayli ad as-nartiḥ Ad naɣ abrid ɣer Tunes

72
77. 79.
Lexbar-im la tettṛaǧuɣ Aṭas ay nemger deg ddenub
Aɛni d ay tettuḍ Ɛinani meḥsub
La ḥettbaɣ deg as sar wass Mi nekkat deg wid i aɣ-yernan

Ma twalaḍ deg-i lfayda Uran-as-d meskint tesleb


A wletma mṛeḥba Hatta-tt teddebdeb
Ay abrid ad nebdu teḥwas Zdat lɛibad akken llan

Ma ulac awal d amecṭuḥ A Ṛebbi deg-k ay neḍleb


Ini-iyi-d ɣas ṛuḥ Ndaɛɛu ad d-teqleb
Ma d nek ar d-bnuɣ fell-as Menaɛ-itt seg yir iberdan

78. 80.
Ẓṛiɣ leǧnan d imɣelleq Teḍher-iyi Zineb treyyes
Kullec deg-s yexlaq D abrid a lkayes
Swaɣ-t ur ǧǧiɣ amkan Ar ṭbarna n kanaṭini

Lǧuheṛ lefjer mi id-izelleq Laɛyun d afrux n ṭaweṣ


D llamba mi tṛeq Ssefifa tbegges
Neɣ aggur mi zzin yetran Taksumt-is d afilali

Nhuba abrid-a ad nenṭaq Yumayen ay tensa waḥd-s


D affad-iw yeḥṛaq Ḥed ur tt-iwanes
Yaɛreq webrid s imawlan Kfan lefḥul deg Micli

73
Amud 2 :
Isefra n Lewnis AtMangellat
1. Ay abrid

* 1ay abrid ttun medden Susem a yul-iw id-yettmektin

Yemɣi-d leḥcic deg later-ik Ah ah

Ma tecfiḍ deg ddula-nsen Ayen akken i iɛeddan yekfa

Wigad yettawin lewhi-k Iẓṛa-k nettḥadar-iten


Nek ides nleḥḥu s laɛqel

Ma tecfiḍ mmel-iyi-d kan Amer wid i aɣ-d-isellen

Teẓṛiḍ nek yid-k i necfa Nugad yewɛaṛ lbaṭel

Deg later-ik ayen iɛeddan Yella win i aɣ-d-yedɛan wissen

Nek yeǧǧa-iyi-d ccama Mi in-ɛadda i aɣ-d-imuqel

Maɛna mkul lwaqt s zman Ah ah

Zman ur as-nezmir ara Ṛuḥet ncallah ferqen-ken

Ah ah Ah ah

Nettru ɣef lwaqt i aɣ-yeǧǧan Yadɛa-aɣ Ṛebbi yeqbel

Ah ah
Neẓṛa ur d-yettuɣal ara Ahat tebɣiḍ ad teẓṛeḍ
Ay abrid i aɣ-yecfan

Taslent-nni akken yeɣlin Ahat tebɣiḍ ad teẓṛeḍ

Nejraɣ-d seg-s taciḍa Sani i aɣ-deggṛen wussan

Tecfa ɣef wass mi nɛadda d sin Bedleɣ mačči d win tesneḍ

Tura gezmen-tt seg lǧedra Nettat yeɣdeṛ-itt laman

Qedṛen-tt-id wid ur nessin Ah ah

Ur qudṛen ayen teẓṛa Nɣil nefṛaḥ ziɣ neɣleḍ

Ah ah Ah ah
Nemgel deg irebbi n wurfan

1
* D taseddart i d-yettuɣalen yal tikkelt deg tezlit.

76
2. Akka id-as-yehwa I lmektub

*Akka id-as-yehwa i lmektub


Nnaɣ a Ṛebbi amek akka
Lexyuḍ icudden akk fsin
S kra nesɛada nules-as
Anwa ara yawin dnub
Teǧǧiḍ lhem yetekka
D wid-ak i aɣ-yebḍan ɣef sin
Deg ul-iw mi i iṣeḥḥa lsas
Tefṣiḍ-d arbeg i tlufa
Mmektiɣ-d asemi nefṛaq
S lǧehd id-hubbent fell-as
Nek nedmaɣ nettat wissen
Arǧant-tt d tidet yeẓṛa
Tesɛa lḥaq sɛiɣ lḥaq
Am lɛec ifirelles
Kul wa deg lmizan yessen
Lemḥibba-w yid-s i txlaq
Ur tt-siriden isaffen
Walaɣ itij-nneɣ yecṛaq
Ɣummen-t-id wid yesnen

Yak iẓṛi-w mazal yekkaw


Seg imeṭṭawen i iyru fell-am
Yekker-iyi-d cṛaɛ deg tfarka-w
Ṣebṛaɣ a medden twalam
Attan aṛzaget lḥala-w
Ur tettwaktab s leqlam
Izad ssem deg lmeḥna-w
Ttkukruɣ ad d-yeɣli ṭlam

77
3. Ixef yettrun

Qqareɣ kan tɣabeḍ


Sawlen-iyi-d lɣaci
Xas ma ẓṛiɣ kulci yekfa
Mbaɛɛid sliɣ-d i usuɣu
Xas la qqareɣ ad d-tuɣaleḍ
Ula ayɣer ma nnan-iyi
Ẓṛiɣ ḥaca deg tnafa
Ḥṣiɣ s wayen ara d-yeḍṛun

Kra n wayen aɛzizen fell-i


Ttmektayeɣ-d ɣef assen
S yisem-im i as-giɣ isem
Hubaɣ ad kecmeɣ s axxam
Akken ul-iw ad yethenni
Tiftilin id-am-caɛlen
Ad iɣil mazal-ikem
D tafat yecban ṭlam

Deg uzniq mi ara beddeɣ


Mwexxaṛen yak lɣaci
Tullas ttmuquleɣ-tent
Bran s wallen akk ẓṛan
Mačči d abeddel i bedleɣ
Ma d nekini ar ass-agi
D udem-im i ttnadiɣ ɣer-sent
Ur umineɣ s wayes yeḍṛan

Ma sliɣ i lhedṛa frawseɣ


Gulleɣ ar teddreḍ ɣur-i
Ma sliɣ i lehḍuṛ tenniḍ
Ma ulac ad t-id-arreɣ yella
Seg idis-iw ttneqlabeɣ
Ur qebleɣ yiwen ad d-yini
Ttɛudduɣ yid-i telliḍ
Ayen akk i yeḍṛan yeḍṛa

Kerheɣ mi ara d-yaweḍ yiḍ


Gulleɣ ɣur-i ar ad tadreḍ
Ttmektayeɣ-d ass-nni
Xas ad bedleɣ lmektub
Kemini ass-nni i tekfiḍ
Ma yenna-d Ṛebbi tjehleḍ
Ma d nek assen i bdant fell-i
Ad as-iniɣ tewwiḍ dnub

Kerheɣ mi ara d-yaweḍ yiḍ


Ttmektayeɣ-d ass-nni
Ass-nni tertaḥeḍ ur teẓṛiḍ
Mi iyi-d-ssawlen lɣaci

78
4. Arǧu-iyi

Ayen ẓẓayen ur d-ittixifif


Laɛca wis acu yeḍṛan
Arǧu-iyi arǧu-iyi
S umeǧǧed taddart texla
Nnan wid d-isawlen
Lɣaci fɣen-d s izenqa
D lgirra i yezwaren
Tiziri la tbedded ɣef yeẓṛa
Arǧu-iyi
Di tafat-nni d-ɛeddan
Ayen akken i d-ɛebban
Arǧu ad am-hedreɣ
Yufrar-d nnig iqaṛṛa
Fiḥel ma ɛeṭleɣ
Teẓṛiḍ dacu i d-aɣ-yuɣen
Azekka-nni mi d-kraɣ
D abrid ad ṛuḥeɣ
Tiɣri n lɛibad ur s-sliɣ
Ayen yeḍṛan qebleɣ
Ya nṭel-n-t ur ḥedraɣ
Lexbar ba d-yuɣalen
Di taddart i lliɣ
Ɣer din mi ara awḍaɣ
Am win s-innan ar k-wtaɣ
Ad am-d -ketbeɣ
Yerna ar k-gallaɣ
ad m-d- ḥkuɣ i d-iyuɣen
Ma tsuɣeḍ ar d ccektiɣ

Arǧu-iyi arǧu-iyi
Ayen akk i nehdar
Widak i yettdebbiren
Wissen ma ad d-yeḥdar
Snulfan-iyi-d iɛdawen
Yefka-t unebdu i laxṛif
Arǧu-iyi
Ma nniɣ-am sber
Tẓṛiḍ ulayɣer
Hfiḍ sber n bessif
Ma nru ma nehder
Ma nsuɣ ma neqbar

79
Ɣer tmacint uliɣ Tettuɣ-kem tikwal
D irfiqen-nni ufiɣ Itekkes-ikem wuzzal
Udem-iw am udmawen-nsen Yekkes-ikem ger wallen-iw
Deg-sen ttwaliɣ Aɣebbar azal
Ɣer-sen ttcabiɣ Urḥwaǧen awal
Yiwen uɛekkaz i aɣ-yewten Wid i itezzin di lmux-iw
Ma teɣlim lliɣ Ass yekfan mazal
Tellam mi ara ɣliɣ Azekka ad d-yuɣal
Dilmeḥna-nneɣ d atmaten Ɛarqen-iyi leḥsab-iw

Arǧu-iyi arǧu-iyi Arǧu-iyi arǧu-iyi


Ceggɛen-iyi ad nnaɣaq Armel s yiṭij yeḥma
Wissen ahat ad d-uɣleɣ Ikemmel-as arsas yerɣa
Arǧu-iyi Arǧu-iyi

Mi newweḍ twensaɣ Sliɣ taqcict terna


Deg aṭas yidnaɣ S nneya d lehna
Arɛud mbaɛid i as-nsel Ahat ad t-lhu d lfal
Mi beddlen bedleɣ Naɛya di lgirra
Leḥwayeǧ i kseɣ D amennuɣ nerwa
Arǧan-t ayidyar weslen Ulac ad q- d-yerjem wakal
Imiren ugadeɣ Neḥzen mi nenɣa
Di ddqayeq ḥettbeɣ Nefraḥ mi d-negra
Wa d-yuɣalen ad awen-immel Ad s-nekkes nnuba-s i ccwal
Arǧu-iyi arǧu-iyi
Arǧu-iyi arǧu-iyi Kul wa ad yuɣal s axxam-is
S azrar ɛalqen-iyi isem-iw Akken ad yesfeḍ leǧraḥ-is
Tamegḥelt ger ifassen-iw Arǧu-iyi
Arǧu-iyi

80
5. Lwiza

Beqqaɣ sselam
Muqleɣ seg ṭṭaq
I wedrar la iyi-d-yettwali
Mazal ṭlam deg yigenni
Muqleɣ s axxam
Ul-iw ixaq
Iban-iyi-d am tili
Amek tura ad yethenni
Ṭeṣwiṛa-m deg lǧib-iw
Yuɛaṛ lefṛaq
Tṛufeq-iyi
Lmeḥna-w tebda ass-agi
Uuhh ṣbeṛ a Lwiza
Uuhh ṣbeṛ a Lwiza
La ttruɣ ula d nekkini
La ttruɣ ula d nekkini

Mi id-yuli ṣbeḥ
Muqleɣ beṛṛa
D ṭlam id-yebdan fell-i
La d-iyi-ttṛaǧu utaksi
Ḥezneɣ d ṣṣaḥ
Ḥezneɣ teẓṛa
Taḍṣa seg udem-iw teɣli
Ma ṛuḥeɣ ad iyi-d-twali
Ul-iw yejreḥ
Tebda-d lehwa
D lhedṛa-m id-yettmekti
Tekka-t-d am leḥzen fell-i
Uuhh ṣbeṛ a Lwiza
Uuhh ṣbeṛ a Lwiza
La ttruɣ ula d nekkini
La ttruɣ ula d nekkini

Tenniḍ-iyi
Bdiɣ leḥḥuɣ
Ṣaɛben wussan i uɛeddi
Xelḍen waman d yimeṭṭi
Ttmekti-iyi
Aceḥal i ruɣ
Xas akka teǧǧiḍ-iyi
Lḥal ad yettru yid-i
Ṣefṛaḥ-iyi-d
Ass-n ad as-cfuɣ
Melmi ara d-teẓẓiḍ ɣur-i
Yeḥzen ula d igenni
Uuhh ṣbeṛ a Lwiza
Uuhh ṣbeṛ a Lwiza
La ttruɣ ula d nekkini
La ttruɣ ula d nekkini

81
*Uuh uuh a Lwiza
La ttruɣ ula d nekkini
Ṣbeṛ i lmeḥna
Kra i yuran ad iɛeddi

Asemi ṛuḥeɣ
Seg yimeṭṭi ɛadment wallen
Amzun selbeɣ
Leḥḥuɣ iberdan ɛarqen
La ssarameɣ
Ussan fell-aɣ ad d-seggmen

Aceḥal iṛuɣ
Ula ad iyi-d-yexdem imeṭṭi
Aceḥal ḥekkuɣ
Dima fell-am d asteqsi
Aql-i ttṛaǧuɣ
Tafat ur iban melmi

Ḥessbeɣ ussan
Dqiqa amzun d aseggas
Aṛwiɣ urfan
Xas ul yeṣbeṛ i tlufa-s
A win ikem-yeẓṛan
A lukan d yiwen wass

Tenniḍ-iyi-d
Ṣaɛben wussan i uɛeddi
Ttmekti-iyi-d
Xas akka teǧǧi-ḍ-iyi
Ṣefreḥ-iyi-d
Melmi ara d-teẓẓiḍ ɣur-i

82
6. Uɣal-d

La ḥsstben wid i aɣ-yekṛan Mennaɣ-n deg-k a Ṛebbi

La ḥessben yid-i lesnin Siwa kečč a d-yeqqimen

Ma ur teẓṛiḍ medden akk ẓṛan Mennaɣ yiwwas ad d-naki

Tḍul lɣerba ik-yewwin Leḥyuḍ ad fell-aɣ bedlen

Steqsi dacu i yeḍṛan Ad nẓeṛ tawwurt ad d-telli

Widen in-yewwḍen ad ak-inin D win nebɣa ad d-ikecmen

Ad ak-mlen akk ayen yellan Uuuhhh a yiḥbiben-iw

Ahat ad k-id-smektin Yaɛreq anwa i d abrid-iw

Ɣur-i ṣbeṛ ɣelbent wurfan


Mačči d aseggas neɣ sin *Uɣal-d a yuḍrif
Ul-iw yebbehba
Lehḍuṛ-im nɣan-iyi Ifreq-aɣ bessif
Ad ten-awiɣ yid-i d aɛwin Zman bu tlufa
Abrid aṛẓag i tmuɣli
Abrid-nni id-iyi-yewwin Lḥif siwa lḥif
Ffer ɣer daxel imeṭṭi Yenɣa-iyi wurrif
Ɣur-m win ikem-id-yettwalin Iẓṛi-w yettifif
Uuuhhh a yiḥbiben-iw Yeɣleb ccetwa
Yaɛreq anwa i d abrid-iw
Lwaqt yettɛaddi

La ttmuquleɣ mkul lǧiha Nukni nettwali

Yukri-iyi wul-iw fell-am Muḥal ad d-yezzi

Ttwaliɣ-kem deg tnafa Laɛmeṛ yettawi-t

Lhejna-w ma ad d-yeɣli ṭlam Iṛuḥ wass-agi

Rebḥent tizya-w tezha Yuɣal d iḍelli

Kul lweqt ad d-tas s axxam Yenɣes seg temẓi

Uuuhhh a yiḥbiben-iw Akka i d dunnit

Yaɛreq anwa i d abrid-iw

83
Arbeḥ nwala-t
Nwala tili-s
Nekk idem nuṛǧa-t
Ad aɣ-d-ibeggen udem-is
Lḥal yettfat
Yeǧǧa-aɣ neǧǧa-t
Zher yessarwat
Ixeddem aṛṛay-is

A zwaǧ n leḥlal
Kem tɣaḍeḍ-iyi
Lukan s wuzzal
Imenɣi ad t-nawi
Itij mi id-iḍal
Mi i yendem yuɣal
Lwaqt yettazzal
Ṣaḥḥa deg Ṛebbi

Anef-iyi a yaḥbib
Uli ad-ak-ḥkuɣ
Yebɛed ur yeqṛib
Wass i deg ara ḥluɣ
Ur ufiɣ ṭbib
Zman yeskiddib
Mi ara ttruɣ d lɛib
Anef ad sefruɣ

84
7. Sliɣ i utaksi

*Sliɣ i utaksi
Mi yelliɣ yid-s
Ad tezweǧ ass-agi
Ussan-d akk ɣur-s

Nek ur d-am-ketbeɣ
Kem ur iyi-tketbeḍ
Limer ikem-ḥemleɣ
Lukan id-iyi-tḥemleḍ
Tilfi ad akem-in-xeḍbeɣ
Kem ad iyi-d-tqebleḍ

Ul-iw iceqqaq
Mi tṛuḥ taɛzizt-is
Yebɣa ad ifellaq
Yugad leɣyab-is
Ass-agi ad nefṛaq
Kul wa s webrid-is

Yiwwas ad d-taseḍ
Ad beddleɣ fell-am
Ad testeqsayeḍ
Wahin witilan
Ass-n ad d-faqeḍ
Ixeddmen wussan

85
8. Ma truḍ

A win itt yewwin ur k-sneɣ


Arr-iyi-d a yadrar ṣṣut
Ad ak-weṣṣiɣ ḥader ṣṣifa-s
Ɣas ma dayen id-qqaren
Fek-d ṣṣut-is ad as-sleɣ
Dacu i yettcabin lmus
Lukan d yiwen wass
D tin aɛzizen i fuṛqaɣ
Tewwiḍ lwiz i ḥemleɣ
Ad am-iniɣ udem-iw ttu-t
Teǧǧiḍ-iyi bɣir lsas
Amek ara ad aɣ-d-yas ṣbeṛ

Taɛǧebḍ-iyi-d a lweṛd yefsan


*Ma truḍ ula d nek akteṛ
Seg ul yeṣfan d nniya
Tṣaṛẓgzḍ-iyi dunnit-iw
Lexyal-im mkul lawan
Am umeslub yekfa ṣbeṛ
Zdat wallen-iw i yella
Deg yizenqan yezga yixef-iw
Ṛuḥ tura ɛac deg laman
Xas fekker-iyi-d deg tnafa
Yeḥzen wul ikem-in-yeǧǧan
Yerra ttexmam d axṣim-is
Aceḥal n wussan yuṛǧa
Ad d-tefṛaḥ dunnit-is
Ziɣ deg lmektub-iw yura
Zheṛ fell-i yeffer udem-is

Am-in yugmen s uɣerbal


Yettɛammiṛ wer d-yettawi
Ḍemɛaɣ lemḥibba n leḥlal
Ḍelbaɣ-tt i lmektub yugi
D win ur tessin id-iṣaḥ wawal
Ṛaǧu yuɣal d akerfi

86
9. Yir targit

*Am deg yir targit kecmeɣ


Mi sliɣ tbeddleɣ axxam
Griɣ-d d awḥid nṭarreɣ
Ugiɣ ad ṣebṛaɣ fell-am

Ma mlaleɣ-kem-id yiwen wass


Ɣur-m waǧeb-d i tmuɣli-w
Ad kem-in-ɛaqleɣ ger tullas
Fell-am ad cfunt wallen-iw
Teǧǧiḍ-iyi-d ccama d aṛṣaṣ
Ad kem-ttuɣ deg dunnit-iw

Ma fɣeɣ ansa id-bdan wussan


Ciweṛ ul-im ad am-yini
Yiwwas ad nɛaddiɣ ɣur-wen
Balak ad kem-id-yesmekti
D ul-iw i yennaɛtaben
Sebba-s d kemini

D kem i d tamezwarut
I yesneɣ deg dunnit-iw
D kemini i d tasarut
Ifetḥen lebɣi n wul-iw
D kem i yecban lmut
Mi teẓṛiḍ lmektub-iw

87
10.Mmel-iyi-d

Yegra-iyi-d yisem-im
*Walaɣ-tt zdat-i
Ur yettjeddid
Ur ttaɛqileɣ
Xas yekfa wudem-im
Tbeddel fell-i
Isem-im d ajdid
Fell-as bedleɣ

**Mmel-iyi-d
Mmel-iyi-d
Mmel-iyi-d
Ma d kem-aya
Ɛaddan fell-am laɛwam
Ttuɣ udem-im

Ad ttwaliɣ deg-m
Am tin yaɛyan
Wissen ma d axemmem
Neɣ d iɣeblan

Mmel-iyi-d ttxil-m
Win-a ma d mmi-m
Icuba ɣur-m
Yekkes-am allen-im

Ɣur-i ṭeṣwira-m
N wasemi it-rebḥeḍ
Ad att-teẓṛeḍ tura
Wis ma ad tamneḍ

88
11.A tin meḥneɣ

*A tin meḥneɣ deg lǧaṛṛa-w Lmektub anwa i d amkan

Ur yelli d acu it-xedmeḍ I deg ur k-id-ttemliliɣ

D aya i yuran deg twenza-w Mmel-iyi-d widak yenfan

Baɛed-iyi ahat ad trebḥeḍ Bɣiɣ yid-sen iliɣ


Ma baɛden segmen wussan

Lmektub yeṣnaɛ-d abrid Ahat iṭij ad twaliɣ

Abrid nek idem nxulef-as Ad ǧǧaɣ zyada n wurfan

Ttmenniɣ axxam d ajdid Tawwurt n ssaɛd ar ttelliɣ

Ul-iw ad yezhu nnuba-s


Ziɣen ɣer lbir yettzeggid
A Ṛebbi kkes-it neɣ anef-as
Ẓṛiɣ ad mteɣ d awḥid
Iṛuḥ kra ɛatbeɣ fell-as

Ssuliɣ axxam s armel


Yekkaw ihud ɣer lsas
Nniɣ ad as-ɛiwdeɣ yeshel
Tusa-d lmuja tkemmel-as
Ya Ṛebbi wa d lbaṭel
Lamer id-aɣ-teǧǧiḍ layas
Lmektub uqbel ad nenṭeṛ
Anef-aɣ ad nezhu yiwwas

89
12.Wwiɣ-d medden

Wwiɣ-d medden ad iyi-wansen Deg laɛqel-iw yers-d wagu

Yenɣa-iyi lwaḥc n lɣiba-s Ḥed ur yaɛlim acimi

Wwiɣ-d akk wid itt-yesnen Ides fell-i ur d-yettrusu

Akken ad iyi-d-heḍṛen fell-as Seg lǧerḥ-iw mebla cwami


Ay ixef-iw ijarben cfu

Tecɛel deg ul-iw tmest Ḥader ṣbeṛ ad ak-yeɣli

Amek ad tnes bla nettat Uɣaleɣ mi snedfeɣ aẓṛu

Seg urfan yuzef yiɣes Sebba-w d kemini

Ixef-iw weznent lmeḥnat


Ayen akk i ihedder yiles
Lhedra-w tefhem tesla-t
I wul itt-yebɣan yuyes
Tagara s lehmum teṛwa-t

Teǧǧiḍ-d arrehba tameqrant


Asemi id-iyi-nnan medden
Ger-neɣ lemḥibba ad temmet
Helkeɣ leḥbab ur ɛalmen
Ziɣ ul-iw yeggul yeḥnet
Yeggul ɣef tin ibaɛden
Ay asemi lḥubb-iw yettwet
Tenɣiḍ-t abrid meṛtayen

90
13.Baɛdeɣ tebɛed

Ad am-iniɣ
*Baɛdeɣ tebɛed
Tidet ur yeẓṛa yiwen
Yezga lḥub-nneɣ yettwaɣ
Aql-iyi cbiɣ
Akka i ijarred
Deg ṭṭiṛ wer nesɛi afriwen
Zhar d yid-s nennaɣ
Seg-m uṛǧiɣ
Lehna d lemḥibba izaden
Ass-n ɣilleɣ
Dacu id-ufiɣ
Wwiɣ-d lexyaṛ ger tullas
Siwa ccewal d lemḥayen
Tefṛaḥ feṛḥaɣ
Axxam ad tnebnu ɣef lsas
Mi nnan medden
Deg zman ɣelṭaɣ
Kra yuɣen argaz ur yettru
Yettbeddil deg yiwen wass
Wissen ma jerben
Ṛuḥ ad ṛuḥeɣ
Win i steqsan ad asen-yeḥku
Mkul yiwen ad yaf ayela-s
Urfan waɛṛen
Win iḥuzan ad asen-yecfu
Tuɛeṛ temzi
Xas ma ṛuḥen
Fell-as yeshel lmuḥal
Ccama tugi ad teḥlu
Ma tḥesseseḍ-iyi
Ad akem-nhuɣ seg yir lecɣal
Ɣas ini-iyi
Acuɣer it-beddleḍ awal
Sefhem-iyi
Dacu i sebba n cwal

91
14.Tafat n dunnit-iw

Lehlak-iw yeqqim d ajdid


*Tafat n dunnit-iw
Seg ass-n amezwaru
Wali-d win teǧǧiḍ yuḍen
Ul-iw mazal-it d awḥid
Zheṛ-im yuɣ-d akk ul-iw
Ma d iẓri-w mazal yettru
D idammen-iw id-iyi-zuznen

Leǧraḥ n lemwwas sehlen


Tekṣeḍ i teɣzalt sser
Kul lehlak yesɛa dwawi
Tamuɣli n medden akk ɣur-m
Lḥub yeskaw ifadden
Ilemẓi teǧǧiḍ-t yeskeṛ
D lǧerḥ mebla cwami
Tilemẓit seg-m tusem

Ma ẓṛiɣ lwaṛd n tefsut


Ttmektayeɣ-d ṣṣifa-m
Laɛqel-iw ṣber yettu-t
Tesḥaṛmeḍ fell-i nadam

Limer zmireɣ ad am-n-heḍraɣ


Ad am-in-iniɣ wid id-iyi-yerḥan
Ad am-in-iniɣ win i ɣef iselbeɣ
Ma ur teẓṛiḍ medden akk ẓṛan

Axemmem yezga fell-i


Deg uxxam neɣ deg beṛṛa
Xas lwaqt a yettɛaddi
Fell-am ur ṣbiṛeɣ ara

Nnan-iyi-d wid i steqsaɣ


Lwaqt yettawi-d ṣbeṛ
Aceḥal-aya-agi i ṛuǧaɣ
Yugi ad yethedden lwaṭeṛ

92
15.Fkiɣ i iɣeblan awal

A tin imi beddleɣ isem


*Fkiɣ i iɣeblan awal
Akken ad tseggmaɣ d asefru
Alama i yuɣzef yiḍes
Tessegraḍ-iyi-d ala ssem
Ul-im ad iyi-d yessawal
Ur yettzad ur iḥellu
Ttuɣ amek i yega yiḍes
Terniḍ i lehmum lhem
Tekfa lemḥibba ur nuklal
Ixuṣ wul ad as-nernu
Ul-iw seg lǧiha-m yuyes
Textaṛeḍ ayen yelhan i kem
Am akken ḍelbeɣ lmuḥal
Iɣeblan id-yeggran inu
Zhar yugi ad iyi-d-iḥesses

Astaɣfir Allah a Ṛebbi


Win i ɣef i ɛaddant yettɣaḍ
Snaɣ-kem tesneḍ-iyi
Ul-iw ɣer ɣur-m d aṣemmaḍ
Wissen ma tḥemleḍ-iyi
Nek deg-m kra tesɛiḍ
Yebda wul ad akem-yettḥibbi
Asemi ikem-id-xeṭben wiyaḍ

Hubbent-d fell-i lmeḥnat


D ayen imi ur yezmir leqlam
Tettban-d lqima n leḥyat
Seg lmut ma ad tẓuṛ axxam
Tettban-d lqima n tafat
Mi akken ad tmugreḍ ṭlam
Wwin-kem deg yir taswaɛt
Tban-iyi-d lqima-m

93
16.Ma ketbeɣ

*Ketbeɣ isem-im ɣef leḥyuḍ


Kul yum fell-am i hedreɣ
Heḍṛeɣ i medden fell-am
Ul-iw d ameḥzun ixaq
Cfiɣ i wayen tettuḍ
Ur zmireɣ ara ad t-ṣebṛeɣ
Anef i wul ad yessaram
Waǧeb-it-id a tin yectaq
Fell-am d aggur ad tawḍeɣ
Kul yum fell-am i hedṛeɣ
Ɛamdeɣ i lmuḥal ma ilaq
Ul-iw d ameḥzun ixaq
Isem-im fell-as ad t-ketbeɣ
Ur zmireɣ ara ad t-ṣebbṛaɣ
Kul iḍ ad am-id-iban seg ṭṭaq
Waǧeb-it-id a tin yectaq
Fell-am d aggur ad t-awḍeɣ
Ketbeɣ isem-im ɣef lḥiḍ
Ɛamdeɣ i lmuḥal ma ilaq
Ketbeɣ-t deg ṭabla n lakul
Isem-im fell-as ad t-ketbeɣ
Ketbeɣ-t i wakken ad twaliḍ
Kul iḍ ad am-id-iban seg ṭṭaq
Netta d yisem-iw yeddukkul
Ad ten-tafeḍ anda teddiḍ
Ketbeɣ isem-im ɣef lḥiḍ
Ɣas udem-im baɛdeɣ-t iḍul
Ketbeɣ-t deg ṭabla n lakul
Ad d-tfehmeḍ ad d-temektiḍ
Ketbeɣ-t i wakken ad twaliḍ
Lǧerḥ i as-teǧǧiḍ i wul
Netta d yisem-iw yeddukkul
Ad ten-tafeḍ anda teddiḍ
Ad d-teched ṭejṛa n ččina
Ɣas udem-im baɛdeɣ-t iḍul
Deg-s i ketbeɣ isem-im
Ad d-tfehmeḍ ad d-temmektiḍ
Ar ass-a mazal-it yella
Lǧerḥ i as-teǧǧiḍ i wul
Ɣas tura yuɣal d aqdim
Iqdem lḥal n lemḥibba
Yecrek wul-im d wul-iw
Iffer-is seg zman yerka
Aẓaṛ d ajdid ara yeqqim

94
Ad d-tecehhed ṭejṛa n čcčina
Deg-s i ketbeɣ isem-im
Ar ass-a mazal-it yella
Ɣas tura yuɣal d aqdim
Yeqdem lḥal n lemḥibba
Yecrek wul-iw d wul-im
Iffer-is seg zman yerka
Aẓaṛ d ajdid ara yeqqim

95
17.Lkaysa

A yul-iw yefna- ṣbeṛ


*Fell-am i nudant wallen-iw
Fell-i la txeddem lmenkeṛ
I yeḥṛaq wul-iw
Tebɣa taɛtab-iw
Ṣebṛaɣ-t yugi ad d-iḥesses
Terra lehlak-iw meqqeṛ
Ya Lkaysa
Lhem-iw deg-s teḥdeṛ
Tessaɛwej ussan-iw
Ad ak-weṣṣiɣ ṛuḥ ḥku-as
Walaɣ-tt tɛadda s amnaṛ
Akken ad aken-heḍṛaɣ ini-as
Yergagi lxaṭeṛ
Teẓṛiḍ wi itt-ilan
Ẓṛiɣ mačči d aṛeẓq-iw
Dayen aɛyiɣ deg ṣṣifa-s
A Lkaysa
Ala lehlak seg lǧiha-s
Yehbel win itt-yeẓṛan
Ul-iw ma ifekkeṛ-itt-id yiwwas
Ad ɛafseɣ fell-as
Ma ttuɣ-tt ur gganeɣ uḍan
A Lkaysa
Mi sarseɣ lḥaǧa ar ttettuɣ
I lexɣal-iw ur ceffuɣ
Iteffeɣ-iyi laɛqel
Deg ubrid mi ara leḥḥuɣ
Ad tthetrifeɣ cennuɣ
Qqaṛen-as yemxel
A rbeḥ-iw lukan ad att-sɛuɣ
Ad d-ḥluɣ
Ad d-afeɣ ssaɛd-iw yekmel
Ya Lkaysa

96
18.Tketbeḍ-iyi

*tketbeḍ-iyi d ayla-w id-iyi-fkan Ṛuḥ ay ayla-w

Tektbeḍ-iyi tṣaḥeḍ-iyi-d deg lmizan Ad ak-dmen wiyaḍ

Ayen ayen ayen ayen ayen ayen Ula d iccaw

Win i aɣ-d-imuqlen Mačči fell-i id-tnudaḍ

Yessexreb ayen yellan Ɣer ɣur-i yekkaw


Ɣur-i ad yessaweḍ

Yak xtaṛeɣ Ayen ayen

Wer yelli wawal Yexreb wayen yuran

Kra iyi-d-iṣaḥen
Yezga i tbeɛ-it cwal
Ɣas urǧiɣ-ten
Qqaren-iyi-d mazal
Ayen ayen
Yexṛeb wayen yuran

Mačči akka i bniɣ


Ad neṣfeḍ tira
Ayen akk i nwiɣ
Ur d-iyi-d-yewwiḍ ara
Taktabt i ɣriɣ
Tezgel-itt nnuba
Ayen ayen
Yexṛeb wayen yuran

97
19.Ẓṛiɣ mazal

*Ẓṛiɣ mazal Ayen bɣiɣ

Ṣebṛaɣ d ussan Acuɣeṛ tbaɛdeḍ

Ad d-iḍal wudem-is Ayen ttmenniɣ

Ziɣen simmal Fell-i tregleḍ

Xas ifat lḥal Tura mi aɛyiɣ

Am yiḍ am zal I snitra-w ḥkiɣ

Teǧǧa-iyi later-is Ayen ttmenniɣ


Ahat ad as-tesleḍ

Ay agaṛṛu
Asemi akken ik-caɛleɣ
Ay afus-iw
Asemi ik-ssarɣeɣ
Tella ccama
Ɣef lǧal-im teḍbeɛ
Timest tensa
Nek baqi ḥarqeɣ

Udem-im yewwi-t
Iṣaḥ-d i wayeḍ
Udem-im yewwi-t
Jemɛaɣ-t deg lkaɣeḍ
D tteṣwira-m
Id-jemɛaɣ s axxam
Tetekkes ṭlam
Xas kemmi tɣabeḍ

98
20.Ad nebḍu

Xas ṛuḥ nek idem ar nebḍu Ttnadiɣ ad d-mektiɣ

Neɣ qim d nek ara iṛuḥen D acu i d sebba umennuɣ

Abrid-im d webrid-inu Ar tura mazal ufiɣ

D lmuḥal ar d-mlilen Assen mi nebḍa i ttuɣ

Neɣ teẓṛiḍ amek ara tefru Ar ass-agi la ttnadiɣ

Seg zik ɣer din inteddu La ttaḍsan wid imi ḥekkuɣ

Ur nhedder ur nettlumu
Ur d-qqimen imeṭṭawen

Nettru ɣef useggas yekfan


Nectaq ula d iḍelli
Tadukli aṛẓan-tt wussan
Ur tettusema d tadukli
Tura neẓṛa kullec iban
Ayen iɛeddan d ayenni

Ṣṣeṛ-iyi nek ad kem-ṣṛeɣ


Fiḥel ma ɛalmen wiyaḍ
Ad tafeḍ nek ad afeɣ
Ma nudaɣ neɣ ma tnudaḍ
Tura mi it-baɛdeḍ faqeɣ
Teǧǧiḍ ul-iw d aṣemmaḍ

Urǧiɣ ar ɣur-i ad d-taṛẓeḍ


Turǧiḍ ad nerẓeɣ ɣur-m
Seg lǧiha-m ur d-tezwareḍ
Nek ugiɣ am-nefkeɣ udem
Ur arbiḥeɣ ur terbiḥeḍ
Gar-neɣ ur d-yegri usirem

99
21.Tessḍelmeḍ-iyi

Atin i wumi d-zzin lenwaṛ


Lemḥibba-nneɣ tettwaqqed
Ad am-iliɣd aɛessas
D ilkanun tger i wurɣu
S yesɣaren tettwassed
Atan unebdu yewweḍ
Akken yiwen ur tt-isnus
Yewweḍ-d wass-iw d wass-im
Dexxan deg igenni ad ibded
Nek seg igenni ad yi-sfeḍ
Alma yelḥeq s agu
Kem ad m-yessreɣ afriwen-im
Times-is ad d-teǧǧ iɣed
Ǧǧiɣ-kemad yi-tsemḥeḍ
Iɣed-nni ad tyeddem waḍu
Ɣas fhem-it demiman-im
Lemḥibba-w ɣur-m teɣleḍ
Iɣed-nni ara yeddem waḍu
Tusa-d tɛedda ur teqqim
Ad t-izreɛ ɣer sdat wexxam
Ad d-yemɣi lward ad yefsu
Ad d-imettel di ṣṣifa-m
Nekk ad uɣaleɣ d agu
Si nnig-m ad m-d-hduɣ slam
Leḥcic ad m-yuɣal d ussu
Igenni d aɛdil fell-am

Tessḍelmeḍ-iy ur ḍelmaɣ
Ɣas ḍelmaɣ mebla lebɣi-w
Semmeḥ-iyi akken d am-semḥeɣ
Atin ɛzizen fell-i

Ad d-tass teslit n unẓaṛ


Ad s-d-efk i lwar dlfuḍa-s
Lebraq ad d-iwwet am lefnar
Ad d-ibeggen ṣṣifa-s
Lehwa-s d-iheggun aẓaṛ
D nekk ad tt-id yaznen fell-as

100
22.Uriɣ-as

*Uriɣ-as tabrat n sselam


Qqareɣ i wul-iw thedden
Ur iyi-d-terra ara
Yiwwas ad tettuḍ
Ad ttɛawazeɣ deg ttexmam
Ad d-tass tin ad k-iḥemlen
Ur ṣbiṛeɣ ara
Seg lhem ad teḥluḍ
Anef-as i tin ik-ikarhen
Ur tt-tettraǧuḍ
Weṣṣaɣ aggur d yitran
D tilufa n medden ik-yuɣen
Itij d tziri
Ayela-k ar ad teẓhḍ
Ad a-awin lexbaṛ yellan
Amek i tettili
Teǧǧa-d ul-iw deg yiɣeblan
Tṛuḥ tettu-iyi
Ṣebṛaɣ ad ɛaddin wussan
Ma ad iyi-d-temmekti

Ma ad d-ḥekkun fell-am medden


Lehlak-iw meqqaṛ
Lǧerḥ id-teǧǧiḍ nedfent
Teṛwiḍ lxaṭeṛ
Urfan n lḥub-im waɛṛen
Ɣarqen am lebḥeṛ
Yendem wul-iw mi ikem-yessen
Xas yebɣa ad akem-iẓeṛ

101
23.Aceḥal i heḍraɣ fell-am

*Aceḥal i heḍraɣ fell-am Ḥemlaɣ ṣṣut n ṣṣut-im

Uqbel ad heḍren wiyaḍ A yul-iw it-ttɣaḍeḍ

Aceḥal ḥkiɣ ɣef ṣṣifa-m Ḥemleɣ ad ẓṛeɣ awal-im

Walaɣ-kem ur d-iyi-twalaḍ Ɣas a lukan deg lkaɣeḍ


Ḥemleɣ ad d-bedreɣ isem-im

Ma walaɣ-kem twensaɣ Deg yimi-w ur yuzzil wayeḍ

Tḥeqqaɣ yid-i i telliḍ Ḥemleɣ ad waliɣ udem-im

Mkul aḥbib ad as-alseɣ Kem wissen ma d-iyi-d-tfekṛeḍ

Seg akken id-iyi-tarḥiḍ


Lukan d ssaɛd i kesbeɣ
Ad iliɣ d win tebɣiḍ
Imi d zher nnuɣeɣ
Aql-i seg widak tenɣiḍ

Twezneḍ yewzen yisem-im


Ɣur win ikem-id-ixelqen
Muqleɣ ɣer tezyiwin-im
Siwa kem id-yufraren
Deg ul lxeẓṛa n wallen-im
Tecba deg aṛṣaṣ id-ifallen
Nṭaṛṛeɣ dnub i yiri-m
Ḥyu-d layas yemmuten

102
24.Ad ttnadiɣ fell-am

*Ad ttnadiɣ fell-am Ḥkiɣ imeṭṭi-w

Anida telliḍ I wid i as-yeslan

Ad ttnadiɣ fell-am Sekneɣ lǧerḥ-iw

Yaɛdel wass d yiḍ I wid it-iwalan

Fudeɣ ṣṣifa-m Kra nudant wallen-iw

Luẓẓaɣ lhedra-m Later-im ur iban

Ayɣer d-iyi-tenɣiḍ Balak d lmux-iw


I kem-id-yesnulfan

Xas ad kem-ttwaliɣ
Ẓṛiɣ tbaɛdeḍ
Xas yid-m ttiliɣ
Kem ur tfaqeḍ
Xas ad kem-ttnadiɣ
Ɣef tmuɣli-w tefreḍ
Deg tirga-w ufiɣ
Ayen d-iyi-tekṣeḍ

Ma bɣiɣ ad kem-ẓṛaɣ
Ad belɛaɣ allen-iw
Ad kem-ttṣewwireɣ
Waḥdi deg lmux-iw
Anef-iyi ad freɣ
Sser deg sser-iw
Ugiɣ ad faṛqeɣ
Yeṭbaɛ deg ul-iw

103
25.Urǧiɣ

*Urǧiɣ win turǧa teryel


Xas ul yettraǧun yuyes
Araǧu yuɣal d lbaṭel
Lemḥibba-w tugi ad tenɣes

Ussan ad ttɛaddin fell-i


Ma akken ad ttɛaddin fell-am
Win yenṭarren d nekini
Dacu ara qebleɣ seg lǧiha-m
Lexyal-im yedder ɣer ɣur-i
Xas akka ttɛaddin laɛwam

Wisse n akken anwa id-as-yennan


Yessen umeslub tawwurt-is
Ul-iw yessen akk iberdan
Ad t-yeṣṣiwḍen ɣer lebɣi-s
Mi iṛuḥ ad yaweḍ s amkan
Ugur ad d-iger iman-is

Ugadeɣ asemi ara kem-in-awḍeɣ


Zman ad yekfu cceɣel-is
Deg umkan ad kem-in-afeɣ
Tamɣart icab ccaɛr-is
Ula d nek ad imɣuṛeɣ
Kul wa ad d-ilhu d yiman-is

104
26.Itran

Griɣ-d kan waḥdi


La steqsayeɣ itran
Iṛuḥ lexyal-is
Ma ad d-awin lexbaṛ

La ttɛaddin wussan
Ul-iw yetḥeyyaṛ

Ur gganeɣ uḍan
Aṛwiɣ aḥebbar

Teẓṛiḍ ma ad kem-ttuɣ
Ɣef lɛahd-iw tecfiḍ

Fell-am ay ttruɣ
D ul-iw i tarḥiḍ

Fiḥel ad am-n-ḥkuɣ
Fiḥel ma ad d-testeqṣiḍ

Urgaɣ-tt ass-nni
Tarfed-d s wallen-is

Ɣillaɣ dayenni
Ad aṛwuɣ udem-is

Ul ad yethenni
Ad yaweḍ lebɣi-s

La ttruɣ ya lɣaci
Mi beddleɣ idis

105
27.A lwaldin

Cubaɣ zwaǧ ɣer ssif


*Alwaldin anfet-iyi
Deg snat leǧwayeh yeqḍaɛ
Ur ttḥaret ɣer zwaǧ-iw
Win ara izewǧen bessif
Xas tesnem textaṛem-iyi
D lmuḥal ad yaf lehna
Ugadeɣ ad wedreɣ temẓi-w
Yettara iman-is deg rrif
Yusem seg medden maṛṛa
Bɣiɣ tin ad iyi-ḥemlen
Axxam yeqqel-as d aɣilif
Ad tzux ger tezyiwin-is
Xiṛ-as taguni n beṛṛa
Ulawen-nneɣ ad mlilen
Kul yiwen ad yaweḍ lebɣi-s
Ma yella ur tt-aɛǧibeɣ ara
Deg dunnit ad dduklen
Ad nemyezwaǧ ulamek
Kul wa ad yessaɛdel tikli-s
Baba-s seg lǧiha-s yebɣa
Ulac cwal ger-asen
Liḥala ad aɣ-d-tas tecbek
Win yenṭṛen ad yeǧ seg lḥaq-is
Ma yella ur tt-icaweṛ ara
Mebla lebɣi-s ad tḥennek
Bɣiɣ ad nhḍeṛ ad nemlil
Ul-is ur t-id-tewwi ara
Uqbel ad teddu d tislit
D lmuḥal lehna ad aɣ-tecrek
Ad nẓeṛ ma zzin ushil
Yesnen lesrar n dunnit
Ur d-iyi-ɣeddret a lwaldin
S kra n win yesbṛen ur yuzzil
Ǧǧet-iyi ad xeḍbaɣ s ṣfa
Inuda ɣef lebɣi-s yewweḍ-it
Ma arniɣ aseggas neɣ sin
Medden ur d-as-qqaṛen aḥlil
Ttxemmimeɣ i taggara
Atan yemma-s tɣuṛ-it
Ur ttfakant telmeẓyin
Tin iyi-ketben tella
Ad tt-isineɣ ad iyi-tissin
Ad nemyezwaǧ s nniya

106
28.Yebḍa wul-iw

*Ɣef sin yebḍa wul-iw Tebɣiḍ taqcict ad ak-teḥweṣ

Ɣef tin i yebɣa lxaṭeṛ-iw Tin ara ad ak-yawin waḥdes

Yiwen webrid i wulem Ad ak-teɣḍel lḥema-k

Ugin lwaldin-iw D kečč ara izewǧen ɣur-s

Tin i ɣef i ṛehneɣ temẓi-w Leḥbab-ik ad ak-ten-tekkes

Yak Ṛebbi s lehlak yaɛlem Yemma-s ad att-ternu d yemma-k


Ccerf-ik ad taɛfes

Nebɣa yell-is n xalti-k Am lmal ad ak-tkes

Ad ak-tcebbeḥ dunnit-ik Deg Ṛebbi at ḍelbeḍ leslak

Awal-is d awal-nneɣ
Ma tugiḍ lwaldin-ik Ḥemleɣ yelli-s n laṣel

Ṛuḥ ad d- teǧǧabeḍ lebɣi-k Tlul deg tmurt nḥemmel

Ur ken-nesɛa d mmi-t-nneɣ Anda qqaren jmaɛliman

Ṛuḥ ad tbedleḍ isem-ik Tessen Ṛebbi d uniwel

Yis-k lḥaǧa ur aɣ-tecrik Axxam yid-s tecɣel

Later-ik seg tjaddit yeffaɣ Udem-is yettseggim ussan


Telha tesɛa laɛqel

A lwaldin fehmet-iyi Deg sin ad aken-tḥemmel

Ma yella tḥemlem-iyi Ur tettafem ara tin itt-yecban

Lazem ad tettmennim lehna


Ma uɣaɣ yelli-s n xalt-i
Ur tt-bɣiɣ ur d-iyi-tebɣi
Ur naɛdil lɛaqliya
Anfet-aɣ ad nadi
Nettat d nekini
Kul yiwen ad yaf i yebɣa

107
29.Txerreq targit

Ayen akken id iyi-d-t-cegɛeḍ


Txerreq targit yis-i
Jerreb dacu id iyi-xdem
Tessakiḍ-iyi-ds waman
Ansi i d-t-kkiḍ ansi
Terriḍ-iyi azrem d ccac
Mi txedɛeḍ s laman
Ma d tiɣirdemt d amessak
Txerreq targit yis-i
Terriḍ udem-iw yestewḥac
Mi ṭṭsaɣ mebla lawan
Lhem i wayeḍ la t-ittak
Rwiɣ alluy d trusi
Tewwi-d iḥder n ukarmus
Almi ḥesleɣ di lukan
Texdem-iyi-d tirkasin
Almi tefka deg-i afus
Buddeɣ-am lhem yestufan
Temdel ka n tewwurt yellin
Ad d-ilhu yid-m ass d yiḍ
Ddwa-s laɛbad ur teẓṛan
Mennaɣ ad s-reḍleɣ yiwen wass
Tasa-m ad t-jerreb asemmiḍ
Ṛṛuḥ-iw akken ad t-wali
Ṛṛaj i yi-d-iḥuzan
Ad t-ẓeṛ i iɛeddan fell-as
Assen ad kem-iḥaz ad t-waliḍ
Lemḥayen i deg yettili
Teḥreq -iyi di lǧerra-s
Mi nwiɣ ddwa-s nufa-t
D iṣṣeḥṛa mebla tili
Ziɣ ad tarez tyita
Qqel ad rraɣ ddwa i snat
Ttmektayaɣ-d ma tettuḍ
Nnulfan-t-d tlata
S uɣebbar-im ddreɣleɣ
Awin ur njerreb ur kkat
Asmi tekkateḍ tettṛuḍ
Ammar ad k-idas nnuba
Siwa ul-iw i sseḍlamaɣ
Deg-k ma yella lhem teẓẓat
Uqbel ad yi-d-rren leḥyuḍ
Ur irekku ur iqellaɛ
Amzun d lɛid mi ttmuqleṣ
Ger-aneɣ ttcudduɣ lexyuḍ
Mennaɣ-am i d-itmennaḍ
Win tesseɣes ad t-id-cuddeɣ
Ad n-rreɣ lebla ɣur-m
Ad waliɣ akken twalaḍ
Lḥal ma ad m-ibeddel udem

108
Lexyuḍ-nni sserɣaɣten
S tmes n ǧahnnama
Yerɣa kra id aɣ-icerken
Ɣas tewweḍ-iyi-d tyita
Ɣas ma ṭṭseɣ s wul-iw yeḥzen
Ad d-akiɣ mebla ccama

109
30.Taɣzalt

Teǧǧa yesleb wi tt-yumnen


Rriɣ s ul-iw yessefra
Uli da as-yini
Dacu i di yinna
Tmeḥḥen-iyi ẓṛan medden
Nɣant-iyi tmucuha-k
Qeleɣ-as kulci
Ayen fi d-yezzem yella
Wissen wi tebɣa nniḍen
Nṭerreɣ yeẓṛa
Mačči d nekkini
Mi ɛicaɣ deffir cbak
Tasarut ur ttnufa
Udem-imyezga ger wallen-iw
Tḍul-aɣ tufɣa
Iteddu yid-i
A yul ru w ad ruɣ fell-ak
Fell-am i sebbleɣ temẓ-iw
Ṛwiɣ lemḥani
Kemmel kan i leɣbayen-iw
*Taɣzalt i yzedɣen ul-iw
Uɣaɣ tannumi
Mazal i faqaɣ
Tessufeɣ-iyi di laɛqel-iw
Kul mi tt-id-fekkreɣ

Ɣur-i teẓleḍ-d afus-im


Tkellxeḍ fell-i
Nek ɣileɣ ul-iw d wul-im
Ad qablen kulci
Txedɛeḍ-iyi s zzin-im
Wekkleɣ-am rebbi

Walaɣ-tt tusa-d di tmeɣṛa


Walan-t-tt wallen-iw
Tif ɣur-i ddunit marra
Yemmekt-id wul-iw
Ṛuḥ ad kem-ttuɣ tamara
Yugi-kem zzher-iw

110
31.Lehlak

Ad am-yuɣal d afrux n yiḍ


*Lehlak id-teǧǧiḍ deg-i
Ad n-yass ur tebniḍ
Ur yesɛi adawi
Wali-d allen-is deg cqayeq
Ɣef lǧal-im id-iyi-yextaṛ
Ad am-in-yehḍer ɣef win teǧǧiḍ
Am akken yeggul fell-i
Alama it-tenɣiḍ
Ad iqqim ɣur-i
Ddaw tmedlin yeḥraq
Alama ṣubben lecfaṛ
Aṛṛuḥ-is anda telliḍ
Ula ad d-ixdem imeṭṭi
Ad an-yerzu kul iḍ
Aṛṛuḥ la ixessi
Bac nadam ad am-yaɛreq
D nek i as-yeǧǧan lefnaṛ
Seg dunnit tekseḍ-iyi
Lehlak ad an-yerzun ɣur-m
Urǧiɣ-am Ṛebbi
D aṛṛuḥ-iw ayen
D lmut ad iyi-d-yarren ṭṭaṛ
Lehlak-nni id-iyi-yewwin
Ad an-yas ul-im ad tyaɛdem
Aṛṛuḥ-iw ad nyas d aḥmam
Ɣef ayen i as-yexdem
Ad n-yaweḍ s axxam
Ad tsafṛeḍ mebɣir aɛwin
Ad am-in-ibded ɣef ṣṣuṛ
Aṛṛuḥ-im ad am-t-id-yegzem
S ṣṣut-is ad am-in-yefk sslam
Yid-s ad am-t-id-yeddem
Uqbel ad d-yeɣli ṭlam
Ɣur Ṛebbi ad ddun i sin
Ad n-iṛuḥ lewhi n ṭhuṛ
Muqel-it-id mliḥ ma yaɛreq-am
Seg tmedlin id-iyi-yarran
Yettawi ccama-m
Aṭas id-yegran
D ccama i as-ǧǧan leɣṛuṛ
Ad am-ten-arreɣ ala i kemini
Ad tzedɣeḍ ger iẓekwan
D ixxamen imsawan
Lǧaṛ-im d nekini
Wid yessaramen ad akem-sɛan
Iɣuṛ-iten zman
Yerra-kem-id ɣer ɣur-i

111
32.Anwa ara sḍelmeɣ

Tmuqel-iyi-d mi itt-muqleɣ
Limmer ad as-ḥessaɣ i wul-iw
Tettraǧu mi ara as-heḍṛaɣ
Yennaɛdam yixef-iw
Ɣef zwaǧ-is
Yeqbeṛ yebɣa ad ifellaq
Awal ur t-id-ssufɣeɣ
Ḥed ur yeẓṛi leɣbayen-iw
Taɛqel-iyi naɛtabeɣ
Tid yenɣan temẓi-w
Tebren i wallen-is
Ḍegren-tt deg lebḥeṛ teɣreq
Ɛaddaɣ ɣef umkan i deg itt-sneɣ
Deg taleṛ-is yedda lateṛ-iw
Deg-s ur zmireɣ ad ḥebseɣ
Ixuṣ zheṛ-iw
Yeḥzen am akken ḥezneɣ
Tugi lmuja ad aɣ-teḍlaq
Ɣef leɣyab-is

*Anwa ara sḍelmeɣ


Nekk arɣiɣ kem ur tarɣiḍ
Akken ad yethedden wul-iw
Bɣiɣ-kem ur d-iyi-tebɣiḍ
Win i ɣef lummeɣ
Tefreḍ-fell-i
D nettat neɣ d iman-iw
Tettuḍ ayen id-iyi-tenniḍ
Seg-s ur llint snat
Deg ul-im ahaqel tecfiḍ
D ul-iw itt-yebɣan nettat
Ṛuḥ berka-iyi
Lḥub-iw ur yettmettat
Mennaɣ lehna deg-s tiliḍ
Ṭul n laɛmeṛ-iw
Ad tawḍeḍ s ayen tebɣiḍ
Wissen ma ad iyi-d-temektiḍ
Xas ḥemlaɣ-tt ur tt-ttawiɣ
Ṛuḥ ttu-iyi
Nettat teẓṛa nek ẓṛiɣ
Nefhem kulci
Aceḥal i ṣebṛeɣ arǧiɣ
Ass-agi teǧǧa-iyi arɣiɣ
Ccah deg-i
Ur bɣiɣ ara ad att-waliɣ
Ur d-iyi-tenna ur d-as-nniɣ
Ur zmiṛeɣ ara ad att-steqsiɣ
Ma tettu-iyi

112
33.Selbeɣ

*Selbeɣ ḥarqeɣ
Ulac aḥbib i wumi ara ḥkuɣ
Zgiɣ uḍneɣ
Lmeḥna-m ad as-cfuɣ

Ɣur yiman-iw
Lemtel-is ur d-yettili
Teffaɣ afus-iw
Yaɛreq-itt ur yettḍḥi
Zdat wallen-iw
Zzin yuɣal d ilili

Imi-s yeqbel
Ziɣ ul-is yenna-d ala
Ɣilleɣ ad nkemmel
Dunnit akken itt-nebda
Yeffeɣ-iyi laɛqel
Ger wallen-iw asemi tedda
Kra id-iyi-tḥemmel
Yeɣli deg yiwwas yekfa

Tessemḥen-iyi
Teǧǧa-d ṭejṛa-w teqqur
Ḥed ur yeẓṛi
Lwelf yessexṛeb-iyi lumuṛ
Cbiɣ tili
Ziɣ win yettrun meskin maɛduṛ
Ṛuḥ berka-iyi
Yekfa lḥub kfan lehḍuṛ

113
34.Anida in-teǧǧam mmi

*seg lxedma lluzin s axxam


Urgaɣ irfiqen-iw di tlata
Tafat ur tten-ttwali
Wid id-yezzin fell-i
Aceḥal-aya ur nemsalam
Lmut walaɣ-tt attan da
Ur teẓṛiɣ ur d-iyi-yeẓṛi
Walaɣ-tt ad iyi-d-tettwali
Sliɣ yi-s ur tyuɣ wara
Siwḍet lexbaṛ i yemma
Ad d-ilehhu d cceɣel-is
Win ileḥqen ad as-yini
Tɛawweq-aɣ akk lxedma
Init-as yemmut wer yenṭeṛ
Ur yettmeẓṛa d werfiq-is
Init-as ad teṣbeṛ fell-i
Laɛtab n weɣṛum akka
Ma tectaq ad iyi-tẓeṛ
Aql-aɣ ncab am yirrij
Ad tmuqel s udem n mmi
Simi ara nernu dunnit-a
Ɣur-wat aznet-as ṣbeṛ
Ad texdem deg-neɣ lebɣi
Uqbel ad trumḥem ggalt-iyi

Heḍren-iyi-d medden fell-as


Urgaɣ yiwet n targit laɛca
Ma d ṭiṭ-iw ur teẓṛi ara
Ɣufṛen-iyi-d lmeytin
Steqsayeɣ-t kul ass
Mi i ṭfeɣ itbir deg tala
Ad d-yaweḍ deg ussan-a
Deg ifassen-iw id-iyi tewwin
Yaɛteb iman-is aṭas
Uɣaeɣ dmaɣ-d abuqal
Ad ixdem i taggara
Yeɣli-iyi mazal lḥiɣ
Ṣbeṛ kan qrib ad d-yas
Aman-is ssun akal
Ṛuḥ ur ttxemmim ara
Iɣaḍ-iyi mi teṛẓiɣ
Mazal akken deg targit
Sin yerfiqen-iw aten-iyi
Walaɣ win aɛzizen am aṛṛuḥ
Ma walan-t steqsi-ten
Yanna-iyi-d ta d dunnit
Ahaqel ad ten-id-iweṣṣi
Kra teṭfeḍ ad am-iṛuḥ
Ṣṣaḥ ad tafeḍ ɣur-sen
Hata yusa-d wa ad waliɣ
Ayen akk ad am-d-yini
Targit-agi ur d-iyi-tehwi
D nutni ara t-id iṣawḍen
Ttxil-k ma ad ak-steqsiɣ
Fi$hel ma tugadeḍ akken-nni
Anida in-teǧǧiḍ mmi
mmi-m ur tesɛiḍ it-yuɣen

114
init-d temlalem-t-id d ṣṣaḥ Amzun iɛawed talalit
iḥseb-it mmi d aḥbib Yefṛaḥ mi as-yenjer webrid
tidet yugi ad iyi-tt-id-yenṭeq Yeẓṛa yeɣḍel tajaddit
ad qedmeɣ mačči d lɛib Yemḥa later-is iɛammed-it
ar wayeḍ ma ad iyi-d-yessefṛaḥ Axxam i yeǧǧa ur yebdid
ayen ad a-yini ma ur tiqlib Ṛuḥ kan seg ul-im kkes-it
ugadeɣ tidet teqṛeḥ Lebḥeṛ i as-yehwan yečč-it
ttxil-k a wagi id-yusan Ayen yerẓagen ur d-yeṭṭizid
ur tefrem tidet fell-i
mmel-iyi-d acu yeḍṛan Deg lɛid yakk ur d-yettnulfu
anida in-teǧǧam mmi Deg yiẓuṛan id-yettcettil
Mmi lamer ad aɣ-yettu
Ǧǧiɣt-in yeṛwa aṛṛay-is Mačči deg agur aḥlil
Seg wid-ak iɣuṛ zhu Deggeṛ ay aḍaṛ-iw lḥu
Deg lɣerba yufa iman-is Tidet yid-s ad d-nemlil
Ur d-yettas ur d-yettnulfu A yul-iw i iṣebṛen yettru
Ur d-yettmekti d warraw-is Berka-k fehmeɣ-k aḥlil
Ur d-yecliɛ ur d-yettru A yiminigen id-yettwḍen
Ur d-yettmekti d wexxam-is Ttxil-k tidet mmel-iyi-tt
D yemma-s yeǧǧa tettru Zwaren-k-id yeṛfiqen
Yelha-d ala d aṛṛuḥ-is Kul wa d lexbaṛ id-yettawi
Kkes seg allen-im udem-is Ɛaddaɣ yak steqsaɣ-ten
Mneɛ-it kan seg daɛwessu Nek cukkeɣ laɛben fell-i
Akka it-ḍaṛṛu d lemtel-is Iban ɣef wudem-ik leḥzen
Mi as-tekkes tizi n wegris Anida in-teǧǧiḍ mmi
Lhem mačči ad as-yecfu
Atan yezweǧ d tṛumit Qim-d a tamɣart aɛzizen
Ad yessali axxam ajdid Tidet ur tebḍa d snat
Ad as-yaf ixef i dunnit Ad am-iniɣ lehḍuṛ qarḥen
Lxiṛ fell-as ad yettzid Tiṭ-iw ayen yellan teẓra-t
Ur d-yettmekti d teqbaylit Tecfiḍ i winna ikerzen
Ur d-yettmekti agur n lɛid Lexla s tidi-s yefsa-t

115
D akal it-id-yessekren
I yezzin fell-as yečča-t
Tecfiḍ i wid yemmuten
Mi yeḍṛen ɣelben taswaɛt
Deg yiwet tegnit ṛuḥen
Kul wa acrik-is ixellat
Tecfiḍ i wid yekkaten
Nwan lǧerḥ ur yettfat
Tecfiḍ asemi id-ttewten
Kul wa lmektub-is yerna-t
Tecfiḍ leḥyuḍ mi bedden
Yettqasamen deg tafat
Mi id-ɣlin teḥeḍreḍ-asen
Yeǧǧan abrid twalaḍ-t
Mmel-iyi-d anwa ara d-yeqqimen
Aql-aɣ necba deg tcemmaɛt
Mi nefsi nɣab ɣef allen
Ṭlam ad yemdel tafat
Ur yelli d ayen iketben
Ṣṣaḥ iban webrid-is
Ad am-iniɣ tidet yellan
Ṛebbi yefra d cceɣel-is
Mmi-m ikellax-it zman
Nukni ad neddu deg later-is
Nniɣ-am tidet yellan
Ɛuhdeɣ-t mi smedleɣ allen-is

116
35.Amjahed

Ẓriɣ yelli-s n wedrar Sliɣ la tzehher ruwwlan

Laɛqel-iw iḥar Iceqqeq wedrar yetti

Ufiɣ-tt-in tegguni aẓṛu Tamɣart tettnadi ɣef umkan

Am tid iɛamṛen tuddar Mmi-s anida yeɣli

War tettunebder Ur ttagad mi id-as-nnan

Teṭṭef mmi-s seg ufus Lḥuriyya ad am-tt-id-yawi

Tettru
Argaz-is yemmut yuzzer Sliɣ i lɣaba tcewwel

Aṛṣaṣ yezwar nnekwa-s D wasf mi id-yarra ṣṣut

Yeddem-it waḍu Tamɣart telha-d d umuqel


Ɣef mmi-s anida yemmut

*Nerra-ak aggur teẓleḍ deg-s Ger watema-s i yettwanṭel

Nerna-ak itri tneṭleḍ deg-s Asemi i iṛuḥ s adrar ttu-t

Newwet-ak afus mi temmuteḍ


Yensa lkanun deg uxxam

Sliɣ i tegnawt tenṭaḥ Timest d iɣed irkelli

Adfel yebda-d d ameččim Tamɣart tɛawez i ṭlam

Tamɣart tbed ger lelwaḥ Ɣef mmi-s ansa ara d-yeflali

Ɣef mmi-s anida in-yeqqim Azen-as-d ṣbeṛ a laɛlam

Yesnulfa-am-d lkifaḥ Mi as-t-id-wwin d akuli

Deg lǧennet ad am-yeg amkan

Sliɣ i aṛṣaṣ yeṭṭarḍeq


Yekker uɣebbaṛ deg tɣaltin
Tamɣart tbed ɣer ṭṭaq
Ɣef mmi-s ma ad as-t-id-awin
Xas thedden ul-im ma yxaq
D rrayes n lmujahidin

117
36.Ǧamila

Ma tṛuḥ ɣer lexla


A yaṛfiq berka asḥissef
Ma tṛuḥ ɣer tala
Ayen ik-iɛeddan anef-as
Tiṭ mi itt-twala
Ssaɛd yettas-d ixulef
Tettu kulleci
Mačči ad ibeddel ṣṣifa-s
Mačči d menwala
Nusa-d nek idek nwulef
Tehbel seg ṣṣifa
Steqsi win i terḥa
*Nuṛǧa lexbaṛ-im
Ad awen-yini
Ur d-yusa ara
Win i ɣef tɛadda
Nuṛǧa lexyal-im
Ad as-teǧǧ ccama
Fell-am nerḥa
Amzun deg tnafa
Awi-d afus-im
Itt-nettwali
Sken-iyi-d udem-im
I yecbaḥ yisem-im
Xir limer teḥǧeb
A Ǧamila
Bezzaf id-aɣ-taɛǧeb
Nugad ad nesleb
Ur ifat lḥal
Ɣef lǧal-is
Mačči d lmuḥal
Win i wumi tekteb
Yiwwas ma nemlal
Deṣṣaḥ ad yekseb
Ad as-iniɣ
Ad as-tif ddeheb
Ferḥeɣ mi id-tḍal
Deg uxxam-is
Ḥezneɣ mi tuɣal
Bezzaf tettwaḍleb
Lehna-w s lekmal
Dayen i yecban lekteb
Yid-s itt-ufiɣ
Aceḥal tessaɛteb
Amzur-is d akbal
Tizyiwin-is
Lweṛd amellal
D arbeḥ i tuklal
I as-ttmenniɣ

118
37.A zzin areqqaq

Lexyal-im yezga ɣur-i


Ṣebḥan wi iyexdem uxellaq
Lefraq s sser yerna-as
Win ikem-yeẓṛan ad yessefru
Tmelkeḍ-iyi a zzin areqqaq
Udem-im ireq d asafu

*A zzin areqqaq
Udem-im ireq d asafu

Mi tṛuḥ ɣer tala ad d-agem


Fell-as la ttɣennin leḍyuṛ
Win i ɣef tɛadda ad yewhem
I warrac ɛarqen lehḍuṛ
Ul i yebɣa siwa kem
D kem a yudem n nnuṛ

Ṣbeḥ mi id-tḍal seg ṭṭaq


Itij yeḍṣa-d ɣef udem-is
Ṣṣifa n lwerd aleqqaq
Ṣebḥan wi ixelqen sser-is
Mi ikem-yeǧǧa wul ad akem-yectaq
Tcerkeḍ deg dunnit-iw

S ṣṣifa-m tmelkeḍ-iyi
Fell-am d aḥebbeṛ kul ass
Ula d iḍes yeǧǧa-iyi
Laɛwaz ar ad yali wass

119
38.Tameṭṭut

Ma tɣum deg ujellab


Tlul deg tsusmi
Mi ara tsarreḥ i wemzur
Ur telli tmeɣṛa
Mi ara d-ttasen leḥbab
Akka zik-nni
Mi ara yusem wagur
Necfa-d mi neẓṛa
Ilaq ad teṣṣeṛ
Ɣas yis ur yefṛaḥ
Teḥǧeb neɣ teffaɣ
Baba-s mi yuyes
Aceḥal i teṣbeṛ
Mi ara tecmumeḥ
Tewwi lbaṭel-nneɣ
Iṭij yefṛaḥ yis
Nelli-d allen-nneɣ
Ɛaqel-itt d zwaǧ-ik
Nelli-d allen-nneɣ
Ɛaqel-itt d zwaǧ-is
Ɛaqel-itt d yelli-k
Ta d zwaǧ-nneɣ
Ɛaqel-itt d yelli-s
Tagi d yellit-nneɣ
Tergagi tasa-s
Ma ur d-yekcim mmi-s
Tettɛassa ɣef gma-s
Fell-as tefka ayla-s
Ula deg yiḍes
Terna laxeṛt-is
Mi id-yerna fell-as
Nezga nessarwat
Tbed ɣer ɣur-s
Fell-as nettnaɣ
Taɛya tettṛebi
Ziɣen d nettat
Fell-as yettcennif
I iɛussen fell-aɣ
Seg akken it-tḥemmel
Nelli-d allen-nneɣ
Tessaram ad att-yif
Ɛaqel-itt d yemma-k
Nelli-d allen-nneɣ
Ɛaqel-itt d yemma-s
Ɛaqel-itt d wetma-k
Tagi d yemmat-nneɣ
Ɛaqel-itt d wetma-s
Tagi d wetmat-nneɣ

120
Mi tẓeṛ tfaṛes
Awal ijeǧǧigen
Terẓuḍ ɣer ɣur-s
S wul zeddigen
D yelli-k d wletma-k
D tamɣart d tilemẓit
D yemma-k d jida-k
Neɣ d tabaṛṛanit
Nelli-d allen-nneɣ
Ɣur-wat ad nettut
Tagi d tameṭṭut
D tigejdit-nneɣ

121
Timerna 2 :
Agzul s tefransist
Amawal
Timerna 2 : Agzul s tefransist

Agzul s tefransist :

Dans notre travail de recherche, nous avons choisi d’analyser le thème de : « La


représentation et l’évolution de l’image de la femme chez et Si Moh Oumhend Lounis Ait
Manguellat ». Afin de comparer entre les deux poésies ancienne et contemporainne.

Ce travail est dévisé en deux chapitres :


Chapitre I : Nous avons présenté la vie des deux poètes, et la discographie de Lounis Ait
Manguellat, et vers la fin de ce chapitre nous avons essayé de comparer entre la poésie
ancienne et moderne.
Chapitre II : D’abord nous avons commencé ce chapitre par une analyse thématique,
ensuite nous avons extrait l’image de la femme qui convient a chaque poème, et vers la fin
nous avons comparé entre la poésie non-chanté de Si Moh Oumhend et la poésie chanté de
Lounis Ait Manguellet.

La femme est considérée comme un pilier dans la société Kabyle, ou elle joue un rôle
très important dedans, c’est pour cela que les poètes lui ont rendu hommage.

123
Amawal

Awal s tefransist Awal s tmaziɣit

Subjectivité Tumnasit

Système Anagraw

Dynamique Tilhi

Idéologie Tasnakta

Approche imaginaire Tasmuɣlt tasugnant

Financiére Tanaẓraft

Fidèlité Tinekdi

Organe Agman

Référence Tamselɣut

Site Web Adeg Web

124

You might also like