Professional Documents
Culture Documents
ASENTEL :
Sγur : Amesnalay :
ƐAMRAREN SABRINA XERDUSI ḤASINA
AƐǦEǦǦU NADIYA
Aseqqamu n yimsekyaden :
Tagrawt :2020/2021.
◊ I imawlan-iw
◊ I twacult-iw
◊ I imeddukkal d tmeddukkal-iw
◊ Akked d tin d wumi mɛawaneɣ
anadi NADIYA d twacult-is
SABRINA
Abuddu
◊ I yimawlan-iw
◊ I twacult-iw
◊ I imeddukkal d tmeddukal-iw
◊ Akked d tin d wumi mɛawaneɣ
anadi SABRINA d twacult-is
NADIYA
Agbur
Agbur:
• Tazwerttamatut : .............................................................................................................
Tanekda n usentel ................................................................................................................ 9
Afran n usentel ..................................................................................................................... 9
Tamukrist .............................................................................................................................. 9
Turdiwin ...................................................................................................................... ……10
Tabadut n wawalen :…………………………………………………………………………………………….…..10
1. Tasugent ................................................................................................................. 10
2. Tasugent n wemdan ............................................................................................... 10
3. Tasugent n wegraw ................................................................................................ 10
4. Tugna ...................................................................................................................... 10
5. Tamedyazt .............................................................................................................. 11
6. Asefru...................................................................................................................... 11
7. tizlit ......................................................................................................................... 11
Tasnarrayt ........................................................................................................................... 11-12
Uguren n unadi ......................................................................................................................... 12
Tazwert tamatut :
Tasekla taqbaylit, d tasekla id-yewwin amecwar ɣezzifen. D tin id-iɛeddan deg ugar n
yimussuten, d ayen id-ixelqen deg-s abeddel ; twala-d aṭas n talliyin, yal tallit tegla-d ama s
unerni neɣ s usenɣes.
Tasekla-agi, d tin yesɛan amezruy wessiɛen. Zik d timawit kan tettili-d deg yimi ɣer umeẓẓuɣ,
anda tesemnaɛ ayen i as-d-yeqqimen deg cfawat, terra-t ɣer tira imi amur ameqran deg-s
yettwattu.
Nukni deg unadi-agi, ad ner lwelha-nneɣ ɣer tmedyazt, tin n Si Muḥ Umḥend akked tin n
Lewnis At Mangellat. Xas ulama tamedyazt n Si Muḥ Umḥend, deg lwaqt-nni n timawit
id-tettwana; maca jemɛen-d deg-s ayen d-yegran. Imi lukan ulac timawit ur d tettili ara tira,
akken id-ibeggen M’hammed Djellaoui deg udlis-ines mi id-yenna: «Tamedyazt timawit
tettwaḥsab d tawsit taseklant i ɣef yebna yedles Amaziɣ » 1.
Imedyazen-agi, mmeslayen-d ɣef ugar n tedyanin, i yaɛnan timetti taqbaylit sumata. Gar-
asen: lɣerba, tayri, aḥizi…. Maca asentel id-yettuɣalen s tuget deg yisefra-nsen, d wid yaɛnan
tameṭṭut. Iban-d way-agi deg tugniwin ssemrasen.
Deg tezwert tamatut, nemmeslay-d ɣef ufran n usentel, tamukrist d turdiwin, s yin nerna-d
tabadut I wawalen.
Deg yixef amezwaru, ad d-nemmeslay ɣef tmeddurt n yimedyazen “Si Muḥ Umḥend, Lewnis
At Mangellat”, amecwaṛ-nsen d wayen id-arnan i wedles akked d tsekla.
Deg yixef wis sin, ad nawi awal ɣef tmeṭṭut, amek tella d wamek tuɣal, ad nexdem taṣleḍt i
tmedyazt-nsen, s yin naɛreḍ ad d-nessufeɣ tugniwin n tmeṭṭut d ukenni yellan ger
tmedyazin-nsen.
Ɣer tagara, ad d-nefk tiririt ɣef tmukrist d turdiwin, d wamud deg-s nejmaɛ-d isefra yaɛnan
tameṭṭut, imi d nettat i d asentel-nneɣ agejdan.
1
La poésie orale est considérée comme un genre littéraire, c’est le plus important dans la culture Amazigh-
M’ḥammed DJELLAOUI, L’image poétique dans l’oeuve de Lounis Ait Menguellat, les Pages
bleus,Algérie,2003,p.07 .
8
Tazwert tamatut
Tanekda n usentel :
Anadi-agi, d win yellan deg uḥric aseklan asugnan, ara d-yawin awal ɣef « ugenses d
unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat », win
yebḍan ɣef sin yixefawen.
Afran n usentel :
Nefren asentel-agi, imi d asentel s wazal-is d win ijemɛen sin imedyazen wid I wumi
temxallaf tmuɣli-nsen ɣer tmeṭṭut, imi mxallafent talliyin-nsen. wid i ixedmen aṭas ɣef tsekla.
D ayen itt-yeṣṣawḍen teṭṭef amkan-is ger tiyaḍ, «Amedyaz Lewnis At Mangellat yessuli
tamedyazt taqburt ɣer dasawen anda teṭṭuqqet tẓuṛi » 1.
Tamukrist :
Isefra id-nexṭar ɣer imedyazen, Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat, d isefra
yesɛan assaɣ akked tmeṭṭut s umata. D wid id-yemmeslayen deg tuget n yisefra-nsen fella-s,
yal yiwen tugna i as-yefka.
Deg yisefra-nsen, ulsen-d kra n tedyanin i yeḍran yid-sen, d ayen iten-yeǧǧan ad bedlen
tamuɣli-nsen ɣer dunnit. Isefra-agi, llan wid yettwacenan am wid n Lewnis At Mangellat, ma
d wid ur nettwacena ara d wid n Si Muḥend. Ayen ara ad aɣ-yeǧǧen ad nqelleb ɣef tririyin n
yesteqsiyen-agi id-iteddun :
Asteqsi agejdan:
− Amek id-tella d wamek it-tennarna tugna n tmeṭṭut dawel n yisefra-agi ?
Isteqsiyen ussinen:
− Dacu-tent tulmisin i deg mxallafen ?
− Deg acu i deg temxallaf tmeṭṭut taqburt ɣef tmeṭṭut tartart?
Turdiwin :
Deg uqelleb-agi, ad tili turda tamatut :
− Ahat yezmer ad tili tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At
Mangellat, neɣ yezmer ur tettili ara.
1
Le poéte Lounis Ait Manguellat élève la poésie Kabyle a un rang élevé de fécondité artistique-M’hammed
DJELLAOUI, l’image poétique dans l’œuvre de Lounis Ait Manguellat ,Op cit,p.27.
9
Tazwert tamatut
Tabadut n wawalen :
Uqbel ad nekcem ɣer yixef amezwaru, ad naɛreḍ ad d-nefk kra n tbadutin i yesɛan assaɣ
akked usentel-agi am : tasugent, tasugent n wemdan, tasugent n wegraw, tugna, tmedyazt d
usefru.
Tasugent n wegraw : Yefka tafat ɣef umaḍal n tilawt, win sqaɛden deg unagraw n
yimenza, anecta yekcem deg unamek n tmusni d laɛqel.
1
ALIMARINA Safia,L’imaginaire de l’amour tel que chanté par Lounes MATOUB et Lounis AIT
MANGUELLAT ,Mémoire de master,Université Mouloud MAMMERI,2018,p.5-6.
2
ABDELHAQ Lahlou,Docteur en Antropologie,EHESS(Paris),http://www.iemed.org.
10
Tazwert tamatut
Tasnarrayt:
I lmend n ukatay n tagara n Master deg taɣult n tsekla d tsugent, nextar asentel
« Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At
Mangellat », d win iqaɛden ɛla ḥsab n uɣawas i as-nexdem, win i yebḍan ɣef sin yixfawen.
Mi i d-nefka tamukrist d tbadut n wawalen i icudden ɣer tezrawt-nneɣ. Ad nekcem
ɣer yixef amezwaru, anda i d-nemmeslay ɣef tudert n yimedyazen-a, s yin ɣer yixef wis sin,
ad nexdem taṣleḍt n yisefra i d-nextaṛ, deg-sen ad d-nekkes tugna n tmeṭṭut i d-ibanen deg
tmedyazt-nsen.
Deg amud-nneɣ, ad naf 118 n yisefra; 80 n yisefra n Si Muḥend Umḥend, id-nekkes
deg yidlisen n Mouloud Mammeri, Said Boulifa d Mouloud feraoun. 38 n yisefra n Lewnis At
Mangellat, id-newwi deg Google. Deg-s ad nextir 22 d asefru i teṣleḍt, 11 n t medyazt n Si
Muḥ Umḥend, 11 n tmedyazt n Lewnis At Mangellat.
I waken ad nessaweḍ ad nexdem tazrawt yelhan, ad nessexdem kra n temselɣuyin d
yedlisen n Mouloud MAMMERI «Les isefra de Si Mohend Ou Mhand», Tassadit YACINE «Ait
Manguellat chante», d adeg Web. Slemɛawna n yedlisen-agi ara nessixeḍ ad nexdem taṣleḍt
i usentel-agi.
Imi tamedyazt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat teqqen ɣer tsugent taqbaylit,
ad negg tazrawt i tmedyazt s tesmuɣelt tasugnant, anda ara nerr lwelha-nneɣ ɣer tugna n
tmeṭṭut.
1
YOUCEF Nacib ,Anthologie de la poésie Kabyle,Andalouse,Alger,1993,p.19.
2
Idem,p.31.
3
KHERDOUCI Hassina,la chanteuse Kabyle :voix texte itinéraire.AKILI Mohammed,2001,p.36.
11
Tazwert tamatut
Uguren n unadi :
Deg unadi-agi nemmuger-d kra n yiɛewwiqen :
Ur nufi ara kra n wawalen s tutlayt n tmaziɣt i yellan yakan s tefransist ayen i aɣ-yessaɛren
tasuqilt.
Akken daɣen nufa ugur deg ufran n yisefra ɛla ḥsab isental-nsen.
12
Ixef I
tameddurt n Si Muḥ Umḥend d
Lewnis At Mangellat d tulmisin n
tmedyazt-nsen
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen
Tazwert :
Deg yixef-agi amezwaru, ad d-nawi awal ɣef tmeddurt n yinaẓuren, Si Muḥ Umḥend d
Lewnis At Mangellat. Deg-s ad d-nader axeddim-nsen, lɛaddat-nsen d wayen i yeǧǧan tudert
nsen d tamerkantit.
Syin akin, ad naɛreḍ ad d-nefk tabadut n tmedyazt s umata, ad nesseɣzef awal ɣef tmedyazt
taqburt i deg yettekki Si Muḥ. D tmedyazt tatrart i deg yettekki Lewnis At Mangellat.
Isem-is aḥeqqani, Muḥend Umḥend n At Ḥmaduc, win i wumi qqaren s tewzel Muḥ
Umḥend. Win ilulen deg useggas n 1845 deg Icerɛiwen, d yiwet n taddart tamecṭuḥt id-yellan
deg Tizi-Raced deg lɛarc n At Yiraten, ibaɛden azal n 20 km ɣef Tizi-Wezzu.
Said Boulifa, deg lwaqt-nni i deg yettaru deg useggas n 1900 yenna-d : « Si Muḥend d wina
ara yesɛun azal n 40 n sna. Si Muḥ ilul-d deg useggas n 1860 »1.
Seg tama nniḍen Si Youcef yenna i Mouloud Feraoun : «Amedyaz-agi netta akked nbi
ɣef yiwen laɛmer i mmuten 63 n sna, ayen id-yemlalen talalit-ines deg useggas n
1843. Netta d Si Muḥ ɣur-sen yiwen laɛmeṛ neɣ yugar-it s kra n yiseggasen, imi netta ilul deg
1850»2.
At Ḥmaduc yakan unagen-d uqbel wa-agi deg taddart n Ugemmun id-yezgan tama n
Laṛebɛa Nat Yiraten.
Baba-s n umedyaz isem-is Muḥend Ameẓyan. Netta d sin watmaten-is Aṛeẓqi d Saɛid;
ǧǧan taddart n Ugemmun ṛuḥen ɣer Icerɛiwen, ayen ara ad d-isbeggnen Si Muḥ ur d-ilul ara
deg taddart-is.
1
Le poète a une quarantaine d’années.Si Moh serait donc né vers 1860- Mouloud MAMMERI,les isefra de Si
Mohend,François Maspero,Paris,1982,p15.
2
Le poète était mort au même âge que le prophète, ce qui portrait sa naissance a 1843. Mohend avait le même
âge que lui ou un peu plus or lui-même est né en 1850-idem,p.16.
14
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen
Yemma-s d Faṭima n At Saɛid, n taddart n wadda, lɛarc n umalu. Ɛammi-s Aṛeẓqi yuɣal
d axuni semman-as Ccix Aṛeẓqi. Yelli yiwen uɣerbaz deg taddart akken ad yesselmed igerdan,
dinn-a id-yelmed Si Muḥ timusniwin-ines timezwura. Tid yesnarna deg zzawiya n Sidi
Ɛabdaṛṛeḥman. Ɛammi-s nniḍen Saɛid At Ḥmaduc yerwel ɣer Tunes ad yidir din.
Deg tallit-nni i as-d-yebded yiwen n lmelk i Si Muḥend, anda it-yessexṭaṛ ger umseɣṛu
d umeslay dɣa yexṭaṛ ameslay.
Yemma-s n Muḥend d gma-s amecṭuḥ ṛuḥen ɣer Wakli ɣer Tunes ad idiren din.
Yeqqim-d umedyaz waḥd-s kan, yiwen ur yeqqim ɣer tama-s, ula d lwert id-yeǧǧa baba-s ur
as-d-iṣaḥ ara.
Mi yunag Muḥend ɣer Ɛannaba,ur ixeddem ara lexdami iɛatben. Ixeddem kan ayen
fessusen s way-s ara d-yessis aɣṛum-is d wemɛicc-is: (yettɛassa leqhawi, yettaru tibratin s
taɛrabt i wiyaḍ, yeznuzuy tiḥbulin…). Anda yetbaɛ ccehwat-ines d lguṣṭu-s: (ikeččem ɣer
leqhawi iṛumyen, ites crab, yettkeyyif lkif d ẓẓeṭla yerna yettabaɛ tilawin…). Yezga yettɣimi
leǧyub-is xlan, imi idrimen-is yettak-iten deg ẓẓeṭla d tlawin i yettissin, tuget deg-sent d
idrimen itt-ḥewwisent.
Maca mi ara ikeyyef neɣ yeskeṛ, imiren i d-ttimiren isefra deg yimi-s. Kra s teqbaylit kra s
taɛrabt i imeddukkal-is n Ɛannaba.
Si Muḥend, yeqsed ad yinig i tikelt taneggarut akken ad d-iwali yak imeknan ansa id-
iɛedda seg asemi id-yekker. Yenwa ad iṛuḥ ɣer Tunes ɣef uḍaṛ, abrid iḍul, netta teɣli-d fell-as
tewser. Yettban-d d win yaɛyan, deg akken yehlek yezmer ad yemmet deg ubrid. Yeqqar kan
deg lehḍur-is belli yekteb-as ad yemmet wa ad yemḍel deg Useqqif n Ṭmana, deg At Sidi
Ḥmed deg Micli ɣer yiḥbiben-is.
Llan kra qqaren-d, d akken yunag ɣer Tunes akken ad yeḍleb i gma-s leḥq-is deg lweṛt.Mi
yewweḍ ɣer din, ḥesbent am akken d abeṛṛani ur tessinen ara; dɣa yuɣal-d ifassen d
ilmawen, s yin iɛedda-d yak ɣef tmura almi id-yewweḍ ɣer Micli.
15
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen
Mi yewweḍ Si Muḥend ɣer Ɛin El Ḥemam, yenwa ad iẓuṛ Ccix Muḥend Welḥusin n
taddart n taqqa, deg lɛarc n At Yeḥya. Yewwi yid-s lbunta n lkif i yeffer deg lǧib-is s wudem n
lemqaddera n ccix-nni. Mi mbaddalen ameslay, Si Muḥend yeḍleq-as-d i yiwen usefru
werǧǧin i as-yesla ccix-nni. Deg akken i as-yaɛǧeb yeḍleb deg-s ad as-t-id-iɛawed, maca Si
Muḥ yegguma, acku yakan yexdem lwaɛd ur d-yettɛawad ara i usefru ad d-yini. Syin ccix
yedɛa fell-as ad yemmet s lebɛed ɣef tmurt-is, Si Muḥ deg akken i as-taɛǧeb daɛɛa-nni yenna-
as : « Amin a Ccix deg Useqqif n Ṭmana ».
I.1.3. Lmut-is :
Seg yak ayen iwala Si Muḥend deg tudert-is, temɣeṛ tewweḍ-t-id ; mi yella yakan deg
Tunes yehlek anda is-nnan akk ad yemmet deg useggas n 1901. Maca Ṛebbi ur as-yektib ara
yerna-as xemsa n yiseggasen. Mi yella deg Ɛin El Ḥammam, yekcem ɣer ṣbiṭaṛ n temṛabḍin
tiṛumyin, din yiwen ur yesseqsay fell-as yegra-d dawḥid, ulac aḥbib wala aqṛib. Ula mi i d-
tewweḍ lmut-is deg useggas n 1906, d yiwen n wemṛabeḍ n At Sidi Sɛid it-imeḍlen deg
tmeqbert n Tqarrabin deg akal n Useqqif n Ṭmana.
Mi ara yessefraw tiktiwin-ines, ur yettaru ara, rnu ɣer-s ur d-yettɛawad ara i wayen i
d-yenna. Akken neẓṛa asefru-s d win wezzilen d ayen isehel i weḥfaḍ.
Timetti i deg id-yekker Si Muḥend, d tin ur nessin ara tira; mazal ur d-tennulfa ara
deg lawan-nni, dayen ara yeǧǧen Si Muḥ yettuḥettem fell-as uɛiwed. Arnu ɣer waya, yenna-d
Youcef Oulefki yakan Si Muḥ d win yuran kra n yisefra-is . Yettceggiɛ-iten deg tebratin i yura
netta s timad-is i Arezki ait Ouaghzen akken ad ten-yesseɣti. D tagi i d tagnit iten-yeǧǧan ad
ḥarzen amur ameqqṛan seg yisefra-ines.
Seg tama nniḍen Boulifa, mi id-yejmaɛ isefra n Si Muḥend, d win iten-id-yewwin ɣer
inelmadenn Buzariɛa akked yilmeẓyen n taddart n Ɛadni.
Isefra n Si Muḥ Umḥend, d wid yettṛuḥun seg wa ɣer wa. Seg mi yebda Si Youcef
Oulefki, uqbel lmut-is yemmeslay d Mouloud Feraoun, win i d-ijemɛen azal n 39 d asefu ɣer
Boulifa, 13 d wid n yinig-ines aneggaru ger Lezzayer d Taqqa.Mouloud Feraoun, yemla kra n
yisefra i Arab El Hucine, wid id-yefka deg temlilit-ines deg ṛadyu n Lezzayer .
Nacer Ait Oulhoucine, n Tasga Mellul, yemla-ten daɣen i wemṛabeḍ Genêvoix n Waɣzen …
16
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen
Isem-is aḥeqqani,Ɛabdennabi, ilul deg 17 Yennayer 1950, deg Iɣil n Wammas deg
tɣiwant n Ibudraren. D amedyaz, d acennay n wawal aqbayli.
Asmi i tekker lgirra di Lezzayer, yella yesɛa 4 n yiseggasen, asmi tefra dayen teffeɣ
Fransa yesɛa 12 n yiseggasen deg seggas n 1962.
Di lwaqt-nni, iɛum leḥzen d lxuf ɣef udmawen. Lamaɛna anecta ur yessefcel ara
Lewnis, yefka-as tabɣest d ifadden akken ad d-yessufeɣ ayen yellan daxel-is n lfen.
Lewnis,ur yekcim ara ɣer llakul almi d asmi yesɛa 11 n yiseggasen. Netta d watmaten-
is di Lezzayer, anect-a yuɣal ɣer unekcum aṛumi.Yekcem ɣer llakul amezwaru yeɣra ur iɛeṭṭel
ara yeḥbes syin yekcem ɣer llakul n tetiknulugit.
Lewnis At Mangellat, ɣas akken ur yeɣri ara aṭas di llakul, maɛna iḥemmel taɣuri.
Aṭas n yedlisen i yeɣra, yefka-as lweqt d ameqran. Anect-agi iɛawen-it akken ad yesnerni di
tmusni d yedles ines.« LewnisAt Mangellat ur ihemmel ara aṭas leqraya, acku yenna-d belli
nezmer ad naf kullec deg yidlisen » 1.
Amedyaz-agi iɛedda-d deg snat talliyin: tamezwarut d tin n zik taqbaylit, ttrebga, nnif
d tirrugza. Tis snat d tin n lawan-agi yerna-as i teqbaylit kra yellan d atrar.
1
Lounis avoue ne pas aimer les études puisque, dit-il on peut tout trouver dans les livres-Tassadit Yacine, Ait
manguellet chante, BOUCHENE/AWAL, ALGER ,1990, P.23.
2
L’environement social du poéte possède également plusieurs modes d’expression culturelle tels que les
proverbes, les dictons, les légendes, les mythes-M’hammed DJELLAOUI, L’image poétique dans l’œuvre de
Lounis Ait Manguellat,OPcit,p.14-15
17
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen
LewnisAt Mangellat, ur yeṭṭif ara kan yiwen n uxeddim yeqqim deg-s. Asmi i d-tewwi
tmurt tilelli-ines, iṛuḥ ɣer Lezzayer netta d twacult-is, din yexdem deg aṭas n yimukan.
Yexdem d aneɣlaf n yimuhalen yizuyaz syin yuɣal yexdem di ccarika tanazraft tafransist
« C.F.D.B ».
Asmi d-yuɣal ɣer taddart-is, ɣer Iɣil n Wammas, yekcem ɣer uxeddim deg tɣiwant,
maɛna ur iɛeṭṭel ara acku ssawlen-as-d ɣer lɛeskar.Asmi dayen ifuk lɛaskar-ines, yufa-d d
akken ilaq ad d-yaf amek ara ikemmel dunnit-is neɣ anwa axeddim ara yeṭṭef. Yenna-d deg
awal-is:
« asmi d-uɣaleɣ si lɛasker ḥeṣleɣ ger snat n leḥwayeǧ ara d-yesbinen amek ara kemleɣ
ddunit-iw d imal-inu.Ilaq ad xtiraɣ ger uxeddim n yal ass win I wumi ara fkaɣ ak lwaqt-iw neɣ
ad kemleɣ amecwar-nni I bdiɣ win n lfen d ccna, qlaɣ friɣt d rray-iw d akken ad kemleɣ
amecwar-inu n lfen tamedyazt, aẓawan d ccna.Deg ass-n ar ass-agi ur xdimeɣ axeddim
1
nniḍen fkiɣ ak lweqt-iw I ccna ».
Yella-d wawal ɣef LewnisAt Mangellat, d akken ur yufi ara iman-is deg ayen yeɛnan
tayri. Aya-agi iban-d deg tmedyazt-ines dɣa steqsan-t ɣef ay-agi yenna-d d akken anect-agi ur
yelli ara, d xayel kan n lɛibad acku cudden tamedyazt-inu marra ɣer tmeddurt-inu, mačči imi
d nek i yuran tamedyazt-nni dɣa d ayenni i ttidiraɣ, d ssaḥ sɛeddaɣ lmeḥna maɛna ttaruɣ
diɣen ɣef yemdanen nniḍen qqaraɣ-d ayen sɛeddan tekkseɣ-asen lxiq mi ara cnuɣ tidyanin-
nsen. « Ma d ayen yeɛnanzwaǧ-iw ttidireɣ tudert lɛali uɣaɣ tameṭṭut I xtareɣ nek s lebɣi-w
sɛiɣ zher imi tt-uɣaɣ acku nedder tudert lɛali nemɛawan dunnit si tazwara n zwaǧ-nneɣ ». 2
1
Après mon retour de service mélitaire, je me suis retrouvé confronter a deux alternatives qui déffiniraient ma
vie et mon mode de vie future. Il fallait faire un choix entre un poste de travail permanant,pour lequel je serais
entierement dévoué ou continuer mon parcours artistique. Après mûre reflexion j’ai choisi de me consacrer a
mon art (poésie, musique et chant) ; depuis et jusqu'à ce jour je n’ai occupé aucun poste d’emploi, consacrant
ainsi tout mon temps et mon énergie a ma vie artistique-M’hammed DJELLAOUI ? L’image poétique dans
l’œuvre de Lounis AIT MANGUELLAT , Op cit ,P.15-16.
2
Consernant mon mariage, je dirais que je vis une vie normale er heureuse. J’ai épousé une jeune fille que j’ai
moi-même choisi. Et j’étais bien chanceux car notre vie conjugale est une réussite-idem,P.16-17.
18
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen
I.2.3. Tikalasin:
Aseggas Azwel n taɣect
1975 - Win yeqqazen iẓekwan
Telt yam - Nnuɣeɣ
- Tesseḍelmeḍ-iyi
- Taɣezalt
- Telt yam
- Igenni-m
1976 - Anida in-teǧǧam mmi
Anida in-teǧǧam - Txeṛṛaq targit
mmi - Kul yiwen
- Anef-iyi kan
1977 - Ɛli d Waɛli d Muḥend d Mḥend
Amjahed - Amjahed
- Tizizwit
- Itij
1978 - Aɛeṭṭar
Aɛeṭṭar - Ixef yettrun
- Hommage
- Targit
- Semḥet-as
- kabylie
1979 - ay agu
Ay agu - D nnuba-k
- Arǧu-iyi
- Iḍul s anga ara nṛuḥ
- Amcum
1981 - A lmus-iw
A lmus-iw - Askuti
- Ass n unejmaɛ
- Lekteb ɣer tidet
- tibratin
1982 - Ṭṭes ṭṭes
Ṭṭes ṭṭes - Lxuf
- A dunnit-iw
- Nekkni s warrac n lzzayer
- Ini-as i gma
- Amacahu
1983 - A mmi
A mmi - Tayri
- Abeḥri
- Neẓṛa
1984 - Ǧǧet-iyi
Ǧǧet-iyi - Tiɣri n tassa
- Qim deg yirebbi-w
- Taqsiḍt-ik
19
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen
- Ay aqbayli
- Aɛessekriw
1986 - Asefru
Asefru - Ameddaḥ
- Ayla-m
- Umerri
- Later
- Tekkes-am lmeḥna
1988 Les année d’or 1 Les année d’or 4
Les année d’or - A zzin areqqaq - Fkiɣ iɣeblan awal
- Ma truḍ - Uɣal-d
- Iḍaq wul - Wwiɣ-d medden
- Yir targit - Akka i as-yehwa i lektub
- Wekleɣ Ṛebbi - A tafat
- Lwaldin - Beɛdeɣ tebɛed
- Ɣef yisem-im - Yebḍa wul-iw
- Lkaysa - Mmel-iyi-d
Les année d’or 2 Les année d’or 5
- D aɣrib - Aceḥal i hedreɣ
- Ma selbeɣ - Urǧiɣ
- Lbiza - Daberrani
- A lbir n ssem - Ttnadiɣ fell-am
- Sliɣ i utaksi - Lehlak
- Uriɣ-as - Zriɣ mazal
- Ma ketbeɣ - A tin iyebɣan
Les année d’or 3 - Itran
- Selbeɣ Les année d’or 6
- Anwa ara sḍelmeɣ - Bɣiɣ ad d-iniɣ
- Ru a zzehr-iw - Acuɣer
- Anef-iyi - Ṛuḥ ad qimmeɣ
- Ǧamila - Ay abrid
- A ṭṭejra ilili - A tin meḥneɣ
- Nniɣ-as kker - Jsk
- Sber ay ul-iw - Anebḍu
- Tektebeḍ-iyi
1989 - Acimi
Acimi - Wi id-iṛuḥen
- Tiyita
- Afennan
- Lukan
- Ccena
1990 - Ad ay-yaru lxuǧa ad necdeḥ
Abrid n temẓi - Caɛlet-aɣ-d tafat
- Ttsellimeɣ fell-awen
- Tanaṣlit
- Abrid n temzi
20
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen
- Arrac
1992 - Ad aken-yexdeɛ Ṛebbi
Ad aken-yexdeɛ - Imsebriden
Ṛebbi - Lɣerba
- Ɣur-w-at
- Tamurt-nneɣ
- Tagmat
1993 - Amusnaw
Awal - Izurar idurar
- A win run
- Awal
- Labas
- Ccena amehbul
- Tameɣra
1995 - Iminig n yiḍ
Iminig n yiḍ - Sebba
- Tarewla
- Mmi-s umaziɣ
- Tarbaɛt
- Di ssuq
- Ad d-uɣalen
1997 - Siwel-iyi-d tamacahut
Siwel-iyi-d - Amedyaz
tamacahut - Sani it-bɣam ad nruḥ
- Aseggas
- Asiwel
1999 - 10 titres
Inagen(tiregwa)
2001 - Ad ṛuḥeɣ
Ini-asen - Diri-iyi
- Ini-asen
- Neǧǧa-awen amkan
- Ṛuḥ a temzi
- Tis xemsa
- Tis xemsa (instrumentale)
2005 - Ini-d ay amɣar
Yenna-d wemɣar - Yenna-d umɣar
- Dda Yidir
- Yerna yiwen wass
- Asendu n waman
- Ccena n tejmilt
- Asendu n waman
2010 - Tawṛiqt tacebḥant
Tawṛiqt - Amennuɣ
tacebḥant - Sarreḥ i waman
- Lebɣi n wul
21
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen
- Ɣas ma nṛuḥ
- Taggara n tezwert
- Lewǧab deg waḍu
2014 - Isefra
Isefra - Ddin amcum
- Temeṭṭut
- Ageffur
- Ɛawaz
- ṛuḥ a zman
- walaɣ
- Isefra nniḍen
2017 - Tudert-nni
Tudert-nni - Taqsiḍt nniḍen
- I waggad-iw
- Ẓer kan
- Yella wass
- Tajmilt i tayri
- Slam n temzi
« Tamedyazt, d awal yekka-d seg uẓar « MDZ » yesnamek « cnu ». Amedyaz yettawi-d
asefru, aneggaru-agi d aẓar n wawal « fru », anamek-ines ferru n temsal neɣ taluft.
Amedyaz iferru ger lḥeq d lbaṭel. Tamedyazt taqbaylit, d taẓuri taqburt id-yeddan s
tuget deg yidles amaziɣ, acku sexdament aṭas deg tudert n yal ass , deg tmetti
tamazɣant taqburt. D tamedyazt id-yesebganen iḥulfan d wuguren id-ttmagaren
yemdanen deg tmetti.Tamedyazt taqbaylit taqburt,wa yettawi-tt i wa seg yimi ɣer
1
tmeẓẓuɣt, ma d tatrart d tin yettwarun » .
1
ULḤUSIN Tasaɛdit, UṚLIS Kahina , Akenni ger tmedyazt taqburt d tmedyazt tatrart deg isental d tulmisin n Si
Muḥ d Sliman Ɛazem,tazrawt n turagt,taseddawit n Mulud MƐAMMERI ,2004/2005,p18.
2
ULḤUSIN Tasaɛdit, UṚLIS Kahina , akenni ger tmedyazt taqburt d tmedyazt tatrart deg isental d tulmisin n Si
Muḥ d Sliman Ɛazem, idem.
22
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen
-Chikh Mohend El Mokhtar, yefraq tiqsidin tiqdimin d isefra (100 waffiren neɣ kṭaṛ).
Talɣa sexdamen s umata deg tmedyazt taqburt, d tin n seṭṭa deg tlata (tlata n
tseddarin, yal taseddart ad tesɛu seṭṭa waffiren),tin yesɛan aceḥal d tameɣrut.
Deg useggas n 1871, tuɣal talɣa n Si Muḥ Umḥend tufrar-d. Uɣalen imedyazen tabaɛen kan
talɣa-s acku d tushilt, tin isexdamen ar ass-a.
Tamedyazt taqbaylit taqburt, d tin yesɛan ugar n tulmisin s way-s d tufrar deg tallit-nni:
− Ssexdamen awalen isehlen, ayen ara yeǧǧen imeɣri ad yefhem anamek srid.
Ssemrasen daɣen iṛeṭṭalen.
− Tamedyazt d lmelk I asen-tt-id-yettwehhin, maci d ayela-nsen. Amedya: Si Muḥend
Umḥend.
− Asnulfu-ines yeqqen ɣer yiwen n wemdan deg tazwara. S yin wa yeqqar-itt I wa
tettuɣal d taɣerfant, arnu ɣer-s tamedyazt-agi teqqen ɣer tegnatin i ttidire; din I
ttafen annar wessiɛen am udekker deg lǧanazat.
1
Ulḥusin Tassaɛdit, Uṛlis Kahina,Akenni ger tmedyazt taqburt d tmedyazt tartar deg isental d tulmisin n Si
Muḥend d Sliman Ɛazem,Op cit,p.18.
23
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen
Ɣer tama n tmedyazt taqbaylit taqburt, tennulfa-d tetrart. Tewwi-d tulmisin timaynutin
yid-s:
− Tamedyazt-agi, d tin yettwarun. Llan wid yettarun ayen i d-snulfan, akken llan wid
yettarun ayela n wiyaḍ. Amedya: Youcef Nacib yura tamedyazt n Slimane Azem,
Tassadit Yacine tura tin n Lounis Ait Manguellat.
− D tin yettwacnan s tmerna n wallalen n uẓawan, i d-ibeggnen cbaḥa-s.
− Imedyazen d win yessexdamen aɣanib yemxallafen. Yella wanda ara ten-af d usrid,
yella wanda yettili d arusrid, s usemres n yizamulen.
Tamdeyazt n Si Muḥ Umḥend, tedda s cefwat n yemdanen deg tmetti, acku wa yeqqar-
itt i wa, tewwi-d abrid n timawit.
− Yessexdem awalen iqburen n teqbaylit, i yernan cbaḥa i tmedyazt-is. Akken daɣen
yessemres iṛeṭṭalen seg tutlayin tibaṛṛaniyin.
− Si Muḥend, yefka azal i tmedyazt-is, imi maci kan akka i yessefruy. Maca alma yella-d
uneḍru neɣ tagnit I wulmen.
− Anamek n tmedyazt-is d uffir, imi d win yessemrasen izamulen, i yettaran aɣanib-
ines d arusrid. «Imedyazen iqburen ssemrasen izamulen, s yi-sen i tefren tugniwin
deg tazwara, alma d tagara am tmedyazt n Si Muḥ Umḥend »1.
− Isefra-ines d wid i icudden ɣer talliyin i deg i d-iɛedda deg tmeddurt-is, lhant neɣ
diri-tent.
− Isefra-ines d wid yebnan ɣef yiwet n talɣa. Tuget deg-sen sɛan tlata n tseddarin,
tikwal kan i yessiɣzif isefra-ines, ɣer xemsad setta n tseddarin.
− Tameɣrut n yisefra-ines d yiwet, d tin ur nettbeddil ara.
− Tiseddarin n usefru-ines,d tin yemgaraden deg unamek. Taseddart tamezwarut
teskan-d asentel, tis snat trennu-as anamek i tin yezrin, ma d tis tlata tettak-d tifrat.
1
Les anciens poétes utilisent ce qu’on appelle symbolisme globale ou le masque. Ou ils utilisent l’image
symbolique du début jusqu'à la fin comme la poésie de Si Mohend Oumhend-M’hammed DJELLAOUI,L’iamge
poétique dans l’oeuve de Lounis Ait Manguellat,Op cit,p.128.
24
Ixef I: Tameddurt n Si Muḥ Umḥend d Lewnis At Mangellat d
tulmisin n tmedyazt-nsen
Tagrayt :
25
Ixef II
Agenses d unerni n tugna n
tmeṭṭut deg tmedyazt n Si
Muḥ Umḥend d Lewnis At
Mangellat
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
Tazwert :
Deg ixef-agi wis sin, « Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat », ad nessiɣzef awal ɣef ayen yaɛnan tameṭṭut deg tmetti
taqbaylit, taqburt d tetrart. S yin ad neṣleḍ isefra i d-nextar wid i tt-yaɛnan, ad naɛreḍ ad d-
nekkes tugna i icudden ɣur-s, ɣer Si Muḥend Umḥend d Lewnis At Mangellat. Ɣer tagara n
yixef-agi ad d-nader anerni n tugna n tmeṭṭut d wemgired yellan ger tmedyazin-nsen.
Tameṭṭut taqbaylit deg tmetti taqburt, d ti ur nesɛi ara azal, yettwaḥeqren s unemgal
n wergaz, imi aneggaru-agi d win yesɛan izerfan. Anect-agi irennu-as afud wakken ad att-
yaɛfes, ad yekes fell-as leqder, ḥesben-tt amzun d lexyal n tebḥirt.
Ma dayen yaɛnan axeddim, d tin id-yettaken nnig tezmert-is, imi cɣel n wexxam akk iɣelli-d
fell-as. Tiswiɛi trennu cɣel n beṛṛa ur tt-id-yettali ara wawal. Ɣer taman way-ama yerna ɣur-s
weqcic d tin i wumi yettali ccan. « tameṭṭut mi ara yernu ɣur-s weqcic d ti i wumi tɛaliqen
afzim akken ad zren madden d argaz i d-tesɛa » 1.
Ma nuɣal ɣer imenzayen « nnif d lḥerma », fell-asen i tebna tmetti.Nnif yettuɣal i wergaz ma
d lḥerma i tmeṭṭut. Taneggarut-agi d tin i yettḥaraben akken ur yettili ara wawal fell-as, acku
ma yella-d truḥ lḥerma-s; d ay-agi I iɣeṭlen nnif I wergaz, imi yal yiwen icud ɣer wayeḍ, ma
yumes yiwen ad amsen I sin. « lḥerma tekka-d deg awaln taɛrabt ḥaram i d-yessefhamen a
yen yugi ddin, i ɣef tesseḥbibir tmeṭṭut kter n wergaz » 2.
1
La jeune mère qui vient de mettre au monde un fils par avec orgueil sa tête de bijou spécial qui doit
apprendre a tous qu’elle a donnée le jour a un homme-LACOST-DUJARDIN Camille,La vie féminine a Ait
Hichem,IREMAN UA,1990,P.33.
2
Ḥarma dérive du mot arabe ḥaram qui signifie interdit religieux, tabou ce qui haram donc tabou dit ce dernier
affirme aussi c’est une catégorie d’honneur concerné d’avantage les femmes mais les hommes aussi-
BENAMARA Tinhinane, HEDOUR Lydia,L’image de la femme dans les textes chanté de MATOUB
Lounes,Université de Mouloud Mammeri,Tizi Ouzou,2017-2018p.23.
28
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
Tameṭṭut taqbaylit deg tmetti tatrart, d tin ideggren aḍar ɣer zdat, ur teqqim ara d tin
n zik yettwaɛedmen. Tuɣal d tin yesɛan tabɣest imi teṣṣaweḍ tesban-d amkan-is aḥeqqani,
terra-d izerfan tuklal. « Tameṭṭut taqbaylit ur tuyis ara deg umecwaṛ-is, mi taɛreḍ ad d-tban
deg tmetti-ines »1. Aqeddim tezwar ɣer zdat yewwi-d amaynut, ayen yerran amkan-is d win n
wergaz mɛadalen.
Abeddel-agi id-tewwi tmeṭṭut, d win i as-yessasehlen tamɛict, imi tuɣal d tin yetteklen ɣeg
yiman-is; tessuli aswir-is n tmusni s yi-s id-tḥella axeddim-is ayen itt-yarran d tilellit. Xas akka
tuɣal d tartar maca teṭṭef deg yimenzayen-ines iqburen ur ten-tenkir ara.
Ad nebdu s teṣleḍt n yisefra i nexṭaṛ, deg-s ad d-nessefhem ɣef wacu id-wwin awal.Ad
naɛreḍ ad d-nekkes yal tugna icudden ɣer tmeṭṭut ɣer yimedyazen-a:
Tameṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥend Umḥend, d asentel amatu, tin i wumi yerra azal,
anda i as-yefka ugar n tugniwin.
II.2.1.1. Tameṭṭut-tayri:
Tayri, d asentel i ɣef d-tewwi tmedyazt n Si Muḥ Umḥend awal s waṭas, deg-s i d-
yemmeslay ɣef iḥulfan yettilin ger wergaz d tmeṭṭut s umata.
29
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
D win i aɣ-d-iheḍren ɣef cedda i yesɛada umedyaz imi ifuraq tin yennum, tin yezgan
ɣer tama-s.
« lqelb » d agman i d-yettilin deg tfekka n wemdan, s yi-s i d-ttlalen iḥulfan n lkerh neɣ
leḥmala. « Damkan i d-yettaken tiḥḥarci uqbel iḥulfan » 1. Icuba umedyaz ul ɣer wemdan
ikefren mi ara ṭuqtent fell-as lemḥayen d wayen ur yezmir ara, din i d-teḍher tsugent n
wemdan. « Ɣef teqcict nḥub nɛucer » D agi yessefhem-aɣ-d ul-is ayɣer yekfer, ayɣer yaɛmer
d urfan; d win ur nethenna ara acku teǧǧa-t teqcict i iɛucer. Yenna-d Youcef Nacib: «Si
Muḥend ur yufi ara iman-is ur yewwiḍ ara lebɣi-s deg ayen yaɛnan tayri » 2. Akken d-tban
tugna n tmeṭṭut deg tayri d leḥnana i yufa ɣur-s, d ayen it-yessawḍen ɣer imeṭṭi yal mi i tt-id-
yemmekta.
Ay akal ur tettɣeyyiṛ
M laɛyun n ṭṭiṛ
Taɛfumt-as a lmuluka
1
Le cœur qui est le centre de l’être, la source de l’intelligence intuitive avant de devenir celle de sentiment par
son rythme il est le maître du temps-BENAMARA Tinhinane,HEDOUR Lydia,L’image dela femme dans les textes
chanté de Matoub Lounes,Op cit,p.31.
2
Si Mohend comme lui, ne trouve pas l’équilibre et la joie révé en amour-Youcef NACIB, Anthologie de la
poésie Kabyle,Op cit,p.109.
30
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
Dwin i d-yewwin awal ɣef lmut n tin yebɣa umedyaz. Teǧǧa-as ccama deg ul, imi d win
ur nebni ara ɣef lmut-is, d ayen i as-yesrezgen tamɛict.
« Lmut » D awal i d-yemmalen leɣyab n wemdan i lebda.D rebbi i ijemɛen lamana-s, d ayen
yeggunin akk lɣaci, ulac anwa i izemren ad as-yerwel. Youcef Nacib yessebgen-d: «Lmut
tewwi kra yellan d lɛali-t imi Muḥend d win yessefran ɣef lmut n taɛzizt-is » 1. Tban-d tsugent
n wegraw deg usefru-agi, acku lmut d tin iḥuzan akk medden. «M laɛyun n ṭṭir»icuba allen n
nneta-agi ɣer laɛyun n ṭṭir, d tid icebḥen i tmuɣli. Tameṭṭut i ɣef i d-yettmeslay umedyaz d llal
n lxir d nniya yeṣfan «D yelli-s n lxir ».Yarra lxir am akken d imawlan n teqcict-nni, d ayen i d-
yesbegnen tasugent n wemdan, imi d tamuɣli-ines kan i d-yessenfali. Tugna n tmeṭṭut deg
usefru-agi d tin n cbaḥa, d tameṭṭut lɛali i iṣelḥen, d tin yeddan deg ubrid n Rebbi.
II.2.1.3 Tameṭṭut-tayri tamwannest : D tameṭṭut i yettilin ɣer yidisan n wergaz, ama deg
lferḥ neɣ deg lqarḥ, d tin i yettebdaden ɣer-s. D t-agi i d tameṭṭut i ɣef d-yewwi Si Muḥend
awal deg usefru-a.
Asefru 60, timerna1, amud 1, asebter 68.
«Nnan taḥbibt tettwennis» yewwi-d umedyaz awal ɣef teḥbibt yetwennisen, anda i
tt-id-yecker, yesban-d amgired ger-as d tin n ukaɛkaɛ, «Mačči am tid ukaɛkaɛ». «Nnif» D
amenzay i d-yellan deg tmetti, win i ɣef sseḥbibiren akken ur yettames ara. Yemmal-d nnif n
wergaz d lḥerma n tmeṭṭut; anda i tt-id-isebgen d tin yettḥezziben fell-as ur tettɛammid i
1
La mort a prit tout ce qui est beau et bon quant Mohend apprend ce décés-Youcef NACIB,,Anthologie de le
poésie kabyle Op cit,p.96.
31
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
yiwen ad yessenqes deg azal-is, «lqanun n nnif d lxuf d lɛar d lɛib, d win yetabaɛen tawacult s
lekmal-is » 1. «Ad tṣeḍḥi ma day texdaɛ»taqcict d tin yesɛan ttrebga lɛali, tin i deg treṣṣa ṣṣifa
n leḥya. Tella-d tugna n tmeṭṭut, d tanifit, d tanaṣlit, d tmṣeḍḥit, d tin yeṭṭfen deg
yimenzayen i ɣef tbed tmeṭṭut taqbaylit. Amedyaz yefka ddaɛwa n lxir i tnifit-nni «A Rebbi
kkes-as bu tismin», imi lɛebd lɛali ṭuqqutent fell-as tismin.
II.2.1.4 Tameṭṭut-lebɣi : Si Muḥ Umḥend, yessefra ɣef umenni d lebɣi d ccehwat n wergaz
ɣer tmeṭṭut deg ayen yaɛnan kan tafekka-s.
Yewwi-d awal ɣef lɣerba «Lɣerba d liḥala n wemda mi ara yeffeɣ deg tmurt-is, s lebɣi-
s neɣ bla lebɣi-s, ad yidir deg tmurt nniḍen bessif » 2.
Amedyaz d win ifarḥen, imi id-yeṭṭef abrid n tuɣalin « D ul-iw yennecraḥ, Ɣer leḥbab ad
nemwali»yemmal-d d akken ur yufi ara iman-is deg lɣerba. Ibder-d isem n tmeṭṭut taqbaylit
« Dehbiya » ɣur-s id-iḥar ad tt-iwali. «D lewrud ay tettraḥ» d-agi yemmslay-d ɣef arriḥa n
Dehbiya, tin i yettcabin arriḥa n lwerd n tefsut. «Taksumt-is d afilali » icuba taksumt-is ɣer
ufilali i icaɛlen; anda i d-teḍher tugna n tmeṭṭut tucbiḥt n teksumt. Yerra laɛqel amzun d
amdan ara ijaḥen «Laɛqel-iw fell-as ijaḥ »yemmal-d d akken d tin it-yarḥan tessufeɣ-it deg
1
Le code de nnif une fois de plus baillonne la bouche des amants. C’est en effet en générale la crainte de la
honte la peur de la dultére, tenaille toute la famille de sa responsabilité-Youcef NACIB, Anthologie de la poésie
Kabyle,Op cit,p 77.
2
L’exil est l’etat d’une personne qui a quitté sa partie volontairement ou sous la contrainte bannissement,
déportation impossibilité de survivre ou menace d’une persécution et qui vit dans un pays etrangère avec ce
que cela implique de difficultés et de sentiments d’éloignement de son pays-HAKKOUM Fatma,HOCINE
abdlekrim,L’imaginaire de l’érrance dans la poésie de Si Mohend Oumhend,Op cit,p.19.
32
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
laɛqel-is. Tameṭṭut-agi d tin i wumi ɣezzif yiles, anda i as-yefka tugna n tuqbiḥt «Mazal-itt
deg leqbaḥ». ɣer tagara imud-as tugna n teɛzizt s usemres n wawal «Aɛzuza»acku d tin i iɛuz
yefka-as azal ameqran deg ul-is.
Lemnam-agi d bu tlufa
Urgaɣ yamina
Attaya m udem imserri
Llebsa-ines d lfuḍa
Agus d sfifa
Taksumt-is d afilali
Yewwi-d awal ɣef lemnam iwala umedyaz, anda yurga tin i iḥemmel. « lemnam » d
targit, d ayen yettwali wemdan waḥd-s ; aye yettaǧǧan tasugent ad d-tili n wemdan, lukan ad
33
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
att-yeḥku, ad tuɣald tasugent n wegraw. Amedyaz yemmeslay-aɣ-d ɣef ṣṣifa d sser i tekseb
Yamina «udem imserri ».D agi i d-tban tugna n cebaḥa n tmeṭṭut. S yin iheder-aɣ-d ɣef llebsa
n Yamina « lfuḍa agus d sfifa »d awalen i d-yemmalen d aken s llebsa-agi i tzad cbaḥa-s.« D
ayen ur nxeṭṭu ara tameṭṭut, ɣur-s 2 n lmitrat d nnefṣ d tin yeksan s ssuri s yiniyen
yemxallafen » 1. «Llebsa taqburt i deg teṭṭef tmeṭṭut d taqendurt» 2, s way-agi i d-teḍher
tugna n tmeṭṭut taqbaylit tanaṣlit, tin yeṭṭfen deg yimensayen-ines d tjaddit-ines.
II.2.1.5 Tameṭṭut-taɛzizt: D tameṭṭut i yesɛan amkan aɛlayen deg ul n wergaz, tin i iḥemmel,
i aɛzizen fell-as.
Asefru 72, timerna 1, amud 1, asebter 71.
Yemmeslay-aɣ-d ɣef zwaǧ n bessif, acku deg tmetti taqbaylit ttaken imawlan yess-
nsen bla lemcawra d lebɣi-nsent «Zwaǧ ḥesben-t d aznuzu anda ababat yettak yell-is bla ma
icawer-itt »3.
«Taqcict aɛzizen» d tin ɣlayen ɣur-s, d taqcict aɛzizen fell-as,d ayemi i as-yefka tugna n
taɛzizt. D tin it-iɣaḍen dagi i as-yefka umedyaz tugna n tmeṭṭut i iṣebren, teqbel tikci n
Rebbi.«Yuɣ-itt wemcic bu udekkan » d win i icuban argaz itt-yuɣen ɣer uɣersiw, ɣer wemcic
bu udekkan, d win yettɣimin kan.
1
Accessoire indispensable du vêtement féminin, la ceinture traditionnelle était longue près de 2,50métres. Elle
était formé d’un ensemble de vingt et une longue tresse plate en laine(tisfifin)-LACOST-DUJARDIN, Camille,
Dictionnaire de la culture Bérbère en Kabylie, La découverte, Paris,2005,p.84.
2
Le costume ancien auquel la femma agée est restée fidèle est la taqendurt-LACOST-DUJARDIN Camille,La vie
féminine a Ait Hichem,Op cit,p.57.
3
Le mariage est simplement un acte de vente. Le père dispose a son gré de sa fille, sans lui demander
consentement sans jamais la consulté sur le choix du mari-LACOST-DUJARDIN,idem,p.33.
34
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
II.2.1.6 Tameṭṭut-taxeddaɛt: Tuget n tdukliwin i ɣef d-yewwi awal Si Muḥend deg tmedyazt-
is ur kmilent ara, imi tameṭṭut-nni teteffeɣ-d ur teṣfi ara nniya-s, d taxeddaɛt.
D win i d-yettmeslayen ɣef lfiraq n umedyaz d tin yebɣa ; imi id-kecmen lehḍur n lɣaci
ger-asen. Amedyaz d win yebɣan ad att-yesɛu, maca ɣer tagara kelxen-as.
« Ẓẓiɣ leǧnan s lxetyar »tanfalit-agi temmal-d d akken yextar taqcict yebɣa wul-is, d tin
ukkud ara ikemmel dunnit-is. Awal « Leǧnan » d amkan neɣ lexla zeddigen, d tibḥirt anda
teẓẓun madden kra yellan d imɣi. Ayen i d-yettuɣalen s lfayda fell-asen, akka i yeḥseb
tameṭṭut ula d nettat d lɣella.« Lenwar » d nutni i yettcebiḥen leǧnan s wugar n leṣnaf-
nsen.Izamulen-agi ɣur-sen i ikenna umedyaz tameṭṭut, tban-d tsugent n wegraw acku timetti
taqbaylit ttcebbin tameṭṭut ɣer kra n tɣawsa yelhan. Arnu ɣer-s d win i tt-ikennan ɣer lfakya
ẓiden «Laɛneb leḥmeṛ bu ɛemmar, d lxux».Akken icuba arriḥa-s ḥlawen ɣer «lɛamber,
leḥbaq, lwerd».Yefka-as tugna n cbaḥa, acku tamuɣli tamezwarut n wergaz ɣer tmeṭṭut d
ṣṣifa-s d cbaḥa-s.« S kra i d -ḍegren yilsawen » d affir i d-yemmalen anekcum lɣaci ger-asen,
d nutni i d sebba n lefraq.« Ksan-as imeksawen » d affir i aɣ-d-yesfehmen akellax i as-kelxen
wid ur neswi i tmeṭṭut-nni.
35
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
D idrimen i yellan
Daymi i aɛzizeɣ ɣur-m
Yemmeslay-aɣ-d ɣef lexdaɛ yettwaxdaɛ si tama n tin yebɣa. Xas ulama lḥan-d lwaqt
akken, maɛna ɣer tagara yeḍḥa-d d akken tameṭṭut-nni ur telhi ara nniya-s, imi d idrimen
kan i tebɣa.
Tameṭṭut i ɣef i d-yettmeslay umedyaz-agi, yefka-as tugna n tin i wumi yeqqur wul, d
ayemi yessuter ad d-tiḥnin ɣur-s «Yemken ad d-yiḥnin wul-im». Ger imenzayen i ɣef tbed
tmetti taqbaylit, lxir d leḥsan.Ayen i yeǧǧan ad tennarni leḥmala ger yemdanen.«Leḥsan » d
amdan mi ara yexdem ayen lɛali i wayeḍ. Amedyaz d win i t-igan i tmeṭṭut-nni, ibud-itt s
nniya, .«Tullas d tid aɛzizen ɣur-s » 1.tban-d nniya n tmeṭṭut-nni d akken d idrimen kan i
teḍmaɛ «d ayemi aɛzizeɣ ɣur-m », Tadukli-nsen ur teffiɣ ara ɣer wayen yelhan, imi tin i
iḥemmel teǧǧa-t assemi i as-fukken yedrimen.« yezga ttɣaman leǧyub-is xlan, imi idrimen-is
yettak-iten deg ẓẓeṭla d tlawin i yettissin, tuget deg-sent d idrimen itt-ḥewwisent» 2. Tugna n
tmeṭṭut tban-d d akken d taxeddaɛt, d taṭemmaɛt, d tanekkart, imi d idrmen-is i teḍfer.
Yemmeslay-d daɣen ɣef lexdaɛ i yettwaxdaɛ seg tama n tḍeggalt-is, anda i d-yessefra
tadyant i as-yeḍran.
Asefru 12, timerna 1, amud 1, asebter 56.
1
Les filles lui ont été chéres dans sa vie-Youcef NACIB, Anthologie de la poésie Kabyle ,Op cit,p.104.
2
Il restera toujours sans argent. Les drogues sont cher et la plupart des amours qu’il connait sont vénale-
Mouloud MAMMERI, Les isefra de Si Mohend, Op cit ,Pp.19-20.
36
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
Yewwi-d awal ɣef tedyant i as-yeḍran i umedyaz, mi tenwa tḍeggalt-is ad tawi laɛmer-
is, ass mi i as-texdem ssem akken ad tethenni deg-s; maca imnaɛ-it Rebbi.
«Ḥadret wi yettamnen tuǧǧal » amedyaz d win yettweṣṣin s usexdem n wawal «ḥader», win
yessakayen irgazen akken ur ttamnen ara «Tuǧǧal»,d awal i d-yemmalen tameṭṭut tin i wumi
yemmut wergaz-is. Taḍeggalt-agi ines, d tin i yebɣan ad tarwi axxam n yell-is, «D lxuf d
wurfan ɣef tḍeggalt-is i iɛarḍen ad tarwi ger-as d tmeṭṭut-is» 1. Din itt-icuba ɣer «lqum n
teǧǧal» d lqumad d-yexlaq Rebbi ad sxeṣren, ad arwin deg lqaɛa-ines.«Tenɣ-ik bla lmijal»d
afyir i d-yemmalen d akken tenwa ad tneɣ bla ma yewweḍ-d lajel-is. Tugna n tmeṭṭut i d-
ibanen deg usefru-a d taxeddaɛt, d taḥilit, d tin yettawin laṛwaḥ, imi netta yefka-as laman,
nettat tekka-as deffir waɛrur.
II.2.1.7 Tameṭṭut-tatrart: Tameṭṭut tatrart, d tin i ixedmen abeddel deg tudert-is, anda i
tuɣal d tilellit. Maca Si Muḥend ur as-taɛǧib ara tidemi-agi tatrat, imi d tin i iṛekḍen kra n
yimenza n tmetti taqbaylit.
Yemmeslay-aɣ-d ɣef ubeddel i d-yeɣlin ɣef telmeẓyin d tmetti s umata.Imi d tid ixulfen
tidak n zik. Amedyaz d win i wehmen deg ay-a, acku ula d tiyematin fkant afus.
Deg-s yehḍer i wul-is anda i t-yettweṣṣi ad iwexxer i zna d ssuq n lxalat, acku d tid i
ibedlen tikli s ubeddel n tallit «Bedlent llebsa tullas».Yebɣa ad aɣ-d-yessefhem s tenfalit-agi,
d akken tulas bedlent ssira s usexdem n wawal «llebsa». Tid i iɣeḍlen deg azal-nsent imi
1
Simplement la colère et la phobie pittoresque de la belle mère qui’il incite a rompre le lien conjugal-Youcef
NACIB, Anthologie de la poésie Kabyle, Op cit, p.102.
37
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
tabaɛent wid ur neswi ara, deg-sen i ɛacqent«La ɛacqent deg imeksawen».Ula d tiyemmatin
ṭfent-asent afus imi ɛamdent i lexṣara«Tɛammed-as yemma-s».ɣef ay-a yefka-as i tmeṭṭut
tugna n diri d tin yebran i lḥerma-as, d ayen i yesneɣsen deg azal-is. Ɣer tama n waya teḍher-
d tugna niḍen tin n tmeṭṭut tartart, tilellit.
Xas Si Muḥend yefka azal i tmeṭṭut deg tmedyazt-ines, maca Lewnis At Mangelat d
win i as-yessulin ccan, anda i d-yessebgen amkan-ines deg tmeṭṭi.
II.2.2.1. Tameṭṭut-tayri:
Asentel n tayri, deg tmedyazt n Lewnis At Mangellat, d asentel i d-ibanen s waṭas,
anda i d-yewwi awal ɣef yiḥulfan yellan ger wergaz d tmeṭṭut.
Tafat n dunnit-iw
Wali-d win teǧǧiḍ yuḍen
Zheṛ-im yuɣ-d akk ul-iw
D idammen-iw id-iyi-zuznen
Tekṣeḍ i teɣzalt sser
Tamuɣli n medden akk ɣur-m
Ilemẓi teǧǧiḍ-t yeskeṛ
Tilemẓit seg-m tusem
Ma ẓṛiɣlwaṛd n tefsut
Ttmektayeɣ-d ṣṣifa-m
Laɛqel-iw ṣber yettu-t
Tesḥaṛmeḍ fell-i nadam
Yemmeslay-aɣ-d ɣef sser n tin i iḥemmel umedyaz, d lmeḥna i deg d-yegra mi i d-yeɣli
lfiraq ger-asen.
Amedyaz icuba tin iḥemmel ɣer tafat i inewṛen dunnit-is «Tafat n dunnit-iw», ay-agi
yuɣal ɣer wazal d tayri i as-yefka imi ɣur-s i yettaf iman-is.«Tekseḍ i teɣzalt sser»tameṭṭut-
agi tugar taɣzalt sser, xas ulama tanegarut-agi d nettat i ikesben lewṣayef n cbaḥa izaden.D
azamul i d-yemmalen cbaḥa d lqed imserri.Arnu ɣer way-a icuba-tt ɣer lwerd n tefsut ama
38
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
dayen yaɛnan arriḥa lɛali d cbaḥa-nsen i tmuɣli «Ma zṛiɣ lward n tefsut».Deg-s yefka-as
tugna n tmeṭṭut tucbiḥt, tamesrart ayen i d-yemlan tamuɣli n umedyaz ɣur-s.
II.2.2.2 Tameṭṭut-tayri tanaṣlit: Yewwi-d awal ɣef tmeṭṭut taqbaylit i yettmenni wergaz ad
att-yekseb, tin yeṭṭfen deg imenzayen d wansayen n tmetti taqbaylit.
Lwaldin d wid i ikecmen aɣbel i mmi-t-sen; ugaden ad d-yeɣli deg tmeṭṭut araas-
yeṣṣeṛẓgen tamɛict, ara as-yarren zwaǧ d ilili.«Tebɣiḍ taqcict ad k-teḥweṣ»afyir-agi yemmal-
d d akken d takeṛḍa ara t-taker i yimawlan-is, d tin ara iɣeḍlen lḥerma-s, ad t-ḥeṛṛemen
degleḥbab-is,ara iṛekḍen lḥaṛma-s d ccerf-is. Anda i d-tban tugnan yir tameṭṭut tin i wumi ur
yettdumu ara wexxam, ara yebḍun tasa d way turew.
39
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
II.2.2.3 Tameṭṭut-zwaǧ: D zwaǧ n leḥlal, d tameṭṭut n wexxam i ɣef d-yewwi umedyaz awal,
d taɛzizt-is, tin i izedɣen ul-is.
Qqareɣ kantɣabeḍ
Xas ma ẓṛiɣ kulci yekfa
Xas la qqareɣ ad d-tuɣaleḍ
Ẓṛiɣ ḥaca deg tnafa
Kra n wayen aɛzizen fell-i
S yisem-im i as-giɣ isem
Akken ul-iw ad yethenni
Ad iɣil mazal-ikem
Amedyaz yewwi-d awal ɣef lmut n tmeṭṭut-is, d tin aɛzizen fell-as i as-yeran axxam d
aṣemmaḍ. D win ur numin ara s wayen i as-yeḍran.
«tɣabeḍ, yekfa» d imyagen i d-yemmalen lfiraq qarriḥen. Amedyaz d win i iqeḍɛen layas,
acku ur yettɛawad ara ad iwali tin iḥemmel hala ma tusat-id deg tnafa. «Kra n wayen aɛzizen
fell-i, s yisem-im i as-giɣ isem»affiren-agi mmalen-d amkan d wazal n tmeṭṭut deg ul n
wergaz-is acku icud kra n tɣawsa yelhan ɣur-s. D agi i d-tban tugna n lɛezza i as-yefka, d leɣla
i ɣlayet deg ul-is.
1
Les œuvres de Lounis fondé sur la métaphore dont les caractéristiques sont la profondeur de L’imagination-
M’hammed DJELLAOUI, l’image poétique dans l’œuvre de Lounis Ait Manguellet, Op cit, p.148.
40
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
II.2.2.4 Tameṭṭut-lebɣi: D tameṭṭut i yebɣa wergaz ad yili yid-s, ad att-yesɛu ɣer tama-s, d tin
yettmenni ad att-yekseb deg uxxam-is.
Yewwi-d awal ɣef lfiraq i d-yellan ger sin myeḥmalen.D wid tezdi tayri, nwan
leḥlal.Maca lmektub ikteb-asen ayen nniḍen.
«Acu yettcabin lmut»lmut dayen qeṛṛiḥen.Maɛna yella it-yugaren, d lfiraq n wulawen
yemyeḥmalen.Amedyaz icuba lfiraq n tin iḥemmel ɣer lmut.«Ayen yaɛnan tayri ɣer Lewnis At
Mangellet d ayen i d-igellun s layas d beṭṭu» 1. «Tewwiḍ lwiz i ḥemleɣ» amedyaz deg ufir-agi
d win yerran azal i tmeṭṭut-a, imi iḥseb-itt d agerruj ɣlayen; s yis i bedden ifadden-is, daymi
asmi i teǧǧa iḥulfa iman-is bɣir lsas «teǧǧiḍ-iyi bɣir lsas». Amakken daɣen icuba-tt ɣer
«lwerd yefsan» d lwerd i icebḥen, i izeynen. Tugna i as-yefka umedyaz i tmeṭṭut-a, d lwiz
ɣlayen, d cbaḥa i ifazen.
1
L’emotion d’amour demeure chez Lounis Ait Manguellet, mêlée en permanence aux sentiments de deséspoire
d’amertume et d’echec-M’hammed DJELLAOUI, L’image poétique dans l’œuvre de Lounis Ait Manguellet, Op
cit, p.140.
41
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
Walaɣ-kem ur d-iyi-twalaḍ
Ma walaɣ-kem twensaɣ
Tḥeqqaɣ yid-i i telliḍ
Mkul aḥbib ad as-alseɣ
Seg akken id-iyi-tarḥiḍ
Lukan d ssaɛd i kesbeɣ
Ad iliɣ d win tebɣiḍ
Imi d zher nnuɣeɣ
Aql-i seg widak tenɣiḍ
Yewwi-d awal ɣef tmuɣli n umedyaz ɣer tin i t-yerḥan. Yemmeslay-aɣ-d ɣef iḥulfan-is
d wayen yettmenni. «Aceḥal ḥkiɣ f ṣṣifa-m» tameṭṭut i ɣef d-yettmeslay d tin i wumi izad
zzin.«Ma walɣ-kem ttwensaɣ», amedyaz d win yettafen iman-is tama n tin iḥemmel,
yettḥussu s laman yid-s, yettwennis yi-s. «Seg akken id-iyi-tarḥiḍ»afyir-agi yemmal-d d
akken tameṭṭut-a d tin izedɣen ul-is, d tin tirḥan yettmenni ad tt-ikseb. «Ssaɛd» «D ayen i
inefɛen i as-d-iḍeṛṛun i wemdan bla ma yebna fell-as, d ayen ara yeǧǧen tamɛict-ines ad
telhu, ad teqɛed» 1. D azamul n lehna d zeher lɛali.«Lukan d ssaɛd i kesbeɣ»amedyaz imenna
lukan yeksib ssaɛd, akken ad yesɛu tin i iḥemmel s idisan-is. Yerra ssaɛd d akmam d ayen
kessben yemdanen.Tban-d tugna n tmṭṭut deg usefru-agi, d tamwannest, d tuzyint d
tamesrart, ɣef aya i iḥekku kan fall-as.
1
C’est quelque chose de bénéfique qui arrive a quelqu’un par hasard, et aussi un consept qui exprime la
réalisation d’un évenement positif, améliorant une situation humaine-HAKKOUM Fatma, HOCINE Abdlekrim,
L’imaginaire de l’errance dans la poésie de Si Mohend Oumhand, Op cit, p.21.
42
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
yemmeslay-aɣ-d deg-s umedyaz ɣef lewṣayen n tin i iḥemmel. Anda i aɣ-d-yefkan kra
n tugniwin s way-s i d-tufrar ger tezyiwin-is.
Tilemẓit-agi, d tin yerḥan amedyaz s zzin-is. Tban-d tmuɣli-ines mi itt-yeḥseb d zzin
areqqaq, ayen i d-yemmalen cbaḥa-s izaden «tmelkeḍ-iyi a zzin areqqaq». «Udem-im ireqq
d asafu» d afyir i d-yemmalen sser i d-yettqiṭṭiṛen deg udem-is daymi i tt-icuba ɣer usafu
ireqqen. Yessemres «iṭij» «d azamul n tudert,lḥamu dtafat» 1,d win i t-yerran d amdan
yettaḍsan mi tt-iwala «Iṭij yeḍṣa-d ɣef udem-is». D win i tt-icuban ɣer cbaḥa n ugama «D
kem a yudem n nnuṛ, ṣṣifa n lwed areqqaq», Affiren-agi sumata d wid i d-yemmalen tugna n
tmeṭṭut tucbiḥt, tamesrart, tuzyint.
Yemmeslay-aɣ-d ɣef lexdaɛ i as-d-yekkan s ɣur tin i iḥemmel. D win tɣur s zzin-is.
Amedyaz icuba tin i iḥemmel ɣer «teɣzalt», d tin i ssemrasen d azamul n cbaḥa d lqed d
tiḥarci, d-agi i as-yefka tugna n tucbiḥt imi kifkif-itent lewṣayef«Taɣzalt izedɣen ul-
1
Soleil symbole de vie, de puissance d’exubérance. Il est la source de vie, de chaleur et de lumiére-BENAMARA
Tinhinane, HEDOUR Lydia, L’image de la femme dans les textes chanté de MATOUB Lounes,Op cit p.33.
43
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
iw» .«Tkelxeḍ fell-i, Txedɛeḍ-iyi s zzin-im»amedyaz d win tkellex tmeṭṭut-nni, yefka-as tugna
n txeddaɛt.
II.2.2.6 Tameṭṭut-yettwaǧǧen: D tameṭṭut i yeǧǧa werga-is, wid tefraq lɣerba bessif, imi d
nettat i yettaṭafen amkan-is deg leɣbyab-is s sber.
Yella-d ɣef sin yilsawe, d adiwenni i d-yellan ger wergaz d tmeṭṭut-is i tefraq lɣerba.
Mmeslayen-d ɣef lemḥani i d-sɛeddayen deg talli-nni.
«Tḍul lɣrba»deg zik deg tmetti taqbaylit, ilmezyen d wid yettinigen s tmara ɣer
lɣerba.Ttaǧǧan zwaǧ-nsen,akken ad d-ssisen amɛic-nsen.D tilawin-nsen i yettqabalen lmeḥna
d yir tamɛict.«Deg mi ara yezweǧ yilemẓi kra n wussan kan ad yeǧǧ tameṭṭut-is, akken ad
yinig ɣer lɣerba s tmara acku din i yella uxeddim» 1. «Ɣur-i sber ɣelbent wurfan» Akken d-
yella deg lemtel tameṭṭut d adrar n sber, d tin i yettɛebbin lemḥan tessusum, Ur tessawaḍ
ara ad d-tenḍaq alma tewweḍ-as tidi s iɣes,maɛna urfan ssawḍen ṣṣbeṛ-nni almi yenneɛdam.
Tugna n tmeṭṭut tban-d deg seber tekseb tfaḥlit-nni deg leɣyab n wergaz-is, d tebɣest is-
itqubel dunnit.
1
Peu de temps après le mariage d’un jeun, ce dernier souvent quitte sa jeune femme, est s’exile pour aller
travailler-LACOST-DUJARDIN Camille,La vie fémenine a Ait Hichem, Op cit, p.181.
44
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
II.2.2.7 Tameṭṭut-tayemmat: D tin imi tettiḥnin tasa ɣef warraw-is, «Tasa d agman i deg d-
tettlal leḥmala d leḥnana d tebɣest n tyemmat. Anamek-is deg tmurt n leqbayel icuba win n
wul deg tefrasist» 1, wid i wumi texddem lewqam imi tettsebbil tarwiḥt-is fell-asen.
yewwi-d awal ɣef usentel n lgirra. D warrac n tmurt imi sebblen tiṛwiḥin-nsen, akken
ad d-ḥellin tilelli.Deg-s yuder-d lmeḥna d lxuf n tyemmat d tasa-s yeqlalḥen ɣef mmi-
s.Amedyaz yessexdem allus n wawal «Tamɣart» i d-yessenfalayen tayemmat n
wemjahed.Deg-s yessebgen-aɣ-d liḥala d lmeḥna i deg d-ɛedda.Yal lawan d tin yessaramen
tuɣalin n mmi-s s axxam.Lewnis At Mangellet, yefka tugna n uḥebber, lxuf, uzzun tasad
tebɣest n tyemmat-agi.
Terẓuḍ ɣur-s
S wul zeddigen
D yelli-k d wletma-k
D tamɣart d tilemẓit
D yemma-k d jida-k
Neɣ d tabaṛṛanit
Nelli-d allen-nneɣ
1
Le foie occupe une place de choix dans les représentations culturels, il est le siége de l’amour maternelle, de
la tendresse de la douceure d’une mére, et aussi de son courage. La richesse des significations du foie en kabyle
ressemble fort a celle du cœur en français-BENAMARA Tinhinane, HEDOUR Lydia, L’image de la femme dans les
textes chanté de MATOUB Lounes, Op cit, pp.45-46.
45
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
Ɣur-wat ad nettut
Tagi d tameṭṭut
D tigejdit-nneɣ
Amedyaz yerra tajmilt i tmeṭṭut imi ur teqqim ara d tin n zik,ur tettwaḥqar ara. Maca
tura ukin-d d lxir ameqran n tmeṭṭut (tayemmat, taweltmat, tayellit, tislit ula d tabeṛṛanit)
anda yerra tiɣri akken ad as-fken azal-is.«Tawuri n tmeṭṭut d tameqrant d ayen ur nettwaffar
ara. Lexdami-ines d ayen yuɛren s umata d tin ibubben kullec» 1.Ɣef aya yefka-as umedyaz
tugna n ṣṣber d tebɣest, acku d tin i iṣebren i lemḥayen; yerna-as tin n tgejdit imi d nettet id
lsas-nneɣ.
1
La femme joue un rôle actif qui est loin d’être negligeable. Ces attributions sont punible: d’une maniére
général elle est chargée-Lacoste-LACOST-DUJARDIN camille,La vie féminine a Ait Hichem, Op cit,p.36.
46
Ixef II: Agenses d unerni n tugna n tmeṭṭut deg tmedyazt n Si Muḥ
Umḥend d Lewnis At Mangellat
txeddem.
tmeṭṭut bla leqder, timetti taqbaylit d taqbaylit, imi yemmeslay-d ɣef tayri n
Lewnis At Mangellat, d win yefkan azal ameqran i tmeṭṭut, ur yenkir ara lxir-is, d win
yebɣan ad as-yar izerfan-is, ad att-id-yessufeɣ deg tmuḥqranit. Maca Si Muḥ Umḥend iṛeṣṣa
deg-s ttexmam n tmetti tqbaylit taqburt. Anda yettwali tameṭṭut d zwaǧ kan, d tafekka kan.
Tagrayt:
47
Tagrayt
tamatut
Tagrayt tamatut
Tagrayt tamatut :
49
Tiɣbula
Tiɣbula
Tiɣbula :
a. Idlisen :
b. Amawal :
c. Tizrawin n utarag :
1. ALI MARINA Safia, L’imaginaire de l’amour tel que chanté par LounesMatoub et
Lounis Ait Manguellet, Mémoir de Master, Université de Mouloud Mammeri,
2018.
2. BENAMARA Tinhinane, HEDOUR Lydia, L’image de la femme dans les textes
chantés de MATOUB Lounes, Université de Mouloud Mammeri, Tizi Ouzou, 2017-
2018.
3. HAKKOUM Fatma, HOCINE Abdlekrim, L’imaginaire de l’érance dans la poésie
de Si Mohend Oumhend, Université de Mouloud Mammeri, Tizi Ouzou, 2019-
2020.
51
Tiɣbula
d. Tiɣbulatiliktṛuniyin :
52
Timerna 1 :Amud
Amud 1 :
Isefra n Si Muḥ Umḥend
1. 3.
2. 4.
54
5. 7.
A wletma a win id-am-yeḥkan Nek idem a ɛzuza ad nefraq
A teẓṛeḍ i yellan Ɣaṛṛeb neɣ ceṛṛaq
Yemken ad d-yeḥnin wul-inem Win yettun wayeḍ ar d-yemmekti
6. 8.
Ata wul-iw yeṭṭurḥa Ay abeḥri siweḍ-as sselam
Ɣef yisem n Cabḥa I m yirjel yeɣman
Ɛuddaɣ ur as-xdimeɣ ara Faṭima mechuṛ yisem-is
55
9. 11.
Lḥerf-iw yedda ɣef ṭa Ẓṛiɣ lfinga tegguni ixef-iw
Zin w lha s lɛiṭṭa Ccah deg ṛṛay-iw
S ṛa ay mechur yisem-is Aṛwiɣ ssuq d lxalat
10. 12.
Ɛuhdeɣ timṛabḍin seg rrif Aql-i deg ixef n wdrar
Ur nesɛi lkif Ferseɣ inijjal
Caɛlent kan bla lmaɛna Yenta-iyi usennan waḥd-i
56
13. 15.
Ɣur-i leǧnan yetqebbel Ɣur-i leǧnan imfarred
S lxux yemxebbel D imɣi-ines iseggem
Xelḍeɣ-as seg mkul arriḥa Ma yetbet Llah laṛzaq-is
14. 16.
Ẓẓiɣ leǧnan d imselles Ɣur-i leǧnan deg luḍa
Kellec yella deg-s D lwerd d ṣxiṭa
Ẓerbaɣt-id xedmaɣ-t s lmul S lxux w aṛemman ifaz
57
17. 19.
Ɣur-i leǧnan d imṣelleṭ Ẓẓiɣ leǧnan d ameẓyan
S lyasmin d lwerd yexleḍ Ɣef terga n waman
Kulci yella deg lenwaṛ Ttraǧuɣ-t ad yennarni
18. 20.
Ẓẓiɣ leǧnan d imselles Ẓẓiɣ taččinat d amgud
Lxux d ifires Tefka-iyi-d lemqud
Tafeṛṛant yewwan d zbib D taɛlayant tesɛa aṛeqba
58
21. 23.
Ẓẓiɣ leǧnan d imfeḥfeḥ Ass mi id-yussa ad tt-ixḍeb
Iseggem ileqqaḥ I ḥṣiɣ ad taɛǧeb
Neqcaɣ-t ur ǧǧiɣ arrif Nniɣ i medden ad att-yawi
24.
22.
Ussan-d ɣer ɛezza ad att-awin
Hat-aya wul-iw inuǧ
Refdent tiɣratin
Am lebḥer yettmuǧ
Iwat ad ɛahdeɣ taḍṣa
Ɛef tin aɛzizen fell-i
Qessam-agi d bu twaɣyin
Dehbiya isegni n lesluǧ
D netta ay tt-irkin
Yegman deg lmuṛuǧ
Itt-yefkan i lmuṣiba
Tezweǧ ɣer wedrar tuli
59
25. 27.
Lqaṛn-agi d bu lɛaṛ Temmut taɛzizt ur nemẓiṛ
Ay iyerẓa deg letmaṛ Lmut la tettextir
Yebḍa-ten-id seg mkul rrif Ṛebbi iteddu deg nneqma
26. 28.
Yuɣ-itt kra n bu Ɛemmaṛ Lḥerf-iw yedda ɣef lfa
Tusbiɣt n lecfaṛ D ṭa s lxifḍa
Xas ul-is yehba-t wurrif S lmim ay heǧǧa yisem-is
60
29. 31.
Nweṣṣi-k ya Ben Hidhud Recdaɣ-k a lfahem ḥeqqaq
Ida tkun mechud Yeṣɛab lfiraq
Naɛṭi-k bṛiyya ddiha Deg lḥayat weqbel lmut-is
30. 32.
Ay afrux a bu rrica Ṣaḥḥa deg zher imkeffes
Naɛtik bṛiyya Id-iyi-bḍan yid-s
S ladris ɣer teqcicin Taɛzizt ukud nnumeɣ
61
33. 35.
Ad awen-ḥkuɣ a leḥbab Yezga lqelb-iw yekfer
D ṣṣuṛa-w trab Fehmeɣ acuɣer
Mi id-tḍal deg uzniq fell-i Yebɛed wayen yettmenni
36.
34. Ẓẓiɣ leǧnan s lxetyaṛ
Ɛuhdaɣ-kem a llal ɣef nettkal Qwan deg-s lenwaṛ
I ɣef nexṣeṛ ṛas lmal S kra id-ḍeggren yilsawen
Ziɣenna tbedleḍ fell-i
Laɛneb leḥmeṛ bu ɛammaṛ
Fell-am ay lḥiɣ i uzal D lxux am lɛanbeṛ
Ṣṣura-w tennehzal Leḥbeq d lwerd mlalen
Ẓṛiɣ win yeccuṭnen fell-i
Yak nedder ɣezzif laɛmeṛ
Ma tnedmeḍ a wletma ad d-nemqal Ar almi neḥdeṛ
Ula deg umeslay Ksan-as imeksawen
Yaɛdel wass-a d yiḍelli
62
37. 39.
D ddal fell-as nesba Tawes d Zwina di snat
D lḥa s lweqfa Deg yiwet n taddart
Bba w lya heggan isem-is Sut ddeḥuḥ d tmeqyasin
40.
38. Teḍher-iyi tbed ɣef teslentin
Ulac win yellan d aseyyaṛ Ticṛaḍ deg tɣaltin
Ad as-yawi lexbaṛ Xdudha ḥmur b lluka
Ad as-yefk lewǧab ufus-iw
D m umzur yaɛkes martin
Nemyussan ass mi neqqaṛ Lecyax sḥentin
Ma tecfa meqqaṛ Ur tt-ufiɣ deg lmuluka
Imiren d taǧaret-iw
A win yeṭṭsen yid-s saɛtin
Tura teqsem i bu Ɛemmaṛ Qila d lǧentin
Tusbiɣt n lecfaṛ Lacek ad iẓuṛ Mekka
Terna nnefṣ deg lemḥayen-iw
63
41. 43.
Taqcict i ɣef nektal zzit Faṭima d titbirt n ṣṣuṛ
Laɛyun berrikit Tuzyint n lehḍuṛ
Faḍma a yelli-s n lǧid A win iṛwan seg-m taḍṣa
42. 44.
Cabḥa yessewham yisem-is Yenɣa-iyi yiḍes d ɛawaz
Isleb-iyi zzin-s Seg lme$hna d wermaz
Ɣur-i tif akk tidma Mi tɛadda tuzyint neḍmaɛ
64
45. 47.
Ass n aṛbaɛtac deg Ṛemḍan Yiwen wass deg ass n lexmis
Ay selbaɣ fell-am Iwarq-iyi yisem-is
Ma diri medden ẓṛan-iyi Taqcict i wumi semman Weṛdiya
46. 48.
Ul-iw yenɣa-iyi seg wurrif Lemnam-agi d bu tlufa
Yugi ad yečč lexṛif Urgaɣ yamina
Yebɣa ad yezhu s lketṛa Attaya m udem imserri
65
49. 51.
Ay a itri a bu nneqṭa Ɛayni m tɛanqiqt taḍwalit
Azzel abrid-a M teksumt taṛumit
Mmel-iyi amek iga wul-is I tesɛa sser s tɛeṣṣabt n lmerǧan
50. 52.
Lɛin wa iheǧǧan yeɣra Saɛdiya d Faṭima
Lya s lxifḍa Arnu Dehbiyya
S nnun w lya yettwaṭṭef Akken ay jebdent ṣṣef
66
53. 55.
Ufiɣ-tt deg bab ddar Ay ul-iw baɛed i lekdeb
Deg lǧernan teqqaṛ D yelli-s n lmeḍṛeb
Taqcict tusa-d seg llakul M llal n lbarhan qessah
54. 56.
Mesmellah ad nbdu lqeṣṣa Dehbiyya tessen lalwan
Ɣef yisem n Malḥa Teɣṛa deg lḥekman
M tecraḍ seddaw umeqyas Am jjuj d ubugaṭu
67
57. 59.
Ini-as i ccbiḥa n leɣzal Aql-i ɣer rrif temda
Ikessen deg uzal Ugadeɣ lmuja
Lembat-is deg Ṣṣeḥaṛi Saɛdiyya nedheɣ s yisem-im
58. 60.
Ṛebbaɣ tasekkurt s lḥeq-is Nnan taḥbibt tettwennis
D timḥeǧǧelt s lqis Ma tefka ul-is
Nek feṛḥeɣ ɛuddaɣ ad tɛacer Mačči am tidak ukaɛkaɛ
68
61. 63.
Taḥbibt yellan tettwennis Teḍher-iyi tekkes ɣef yedmaren-is
Ma tefka ul-is Walaɣ tebbuct-is
Tettas-d mebla aceggaɛ Ay atma qrib mmuteɣ
62. 64.
Ḥesset-d i lehdur nenna Dduṛ-a ṣubbaɣ s azniq
Taqcict Zwina D azal yettreqriq
Tesḍal akk medden i weḥṛiq Ur ufiɣ ḥed deg lḥara-s
69
65. 67.
Si Mennad d argaz yelhan Lqul-iw yedda ɣef lfa
Yaɛdel-iyi amkan S lguṣṭ ay i yedda
Ad nezhaɣ bla numṛu Recdaɣ win yellan d zzani
66. 68.
Ay ul-iw nehhuɣ kul ass Ɛuhdaɣ lemḥibba d leqḥab
Ma d zna xḍu-as Imi nemjaṛṛab
Aɣ lewṛud seg ixuniyen Aya id-yeqqimen i ddunnit
70
69. 71.
Tasedda iṛaɛden tuɣwas Ass-a ɛacrin deg Ṛemḍan
Zdat n At Uɛebbas Lqelb-iw yurnan
Mi as-nnan medden yerḥel Mi sliɣ s tuzyint tḥus
70. 72.
Sliɣ-as la teswedwid
Teḍra ssiɛqa deg yiwen wemkan
Nniɣ-as d lɛid
D wa ay d awal yellan
A tuzyint baɛed i lqanun
Anda nniḍen akk d lekteb
71
73. 75.
Atta tasa-w tettqudduṛ Rekbeɣ deg tmacint n ṣbaḥ
Ɣef llal m umzur D ul-iw yennecṛaḥ
D zzin-is deg beṛṛa ulac Ɣer leḥbab ad nemwali
74. 76.
Taɛṛeq-iyi tuṭṭfa n leqlam Ufiɣ-tt tbed ɣef lluḥ
A lqed n laɛlam Lqed d amecṭuḥ
Taɣzalt fi blad cciḥ Laɛyun am tid n ṭawes
72
77. 79.
Lexbar-im la tettṛaǧuɣ Aṭas ay nemger deg ddenub
Aɛni d ay tettuḍ Ɛinani meḥsub
La ḥettbaɣ deg as sar wass Mi nekkat deg wid i aɣ-yernan
78. 80.
Ẓṛiɣ leǧnan d imɣelleq Teḍher-iyi Zineb treyyes
Kullec deg-s yexlaq D abrid a lkayes
Swaɣ-t ur ǧǧiɣ amkan Ar ṭbarna n kanaṭini
73
Amud 2 :
Isefra n Lewnis AtMangellat
1. Ay abrid
Ah ah Ah ah
Ah ah
Neẓṛa ur d-yettuɣal ara Ahat tebɣiḍ ad teẓṛeḍ
Ay abrid i aɣ-yecfan
Ah ah Ah ah
Nemgel deg irebbi n wurfan
1
* D taseddart i d-yettuɣalen yal tikkelt deg tezlit.
76
2. Akka id-as-yehwa I lmektub
77
3. Ixef yettrun
78
4. Arǧu-iyi
Arǧu-iyi arǧu-iyi
Ayen akk i nehdar
Widak i yettdebbiren
Wissen ma ad d-yeḥdar
Snulfan-iyi-d iɛdawen
Yefka-t unebdu i laxṛif
Arǧu-iyi
Ma nniɣ-am sber
Tẓṛiḍ ulayɣer
Hfiḍ sber n bessif
Ma nru ma nehder
Ma nsuɣ ma neqbar
79
Ɣer tmacint uliɣ Tettuɣ-kem tikwal
D irfiqen-nni ufiɣ Itekkes-ikem wuzzal
Udem-iw am udmawen-nsen Yekkes-ikem ger wallen-iw
Deg-sen ttwaliɣ Aɣebbar azal
Ɣer-sen ttcabiɣ Urḥwaǧen awal
Yiwen uɛekkaz i aɣ-yewten Wid i itezzin di lmux-iw
Ma teɣlim lliɣ Ass yekfan mazal
Tellam mi ara ɣliɣ Azekka ad d-yuɣal
Dilmeḥna-nneɣ d atmaten Ɛarqen-iyi leḥsab-iw
80
5. Lwiza
Beqqaɣ sselam
Muqleɣ seg ṭṭaq
I wedrar la iyi-d-yettwali
Mazal ṭlam deg yigenni
Muqleɣ s axxam
Ul-iw ixaq
Iban-iyi-d am tili
Amek tura ad yethenni
Ṭeṣwiṛa-m deg lǧib-iw
Yuɛaṛ lefṛaq
Tṛufeq-iyi
Lmeḥna-w tebda ass-agi
Uuhh ṣbeṛ a Lwiza
Uuhh ṣbeṛ a Lwiza
La ttruɣ ula d nekkini
La ttruɣ ula d nekkini
Mi id-yuli ṣbeḥ
Muqleɣ beṛṛa
D ṭlam id-yebdan fell-i
La d-iyi-ttṛaǧu utaksi
Ḥezneɣ d ṣṣaḥ
Ḥezneɣ teẓṛa
Taḍṣa seg udem-iw teɣli
Ma ṛuḥeɣ ad iyi-d-twali
Ul-iw yejreḥ
Tebda-d lehwa
D lhedṛa-m id-yettmekti
Tekka-t-d am leḥzen fell-i
Uuhh ṣbeṛ a Lwiza
Uuhh ṣbeṛ a Lwiza
La ttruɣ ula d nekkini
La ttruɣ ula d nekkini
Tenniḍ-iyi
Bdiɣ leḥḥuɣ
Ṣaɛben wussan i uɛeddi
Xelḍen waman d yimeṭṭi
Ttmekti-iyi
Aceḥal i ruɣ
Xas akka teǧǧiḍ-iyi
Lḥal ad yettru yid-i
Ṣefṛaḥ-iyi-d
Ass-n ad as-cfuɣ
Melmi ara d-teẓẓiḍ ɣur-i
Yeḥzen ula d igenni
Uuhh ṣbeṛ a Lwiza
Uuhh ṣbeṛ a Lwiza
La ttruɣ ula d nekkini
La ttruɣ ula d nekkini
81
*Uuh uuh a Lwiza
La ttruɣ ula d nekkini
Ṣbeṛ i lmeḥna
Kra i yuran ad iɛeddi
Asemi ṛuḥeɣ
Seg yimeṭṭi ɛadment wallen
Amzun selbeɣ
Leḥḥuɣ iberdan ɛarqen
La ssarameɣ
Ussan fell-aɣ ad d-seggmen
Aceḥal iṛuɣ
Ula ad iyi-d-yexdem imeṭṭi
Aceḥal ḥekkuɣ
Dima fell-am d asteqsi
Aql-i ttṛaǧuɣ
Tafat ur iban melmi
Ḥessbeɣ ussan
Dqiqa amzun d aseggas
Aṛwiɣ urfan
Xas ul yeṣbeṛ i tlufa-s
A win ikem-yeẓṛan
A lukan d yiwen wass
Tenniḍ-iyi-d
Ṣaɛben wussan i uɛeddi
Ttmekti-iyi-d
Xas akka teǧǧi-ḍ-iyi
Ṣefreḥ-iyi-d
Melmi ara d-teẓẓiḍ ɣur-i
82
6. Uɣal-d
83
Arbeḥ nwala-t
Nwala tili-s
Nekk idem nuṛǧa-t
Ad aɣ-d-ibeggen udem-is
Lḥal yettfat
Yeǧǧa-aɣ neǧǧa-t
Zher yessarwat
Ixeddem aṛṛay-is
A zwaǧ n leḥlal
Kem tɣaḍeḍ-iyi
Lukan s wuzzal
Imenɣi ad t-nawi
Itij mi id-iḍal
Mi i yendem yuɣal
Lwaqt yettazzal
Ṣaḥḥa deg Ṛebbi
Anef-iyi a yaḥbib
Uli ad-ak-ḥkuɣ
Yebɛed ur yeqṛib
Wass i deg ara ḥluɣ
Ur ufiɣ ṭbib
Zman yeskiddib
Mi ara ttruɣ d lɛib
Anef ad sefruɣ
84
7. Sliɣ i utaksi
*Sliɣ i utaksi
Mi yelliɣ yid-s
Ad tezweǧ ass-agi
Ussan-d akk ɣur-s
Nek ur d-am-ketbeɣ
Kem ur iyi-tketbeḍ
Limer ikem-ḥemleɣ
Lukan id-iyi-tḥemleḍ
Tilfi ad akem-in-xeḍbeɣ
Kem ad iyi-d-tqebleḍ
Ul-iw iceqqaq
Mi tṛuḥ taɛzizt-is
Yebɣa ad ifellaq
Yugad leɣyab-is
Ass-agi ad nefṛaq
Kul wa s webrid-is
Yiwwas ad d-taseḍ
Ad beddleɣ fell-am
Ad testeqsayeḍ
Wahin witilan
Ass-n ad d-faqeḍ
Ixeddmen wussan
85
8. Ma truḍ
86
9. Yir targit
D kem i d tamezwarut
I yesneɣ deg dunnit-iw
D kemini i d tasarut
Ifetḥen lebɣi n wul-iw
D kem i yecban lmut
Mi teẓṛiḍ lmektub-iw
87
10.Mmel-iyi-d
Yegra-iyi-d yisem-im
*Walaɣ-tt zdat-i
Ur yettjeddid
Ur ttaɛqileɣ
Xas yekfa wudem-im
Tbeddel fell-i
Isem-im d ajdid
Fell-as bedleɣ
**Mmel-iyi-d
Mmel-iyi-d
Mmel-iyi-d
Ma d kem-aya
Ɛaddan fell-am laɛwam
Ttuɣ udem-im
Ad ttwaliɣ deg-m
Am tin yaɛyan
Wissen ma d axemmem
Neɣ d iɣeblan
Mmel-iyi-d ttxil-m
Win-a ma d mmi-m
Icuba ɣur-m
Yekkes-am allen-im
Ɣur-i ṭeṣwira-m
N wasemi it-rebḥeḍ
Ad att-teẓṛeḍ tura
Wis ma ad tamneḍ
88
11.A tin meḥneɣ
89
12.Wwiɣ-d medden
90
13.Baɛdeɣ tebɛed
Ad am-iniɣ
*Baɛdeɣ tebɛed
Tidet ur yeẓṛa yiwen
Yezga lḥub-nneɣ yettwaɣ
Aql-iyi cbiɣ
Akka i ijarred
Deg ṭṭiṛ wer nesɛi afriwen
Zhar d yid-s nennaɣ
Seg-m uṛǧiɣ
Lehna d lemḥibba izaden
Ass-n ɣilleɣ
Dacu id-ufiɣ
Wwiɣ-d lexyaṛ ger tullas
Siwa ccewal d lemḥayen
Tefṛaḥ feṛḥaɣ
Axxam ad tnebnu ɣef lsas
Mi nnan medden
Deg zman ɣelṭaɣ
Kra yuɣen argaz ur yettru
Yettbeddil deg yiwen wass
Wissen ma jerben
Ṛuḥ ad ṛuḥeɣ
Win i steqsan ad asen-yeḥku
Mkul yiwen ad yaf ayela-s
Urfan waɛṛen
Win iḥuzan ad asen-yecfu
Tuɛeṛ temzi
Xas ma ṛuḥen
Fell-as yeshel lmuḥal
Ccama tugi ad teḥlu
Ma tḥesseseḍ-iyi
Ad akem-nhuɣ seg yir lecɣal
Ɣas ini-iyi
Acuɣer it-beddleḍ awal
Sefhem-iyi
Dacu i sebba n cwal
91
14.Tafat n dunnit-iw
92
15.Fkiɣ i iɣeblan awal
93
16.Ma ketbeɣ
94
Ad d-tecehhed ṭejṛa n čcčina
Deg-s i ketbeɣ isem-im
Ar ass-a mazal-it yella
Ɣas tura yuɣal d aqdim
Yeqdem lḥal n lemḥibba
Yecrek wul-iw d wul-im
Iffer-is seg zman yerka
Aẓaṛ d ajdid ara yeqqim
95
17.Lkaysa
96
18.Tketbeḍ-iyi
Kra iyi-d-iṣaḥen
Yezga i tbeɛ-it cwal
Ɣas urǧiɣ-ten
Qqaren-iyi-d mazal
Ayen ayen
Yexṛeb wayen yuran
97
19.Ẓṛiɣ mazal
Ay agaṛṛu
Asemi akken ik-caɛleɣ
Ay afus-iw
Asemi ik-ssarɣeɣ
Tella ccama
Ɣef lǧal-im teḍbeɛ
Timest tensa
Nek baqi ḥarqeɣ
Udem-im yewwi-t
Iṣaḥ-d i wayeḍ
Udem-im yewwi-t
Jemɛaɣ-t deg lkaɣeḍ
D tteṣwira-m
Id-jemɛaɣ s axxam
Tetekkes ṭlam
Xas kemmi tɣabeḍ
98
20.Ad nebḍu
Ur nhedder ur nettlumu
Ur d-qqimen imeṭṭawen
99
21.Tessḍelmeḍ-iyi
Tessḍelmeḍ-iy ur ḍelmaɣ
Ɣas ḍelmaɣ mebla lebɣi-w
Semmeḥ-iyi akken d am-semḥeɣ
Atin ɛzizen fell-i
100
22.Uriɣ-as
101
23.Aceḥal i heḍraɣ fell-am
102
24.Ad ttnadiɣ fell-am
Xas ad kem-ttwaliɣ
Ẓṛiɣ tbaɛdeḍ
Xas yid-m ttiliɣ
Kem ur tfaqeḍ
Xas ad kem-ttnadiɣ
Ɣef tmuɣli-w tefreḍ
Deg tirga-w ufiɣ
Ayen d-iyi-tekṣeḍ
Ma bɣiɣ ad kem-ẓṛaɣ
Ad belɛaɣ allen-iw
Ad kem-ttṣewwireɣ
Waḥdi deg lmux-iw
Anef-iyi ad freɣ
Sser deg sser-iw
Ugiɣ ad faṛqeɣ
Yeṭbaɛ deg ul-iw
103
25.Urǧiɣ
104
26.Itran
La ttɛaddin wussan
Ul-iw yetḥeyyaṛ
Ur gganeɣ uḍan
Aṛwiɣ aḥebbar
Teẓṛiḍ ma ad kem-ttuɣ
Ɣef lɛahd-iw tecfiḍ
Fell-am ay ttruɣ
D ul-iw i tarḥiḍ
Fiḥel ad am-n-ḥkuɣ
Fiḥel ma ad d-testeqṣiḍ
Urgaɣ-tt ass-nni
Tarfed-d s wallen-is
Ɣillaɣ dayenni
Ad aṛwuɣ udem-is
Ul ad yethenni
Ad yaweḍ lebɣi-s
La ttruɣ ya lɣaci
Mi beddleɣ idis
105
27.A lwaldin
106
28.Yebḍa wul-iw
Awal-is d awal-nneɣ
Ma tugiḍ lwaldin-ik Ḥemleɣ yelli-s n laṣel
107
29.Txerreq targit
108
Lexyuḍ-nni sserɣaɣten
S tmes n ǧahnnama
Yerɣa kra id aɣ-icerken
Ɣas tewweḍ-iyi-d tyita
Ɣas ma ṭṭseɣ s wul-iw yeḥzen
Ad d-akiɣ mebla ccama
109
30.Taɣzalt
110
31.Lehlak
111
32.Anwa ara sḍelmeɣ
Tmuqel-iyi-d mi itt-muqleɣ
Limmer ad as-ḥessaɣ i wul-iw
Tettraǧu mi ara as-heḍṛaɣ
Yennaɛdam yixef-iw
Ɣef zwaǧ-is
Yeqbeṛ yebɣa ad ifellaq
Awal ur t-id-ssufɣeɣ
Ḥed ur yeẓṛi leɣbayen-iw
Taɛqel-iyi naɛtabeɣ
Tid yenɣan temẓi-w
Tebren i wallen-is
Ḍegren-tt deg lebḥeṛ teɣreq
Ɛaddaɣ ɣef umkan i deg itt-sneɣ
Deg taleṛ-is yedda lateṛ-iw
Deg-s ur zmireɣ ad ḥebseɣ
Ixuṣ zheṛ-iw
Yeḥzen am akken ḥezneɣ
Tugi lmuja ad aɣ-teḍlaq
Ɣef leɣyab-is
112
33.Selbeɣ
*Selbeɣ ḥarqeɣ
Ulac aḥbib i wumi ara ḥkuɣ
Zgiɣ uḍneɣ
Lmeḥna-m ad as-cfuɣ
Ɣur yiman-iw
Lemtel-is ur d-yettili
Teffaɣ afus-iw
Yaɛreq-itt ur yettḍḥi
Zdat wallen-iw
Zzin yuɣal d ilili
Imi-s yeqbel
Ziɣ ul-is yenna-d ala
Ɣilleɣ ad nkemmel
Dunnit akken itt-nebda
Yeffeɣ-iyi laɛqel
Ger wallen-iw asemi tedda
Kra id-iyi-tḥemmel
Yeɣli deg yiwwas yekfa
Tessemḥen-iyi
Teǧǧa-d ṭejṛa-w teqqur
Ḥed ur yeẓṛi
Lwelf yessexṛeb-iyi lumuṛ
Cbiɣ tili
Ziɣ win yettrun meskin maɛduṛ
Ṛuḥ berka-iyi
Yekfa lḥub kfan lehḍuṛ
113
34.Anida in-teǧǧam mmi
114
init-d temlalem-t-id d ṣṣaḥ Amzun iɛawed talalit
iḥseb-it mmi d aḥbib Yefṛaḥ mi as-yenjer webrid
tidet yugi ad iyi-tt-id-yenṭeq Yeẓṛa yeɣḍel tajaddit
ad qedmeɣ mačči d lɛib Yemḥa later-is iɛammed-it
ar wayeḍ ma ad iyi-d-yessefṛaḥ Axxam i yeǧǧa ur yebdid
ayen ad a-yini ma ur tiqlib Ṛuḥ kan seg ul-im kkes-it
ugadeɣ tidet teqṛeḥ Lebḥeṛ i as-yehwan yečč-it
ttxil-k a wagi id-yusan Ayen yerẓagen ur d-yeṭṭizid
ur tefrem tidet fell-i
mmel-iyi-d acu yeḍṛan Deg lɛid yakk ur d-yettnulfu
anida in-teǧǧam mmi Deg yiẓuṛan id-yettcettil
Mmi lamer ad aɣ-yettu
Ǧǧiɣt-in yeṛwa aṛṛay-is Mačči deg agur aḥlil
Seg wid-ak iɣuṛ zhu Deggeṛ ay aḍaṛ-iw lḥu
Deg lɣerba yufa iman-is Tidet yid-s ad d-nemlil
Ur d-yettas ur d-yettnulfu A yul-iw i iṣebṛen yettru
Ur d-yettmekti d warraw-is Berka-k fehmeɣ-k aḥlil
Ur d-yecliɛ ur d-yettru A yiminigen id-yettwḍen
Ur d-yettmekti d wexxam-is Ttxil-k tidet mmel-iyi-tt
D yemma-s yeǧǧa tettru Zwaren-k-id yeṛfiqen
Yelha-d ala d aṛṛuḥ-is Kul wa d lexbaṛ id-yettawi
Kkes seg allen-im udem-is Ɛaddaɣ yak steqsaɣ-ten
Mneɛ-it kan seg daɛwessu Nek cukkeɣ laɛben fell-i
Akka it-ḍaṛṛu d lemtel-is Iban ɣef wudem-ik leḥzen
Mi as-tekkes tizi n wegris Anida in-teǧǧiḍ mmi
Lhem mačči ad as-yecfu
Atan yezweǧ d tṛumit Qim-d a tamɣart aɛzizen
Ad yessali axxam ajdid Tidet ur tebḍa d snat
Ad as-yaf ixef i dunnit Ad am-iniɣ lehḍuṛ qarḥen
Lxiṛ fell-as ad yettzid Tiṭ-iw ayen yellan teẓra-t
Ur d-yettmekti d teqbaylit Tecfiḍ i winna ikerzen
Ur d-yettmekti agur n lɛid Lexla s tidi-s yefsa-t
115
D akal it-id-yessekren
I yezzin fell-as yečča-t
Tecfiḍ i wid yemmuten
Mi yeḍṛen ɣelben taswaɛt
Deg yiwet tegnit ṛuḥen
Kul wa acrik-is ixellat
Tecfiḍ i wid yekkaten
Nwan lǧerḥ ur yettfat
Tecfiḍ asemi id-ttewten
Kul wa lmektub-is yerna-t
Tecfiḍ leḥyuḍ mi bedden
Yettqasamen deg tafat
Mi id-ɣlin teḥeḍreḍ-asen
Yeǧǧan abrid twalaḍ-t
Mmel-iyi-d anwa ara d-yeqqimen
Aql-aɣ necba deg tcemmaɛt
Mi nefsi nɣab ɣef allen
Ṭlam ad yemdel tafat
Ur yelli d ayen iketben
Ṣṣaḥ iban webrid-is
Ad am-iniɣ tidet yellan
Ṛebbi yefra d cceɣel-is
Mmi-m ikellax-it zman
Nukni ad neddu deg later-is
Nniɣ-am tidet yellan
Ɛuhdeɣ-t mi smedleɣ allen-is
116
35.Amjahed
Tettru
Argaz-is yemmut yuzzer Sliɣ i lɣaba tcewwel
117
36.Ǧamila
118
37.A zzin areqqaq
*A zzin areqqaq
Udem-im ireq d asafu
S ṣṣifa-m tmelkeḍ-iyi
Fell-am d aḥebbeṛ kul ass
Ula d iḍes yeǧǧa-iyi
Laɛwaz ar ad yali wass
119
38.Tameṭṭut
120
Mi tẓeṛ tfaṛes
Awal ijeǧǧigen
Terẓuḍ ɣer ɣur-s
S wul zeddigen
D yelli-k d wletma-k
D tamɣart d tilemẓit
D yemma-k d jida-k
Neɣ d tabaṛṛanit
Nelli-d allen-nneɣ
Ɣur-wat ad nettut
Tagi d tameṭṭut
D tigejdit-nneɣ
121
Timerna 2 :
Agzul s tefransist
Amawal
Timerna 2 : Agzul s tefransist
Agzul s tefransist :
La femme est considérée comme un pilier dans la société Kabyle, ou elle joue un rôle
très important dedans, c’est pour cela que les poètes lui ont rendu hommage.
123
Amawal
Subjectivité Tumnasit
Système Anagraw
Dynamique Tilhi
Idéologie Tasnakta
Financiére Tanaẓraft
Fidèlité Tinekdi
Organe Agman
Référence Tamselɣut
124