You are on page 1of 19

GJUH GJERMANE

2 or n jav, 74 or n vit

HYRJA
Gjuha gjermane sipas planprogramit t ri msohet pr her t pare n
shhkolln e mesme t ult. Gjuha gjermane sht njra ndr gjuht m t
rndsishme evropiane dhe prmes t ksaj gjuhe nxnsit do t marrin
njohuri themelore pr kulturen, gjuhn dhe letrsin gjermane.

QLLIMET
t zhvillohen katr shkathtsit gjuhsore,
t aftsohen nxnsit t komunikojn, brenda dhe jasht shkolls,
me njerz q i prkasin kulturs dhe gjuhs gjermane,
t aftsohen nxnsit t krahasojn n mnyr produktive kulturn
gjermane me kulturn dhe traditn vetanake, si dhe t shfrytzojn
kto pikpamje t fituara pr rrnimin e paragjykimeve dhe pr
zgjerimin e njohurive pr botn dhe pr vetn,
t aftsohen nxnsit q t shfrytzojn strukturat dhe rregullsit e
gjuhs gjermane pr prdorim m t vetdijshm t gjuhs amtare,
q ti zhvillojn n mnyr t pavarur m tutje aftsit e fituara n
gjuhn gjermane si dhe mbi kt baz t msojn gjuh tjera t
huaja.

Objektivi 1
Objektivi 2
Objektivi 3
Objektivi 4
Objektivi 5
Objektivi 6

Viti i par i msimit t gjuhs gjermane


Krijimi i kontakteve t thjeshta gjuhsore
Emrtimi dhe prshkrimi i gjsendeve dhe veprimeve
Kuptimi i udhzimeve dhe prgjigjja e pyetjeve
Orientimi n koh dhe hapsir
Krijimi i kontakteve gjuhsore
Dhnia dhe marrja e informatave gjuhsore

53

Plan-programi mund t lexohet edhe horizontalisht, pra prej t majts


n t djatht .
Objektivi 1

Klasa 6
Krijimi i
kontakteve t
thjeshta
gjuhsore

Klasa 7
Biseda me
njri tjetrin

Klasa 8
Klasa 9
Raportimi mbi
Dhnia e
ngjarjet
informatave
personale gjat
kontakteve
gjuhsore

Tek mnyra horizontale e t lexuarit vrehet nj gj: Objektivi 1.


nga viti i par zgjerohet m tutje n vitin e dyt, po ashtu n t tretin e
pastaj edhe n t katrtin, sepse n secilin prej tyre kemi t bjm me
kontaktet gjuhsore. Do t thot se mbetet te tema e njjt, por n nj
nivel m t lart e m t vshtir. Pra t gjitha objektivat me radh prsriten n vitin vijues, por me struktura gjithnj e m t vshtira dhe natyrisht me m shum leksik (fjals).

Shkathtsit gjuhsore, inventari gramatikor, fushat tematike


Prderisa me shkathtsi gjuhsore jan dhn mostra t fjalive, me
inventar gramatikor jan dhn fushat, t cilat prcillen me an t objektivave specifike (shkathtsit gjuhsore).
Fjalsi(leksiku) n fjalit mostra shrben si shembull dhe zgjerohet
sistematikisht nga msuesi.
Prmbajtja programore duhet t jet e shkruar sipas rregullave m t
reja t drejtshkrimit.
Pasi q nxnsit e kan msuar qysh moti alfabetin e gjuhs amtare,
mosprputhja e pjesrishme e fonemave dhe grafemave n gjuhn shqipe
e gjermane, nuk do t duhej t jet ndonj problem i madh.
Objektivat garamatikore t paraqitura n kt plan-program jan t
detyrueshme dhe duhet t shikohen si program minimal. E detyrueshme
sht edhe radhitja e objektivave, pasi q nj objektiv ndrtohet mbi bazn e objektivit t mparshm.
Fushat tematike me qllim jan t prgjithsuara, sepse si u prmend
m hert, sipas ktij plan-programi do t krijohen tekste shkollore. Sikur
t caktoheshin qysh tash temat konkrete, n baz t t cilave do t arriheshin objektivat specifike dhe gramatika, do t ishte kufizim pr autorin
e teksteve shkollore.
54

Kshillohet q temat t zgjedhen nga fushat q propozohen nga


Korniza programore pr gjuhn gjermane si gjuh e huaj e Konferencs s Ministris Gjermane t Kulturs, e cila prsri orientohet n Kornizn e Rekomanduar Europiane:
- Grundlegende Existenzerfahrungen
- Die persnliche Identitt
- Partnerbeziehungen
- Alltag und Familie
- Individuum und Gesellschaft
- Wohnen
- Erziehung
- Arbeit
- Versorgung
- Gesundheitsfrsorge

- Freizeitgestaltung
- Sport
- Mensch und Natur
- Mobilitt und Verkehr
- Kommunikation
- Wissenschaft und Technik
- Kunst und Kreativitt
- Norm- und Wertorientierung
- Zeitlich-historische Erfahrungen
- Geistige und seelische Dimensionen

PRMBAJTJA PROGRAMORE
PASQYR E OBJEKTIVAVE T PRGJITHSHME
1. LERNJAHR
Lernziel 1

Lerninhalte

Einfache
sprachliche
Kontakte
herstellen

Sprechfertigkeiten
Jemanden begren
Guten Tag!
Guten Morgen!
Guten Abend!
Hallo!
Sich verabschieden
Auf Wiedersehen!
Gute Nacht!
Reagieren
Ja, bitte.
Nein, danke.
Sich vorstellen
Ich heie ...
Mein Vorname ist ...
Mein Nachname ist ...

55

Dein Vorname ist ...


Dein Nachname ist ...
Ich wohne in ...
Ich bin Schler.
Fragen
wie heit du?
wo wohnst du?
was bist du?
Grammatik
Aussagestze
Verben in der 1. und 2. Person Singular
Personalpronomen in der 1. und 2. Person Singular im
Nominativ
Einfache Fragestze
Sein als Vollverb in der 1. und 2. Person Singular
1. LERNJAHR
Lernziel 2

Lerninhalte
Sprechfertigkeiten
Gegenstnde Fragen
und
Was ist das?
Ttigkeiten
Ist das ein/eine/ein ...?
benennen und Ist das dein/deine/dein ...?
beschreiben,
Was machst du?
nach
Benennen
Gegenstnden Das ist der/die/das ...
fragen
Das sind die ...
Das ist ein/eine/ein ...
Das sind ...
Beschreiben
Der/Die/Das ... ist ...
Die ... sind ...
Das ist mein/meine/mein/...
Das ist dein/deine/dein ...
Ich lerne ...
Wir lernen ...
Verneinen
Nein.
Das ist kein/keine/kein ...
Das ist nicht mein/meine/mein ...
Das ist nicht dein/deine/dein ...
Grammatik

56

Einfache Fragestze
Bestimmter Artikel im Nominativ Singular und Plural
Unbestimmter Artikel im Nominativ Singular und Plural
Possessivpronomen in der 1. und 2. Person im Nominativ
Singular
Nomen im Nominativ Singular und Plural
Adjektive in prdikativer Stellung
Sein als Vollverb in der 3. Person Singular und Plural
Verben in der 1. Person Singular und Plural
Personalpronomen in der 1. Person Plural
Negation mit nein
Negation mit kein/keine/kein
Negation mit nicht
Kardinalzahlen von 1 10

1. LERNJAHR
Lernziel 3
Anweisungen
verstehen
und Fragen
beantworten

Lerninhalte
Sprechfertigkeiten
Anweisungen verstehen und danach handeln
Schreibe ab.
Male aus.
Sprich laut.
Unterstreiche.
...
Schreibt ab.
Malt aus.
Sprecht im Chor.
Unterstreicht.
...
Fragen beantworten
Er/Sie schreibt.
Er/Sie schreibt nicht.
Er/Sie malt aus.
Er/Sie malt nicht aus.
Sie schreiben.
Sie schreiben nicht.
Sie malen aus.
Sie malen nicht aus.
Grammatik
Imperativ mit nicht trennbaren und trennbaren Verben im
Singular und Plural
Personalpronomen in der 3. Person Singular und Plural,

57

maskulin/feminin im Nominativ
Verben in der 3. Person Singular und Plural
Negation mit nicht
1. LERNJAHR
Lernziel 4
Sich
orientieren
und
verstndigen

Lerninhalte
Sprechfertigkeiten
Rumliche Angaben erfragen und geben
Wo ist/bist/sind/seid ...?
Dort/hier/Oben/Unten.
Er/Sie ist ...
Wir sind ...
Ihr seid ...
Sie sind ...
Zeitliche Angaben erfragen und geben
Wann haben wir Deutschunterricht?
Am ...
Heute.
Morgen.
Grammatik
Fragen mit wo
Fragen mit wann
sein als Vollverb in allen Personen
Personalpronomen in allen Personen
haben als Vollverb in der 1. Person Plural
Adverbiale des Ortes und der Zeit
Kardinalzahlen von 11 12

1. LERNJAHR
Lernziel 5
Sprachliche
Kontakte
knpfen

58

Lerninhalte
Sprechfertigkeiten
Auffordern und Aufforderungen beantworten
Machst du mit?/Macht ihr mit?
Ich kann/Wir knnen leider nicht.
Tut mir/uns leid, ich muss/wir mssen die Hausaufgaben
machen.
Willst du/Wollt ihr mitkommen?
Ja, gerne.
Spielst du/Spielt ihr gern ...?
Ja/Nein.
Nicht so besonders.
Eigentlich nicht.
Ja, natrlich!

Fragen stellen und Fragen beantworten


Was machst du/Was macht ihr?
Darf ich/Drfen wir mitkommen?
Ich mchte/Wir mchten auch gerne mitkommen.
Komm, wir gehen/Wir wollen gehen.
Gehen wir?
Kannst du/Knnt ihr schwimmen?
Kannst du/Knnt ihr Fuball spielen?
Na klar!
Toll!
Nein, zeigst du/zeigt ihr es mir?
Erklren
Jetzt musst/kannst/darfst du ...
Jetzt msst/knnt/drft ihr ...
Grammatik
Frage- und Aussagestze mit Modalverben
Modalverben mgen, knnen, drfen, wollen, mssen in
der 1. und 2. Person Singular und Plural
Adverbiale der Art und Weise
1. LERNJAHR
Lernziel 6
Einfache
Ausknfte
einholen und
erteilen

Lerninhalte
Sprechfertigkeiten
Fragen nach dem Befinden stellen und beantworten
Wie geht es dir/Ihnen?
- Danke, gut.
- Nicht gut/Schlecht/Es geht.
Was fehlt dir/Ihnen?
- Mein Hals tut weh/Ich habe Halsschmerzen.
Bist du/Sind Sie krank?
- Ja/Nein.
Vorhaben angeben
Ich mchte spielen/nicht spielen.
Er/Sie besucht den/die/das ...
Er/Sie braucht einen/eine/ein ...
Er/Sie hat/mchte/braucht keinen/kein/kein ...
Ich gehe in den Park/in die Schule/ins Geschft.
Zeitangaben
Wie spt ist es?
Es ist ... (nur volle Stunden!)
Grammatik
Nomen im Akkusativ mit bestimmtem und unbestimmtem
Artikel

59

Fragestze mit wie


Modalverben in allen Personen
Prposition in mit Akkusativ
Kardinalzahlen von 13 31

Realizimi i objektivave t siprshnuara bhet prmes ktyre temave:


Pasqyr e fushave tematike
KLASA E GJASHT
1. Grundlegende Existenzerfahrungen
Dasein in der Welt
Elementare Gefhle: Liebe zu den Eltern und Geschwistern
2. Die persnliche Identitt
Ich Erfahrung
Einige persnliche Eigenschaften
3. Partnerbeziehungen
Du Erfahrung
einige Eigenschaften des anderen
mit Freunden spielen
Erlebnise mit Freunden
4. Alltag und Familie
Wir Erfahrung
die private Gemeinschaft der Familie: Eltern, Geschwister
Der Alltag einer Familie
5. Individuum und Gesellschaft
Sie Erfahrung
Nachbarschaft
Erlebnisse in der Schule
6. Wohnen
Das eigene Heim
Haus, Wohnung, Siedlung
Kinderzimmer, Gemeinschaftszimmer
Die Schule als Lebensbereich
7. Erziehung
In der Familie
In der Schule ( z.B. Stundenplan, Hausaufgaben, u.a.)
Vorbilder
Verkehrserziehung
8. Arbeit
Beruf der Mutter/des Vaters

60

9. Versorgung
Nahrung, typische Speisen
10. Gesundheitsfrsorge
Hygiene
Im Badezimmer
Zhneputzen, usw.
Zahnarzt
11. Freizeitgestaltung ( der Kinder)
Hobbys
Lesegewohnheiten
Haustiere halten
12. Kommunikation
Das Telefon nutzen
Fernsehen
13. Kunst und Kreativitt
Lieder singen
Bilder malen
Etwas selbst schreiben, lessen, malen, gestalten
Einfache Gedichte kennen lernen
14. Zeitlich-historische Erfahrung
Uhrzeiten
Tageszeiten
Jahreszeiten
Persnliche Vergangenheit-Gegenwart

UDHZIME METODOLOGJIKE
Forma komunikative e msimdhnies
N nj msimdhnie bashkkohore komunikimit i kushtohet
vmendje e posame, kjo do t thot: Cilat mjete gjuhsore ju duhen
nxnsve q n situata t caktuara gjuhsore t shprehen dhe t sillen n
mnyr t duhur?
Komunikimi sht mnyra m e pranueshme pr arritjen e objektivave t prcaktuara. Piknisja pr nj msimdhnie t till nuk do t jet nj
rregull gramatikore, por situatat e ndryshme gjuhsore. Kjo do t thot
se prej situatave gjuhsore nxirren rregullat dhe jo e kundrta

61

Metodat e msimdhnies
Metodat q nxisin komunikimin
Puna n grupe, n ifte
Debatet, debat n podium
Lojrat n role
Intervistat
Metodat q nxisin punn e pavarur
Stacione(materiali i prgatitur me detyra t shtruara n mnyra t
ndryshme lihet n vende t caktuara, ashtu q nxnset/ sit n nj
rrug t zgjedhur vet i mbledhin dhe prpunojn ato pa ndihmen e
msuesit)
Lojra msimi (si Memori, Bingo)
Kontrollimi i partnerit
Prpunimi i pavarur i temave ( mbledhja e informatave n
bibliotek, kompjuter etj; prpunimi i pavarur i informatave rreth
nj ligjerate, referati, ditari pune, kollazheve etj; prcjellja e
mtutjeshme e informatave tek grupi)
Nxnia gjat msimdhnies( nxnsi merr rolin e msuesit)
Mbledhja e materialeve dhe burimeve
Letrkmbime me Gjermanin( partnerizimi i shkollave,
letrkmbime mes nxnsve, etj)
Metodat q nxisin prodhimin
Punimi i gazetave t murit , pikturave, posterve, kollazheve,
teksteve (p.sh. pr ekspozita, gara t shkolls apo interne, etj.)
Shkrimi kreativ (i poezive, eseve, tregimeve, skenarve pr teatr) i
nxitur prmes aktivizimit t njohurive paraprake (me asociograme,
clustering, Brainstorming etj.)

Prdorimi i mediave
Fotografit
Ndihmojn n prodhimin ( shkruarjen) e teksteve kreative prshkruese dhe komentuese.
Nxnsit prshkruajn gjrat e njohura dhe ato t pazakonshme q
shohin n fotografi dhe tregojn si ndikon n ta ajo q shohin n
foto;
62

Ata tregojn nj ngjarje, fillimin ose mbarimin e s cils e prshkruan fotografia


Videoprojektori
Prezentimi i materialeve(fotografive, vizatimeve, tregimeve t
ilustruara,etj) dhe teksteve prmes folieve dhe projektorit, rrit interesimin
e nxnsve pr msim
Prezentimi i fotografive t veanta ose t nj sr fotografish
Mbulimi dhe zbulimi i pjesrishm i fotografis
Nj ngjarje e paraqitur me fotografi jepet me foto t radhitura
gabimisht
Pararaqitja e nj teksti t ndar n pjes dhe t radhitur n mnyr
jo t rregullt dhe rregullimi i tij
Materiali auditiv
Ky material mundson ballafaqimin me variantet gjuhsore
individuale dhe regjionale t gjermanishtes dhe nxit t kuptuarit prmes
dgjimit.
Nxnsit gjejn fillimin ose mbarimin e nj teksti t shkurtr t
dgjuar m par
Ata karakterizojn personat e nj pjese teatrore t dgjuar dhe
diskutojn pr sjelljet e tyre.
Videomateriali
Prdorimi i videomatrialit u jep nxnsve mundsi t shumta pr
krijimin e teksteve me shkrim dhe me goj:
Paraqitja e nj filmi t punuar mbi bazn e nj tregimi ose nj
prralle, i cili nxit krahasimin me tregim a prrallen e lexuar ose
dgjuar m par.
Puna me video sekuenca mund t bhet n tri faza:
- paraqitja e matrialit filmik pa z, ku nxnsit identifikojn
vendet dhe personat e njohur, prshkruajn personat, vendet,
veprimet ose gjsendet etj.
- paraqitja e matrialit filmik pa fotografi ku nxnsit diskutojn
mbi objektet dhe aktivitetet e ndryshme, shnojn informacione
nga ajo q dgjojn (numrat, emrat e vendeve, t personave, t
dhnave kohore), emrtojn temat, vizatojn nj piktur.
63

paraqitja e materialit filmik me z dhe fotografi m q rast


bhet krahasimi n mes t supozimit t mhershm dhe sekuencs q shihet dhe dgjohet.

Objektivat
Prcaktimi i qart i objektivave, sht lehtsim pr punn e msuesit
dhe e ndihmon at vet n prcaktimin e ojektivave m specifike. Kur t
arrihet objektivi - kjo do t thot se nxnsit e zotrojn materien e prpunuar - athere mesimdhensi do t duhej t jet i knaqur me kt. Nse
ende nuk ka prfunduar ora msimore nuk ka logjik q t futen edhe
prmbajtje t tjera n or. N kt rast m e logjikshme do t ishte q t
prforcohet ajo q sht msuar me an t ushtrimeve t llojllojshme, t
prpunohet nj kng gjat ors s msimit ose t futet ndonj loj msimore m qllim t arritjes s objektivit.

Kufizimi i objektivave
Duke i njohur nxnsit dhe duke i pasur t qarta objektivat e prcaktuara m par msuesi nuk do t duhej t bj gabim e t prcakoj shum objektiva pr nj or msimi e t habitet pastaj pse nuk sht arritur
objektivi. Pr kt arsye msuesi duhet t caktoj nj objektiv specifik, t
cilin tenton ta arrij brenda nj ore msimi. Pcaktimi i shum objektivave pr nj or ka pr pasoj kt:
Mbetet pak koh pr ushtrime dhe zbatim, pr kt arsye nxnset/sit
nuk mund ta bjn zotrimin e mjaftueshm t materies. N orn e ardhshme duhet t prsritet dhe sqarohet materia edhe nj her, sepse mund
t ndodh q t jen prvjedhur gabime, t cilat pastaj me mund mund t
korrigjohen, arsye kjo pr tu dshpruar arsimtari dhe nxnsi.
Llogaria sht e thjesht: nj or e strngarkuar dhe nj or pr prsritje bjn dy. N kt rast do t ishte m e logjikshme q materia qysh
nga fillimi t ndahet n dy or.
Sipas hulumtimeve nxnset/sit mesatar jan n gjendje q pr nj
or msimi t mbajn mend rreth dhjet shprehje t reja. Ky fakt nuk
duhet t lihet anash.

64

Radhitja: t dgjuarit/ t kuptuarit, t folurit, t lexuarit,


t shkruarit
Posarisht n msimin fillestar do t duhej t ruhet radha e katr
shkathtsive, q d.m.th.:
Nxnsit nuk do t duhej t flasin asgj q nuk e kan dgjuar m
par,
Ata nuk do t duhej t lexojn asgj q nuk e kan dgjuar dhe
folur m par,
Ata nuk do t duhej t shkruajn asgj q nuk e kan dgjuar, folur
dhe lexuar m par.
Pr t iu prmbajtur ksaj radhitjeje posarisht te fillestart, flet kjo
arsye:
Nse do t msohet nj fjal, logjikisht ajo do t duhej t dgjohej
m par. N ann tjetr leximi i nj fjale t re sht m i leht kur ajo m
par sht dgjuar ose folur. Edhe t shkruarit do t duhej t isht m i
leht, kur ajo fjal sht dgjuar, folur apo lexuar m par.
Puna aktive dhe konkrete
Nj dallim n mes t msimit t gjuhs gjermane n Gjermani- pa
marr parasysh a bhet fjal per gjermanishten si gjuh amtare ose pr
gjermanishten si gjuh e dyt ose e huaj- dhe n Kosov sht ndr tjera
se mjedisi-kosovar mund t jap pak ose aspak informacione pr RFGJn dhe prve ors s msimit pothuajse nuk ekziston ndonj mundsi
per tu zbatuar ajo q sht msuar. Kshtu q bie mundsia q ajo q
sht msuar n shkoll t thellohet jasht orve t msimit si prmes
ekskursioneve, zhvillimit t intervistave etj. N kt kontekst nuk duhet
mbimuar apo nnmuar televisionin.
Prodhimi(krijimi) i pllakatave, mozaiqeve dhe posterve, prodhimi i
pundoreve t vogla jan gjithashtu t rndsishme.
Nj arsye tjetr pr aktivitete t ktilla, jan njohurit nga psikologjia
e t msuarit: sipas saj rezultati (arritja) sht m i madh, sa m shum
q t mbshteten veprimet gjuhsore nga veprimet konkrete.
Koh e mjaftushme pr ushtrime dhe zbatim
Pr nxnien dhe zotrimin e sigurt t nj gjuh nevojiten n prgjithsi tri gjra: koh, koh dhe prap koh.
65

Ne e dim se ekzistojn 3 tipa t ndryshm t nxnsve:


Tipat akustik (ata e nxn- msojn gjuhn m shpejt prmes dgjimit - veshit);
Tipat vizuel- (pamor) (ata e nxn gjuhn n radh t par prmes
syrit);
Tipat motorik (ata nxn gjuhn m se shpejti prmes t shkruarit).
Pr kt arsye sht e rndsishme, q ushtrimi t zgjedhet gjithashtu
edhe prmes ktij kndveshtrimi; q gjuha t msohet njkohsisht prmes kanaleve t shumta, pasi q te shumica e atyre q msojon gjuhn
bhet fjal pr tipa t ashtuquajtur t przier.
Llojllojshmria n fazat e ushtrimeve
Secili msues dhe msuese e di saktsisht se n orn e gjuhs, t
ushtruarit monoton t struktures s fjalis ndikon m par n t kundrtn e asaj q sht synuar.
Nxnsit dhe nxnset do ta humbin interesimin pr msim dhe nuk
do t marrin pjes aktivisht n t. N ann tjetr ne e dim se motivimi i
synuar dhe dhnia e detyrave interesante mund ta ngrisin n mnyr t
ndjeshme dshirn pr msim dhe gatishmrin pr pun (rezultate).
Si rezultat mund t jet jo vetm ndrrimi i formave t puns (puna e
veant, puna n ifte ose n grupe), por posarisht edhe lojrat n msim, kngt dhe poezit si dhe tregimet do bhen pjes prbrse e
msimit.
Korrigjimi i shprehjeve t nxnsve
Pothuajse asnj shtje nuk diskutohet aq shpesh dhe ne mnyr
kundrthnse n rrethin e msimdhnsve se sa mnyra e korrigjimit.
Derisa korrigjimin disa e vshtrojn si penges t rrjedhjes gjuhsore, t tjert mbshteten n at se gabimet duhet korrigjohen menjher
q t mos prvidhen..
Ndoshta mund t bhet nj kompromis i arsyshm gjat korrigjimit
dhe ai do t dukej kshtu:
N fazn e kontaktit gjuhsor, si pr shembull: gjat prshkrimit t
nj fotografie, msueset dhe msuesit presin nj t shprehur t lir t
nxnsve t tyre.
Po t bjn korrigjimin masiv gjat ksaj faze t msimit, nxnsit
ndoshta do t trhiqeshin menjher dhe n fund do t heshtin plotsisht.
66

N kt faz sht e drejt q korrigjimet ndr t tjera t parashtrohen n at mnyr, pr shembull, nj fjal e thn gabimisht t prsritet
nga msuesi edhe nj her, por natyrisht n mnyr t drejt. Nuk duhet
t bhet kurrfar diskutimi: q do ti turpronte nxnsit n kt rast para
klass, por t tregohet takt pedagogjik.

Diferencimi
Asnj klas nuk ka prbrje t njtrajtshme. Kt duhet ta ket parasysh do msimdhns dhe t organizoj orn n baz t ksaj. Kjo nnkupton q nxnsit, t cilt kan aftsi t nxnit m t shpejt t trajtohen
ndryshe nga t tjert n mnyr q msimi i gjuhs t jet prafrsisht i
njejt pr t gjith.

Teknikat e puns
Nj ndr detyrat e msimdhnies n gjuhn e huaj sht edhe aftsimi i nxnsve q t marrin prgjegjsin pr t msuarit e vet. Nxnsit, t cilt jan msuar q ti reflektojn proceset e tyre t t msuarit
dhe q t organizojn n grup procesin e msimdhnies dhe procesin e t
msuarit, zakonisht msojn me sukses dhe n mnyr efektive. N kt
mnyr ata, prve tjerash, mund t prgatiten q t reagojn n mnyr
t pavarur n situatat jashtshkollore si dhe t vazhdojn proceset e msimit t gjuhs.

LIDHJA NDRL NDORE DHE NDRPROGRAMORE


Duke pasur parasysh udhzimet nga MASHT-i jemi kujdesur q
zgjedhja e temave (m t pergjithsuara-orientuese, sepse temat specifike
i zgjedhin hartuesit e librave shkollor) t bhet ashtu q t ket ndrlidhje
programore.
Lidhja do t jet me tri fusha kryesore:
Shkencat natyrore
Shkencat shoqrore
Artet
Me shkencat shoqrore do t jen t lidhura kryesisht me: Edukatn
qytetare, Historin etj. gjat trajtimit t temave si:
67

1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.

E kaluara dhe e tashmja


Tradita dhe religjioni
Skena dhe kultura rinore
Prditshmria dhe familja
Bota e t rinjve dhe t rriturve
Shkolla dhe shkollimi
Individi dhe shoqria
Jeta politike dhe shtja sociale
E drejta dhe drejtsia

Lidhja me shkencat natyrore do t jet si:


1.
2.
3.
4.

Gjeografia
Biologjia
Matematika
Teknologjia

Dhe at gjat trajtimit t temave si:


1. Natyra dhe ambienti
2. Teknika dhe zhvillimi
3. Koha
4. Bota fantastike
5. Kultura dhe shkenca
6. Ekonomia dhe tregu i puns
Pasi q ora e msimit do t bhet kryesisht prmes komunikimit, lojs,
kngs e mnyrave tjera kreative, ather lidhja me artet e sportin do t bhet kryesisht gjat zhvillimit t ors s msimit dhe trajtimit t temave.
Gjat punimit t plan-programit pr gjuh gjermane sht menduar
mjaft edhe pr barazin gjinore dhe personat me nevoja t veanta. Tr
kohn thuhet ajo/ai ose ata/ato. Gjat hartimit t librave do t definohen edhe gjrat tjera si personazhet do t jen edhe femra t barabarta
me meshkuj (nna shkon n pun, vajzat bjn at q bjn djemt), ka
fmij t racave t ndryshme etj.

VLERSIMI
Jan tri aftsi q kontrollohen (vlersohen):
1. Riprodhimi(reprodukimi) - nnkupton riprodhimin nga nxnsi e
asaj q sht msuar m par.
68

2. Riorganizimi- nnkupton bartjen e t msuars n situata t


ngjashme( p.sh. nse nxnsit i msohet vendi i foljes n fjali t
varur, duhet t jet i aft t aplikoj foljen n fjali t varur).
3. Transferi- nnkupton bartjen e t s msuars n situata plotsisht
t reja.
Teknikat e t vlersuarit
Teknikat e poshtshnuara vlejn pr myrn e vlersimit me shkrim,
pasiq mendohet se kjo sht mnyra m objektive dhe m e zbatuar n
shkolla:
Prgjigjet seleksionuese
1. Prgjigjet alternative
Shembull:
Prishtin ist die Hauptstadt von Kosova.

richtig
falsch

2. Prgjigjet me mundsi t shumta t zgjedhjes


Shembull:
Kreuze die richtige Lsung an.
Das Auto steht

unter der Strae.


ber der Strae.
in der Strae.
auf der Strae.

Prgjegjet rregulluese
1. Prgjigjet kategorizuese
Shembull:
Ordne zu.
1. Peter
2. Armend
3. Giuseppe

a) Griechenland
b) Deutschland
c) Spanien
d) Kosova
e) Trkei
f) Italien

69

2. Prgjigjet radhitse
Shembull:
Schreibe die richtige Reihenfolge auf.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.

Es ist acht Uhr.


Liridon geht bei Rot ber die Kreuzung.
Der Wecker klingelt.
Liridon kommt zu spt zur Schule.
Liridon hat verschlafen.
Der Autofahrer bremst scharf.
Er springt aus dem Bett.
Der Fahrer schimpft Lukas.
Er luft schnell weiter.

Prgjigjet e lira
1. Prgjigjet plotsuese
Shembuj:
Viele Dinge sind schneller, schner usw. als andere. Setze die
richtige Form ein.
(langsam)
(schwer)
(teuer)

Ein Fahrrad ist ... als ein Auto.


Fnf Kilo sind ... als ein Kilo.
Fleisch ist
... als Brot.

Trage das Gegenteil in die Lcke ein.


Dieses Buch ist spannend. Es ist nicht ...
Anna ist gro. Sie ist nicht...
Emira ist ein Mdchen. Sie ist kein ...

Setze die richtige Zeit in die Lcke ein.


Heute Nachmittag ... (gehen) ich auf den Spielplatz.
Morgen ... (spielen) ich Tennis.
Gestern ... (sein) ich im Kino.

2.Prgjigjet e shkurtra hartuese


Shembull:
Bilde aus den folgenden zwei Stzen einen Satz.
Andreas weint. Eine Wespe hat ihn gestochen.
___________________________________

70

Librat msimore, t cilat i preferojm pr klasn e gjasht, derisa nuk


botohen libra t bazuara n kt plan-program jan:
B. Weisgerber, H. Bhm, R. Urbanek: Hallo, Peter - wir lernen Deutsch 1, Drr + Kessler Verlag, 1998, Kln ose
S. Bttner, G. Kopp, J. Alberti: Tamburin 1, Hueber Verlag,
2002, Ismaning
Po ashtu preferehon edhe libra tjera shkollore q prdoren pr msimin e gjuhs gjermane pr t huaj:
Libri i puns
Libri i ushtrimeve
Kaseta dhe CD

71

You might also like