Hemtentamen

BY154D, 5 hp (provkod
1701), 2020-06-03, kl.
09.00-14.00
Byggd miljö: Stadsutveckling

Kursansvarig:
Robert Hrelja

Instruktioner:
Tentan består av 6 frågor. Svara utförligt och detaljerat på varje fråga och
koppla dina reflektioner till den litteratur som frågorna bygger på. Ange
ditt fullständiga namn, kurs i sidhuvudet, och sidnumrera.

Maxpoäng på tentan är 33, maxpoäng för varje fråga är angivet inom parentes.
För godkänt krävs motsvarande 19p, för väl godkänt krävs motsvarande 29p.

Lycka till!
1. Karaktärisera livet i industrialiserade städer för olika samhällsklasser under
slutet av 1800-talet i Europa. Ge en generell beskrivning som omfattar
fysiska miljöer (t.ex.olika stadsdelar, byggnader, offentliga utrymmen, gator),
sociala förhållanden (t.ex.arbete, familj, bostäder, politiska rörelser) och
ekonomiska förutsättningar (t.ex.tillväxt, löner, ekonomiska system). Ge
exempel på förhållanden som pekas ut avförfattare från perioden: Engels,
Olmsted och Howard (5).

2. Jane Jacob är kritisk till efterkrigstidens planering, som hon anser har skapat
enformiga, oattraktiva och dåligt fungerande städer. Beskriv de
planeringsprinciper för mångfald som Jane Jacobs förespråkar för att skapa
attraktiva och levande städer (5p).
3. Trots att Jane Jacobs och Yvonne Hirdmans böcker har olika
utgångspunkter har de en rad gemensamma ståndpunkter. En gemensam
kritik de framför handlar om den roll som experter har haft i planeringen.
Vilka likheter finns mellan hur Jacobs och Hirdmans böcker beskriver
experternas roll och deras ambitioner att forma samhället och staden genom
planeringen? På vilket sätt menar Jacobs och Hirdman att expertplaneringen
har varit problematisk i stadsbyggnads- och samhällsplaneringen? Ge
konkreta exempel med utgångspunkt i litteraturen (6p)

4. Enligt Hirdman kom hemmet, familjen och kvinnorna att spela en betydelsefull
roll i moderniseringen av Sverige och folkhemspolitiken. Vad avses med
begreppet ”det lilla livet” och hur förhåller det ”det lilla livet” till begreppet
”det stora livet”? Varför fick familjen en så central roll i folkhemsbygget enligt
Hirdman? Vad menar Hirdman med uttrycket ”kvinnorna som bärare av det
moderna”? (6p)

5. Kostof är kritisk till tanken på att det finns ”oplanerade”, spontant

uppkomna och organiskt framväxta städer (det som ibland kallas för ”ville
spontane”). Istället menar han att städer alltid formas av människors
förmågor, förutsättningar och idéer. Med andra ord menar han att alla städer
är planerade. Ändå finns det ju städer som verkar organiska och oplanerade.
Vilka olika orsaker menar Kostof ligger bakom att planerade städer kan se
oplanerade ut och organiskt framväxta? (5p)

6. Enligt Kostof är rutnätsstaden den mest vanlig form av stadsstruktur och

har använts av flera olika ”planeringsskolor” för olika syften. Redogöra de
olika syfte/funktioner och form av rutnätsstaden genom tider från antiken
till modernism”. (6p)