Anteckningar Eysenck

Kapitel 1: Introduktion
Kognition: mentala processer involverade i att tillägna sig och använda kunskap och erfarenhet
från sinnen, samt planerad handling. Perception, inlärning, minne, återkallande, tänkande.
Tillämpat: hur kognitiva processer påverkar vårt beteende och prestation i verkliga sammanhang.
Andra världskriget: behov, operatörer: att maximera kognitiv prestation och identifiera
begränsningar, för att utveckla redskap. Broadbent: verkliga problem som utgångspunkt för
kognitionsforskning, så att resultat är giltiga och användbara.
Neisser: verkliga världen snarare än labb, ekologisk validitet (17). Svårt att kontrollera för variabler.
Kombination? Jämförelse. Inte samma sak – möjligt att ha låg ekologisk validitet på fältet. Samma
krav på urval, exempelvis.
Två skäl: 1) lösningar på riktiga problem, 2) utveckla teoretiska utgångspunkter.

Kapitel 2: sinnen, perception och uppmärksamhet (22)

Uppmärksamhet som ett filter som reducerar mängden input till hanterbar nivå. Kunskap, priming,
mer effektiv perception. Tvåvägs: intryck, uppmärksamhet, kunskap, perception (24).
Bilolyckor, perception – kontrast snarare än belysning. Fler högkontrastytor i synfält: kontexten
gör skillnad. Kontrastkänslighet. Ljusa ytor sänker känsligheten och gör lågkontrastdelar svårare
att upptäcka.
Biomotion – reflexer placerade så att rörelsemönster accentueras (29).
Gibsons ekologiska perspektiv: vad perception är till för. Att individ rör sig och interagerar med
miljö. Bottom up, optiskt flöde. Allt vi behöver för att interagera med miljön finns i visuellt
stimulus. ”Looked but fail to see” – erfarna förare, top down (34).
Konstruktivistiskt. Varför påverkar erfarenhet perception? Utgångspunkt: nödvändigt att
konstruera perception utifrån ofullständig bottom up-information. Genererar prediktioner om vad
vi kanske ser och testar dessa. Illusioner, likt ponzo. Utgå från kunskap – ”bil i körfält rör sig
framåt” (35).
Dorsala och ventrala flöden – objektigenkänning och spatial/rörelseförmåga. Illusioner –
motorcykel som inte ses som ett mindre objekt på samma avstånd som bil, utan som ett lika stort
objekt längre bort (38).
Uppmärksamhet, gorilla – drivet av förväntningar: att missa inte en sensorisk fråga, utan
uppmärksamhetsbaserad. Omöjligt att processa allt. Hur filtreras det? Vilka kriterier? Antingen area
där det finns mycket information att bearbeta, eller där individ förväntar sig att objekt som kräver
uppmärksamhet kommer att dyka upp.
Interaktion – emotion och kognition. Emotion påverkar uppmärksamhet och uppmärksamhet
påverkar emotion. Negativ affekt – generellt lägre fokus, positiv tvärt om, men flexibelt.
Överlag – inte förändra perceptions- och uppmärksamhetssystem, men ju mer vi vet desto enklare
är det att designa system som funkar med dem (45).
Kapitel 3 – ansiktsigenkänning
Ögonvittnen.
Systemvariabler (faktorer policyutformare kan kontrollera) och estimatorvariabler (faktorer som
påverkar identifiering men som inte går att kontrollera: avstånd, belysning, tid, stress,
berusningsgrad). Vapenfokuseffekt – sämre identifiering, uppmärksamhetskrävande (56).
Ledarinfluens, administratör.
Alla på en gång eller en i taget (för att jämföra med minne, snarare än de andra).
Hur mäta? Antal korrekta eller undvikande av inkorrekta?
Att konstruera ansikten (61). Välja enskilda drag ur lista – problem, då vi inte uppfattar så. Bild +
annan beskrivning. Första hand personer som känner den misstänkta som identifierar, därför även
sådana som bör utvärdera bildmaterial i studie. Fjärdegenerationen – bild för bild, välja den som är
mest lik, kombinerade drag.
Hur beskriver vi problemet? Inkodning och minne? Gå runt, genom att använda CCTV?
Betydligt svårare att känna igen okända ansikten. Foto-ID kanske inte lämpligt. Forskning tydlig –
procedur verkar enkel, men är inte det (68).
Lösning: automatiserad igenkänning? Lagra fler bilder, i själva passet?
”Superigenkännare” – vissa passkontrollanter har hundraprocentig igenkänning, medan andra inte
bättre än slumpen. Korrelerat mellan enäggstvillingar (73). Att koppla till vittnesidentifiering.
CCTV löser inte problem. ”Expertvittnen”, som ska avgöra bildlikhet. ”Facial mapping”,
otillförlitligt, med olika resultat för olika ansiktsuttryck och vinklar samt stora likheter mellan helt
olika personer.
Automatiserad igenkänning – mer arbete för människor? Resultat: urval ur databas att sortera och
bedöma. Falsk matchning.
Kapitel 5 – arbetsminne och prestationsbegränsningar
Vardagskognition. Arbetsminne: minne med kognitiv uppgift. Baddeley: interaktivt system som
kopplar inkommande perceptuell information till LTM, erbjuder yta mellan kognition och
handling. Cowan: applicerad fokuserad uppmärksamhet (109-11).
Kognitivt åldrande. Tillämpat värde: att utveckla effektiva interventioner för att minimera eller
hindra effekter. Högre dorsolateral PFC-aktivering hos äldre, vilket tyder på minskad neural
effektivitet (112). Exekutiv kontroll av uppmärksamhet: uppdatera information, task switching,
inhibering.
Träning: target, near transfer, far transfer. Adaptivt: anpassad svårighetsgrad.
Vardagsaktiviteter (115). Flerspråkighet, musikinstrument, konditionsträning.
Programmeringsspråk, inlärning. Inlärningsförmåga starkt korrelerat med arbetsminne – anpassa
nivå till studentens kapacitet; avlastningstekniker för att minska belastning på lagringsutrymme;
kombinerat, förmodligen. Arbetsminneskapacitet balanseras av praktisk kunskap: tydliggör att
långtidsminnet är centralt (120).
Trafikledare: schemaläggning, selektiv bearbetning/uppmärksamhet: ”attentional tunneling”. Att
prioritera mål, hantera: dynamisk process, då prioriteringar förändras: ständig uppdatering av
färdiga och kommande steg.
Situationsuppfattning: korrekt uppfattning av nuvarande situation och hur det utvecklas. Refererar
till detta som ”bilden”: fasta förhållanden och miljö, dynamiska förutsättningar, som ger
sammansatt bild (E: 124).
Språkförståelse, arbetsminne som förutsättning: hålla ord aktiva för syntax- och semantisk analys
(E: 124).
Huvudräkning. Ljud och visuell störning har olika effekt beroende på horisontell eller vertikal
presentation: båda typerna av arbetsminne måste vara involverade, bidrag beroende på
presentation.