Professional Documents
Culture Documents
2 or n jav, 74 or n vit
HYRJA
Gjuha gjermane sipas planprogramit t ri msohet pr her t pare n
shhkolln e mesme t ult. Gjuha gjermane sht njra ndr gjuht m t
rndsishme evropiane dhe prmes t ksaj gjuhe nxnsit do t marrin
njohuri themelore pr kulturen, gjuhn dhe letrsin gjermane.
QLLIMET
t zhvillohen katr shkathtsit gjuhsore,
t aftsohen nxnsit t komunikojn, brenda dhe jasht shkolls,
me njerz q i prkasin kulturs dhe gjuhs gjermane,
t aftsohen nxnsit t krahasojn n mnyr produktive kulturn
gjermane me kulturn dhe traditn vetanake, si dhe t shfrytzojn
kto pikpamje t fituara pr rrnimin e paragjykimeve dhe pr
zgjerimin e njohurive pr botn dhe pr vetn,
t aftsohen nxnsit q t shfrytzojn strukturat dhe rregullsit e
gjuhs gjermane pr prdorim m t vetdijshm t gjuhs amtare,
q ti zhvillojn n mnyr t pavarur m tutje aftsit e fituara n
gjuhn gjermane si dhe mbi kt baz t msojn gjuh tjera t
huaja.
Objektivi 1
Objektivi 2
Objektivi 3
Objektivi 4
Objektivi 5
Objektivi 6
53
Klasa 6
Krijimi i
kontakteve t
thjeshta
gjuhsore
Klasa 7
Biseda me
njri tjetrin
Klasa 8
Klasa 9
Raportimi mbi
Dhnia e
ngjarjet
informatave
personale gjat
kontakteve
gjuhsore
- Freizeitgestaltung
- Sport
- Mensch und Natur
- Mobilitt und Verkehr
- Kommunikation
- Wissenschaft und Technik
- Kunst und Kreativitt
- Norm- und Wertorientierung
- Zeitlich-historische Erfahrungen
- Geistige und seelische Dimensionen
PRMBAJTJA PROGRAMORE
PASQYR E OBJEKTIVAVE T PRGJITHSHME
1. LERNJAHR
Lernziel 1
Lerninhalte
Einfache
sprachliche
Kontakte
herstellen
Sprechfertigkeiten
Jemanden begren
Guten Tag!
Guten Morgen!
Guten Abend!
Hallo!
Sich verabschieden
Auf Wiedersehen!
Gute Nacht!
Reagieren
Ja, bitte.
Nein, danke.
Sich vorstellen
Ich heie ...
Mein Vorname ist ...
Mein Nachname ist ...
55
Lerninhalte
Sprechfertigkeiten
Gegenstnde Fragen
und
Was ist das?
Ttigkeiten
Ist das ein/eine/ein ...?
benennen und Ist das dein/deine/dein ...?
beschreiben,
Was machst du?
nach
Benennen
Gegenstnden Das ist der/die/das ...
fragen
Das sind die ...
Das ist ein/eine/ein ...
Das sind ...
Beschreiben
Der/Die/Das ... ist ...
Die ... sind ...
Das ist mein/meine/mein/...
Das ist dein/deine/dein ...
Ich lerne ...
Wir lernen ...
Verneinen
Nein.
Das ist kein/keine/kein ...
Das ist nicht mein/meine/mein ...
Das ist nicht dein/deine/dein ...
Grammatik
56
Einfache Fragestze
Bestimmter Artikel im Nominativ Singular und Plural
Unbestimmter Artikel im Nominativ Singular und Plural
Possessivpronomen in der 1. und 2. Person im Nominativ
Singular
Nomen im Nominativ Singular und Plural
Adjektive in prdikativer Stellung
Sein als Vollverb in der 3. Person Singular und Plural
Verben in der 1. Person Singular und Plural
Personalpronomen in der 1. Person Plural
Negation mit nein
Negation mit kein/keine/kein
Negation mit nicht
Kardinalzahlen von 1 10
1. LERNJAHR
Lernziel 3
Anweisungen
verstehen
und Fragen
beantworten
Lerninhalte
Sprechfertigkeiten
Anweisungen verstehen und danach handeln
Schreibe ab.
Male aus.
Sprich laut.
Unterstreiche.
...
Schreibt ab.
Malt aus.
Sprecht im Chor.
Unterstreicht.
...
Fragen beantworten
Er/Sie schreibt.
Er/Sie schreibt nicht.
Er/Sie malt aus.
Er/Sie malt nicht aus.
Sie schreiben.
Sie schreiben nicht.
Sie malen aus.
Sie malen nicht aus.
Grammatik
Imperativ mit nicht trennbaren und trennbaren Verben im
Singular und Plural
Personalpronomen in der 3. Person Singular und Plural,
57
maskulin/feminin im Nominativ
Verben in der 3. Person Singular und Plural
Negation mit nicht
1. LERNJAHR
Lernziel 4
Sich
orientieren
und
verstndigen
Lerninhalte
Sprechfertigkeiten
Rumliche Angaben erfragen und geben
Wo ist/bist/sind/seid ...?
Dort/hier/Oben/Unten.
Er/Sie ist ...
Wir sind ...
Ihr seid ...
Sie sind ...
Zeitliche Angaben erfragen und geben
Wann haben wir Deutschunterricht?
Am ...
Heute.
Morgen.
Grammatik
Fragen mit wo
Fragen mit wann
sein als Vollverb in allen Personen
Personalpronomen in allen Personen
haben als Vollverb in der 1. Person Plural
Adverbiale des Ortes und der Zeit
Kardinalzahlen von 11 12
1. LERNJAHR
Lernziel 5
Sprachliche
Kontakte
knpfen
58
Lerninhalte
Sprechfertigkeiten
Auffordern und Aufforderungen beantworten
Machst du mit?/Macht ihr mit?
Ich kann/Wir knnen leider nicht.
Tut mir/uns leid, ich muss/wir mssen die Hausaufgaben
machen.
Willst du/Wollt ihr mitkommen?
Ja, gerne.
Spielst du/Spielt ihr gern ...?
Ja/Nein.
Nicht so besonders.
Eigentlich nicht.
Ja, natrlich!
Lerninhalte
Sprechfertigkeiten
Fragen nach dem Befinden stellen und beantworten
Wie geht es dir/Ihnen?
- Danke, gut.
- Nicht gut/Schlecht/Es geht.
Was fehlt dir/Ihnen?
- Mein Hals tut weh/Ich habe Halsschmerzen.
Bist du/Sind Sie krank?
- Ja/Nein.
Vorhaben angeben
Ich mchte spielen/nicht spielen.
Er/Sie besucht den/die/das ...
Er/Sie braucht einen/eine/ein ...
Er/Sie hat/mchte/braucht keinen/kein/kein ...
Ich gehe in den Park/in die Schule/ins Geschft.
Zeitangaben
Wie spt ist es?
Es ist ... (nur volle Stunden!)
Grammatik
Nomen im Akkusativ mit bestimmtem und unbestimmtem
Artikel
59
60
9. Versorgung
Nahrung, typische Speisen
10. Gesundheitsfrsorge
Hygiene
Im Badezimmer
Zhneputzen, usw.
Zahnarzt
11. Freizeitgestaltung ( der Kinder)
Hobbys
Lesegewohnheiten
Haustiere halten
12. Kommunikation
Das Telefon nutzen
Fernsehen
13. Kunst und Kreativitt
Lieder singen
Bilder malen
Etwas selbst schreiben, lessen, malen, gestalten
Einfache Gedichte kennen lernen
14. Zeitlich-historische Erfahrung
Uhrzeiten
Tageszeiten
Jahreszeiten
Persnliche Vergangenheit-Gegenwart
UDHZIME METODOLOGJIKE
Forma komunikative e msimdhnies
N nj msimdhnie bashkkohore komunikimit i kushtohet
vmendje e posame, kjo do t thot: Cilat mjete gjuhsore ju duhen
nxnsve q n situata t caktuara gjuhsore t shprehen dhe t sillen n
mnyr t duhur?
Komunikimi sht mnyra m e pranueshme pr arritjen e objektivave t prcaktuara. Piknisja pr nj msimdhnie t till nuk do t jet nj
rregull gramatikore, por situatat e ndryshme gjuhsore. Kjo do t thot
se prej situatave gjuhsore nxirren rregullat dhe jo e kundrta
61
Metodat e msimdhnies
Metodat q nxisin komunikimin
Puna n grupe, n ifte
Debatet, debat n podium
Lojrat n role
Intervistat
Metodat q nxisin punn e pavarur
Stacione(materiali i prgatitur me detyra t shtruara n mnyra t
ndryshme lihet n vende t caktuara, ashtu q nxnset/ sit n nj
rrug t zgjedhur vet i mbledhin dhe prpunojn ato pa ndihmen e
msuesit)
Lojra msimi (si Memori, Bingo)
Kontrollimi i partnerit
Prpunimi i pavarur i temave ( mbledhja e informatave n
bibliotek, kompjuter etj; prpunimi i pavarur i informatave rreth
nj ligjerate, referati, ditari pune, kollazheve etj; prcjellja e
mtutjeshme e informatave tek grupi)
Nxnia gjat msimdhnies( nxnsi merr rolin e msuesit)
Mbledhja e materialeve dhe burimeve
Letrkmbime me Gjermanin( partnerizimi i shkollave,
letrkmbime mes nxnsve, etj)
Metodat q nxisin prodhimin
Punimi i gazetave t murit , pikturave, posterve, kollazheve,
teksteve (p.sh. pr ekspozita, gara t shkolls apo interne, etj.)
Shkrimi kreativ (i poezive, eseve, tregimeve, skenarve pr teatr) i
nxitur prmes aktivizimit t njohurive paraprake (me asociograme,
clustering, Brainstorming etj.)
Prdorimi i mediave
Fotografit
Ndihmojn n prodhimin ( shkruarjen) e teksteve kreative prshkruese dhe komentuese.
Nxnsit prshkruajn gjrat e njohura dhe ato t pazakonshme q
shohin n fotografi dhe tregojn si ndikon n ta ajo q shohin n
foto;
62
Objektivat
Prcaktimi i qart i objektivave, sht lehtsim pr punn e msuesit
dhe e ndihmon at vet n prcaktimin e ojektivave m specifike. Kur t
arrihet objektivi - kjo do t thot se nxnsit e zotrojn materien e prpunuar - athere mesimdhensi do t duhej t jet i knaqur me kt. Nse
ende nuk ka prfunduar ora msimore nuk ka logjik q t futen edhe
prmbajtje t tjera n or. N kt rast m e logjikshme do t ishte q t
prforcohet ajo q sht msuar me an t ushtrimeve t llojllojshme, t
prpunohet nj kng gjat ors s msimit ose t futet ndonj loj msimore m qllim t arritjes s objektivit.
Kufizimi i objektivave
Duke i njohur nxnsit dhe duke i pasur t qarta objektivat e prcaktuara m par msuesi nuk do t duhej t bj gabim e t prcakoj shum objektiva pr nj or msimi e t habitet pastaj pse nuk sht arritur
objektivi. Pr kt arsye msuesi duhet t caktoj nj objektiv specifik, t
cilin tenton ta arrij brenda nj ore msimi. Pcaktimi i shum objektivave pr nj or ka pr pasoj kt:
Mbetet pak koh pr ushtrime dhe zbatim, pr kt arsye nxnset/sit
nuk mund ta bjn zotrimin e mjaftueshm t materies. N orn e ardhshme duhet t prsritet dhe sqarohet materia edhe nj her, sepse mund
t ndodh q t jen prvjedhur gabime, t cilat pastaj me mund mund t
korrigjohen, arsye kjo pr tu dshpruar arsimtari dhe nxnsi.
Llogaria sht e thjesht: nj or e strngarkuar dhe nj or pr prsritje bjn dy. N kt rast do t ishte m e logjikshme q materia qysh
nga fillimi t ndahet n dy or.
Sipas hulumtimeve nxnset/sit mesatar jan n gjendje q pr nj
or msimi t mbajn mend rreth dhjet shprehje t reja. Ky fakt nuk
duhet t lihet anash.
64
N kt faz sht e drejt q korrigjimet ndr t tjera t parashtrohen n at mnyr, pr shembull, nj fjal e thn gabimisht t prsritet
nga msuesi edhe nj her, por natyrisht n mnyr t drejt. Nuk duhet
t bhet kurrfar diskutimi: q do ti turpronte nxnsit n kt rast para
klass, por t tregohet takt pedagogjik.
Diferencimi
Asnj klas nuk ka prbrje t njtrajtshme. Kt duhet ta ket parasysh do msimdhns dhe t organizoj orn n baz t ksaj. Kjo nnkupton q nxnsit, t cilt kan aftsi t nxnit m t shpejt t trajtohen
ndryshe nga t tjert n mnyr q msimi i gjuhs t jet prafrsisht i
njejt pr t gjith.
Teknikat e puns
Nj ndr detyrat e msimdhnies n gjuhn e huaj sht edhe aftsimi i nxnsve q t marrin prgjegjsin pr t msuarit e vet. Nxnsit, t cilt jan msuar q ti reflektojn proceset e tyre t t msuarit
dhe q t organizojn n grup procesin e msimdhnies dhe procesin e t
msuarit, zakonisht msojn me sukses dhe n mnyr efektive. N kt
mnyr ata, prve tjerash, mund t prgatiten q t reagojn n mnyr
t pavarur n situatat jashtshkollore si dhe t vazhdojn proceset e msimit t gjuhs.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Gjeografia
Biologjia
Matematika
Teknologjia
VLERSIMI
Jan tri aftsi q kontrollohen (vlersohen):
1. Riprodhimi(reprodukimi) - nnkupton riprodhimin nga nxnsi e
asaj q sht msuar m par.
68
richtig
falsch
Prgjegjet rregulluese
1. Prgjigjet kategorizuese
Shembull:
Ordne zu.
1. Peter
2. Armend
3. Giuseppe
a) Griechenland
b) Deutschland
c) Spanien
d) Kosova
e) Trkei
f) Italien
69
2. Prgjigjet radhitse
Shembull:
Schreibe die richtige Reihenfolge auf.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Prgjigjet e lira
1. Prgjigjet plotsuese
Shembuj:
Viele Dinge sind schneller, schner usw. als andere. Setze die
richtige Form ein.
(langsam)
(schwer)
(teuer)
70
71