STYCKE 7

Kan du säga mig…

På marknaden

Fru Katina: Har du tomater idag?

Grönsakshandlaren: Ja, det har jag. Hur många vill ni ha?
Fru Katina: Två kilo. Men de ska vara fina, röda.
Grönsakshandlaren: Javisst, madam.
Fru Katina: Jag vill även ha tre kilo potatis, två gurkor och ett kilo lök.
Grönsakshandlaren: Javisst. Något mer?
Fru Katina: Säg mig, har du ägg?
Grönsakshandlaren: Färska, min fru, direkt från hönan.
Fru Katina: O.K. Jag vill ha tio.
Grönsakshandlaren: Ni är färdig.
Fru Katina: Hur mycket kostar det?
Grönsakshandlaren: Ett ögonblick (”en minut”). Nåväl, här är vad vi har (”vi
har och vi säger”): ett kilo lök femtiofem cent, två kilo tomater två euro och
trettio cent, tre kilo potatis en euro och sjuttiofem cent, två gurkor 1 euro och
trettio cent och tio ägg en euro och tio cent. Sju euro tillsammans.
Fru Katina: Oj då! Så dyr du är idag. Här är tio euro.
Grönsakshandlaren: (skakar på huvudet och ger tillbaka växeln). Det är inte
mitt fel, min fru. Det är livets fel.

KOMMENTARER

Observera att fru Katina tilltalar grönsakshandlaren i singular, vilket

indikerar att de är bekanta, men att han av artighet mot henne som kund
tilltalar henne i plural

αλλά να είναι καλές-”men de ska vara fina”.

δεν μου λες-detta uttryck betyder egentligen ”du säger inte till mig”, men
används för att fråga om något, d.v.s. ”kan du säga mig, säg mig…”. Det är
en sorts inledande fras när man vill fråga om något, t.ex. om
grönsakshandlaren har ägg.
μαντάμ-nu för tiden är det kanske mest på marknaden som man kan höra
kvinnor bli kallade ”madame”!

έχουμε και λέμε-en fras som man använder när man räknar, t.ex. när en
handlare gör upp notan

I detta stycke har ni flera substantiv i plural, t.ex. ντομάτες, πατάτες,

αγγούρια, κρεμμύδια, αυγά.

På sidorna 94-96 hittar ni böjningsmönstren för maskulinum, femininum

och neutrum plural. I övningarna A och B ska ni fylla i pluralformen av
substantiven, tillsammans med bestämd och obestämd artikel. I övning B ska
ni böja verbet i plural och sätta substantivet i plural. Tänk efter så att ni får
rätt kasus (nominativ eller ackusativ).

Sidan 97

Var kommer du att vara i augusti?

Det är augusti. En natt med månsken (måne). Eleni och Maria är i båten med
sina vänner. De har med sig färskt bröd, fetaost, röda tomater, oliver och
frukt. Kostas har med sig en stor flaska rött vin från Samos.
”Jag är hungrig”, säger Maria.
”Jag är också hungrig”, säger Jannis. Vad säger ni? Ska vi äta?”
”Det är klart vi ska!” ropar alla.
De äter, de dricker vin, berättar roliga historier och sedan tar Jannis fram sin
gitarr.
”Vad säger ni, vänner?” frågar han. ”Ska vi sjunga en sång också?”
Och de sjunger alla tillsammans.

KOMMENTARER

Jag hittade en engelsk översättning av Mikis Theodorakis kända sång

Απρίλη μου:

My blond April
And my fragrant May
My heart how can you resist
such love and such beauty.
The neighbourhood is feeling up with songs and kisses
My girlfriend is called Lenio,
But it is a secret.

Längst ned på sidan finner ni årets månader och årstider i ackusativ-som ni

kommer ihåg så använder man ackusativ i tidsuttryck, t.ex. Πού θα είσαι
τον Ιανουάριο; ”Var kommer du att vara i januari?”

På sidan 98 fortsätter man med substantiven i plural, med de maskulina

substantiv som slutar på –ος. Som ni ser flyttas accenten på άνθρωποι och
δάσκαλοι i ackusativ plural. Det beror på att de maskulina substantiv på –ος,
-οι som har accenten på antepenultima (tredje från slutet) flyttar sin accent
till penultima (andra från slutet) i ackusativ plural. Undantag är egennamn
och nyare sammansatta ord.

På sidan 99 har ni en uppställning över adjektiven i plural. I övning A och B

ska ni sätta adjektivet+substantivet i plural.

Sidan 100

På sidan 100 har förenade personliga pronomen i samtliga personer: mig,

dig, han, hon, den, det, oss, er, de. I övningen ska ni svara på frågorna och
ändra på person där det behövs. Om man talar om en tredje person, som i
fråga 3 (Ξέρετε τον Παύλο;) behöver ni bara ändra på verbet. Däremot måste
ni ändra på det personliga pronominet i svaret till fråga 5 (Μας
καταλαβαίνετε;) så att det blir ”Vi förstår er”. Som ni ser står det förenade
personliga pronominet alltid före verbet. Ni kan läsa mer i Språkläran på
sidan 44-45.

Jag skulle vilja tala med läkaren…sidan 101

Läkaren: Ja. (hallå)

Maria: Ursäkta mig. Jag skulle vilja tala med läkaren. Herr Andreou.
Läkaren: Densamme. Vad vill ni?
Maria: Herr Andreou, Maria Papadimitriou här. Min väninna Julia mår inte
så bra och jag är orolig.
Läkaren: Ett ögonblick, Maria. Är din väninna mycket sjuk?
Maria: Jag vet inte. Hon har ont i huvudet och i magen.
Läkaren: Har ni möjligtvis solbadat i timmar, Maria? Solen i Grekland är
mycket stark.
Maria: Ja, vi har solbadat, men..
Läkaren: Och ni äter kanske mycket grillad bläckfisk?
Maria: Eh, vad ska vi göra? Vi tycker mycket om bläckfisk.
Läkaren: Jaha, (javisst). Och var är din väninna nu?
Maria: Hemma hos mig. Hon kan inte mycket grekiska. Hon är utländska.
Italienska.
Läkaren: Va bene! (det är bra)! Så hon är italienska. Talar hon kanske
engelska, min vän?
Maria: Hon talar lite grekiska. Jag kommer också att vara med henne, min
läkare (vokativ). Kommer ni att vara där?
Läkaren: O.K. Jag väntar på er klockan sex.
Maria. Tack, min läkare. Och ursäkta att jag ringde på en olämplig tid.
(ordagrant ”ursäkta för tiden”)

KOMMENTARER

Με συγχωρείτε, ανησυχώ är exempel på verb med betoningen på sista

stavelsen i singular, vilka har ändelsen –εις i andra person singular och
därför brukar kallas –εις konjugationen. Om ni går tillbaka till sidan 72 i
Ellinika tora hittar ni böjningsmönstret för –ας konjugationen, som får
ändelsen –ας i andra person singular. Ni kan även titta i Språkläran på sidan
57. Tyvärr finns det ingen metod som gör det möjligt att urskilja om ett verb
hör till –εις konjugationen eller –ας konjugationen. Mer abstrakta verb hör
dock ofta till –εις konjugationen.

τον γιατρό, παρακαλώ-verbet θέλω är här underförstått, därför står

substantivet i ackusativ

με τις ώρες- i timmar, många timmar

τι να κάνουμε…ett vanligt uttryck som betyder ungefär ”vad kan man göra
åt det?”
ÖVNINGAR

Övning A och B på sidan 101 tar upp uttrycket ο ίδιος, η ίδια, το ίδιο. Om
uttrycket står för sig själv, utan följande substantiv, betyder det ”själv” eller
”densamme”-”densamma”.

-Θέλω τον κύριο Παπά.

-Ο ίδιος.

eller

Μαγειρεύει ο ίδιος-Det är han själv som lagar maten.

Μου το είπε η ίδια-det var hon själv som talade om det för mig.

När uttrycket står tillsammans med ett substantiv betyder det ”samma”.

Έχουμε το ίδιο βιβλίο, αλλά δεν έχουμε την ίδια καθηγήτρια.

Vi har samma bok, men vi har inte samma lärarinna.

Om ni vill läsa mer om detta kan ni titta i Språkläran på sidan 118.

I övning A och B på sidan 102 tränar ni på –εις konjugationen. Här får ni en

översättning på de verb som förekommer:

ευχαριστώ-jag tackar
ανησυχώ-jag är orolig
συγχωρώ-jag förlåter
οδηγώ-jag kör
τηλεφωνώ-jag ringer
συμφωνώ-jag håller med, kommer överens
αργώ-jag är sen

På sidan 103 ser ni det interrogativa pronominet πόσος, πόση, πόσο…i

singular och plural. Det böjs som ett adjektiv, efter sitt huvudord. Tänk på
att kontrollera om πόσος syftar på subjektet eller objektet i satsen. I mening
sju ska det till exempel stå Πόσους καθηγητές (objekt) έχετε (subjekt, ni);.
Som alltid är det maskulinum singular och plural som får en annan form i
ackusativ!
STYCKE 7 sidan 100

På sidan 100 har förenade personliga pronomen i samtliga personer: mig,

dig, han, hon, den, det, oss, er, de. I övningen ska ni svara på frågorna och
ändra på person där det behövs. Om man talar om en tredje person, som i
fråga 3 (Ξέρετε τον Παύλο;) behöver ni bara ändra på verbet. Däremot måste
ni ändra på det personliga pronominet i svaret till fråga 5 (Μας
καταλαβαίνετε;) så att det blir ”Vi förstår er”. Som ni ser står det förenade
personliga pronominet alltid före verbet. Ni kan läsa mer i Språkläran på
sidan 44-45.

Jag skulle vilja tala med läkaren…sidan 101

Läkaren: Ja. (hallå)

Maria: Ursäkta mig. Jag skulle vilja tala med läkaren. Herr Andreou.
Läkaren: Densamme. Vad vill ni?
Maria: Herr Andreou, Maria Papadimitriou här. Min väninna Julia mår inte
så bra och jag är orolig.
Läkaren: Ett ögonblick, Maria. Är din väninna mycket sjuk?
Maria: Jag vet inte. Hon har ont i huvudet och i magen.
Läkaren: Har ni möjligtvis solbadat i timmar, Maria? Solen i Grekland är
mycket stark.
Maria: Ja, vi har solbadat, men..
Läkaren: Och ni äter kanske mycket grillad bläckfisk?
Maria: Eh, vad ska vi göra? Vi tycker mycket om bläckfisk.
Läkaren: Jaha, (javisst). Och var är din väninna nu?
Maria: Hemma hos mig. Hon kan inte mycket grekiska. Hon är utländska.
Italienska.
Läkaren: Va bene! (det är bra)! Så hon är italienska. Talar hon kanske
engelska, min vän?
Maria: Hon talar lite grekiska. Jag kommer också att vara med henne, min
läkare (vokativ). Kommer ni att vara där?
Läkaren: O.K. Jag väntar på er klockan sex.
Maria. Tack, min läkare. Och ursäkta att jag ringde på en olämplig tid.
(ordagrant ”ursäkta för tiden”)
KOMMENTARER

Με συγχωρείτε, ανησυχώ är exempel på verb med betoningen på sista

stavelsen i singular, vilka har ändelsen –εις i andra person singular och
därför brukar kallas –εις konjugationen. Om ni går tillbaka till sidan 72 i
Ellinika tora hittar ni böjningsmönstret för –ας konjugationen, som får
ändelsen –ας i andra person singular. Ni kan även titta i Språkläran på sidan
57. Tyvärr finns det ingen metod som gör det möjligt att urskilja om ett verb
hör till –εις konjugationen eller –ας konjugationen. Mer abstrakta verb hör
dock ofta till –εις konjugationen.

τον γιατρό, παρακαλώ-verbet θέλω är här underförstått, därför står

substantivet i ackusativ

με τις ώρες- i timmar, många timmar

τι να κάνουμε…ett vanligt uttryck som betyder ungefär ”vad kan man göra
åt det?”

ÖVNINGAR

Övning A och B på sidan 101 tar upp uttrycket ο ίδιος, η ίδια, το ίδιο. Om
uttrycket står för sig själv, utan följande substantiv, betyder det ”själv” eller
”densamme”-”densamma”.

-Θέλω τον κύριο Παπά.

-Ο ίδιος.

eller

Μαγειρεύει ο ίδιος-Det är han själv som lagar maten.

Μου το είπε η ίδια-det var hon själv som talade om det för mig.

När uttrycket står tillsammans med ett substantiv betyder det ”samma”.

Έχουμε το ίδιο βιβλίο, αλλά δεν έχουμε την ίδια καθηγήτρια.

Vi har samma bok, men vi har inte samma lärarinna.

Om ni vill läsa mer om detta kan ni titta i Språkläran på sidan 118.

I övning A och B på sidan 102 tränar ni på –εις konjugationen. Här får ni en
översättning på de verb som förekommer:

ευχαριστώ-jag tackar
ανησυχώ-jag är orolig
συγχωρώ-jag förlåter
οδηγώ-jag kör
τηλεφωνώ-jag ringer
συμφωνώ-jag håller med, kommer överens
αργώ-jag är sen

På sidan 103 ser ni det interrogativa pronominet πόσος, πόση, πόσο…i

singular och plural. Det böjs som ett adjektiv, efter sitt huvudord. Tänk på
att kontrollera om πόσος syftar på subjektet eller objektet i satsen. I mening
sju ska det till exempel stå Πόσους καθηγητές (objekt) έχετε (subjekt, ni);.
Som alltid är det maskulinum singular och plural som får en annan form i
ackusativ!