Mattias Jin

Labbrapport Vinäger och Titrering

Syftet med labbrapporten var att med hjälp av en syra-bastitrering kunna räkna ut
masshalten ättiksyra i hushålls vinäger. Experimentet tog ungefär 1,5 h att utföra eftersom vi
fick göra experimenter två gånger. Under titreringen av natriumhydroxid fick vi en förändring
av färg i vår vinägerlösning (utspädd med vatten 10x) efter att ha tillsatt en lämplig
indikator (Fenolftalein).
Slutsatsen vi drog är att vid titrering av vinäger med basen natriumhydroxid blir resultatet en
neutralisation.

Vinäger är vanligt i hushållet, i inläggningar. Det är också en ingrediens i tex ketchup,

majonnäs och vid framställning av ost. Ättiksyra (HAc) den enklaste karboxylsyran efter
myrsyra, är det sura i vinägern och används som konserverings-eller surhetsreglerande
medel i många livsmedel, exempelvis färg olika lösningsmedel och läkemedel.
Koncentrationen av ättiksyra i vanlig hushållsvinäger i ett titreringsexperiment
(Titrering, wikipedia). Genom att tillsätta en känd substansmängd bas till en känd volym syra
kan syrans koncentration beräknas (Andersson m.fl. 2012, sid. 216). På ättika som en köper
i affären står det ofta en mängd olika information. Ibland står där 12 % och ibland står det
24%. Vi ville undersöka och beräkna vilken koncentration ättiksyra det finns vanlig
hushållsättika och vi ville uttrycka koncentrationen som masshalt i procent
(Andersson m.fl. 2012, sid 138).

Följande reaktion kommer ske under laborationen gång:

CH3COOH (aq)+NaOH(aq)→CH3COONa+ H2O
Det sker en neutralisation vid titrering av NaOH i vinäger, då ättiksyra neutraliseras
av hydroxidjonerna. Det bildas saltet natriumacetat och vatten.
Syra + bas→salt + vatten
När man löser en svag syra med en stark bas blir pH> 7 (ej neutral). Svaga syror
protolysernas inte fullständigt. Därför kommer lösningen ha ett överskott på hydroxidjoner
och bli basiskt. (Andersson & Sonesson, 2013)
För att indikera Ep (ekvivalenspunkt) är fenolftalein en lämplig indikator eftersom den har sitt
omslagsintervall mellan pH 8 och 9,8. Lösningen visas som färglös före
ekvivalenspunkten.
Sedan blir den svagt röd/rosa just vid Ep och kraftig röd/rosa när en droppe bas tillsätts i
överskott. (Andersson & Sonesson, 2013). Vid Ep är substansmängden tillsatt bas
ekvivalent med substansmängden syra i titreringsbägaren.

Material & metoder.

•Vinäger (Hushållsvinäger, Hemköp)
•byrett
•byretthållare
•E-kolvar
•magnetomrörare
•vollpipetter
•pelleusboll
•mätcylinder
•bägare
Mattias Jin

•avjonat vatten
•indikatorlösning

Resultat

Vid spädning av vinägern kändes en typisk doft av vinäger även efter från lösningen som
var 10x spädd. Efter ca 42 cm^3 tillsatt titrator observerades ett färgomslag. Färgen
på lösningen i E -kolven skiftade plötsligt från färglös till rosa. Experimentet utfördes 2
gånger. Volymer av titrator och titrand *(cm3)

Volymen titrator användes för beräkningar av masshalten ättiksyra i vinägern. Molmassan

(g/mol) för ättiksyra (CH3COOH) beräknades genom att addera respektive
atommassorna så som det beskrivs i periodiskt system (Andersson m.fl.2012, sid. 333).
Molmassan för ättiksyra beräknades till 60 g/mol. I ett andra titreringsxeriment tillsattes
titrator (NaOH, 0,05 mol/dm3) ganska hastigt och vid ca: 42cm^3 började blandningen få
en ljusrosa ton. Desto mer bas som tillsattes desto mer basisk blev lösningen och desto
mer koncentrerad blev den rosa färgen. PH-värdet för vätskan visades även med en
universal indikator.

Sökt: massprocent HAc (CH4COOH)

HAc + NaOH→NaAc (aq) + H2O
1 : 1 (mol-förhållandet 1:1)
V(NaOH): 42 cm^2
c(NaOH): 0,05 mol/dm^3
n=V*c
n (NaOH)= 0,042 dm^3*0,05 mol/dm^3= 0,0021 mol
c=n/V
c (HAc)= 0,0021 mol / 0,020 dm^3= 0,105

10x ger ungefär 0,105 mol/dm3 (Vinäger utspädd)

M (HAc)= (2*12) + (2*16) + (4*1) = 24 + 32 + 4= 60 g/mol

m = n * M= 0,0021 mol * 60 g/mol = 0,126g

V (10x spädd vinäger)=20 cm^3

p(10x spädd vinäger) =1 g/cm^3(kg/m^3)

m (10x spädd vinäger)=V(10x spädd vinäger)× V(10x spädd vinäger)=20g

Masshalt= 𝑚(ä𝑡𝑡𝑖𝑘𝑠𝑦𝑟𝑎)/𝑚(𝑣𝑖𝑛ä𝑔𝑒𝑟)∙100M = 0,126 g/ 20g * 100= 0,0063 g * 100

Mattias Jin

Ospädd vinäger innehåller ca:

0,0063 = 6,3%HAc

Vi var nyfikna på att lära oss mer om masshalten av ättiksyra i vanligt förekommande
kommersiell vinäger. I läromedel i kemi presenteras flera olika mått på hur koncentrationen
av ämnen kan presenteras (Anderssonm.fl. 2012). När vi tittade på flaskorna på vanlig
hushållsättika så började vi undra vad informationen på de olika flaskorna egentligen
betydde. Vi ville därför göra egna experiment och själva beräkna koncentrationen av
ättiksyra med hjälp av titreringsexperimentet. Vi fann att desto mer NaOH vi tillsatte desto
mer koncentrerad blev den rosa färgen, den blev alltså mer basisk. Fenolftalein är därför en
lämplig indikator. Som skriven i teoriavsnittet har den här indikatorn ett omslagsintervall
mellan 8–9,8 pH vilket var bra på grund av att vi sedan tidigare visste att en
neutralisation skulle ske fast lösningen skulle bli basiskt. Vi testade även med universal
indikator och fick också där resultatet att lösningen var basisk. Problemet med universal
indikator är att vi inte får en lika tydlig ekvivalenspunkt på samma sätt som vid titrering med
fenolftalein.

Felkällor
När man gör titreringar måste man vara mycket försiktig och noggrann med att mäta
volymer(NaOH). De markeringar som är på byretten går lätt att avläsa fel. Ett sätt är att man
ser på volymen på en markering ur diverse vinklar. Om man läser volymen ovanifrån verkar
det kanske vara högre än markeringssträcket medan volymen verkar lägre om man ser på
det från undersidan. Det är oerhört svårt för ögat att läsa av precisa volymer. Härmed
påverkas laboration av detta. Det är också ett problem att få exakt rätt mängd NaOH,
eftersom man måste vara snabb med att stänga av kranen så fort vätskan blir rosa. Det kan
lätt följa med lite för mycket än vad som egentligen behövs före neutralisationen, alltså är
det svårt att veta den exakta ekvivalenspunkten (EP). Under det första experimentet hände
än del komplikationer. På grund av felkalkylering av antalet droppar fenolftalein tillsattes
ett överskott av natriumhydroxid eftersom det aldrig inträffade ett omslag till rosa (lösningen
förblev genomskinlig). Men då det gavs en chans till att göra om laborationen lärde vi oss
från vårt tidigare försök och hällde därför i extra droppar indikator för att vara på den säkra
sidan och kunna se omslaget (urskilja närmevärde på EP). Efter att ha gjort om
experimentet fick vi ett rimligare resultat och efter att frågat andra i laborationssalen blev
slutsatsen att omslagspunkten uppstår vid tillsättning av en volym mellan 40–50 cm^3
natriumhydroxid.

Referenser
Andersson, S., Sonesson, A., Svahn, O., och Tullberg, A. (2012).
Gymnasie KEMI 1(4. uppl.).
Stockholm: Liber AB.
Broman, M. och Lundström Kristensen, V. (04 augusti 2020). Miljövänligt och effektivt–så
enkelt gör du eget rengöringsmedel av ättika.
Expressen. Sthlm.https://rb.gy/rbr6f7
Borén, H., Börner, M., Larsson, M., Lindh, B., Ragnarsson, M., & Sundkvist, S-Å. (2011).
Mattias Jin

Kemiboken 1 (4. uppl.). Stockholm: Liber AB.

Nationalencyklopedin, vinäger.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vinäger
(hämtad 2022-05-31).
Titrering. (2021, november 15).Wikipedia,Hämtad 12.20, maj 31, 2022 från
/https://sv.wikipedia.org/wiki/Titrering