Professional Documents
Culture Documents
LAmicizia
Viti i V i botimit
Nr.5
Prill 2015
Revista MIQSIA I 1
PRMBAJTJA
DISA NGA VLERAT HISTORIKE TE KURBINIT
Redaksia
Organ i Shoqats Kombtare t
Miqsis dhe Bashkpunimit
Shqipri Itali
Redazione
Organo dell Associazione Nazionale
dAmicizia e Collabrazione
Albania Italia
Ideatori/Ideatore
Nikoll Lleshi Presidenti i Shoqats
Drejtori /Direttore:
Ing.Vlash Gega
Zv/Drejtor/vice Direttore:
Pjetr Nikolli
Kryeredaktori/Capo Redattore:
Studjuesi Vlash Prendi
zv/Kryredaktor/Vice Capo Redattore:
Prof. As.Dr. Zef Gjeta
Redaktor /Redattore:
Prof. As.Dr. Zef Gjeta
Gjon Lleshi
Prkthime/Traduttore:
Ermelinda Doda
Ing.Bersjan Lleshi
Marketingu/Marketing:
Pashk Meta
Vjollca Jahja
Martin Gecaj
Manazhimi /Manager:
Sandr Ndoci
Martin etina
Ded Kola
Kopertina /Copertina
Ing.Bersjan Lleshi
Grafika&Faqosja/Grafica & impaginazione
Dafian Stojko
I Revista MIQSIA
4
6
8
10
12
13
14
20
36
37
Simpoziumit me tem:
Papa Klementi XI-Albani, nj nga figurat m t ndritura
t Kombit Shqiptar.
Simposio sul tema: Papa Clemente XI - Albani, uno degli
immagini pi luminosi del Nazione Albanese
38
40
42
44
46
48
50
53
61
63
Kalaja e Sebastes La
Revista MIQSIA I 3
I Revista MIQSIA
prgzoj pr kt aktivitet t
prmasave kombtare kushtuar
ksaj figure t shquar t mbar
trevave tona. Me emocione u
Revista MIQSIA I 5
I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 7
I Revista MIQSIA
e Shoqats Kombtare t
Miqsis & Bashkepunimit
Shqipri Itali q prej vitit 2001
e deri n sot pa pages.
Ky sht m t vertet nj
kontribut q nuk mundesh ta
gjejsh n televisionet tjetr.
Shoqata jon e ka n misionin
e saj t studioj t dhnat
dokumentare pr historin e dy
popujve , t lidhjeve historike
t Shqipris me Italin. Stafi
yn drejtues q nga viti 2001
q Selia e Shoqats Kombtare
ka ardhur n La t Kurbinit,
po punojn fort pr pasqyrimin
e ktyre vlerave historike t
bashkpunimit.
Nj ndr kto aktivitete
shkencore sht edhe ky
simpozium q po bjm sot pr
nj nga figurat m t ndritura
q ka nxjerr kombi shqiptar.
Papa Klement XI pr vlerat
e tija historike qe rradhitet
krahas atletit krishtit, Gjergj
Kastriotin dhe Shejtneshs
Revista MIQSIA I 9
Nikoll Lleshi
Presidenti i Shoqats
Kombtare t Miqsis
dhe
Bashkpunimit Shqipri Itali
Data: 07.12.2014
10 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 11
T nderuar t pranishm.
I
nderuar
President
i
Shoqats Kombtare t Miqsis
dhe Bashkpunimit Shqipri
Itali z. Nikoll Lleshi
E nderuar zj. Sabahete Hidri
Nnprefekte e Rrethit Kurbin
Shum t nderuar Profesor e
Referues me temat e pregaditura
nga ju pr Papa Klementin e XI
Albani.
Po
kshtu
prshendetje
t vecant pr drejtuesit e
Televizionit Lezhs z. Fred
Stakaj e zj. Olta Stakaj pr
kt bashkpunum e pr z.
Engjll Ndocaj zv/Drejtor i
Televizionit Shqiptar.
Jam shum i lumtur dhe
krenar q sot n kt takim
historik,
kushtuar
Papa
Klementit XI Albani t
prshndes n emr t Bashkis
Lac si dhe n emerin tim
12 I Revista MIQSIA
VO: N prfundimit t
takimit z. Artur Bardhi
Kryetar i Bashkis La mori
n konsiderat propozimin e
t pranishmeve e kryesisht t
Profesorve q moren fjalen, q
t ngrihet nj permendore pr
Papa Klementit e XI Albani
n qytetin e Lacit n Kurbin si
vndlindja e t parve t tij.
Revista MIQSIA I 13
PAPA
CLEMENTI I XI
BIRI
I KURBINIT
-GJON
FRANESK
ALBANI - LAI -
adyshim nj kontribut
t shquar n lvizjen pr
zhvillim kulturor dhe
arsimor n trojet shqiptare ka
dhn edhe biri i Arbris Papa
Clementi i XI Gjon Francesk
Albani, pap ky q la gjurm
n historin shumshekullore t
Selis s Shenjt.
N listn e gjat t 283 papve
q kan udhhequr Selin
e Shenjt deri n ditt tona,
figurojn edhe disa emra papsh
dhe kardinalsh shqiptar q
kan drejtuar kt institucion
t shenjt. Sipas fakteve dhe
dokumenteve historike jan
katr pap shqiptar q e
kan drejtuar kt Seli duke
filluar nga Shn Eleuteri (174189), Shn Kaji (283-296),
Shn Gjoni IV (640-642), por
papa q la gjurm n historin
shumshekullore t Selis s
Shenjt sht papa Klementi
XI,Gjon Francesk Albani-Lai)1.
Edhe patr Vincens Malaj
mendon se pr origjinn e tij
nuk ka kurrfar dyshimi se
sht shqiptare, sepse ...familja
14 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 15
16 I Revista MIQSIA
pr mbledhjen e Kuvendit t
Arbrit mbajtur n Mrqi t
Lezhs n vitin 1703, n kishn
e Shn Gjonit nn drejtimin e
arqipeshkvit t Tivarit Vinko
Zmajevic. Ky Koncil u mor
me problemet kye t jets s
krishter. Shenjat e ringjalljes e
t shpress i pasqyron n letrn
e tij vet arqipeshkvi i Tivarit
q me 10 korrik 1703 ia drgon
Paps Klementi XI, pas vizits
baritore qe bri n diacezat e
Arbnis pr 3 muaj rresht,ku
thuhet: ...Ti m urdhnove o i
shenjti Pap me i shkue e me i
vu oroe porsi si vizitor apostolik
kishat e Shqipris, sheut tem.
E un urdhnit tan i ndigjova,
dheut iu solla rreth e rreth,gjith
mbar krkova e pash nevojat
e Shqiprsis. Pash shum
mjerime Nn hijen tnde, o
At i Shenjt dheu i Shqipris
po gazmohet e pas shum
vjetsh po merr frym e po ile
syt. Kjo Shqipni q deri tash
ka ndej si e harrueme,mbulue
e vorfnue prej mjegulls,nn nji
Pap shqiptar po del n drit e
mezi pret me fitue emnin dhe
lumnin bashkarisht i lutna
Zotit q ty Pap shqiptar me t
rujt pr t gjat mot e jet e me
shndet,pr t mir t kishs
e pr fatin ton. Arqipeshkvi i
Tivarit Vincens Zmajeviku)13.
Prpjekjet e tij pr prhapjen
dhe msimin e gjuhs shqipe n
atdheun e tij jan t hershme.
Pas krkess s Franceskaneve
n Shqipri dhe t arqipeshkvit
t Tivarit, Vicko Zmajeviq, me
urdhr t Papa Klementit XI,
q nga prilli i vitit 1711 deri n
fund t shek.XIX u msua gjuha
shqipe)14. Gjat gjith periudhs
kur sundoi n Selin e Shenjt,
ai u interesua pr zhvillimin e
kulturs shqiptare. Posti papnor,
ndikoi q edhe n mjedise t
tjera letrare dhe shkencore t
zgjohej interesimi pr gjuhn
Veprimtaria e Klementit
XI pr shtjen kombtare,
shqiptare ishte aq e
madhe sa edhe emri i tij
Albani q mbi t gjitha
ishte nj emr krenarie pr
t qnit shqiptar.
Ky Pap me personalitetin
e tij t spikatur ndikoi
fuqimisht n zhvillimin
kulturor dhe fetar t
arbreshve dhe pr kt
ai duhet t vlersohet nga
historiografia shqiptare.
Prof.ENGJLL SEDAJ
GJENEALOGJIA
E FAMILJES ALBANI
Gjergji e Filipi
Gjenealogjia e familjes Albani
n Urbino fillon nga dy refugjat
shqiptare, nga Gjergji dhe Filipi,
vllezr, t bijt e Mikelit, t ikur
nga Shqipria n Itali n vitin
1471 apo mbase edhe m pare,
qysh n vitin 1464. Pas lufts
s gjat, q kishin zhvilluar
n Shqipri nn udhheqjen e
Sknderbeut kundr turqve kta
dy t rinj, t emigruar n Itali,
nuk kishin humbur vetdijen
e origjins s tyre bujare dhe
Revista MIQSIA I 17
-PAPA SHQIPTAR
KLEMENTI XI ALBANI
DHE KUVENDI I
ARBNIT, BOTOI
SHTPIA BOTUESE
BUZUKU,
PRISHTIN 1998.
GIOVANNI ARMILLOTA
Familja Albani u krijua
nga dy vllezrit shqiptar,
Gjergji e Filipi t Mikelit nga
Lai, n Shqipri, lufttar
nn urdhrat e Skndrbeut,
t cilt u strehuan n Urbino
ku Federiku dhe Guidobaldi
t Montefeltro-s i punsuan
si njerz t besuar n shtjet
diplomatike dhe ushtarake. U
njohn me mbiemrin Albanesi
q jetgjati Altobelli (14451564), i biri i Gjergjit e ktheu n
Albani. Para Klementit XI kan
qen edhe tre pap me origjin
shqiptare: Shn Eleuteri (175189), Shn kaji (283-296) dhe
Gjoni (640-642)32
LOSSERVATORE
ROMANO, VITI CXLI,
Nr.139,
E MERKUR 20.06.2001.
KLEMENTI XI
PAPA SHQIPTAR
ARDIAN BESHAJ
Fisniku nga Lai i Kurbinit
q u vu n krye t kishs
katolike
Konklava u hap m 9
nntor dhe n datn 23 t
po ktij muaji, pak dit pas
shpalljes s Filip DAnzhos
Mbret i Spanjs, u zgjodh si
pasardhs i Inoencos XII
Kardinali Giovvani Francesco
Albani, markixhan, zgjedhja
e t cilit qe me siguri fryt in j
18 I Revista MIQSIA
PAPA KLEMENTI XI
DHE KUVENDI
I ARBNIT 1703
Kastriot Marku
Gjon
Fraesk
Albani
(Giovanni Francesco Albani),
pasardhsi i 261-t i ksaj selie,
t ciln e udhhoqi pr 21 vjet
(1700-1721),
(saktsisht
20
vjet,4 muaj dhe tre jav) duke
u rreshtuar i katrti pr nga
kohqndrimi n krye t Selis
s Shenjt mbas Shn Pjetrit
pr 35 vjet, Papa Pio IX me 31
vjet, Papa Gjon Pali-t II me 26
vjet. Para Paps Klementi XI,
tre pap t tjer kishin qen me
origjin shqiptare: San Eleuterio
(175-189), San caio (283-296) dhe
Giovanni IV (640-642). Histoia e
familjes Albani n Urbino, fillon
nga vllezrit refugjat politik
Gjergji dhe Filipi, bijt e Mikelit
(Giorgio dhe Filippo di Michele
deLazi) t larguar nga Shqipria
n vitin 1464. Pasi kishin qen
lufttar t Skndrbeut, ata
dhan ndihmesn e tyre edhe
n Itali pran Duks s Urbinos,
ku Federico dhe Guidobaldo di
Mintefeltro, asokohe kapiten
t prgjithshm t princrve
t Italis i emruan njerz t
besuar pr shtje diplomatike
dhe ushtarake. Aty, me nismn e
Altobellit (1445-1564), t birit t
Gjergjit, ata ndrruan mbiemrin
e babait (Lai (ital de Lazi) n
Albanesi, q sipas ngjll Sedajt
ishin me origjin nga Lai i
Kurbinit.)34
Gazeta 55,
E shtun, 12 janar 2004
ETNOLIGJIA E KURBINIT
PJETER NIKOLLA
Edhe studiuesi Pjeter Nikollla
n librin e tij m t fundit
1464 - HISTORIA
SHQIPTARE, SI U BLE
NGA ARKIVI SEKRET
I VATIKANIT
PAPA SHQIPTAR GJON
FRANESK ALBANI,
KLEMENTI XI
ALBA KEPI
Gjon Franesk Albani lindi
n Urbino m vitin 1649 e vdes
n Rom m 1721. Studion n
Kolegjin Romak e diplomohet
n Juridik, Filozofi e Teologji.
Ende student shquhet pr
punn e tij studimore n
fushn teologjike e pr mjaft
prkithime n gjuhn greke e
orientale, midis t cilve edhe
Pentateuku i Moisiut, nj libr i
rndsishm e mjaft i vlersuar
shkencor. N moshn 28 vjeare
Papa Inoenti XI e punson
pran kishn Romake. M vitin
LITERATUR:
1- Z.Mirdita: Krishtenizmi ndr shqiptar, Zagreb 1998,fq.294
2- P.Vincens Malaj: Kuvendi i Arbrit-1703, Prishtin 1998,f q.41
3- G.Armilota: LOseavatore Romano, Rom nr.139 dt.20.06.2001
4- P.Vincens Malaj: Kuvendi i Arbrit-1703, Prishtin 1998, fq.42
5- D.Luka: Revista Studime historike nr.1/1977, fq.158
6- E.Sedaj: E.Sedaj: Baba i skamnorve, Rilindja dt.10.04.1995, fq.9
7- P.Vincens Malaj: Kuvendi i Arbrit-1703, Prishtin 1998, fq.41
8- F.Gushta: Kumona e s diells nr.5/1992, fq.20
9- Pasho Baku: Fjalori enciklopedik, Tiran 2002, fq.371
10- Z.Mirdita: Krishtnizmi ndr shqiptar, Zagreb,1989, fq.204
11- V.Zmajevik: Letr drejtuar G.Patr, Venedik 27.12.1702
12- Altin Keka: Gazeta shqiptare-reportazh, nr.20, fq.2
13- Z.Mirdita: Krishtnizmi ndr shqiptar, Zagreb 1998, fq.189
14- P.Vincens Malaj: Kuvendi i Arbrit-1703, Prishtin 1998, fq.82
15- E.Sedaj: Baba i skamno-rve, Rilindja dt.10.04.1995, fq.9
16- E.Sedaj: Baba i skamno-rve, Rilindja dt.10.04.1995, fq.9
25- Nga ky mbiemer i mparshm mund t mendohet se ata ishin nga Lai n Shqipri
STUDIUESI
VLASH PRENDI
Revista MIQSIA I 19
PAPA
CLEMENTE XI
FIGLIO
DI KURBINI
GIOVANNI
FRANCESCO
ALBANI - LAI
ndubbiamente ha dato un
contributo eccezionale al
movimento per lo sviluppo culturale ed educativo nelle
terre albanesi e oltre, il figlio di
Arberia Papa Clemente XI (Giovanni Francesco Albani), il papa
che ha lasciato tracce nella storia
dei secoli Santi.Nella lunga lista
di 282 papi che hanno indotto la
Santa Sede a oggi, alcuni nomi
appaiono cardinali di peso e
albanesi che gestiscono questa
istituzione sacra.Secondo i fatti
20 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 21
22 I Revista MIQSIA
Lattivit di Clemente XI
per la causa nazionale,
albanese stato cos grande
come il suo nome Albani
che, soprattutto, era un
nome di orgoglio per essere
albanese.Questo papa con la
sua personalit fortemente
influenzato prominente
sviluppo culturale e religiosa
di arbresh e per questo
dovrebbe essere valutata
dalla storiografia albanese.
Professor.ENGJELL SEDAJ
GENEALOGIA DELLA
FAMIGLIA ALBANI
GEORGE E FILIPPO
Genealogia della famiglia
Albani a Urbino inizia con i
due fratelli albanesi, George
e Filippo, figli di Mikel da
Laci, combattenti del esercito
di Skanderbeg, rifugiatisi a
Urbino, dove erano nominati
da Federico e Guidobaldo da
Montefeltro come persone di
fiducia con gli affari diplomatici
e militari.Sono stati conosciuti
con il cognome Albanesi che
Altobelli (1445-1564), figlio di
George, lo trasform in Albani.I
due valorosi guerrieri avevano
dimostrato grande padronanza
di abilit nella lotta, anche in
Italia.
Dal momento che erano
orgogliosi di origine Arber, in
un paese che si distingue per
eroismo in difesa della civilt
europea, cambiarono il loro
cognome del padre, da Laci, in
Albanesi e si stabilirono in citt
con la fama storica in Urbino,
che per un breve periodo di
tempo, dopo la famiglia dei
Ducali Montefeltro e la famiglia
Rovero con personaggi di spicco
dei suoi membri, diventarono la
famiglia pi famosa di questa
citt.
Tuttavia,
nonostante
la
prosperit e il progresso dei
membri di questa famiglia nelle
capacit militari, nelle arti,
nella scienza, nella gerarchia
ecclesiastica
ecc,
sempre
sar considerato Arbereshe,
secondo il suo aspetto e il
desiderio.Dopo aver messo
in questa citt, questi rifugiati
laboriosi, in 1494 costruirono
il palazzo, che ancora oggi,
come un monumento della
cultura, chiamato Palazzo dei
Principi Albani, e da allora
si e mantenuto una Fontana
la proclamazione di Filippo
dAngi a Re di Spagna, fu eletto
come successore di Innocenzo
XII il Cardinale Giovanni
Francesco Albani, marchigiano,
la cui scelta fu certamente il
frutto di un compromesso tra i
due schieramenti filo-francese e
filo-imperiale.
PAPA ALBANESE
Dei
66
porporati
che
componevano il Sacro Collegio,
soltanto
57
parteciparono
ai lavori del Conclave, tra i
quali lArcivescovo - Vescovo
Marcello Faences
Durazzo
(Durazzo).
GIOVANNI ARMILLOTA
IL NOBILE DI LACI DI
KURBIN
CLEMENTE XI - ALBANI
E LASSEMBLEA
DEL ARBER, LO HA
PUBBLICATO LA CASA
EDITRICE BUZUKU
PRISHTINA 1998.
CLEMENTE XI - PAPA
ALBANESE
IL NOBILE DI LACI
DI KURBIN CHE HA
GUIDATO LA CHIESA
CATTOLICA
ARDIAN BESHAJ
Il Conclave si apr il 9
novembre e il giorno 23
successivo, pochi giorni dopo
Revista MIQSIA I 23
PAPA CLEMENTE XI
E LASSEMBLEA DEL
ARBER 1703
KASTRIOT MARKU
Giovanni Francesco Albani
(Giovanni Francesco Albani),
successore 261 di questa
costituzione, che lo ha guidato
per 21 anni (1700-1721),
24 I Revista MIQSIA
LETNOLOGIA DI
KURBIN
PJETER NIKOLLA
1464 - LA STORIA
ALBANESE, COME E
STATO ACQUISTATO
DALLARCHIVIO
SEGRETO DEL
VATICANO
PAPA ALBANESE
GIOVANNI FRANCESCO
ALBANI, CLEMENTE XI
ALBA KEPI
Giovanni Francesco Albani
(Urbino, 23 luglio 1649 Roma,
19 marzo 1721). Ad 11 anni
entr nel Collegio Romano
diretto dai gesuiti. Ebbe modo
grazie al cardinale marchigiano
Decio Azzolini di frequentare il
salotto della regina Cristina di
Svezia che era promotrice delle
arti letterarie. A 18 anni sembra
che infatti fosse molto bravo
nelle lettere ed avesse buone
capacit di tradurre dal greco in
un ottimo latino.
Questo ambiente letterario
colto era frequentato da letterati,
poeti, pittori, musicisti tra i pi
famosi del tempo. In seguito
ai suoi studi brillanti viene
notato dalla regina Cristina di
Svevia. A 28 anni nominato
amministratore della diocesi di
Rieti, dove risponde anche delle
diocesi di Sabina e di Orvieto.
Chiamato a Roma, viene
nominato vicario di San Pietro
di Roma, poi Secretario della
corrispondenza
pontificale.
Nel 1690, ricevette il capello
di cardinale e fu ordinato
diacono. Svolse la sua opera
anche allinterno dello Stato
Pontificio, collaborando con
il suo predecessore Papa
Innocenzo XII alla riforma delle
strutture dello Stato, la qual
cosa offriva una certa garanzia
allintero collegio cardinalizio,
in ordine alla sua competenza
LETTERATURA:
1- Z. Mirdita: Il cristianesimo tra gli albanesi, Zagabria 1998, pag.294
2- P. Vincens Malaj: Assemblea, di Arber-1703, Prishtina 1998, pag.41
3- G. Armilota: Loseavatore Romano, Roma no. 139 dt. 20. 06. 2001
4- P. Vincens Malaj: Assemblea Arber-1703, Prishtina 1998, pag.42
5- D. Luka: La rivista Studi storici no. 1/1977 pag. 158
6- E. Sedaj: Padre dei poveri ... Renaissance datato. 10/04/1995, pag.9
7- P. Vincens Malaj: Assemblea Arber-1703, Prishtina 1998, pag.41
8- F. Gushta: Kumona di Diella no. 5/1992, pag. 20
9- Pasho Baku: Dizionario Enciclopedico, Tirana, 2002, pag. 371
10- Z. Mirdita: Il cristianesimo tra gli albanesi, Zagabria 1998, pag.204
11- V. Zmajevik: La lettera, indirizzata a G. Pater, Venezia 1702/12/27
12- Altin Keka: Il giornale albanese - reportage, no. 20 / pag. 2
13- Z. Mirdita: Il cristianesimo tra gli albanesi, Zagabria 1998, pag.189
14- P. Vincens Malaj: Assemblea di Arber-1703, Prishtina 1998, pag.82
15- E. Sedaj: Padre dei poveri ... Renaissance datato. 10. 04. 1995, pag. 9
16- E. Sedaj: Padre dei poveri ... Renaissance datato. 10. 04. 1995, pag. 9
Revista MIQSIA I 25
egjithse nacionalizmi
sht unik n botn
moderne, disa elemente t
tij ndeshen q hert gjat
zhvillimit historik. Gjurmt e
para t nacionalizmit takohen
te hebrenjt q e konsideronin
veten popull i zgjedhur, superior,
me histori t dallueshme prej
popujve t tjer. Grekt e Vjetr
gjithashtu ndiheshin superior
ndaj popujve t tjer se e
shihnin veten m t aft se t
tjert n qeverisje. Kto ndjesi t
kombsi m vete.3
Nacionalizmi
sht
nj
proces i gjat historik dhe n
fillimet e tij shfaqet n mnyr
t pjesshme dhe t papjekur.
Faza e tij e papjekuris quhet
protonacionalizm
Me protonacionalizm nnkuptojm situatn e re sociale
q krijohet me zvendsimin e
kategorive t vjetra shoqrore
me parime t reja organizimi
26 I Revista MIQSIA
vetshprehjes kulturore me an
t kombsis.7 Pr t realizuar
kt projekt t vetin, Klementi
XI u angazhua n grumbullimin e dokumenteve pr historin
kishtare t territoreve ilire. Ai
krkonte ti tregonte bots pr
vijimsin dhe autoktonin
e shqiptarve n Ballkan dhe
lidhjet e tyre t natyrshme me
qytetrimin europian.
N historin shqiptare, si
dhe ne fusha te tjera studimore
albanologjike emri i Papa
Klementit XI - Albani, prmendet
si Pap me gjak shqiptar, si
Pap me origjin shqiptare, si
Papa q ka thirrur Kuvendin
e Arbnit me 1703, si dhe plot
merita t tjera pr shtjen
shqiptare. Papa Klementi XI
- Albani e dinte fort mir se
do pem njihet dhe dallohet
nga frutet e saj, prandaj do
shqiptar, veanrisht n shtetet
e huaja, duhet t dallohet n
shqiptarizmin e tij nga veprat
q ai kryhen n dobi t shtjes
kombtare dhe t jets s
shqiptarve.8
Klementi XI sht nismtari
i botimit t korpusit t veprave
pr historin e kishs iliroshqiptare, q n njfar kuptimi
ishte dhe histori e trojeve
tona. Meqense shumica e
dokumenteve pr shqiptart
gjendeshin n Venedik, Ati
i Shenjt thirri jezuitin Filip
Riceputt-in nga ky qytet dhe e
ngarkoi me detyrn e krijimit
t historis kishtare t ilirve.
Me kt rast i dha ndihmn
financiare pr t prballuar
shpenzimet e duhura pr at
pun. Veprn e Riceputt-it e
vazhdoi me sukses Farlati.
Gjuha
kombtare
ishte
themeli i zgjimit kombtar,
shoqruar dhe me prpjekjet
pr kishn kombtare. Por n
kushtet kur shqiptart ishin t
Revista MIQSIA I 27
28 I Revista MIQSIA
12.http://www.nacionalalbania.
al/2013/01/kuvendi
kishtar
i aberit e mbrojtja e identitetit
kombetar te shqiptarve.
13. Sami Repishti: Shenjtenia e
Juej. Miresevini ne trojet tona
arbenore, gazeta Diaspora 26
shtator 2014.
14.http://www.nacionalalbania.
al/2013/01/kuvendi
kishtar
i aberit e mbrojtja e identitetit
kombetar te shqiptarve.
15. Dhurata Hamzai, Papa Albani:
M shkruani n varr q rrjedh
nga gjaku shqiptar, gazeta
Shqiptarja.com, 22 maj 2013
16.
Albert
Doja,
Prdorimi
politik i fes pr ndrtimin e
identiteteve, botim i Institutit
Shqiptar
pr
Studime
Ndrkombtare,botimet Sage
publications, Tiran 2000, f.22
17. Moikom Zeqo, Kuvendi i
Arbnit, feston 300-vjetorin,
Nacional Albania, 15 janar 2013.
Revista MIQSIA I 29
30 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 31
1. The Columbia Electronic Encyclopedia, 6th ed, Columbia University Press, 2012
2 . Stefanaq Pollo, Problemi del Risorgimento Nazionale Albanese, Periodico Pedagogico Nr.3, Luglio-settembre 1979,
f.119
3 . Stefanaq Pollo, Problemi del Risorgimento Nazionale Albanese, Periodico Pedagogico Nr.3, luglio-settembre 1979,
f.126
4 . Katherine Flemming. Bonaparti Mysliman. Tiran. Dituria: 2002, faqe 78
5. Historia e Popullit shqiptar I. Toena: 2002, faqe 641
6 . Pal Doi, Dove si trovano le radici del nostro Risorgimento nazionale. http://www.zemrashqiptare. net
7. http://www.absoluteastronomy.com/topics/Rise of nationalism in Europe
8 . http://sq.wikipedia.org/wiki/Papa_Clemente_XI
9 . Il nazionalismo nei Balcani agli occhi di Andrew Watchtel, http://9gazetablic.com
10. http://www.nacionalalbania.al/2013/01/kuvendi kishtar i arbrit e mbrojtja e identitetit kombtar t shqiptarve
11. http://www.nacionalalbania.al/2013/01/kuvendi kishtar i arbrit e mbrojtja e identitetit kombtar t shqiptarve
12. http://www.nacionalalbania.al/2013/01/kuvendi kishtar i arbrit e mbrojtja e identitetit kombtar t shqiptarve
13. Sami Repishti: Shenjtenia e Juej. Miresevini ne trojet tona arbenore, gazeta Diaspora 26 shtator 2014.
14. http://www.nacionalalbania.al/2013/01/kuvendi kishtar i arbrit e mbrojtja e identitetit kombtar t-shqiptarve
15. Dhurata Hamzai, Papa Albani: M shkruani n varr q rrjedh nga gjaku shqiptar, gazeta Shqiptarja.com, 22 maj
2013
16.Albert Doja, Prdorimi politik i fes pr ndrtimin e identiteteve, 16botim i Institutit Shqiptar pr Studime
Ndrkombtare, botimet Sage publications, Tiran 2000, f.22
17. Moikom Zeqo, Kuvendi i Arbnit, feston 300-vjetorin, Nacional Albania, 15 janar 2013
32 I Revista MIQSIA
t palodhur pr t shrbyer
me prkushtim e korrektsi,I
prkushtuar pr t varfrit e
nvojtart.
Ai drejtoi vmndjen dhe
prkushtohet n mnyrn t
Revista MIQSIA I 33
veanerisht ai kishte nj
prkushtim ndaj shqiptarve.
M 8 qrshor t vitit 1702,
cakton arqipeshkvin Zmajevi
si visitor apostolik n t
gjtha dioqezat dhe misionet
Franeskane Shqiptare.
Sot sht e nevojshme q
n qytetin e Lait, t ngrihet
nj prmendore n prkujtim
t ktij prsonaliteti q nderon
kombin shqiptare, gjith far ai
bri n prkushtim t vendit t
tij t oregjins.
Kjo do t hapte rrugen e
njohjes m t gjr t ksaj
figure dhe t personalitetit t
tij n prgjithsi, e n veanti,
ndaj kontributit t tij n
ndihmes t eshtjes shqiptare.
Brezat e ardhshm t njohin e
t adhurojn me prkushtim
kt figur modern t kombit
shqiptar.
Ju faleminderit
Prof Dr.Ahmet OSJA
& Prof.As.Dr. Zef GJETA
na
delle
famiglie
locali, sicuramente
quella LACAJ, che deriva
dalla provincia con lo stesso
nome LACI. La strada qui
passa dallAdriatico al Dardani
(Kosovo) e dal lago di Ohri in
Dalmazia. Tuttavia la famiglia
Lacej (Laaj) si trova anche in
Puka, Scutari, Gruda e fino
nel nord delle Alpi che sono
riconosciute qui con il nome
Albani.
Per lorigine albanese di
queste famiglie, gi non ci sono
dubbi: la famiglia Albani
34 I Revista MIQSIA
di Venezia.Pertanto da Ancona
stato costretto a tornare di
nuovo a Roma.
In generale si pu dire che
lattivit di Papa Clemente XI,
conosciuto nella vita interna
della Chiesa,e laSua cura
per il clero cattolico,le visite
Apostoliche, per completare
il paese con clerici dedicati e
formazione di alto livello.
Nel corso degli anni della
sua attivit ha cercato di avere
una particolare attenzione e
Revista MIQSIA I 35
Prshndetje
T nderuar t pranishm
emer t familjes
NOKA, prshndes
inisjativen q ka marr Presidenti i Shoqats Kombtare t
Miqsis dhe Bashkpunimit Shqipri Itali si dhe gjith
bashkpuntort e tij, Bashkia
Lac,Komuna Milot dhe Televizioni i Lezhs q drejtohet nga
z. Fred Stakaj e zj Olta Stakaj t
cilt bn t mundur realizimin
dhe zhvillimin e ktij Simpoziumi Shkencor si dhe referuesit
e ketij Simpoziumi q me studimet e tyre shkencore po pasqyrojn e vlersojn kontributin e
madh t Gjon Francesk Albani
- Papa Klementin e XI, n krye
t Kishes katolike botrore pr
21 vjet rresht si Pap n Vatikan
. Pr kontributin e ktij Shqiptari t madh, kan folur shum
historian, studiues e gazetar t
ndryshem Brenda dhe jasht
36 I Revista MIQSIA
Me shum respekt
PASHK NOKA
Ringraziamento
Eggregi partecipanti
nome della famiglia
Noka, saluto liniziativa
che ha intrapreso il Presidente
dellAssociazione
Nazionale
dAmicia e Collaborazione
Albania Italia e anche tutti
gli altri collaboratori come il
Comune di La, il Comune di
Milot e la Televisione Lezha
con il suo presidente Fred
Stakaj e la sua signora Olta
Stakaj, i qualli hanno realizzato
questo Simposio Scientifico
e anche i referanti con i loro
studi scientifici che mostrano
linmenso contributo di Gian
Francesco
Albani
Papa
Clemente XI, a capo della
Chiesa Cattolica per 21 anni
di seguito. Per il contributo di
questo grande albanese hanno
parlato tanti storici, studiosi e
giornalisti in Albania e al estero.
Per questo penso che rivalorizza
anchora di pi il personaggio
rinascimentale,
lasiato
in
dimenticatoio e nel passato solo
perch ha servito nella chiesa
cattolica. Papa Clemente XI
Revista MIQSIA I 37
Pr:
Simpoziumit me tem:
u falnderoj przemrsisht
pr Ftesn tuaj dhe, n
pamundsi pjesmarrjeje n
at veprimtari me shum
rndsi, Prshndetjen ton
po e drgojm prmes z..
Martin Gecaj, zv./Presidentit te
Shoqates Kombetare te Miqesise
dhe Bashkepunimit Shqiperi Itali.
38 I Revista MIQSIA
I nderuari President i
Shoqats Kombtare t Miqsis
dhe Bashkpunimit ShqipriItali, z. Nikoll Lleshi,
T nderuar motra dhe
vllezr!
Prshndetje nga Shoqata
e Shkrimtarve dhe Artistve
Shqiptar, Papa Klementi XIAlbani, q vepron dhe punon
n Suedi!
Si sht e ditur, Papa Klementi
XI-Albani (Gjon Franesk Albani)
lindi m 23 korrik 1649, n Urbino
t Italis, kurse u nda prgjithnj
nga jeta m 19 mars 1721, n
Rom t Italis. Me 9 tetor 1700,
ai u zgjodh Pap, i cili ishte Papa i
243-t i Kishs Katolike.
Papa Klementi XI-Albani e
udhhoqi Kishn Katolike pr 21 vjet
rrjesht (1700-1721) dhe rreshtohet
i katrti, pr nga vitet, ne krye t
ksaj Kishe, mbas Shn Pjetrit, i
cili qendroi 35 vjet; Papa Piut IX,
31 vjet dhe Papa Gjon Palit II, 26
vjet. Mnyra e shfaqjes s ideve,
ndjenjave kombtare dhe fetare
t Papa Klementit XI-Albani
(gjat studimeve albanologjike),
sikundr edhe prmbajta e
llojit t tyre, na bjn me dije
do t thoshim, se: Tr
veprimtaria e Papa Klementit
XI-Albani sht e shkruar dhe
e dokumetuar, se ai ishte njri
ndr protagonistt e ngjarjeve t
mdha pr periudhn, kur jetoi
e veproi. Prandaj, pr kt arsye,
do ta quanim simbol. Kurse tani,
n kohn kur studiuesit gjat
gjurmimeve t veprimtaris s
tij, nxjerrin n pah se ai, prvese
ishte n krye t Kishs Katolike
n Vatikan, po ashtu ishte n
nivelin kombtar. Prandaj dhe
nuk e ndryshoi emrin Alban, si
identifikim pr arigjinn e tij.
Papa Klementi XI-Albani, tr
veprimtarin e tij e lidhi ngusht
edhe me shtjen kombtare dhe
e len mundsin pr studiuesit
q t binden, duke e shqiptuar
zshm, nprmejt emrit t
tij, Albani. Si duket, Papa
Klementi XI- Albani, ishte n
dijeni se figurat tona kombtare
ishin duke u keqprdorur nga
armiqt tan, duke i prvetsuar
ato, padrejtsisht..
Papa Klementi XI- Albani,
n astet m dramatike, n
valn e eksodit t dhunshm,
pr tu ruajtur nga spastrimet
etnike t popullit shqiptar
nga trojet e tyre strgjyshore,
q bheshin nga Perandoria
Osmane, prdori autoritetin e tij
mbarkombtare
shqiptare.
Prandaj, jemi krenar me kt
emr dhe ballhapur paraqitemi
dokund, kur prurohen veprat
shqiptare, si n Suedi dhe n
tr gjeografin shqiptare.
Tani, n mbyllje t ktyre
radhve, m lejoni tu tregoj
shkurtimisht, se cilt jemi ne:
* Shoqata e Shkrimtarve dhe
Artistve Shqiptar, Papa
Klementi XI-Albani, sht
e themeluar m 26 nntor
2011, n Suedi.*N gjirin e saj,
ka mbi 100 antar. Po ashtu,
kemi edhe disa antar nderi,
nga Shqipria e Kosova.
* Antart e saj, deri tani,
kan botuar mbi 200 vepra,
n gjuhn shqipe, por dhe
t prkthyera n disa gjuh
t ndryshme, si: angleze,
suedeze, sllave, rumune etj.
* N kuadrin e Shoqats son,
botohet
vepra
Thesari
Kombtar
i
Mrgats
Shqiptare, n Suedi. Deri
tani, kemi botuar 3 numra,
jemi n prfundim t numrit
t katrt dhe synojm t
shkojm deri n numrin
dhjet.
* sht knaqsi pr ne, se
kto 3 vepra jan pruruar
n gjith hapsirn shqiptare,
si: Prishtin, Tiran, Durrs,
Mitrovic,
Strug,
Pej,
Gjakov, Suharek, Zrich,
Llaush/Sknderaj, Malm,
Kristianstad, Bors e n disa
vende t tjera.
Urojm q, n vitin e
ardhshm, nr.4 ta prurojm
edhe n La!
* N ballinn e ksaj vepre,
pr Papa Klementin XIAlbani, ndodhet shkrimi n
tri gjuh, si: shqipe, suedeze
e angleze, me tekstin: Pap
me origjin shqiptare-Pven
med Albansk ursprung-Pape
of Albanian origin.
* Kto vepra jan shprndar
Revista MIQSIA I 39
gjersisht t personalitetit
ton t madh kombtar, si
sht Gjon Franesko Albani/
Papa Klementi XI-Albani.
ZOTI I BEKOFT EMRIN DHE
VEPRAT E PAPA KLEMENTIT
XI-ALBANI!
PAQA DHE MSHIRA E
ZOTIT, QOFSHIN MBI
SHPIRTIN E TIJ!
PER:
Associazione Nazionale di Amicizia e Cooperazione Albania - Italia
40 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 41
LA PACE E LA GRAZIA
DI DIO, BENEDICA IL SUO
SPIRITO!
Con onori e riconoscimenti,
per tutti voi:
Lassociazione degli
Scrittori e Artisti di Albania
Papa Clemente XI Albani - Svezia
Hysen Ibrahim - Presidente
Stoccolma - Svezia,
6 Dicembre 2014
42 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 43
44 I Revista MIQSIA
GIOVANNI
PERAGINE,
che si sempre impegnato
per lordinamento dei locali
e ambienti per la Chiesa,
lavorando sodo per aumentare
larmonia religiosa tra la
gente in tutto del territorio di
KURBIN, che si trova nella
sua giurisdizione. Per questi
particolari meriti, lAssociazione
di Amicizia e Collaborazione
Albania - Italia onora con il pi
alto titolo della associazione di
Revista MIQSIA I 45
PROMOVOHET LIBRI
THESARI KOMBTAR Nr.3
Shoqata Kulturore e Shkrimtarve dhe Artistve
Shqiptar
Papa Klementi IX Albani n Suedi
to dit n ambientet
e Pallatit t Kulturs
n Kurbin, u promovua
volume i 3 i librit Thesari
Kombtar botuar nga Shoqata
e Shkrimtarve dhe Artistve
Shqiptar Papa Klementi i
XI Albani n Suedi.N takim
merrnin
pjes
prfaqsues
t pushtetit Qendror, lokal,
intelektual,
studiues
dhe
krijues t Qarkut t Lezhs
etj. Asistuan n kt takim
Z.Besi Bekteshi, prfaqsues i
Ministris s Kulturs Tiran,
Z.Engjell Ndocaj, N/drejtor
46 I Revista MIQSIA
Albani,
kryesohej nga Z.Hysen Ibrahimi
kryetar, Osman Ahmetgjekaj
Sekretar, Saranda Iseni
antare kryesie dhe Naim
Latifi.Ishin t pranishm edhe
intelektualt e njohur nga
Tirana Z.Murat Gecaj, Viron
Revista MIQSIA I 47
48 I Revista MIQSIA
in svezia
di problemi Problematica
degli albanesi in Macedonia e
fondazione dellUniversit di
Tetovo , attraverso il quale
sorgono
alcuni
problemi
inquietanti di etnia albanese
in questo paese slavo che ha
privato i diritti garantiti dalla
legge per letnia albanese. I
problemi che si presentano in
questo scritto sono numerosi,
ma si cita la differenziazione
ideo - politica tra gli albanesi,
ricatti e pressioni su il
personale e lamministrazione
scolastica universitaria, luso
con violenza degli elementi
slavi nei materiali scritti e libri
scolastici, nominazioni delle
istituzioni culturali con i nomi
slavi, ma alla fine anche un
raggio di speranza, la lotta
degli albanesi per la rinascita
di questa Universit, chiamato
giustamente
Universit
dellEuropa Sud-orientale.
Richiama
lattenzione
anche un saggio significativo
scritto con cura ed emozione
particolare
account
dalla
giurista
SARANDA
ISENI
intitolato Amicizia kosovara,
poi i sig.ri AFERDITA XANI,
NUHI ZULLUFI, SHERIFE
MORINA, NURI DEMIRAJ,
BAJRAM
MUHARRAMI
vengono in pagina letteraria
con cicli bellissimi di poesie
che sta soprattutto lamore per
la patria, citt natale, luomo,
segue FETAH BAHTIRI con il
romanzo Via dellamore. La
nota ricercatrice VILHELME
HAXHIAJ viene con unanalisi
monografica Montanaro di
SHARRI ardente per nazione e
patria dedicato al libro Insieme
in amore e patriottismo
dedicato ad AJVAZ VOKA
Revista MIQSIA I 49
Pjeter Hidri
biri dhe nderi i Kurbinit
50 I Revista MIQSIA
saj me fqinjet.
I tille ishte Pjetri, dhe te gjitha
keto nuk ishin ne auditoret
Shqiptare, por ne auditoret
Italiane, Angleze, Gjermane e
Bullgare.
Ne saj te ketij vullneti dhe
per shkak te brenges qe kishte,
kembengulte e thoshte: pse cfare
kane te tjeret me shume se ne,
qe ngelem vetem duke u bazuar
tek eksperienca e tyre per shkak
se nuk vleresojme vetveten.
Ne fakt, mungesa e ketij
vleresimi, na ka bere te jemi
nihilist, por per Pjeter Hidrin
Bashkia ,Lac me kryetarin e saj
z. Artur Bardhi, beri ate qe Pjetri
nuk e kishte menduar kurre, i
dha titullin e merituar Qytetar
Nderi.
Ishte nje ecje e gjate ne jeten e
shkurter te Pjeter Hidrit deri ne
Revista MIQSIA I 51
1. I kekroj ndejse autorit te pyetjes nese e lexon artikullin, por ska lidhje me objektin e saj.
52 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 53
54 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 55
56 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 57
Revista MIQSIA I 57
58 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 59
60 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 61
62 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 63
64 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 65
66 I Revista MIQSIA
Revista MIQSIA I 67
Adresa/Indrizzo:
Lac Kurbin, Albania
Tel : 0035553222738,
00355682279697
e-mail:anaca_i@yahoo.com
68 I Revista MIQSIA