Olika tolkningar av Gabriel García Márquez novell

“En mycket gammal man med ett par enorma

vingar”

Biografiskt perspektiv: Fokus på jämförelser mellan biografiska fakta och

berättelsen. Márquez är uppväxt i en liten by i norra Colombia och han skriver ofta
om sin egen hemby. Flera av hans berättelser utspelar sig i den påhittade byn
Macondo, som egentligen är hans födelseby i Colombia. Även i novellen “En mycket
gammal man…” så utspelar sig handlingen i en by som skulle kunna vara den som
han är uppväxt i. Enligt det biografiska perspektivet så kan novellen handla om
Márquez själv. Vi skulle kunna se honom som ängeln eller barnet i berättelsen. Är
han ängeln kan det syfta på att han såg sig själv som en udda fågel i den här rurala
miljön. Han flyttar ju ifrån sin by i ung ålder och börjar studera och gör en helt annan
karriär än sina föräldrar (pappa blev till slut homeopatisk apotekare). Om han i
berättelsen identifierar sig med den lilla pojken så handlar det istället om en liten
knacklig och svårbegriplig skyddsängel som på något sätt räddar pojken. Kanske är
det en religion eller tro som är obegriplig för pojken men som på något sätt
fungerade för honom.

//Om författarens liv i en by i norra Colombia//

Komparativt perspektiv: Fokus på jämförelse med text om liknande ämne eller

tema. Jämför med texten om Joseph Merrick (“elefantmannen”). Finns stora likheter
mellan hur människorna, i byn och utanför, exploaterar ängeln och hur Merrick
utnyttjades av folk i sin omgivning. Folk tjänar pengar på att visa upp dem, har en
massa konstiga föreställningar om dem, utför små experiment på dem. Båda har
också svårt att kommunicera med sin omgivning (Merrick främst mot slutet av livet)
vilket gör att andra får föra deras talan i olika situationer. Egentligen är de människor
med känslor och tankar som oss andra, men deras avvikande yttre gör att de ses
som något omänskligt.

Jämför med texten ur Uppenbarelseboken. Den stora likheten att båda texterna
handlar om änglar. Den stora skillnaden är att änglarna i Uppenbarelseboken är
mäktiga och skräckinjagande, medan ängeln i novellen är motsatsen, d.v.s. svag och
ynklig. Vi kan tolka det som att änglarna och religionen har förlorat sin makt över
människan och att de nu främst känns märkliga, obegripliga och att de har svårt göra
något för oss människor.

//Hur vi vanliga människor behandlar och exploaterar de avvikande i samhället

alt. Vår tids änglar (religionen) är svaga och obegripliga//
Sociologiskt perspektiv: Fokus på den gamle mannen med vingar och hur han
behandlas av byborna (bysamhället). Det här bysamhället (och samhället i stort!) har
svårt att förstå sig på de avvikande i samhället. Samtidigt är det de som ska definiera
de avvikande, sätta namn på dem och ge dem egenskaper. I novellen så är det
byborna som bestämmer att mannen är en ängel och de har massa olika och
märkliga idéer om vad det innebär att vara en ängel. Trots att mannen med vingar
aldrig själv kallar sig för ängel samt saknar de egenskaper som byborna tillskriver
honom. Inte ens en expert på änglar, prästen och hans rådgivare, verkar ha någon
koll på den här ängeln.

//Om hur samhället behandlar och ser på de avvikande (t.ex funktionsnedsatta)

och hur de bestämmer vad de är, trots att de egentligen har dålig koll på hur de
tänker //

Feministiskt (och queer-) perspektiv:

Queerperspektivet är det mest uppenbara valet av de två ovannämnda perspektiven

i den här novellen. Ängeln är avvikande och konstig och novellen handlar mycket om
hur byborna (de vanliga) tycker och tänker samt behandlar honom.

De vanliga samhället har långtgående makt över de avvikande. De kan fängsla,

definiera, tala för dem och de avvikande är tvingade till att anpassa sig och foga sig
till majoritetssamhället. Ängelns makt begränsas till att ryta ifrån när han blir bränd
och att vifta sina vingar. Ängeln kan utföra mirakel också, men de är inte något som
uppskattas eller är begripliga för de normala i samhället.

Ett sätt att tolka det är att se ängeln som en oliktänkande (nytänkande). Någon som
utmanar majoritetssamhällets normer och värderingar med sina tankar. Ängeln har,
tack vare sina vingar, möjlighet att se samhället ur ett nytt perspektiv, men
majoritetssamhället har svårt att ta till sig och förstå ängelns perspektiv. De
motarbetar ängeln och drar bara nytta av honom när man kan tjäna på dennes
tankar. I övrigt är det upp till den oliktänkande att anpassa sig till samhället.

//Majoritetssamhällets makt över de oliktänkande i samhället //

Psykologiskt perspektiv: En studie av ängeln visar att han är uppgiven, viljelös och
apatisk. Det ligger nära tillhands att diagnosticera honom som deprimerad. Det är
svårt att få några reaktioner av honom och han tar inte själv några egna initiativ för
att försöka kommunicera med sin omgivning eller uttrycka någon form av vilja.
Vidare så finner han sig att bli illa behandlad.

När det gäller hans situation så kan vi se honom som en flykting. Han hör inte
hemma på den här platsen som dimpt ner på, han kan inte språket och han ser inte
ut som de andra. Byborna är först rädda för honom, sedan misstänksamma, för att
sedan ha en massa olika förutfattade meningar om honom. De behandlar honom
misstänkt, sedan restriktivt, exploaterar/utnyttjar honom för att sedan bli rätt så
likgiltiga för honom. Först när ängeln får röra sig lite fritt i samhället och umgås med
andra (barnet) så blir han en del av samhället. Då börjar ängeln bli stark igen och
hans vingar blir funktionsdugliga igen.

//Om utsattheten att behöva leva som flykting//

Tematiskt perspektiv: Utifrån det tematiska perspektivet så ska vi intressera oss för
någon enstaka detalj i berättelsen som vi studerar extra noga. Tanken är att den
detaljen sedan ska hjälpa oss med att även tolka hela novellen. En detalj som är av
vikt för handlingen är “vingarna”. De omnämns ofta och är återkommande genom
hela berättelsen, därför kan vi se dem som en viktig detalj och ett intressant spår att
följa.

Vingarna är illa åtgångna och smutsiga i början av berättelsen och de duger inte till
att flyga med. Det är uppenbart att mannen ängeln har störtat och landat i en dypöl
och att han nu inte kan flyga med dem. Sedan går en lång tid utan att vingarna läker.
De fortsätter att vara smutsiga, sakna många fjädrar och de är angripna av
parasitiska alger. Vid något tillfälle blir han bränd med ett brännjärn och reagerar då
med att slå med sina vingar. Där och då inser omgivningen att det finns en rejäl kraft
i de här vingarna, som ett slags vilande naturkatastrof, vilket visar på att det finns en
stark inneboende kraft i de här vingarna. Vingarna återhämtar sig dåligt under
fångenskapen i hönshuset, först långt senare när han är utsläppt och får röra sig lite
mer fritt i hushållet så sker tillfrisknandet.

Symboliskt så kan vi sammankoppla vingarna med hälsa/välmående och frihet.

Ängeln mår inte bra när vingarna är trasiga och ängelns frihet är begränsad utan
dem. Berättelsen börjar med att ängeln har kraschat. Enligt hälsospåret kan det
handla om ett sammanbrott eller liknande som helt vingklipper ängeln. Under större
delen av berättelsen så mår ängeln dåligt och det korresponderar med vingarnas
tillstånd. Först mot slutet, när han får vara lite mer ifred och för sig själv så läker
vingarna och han kan flyga igen. Enligt det här spåret så handlar novellen främst om
hälsa, om hur man kan återkomma efter en mental krasch (och det kan med fördel
sammankopplas med exempelvis psykologiskt perspektiv).

//Vingarna som en symbol för frihet och välmående//

Dekonstruktivt perspektiv: Den uppenbara huvudpersonen i berättelsen, ängeln,
är inte den egentliga huvudpersonen. Vi får veta för lite om honom för att han ska
fungera som en huvudperson. Han kan inte kommunicera med omvärlden (eller
läsaren) och vi får ingen som helst inblick i hur han tänker och upplever världen.
Ängeln är snarare ett objekt än ett subjekt i novellen och därför så ska han
dekonstrueras som huvudperson. Huvudpersonen i berättelsen är någon annan i
berättelsen. Frågan är vem? De mest troliga kandidaterna är antingen paret Pelayo
och Elisenda eller så är det det sjuka barnet som är huvudpersoner.

Om vi fokuserar på Pelayo och Elisenda så kan ängeln ses som någon form av
manifestation av något som föräldraparet bär på, inombords. En tolkning är att se
ängeln som en manifestation av parets föräldraskap. Allt som de brottas med
angående ängeln (rädsla, begripa, oro, skydda, be om hjälp, fängsla, låta vara m.m.)
är sådant som ingår i ett föräldraskap. Rädslan när ett barn dimper ned i familjen
(Hur ska vi klara det här stora ansvaret?), svårigheterna att begripa det lilla barnet
o.s.v. Förloppet med ängeln kan liknas med ett förlopp som de flesta föräldrar
behöver gå igenom: ett möte med en främmande varelse som man som förälder har
ansvar för att göra till flygfärdig, och alla känslor som kommer med det ansvaret och
den utmaningen.

//Om föräldraskapets utmaningar och våndor/