Jonas R Bylund Urbanalys

RAPPORT OFFENTLIGA RUM OCH STADSEKOLOGI

Jonas R Bylund 2001Urbanalys / Borg & Co

Jonas R Bylund Urbanalys

RAPPORT OFFENTLIGA RUM OCH STADSEKOLOGI

INLEDANDE VERSIKT .............................................................................................................................. 2 SAMTIDA TEMAN I DEBATTEN OM OFFENTLIGA RUM BLAND SAMHLLSVETARE ........... 3 Det skolande idealet: Offentliga rum som en del av den offentliga sfren................................................ 3 Det underhllande idealet: Konsumtion och Disneyfiering ...................................................................... 5 NYGAMMAL URBANISM .................................................................................................................................. 9 STADSEKOLOGI, STADSPLANERING OCH HLLBAR UTVECKLING ........................................ 12 Ekostaden: En ny ledbild....................................................................................................................... 13 Konsensus om frttning eller? ............................................................................................................... 15 Kritiska Rster ......................................................................................................................................... 16 SAMMANFATTNING ....................................................................................................................................... 16 REFERENSER ............................................................................................................................................... 19

Jonas R Bylund Urbanalys

Inledande versikt
Rapporten r huvudsakligen uppdelad i tv avdelningar: Offentliga rum dels i ett socialt politiskt och dels i ett stadsekologiskt perspektiv. De tv diskurs-sfrerna har hittils (och fortstter antagligen ett tag till) haft relativt tta skott mellan varandra och gemensamma teman dryftas inte i relation till granndebatten. Den frsta avdelningen redogr allmnt och vergripande fr centrala teman i debatten om offentliga rum bland samhllsvetare. I debatten finns dels teoretiserandet om vad det offentliga rummet betyder fr det civila samhllet och medborgaren, dels kritiken om att de offentliga rummen erstts med rum som koncentrerar medborgarens medvetande p materiell konsumtion och rdsla fr andra grupper i samhllet. Avdelningen avslutas med en liten runda kring (postmodern) stadsplanehistoria och urban design d detta r relevant fr rapportens andra avdelning. Den sedan sextiotalet framvxande trenden och kritiken mot den modernistiska stadsplaneringen r idag tongivande bland mnga planerare, inte minst i Europa. Den andra avdelningen ger en grundredogrelse eller en kartskiss fr den generella linjen inom stadsekologi. Tyngdpunkten ligger p vilka vgar stadsplanering och urban design kan ta fr att frverkliga stadens del i mlen kring det hllbara samhllet. I debatten r alla verens om att det r stderna som r krnfrgan fr det kommande rhundradet - om vi globalt sett skall klara av ett balanserat resurshushllande, Agenda 21 osv. Den nya ledbilden Eko-staden, frsken att planera ekologisk hllbarhet och livskvalitet i den urbana offentliga rummet, ges drfr en kort genomgng. Kritiskt i eko-diskursen r p ett makro-plan frgan om stder br frttas eller inte. Sammanfattningen ger lsa kopplingar mellan de tv annars isolerade diskurserna och lsa spekulationer om mlkonflikter som kan uppst.

Jonas R Bylund Urbanalys

Samtida teman i debatten om offentliga rum bland samhllsvetare

Debatten om offentliga rum var vldigt het under nittiotalet och r det fortfarande, men i facktidskrifter och bland referenser till monografier var det en topp d. ven om debatten r eller var relativt spretig och rtt snrig helt enkelt - teoretiska stridigheter kunde ha hrfina skillnader har jag frskt peka p debattens krnfrgor. I den hr texten ges inte plats och rum ngon teoretisk distinktion och de anvnds i stort sett synonymt. Det gr att urskilja tv generella riktningar i debatten: De texter som diskuterar vad det offentliga rummet borde vara och de som beskriver verkligheten och i vilken riktning utvecklingen gr. Efter den uppdelningen kan man sga att det finns en dikotomi i teoretiserandet p omrdet. Light och Smith beskriver kategoriserar dem som det skolande respektive det underhllande idealet.1 Det skolande idealet tar upp den medborgerliga identiteten medan det underhllande idealet stller frgor om hur de urbana kulturerna och stadens identitet utvecklas.

Det skolande idealet: Offentliga rum som en del av den offentliga sfren Frst och frmst r avgrnsningen av begreppet viktig eftersom offentligt rum (public space) i en vid definition inte r ngot annat n ett rum dit alla medborgare enligt lagen har tilltrde. Engelskans public omfattar i debatten oftast bde offentlig och allmn, medan det p svenska kan leda till missfrstnd i debatten. Utan att underska saken nrmare i Svea Rikes lagtexter s vgar jag mig p distinktionen enligt fljande: Allmn plats r platser dit vem som helst har tilltrde, medan offentliga platser (ven om ordet hnvisas till stats- och frvaltningsrtt i SAOL) kan vara privatgda men att man samtidigt r offentlig i offentligheten men inte p allmn plats. Jag anvnder offentlig till skillnad mot privat fr att frenkla versttningen frn engelska och fr att de politiska dimensionerna i debatten inte skall g frlorade. I en ngot snvare definition r offentliga rum som begrepp de rum dr medborgarna samlas fr att formera och representera sig som en offentlighet: It is in this sense that, in 1989, Wenceslaus Square, the Brandeberg [sic] Gate, and, abortively, Tianmen Square were public spaces in a way that, say, Yellowstone Park was not.2 De offentliga rummen har som uppgift att fostra medborgaren i en demokratisk form genom att vara ett forum fr och lyfta fram mnen fr politisk debatt.3 De r bokstavligen de rum dr de

1 2 3

Light och Smith 1998: 5. Ibid: 3. Ibid: 2.

Jonas R Bylund Urbanalys

flesta av oss mter mngfalden, de r vardagliga och ptagliga, ett medium som vi passerar nstan varje dag och som drfr speglar samhlleliga frndringar. Detta, menar Light och Smith, gr erfarenheten av det offentliga rummet till kopplingen och det som avgr meningen med abstraktioner som monetr politik, medborgerliga rttigheter och ansvar, nationell identitet, flyktings- och invandrarpolitik, osv. Offentliga platser r the citizens testing ground of social theories and political ideals.4 Den urbana slagsidan i debatten visar sig tydligt d till exempel Holston och Appadurai framhller att stder r medborgarskapets katalysator och den strategiska arenan fr utvecklandet av identiteter inom ramen fr det demokratiska civila samhllet. Stadens gator r platsen dr olika aktiva ingredienser blandas fr att producera bde progressiva och reaktionra politiska rrelser.5 ven om stdernas roll frndras i den globala ekonomins fotspr (dr en grupptillhrighet eller identitet kan referera mer till transnationella ntverk n till en lokal nationell (platsbunden) identitet) s finns det ngot, ndvndigt men inte tillrckligt, oreducerbart och overfrbart, anser Holston och Appadurai, med the citys public street and square for the realization of a meaningfully democratic citizenship. If we support the latter, we may have to do much more to defend the former.6 Det skolande idealet r ett politiskt identitetsbyggande ochh skall fra individen in i ngon form av social gemenskap och moraliskt stllningstagande. Omformulerat ses den offentliga platsen, har vi sett ovan, som ett verktyg fr ett substantiellt (ifrga om moral och socialt perspektiv) demokratiskt medborgarskap. Det r ett normativt ideal och hrleds ofta ur Habermas teorier om den offentliga sfren i det civila samhllet, vilken is best imagined as the suite of institutions and activities that mediate the relation between society and the state.7 Som del av den offentliga sfren, dr alla mjliga sociala formationer idealt borde/skall kunna ha tillgng till samhllets maktstrukturer, representerar det offentliga rummet den fysiska plats dr medborgarnas sociala interaktion och politiska aktivitet sker.8 Mnga frsvar fr de offentliga platserna i stder tar som utgngspunkt det antika Atens Agora fr dess nstan mytologiska roll som demokratins fdelseplats i vsterlandet. Agora var torget och marknadsplatsen dr medborgaren kunde rra sig mellan grupper och diskutera stadens
4 5 6 7 8

Ibid: 13. Holston och Appadurai 1996: 188. Ibid: 202. Mitchell 1995: 116. Ibid.

Jonas R Bylund Urbanalys

politik.9 Men i bilden av Agora som fret till det civila samhllets offentliga plats finns ocks den komponent som idag kommenteras och kritiseras hrdast utifrn det normativa idealet. Frgan om vem som definieras som medborgare och har tilltrde till den offentliga platsen: Although women, slaves, and foreigners may have worked in the agora, they were formally excluded from the political activities of this public space.10 Givet att den offentliga platsen r viktig i ett medborgarskapande avseende blir det allts en politiskt laddad frga om vilka som tillts anvnda platsen och hur platsen definieras.

Det underhllande idealet: Konsumtion och Disneyfiering I mnga geografers, arkitekters, antropologers och statsvetares gon hller idealet som beskrevs i avdelningen ovan p att frsvinna, de skriver ofta om det offentliga rummets erodering. I dess plats kommer en annan sorts rum med en egen logik. Ett av mnga begrepp fr dessa rum kommer frn Marc Aug, som postulerade att: If a place can be defined as relational, historical and concerned with identity, then a space which cannot be defined as relational, or historical, or concerned with identity will be a non-place.11 Icke-platserna omdefinierar individen som rr sig genom dem till en konsument. De ickeplatser som existerar idag r fretrdesvis spaces formed in relation to certain ends (transport, transit, commerce, leisure)12 Dessa rum r rationaliserade och effektiviserade, genom form efter funktion och tydliga instruktioner, konsumtionsytor fr kommoditeter som livsstil och livsmedel osv. De gr inga referenser till ngon kollektiv social eller politisk gemenskap frutom kollektivt konsumerande och frflyttning. Highways, airports, supermarkets, cash dispensers and computers lead to a solitary exercise of social life13 Frutom de rena icke-platserna ppekar Aug att varje plats innehller mjligheten (eller risken) att bli en icke-plats. De frhller sig som motsatta poler till varandra14, och i ett givet rumoch tid-avsnitt finns det en strre eller mindre grad av icke-plats. Detta implicerar att icke-platserna kan vxa p bekostnad av platser i staden, och inte bara som flygplatser, motorvgar och shoppingcenter i utkanten av stderna.
9

Se Sennett 1994: 33. Mitchell 1995: 116. Aug 1995: 77-78. Ibid:94. Aug 1996: 82. Aug 1995: 79.

10 11 12 13 14

Jonas R Bylund Urbanalys

I icke-platsernas anda, men inte uteslutet medvetenhet om historia och sin identitet, frndras mnga offentliga rum i staden under post-industrialismens eller post-fordismens utbredning. Utvecklingen gr idag, anser Michael Sorkin, mot cyburbia, ett internationellt rum som omvandlar stder bit fr bit, dr platser slukas av ett stt att leva.15 Cyburbia knnetecknas bland annat av uppluckrandet av banden till ngot specifikt rum och upplsningen av stabila relationer till lokala fysiska och kulturella geografier. Det r en plats som blir ageografisk nr Globalized capital, electronic means of production, and uniform mass culture abhor the intimate, undisciplined differentiation of traditional cities.16 Hri ligger kritikens krna: Stadens metamorfos till temapark eller Disneyfiering - den simulerade staden, dr ytan vill ge sken av tradition och en historisk urbanitet. ven om Disneyland och dess avarter i stadsmiljn r skolande, s r det fel lroplan. Det handlar mer om att konsumera staden och den offentliga platsen n att ta den i ansprk som sin egen och fr politiska ndaml. Omvnt kan man sga att det fr stadens styrelse (politik och sahllsplanering) handlar om att slja in stadens offentliga rum till medborgaren, nationella och transnationella nskvrda fretagslokaliseringar att locka till sig business fr stadens positionering i den globala ligan. Stadens skattebas r en av grunderna, men ocks de inkomster turism ger direkt och genom att stadens nringsliv gynnas.17 Turism r inte fel i sig (enligt det politiska perspektivet, kanske finns det snarare ekologiska och resurshushllningsargument), men i debatten anses det ofta som problematiskt nr regenerationsstrategier av offentliga platser mer och mer krver s kallade public-private partnerships (se nedan s. 7) fr att klara finansieringen av upprustningen. Den privata sidan (privata intressen) rycker fr det mesta undan den demokratiskt skolande principen till frmn fr sin konsumtionslogik. Zukin har, i en kommentar till Bryant Park Restoration Corporation i New York, beskrivit det som pacification by capuccino.18 I det hr sammanhanget har marknadsfringen av staden som en global plats kat dramatiskt; every place wants to be someplace, and some places wants to be world cities.19 Kritikerna anser att positioneringen r likriktande och innebr en kommodifieringsprocess av staden. Stadsrummet blir kommodifierat inte bara med avseende p tomtoch fastighetsspekulation. Robin kommenterar marknadsfrare och marknadsfring av staden som
15 16 17 18 19

Michael Sorkin 1992: xi-xv. Ibid: xi. Se Zukin 1995; Hall 1996: ff. 401-23; Castells 2000: 563. Zukin 2000: 137. Cochrane och Jonas 1999: 145.

Jonas R Bylund Urbanalys

produkt: It is a question of distinction in a world beyond differenceThe particularity and identity of cities is about product differentiation; their cultures and traditions are now sustained through the discourses of marketing and advertising.20 Ursprunget till detta fenomen, menar Light och Smith, r vrldsutstllningarna kring det frra sekelskiftet och framt, detaljhandeln och restauratrer som skapar bekvmare och underhllande ytor fr att locka till sig kunder till sina produkter som r identiska med andra entreprenrers, och filmpalats och njesparker (dr Las Vegas kan nmnas som ett ultimat exempel p svrigheten att skilja mellan temapark och genuin stad21). De menar att [t]he urban expectations and architectural ideals of the majority of consumers in the developed world have been shaped by these spaces, and by an entertainment industry that has taught them to desire environments that are stimulating, vivid, and safe.22 Vilket leder till en fixering vid skerhet, med vervakning, manipulation och nya former av segregation p kpet. Koskela har kommenterat och komprimerat den gngse kritiken med avstamp i elektronisk vervakning fr att mota bort onskade i rena konsumtionsrum (spaces of consumption): En persons utseende antas reflektera dennes frmga att konsumera. Allts lper den som inte faller innanfr mallen risken att motas bort endera uttryckligen ombedd eller genom ett o-vlkomnande. Konsumtionsrummen blir drigenom estetiserade genom exklusion och den urbana erfarenheten blir renad (purified): The erosion of public space will increasingly spread from malls to open publicly owned urban space. The controlled spaces which signal exclusion will no longer be restricted to particular private premises.23 Nr offentliga rum vervakas av kameror s ger det effekten av ett kat normaliserande (jag skulle tolka det till och med som pacificerande) av de redan normala, nr vervakningen multiplies the effect of social norms which contribute to controlling behaviour.24 ven om vervakningen av offentliga platser frebygger brott, s gller det mestadels egendom: There is much less evidence to show that cameras would reduce violent crime, such as battery and sexual violence. Sexual offences, in particular, are most common in places that are rarely monitored, such as parks, suburban areas and private space.25 Den kade vervakningen leder det ocks till en frsvarets onda cirkel: Medan kade skerhetstgrder kan f vissa
20 21 22 23 24 25

Robin 1993: 306. Se, fr en positiv syn p temat, Venturi et al. 1977. Light och Smith 1998:5. Koskela 2000: 246. Ibid: 253. Ibid: 246.

Jonas R Bylund Urbanalys

mnniskor att knna sig skrare, skapar de ocks kad rdsla, rasistisk paranoja och misstroende bland mnniskor.26 En klassiker i debatten, Mike Davis City of Quartz, har ocks kommenterat hur fear proves itself: The social perception of threat becomes a function of the security mobilization itself, not crime rates.27 Faran med detta rum, med cyburbia eller utbredningen av icke-platser, menar Sorkin, r att intimiteten frsvinner. Nr det offentliga rummet fr en annan betydelse, genom temaparkens visioner, blir substitutet till det demokratiska offentliga rummet en frnvaro av fattiga, smuts och det som dagligen pminner oss om tillstndet i samhllet. Inte fr att problemen r lsta utan fr att de inte fr ta plats.28 Processen omdefinierar den demokratiske medborgaren frn dialogfrande och debatterande till vervakad konsument anser allts kritikerna. Detta anser mnga hnga ihop med det kade privata vertagandet eller gandet av offentliga rum, att privatiseringen betyder bde that they [publicly owned spaces] were being sold to private owners and that their forms and meanings were being shaped by private interests.29 Hr kan man ocks nmna den s kallade Public-privatepartnership-trenden inom stadsbyggande som en huvudfaktor, vilket fr det mesta innebr att staten eller staden (den offentliga sektorn) gr upp med privata intressen fr att renovera eller bygga nytt p allmnt gd mark, dr marken inte sljs men nd kontrolleras av privata ekonomiska intressen. En annan del har fenomenet gentrifiering, ocks kallat lyx-sanering, dr stadsdelar blommar upp genom att ngra vlmende flyttar in ett omrde och driver upp priser p bostder, matvaruutbud, restauranger och drigenom frdriver de som inte lngre har rd att bo dr (ofta romantiserade som arbetarklass, konstnrer och studenter) men som ironiskt nog gav den atmosfr som lockade till sig de frsta gentrifierarna. Exempel: Stockholm Vasastan p sjuttiooch ttiotalen, Sdermalm p nitiotalet; Berlin Prenzlauer Berg; och stora delar av New Yorks nedre Manhattan, Boston osv.

26 27 28 29

Ibid: 247. Davis 2000: 195. Sorkin 1992: xv. Kilian 1998: 117.

Jonas R Bylund Urbanalys

Nygammal urbanism Den generella trenden inom stadsplanering och arkitektur kan kallas postmodern urbanism, jag fredrar att kalla den nygamla urbanismen den r inte alltid s post-modern som den verkar vid frsta gonkastet. Detta paradigmskifte r inte oviktigt nr det gller hllbarhetsdebatten och stadsekologi, speciellt den nya ledbilden fr Ekostaden (se nedan). Inom arkitektur och stadsplanering har begreppet stadsmssighet de senaste decennierna varit centralt i den postmoderna svngningen.30 Det som kallas den nya urbanismen kom i form av motkoncept till vad kritiker bland stadsplanerare och arkitekter ansg vara modernismens ursprade eller misslyckade stadsbyggande.31 Reaktionen mot modernismen (funktionalismen, international style och Congrs International dArchitecture Moderne, (CIAM)) p sextio- och sjuttiotalen vnde sig frn dess ansprk p universella lsningar av den urbana miljns problem. Platsens identitet mot en universal modell blev en nyckelfrga fr stadsmssigheten. Universalism och konformitet associeras av postmodernisterna med stadens kris och de postmoderna lsningarna r koncept fr att ter framkalla urbanitet - about recovering a lost sense of territorial identity, urban community and public space. It is a kind of return to (mythical) origins.32 Detta mytiska ursprung fanns i den preindustriella staden. I Europa, till skillnad mot USA dr kritiken riktades mot enskilda byggnader och frortsbebyggelse, frskte man formulera en urban vision. Fr den inriktning som kom att kallas neorationalism blev idealet att terskapa staden som ett fundamentalt livsrum terupprttandet av stadsformer som gatan, arkaden, torget, grdsplanen, kvarteret, krnan, knuten och s vidare. De ville byta ut modernismens modell mot typer: In contrast to the model, which is a universal product in neutral space, the pre-industrial type is an architecture conceived in relationship to its historic, geographic, and economic context.33 Brderna Rob och Lon Krier r tv centrala gestalter i den nya urbanismen. Neorationalismens urbana ambitioner utvecklades under 70-talet till The Movement for the Reconstruction of the European City. Startskottet till rrelsen gick 1968, i samklang med den

30 31 32 33

Rdberg 1997: 106. Ellin 1996: 1-10. Robin 1993: 304. Fast the recourse to types probably also revealed a nostalgia for the time when architects did not design

for mass society, but for a small elite with large coffers, a nostalgia for an apocryphal moment when architects did not need worry about maintaining a livelihood or justifying their work; Ellin 1996: 11.

Jonas R Bylund Urbanalys

10

allmnna upprorsstmningen, och den blev bde symptom och symbol fr missnjet med efterkrigstidens stadsutveckling och legitimitetskris inom stadsplanerarkren.34 Det finns klara kopplingar mellan rekonstruktionen av den Europeiska staden och en av den postmoderna stadsplaneringens stora ikoner: Jane Jacobs. Hon bedrev i en klassisk skrift35 frn sextiotalet ett korstg mot funktionalismen i USA, hon ansg att den hade ddat stadslivet och hon ville terinfra den urbana livskvalitn. Hall har kondenserat Jacobs recept fr bra stadskvarter eller urbanitet: 36 [It] amounted to keeping the inner city neighbourhood more or less as it was before the planners had got their hands on it. It should have mixed functions and therefore land uses, to ensure that people were there for different purposes, on different time schedules, but using many facilities in common. It must have conventional streets on short blocks. It must mix blocks of different age and condition, including a significant share of old ones. And it must have a dense concentration of people, for whatever purpose they are there, including a dense concentration of residents. Jacobs ider tillsammans med den nygamla urbanismen bland arkitekter och stadsplanerare har numer ftt ett brett genomslag i den europeiska planerardiskursen - de r politiskt korrekta. Hall kommenterar ocks ironin i att Jacobs kritik och lsningar lt bra fr hennes medelklass lsekrets och att resultatet tjugo r senare var yuppifieringen av staden, vilket idag brukar nmnas som gentrifiering.37 nnu en kritik mot Jacobs frslag handlar om trygghetsknslan p gatan och konsekvenserna (som inte direkt kan sgas vara hennes fel). Jacobs fresprkade att eyes on the streets, att det finns ngon eller att alla i kvarteret hller ngon uppsikt ver gatorna frmjar trygghet och motar bort brottslighet. Detta tog Oscar Newman upp nr han beskrev arkitektoniska strategier fr att minska brottsligheten i bostadsomrden bland annat38, vilket enligt mnga kommentarer var en stor orsak till fixeringen vid vervakning och rensningen av det offentliga rummet:39

34 35 36 37 38 39

Ibid: 14-16 Jacobs 1991 (1962). Hall 1996: 235. Ibid. Se Newman 1972. Kilian 1998: 119.

Jonas R Bylund Urbanalys

11

Jacobs eyes on the streets, especially as developed in Oscar Newmans influential Defensible Space, becomes less the empowering activity of a community and more the repressive surviellance of the panopticon. The goal becomes to fill the streets with normal users and thereby eliminate undesirables.

Jonas R Bylund Urbanalys

12

Stadsekologi, stadsplanering och hllbar utveckling

Mackensen menar, vergripande, att bde en hgre materiell levnadsstandard och den kande fattigdomen idag ger ett energiutnyttjande och miljfrstring (i allmnhet?), och att detta mrks och sker frmst i stder.40 Det gller att skapa eller inkorporera ett nytt planeringsparadigm, ven om medvetandegrandet har pgtt sedan sextiotalet, eftersom Planering [i stort, inte bara stads-] r i planeringsteorin framfr allt inriktad p tillvxt och social frdelning. Om fokus i stllet [sic] riktas mot miljfrgan blir mnniskans frhllande till naturen det primra, tillsammans med frgan om balansen mellan nu levande och kommande generationer.41 Men miljfrgan har ftt ett genomslag i planeringsteorin det senaste decenniet, ven i stadsplaneringen. Clark pekar p den urbana situationen som frutsps: En extrapolering av nutida trender (gjord 1996) ger att mngden mnniskor som bor i stder kommer att ha dubblats vid r 2025, till runt 64 % av vrldsbefolkningen (47% kommer att vara i utvecklingslndernas stder). Med tanke p den prognsticerade befolkningstillvxten finns det, enligt Clark, mnga frgor men inga rimliga/plausibla svar p hur det skall g till med tanke p frsrjning, och vilka effekter det fr lokalt och globalt: The debate on sustainability is comparatively new and is strongly infused with speculation and conjecture.42 Clark redogr fr tv generella problemniver som hllbar utveckling av stder har uttryckts p:43 Globalt, stdernas utarmning av globala resurser och avfallshantering, den aggregerade effekten av deras ekonomiers produktion och deras invnares konsumtion. Lokalt, stadslivet undermineras inifrn p grund av verbelastning/verbefolkning (congestion), froreningar, avfallstillvxten och av detta fljande sociala och ekonomiska konsekvenser. Wittig et al. identifierar sin sida sex specifika svrigheter inom ekoplanering:44
40 41 42 43 44

Vrdering och mlsttning.

Mackensen 1998: ff. Orrskog 1993: 37. Clark 2000: 580-82. Ibid: 583-83. Wittig et al. 1998: 406.

Jonas R Bylund Urbanalys

13

Planeringsmnets komplexitet: Kompetens och det r ett syntesmne. Ekonomiska/nringslivets intressen. Det regionala och verregionala ntet Kontexten. Planrummets kommunala differentiering. Den historiska komponenten: Vxlande ledbilder fr stadsbyggande.

Wheeler menar att det r omjligt att sga vad som konstituerar en hllbar stad (sustainable city), givet den omfattning stder r inbddade i den globala kontexten. Det r mer meningsfullt att tala om stder som rr sig mot hllbarhet.45 Huvudriktningarna han ger fr denna rrelse r:46 Kompakt och effektiv markanvndning Minskat bilanvndande, bttre tillgnglighet Effektivt resursutnyttjande, mindre froreningar och avfall Restaurering av naturliga system Bra bostder och bostadsomrden En hlsosam socialekologi En hllbar ekonomi Samhlleligt (community) deltagande Bevarandet av lokal kultur och visdom

Wheeler ser relationen mellan hllbarhet och livskvalit (liveability) som primr och hans checklista vver ihop de tv mlsttningarna till en definition p urban hllbarhet fr att undvika mlkonflikter.

Ekostaden: En ny ledbild Politiskt-ideologiskt r ledbilden en produkt frn den grna rrelsen och konceptet r luddigare formulerat n modernismens ledbild om den nya staden i brjan av 1900-talet.47 Men vergripande r ledbilden en modifikation av den korta vgens stad tillsammans med den sociala Stdte der

45 46 47

Wheeler 2000: 439. Ibid. Lichtenberger 1998: 20.

Jonas R Bylund Urbanalys

14

gleichen Nutzungs- und fairen Lebenschancen.48 Konceptet hrleds ur Rio-konferensen 1992 och Agenda 21. Fr Europas del gller den av EU framtagna Grna boken om stadsmiljn (The Green Paper on the Urban Environment (1990)), vars huvudslutsatser r att linjer eller program (policy) mste ha ett holistiskt perspektiv: Integrera miljhnsyn i stadsplanering, transportplanering, historiskt bevarande, byggnadsdesign, energihushllning och sociala initiativ varje omrde mste ta med milj dimensionen.49 Den europeiska modellen har hllbarhetsdefinitionen: Nachhaltige Entwicklung wird als Verbesserung der Lebensqualitt innerhalb der Tragfhigkeitsgrenzen der kosysteme beschreiben.50 Wittig et al freslr fem principer fr den nya ledbilden:51 Skyddet av alla livsmedier (Lebensmedien): Luft, mark, ytvatten och grundvatten mste genom vervakning, frebyggande och sanerings tgrder i hgsta mjliga grad frhindras frn vidare frstrelse och frorening, p grund av deras livsviktiga funktioner fr alla invnare i staden. Reduceringen av energiinsatser: Minskad energianvndning bidrar i hg grad till att minska belastningen p miljn och drigenom till att frbttra den ekologiska situationen i stder (och omland). Undvikande relativt teranvndning (Zyklisierung) av mnesflden: Stder beror p im- och export av mnen (import av byggmaterial, brnsle, nringsmedel, dricksvatten export av avgaser, avfall, avloppsvatten). Detta utgr en stor belastning p den nra omgivningen och globalt. Drfr mste staden frkorta transporter och teranvnda s mycket som mjligt av oundgngliga mnesflden. Bevarande och frmjande av natur: Stadsvegetationens viktigaste roll r estetisk, den vrdar stadens image och identitet, vid sidan av den livsndvndiga funktionen fr klimatfrbttring och som luftfroreningsfilter.

48 49 50 51

Wittig et al 1998: 411. Collins 1996: vii. Wittig et al 1998: 412. Ibid: 413ff.

Jonas R Bylund Urbanalys

15

Stadens mikrostruktur (kleinrumigen Strukturierung) och rikhaltig differentiering: Att frmja kvarterens identitet fr att invnarna skall kunna identifiera med sin stadsdel eller sitt kvarter. Detta hjer medvetandet, ansvarsknslan och beredskapen att frhlla sig rtt mot omvrlden.

Konsensus om frttning eller? Ngonting som gr igen i de flesta texter (som jag har lst) om brkraftig utveckling och stadsplanering r faran av okontrollerad utbredning (unchecked sprawl) och betydelsen (nstan vikten) av stadens frttning. Men frttningsidealet verkar nd inte vara sjlvklart. Wittig et al kommenterar att det fortfarande debatteras vad som r lmpligast att gra. Men de menar nd att merparten av de forskare som verkar inom omrdet ekologisk stadsforskning tenderar att ge en massiv frttning fretrde framfr en vidare urbanisering av omlandet (ven om varje fall mste bedmmas fr sig).52 Ngra argument fr och emot: Fr frttning av stderna talar, enligt Orrskog, stadens mjlighet att erbjuda kollektiva lsningar p frsrjningsuppgifter och transporter.53 Guttu fresprkar frttning med argumentet minskad frbrukning av fossila brnslen, men pongterar att frgan primrt handlar om var man skall bygga.54 Mot frttning talar dels att mnniskans belastning p naturen br spridas ut ver s stora arealer som mjligt, och en kulturell attitydfrga: Att stadsborna skulle kunna f en bttre frstelse fr miljfrgan och sambandet mellan samhllet och naturen - om de livsuppehllande systemen synliggrs.55 Lichtenberger anser att frttning gr emot mlet om livskvalitet (jmfr. Wheeler s. 11) d staden frlorar centrala grnomrden, men att det antagligen mste ske p grund av det ekonmiska trycket p markpriser (i vsterlandets kapitalistiska system tminstone).56

52 53 54 55 56

Ibid: 407. Orrskog 1993: 34-5. Guttu 1993: 42-4. Orrskog 1993: 34-5. Lichtenberger 1998: 46.

Jonas R Bylund Urbanalys

16

Frttning verkar ha vunnit - kanske med hjlp av den rdande trenden inom stadsplanering. De ivrigaste stadsekologerna som fresprkar frttning behver i alla fall inte arbeta i motvind: Frttningsidealet ligger i helt linje med den nygamla urbanismen.

Kritiska Rster Det verkar som om de flesta inom stadsplaneringsprofessionen har insett ndvndigheten av ett hllbart samhlle och de r ocks relativt verens om vad som br gras i stderna. Dremot finns en del kritik utt. Sweddon har pekat p ett problem generellt inom hllbarhets debatten, d det finns en mer ideologisk trend i relation till kunskapsproduktion. Han menar att det fortgr en repackaging of development planning and discourse to present a green facade in the face of business-as-usual exploitation of people and resources.57 Vilket verkar g igen bland vissa politiker, arkitekter och planmyndigheter. Lees anklagar till exempel Rickard Rogers - tillsammans med (eller i sin funktion i) den brittiska regeringens Urban Task Force fr att i rapporten Towards an Urban Renaissance58 bara mla ett grnt ansikte p gentrifieringsprocessen.59 En sdan kritik mste tas p allvar, d Rogers positionerar sig (mer och mer?) som en av de frlsta och eko-arkitekt.60

Sammanfattning En sammanfattande synpunkt om den politiska-demokratiska-kulturella-sociala debatten och kommentarer bland samhllsvetare i stort och vid nrlsning r att den inte ens har en ls koppling med stadsekologi. Miljfrgor, definierade som ekologisk hllbarhet och biosfrens brkraft, lyser med sin frnvaro. Den enda gemensamma nmnaren r i sdant fall det som i stadsekologin, och srskilt bland koncept fr hllbar utveckling, kan (efter Wheeler) kallas liveability. Men d r det oftast frga om en kritik mot de sociala effekterna av frskning eller frsk att hja livskvalitn i ett omrde, d det fr konsekvenser som frdrivning, gentrifiering, segregation och pseudo-offentliga rum. Dremot, och inte helt ovntat, verkar det finnas fler kopplingar mellan de senaste trettio rens urban design- och planeringsteori och ett vanligt vergripande koncept som fresprkas av mnga inom stadsekologin.
57 58 59

Sneddon 2000: 522. 1999; finns p www.regeneration.detr.gov.uk/urbanren/1.html Lees 2000: 391.

Jonas R Bylund Urbanalys

17

En vldigt ls koppling, en spekulation: Att kritiken kring de frsvinnande offentliga rummen, den som riktar sig mot sanering av platser som ger frtrngningseffekter, kan st i mlkonflikt mot liveability livskvalitetsmlet i hllbarhetsdebatten. Misstanken r att sdana uppgraderingar av stadsrummet bara gynnar en medelklass, och att denna hjning av livskvalitn i dessa omrden ocks innebr frdrivningen av onskade mnniskor hemlsa och andra som faller utanfr en borgerlig norm. Staden kan inte lsa problemet utan att sopa det under mattan. Det r dock en misstanke, en aning om att det r ltt hnt, och att de tv diskurserna (milj och social) ven om de verkar fr samma ml en drglig tillvaro fr alla kan komma i konflikt med varandra. n s lnge (eller hittils i de texter jag har bekantat mig med) r detta varken uppfattade eller faktiska konflikter, men det kan blossa upp en debatt dr de demokratiska vakthundarna angriper de opinionsknsliga politikerna och stadsplanerarna fr oknslig implementering av eko-stadens ledbilder. andra sidan finns det (kanske) en positiv sida i dagens trend p den globala nivn och stdernas konkurrens. Det finns helt klart en kad medvetenhet p planerarsidan om miljdimensionen: Planners are trying to address the legacies of pollution and dereliction from the industrial era as well as the side-effects of burgeoning traffic congestion. The need to compete as an attractive business environment is joining with wider social awareness to force environmental issues to the top of the urban agenda.61 nnu en koppling, en knytpunkt mellan det skolande idealets frsvarande av det civila samhllet och eko-stadens fresprkare, r kanske de kollektiva frdmedlen. Med ett lngre citat frn Beirut, dr mnga av frgorna stllts p sin spets, framstr kopplingen med medborgarens upplevelse av och i det civila samhllet: 62 A young engineer who usually takes his car to move about in the heavy traffic of Beirut once told me when we met to have a coffeethat he had taken the bus to come there. At this time Beirut had just recieved new buses and had expanded the public transport system significantly, even providing a list of all the buses and their various destinations. He looked happy and was eager to tell me this He said that it took him longer than driving but

60 61 62

Se Rogers 1995. Graham och Marvin 1995: 33. Genberg 1999.

Jonas R Bylund Urbanalys

18

sometimes he had to take the public bus because it was the only time he felt the presence of a state and of public institutions providing something to their members.

Jonas R Bylund Urbanalys

19

Referenser
Aug, M. (1995), Non-Places: Introduction to an Anthropology of Supermodernity, London, New York: Verso. Aug, M. (1996), About Non-Places, i Architectural Design Profile, no. 124. Castells, M. (2000), European Cities, the Informational Society, and the Global Economy, i LeGates, R.T. och Stout, F. (red.) The City Reader, London, New York: Routledge. Clark, D. (2000), The Future Urban World, i LeGates, R.T. och Stout, F. (red.) The City Reader, London, New York: Routledge. Cochrane, A. och Jonas, A. (1999), Reimagining Berlin: World City, National Capital or Ordinary Place?, i European Urban and Regional Studies, vol. 6 (2). Collins, K. (1996), Foreword: Greening the Future, i Edwards, B. Towards Sustainable Architecture: European Directives and Building Design, Oxford: Butterworth Architecture. Davis, M. (2000), Fortress L.A., utdrag av City of Quartz i LeGates, R.T. och Stout, F. (red.) The City Reader, London, New York: Routledge. Ellin, N. (1996), Postmodern Urbanism, Oxford, Cambridge: Blackwell Publishers. Genberg, D. (1999), Public Space Inside Out: Beiruts Private and Public Spaces Under Reconstruction, i Poluha, E. och Rosendahl, M. Political Webs, (opublicerad och med reservation fr titelndring), Curzon. Graham, S. och Marvin, S. (1995), Telecommunications and the City: Electronic Spaces, Urban Places, London, New York: Routledge. Guttu, J. (1993), Miljvennlig tettstedsutvikling javisst, men hvordan?, i Kullinger, B. och Strmberg, U. (red.) Planera fr en brkraftig utveckling: 21 nordiska forskare ger sin syn, Stockholm: Byggforskningsrdet. Hall, P. (1996), Cities of Tomorrow: An Intellectual History of Urban Planning and Design in the Twentieth Century, Oxford, Cambridge Mass.: Blackwell Publishers. Holston, J. och Appadurai, A. (1996), Cities and Citizenship, i Public Culture, vol.8. Jacobs, J. (1991 [1962]), The Death and Life of Great American Cities, New York: Vintage Books. Kilian, T. (1998), Public and Private, Power and Space, i Light och Smith 1998. Koskela, H. (2000), The Gaze Without Eyes: Video-Surveillance and the Changing Nature of Urban Space, i Progress in Human Geography, vol. 24 (4).

Jonas R Bylund Urbanalys

20

Lees, L. (2000), A Reappraisal of Gentrification: Towards a Geography of Gentrification, i Progress in Human Geography, vol. 24 (3). Lichtenberger, E (1998), Stadtkologie und Sozialgeographie, i Sukopp, H. och Wittig, R. (red.) Stadtkologie: Ein Fachbuch fr Studium und Praxis, Stuttgart, Jena, Lbeck, Ulm: Gustav Fischer Verlag. Light, A. och Smith, J. M. (red.) (1998), Philosophy and Geography II: The Production of Public Space, Lanham, Boulder, New York, Oxford: Rowman & Littlefield Publishers, Inc. Mackensen, R. (1998), Bevlkerdynamik und Stadtentwicklung in kologischer Perspektive, i Sukopp, H. och Wittig, R. (red.) Stadtkologie: Ein Fachbuch fr Studium und Praxis, Stuttgart, Jena, Lbeck, Ulm: Gustav Fischer Verlag. Michael Sorkin (red.) (1992), Variations on a Theme Park: The New American City and the End of Public Space, Hill and Wang: New York. Mitchell, D. (1995), The End of Public Space? Peoples Park, Definitions of the Public, and Democracy, i Annals of the Association of American Geographers, vol. 85 (1). Newman, O. (1972), Defensible Space: Crime Prevention and Urban Design, New York: Macmillan. Orrskog, L. (1993), De gamla sanningarna r frbrukade och de nya nnu inte formulerade, i Kullinger, B. och Strmberg, U. (red.) Planera fr en brkraftig utveckling: 21 nordiska forskare ger sin syn, Stockholm: Byggforskningsrdet. Robin, K. (1993), Prisoners of the City: Whatever Could a Postmodern City Be?, i Carter, E., Donald, J. och Squires, J. (red.) Space and Place: Theories of Identity and Location, London: Lawrence & Wishart. Rogers, R. (1995), Die Reith Lectures von Richard Rogers: Stdte fr einen kleinen Planeten, i Arch+, no. 127. Rdberg, J. (1997), Drmmen om atlantngaren: Utopier & myter i 1900-talets stadsbyggande, Stockholm: Atlantis. Sennett, R. (1994), Flesh and Stone: The Body and the City in the Western Civilisation, London, Boston: Faber & Faber. Sneddon, C.S. (2000), Sustainability in Ecological Economics, Ecology and Livelihoods: A Review, i Progress in Human Geography, vol. 24 (4). Venturi, R. , Scott Brown, D., och Izenour, S. (1977), Learning from Las Vegas: The Forgotten Symbolism in Architectural Form, Cambridge: MIT Press. Wheeler, S. (2000), Planning Sustainable and Livable Cities, i LeGates, R.T. och Stout, F. (red.) The City Reader, London, New York: Routledge.

Jonas R Bylund Urbanalys

21

Wittig, R., Sukopp, H. och Breuste, J. (1998), kologische Stadtplanung, i Sukopp, H. och Wittig, R. (red.) Stadtkologie: Ein Fachbuch fr Studium und Praxis, Stuttgart, Jena, Lbeck, Ulm: Gustav Fischer Verlag. Zukin, S. (1995), The Cultures of Cities, Oxford: Blackwell Publishers. Zukin, S. (2000), Whose Culture? Whose City?, i LeGates, R.T. och Stout, F. (red.) The City Reader, London, New York: Routledge.