Beatrice.Gustavsson.GBQ275.Läslogg.4.

Läslogg 4
Henry Jenkins artikel The Revenge of Original Unicorn:Seven Principles of Transmedia
Storytelling (Well, Two Actually. Five More on Friday) (2009) och Carlos A. Scolari artikel
Transmedia branding: Brands, narrative worlds, and the mcwhopper peace agreement
(2018).

Beatrice Gustavsson

Datum: Måndag 11 april - 2022

Program: Filmproduktion för reklam och information.
Kurs: Reklamfilmsproduktion. GBQ275
Institutionen för kultur och samhälle, Högskolan Dalarna.
Kursansvarig: Joakim Hermansson

1
Beatrice.Gustavsson.GBQ275.Läslogg.4.

Läslogg 4 - Transmedia
Denna läslogg förhåller till artikeln The Revenge of Original Unicorn:Seven Principles of
Transmedia Storytelling (Well, Two Actually. Five More on Friday) (2009) av Henry Jenkins
samt Carlos A. Scolari artikel Transmedia branding: Brands, narrative worlds, and the
mcwhopper peace agreement (2018). I texterna talar författarna om strategier och
varumärkens påverkan genom transmedia. Transmedia motsvarar en informationsbank kring
exponering i på olika medieplattformar. Fenomenet Transmedial storytelling uppkom till
effekt av Jerkins analys av fankulturer och dess påverkan på varumärken. Dagens
digitalisering har fört med sig avgörande relevanta strategival för att anpassa sig till sin
publik. Till skillnad från tidigare där medierna skapade ett lägereld samhälle där publiken
centrerades kring samma enfärgade medier och dess information är dagens publik bredare då
alla bär runt på uppkopplade mediaformat. Trots det är konkurrensen mycket hårdare då
publiken själva skapar egna media intressen (Scolari, 2018, s 2-3). Det medför att företag och
varumärken behöver anpassa sitt narratologiska förhållningssätt. Varumärken har oftast sin
egen bakgrund, ursprung och historia som förespråkar sina värderingar och storytelling är ett
användbart verktyg för att definiera företagets position. Dagens strategier lyfter flertalet
metoder som kan användas i reklam för att lyfta varumärken och dess budskap. Dessa
strategier är platsbaserad, stadsbaserad, karaktärsbaserad, tidsbaserad, expertis baserad och
materialbaserad narrativ. För vår produktion kan de två förstnämnda strategierna vara
effektiva. Genom att arbeta med semiotik och publikens konnotation och dennotation kan
stadsbaserad narrativ öka publikens emotion för filmen. Exempelvis placera en dalahäst i ett
fönster eller visa ett landmärke. Vi vet om att våra filmer kommer spelas på olika plattformar
och med hjälpa av platsbaserad narrativ kan effektiviseringen i postproduktionen anpassa
filmerna bra. En film som är effektiv på Stadsbibliotekets hemsida, en för deras sociala
medier och den tredje väl anpassad för falu kommun skärmar i centrum (Scolari, 2018, s 6-9).

Jenkins skriver om spridbara kontra borrbara medier (2009). Borrbara medier uppmuntrar
tittaren att fördjupa sig i informationen som framställs medans spridbara medier
sammanfattar berättelsen utan någon nödvändig efter fördjupning. Detta är något som vi i
produktionsteamet kan tänka på är att hitta en balans mellan dessa förhållningssätt för att
attrahera målgruppen. Genom att skapa ett spännande narrativ som är förståeligt för
målgruppen kan vi uppmuntra publiken att vilja gräva djupare i storyn både intresset i själva
filmen och vad dem tar med sig efteråt. Med det sagt vilka gå vidare till Stadsbiblioteket och
ta reda på exempelvis deras öppettider eller event. Jenkins talar även om multipublicitet, ett
element som varumärken använder sig av för att exempelvis skapa film kampanjer för att nå
ut till bredare målgrupper. Det kan även handla om filmer som publicerar alternativa
återberättelser för att tillfredsställa mottagarens efterfråga. Detta ser jag som en bekräftelse på
att vårt beslut om att smalna av vår primära målgrupp var bra.