You are on page 1of 12

Amawal uzzig n tbexsisin d tazart

Sɣur
Mohand ou Ramtane IGHIT
Tasdawit n Bgayet
Tazwart
Leqbayel, ɣas akken ur sɛin ara allalen n usismeḍ (am yifriguten) s wayes ḥerrzen
tiɣawsiwin-nsen n wučči, sɛan tarrayin ay ssemrasen akken ad tent-ḥerzen ur xessrent ara.
Ad ten-naf, ttmelliḥen (ttgen-as lemleḥ) aksum, fessrent i yiṭij, yettɣar yettmaga d acedluḥ.
Ad ten-naf daɣen fessren ama d ifelfel ama d lubiya, ama d ṭumaṭic. Ayen s wayes
ttwassnen daɣen, d afsar n tazart.
Deg umahil-a, ad d-nawi awal ɣef umawal yerzan lexrif (tibexsisin) akked tazart.
Deg-s, ad nwali lesnaf n tbexsisin, lesnaf n tzart. Am wakken ara neɛreḍ ad d-naf ittewlan
ay ssemrasen Leqbayel i usemmi n yal ssenf n tbexsisin. Deg taggara, ad neg asegzawal
ameẓẓyan yerzan kan tiwsatin n lexrif akked yirman yerzan annar-a (tibexsisin akked
tazart).

1. Kra n tsenfal n kra yismawen (irman)


Send ad nekcem ɣer tsekkiwin n lexrif d tazart, yewwi-d ad d-nessegzi kra temgadiwin i d-
yettilin gar temnaḍt d tayeḍ deg usemmi n kra tɣawsiwin yerzan annar-a.
- Irem Iniɣem, deg kra n temnaḍin (Tubiret, Tizi-Wezzu), ad t-naf yemmal-d,
tabexsist yewwḍen mi ara tefser, teqqur, tennejmaɛ s akufi, tewjed i wučči.
Amegdawal-is, d aɛeqqa n tazart (aḥbub, afessas). Deg temnaḍin-nniḍen (Bgayet), s
yirem Iniɣem, ur d-qsiden aɛeqqa n tazart. Yemmal-d tabexsist mi ara teww, tgen,
teɛlulleq, werɛad tefsir. Nezmer ad d-nefk amedya ɣef ukala (processus) n gemmu
n aɛeqqa n tazart deg temnaḍt n At Yemmel: mi ara d-yeffeɣ seg tegrurt (taneqlet,
tameɣrust) d takurbeɛt, mi ara teww tettuɣal d tabexsist, mi zrin fella kra n wussan
tettuɣal d afeqluj, syen d iniɣem, mi ara yefser, yeqqur yettuɣal d aɛeqqa n tazart.
- Irem taqarquct, deg kra n temnaḍin (At yemmel, Imessisen, At jlil) yemmal-d
akarbuɛ, werɛad yewwiḍ d tabexsist. Deg kra n temnaḍin-nniḍen (Irjen) yemmal-d
yiwet n tewsit n tbewsisin.
- Taɣawsa deg wadeg fessren tazart, yal tamnaḍt amek i as-fkan isem. Aferrug (Irjen,
At Mengellat), tadencet (At Yemmel, At jlil) aṭeryis (Iheggaren).

1
- Tagrurt, taneqlet, tameɣrust, irman-a, sɛan yiwen n unamek. Yal tamnaḍt tessexdam
yiwen deg-sen.
- Urgalen, argulen, argalen, irman-a, sɛan yiwen n unamek. D tibexsisin n bɣir lawan.
- Tabelluḍt, irem-a ila sin n yinumak, (1) aseklu i d-yettaken abelluḍ. (2) d yiwet n
tewsit n tneqlin..
2. Kra n talliyin yesɛan tixutert
a. Aɛelleq n ddekkar
Tadekkrat, d taneqlet awtem. Tettaǧǧa-d lɣella ur tettmeččay ara. Ddekkar, ttruẓun-t-id mi
ara yeww, ttɛelliqen-t i tneqlin d tiyugwin (sin sin) deg lawan n tmegra. Tikwal, tettarew
tneqlet aṭas. D acu, ma ur as-ɛellqen ara ddekkar, tesseɣlay lḥebb, ur yettaṭṭaf ara. Ɣef waya
ay ttɛelliqen ddekkar, akken ad tetbet tazart. Adekkar, mi ara t-neldi, ur nettaf daxel abziz
am tbexsist. Ay nettaf daxel, d tizit.
Tadekkart, am tneqlet. Tteẓẓun-tt d axalaf, neɣ ttleqqimen-tt deg tneqlet taḥeccadt, neɣ
deg tdekkart n yiɣẓer.
Ddekkar, deg-s aṭas n lesnaf:
- Tadekkart n tufuzal ;
- Tadekkart n tɣanimt ;
- Tadekkart taberkant ;
- Tiṭ n tsekkurt
- Tadekkart n yiɣẓer.
Tamawt:
Ddekkar n yiɣẓer, ur t-ttruẓun, ur t-ttɛelliqen. Acku ur yesɛi tizit, ihi ur yenfiɛ. S wawal-
nniḍen, ur yelli d lefḥel. Yesleḥ usɣar-is i lleqma n ddekkar akked lbakur.

b. Lbakur
Lbakur, d yiwet n tewsit (ssenf) n lexrif ay d-yettewwan zik, send lawan n tbexsisin (lexrif).
Yessemḍay deg unebdu, lawan n userwet. Deg-s, snat n tewsatin : lbakur amellal ; lbakur
aberkan. D acu kan, ssenf wis sin, ur yugit ara deg Tmurt n Leqbayel, qlil wanda ara tafeḍ
labakur d aberkan. Tabakurt, d taneqlet, yettarwen snat n tikkal i useggas. Deg unebdu ad
teǧǧ lbakur, deg lexrif tettaǧǧa-d tibexsisin. Ini-nsent imal ɣer tewreɣ. Tibexsisin n tbakurt,
ur wulment ara ad ilin d tazart.

2
c. Urgalen (argalen, argulen)
Urgalen, d tibesisin i d-yettawḍen send lawan n lexrif. Tineqlin i d-yettaǧǧan urgalen d ti :
aẓayec, azanǧar, tabelluḍt, taɣliḍt, taɣanimt. Yella deg lemtal, “ma tufiḍ urgalen, ḥeḍru-f
lexrif”.
3. Kra n yittewlan i usemmi n lesnaf n tbexsisin.

Leqbayel, deg usemmi n lesnaf n tbexsisin, sseqdacen kra n yittewlan, gar-asen :


- Ini (nnul) : almend n yini n tbexsist, ad as-fken isem. Nezmer ad d-nefk kra n
yimedyaten :
Azeggaɣ Abuzeggaɣ /tabuzeggaɣt
Axemri Taxemrit
Azenǧari Azenǧar
Aberkan Aberkan
Tiṭ n tsekkurt Tecba deg yini tiṭ n tsekkurt (azeggaɣ)
- Taɣa : almend n talɣa n tbexsist, ttafen-as-d isem. Kra n yimedyaten :
Abuɛenqiq yesɛa aɛenqiq (agerj)
Taɣliḍt zur yiclem-is
Tabuyeḥbult tga d timdewwert am teḥbult
- Tadra tirakalant : ttafen-d daɣen ismawen i tbexsisin, almend n temnaḍt neɣ lɛer
ideg yella ssenf-nni. Nezmer ad d-nefk kra n yimedyaten :
Ijiɛfer yekka-d seg At Jaɛfer
Taɛemrawit (taɛemriwt) yekka-d seg At ɛmer
Abgayti yekka-d seg Bgayet
Ayeɛlawi yekka-d seg At Yeɛla
Tagawawt (tagawat) yekka-d seg Yigawawen.
Ɣer yittewlan-a, nezmer ad d-nernu iferdisen-nniḍen s wayes nezmer ad nessemgired
tawsit d tayeḍ n lexrif. Iferdisen-a, rzan : talɣa, ini n lɣella mi ara teww, taɣara n lɣella,
teɣzi d temẓi n ujajur, tufayt d terqeq n lɣella, zbib, iferrawen...atg.
Deg tfelwit ara d-iḍefren, ad neɣreḍ ad nessismel kra n tisekkiwin n lexrif almend n
yiferdisen ay d-nebder iwsawen. Ad nesseqdec sin yizmulen-a:
(+) anamek-is : s waṭas
(-) anamek-is mačči s waṭas

3
Ini ujajur n
Talɣa Ajajur Zbib
yifer

D azeggaɣ
D talebḍant
timdewwert

D alemmas
D aɣezzfan
D amecṭuḥ
D tusbiḍt

D adal
D

Tabakurt + + + +
Ibiɛrus + + +
Ajiɛfer + + - +
Abgayti + + +
Ayeɛlawi + + + +
Aberkan + + + +
Taɣanimt + + + -
Taxemrit
Azeggaɣ + + + +
Taɣliḍt + + - -
Azanǧar + + +
Abuɛenqiq + + +
Talekkakt + + -
Tiṭ n tsekkurt + + + +
Tadekkart + + +
taqirquct + + + +
Taɛemrawit + + + +
Taḥeyyunt + + + +
Azkuk + + - -
Agawa + + +

Nezmer daɣen, ɣer yiferdisen ay d-nebder, ad d-nernu ittewlan-nniḍen ay sseqdacen deg usemmi
n tewsatin n lexrif. Gar yittewlan-a, ad d-nebder : amek tettwaččay. Ma d tabexsist kan, neɣ d
tabexsist akked tazart. Amek tettuɣal mi ara teqqar. Tasmekta (volume).

Amek
Ini tasmekta Amek tettwaččay Taɣara tettuɣal mi
ara teqqar
D tabexsist +
D tabexsist

tabexsist +

meẓẓiyet
AzeggaƔ

tabexsist
Aberkan

meqqert
Telha d

d tazart
D tadalt

Telha d
d tazart
Ufayet

Rqiqet

dirit
kan

Tabakurt + + + +
Ibiɛrus + + + +
Ijiɛfer + + + +

4
Abgayti + + + +
Ayeɛlawi + + + + +
Aberkan + + + + +
Taɣanimt + + + +
Taxemrit
Azeggaɣ + + + + +
Taɣliḍt + + + +
Azenǧar + + + +
Abuɛenqiq + + + +
Talekkakt + + + + +
Tiṭ n tsekkurt + + + +
Tadekkart + + +
taqirquct + + + + +
Taɛemrawit + + + +
Taḥeyyunt + + + +
Azkuk + + +
Agawa + + + + +

Awennit :
Tasinwalt (vocabulaire) n tbexsisin ɣer Leqbayel, nezmer ad d-nini deg yittewlen ay
ssexdamen deg tikci n yismawen, d anagraw yemmalen seg tama, ɣer usemyizwer akmam.
Acku yessexdam ittewlan inmaɣrad deg usemmi n tɣawsiwin am yini, talɣa, ... Seg tama-
nniḍen, d anagraw yessexdamen ittewlan-nniḍen, am tadra tarakalant, amek tettmeččay.

4. Amawal uzzig n tbexsisin, tazart akked wayen yerzan taɣult-a


Deg umawal-a uzzig, ad naf irman yerzan tiwsatin n tbexsisin, tiwsatin n tneqlin, tazart
akked yirman i icudden ɣer taɣult-a (tibexsisin d tzart). Iirman-a, d wid ay sseqdacen kan
deg kra n temnaḍin n Leqbayel. Timnaḍin-a, d ti : Irjen, At Mengellat, At Yemmel d At
Jlil. Amahil-a, ur d tasastant taseknawalant (enquête lexicographique), maca d tazrawt
taseknirmant (étude terminographique). Meḥsub irman ay nezrew, d wid ay d-nekkes deg
yidlisen ay nesseqdec (muɣel umuɣ n yidlisen).
Tasnarrayt :
Deg usegzawl-a uzzig, nefren tarrayt n usismel n tewwura yebnan ɣef umyizwer n
yisekkilen n ugemmay. D acu ara tafem deg yal tawwurt? Deg tazwara, ad tafem irem yura
s tira tumrist, tikwal ad tafem nerna-yas-d tira tmamsislant ma mačči yiwen n ususru i
yesɛa, syen tijraḍ-is n tjerrumt (ma d isem, d amyag, ...). S wamek ara tafem tabadut-is
taseknirmant (meḥsub anmek yasɛa deg unnar n tezrawt-a kan). Tikwal, nrennu-yas-d ama

5
d inzi, ama d timseɛreqt, ama d asget... Ur tettafem ara imedyaten deg tbadutin n yal irem.
Ad tafem attal ideg yettuseqdac.
Kra n yisegzal :
SM. ML. : Isem amalay
SM. NT. : Isem unti

MGDWL. : Amegdawal
MGLWL. : Ameglawal
MG. GWT. : Amyag n tigawt
MG. GWT. SWƔ. : Amyag n tigawt aswaɣ
TTL : Attal.

NZ : Inzi
MSFR. Amsefru/ timseɛreqt
SG. : Asget
NT. : Unti

GRW. : Agraw

Asegzawal ameẓẓayan :
Abakur : SM. ML. || Lɣella ay d-tettaǧǧa tbakurt. Ẓer : tabakurt.
Abaxlal : SM. ML. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, lɣella-s d tazeggaɣt, d talebḍant, ẓidet
mliḥ, ɣer daxel werraɣet, ur tt-ttaǧǧan ara d tazart.
Aberkan : SM. ML. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, ur t-nettaf ara s waṭas.Tibexsisin-is
ɣur-sent ini d aberkan, ufayit, ẓidit, ttaǧǧan-tent d tazart, ttxemmiren-tent deg zzit, lhant d
ddwa. NZ. Tabexsist taberkant, ur d-tettuɣal d amellalt.
Aberran [abeṛṛan] : SM. ML. || Yiwet n tewsit n lexrif, ini n lɣella-s d tacebḥant (tamellalt),
d tubṭiḥt, tettmeččay d tibexsisin kan, ur tt-ttaǧǧan ara d tazart. TTL. Tibexsisin n uberran,
ad tent-teččeḍ ɣef cceṭ (icig), ẓidit, ma ɛeṭṭlent xessrent.
Aberzegzaw : SM. ML. || Yiwet n tewsit n lexrif, ini n lexrif-is, d adal mi ara yeww.
Abuɛenqiq : SM. ML. || Yiwet n tewsit n lexrif, lɣella-s d taberkant tmal ɣer tezweɣ, d
timdewwert, ufayet, yesɛa aɛenqiq, ur d-yessemḍay ara zik, yettmeččay d tabexsist kan.
Deg-s sin n lesnaf : aberkan, amellal. D acu kan ssenf-a wis sin, qlil nezzeh. Semman-as

6
abuɛenqiq, ilmend n ujajur (aɛenqiq) i tesɛa lɣella-s. MGDWL. Abgayti /aɛbarqi /
abelɣenǧur / abuɣenqur.
Abuḥercaw : SM. ML. || Yiwet n tewsit n lexrif, Lɣella-s ufuyet, ḥercawet i tnalit.
Aburemman : SM. ML. || Yiwet n tewsit n lexrif, tacriḥt-is d tazeggaɣt am rremman, mi ara
tt-teldiḍ zun d ini n yidammen ay tesɛa.
Abuzeggaɣ : SM. ML. || Yiwet n tewsit n lexrif, ini n lɣella-s imal ɣer tezweɣ. MGDWL.
Azeggaɣ.
Acetwi : SM. ML. || Yiwet n tewsit n lexrif, yessemḍay d aneggaru, deg ccetwa, ini n lɣella-
s tmal ɣer tebrek. Ur yettmagga ara d tazart.
Aɛeqqa n tazart : SM. ML. || Lɣella n tneqlet, mi ara teww, tefser i yiṭij, teqqur, tennejmaɛ s
akufi, tewjed i wučči. MGDWL. Iniɣem, afessas, aḥbub.
Aferrug : SM. ML. || Allal deg waydeg fessren iniɣman. Zeṭṭen-t s uɣanim, s taɣanimt, s
yẓedki, iga am tewwurt, yesɛa taqerruyt ɣer yiwet n tama, ttgen-as imecɛalen (ifassen neɣ
timuqqnin n ujebbuj, neɣ n uslen. MGDWL. Aṭeryis, tadencet.
Afessas : SM. ML. || Ẓer : aɛeqqa n tazart.
Aɣulal : SM. ML. || Aɛeqqa n tazart yeqquren. MGLWL. Arḍab.
Aḥbub SM. ML. || Ẓer : aɛeqqa n tazart.
Akufi : SM. ML. || Taɣawsa deg waydeg jemmɛen tazart, timẓin d yirden. Bennun-t s wakal
deg uxxam. SG. Ikufa. NT. Takufit.
Amextaf [amexfaf] : SM. ML. || Allal s wayes d-lewwin iniɣman. Asɣar akemlan, yesɛa
tackumt ɣer yiwet n tixfet.
Amisur [amiṣuṛ] : SM. ML. || Allal deg waydeg jemmɛen tazart deg ṭṭraḥi. Ad ḍelqen yiwen
n uferrug, ad as-d-ẓḍen deg yal tama aɣanim, ad yuɣal am usenduq ameqqran. SG.
Imisuren.
Aqecwal : SM. ML. || Taɣawsa deg waydeg d-ttawin, lewwin iniɣman, zeṭṭen-t s ujebbuj
neɣ s uɣanim, tga am uqeffu. NT. Taqecwalt. MGDWL. Aswal (taswalt). SG. Iqecwalen.
Aqejquj : SM. ML. || Yiwet n tewsit n lexrif, diri-t i wučči, amzun terka daxel, teččur d
leɣbar, qqaren-as tehbel .
Aqerquc : SM. ML. GRW. || Lɣella n tneqlet i werɛad newwiḍ d tabexsist. MGDWL.
Akarbuɛ.

7
Aqeṭṭar : SM. ML. || Taɣawsa deg waydeg d-lewwin [leggin] iniɣman, ttarran-t ɣef zzayla,
ẓrṭṭen-t s ujebbuj, deg-s snat n teqrinin am ucwari. NT. Taqeṭṭart.
Argal : SM. ML. || Ẓer : urgal.
Argul : SM. ML. || Ẓer : urgal.
Asefsu : SM. GWT. || Aḍlaq, afsar n yiferrugen yennejmaɛen wa ɣef tama n wa, yal tasebḥit
i yiṭij.
Aselṭani : Sm. Ml. || Yiwet n tewsit n lexrif, d aberkan d ameqqran, yesɛa aɛenqud d
aɣezzfan, mi t-tebḍiḍ ad t-tafeḍ yedhen amzun yesɛa zzit.
Asemnenni : SM. GWT. || Ajmaɛ n yiferrugen, wa ɛef wa, yal tameddit, ma tesfa tegnewt,
ama d ageffur.
Asemrureg : SM. GWT. || Asdakkel n tazart yellan deg sin ar tlata n yiferrugen ɣer yiwen n
uferrug.
Aṭeryis : SM. ML. || Ẓer : aferrug.
Ayeɛlawi : SM. ML. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif. Iferrawen-is malen ɣer tebrek, gnen
ɣef uksar, lɣella-s ɣur-s ini d aberkan tesɛa tineqḍin d timellalin, aseklu-ya yezmer lḥal
yekka-d seg temnaḍt n At Yeɛla.
Azanǧar [ajanǧar] : SM. ML. || Yiwet n tewsit n tewsit n yisekla n lexrif, lɣella-s d
timdewwert, berriket mliḥ, tettban-d am wakken temsex, ɣef waya i as-semman azanǧar
(yemzunǧer) tazart-is telha aṭas.
Azkuk : SM. NT. || Yiwet n tewsit n tneqlin, ur d-nettaǧǧa ara tibexsisin, imeqqi-d deg
yimukan anda ulac tezdeg.
Cix : MG. GWT. || Ili, semḍi a lexrif deg yal iger (urti). MGDWL. Nhel.
Ibiɛrus : SM. ML. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, meqqer ma nesserwes-it ɣer yisekla-
nniḍen n lexrif, tibexsisin-is ufayit d timdewwrin zeggaɣit aṭas s daxel.
Ijiɛfer : SM. ML. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, lɣella-s d tazeggaɣt mliḥ, d
timdewwert, ur tt-ttaǧǧan ara d tazart.
Imelwi : SM. ML. || Allal s wayes d-lewwin. Ẓer : amextaf.
Iniɣem : SM. ML. || (1) Tabexsist mi ara teww nezzeh, teɛlulleq-d ɣef tneqlet. (2) Ẓer :
aɛeqqa n tazart.

8
Lerḥayeḍ : SM. ML. || Kra n testatin yemxallafen n tbexsisin, gar-asent : aẓɛic ; abuzeggaɣ
; abuḥercaw ; ... tiwsatin-a n tbexsisin ur d-ssemḍayent ara zik, smenyifen ad tent-ččen d
tibexsisin kan.
Lexrif : SM. ML. GRW. || (1) Lɣella n tneqlin. Ẓer : tibexsisin. (2) Tasemhuyt (lawan) ideg i
d-ttewwant tbexsisin.
Lwetk : SM. ML. || Ẓer : tawrent.
Qecc : MG. GWT. || Fakk a lexrif.
Sqerqec : MG. GWT. SWƔ || Kkes-d tibexsisin tineggura, mi ara ifakk lexrif.
Sslib [ṣṣlib] : SM. ML. GRW. || Ssenf n tbexsisin ur nettewwa ara, ttɣarent, ur ttmeččayent
ara la d tibexsisin la d tazart.
Tabakurt : SM. NT. || Yiwet n tewsit (ssenf) n yisekla n lexrif ay d-yettewwan zik, send
lawan n tbexsisin (lexrif). Yessemḍay deg unebdu, lawan n userwet. Deg-s, snat n tewsatin
: lbakur amellal ; lbakur aberkan. D acu kan, ssenf wis sin, ur yugit ara deg Tmurt n
Leqbayel, qlil wanda ara tafeḍ labakur d aberkan. Tabeqlet-a, tettak-d lɣella snat n tikkal i
useggas. Deg unebdu ad teǧǧ lbakur, deg lexrif tettaǧǧa-d tibexsisin. Ini-nsent imal ɣer
tewreɣ. Tibexsisin n tbakurt, ur wulment ara ad ilin d tazart. MTL. Nniya n tbakurt
yettarwen mertayen i useggas. MSFR. Kkes-as arraw-is; terba-d i wiyaḍ; d acu-tt ay uḥdiq;
ma ur ak-tɣaḍ. D tabakurt. Tafunast-iw timaẓẓagin acḥal, mi as-gezmeɣ yiwet ad d-tuɣal.
D tabakurt.
Tabelluḍt : SM. NT. || (1) Ttejra i d-yettakken abelluḍ. (2) Yiwet n tewsit n yisekla n
lexrif. Lɣella-s, tettkanzi ɣer yiɛeqqayen n ubelluḍ, tessugut-d lḥebb, maca tessemẓay-it-id.
Tabexsist : SM. NT. || Lɣella ay d-tettakk tneqlet. D irem awsiyan (générique). Almend n
yini-nsent, llant tbexsisin ticebḥanin, llant tbexsisin tiberkanin. Mi ara teqqar tettuɣal d
iniɣem. SG. Tibexsisin. MGDWL. Lexrif.
Tabuyeḥbult : SM. NT. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, lɣella-s ufayet, meqqret, mellulet,
tga d timdewwert am teḥbult n uɣrum, rnu ɣur-s, d tusbiḍt cwiṭ, lexrif-is yelha mliḥ, d
aleqqaq, yettmeččay d tabexsist, d tazart, tettkanzi ɣer ubuḥercaw.
Tacamlalt : SM. NT. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif. TTL. Amgud n ucamlal.
Tadekkart : SM. NT. || Taneqlet awtem. Tettaǧǧa-d lɣella ur tettmeččay ara. Ddekkar,
ttruẓun-t-id mi ara yeww, ttɛelliqen-t i tneqlin d tiyugwin (sin sin) deg lawan n tmegra.
Tikwal, tettarew tneqlet aṭas, d acu, ma ur as-ɛellqen ara ddekkar, tesseɣlay lḥebb, ur

9
yettaṭṭaf ara. Ɣef waya ay ttɛelliqen ddekkar, akken ad tetbet tazart. Adekkar, mi ara t-
neldi, ur nettaf daxel abziz am tbexsist. Ay nettaf daxel, d tizit. Tadekkart, am tneqlet.
Tteẓẓun-tt d axalaf, neɣ ttleqqimen-tt deg tneqlet taḥeccadt.
Taḍfayt : SM. NT. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, Yesɛa ini “cendrée”...
Taɛemriwt [taɛemrawit, taɛemrit] : SM. NT. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, tekki deg
ssenf n tɣanimt, lɣella-s d tacebḥant, d talemmast, ẓidet nezzeh, tettmeččay d tibexsisin,
tettmagga daɣen d tazart, tazart-is telha mliḥ, ssawalen-as taɛemriwt almend n lɛerc n At
Ɛmer.
Taɣanimt : SM. NT. || Yiwet n tewsit n lexrif, lɣella-s d tacebḥant, tettmeččay d tabexsist,
d tazart, d netta akk i imucaɛen deg Tmurt n Leqbayel, tella s waṭas.
Tagawawt [tagawat] : SM. NT. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, iferrawen-is gnen cwiṭ
ɣef uksar, lɣella-s ɣur-s ini d adal maca tebberqec, tessemḍay zik, tettqeccic zik.
Tettmeččay d tabexsist, d tazart.
Taɣliḍt : SM. NT. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, tibexsisin-is zurit, ɣur-sent ini d adal,
ur tettqac ara zik.
Tagrurt : SM. NT. || Ẓer : taneqlet. SG. Tugrurin.
Taḥeyyunt : SM. NT. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif : tawtemt, deg teɣzi d talemmast,
ma d awtem ɣezzif. Iferrawen-is meqqrit. Lɣella n uwtem ini-s d adal ma d tawtemt tmal
ɣer tewreɣ, tettmeččay d tabexsist, d tazart.
Talekkakt : SM. NT. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, lɣella-s d tusbiḍt, tettwaččay d
tazegzawt neɣ ttaǧǧan-tt d tazart, yella ulekkak amellal yella ulekkak aberkan.
Talwayt : SM. NT. || Tukksa n yiniɣman seg tneqlin.
Tameɣrust : SM. NT. || Axalaf yeẓẓan d ajdid, werɛad yewwiḍ d taneqlet. SG. Timeɣrusin.
MGDWL. Tagrurt, taneqlet.
Taneqlet : SM. NT. || Aseklu i d-yettaǧǧan tibexsisin. SG. Tineqlin. MGDWL. Tagrurt,
tameɣrust.
Taqirquct : SM. NT. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, lɣella-s mecṭuḥet, d timdewwert,
iclem-is zur, ur tt-ttaǧǧan ara d tazart ɣas akken telha acku meẓẓiyet.
Taqlibt : SM. NT. || Tibexsisin i d-yettawḍen d tineggura. SG. Tiqlibin.

10
Tawrent : SM. NT. GRW. || Taneɣda yettilin ɣef ufessas mi ara yekmen deg tkufit, ẓidet, tga
am ssker aneɣdan nezzeh. TTL. D tibekwin yellan daxel n yineɣem i yettuɣalen d tawrent.
MGDWL. Lwetk.

Taxemrit : SM. NT. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, deg teɣzi ur meqqert ara am
tewsatin-nniḍen, tibexsisin-is ɣur-sent ini d axemri.
Tazart : SM. NT. GRW. || Lɣella n tneqlet mi ara teww, tefser teqqur. MGDWL. Iniɣman,
ifessasen, iḥbuben.
Tazart n lɛula : SM. NT. || Tin ay jemmɛen deg ukufi, i wučči. Ur tt-znuzun ara, texleḍ ur
tefrin ara, texleḍ tin n lɛali d tin ur nelhi deg-s. MGLWL. Tazart n lbiɛ.
Taẓayect : SM. NT. || Yiwet n tewsit n yisekla lexrif, lɣella-s d taberkant, ur tessemḍay ara
zik.
Taẓerẓurt : SM. NT. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, tessemḍay zik, tettqeccic zik, ini n
lɣella-s d aberkan, tettmeččay d tabexsist kan, ur twulem d tazart.
Tiɣbirt : SM. NT. || Mi ara nesdakkel tmanya (8) ar ɛecra (10) n yiferrugen mnennin wa
ɣef wa.
Timeɣrest : SM. NT. || Anasay ttgen-t Leqbayel : mi ara yili yiwen yesɛa lmelk d lɣaba, ad
as-t-yefk i wayeḍ, ad t-yefres, ad t-yeẓẓu d ttjer (tineqlin, tizemrin ...), mi ara d-awḍent i
lɣella, ad ferqen imir-nni, lmelk-nni ɣef sin, acrik ad yawi azgen, bab n lmelk ad yawi
azgen..
Tisemḍit : SM. NT. || (1) Tabexsist ara d-yewwen d tamezwarut send ad d-yaweḍ lexrif.
(2) beddu n tsemhuyt (tallit) n lexrif. NZ. Win yufan tisemḍit, iheyyi tageyyirt. SG.
Tisemḍeyyin.
Tiṭ n tsekkurt : SM. NT. || Yiwet n tewsit n yisekla n lexrif, lɣella-s d tadalt mliḥ, d
talebḍant tmal ɣer yiwet n tama. Semman-as akka imi zeggaɣet daxel am tiṭ n tsekkurt,
teggar-d lḥebb aṭas.
Ṭṭerḥa n tazart : SM. ML. || Adeg iqeɛɛed, d asammer (iwula i yiṭij) anda fesseren tidencin
(iferrugen) n tazart. SG. Ṭṭraḥi n tazart.
Urgal : SM. ML. || Tibesisin i d-yettawḍen send lawan n lexrif. Tineqlin i d-yettaǧǧan
urgalen d ti : aẓayec, azanǧar, tabelluḍt, taɣliḍt, taɣanimt. SG. Urgalen. NZ. Ma tufiḍ
urgalen, ḥeḍru-f lexrif. MGDWL. Argul, argal.
Zdm : MG. GWT. || Sdakkel iferrugen wa ɣef wa akken ad tessed tazart, ad terḍeb.

11
Zzgig : SM. ML. || Iga am tamemt, itteffeɣ-d deg tmiṭ n tbexsist, yettɣar fell-as mi ara yuɣal
d aḥbub.

Umuɣ n yidlisen
Bouamara, K. (2010), Issin. Asegzawal n teqbaylit s teqbaylit, Tizi-Ouzou, l’ODYSSEE.
Boulifa, A.-S. (1913), Méthode de langue kabyle, cours de deuxième année, Adolphe-
Jourdan- Libraire- Editeur, Alger.
Dallet, J.-M. (1982), Dictionnaire kabyle — français. Parler des At Mangellat, Algérie,
Paris, SELAF.
PICAD, E. (1958), Textes berbères dans le parler des Irjen (Kabylie, Algérie), La Typo-
Litho et Jules Carbonel, tome I.

12

You might also like