STYCKE 8

Krya på dig!

Jannis: Maria, kommer du att vara hemma klockan sex i morgon eftermiddag?
Maria: Nej, Jannis.
Jannis: Varför (inte)?
Maria: Jag har en tid hos läkaren. Herr Andreou, du känner honom.
Jannis: Är du sjuk?
Maria: Inte jag, min väninna Julia. Hon har ont i huvudet och magen.
Jannis: Vad säger du?
Maria: Ja. Och läkaren säger att vi äter mycket bläckfisk och att vi solar i
timmar och att solen i Grekland är mycket stark.
Jannis: Ha, ha! I sanningens namn har läkaren rätt. Och vet han om den stora
flaskan med rött vin från Samos? Och om sångerna i båten? Och om vännerna
(sällskapet) och månen?
Maria: Kom igen, Jannis! Det är bara augusti en gång om året.
Jannis: Augusti, min kära månad, ack om du vore två gånger om året!
Maria: Jannis, reta mig inte! Julia är sjuk och har ont och du skämtar.
Jannis: O.K. Må hon krya på sig. Reagera inte sådär (”gör inte sådär”), Julia
lider inte av någonting. Det är vinets fel. Under en månad som inte har ”r”, häll
vatten i vinet!

KOMMENTARER

ραντεβού-från franskans rendez-vous. På grekiska betyder detta uttryck endast

en ”överenskommen tid”, t.ex. en läkartid eller en tid som man har bestämt att
träffa någon bekant. Det har alltså en vidare betydelse än i svenskan där
”rendez-vous” oftast betyder ett kärleksmöte.

εδώ που τα λέμε- ordagrant ”här som vi pratar”, men uttrycket betyder ungefär
”när du nu säger det”. ”τα λέμε” har en speciell betydelse i talspråk, där man
använder uttrycket för att säga ”vi pratar, vi samtalar” eller som avskeds fras ”vi
hörs”.

ξέρει για;-vet han om?

Αύγουστε, καλέ μου μήνα, να ήσουν... Jannis använder sig av ett ordspråk för
att förklara varför Julia blev sjuk. Partikeln να + paratatikos (ήσουν) uttrycker
en ouppfyllbar önskan (augusti månad är endast en gång om året!). Ni behöver
inte kunna detta för provet, men om ni är intresserade kan ni titta i Språkläran på
sidan 153, där man tar upp irreal optativ.
περαστικά (”krya på dig”)-ett adverb bildat på adjektivet περαστικός, som
betyder ”det som går över, passerar”. Det är alltså en önskan att det som den
tilltalade lider av ska gå över fort.

μήνα που δεν έχει ρω, βάζε στο κρασί νερό-under en månad (tidsutttryck, därför
ackusativ), häll vatten i vinet. Βάζε är paratatisk imperativ, som man använder
för allmänna förhållningsorder (häll alltid vatten i vinet). Det betyder att man
ska spä ut vinet under den varma årstiden (maj-augusti), eftersom värmen gör att
man lättare blir illamående eller yr när man dricker vin.

ÖVNINGAR

Sidan 105

Övning A tar upp uttrycken πονάει το κεφάλι μου etc. som betyder ”jag har ont
i” och svaret περαστικά-”krya på dig”. Övning B innehåller uttrycket μα τι
ωραία-”men så fint” och μη με πειράζεις-”reta mig inte”.

Sidan 106

Övning A. Här ska ni böja adjektiv och substantiv i plural och i rätt kasus.
Övning B. Substantivet och verbet ska skrivas om i plural.

Sidan 107

ποιος, ποια, ποια är ett interrogativt pronomen som betyder vem, vilken, vilka. I
schemat ser ni hur det böjs i nominativ och ackusativ singular och plural. I
övning A gäller frågan satsens subjekt och i övning B satsens objekt. I C står
pronominet tillsammans med en preposition. Ni kan läsa mer om interrogativa
pronomen på sidan 47 i Språkläran.

Inte precis!
Aliki: Vem är den där herren?
Eleni: Vem menar du?
Aliki: Jo, han med den vita skjortan och den blå slipsen.
Eleni: Vem, min vän? Han som sitter nära fönstret?
Aliki: Ja.
Eleni: Det är min lärare, herr Nikolaou.
Aliki: Och den där damen?
Eleni: Vem?
Aliki: Hon som pratar med herrn nära pianot.
Eleni: Det är fru Kanari. Hennes man är konstnär. Nu befinner han sig på Egina.
Han kommer inte ofta till Athen.
Aliki: Jag ser att du känner hela världen (alla människor).
Eleni: Eh, inte riktigt! Men jag känner alla mina vänner från Egina. Vi är
tillsammans varje helg.
Aliki: Och vem pratar nu med den där flickan med den gula klänningen och det
långa håret? Vilka vackra ögon hon har!
Eleni: Han, min vän, är skådespelaren Kostas Angelou.
Aliki: En snygg man, eller hur?
Eleni: En snygg man, men en medelmåttig skådespelare!

KOMMENTARER

ποιον λες-”vem säger du”, d.v.s. vem talar du om?

εκείνος που κάθεται-που utan accent är ett relativpronomen som motsvarar

”som” på svenska. Κάθεται är ett s.k. deponens, d.v.s. ett verb som har en passiv
form men en aktiv betydelse (som verbet ”lyckas” i svenskan). Andra vanliga
deponensverb i grekiskan är βρίσκεται- ”han befinner sig” och έρχεται-”han
kommer” som ni hittar några rader längre ned.

ξέρεις όλον τον κόσμο-όλος ο κόσμος har samma betydelse som ”tout le
monde” på franska, d.v.s. alla människor.

På sidorna 127-129 i Språkläran har ni en bra genomgång av nygrekiska

motsvarigheter till alla, all, varje, hel. När όλος står tillsammans med ett
substantiv måste det ha artikel, vilket framkommer i stycket: ξέρω όλους τους
φίλους, όλα τα σαββατοκύριακα. Man kan även använda ordet utan substantiv,
t.ex. όλοι λένε-”alla säger”. Det böjs som ett adjektiv i enlighet med
huvudordets (substantivets) numerus och kasus. När det står för sig själv får man
anpassa det efter vem man talar om-om man talar om en grupp kvinnor blir det
följaktligen όλες λένε.

ÖVNINGAR
Sidan 108

Här ser ni hur viktigt det är med accenter! Πού betyder ”var, vart” och που
betyder ”som”.

Sidan 109

Överst på sidan har ni en upställning över de demonstrativa pronomina ”den

här” och ”den där”. Αυτός ο άντρας-”den här mannen” och εκείνος ο άντρας-
”den där mannen”. Tänk på att när αυτός/εκείνος står tillsammans med ett
substantiv måste det alltid ha bestämd artikel. Εκείνος har samma ändelser som
αυτός i singular och plural.

I övning C ska ni sätta in rätt form av όλος. Jag ger er översättningen av

övningen:

2. Varför pratar du hela tiden? (OBS! Tidsuttryck)

3. Varför åt du inte upp all din mat?
4. Min syster känner alla mina vänner och alla mina väninnor.
5. Alla apotek är stängda på lördagar.

Sidan 110

Här finner ni exempel på den mediopassiva formen av verbet och hur den böjs i
presens. Det finns en bra uppställning på sidan 50 i Språkläran. Den
mediopassiva formen har olika funktioner. Den används ofta för att uttrycka
reflexiv diates, t.ex. ”tvätta sig” (πλένομαι), ”kamma sig” (χτενίζομαι), där de
aktiva formerna anger att man tvättar något eller någon-πλένω το παιδί, eller
kammar något/ eller någon χτενίζω την αδελφή μου, χτενίζω το μαλλιά μου (jag
kammar håret). Det kan även vara deponens, som i många av de verb ni har på
övningarna på sidan 110.

κουράζομαι-jag är trött, κουράζω-trötta ut

σηκώνομαι-jag går upp, σηκώνω-jag lyfter
ζεσταίνομαι-jag är varm, ζεσταίνω-jag värmer upp
χρειάζομαι-jag behöver
σκέφτομαι-jag tänker
αισθάνομαι-jag känner
κάθομαι-jag sitter
έρχομαι-jag kommer

Inget av de fem sista verban har någon aktiv motsvarighet.

Övning A kan ni hoppa över, jag har inte förstått vad det är man vill att ni ska
öva på.

I övning A ska ni fylla i verbet komma i tredje person och svara när tåget och
båten anländer. I övning B får ni hitta på egna svar, t.ex. ”hon mår bra” eller
”Nej, jag är inte varm”. Här är några förslag på vad man kan finna på apoteket:
παυσίπονα (huvudvärkstabletter), βαμβάκι (bomull), κρέμα αντιηλιακή
(solskyddskräm). I D ska ni sätta verbet i rätt person.
STYCKE 8

På sidan 111 finns en uppställning på medio-passiva verb som böjs efter άσαι-
konjugationen. Det kan vara en lättnad för er att det endast är fyra deponensverb
som böjs enligt denna konjugation! Det är följande verb, som alla har en aktiv
betydelse:

κοιμάμαι-jag sover

θυμάμαι-jag minns

φοβάμαι-jag är rädd

λυπάμαι-jag är ledsen, jag beklagar

Om ni vill lära er mer om dessa verb kan ni titta i Språkläran på sidan 58.

I de övningar som följer ska ni fylla i verbet i rätt person.

På sidan 112 ser ni de tre ordningstal som böjs efter genus: en/ett, två och tre.
De övriga ordningstalen böjs inte, t.ex. πέντε, έξι, εφτά…Som ni ser har ένας,
τρεις, τέσσερις samma form i nominativ och ackusativ.

I övning C övar ni ordkunskap-ni ska koppla samman rätt yrke med rätt
arbetsplats.

SIDAN 113 Hur är vädret? (Τι καιρό κάνει;)

-Ursäkta, när anländer/kommer båten från Kythira?

- Om en, två timmar. Jag vet inte exakt.

-Och flygbåten? När kommer den?

-Inte vet jag. Hur är vädret idag?

-Varför (frågar du)?

-Därför att när vädret är bra, kommer flygbåten runt klockan två. När vädret är
dåligt och det regnar och blåser, kommer den inte överhuvudtaget.

-Vad säger du? Och flyget?

-Flyget…jag minns inte. Varför frågar du inte Olympic (Airways)?

-Har ni kanske telefonnumret?

-Nej, jag beklagar, jag har det inte. Vet du något? Jag arbetar inte här. Jag väntar
på min faster/moster från Milos.

KOMMENTARER

Ξέρω ’γω; -egentligen ”jag vet”, men med omvänd ordföljd (den normala är εγώ
ξέρω) och formulerad som en fråga är betydelsen ungefär ”hur ska jag kunna
veta det” eller ”det vet jag inte”.

βρέχει, φυσάει- när dessa verb står i tredje person singular och syftar på vädret
betyder de ”det regnar” och ”det blåser”. När verben inte står i tredje person
singular betyder de ungefär ”blöta ner” och ”blåsa”. Andra verb som betecknar
väderleksfenomen finner ni i övning B, som χιονίζει (”det snöar”), έχει ήλιο
(”det är soligt”) och έχει συννεφιά (”det är molnigt”).

På sidan 114 har ni en rolig barnvisa om någon som går till marknaden och
köper olika husdjur.
På sidan 115 finner ni olika tidsadverb: ποτέ=aldrig, πάντα=alltid, συχνά=ofta,
πολλές φορές=många gånger, ofta, κάπου κάπου=då och då, ibland.

I övning A ska ni skriva om olika saker som ni gör på morgonen, mitt på dagen,
på eftermiddagen och dessutom saker ni aldrig gör!

Övning B tar upp uttrycket έχω δίκιο som betyder ”jag har rätt” i olika personer.
Det är bara att böja verbet έχω i rätt person.

I övning G ska ni finna verb och uttryck med motsatt betydelse.

SIDAN 116 När han är trött….(Όταν είναι κουρασμένος)

Herr Andreou vaknar klockan sju på morgonen. Han stiger upp, tar ett bad,
dricker sitt kaffe, och klockan kvart i åtta åker han med bilen till sitt arbete. Han
är läkare och arbetar på ett sjukhus. Han slutar sitt arbete klockan två på
eftermiddagen och återvänder hem. På tisdagar, onsdagar och torsdagar arbetar
han även på eftermiddagen. Han återvänder hem klockan åtta på kvällen, mycket
trött.

Herr Andreou är inte gift. Han bor ensam. När han är trött stannar han hemma.
Han läsar en bra bok eller tidningen., han dricker en ouzo, äter en omelett eller
en yoghurt. Men när han inte är trött, går han med sina vänner på en taverna, på
teatern eller på bio.