Case GEGL10/GEGD10/GEGLF4 – HO GOTTFRIDSSON

CASE: LET’S GÅ NER PÅ STAN…

Kanske i någon mån utmanande mot våra tidigare föreställningar är i dag den vanligaste
världsmedborgaren inte längre en landsbygdsbo utan en stadsbo. Det skifte som enligt FN
statistik skedde 2007 i världen i stort inträffade redan flertalet decennier tidigare i de flesta
industrialiserade västländer och graden av urbanisering i världen är i ständigt ökande. Med
detta som grund kan konstateras att såväl ur ett svenskt, nordiskt och västerländskt men också
globalt perspektiv är idag stadslandskapet vårt vanligaste vardagslandskap och att detta
landskap därmed också bör vara centralt som lärandeobjekt inom geografiämnet.

INLEDNING
Inled arbetet med att läsa följande artikel:

Gottfridsson, Hans Olof, 2022, Vägar att lära om stadslandskapet, Norddidactica, Vol. 12, Nr
2022:3.
Vägar att lära om stadslandskapet i geografiämnet | Nordidactica. Journal of Humanities and Social Science
Education (lu.se)

LÄRANDEMÅL ATT UPPNÅ UNDER MOMENTET

I delkursen ingår att arbeta med ett konkret Case kring staden som livsmiljö och beskriva de
ständigt pågående processer av förändring som finns i en stad. Lärandemål enligt följande:

- Ge exempel på hur staden kan fungera som livsmiljö och beskriva pågående
förändringsprocesser i olika typer av städer,
- Identifiera centrala aspekter i hur platsers konstruktion påverkar individ och
samhällsliv med särskilt fokus på genus och mångfaldsperspektiv samt hållbar
utveckling ur övriga dimensioner, och
- Tillämpa grundläggande begrepp, mönster och processer inom befolkningsgeografi,
socialgeografi och ekonomisk geografi i valda undervisningssammanhang.

BESKRIVNING AV UPPGIFT

1. Uppgiften redovisas skriftligt i ett PM på 5-7 sidor.

2. I uppgiften skall refereras till valda delar ur angivna kapitel i Daniels, Peter m fl. An
introduction to Human Geography (Kap 1-4, 9-16). För uppgiften behövs också att
andra källor som studenten i samråd med handledare väljer.

3. De källor som åberopas ska har korrekta referenser. Använd det notsystem som du är
van vid att använda. Se länk på Canvas för stöd.

1
 Case GEGL10/GEGD10/GEGLF4 – HO GOTTFRIDSSON

4. Frågor att belysa i ert arbete är följande.

VARFÖR LIGGER DET EN STAD HÄR?

En grundläggande fråga i geografi är varför är det så just här? Svaret på frågan kan ges genom
en Regionalgeografisk analys av en plats. Metoden i sig är en geografisk diagnosmetod där en
plats natur- och kulturgivna förutsättningar analyseras. Till naturgivna förutsättningar av
betydelse för platsers struktur hör landformer, bergskedjor, dalgångar, berggrund, jordarter,
vattendrag, sjöar, klimat och eventuella naturkopplade ekonomiska tillgångar. Av kulturgivna
faktorer som påverkar en plats utformning kan nämnas olika politiska beslut och händelser,
tillgång till arbetstillfällen, historia, kultur, näringsliv, infrastruktur, religion och
bebyggelsemönster.

Börja med att välja en stad/större tätort som du känner till relativt väl. Gör sedan en
Regionalgeografisk beskrivning av den valda platsen. Beskriv vilka natur- och
kulturgeografiska skäl finns för att staden/tätorten du valt ligger här?

Med utgångspunkt i lokaliseringsteori kan en stads placering beskrivas i termer av centralort

eller nätverksstad. En centralort – exempelvis regionhuvudstad - utgör en politisk, ekonomisk,
kulturell och religiös medelpunkt för sitt närområde. Den ingår också i ett system av större
och mindre städer som alla är länkande tillsammans med varandra och fördelade i ett
geografiskt likvärdigt avståndsförhållande till varandra. Större städer utgör centra för mindre
städer som i sin tur utgör centrum ännu mindre orter. På motsvarande sätt är nätverkstaden –
exempelvis en hamnstad - lokaliserad i utkanten av en region med sina främsta kontakter med
urbana centra i andra regioner förutom den egna. Nätverkstaden fungerar i detta som någon
form av portal mellan den egna regionen och andra. (Hohenberg m.fl. 1995) Till
beskrivningen måste också tas med att vad som är centrum och periferi har växlat genom
historien; naturgeografiska förutsättningar ändras, tekniska landvinningar förändrar
förutsättningar för produktion och kommunikation medan krig, konflikter och allianser
förändrar det politiska landskapet.

Gör en analys av varför den valda staden tätorten ligger där den ligger. Att klassificera
stadens placering kan göras utifrån två grundläggande faktorer; (a) Funktion; hamnstad,
gruvstad, industristad, huvudstad, religiös stad, kultur- och utbildningsort,
administrationsstad, fästningsstad eller turiststad, (b) Geografiska läge; där stora floder möts,
vid flodmynningar, vid kuster, bördiga områden, transportnoder där olika transportleder möts,
platser med naturresurser eller strategiska platser för försvar eller kontroll över landskapet.
Analysera och diskutera också hur den valda stadens/tätortens roll har förändrats över tid.

VEM BOR I STADEN?

När det gäller ortens eller platsens demografi - befolkningsfördelning, storlek och
sammansättning – finns olika former av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) till hjälp.
Även kommuner har ofta sådant material. Frågor som kan vara intressanta är hur många som
bor på en plats, hur åldersfördelningen ser ut, hur många som är män och kvinnor, vad de

2
 Case GEGL10/GEGD10/GEGLF4 – HO GOTTFRIDSSON

jobbar med, hur förhållandet ser ut mellan in- och utflyttning, vart de som bor i staden
kommer ifrån och hur förändringen inom olika områden har sett ut över tid.

Gör en demografisk beskrivning av den valda staden/tätorten enligt ovan

VAD BETYDER ETT NAMN?

Namngivande är ett sätt att ge en plats en identitet och mening. Den får genom detta en
innebörd i våra med vetanden som skiljer ut den från till exempel mer konturlösa områden
som ödemark eller vildmark. Namngivning kan också fylla andra syften. Exempelvis finns
olika aspekter av makt i det att man genom namngivandet exempelvis befäster vems historia
och traditioner som är gällande på en plats. (Cresswell 2006)

Namn är en del i skapandet av en plats och ibland kan namngivande vara en del i att ge
autenticitet till platsen genom kopplingar till dess tidigare historia. En plats definieras också i
något motto alltid i konstrast till vad den inte är eller längre vill bli identifierad som,
exempelvis arbetarkvarter eller förortsghetto (Cresswell 2006) Exemplet på platsskapande är
här staden och dess gatunamn. Frågor att fundera kring är varför en stad, stadsdel, kvarter
eller gata heter just som den gör? Vad av platsens tidigare identitet är det man vill bevara?
Eller är det möjligen så att man vill ge en plats en ny identitet för att bryta tidigare
uppfattningar om den?

KAN STÄDER HA ETT MINNE?

Att vi som individer har minnen kopplade till olika platser är ganska enkelt att relatera till.
Där ligger skolan jag gick i, där är huset bästa kompisen bodde i och där är den gamla
biografen. Har också platser minnen? Kanske kan man säga att det är så. Om man ser sig
omkring i staden finns vad vi ibland kallar ett antal kollektiva minnen. Det kan handla om
byggnader som vi valt att bevara från olika tider, monument eller statyer över personer,
minnesplaketter över händelser och så vidare. Det kan också handla om innehåll på museum
eller vilka lokalhistoriska böcker som finns på biblioteket. (Cresswell 2006)

Vilka är symbolerna för det kollektiva minnet i staden/tätorten du studerar och varför du tror
att just dessa symboler för platsen kollektiva minne valts ut? Vem är det som står staty?
Varför finns vissa byggnader kvar medan andra har rivits? Vem historia berättas på museet
eller biblioteket? Till hjälp kan vara att fundera kring om både män och kvinnor finns
representerade, är alla epoker i historien inkluderade eller bara vissa, representeras ”vanliga
människors” vardagsliv eller är det främst det ”etablerade samhällsskiktet”?

STADEN I NYA OCH GAMLA KLÄDER

En god hjälp vid utforskande av staden under olika tidsperioder är det bildmaterial som finns i
olika arkiv. Vanligt är att fotomaterial förekommer från senare delen av 1800-talet och framåt.
Många arkiv är idag digitaliserade och bildmaterialet är tillgängligt via nätet – så sannolikt
också från den plats du valt att studera. Bilder på platser från förr kan ge god hjälp att förstå
förändringar från då till nu, men också vad från olika epoker som levt kvar i stadsmiljön.

3
 Case GEGL10/GEGD10/GEGLF4 – HO GOTTFRIDSSON

Andra källor till kunskap om den gamla staden kan exempelvis vara kartor, dokument,
tidningsartiklar och skönlitteratur.

Välj en äldre bild av en plats i din stad/tätort och diskutera hur och varför den har förändrats.
Har du möjlighet ta gärna en ny bild av platsen att jämföra med. Kanske finns det också andra
”berättelser” om din plats från andra som källor du kan inkludera som exempel i din text?

En del i den nya regionalpolitik som idag förs inom EU är att olika regioner och städer
konkurrerar med varandra om att locka till sig kapital, inflyttare och besökare. Här blir det
viktigt att visa på den egna staden som attraktiv och framgångsrik. Ett sätt att göra det är att
försöka skapa en ny positiv image av sin stad genom platsmarknadsföring, inte minst gäller
det för äldre industristäder vilka haft svårt att hävda sig i det nya så kallade post-industriella
samhället. (se exempelvis Hultman 2007) Ett sätt att ”sälja” staden och regionen som
framåtsatsande är med referenser till ny teknologi och kunskap. Ett exempel på detta är
Malmö som nu lanserar sig som ”kunskapsstad” istället för som tidigare en industristad. Ett
annat är lyfta fram någon särart eller historisk epok ur staden och platsens historia. Ett
exempel på detta är Visby med sin medeltidsimage.

Utgå från olika kommunen hemsida på nätet eller andra typer av informations- eller
marknadsföringsmaterial. Hur vill din stad/tätort uppfattas? Vem vänder man sig till med sin
marknadsföring av staden och varför? Vad är det man väljer att lyfta fram och vad undviker
man att visa? Kan man tänka sig en alternativ framtoning av staden, orten eller platsen?

EXAMINATION

Arbetet lämnas in via Canvas inom angiven tidsram. Glöm inte försättsblad.

REFERENSER

Cresswell, Tim, 2006: Place a short introduction. Oxford: Blackwell Publishing.

Hohenberg, Paul, M & Hollen Lees, Lynn, 1995: The making of urban Europe 1000-1950.
Cambridge MA och London, England: Havard University Press.

Hultman, Johan, 2007: Klibbiga landskap – Platsens kommersialisering och rörlighetens

koreografi. I: Ek, Rickard & Hultman, Johan, (red.): Plats som produkt. Kommersialisering
och paketering. Studentlitteratur: Lund.