Bedsiderapportering

Bedsiderapportering är ett steg i riktningen mot personcentrerad vård. Patientens behov och
delaktighet sätts i fokus.
Studier i Sverige, men även i andra länder (USA, England, Italien m.fl) visar att
vårdrelaterade skador (ca 70%) ofta orsakas av brist i kommunikation och vid skiftbyte.
Rapportering hos patienten har visat sig förbättra noggrannheten, gör det lättare att prioritera,
ger en direkt uppfattning om hur patienten mår och gör att man får ett ansikte på patienten
direkt – lättare att komma ihåg.
Ronden blir mer effektiv och flera saker kan involveras i själva överrapporteringen, vilket
spar tid. Samtidigt som man pratar med patienten och kan värdera både verbal samt icke
verbal kommunikation kan man kontrollera/inspektera infarter, dropp, sår, hud osv. Även
utrustning så som ringklocka, batteri till telemetridosa, sänggrindar, vätskelista och
hjälpmedel ses över. Detta skapar ökad säkerhet, personlighet samt kontinuitet och minskar
risken att patienten blir en diagnos istället för en människa.
För att kunna genomföra detta behöver själva överrapporteringen struktureras upp. Ett
lämpligt verktyg att använda sig av är SBAR och möjligen även ett rapportblad med SBAR-
struktur.
Vanligtvis får kvällspersonalen en snabbrapport angående Status och Bakgrund av
sjuksköterskan som lämnar över, för att därefter fokusera på Aktuellt och Rekommendation
hos patienten.
Genomförande:
 Dag-ssk lämnar muntlig rapport på sina patienter med fokus på S och B till
kvällspersonalen som uppdaterar/fyller i sina rapportblad.
Introduktion:
 Hela gruppen går ut till patienterna och dagsjuksköterskan presenterar
kvällspersonalen.
Informationsutbyte:
 Muntlig rapport enligt SBAR med fokus på A och R.
 Genomgång av undersökningar och procedurer under dagen, och framöver
 ADL-status
 Planering
 Vitalparametrar
 Oklarheter reds ut/frågor/förtydliganden
Patientdelaktighet:
 Prata till patienten
 Använd ett språk som patienten förstår, undvik fackuttryck.
 Patienten får bekräfta samt klargöra information.
 Besvara frågor och kommentarer från patienten

Säkerhetsgenomgång:
 Larmklocka inom räckhåll
 Koll av sug, syrgas, batteri mm.
 In- och utfarter
 Dropp, KAD, sond, port, smärta, sår mm.
 Kost- vätskeregistrering, maxdryck, urinmätning
 Hjälpmedel

Exklusionskriterier:
Ibland är rapport tillsammans med patienten olämplig. Den muntliga rapporteringen sker då
på samma sätt med hjälp av SBAR, men ej tillsammans med patienten. Den kliniska
bedömningen görs som vanligt hos patienten.
Exempel på exkluderande orsaker:
 Icke svensktalande patient.
 Demens/konfusion
 Intox
 Kraftigt nedsatt hörsel
 Patienten vill inte
 Patienten ska-/är på undersökning
 Patient med särskild sekretess på flersal
Övrigt:
 Anhöriga deltar utifrån patientens samtycke
 Känslig information rapporteras kortfattat på expedition eller liknande.
Svårigheter med BSR
En del patienter är fortfarande passiva i sitt förhållningssätt och måste då aktivt bjudas in till
konversationen.
Vissa patienter har mycket de vill ta upp och kan även avbryta/bromsa rapporten och vi måste
lära oss hur vi styr konversationen (men tänk på att det är ett viktigt behov patienten har). Vi
spar in tid på annat!
Vi behöver träna på att inte använda fackuttryck, för att patienten skall förstå.
Patienten upplever att personalen pratar över huvudet på hen.
Studenter/elever samt nyanställda/introduktioner bör inte korrigeras inför patienten eftersom
patienten då kan känna sig obekväm.