Johan Huang, Nick Appelqvist

Mål 4, projektrapport
Inledning
I denna rapport redovisar vi två planeringar som vi har utformat för de två grundläggande
kurserna i naturkunskap; naturkunskap 1a1 (Bilaga 1) och naturkunskap 1b (Bilaga 2). Dessa
planeringar är anpassade för fordons- och transportprogrammet som läser naturkunskap 1a1
och samhällsprogrammet som läser naturkunskap 1b. I samband med dessa har vi även skapat
lärande- och bedömningsmatriser för utvalda delar av kurserna. I rapporten redovisar vi de
bakomliggande tankarna kring planeringarna och uppläggen av kurserna.

Didaktiska val och metoder

Läromedel och planering
Vi har valt att planera utifrån det centrala innehållet för naturkunskap 1a1 och naturkunskap
1b (Skolverket, 2017a) med hjälp av två olika läromedel, boken Naturkunskap 1a1
(Lundegård, Broman, Viklund & Backlund, 2011a) och boken Naturkunskap 1b (Lundegård,
Broman, Viklund & Backlund, 2011b). Valet av läromedel gjordes efter att ha tittat på flera
olika alternativ och jämfört dessa med varandra. Anledningen till att valet föll på dessa två
böcker var tydligheten i kopplingen till kunskapsmålen och det centrala innehållet. Detta
underlättade planeringsarbetet för oss avsevärt och det blev lätt att välja vilka delar som
skulle komma först. Vi har valt att delvis följa kapitelordningen i planeringen för de båda
böckerna i respektive kurs då det skall upplevas som en logisk följd för eleverna att följa
boken. Med det sagt har vi gjort en omkastning av ett kapitel för båda kurserna. I
naturkunskap 1a1 är det kapitel 6 i boken Naturkunskap 1a1, och i kursen naturkunskap 1b är
det kapitel 8 i boken Naturkunskap 1b. Skolverket (2018) menar att eleverna tidigt behöver
lära sig att hantera det informationsflöde från bland annat digitala medier som ökar i frekvens
i dagens skolor. Med hjälp av undervisning om kritisk granskning kommer eleverna att få
bättre möjligheter till denna hantering av information. Kapitel 6 i boken Naturkunskap 1a1
och kapitel 8 i boken Naturkunskap 1b handlar om just källkritik, vilket då är anledningen till
att vi planerat in dessa kapitel tidigare i kursens gång.
En annan anledning till att vi valde dessa böcker var att båda är utgivna av samma författare
och har ett liknande upplägg, men är anpassade för båda kurserna naturkunskap 1a1 och
naturkunskap 1b. Detta underlättar arbetet för en å samma lärare som undervisar inom båda
kurserna. Då upplägget och innehållet i böckerna är mycket likt blir det enklare att byta
mellan kurserna. Med det sagt menar vi att det finns en poäng med att böckerna inte är helt
lika, utan är anpassade efter respektive kurs. En jämförande analys mellan två läroböcker
inom naturkunskap av Bennis (2009) problematiserar de faktum att läroböcker inriktade mot
ett specifikt gymnasieprogram skiljer sig i upplägg och innehåll trots att det är till samma
kurs, där samma centrala innehåll och lärandemål skall uppnås. Vi menar här att detta är till
en fördel då det inte längre är samma kurs. I analysen jämförs två böcker till kursen
naturkunskap A, där ena boken riktar sig till högskoleförberedande gymnasieprogram och
andra boken riktar sig till yrkesförberedande gymnasieprogram. Då det fanns en skillnad
bland böckerna trots att det var samma författare och till samma kurs menade Bennis (2009)
att det inte är likvärdig utbildning för de olika gymnasieprogrammen eftersom de läser mot
samma kunskapsmål men med olika förutsättningar i läromedlet. Efter den nya läroplanen
som kom 2011 (Skolverket, 2011a) delades kursen naturkunskap A upp i naturkunskap 1a1,
naturkunskap 1a2, och naturkunskap 1b. Bennis (2009) menar på att det är viktigt med ett
läromedel som är anpassat för elevernas kunskapsnivå och kontext, därför är det en fördel
med läroböcker som är anpassade för den specifika kursen och dess elever.

Undervisningsformer
Vi har valt att variera undervisningsformerna inom och mellan varje område för båda
kurserna i så stor omfattning som möjligt, samtidigt som att vi vill undvika att elever skall
tycka att det blir otydligt eller svårt att hänga med på grund av introduktion av för många
olika undervisningsmetoder. Säljö (2017) beskriver en socialkonstruktivistisk syn på lärande
där elevernas kunskap byggs från olika möten och samspel mellan elever och lärare. Detta
perspektiv på lärande har sin grund i både pragmatiska och sociokulturella teorier, definierade
av John Dewey och Lev Semenovich Vygotskij. Genom att variera undervisningen och
undervisningsmetoderna försöker vi skapa dessa olika typer av samspel, dels för att uppnå
vad Vygotskij kallar för den “närmaste proximala utvecklingszonen” (Säljö, 2017, s. 260),
och dels för att kunna anpassa undervisningen efter eleverna så mycket som möjligt.
Vi vill påpeka att det inte framgår i planeringarna (Bilaga 1-2) vad för typ av genomgång
varje tillfälle skall använda sig av eller hur en diskussion skall gå till väga. Som nämnt
tidigare vill vi lämna öppet för läraren att kunna anpassa efter elevernas behov och
förutsättningar. Det finns många sätt att genomföra en genomgång inom ett område av
naturkunskap på. Vilket sätt som är bäst vid vilket tillfälle är omöjligt att planera då alla nya
möten med elever är unika. Eftersom planeringen bygger delvis på ett socialkonstruktivistiskt
perspektiv uppmanar vi till att man som lärare strävar efter en kontext- och elevanpassad
genomgång med så mycket variation som möjligt.

Vi vill även att det skall finnas utrymme för en viss öppenhet i planeringen för att ge
utrymme till lärandets kontingenta natur. Hamza (2014) menar att lärandet kan beskrivas som
ett kontingent förlopp där varje enskilt möte med eleverna och eleverna emellan kan ge olika
möjligheter och förutsättningar för förståelsen och lärprocessen. Hen menar att det är viktigt
att som lärare vara lyhörd och kunna aktivt ta beslut vid varje möte med eleverna om hur en
skall gå till väga. Men även att det är viktigt att inte vara för osammanhängande, vilket kan
skapa förvirring eller att enbart vissa elever får ökad förståelse. Helenius (2015) beskriver det
som kallas det didaktiska kontraktet. Ett outtalat kontrakt mellan elever och lärare som kan
uppstå när ett sätt att ha sin undervisning på blir normaliserat för eleverna, och nya sätt att
undervisa på kan bli mer ett irritationsmoment för eleverna än ett motiverande inslag i
kursen. Han menar inte att man skall undvika att gå ifrån sitt vanliga sätt att undervisa, utan
snarare vara medveten om den sociala processen som uppstår och ta beslut utifrån den
kunskapen. Detta försöker vi anamma genom att medvetet vara varierande till den grad att ett
sådant kontrakt inte lika lätt tas för givet. Genom att dels vara öppen och lyhörd för att
anamma ett kontingent lärande (Hamza, 2014), och dels variera undervisningen hoppas vi på
att eleverna finner motivation istället för irritation vid plötsliga förändringar eller nya inslag i
kursens gång.

Formativ och summativ bedömning

I konstruerandet av planeringarna för kurserna har vi utformat summativ bedömning i form
av muntliga redovisningar, reflekterande texter och skriftliga prov. De summativa
bedömningarna används för att ge underlag till sammanställningen av betyg i slutet på
kursen. För att detta ska vara så reliabelt som möjligt så behöver “prestationer bedömas i
relation till kunskapskraven flera gånger och med olika metoder” (Skolverket, 2011b, s.
36-37). Därför har vi flera tillfällen med diverse olika arbetssätt där eleverna bedöms
summativt. De summativa prövningarna har lagts i slutet av områdena för att ge eleverna så
tillräckligt mycket tid och möjlighet att ta till sig undervisningsstoffet. Vi har även valt att
lägga mer fokus på muntliga presentationer och inlämningsuppgifter. Detta eftersom vi anser
att mycket som behandlas i naturkunskap är områden som testas bäst i diskussion med andra
eller genom egna reflektioner utan tidsramarna för en lektion, vilket Johansson (2008)
betonar. Summativa bedömningar kan med fördel göras med hjälp av en matris, exempelvis
en bedömningsmatris (Bilaga 7). Bedömningsmatrisen är konstruerad för provfrågor inom
området genteknik (som är inplanerat i bilaga 2, kapitel 7, vecka 21), där eleverna får tillgång
till matrisen under provtillfället. Detta innebär att matrisen är utformad på ett sådant sätt att
den skall vara lika tydlig för lärare som elev, samt att den inte får ge några svar utan endast
förklara vad det är som skall bedömas och hur.

Formativ bedömning är något som vi anser är viktigt inom undervisning, vilket även Alm
(2015) understryker. Medan summativ bedömning visar eleverna var de befinner sig så visar
formativ bedömning vägen framåt. Men formativ bedömning kan vara väldigt tidskrävande
och till och med hämmande om den inte ges på rätt sätt. Därför har vi valt att använda oss
utav lärandematriser för att ge formativ bedömning. Lärandematriser är utformade för elever
och kan simpelt beskrivas som en konkret bedömningsmatris. Tydligheten gör att eleverna
vet var de befinner sig, vilket kan avläsas i markeringar i matrisen. Men de ser även vad de
kan förbättra genom att kolla till höger i matrisen. Med lärandematriser kan man därför
snabbt ge en hel klass formativ bedömning som är saklig och på papper, till skillnad från
muntlig formativ bedömning som lätt kan bli fylld av värderingar och glömmas bort (Alm,
2015).

Vi har valt att inkludera formativ bedömning i alla områdena i naturkunskapen och har skapat
två lärandematriser per kurs för ett projektarbete som eleverna tilldelas i hållbar utveckling.
De två första lärandematriserna tillhör naturkunskap 1a1, där den ena är skapad för en
diskussionsuppgift (Bilaga 3) och den andra för en individuell reflekterande text (Bilaga 4).
De andra två lärandematriserna är skapade för naturkunskap 1b och dessa rör också en
diskussions- (Bilaga 5) och textuppgift (Bilaga 6). Enligt Skolverket (2011a) ska skolan
förmedla en livslång lust att lära till eleverna och detta underlättas med hjälp av formativ
bedömning. Tanken är att vi innan varje nytt område ägnar en stund av lektionen till att gå
igenom den aktuella lärandematrisen. Eleverna ombeds att själva fylla i lärandematriser
genom kursens gång, men den kommer även att användas vid bedömning av prov och andra
uppgifter. Genom kontinuerligt användande av lärandematrisen så kommer eleverna alltid
veta vart de ska vända sig för att veta hur de ska nå målen. Samtidigt så lär de sig att tänka
och reflektera kring sin egen prestation och hur den kan förbättras och blir således även bättre
på både själv- och kamratbedömning. Som Alm (2015) förklarar så kan lärandematriser
jämföras med tv-spel, där den både har levels och skills som visas med nivåer och kriterier
respektive. Båda har konkreta mål som behöver klaras av, vilket han menar bidrar till ökad
motivation. Författaren menar att dessa är några av anledningarna till varför lärandematriser
är så användbara.

Planeringen
Fastställande av undervisningstimmar
Kurserna naturkunskap 1a1 och naturkunskap 1b är kurser på 50 och 100 poäng respektive.
Enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund (2013) så tillägnar en majoritet av
verksamma lärare mer än 80 timmar och färre än 100 timmar för gymnasiekurser på 100
poäng. Vi har valt att arbeta utifrån att vi har ungefär 80 timmar för en 100-poängskurs. Detta
för att lärare oftast inte har kontroll över hur många timmar som tilldelas varje kurs och det
blir därför lärorikt för oss eftersom vi behöver vara mer sparsamma med tiden och lära oss att
prioritera. Det är lättare att fylla ut tid att plocka bort. Naturkunskap 1b får därför ungefär 80
timmar, medan naturkunskap 1a1 får ungefär 40 timmar eftersom det är en kurs på 50 poäng.
Båda kurserna är tänkta att läsas över ett läsår, vilket blir ungefär en lektion på en timme i
veckan för naturkunskap 1a1. För naturkunskap 1b blir det två lektioner på en timme var per
vecka.

Fördelning av tid
Naturkunskap 1a1
Vid fördelningen av tid för de olika områdena i naturkunskap har vi utgått från vårt
undervisningsupplägg som vi utformat för hållbar utveckling. Både projektarbetet och det
motsvarande kapitlet i läromedlet behandlar flera olika centrala innehåll och därför har vi valt
att ge detta område ungefär 10 undervisningstimmar. Vi har sedan försökt dela tiden jämnt
mellan resterande områden. Kapitel 1 och 6 i Naturkunskap 1a1 (Lundegård, 2011a) tar
mycket om naturvetenskapen, dess karaktär och vikt i samhället. Därför har vi gett dessa
kapitel ungefär 10 timmar tillsammans. Det första kapitlet är relativt kort och är tänkt att
introducera eleverna till naturkunskap som ämne och därför får den lite mindre tid jämfört
med kapitel 6. Kapitel 2 och 3 behandlar båda om hur våra val påverkar miljön och jordens
framtid. Dessa får fem undervisningstimmar var. När vi arbetar med kapitel 4 kommer det att
läggas mest fokus på projektarbetet som vi skapat för området. Kapitel 5 är det enda kapitlet
som har med det centrala innehållet om sex och relationer och därför får detta kapitel ungefär
10 undervisningstimmar. I slutet av läsåret har vi även lagt in ett par lektioner som kan
användas ifall det behövs mer tid till ett visst område, studiebesök eller liknande.

Naturkunskap 1b
Naturkunskap 1b (Lundegård, 2011b) består av 8 kapitel och vi har 80 undervisningstimmar
för kursen. Därför har vi valt att ge varje kapitel ungefär 10 timmar var, med undantag för
kapitel 1 och 8. Dessa kapitel är nästan identiska till kapitel 1 och 6 i Naturkunskap 1a1
(Lundegård, 2011a) och vi anser därför att det är svårt att dra ut på tiden utan att tiden slösas
bort. Vi har lagt till laborationer och uppgifter i dessa områden, så det får mer tid än samma
avsnitt i naturkunskap 1a1. Vi hamnar därmed på runt 70 timmar, men med fler extratimmar
som vi kan förhålla oss med ifall det behövs extra repetitionslektioner, exkursioner eller
provtillfällen.

Upplägg
Vi börjar båda kurserna med någon form av gruppövning för att introducera eleverna till
naturkunskapen. Detta skulle kunna vara aktiviteten med fyra hörn eller ett quiz i Kahoot.
Eleverna får sedan fylla i en enkät om elevinflytande vid bedömning. Med enkäten kan vi få
reda på vilken veckodag de tycker det är mest lämpligt att skriva prov på och vilka
bedömningsformer som föredras. Avsnitten i kapitlet gås igenom de nästkommande
lektionerna. Området avslutas med en avslutande diskussion och naturkunskap och
naturvetenskap, och sedan får eleverna göra en kunskapskoll. Kunskapskollen ska ge oss
lärare en aning om var eleverna befinner sig så att vi lättare att anpassa undervisning för
klassen. Vi har valt att lägga kunskapskollen i slutet av området eftersom det oftast kan anses
tråkigt att börja med ett “prov” i början av ett område. Börjar vi istället med en intressant
gruppaktivitet blir det mer motiverande för eleverna. Naturkunskap 1b har mer
undervisningstid än naturkunskap 1a1 och därför fanns det tid och möjlighet för en laboration
i detta område som visar eleverna det naturvetenskapliga arbetssättet.

Det andra kapitlet börjar vi med en diskussion om våra val i vardagen om mat och transporter
och hur mycket resurser som krävs för valen. Detta område är väldigt vardagsnära och därför
känns det mer givande för elever att diskutera egna val och konsekvenser än att lyssna på
läraren föreläsa om samma stoff. Resterande lektioner tillägnas de andra avsnitten i kapitlet.
Naturkunskap 1b får en laboration om övergödning där de ska testa dödligheten hos räkor
med olika koncentration av ett visst ämne. Området avslutas med ett skriftligt prov.

Kapitel 3 börjar med genomgång av avsnitten i boken. Mitt under området kommer höstlovet
och därför har vi valt att lägga aktiviteten där eleverna ska skapa en ekologisk burk först efter
lovet. Innan lovet introduceras de till uppgiften, vilket ger dem hela lovet att fundera kring
vad de vill ha i sina burkar. Efter lovet skall de alltså fylla sina burkar och försluta dem, men
även diskutera hållbar utveckling och vår planet. Den ekologiska burken kommer att gås
igenom i slutet av kursen. Området avslutas med ett muntligt prov med fokus på det som har
behandlats under klassrumsdiskussioner.

I det nästkommande området arbetar naturkunskap 1a1 med kapitel 6 i sin bok, medan
naturkunskap 1b arbetar med kapitel 8 i sin bok. Båda behandlar källkritik och
naturvetenskapliga undersökningar. Båda kurserna kommer att ha en laboration som visar hur
det naturvetenskapliga arbetssättet ser ut, fast med ett vardagligt exempel som inte
nödvändigtvis måste vara knutet till naturvetenskap. Dessa skulle kunna vara felsökning av
en bil för fordons- och transportprogrammet, eller försöka se konsekvenser av att olika
verksamheter av samhället försvinner i samhällsprogrammet. Efter laborationen är det
källkritik som behandlas och tanken är att först ha en genomgång om källkritik och vikten av
det. Sedan får eleverna en övning i det där de blir tvungna till att använda sig av källkritik.

Området som behandlas efter är kapitel 4. I detta område kommer fokus att ligga på
projektarbetet som vi har planerat. Detta består av en examinerande diskussion och en
individuell reflekterande text. Eleverna kommer att få ett par genomgångar av det viktigaste
som de behöver, men även en laboration och filmvisning för naturkunskap 1b. Eleverna
arbetar i grupp och de flesta av undervisningstimmarna kommer att tillägnas grupparbetet.

Livsstil och hälsa är ett av de kapitel som endast finns i Naturkunskap 1b (Lundegård,
2011b). I detta område har vi tänkt ämnesintegrera med idrotten. Skolverket (2011a)
beskriver under övergripande mål och riktlinjer i läroplanen för gymnasieskolan att lärare ska
forma sin undervisning på ett sätt som gör det möjligt för eleverna att arbeta
ämnesöverskridande. Inom kursen idrott och hälsa 1, vilket vi utgår från att eleverna läser
samtidigt som naturkunskap 1b, finns det ett lärandemål där eleverna skall se kopplingen
mellan fysisk aktivitet, livsstil, kroppslig förmåga och hälsa (Skolverket, 2017b). Då kapitel 5
i Naturkunskap 1b handlar om just denna koppling ser vi detta som ett bra tillfälle att låta
eleverna arbeta just ämnesöverskridande, i form av ett projektarbete där eleverna skall
planera sin kost, träning och sina vardagssysslor, samt föra en träningsloggbok. Med denna
undervisningsmetod vinner man som lärare tid och skapar en tydligare koppling mellan syftet
med kurserna och det verkliga livet för eleverna.

Relationer, lust och sexualitet är det sista området i naturkunskap 1a1 och det näst sista i
naturkunskap 1b i vår planering. Området kommer att fokusera mest på diskussion om
sexualitet och normer. Eleverna kommer att ges möjlighet att skapa en frågelåda för att få
svar på sina frågor kring ämnet. De kommer att få flera tillfällen till att skapa frågor och två
pass kommer att användas för att besvara frågorna. Studiebesök kommer att göras på en
ungdomsmottagning för att ge eleverna mer möjlighet till att ställa frågor. Eleverna kommer
att bli bedömda på en reflekterande text där de skriver och reflekterar om sexualitet, normer
och lust.

Det sista området i naturkunskap 1b är bioteknik och i detta område kommer vi att främst
utgå från bokens avsnitt. En laboration som illustrerar proteinsyntes kommer att hållas.
Diskussioner kommer att hållas om GMO och deras risker och möjligheter. I slutet prövas
eleverna med ett skriftligt prov.
Referenser
​ tockholm: Gothia Fortbildning
Alm, J. (2015). ​Lärandematriser - Att få eleven att förstå. S
AB.

Bennis, C. (2009). ​En och samma naturkunskap? - En jämförande analys av två läromedel
för gymnasieskolan.​ (Examensarbete, Göteborgs Universitet, Göteborg). Hämtad från
http://hdl.handle.net/2077/21919

Hamza, K. (2014). Tillfälligheternas undervisning. I B. Jakobson, I. Lundegård, & P.

Wickman (Red.), ​Lärande i handling - En pragmatisk didaktik​ (s. 89-98). Lund:
Studentlitteratur.

Helenius, O. (2015). ​Det didaktiska kontraktet​. Hämtad 2019-05-11 från

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/in
riktningar/1-matematik/Grunds%C3%A4rskola/460_didaktiskaperspektivpamatematikunderv
isningen1_SAR/4_didaktisktkontrakt/material/flikmeny/tabA/Artiklar/SK_04A_01_didaktisk
tkontrakt_OH.docx

Johansson, C. (2008). ​Elevers attityd till muntliga prov i naturvetenskap. (​ Examensarbete,

Högskolan i Kalmar, Kalmar). Hämtad från ​http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:
158414/FULLTEXT01.pdf

Lundegård, I., Broman, K., Viklund, G., & Backlund, P. (2011a). ​Naturkunskap 1a1.​
Stockholm: Bonnier Utbildning.

Lundegård, I., Broman, K., Viklund, G., & Backlund, P. (2011b). ​Naturkunskap 1b​.
Stockholm: Bonnier Utbildning.

Lärarnas Riksförbund. (2013). ​Undervisningstiden i gymnasieskolan – En undersökning av

gymnasieskolans viktigaste resurs. ​Hämtad från Lärarnas Riksförbund: ​https://www.lr.se/
download/18.3416fa0b141bff3eefe2378/1382702840526/Undervisningstiden+i+gymnasiesko
lan_201310.pdf
Skolverket. (2011a). ​Läroplan för gymnasieskolan 2011, examensmål och
​ ämtad 2019-05-08 från ​https://www.skolverket.se/
gymnasiegemensamma ämnen. H
download/18.6bfaca41169863e6a659807/1553964056811/pdf2705.pdf

Skolverket. (2011b). ​Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och

möjligheter. ​Hämtad 2019-05-07 från ​https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169
863e6a6596de/1553963978320/pdf2660.pdf

​ ämtad 2019-05-08 från

Skolverket. (2017a). ​Ämne - Naturkunskap. H
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gym
nasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject
.htm%3FsubjectCode%3DNAK%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5
cdfa92a3

​ ämtad 2019-05-13 från

Skolverket. (2017b). ​Ämne - Idrott & hälsa. H
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gym
nasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject
.htm%3FsubjectCode%3DIDR%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee4
4715d35a5cdfa92a3

Skolverket. (2018). ​Källkritik i gymnasieskolan.​ Hämtad 2019-05-07 från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/kallkrit
ik-i-gymnasieskolan

Säljö, R. (2017). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö,

& C. Liberg (Red.), ​Lärande, skola, bildning - grundbok för lärare​ (s. 203-264). Stockholm:
Natur & Kultur.
Bilagor
Bilaga 1
Vecka Område Undervisningsmoment

35 Kap 1 Introduktion:
Första träff med klassen - gruppövning
Enkät: Elevinflytande om bedömning

36 Kap 1 Genomgång: Vad är

naturvetenskap/naturkunskap?

37 Kap 1 Avslutande diskussion

Kunskapskoll (Vad kan eleverna?)

38 Kap 2 - Hur ska jag välja? Diskussion:

Hur mycket vatten ska maten få kosta?
Är våra resor och transporter hållbara?

39 Kap 2 Genomgång:
Vad gör vi vid en pandemi?
Vem behöver en tropisk regnskog?

40 Kap 2 Diskussion:
Kan Östersjön bli friskare?
GMO - Möjlighet eller hot?

41 Kap 2 Skriftligt prov kapitel 2

42 Kap 3 - En värld att vårda Genomgång:

Jorden - vår ö i universum
Vår naturliga omvärld

43 Kap 3 Genomgång:
Ett myller av liv
Den levande planeten jorden

44 HÖSTLOV

45 Kap 3 Diskussion:
Avfall - En resurs?
Hållbar utveckling

46 Kap 3 Diskussion:
Vårt beroende av naturen

47 Kap 3 Muntligt prov

48 Kap 6 - Undersökning och Genomgång:

 analys Naturvetenskapliga undersökningar

49 Kap 6 Laboration:
Hur arbetar man naturvetenskapligt?

50 Kap 6 Genomgång:
Källkritik

51 Kap 6 Övning:
Källkritik

2 Kap 4 - Miljö och energi Genomgång:

Diskussionsuppgift
Vårt behov av energi

3 Kap 4 Grupparbete

4 Kap 4 Grupparbete

5 Kap 4 Examinerande diskussion del 1

6 Kap 4 Examinerande diskussion del 2

7 Kap 4 Genomgång:
Individuell reflekterande text om drivmedel
Eget arbete

8 SPORTLOV

9 Kap 4 Genomgång:
Förstärkt växthuseffekt - Ett globalt miljöproblem

10 Kap 4 Laboration:
Solfångare och energiförluster

11 Kap 4 Eget arbete

12 Kap 4 Eget arbete - inlämning

13 Kap 5 - Relationer, lust och Skapa frågelåda

sexualitet Intro av individuell reflekterande text
Genomgång:
Vår sexuella historia

14 Kap 5 Skapa frågelåda

Genomgång:
Normkritik - Att göra det onormala normalt
Övning:
Uppmärksamma normer

15 PÅSKLOV
 16 Kap 5 Genomgång av frågelåda 1
Eget arbete

17 Kap 5 Eget arbete

18 Kap 5 Genomgång:
Rör vid mig! Erogena zoner

19 Kap 5 Genomgång:
Könssjukdomar

20 Kap 5 Genomgång av frågelåda 2

Eget arbete

21 BUFFERT

22 BUFFERT

23 BUFFERT

24 AVSLUT

Bilaga 2
Vecka Område Undervisningsmoment

35 Kap 1 - Att beskriva världen Introduktion:

Träffa klassen första gången
Enkät: elevinflytande om bedömning

Kap 1 Genomgång: vad är naturvetenskap/naturkunskap?

36 Kap 1 Laboration: Naturvetenskapliga metoden

Kap 1 Genomgång: kritik och etik

37 Kap 1 Avslutande diskussion

Kap 1 Kunskapskoll (vad kan eleverna?)

38 Kap 2 - Hur ska jag välja? Diskussion med genomgång:

Hur mycket vatten ska maten få kosta?

Kap 2 Diskussion med genomgång:

Är våra resor och transporter hållbara?

39 Kap 2 Genomgång:
Kan drogmissbruk förhindras?

Kap 2 Diskussion med genomgång:

 Vem behöver en tropisk regnskog?

40 Kap 2 Genomgång:
Klarar vi problemet med antibiotikaresistens?

Kap 2 Laboration:
Kan Östersjön bli friskare? (räkor)

41 Kap 2 Genomgång av laborationsresultat

Frågestund inför provet och repetition

Kap 2 Skriftligt prov kapitel 2

42 Kap 3 - En värld att vårda Genomgång:

Jorden - vår ö i universum

Kap 3 Genomgång:
Vår naturliga omvärld
Plats för gruppuppgift/arbeta med uppgifter

43 Kap 3 Genomgång:
Ett myller av liv
Plats för gruppuppgift/arbeta med uppgifter

Kap 3 Genomgång:
Den levande planeten jorden
Introduktion till laboration: Ekologisk burk

44 HÖSTLOV

45 Kap 3 Laboration:
Ekologisk burk

Kap 3 Diskussion:
Avfall - En resurs?
Hållbar utveckling

46 Kap 3 Genomgång och koll av laboration:

Vårt beroende av naturen (ekologisk burk)

Kap 3 Genomgång och diskussion:

Ta reda på, diskutera och ta ställning

47 Kap 3 Muntligt prov

Kap 3 Muntligt prov

48 Kap 8 - Undersökning och Genomgång:

analys Naturvetenskapliga undersökningar

Kap 8 Laboration:
 Hur arbetar man naturvetenskapligt?

49 Kap 8 Genomgång:
Källkritik

Kap 8 Övning:
Källkritik

50 Kap 4 - Miljö och energi Genomgång:

Diskussionsuppgift
Vårt behov av energi
Varifrån får vi energin? (informationskälla)

Kap 4 Laboration:
Energiprincipen

51 Kap 4 Grupparbete

Kap 4 Filmvisning och genomgång:

Framtidens energi

2 Kap 4 Grupparbete

Kap 4 Grupparbete

3 Kap 4 Examinerande diskussion del 1

Kap 4 Examinerande diskussion del 2

4 Kap 4 Genomgång:
Individuell reflekterande text om energiresurser
Eget arbete

Kap 4 Genomgång:
Förstärkt växthuseffekt - Ett globalt miljöproblem

5 Kap 4 Eget arbete

Kap 4 Eget arbete - inlämning

6 Kap 5 - Livsstil och hälsa Introduktion projekt Hälsa

Ämnesintegrerat med Idrott och Hälsa
Genomgång:
Vad är hälsa?
Vad ska jag äta?
Kost och kroppsvikt

Kap 5 Uppgiftsinstruktion
Gruppindelning
Grupparbete - planering
7 Kap 5 Genomgång:
Hur ska jag träna?
Konditionsträning
Styrketräning

Kap 5 Grupparbete - föra loggbok

8 SPORTLOV

9 Kap 5 Grupparbete

Kap 5 Genomgång:
Sömn
Grupparbete

10 Kap 5 Eget arbete:

Individuell reflekterande text

Kap 5 Eget arbete:

Individuell reflekterande text

11 Kap 5 Genomgång av resultat grupparbete

Inlämning av reflekterande text

Kap 5 Genomgång reflekterande text

12 Kap 6 - Relationer, lust och Skapa frågelåda

sexualitet Intro av individuell reflekterande text
Genomgång:
Vår sexuella historia

Kap 6 Skapa frågelåda

Genomgång:
Normkritik - Att göra det onormala normalt
Övning:
Uppmärksamma normer

13 Kap 6 Ring Camilla

Kap 6 Genomgång av frågelåda 1

Eget arbete: reflekterande text

14 Kap 6 Eget arbete

Kap 6 Genomgång:
Rör vid mig! Erogena zoner

15 PÅSKLOV

16 Kap 6 Genomgång:
Könssjukdomar
 Kap 6 Genomgång av frågelåda 2
Eget arbete

17 Kap 6 Studiebesök:
Ungdomsmottagning

Kap 6 Avslutande diskussion och genomgång av

studiebesök
Inlämning av individuell reflekterande text

18 Kap 7 - Bioteknik, livets Genomgång:

teknik Cellen

Kap 7 Övning:
Cellen

19 Kap 7 Genomgång:
Genetik

Kap 7 Laboration grupp 1:

Proteinsyntes (LEGO Batman)

20 Kap 7 Laboration grupp 2:

Proteinsyntes (LEGO Batman)

Kap 7 Genomgång och diskussion:

Genetik och teknik - Förädling och GMO

21 Kap 7 Genomgång och diskussion:

Genetik och teknik - Genteknik

Kap 7 Skriftligt prov

22 BUFFERT Genomgång av ekologisk burk

BUFFERT

23 BUFFERT

BUFFERT

24 AVSLUT
Bilaga 3

Jag ... ➨ ➨ ➨
DISKUTERAR drivmedlets drivmedlets drivmedlets
påverkan med påverkan med påverkan med
hjälp av ​två hjälp av ​tre hjälp av ​fyra
exempel exempel exempel

och jämför och jämför dessa

dessa med med varandra ​och
varandra andra drivmedel

kan​ ​diskutera frågor med

naturvetenskapligt innehåll
som har betydelse för
utförligt och
individ och samhälle
översiktligt utförligt nyanserat

STÄLLER FRÅGOR om drivmedlet som om drivmedlet om drivmedlet som

handlar om t.ex. som ​baseras på baseras på
framställning, pris lektionsinnehåll lektionsinnehåll

FÖRKLARAR OCH om vad som är om vad som är om vad som är

positivt eller positivt ​och positivt ​och
ARGUMENTERAR
negativt med negativt med negativt med
drivmedlet drivmedlet drivmedlet ​och
jämför med andra
drivmedel

använder kunskaper om
naturvetenskap för att ställa
frågor som är

enkla utforskande utforskande

samt ge förklaringar och
argument som är
enkla något komplexa komplexa
Bilaga 4

Jag ... ➨ ➨ ➨
DRAR SLUTSATSER med hjälp av våra med hjälp av våra med hjälp av våra
diskussioner i diskussioner i diskussioner i
klassrummet om klassrummet ​och klassrummet,
drivmedel läroböcker ​om läroböcker och
drivmedel andra källor​ om
drivmedel
ARGUMENTERAR
och motiverar mina och motiverar och motiverar
val mina val ​med en mina val med ​flera
källa källor

kan utifrån exemplen dra

slutsatser och föreslå
handlingsalternativ samt ger
välgrundade och
argument för dessa som är
enkla välgrundade nyanserade

TAR STÄLLNING och motiverar och motiverar och motiverar

detta med detta med detta med
informationen om informationen om informationen om
drivmedlet drivmedlet ​samt drivmedlet samt
refererar till refererar till
diskussionen i diskussionen i
klassrummet klassrummet

dessutom
beskriver jag
både för- och
nackdelar med
min ståndpunkt

kan ge några exempel på

tänkbara ställningstaganden
eller handlingsalternativ
samt ger​ a
​ rgument för
välgrundade och
dessa som är
enkla välgrundade nyanserade
Bilaga 5

Jag ... ➨ ➨ ➨
DISKUTERAR energiresursen energiresursen energiresursen
med hjälp av ​två med hjälp av ​tre med hjälp av ​fyra
exempel exempel exempel

och jämför dessa och jämför dessa

med varandra med varandra ​och
andra
energiresurser

kan​ ​diskutera frågor med

naturvetenskapligt innehåll
som har betydelse för
utförligt och
individ och samhälle
översiktligt utförligt nyanserat

STÄLLER FRÅGOR om energiresursen om energiresursen om energiresursen

som handlar om som ​baseras på som baseras på
t.ex. framställning, lektionsinnehåll lektionsinnehåll
pris

FÖRKLARAR OCH om vad som är om vad som är om vad som är

positivt eller positivt ​och positivt ​och
ARGUMENTERAR
negativt med negativt med negativt med
energiresursen energiresursen energiresursen
och jämför med
andra
energiresurser

använder kunskaper om
naturvetenskap för att
ställa frågor som är enkla utforskande utforskande

samt ge förklaringar och

argument som är
enkla något komplexa komplexa
Bilaga 6

Jag ... ➨ ➨ ➨
DRAR SLUTSATSER med hjälp av våra med hjälp av våra med hjälp av våra
diskussioner i diskussioner i diskussioner i
klassrummet om klassrummet ​och klassrummet,
energiresurser läroböcker ​om läroböcker och
energiresurser andra källor​ om
energiresurser
ARGUMENTERAR
och motiverar mina och motiverar och motiverar
val mina val ​med en mina val med ​flera
källa källor

kan utifrån exemplen dra

slutsatser och föreslå
handlingsalternativ samt ger
välgrundade och
argument för dessa som är
enkla välgrundade nyanserade

TAR STÄLLNING och motiverar och motiverar och motiverar

detta med detta med detta med
informationen om informationen om informationen om
energiresursen energiresursen energiresursen
samt refererar till samt refererar till samt refererar till
en källa (t.ex. flera källor flera källor
diskussioner i
klassrummet) dessutom
beskriver jag
både för- och
nackdelar med
min ståndpunkt

kan ge några exempel på

tänkbara ställningstaganden
eller handlingsalternativ
samt ger​ a
​ rgument för
välgrundade och
dessa som är
enkla välgrundade nyanserade
Bilaga 7
E-nivå
Kan beskriva de viktigaste
delarna av proteinsyntesen
som sker, i rätt ordning
Kan enkelt förklara riskerna
med inavel
Kan ange olika
användningsområden med
DNA-analys
Kan ge exempel på varför
GMO är användbart samt
enstaka argument mot
användningen av GMO
C-nivå A-nivå
Kan utförligt beskriva Visar förståelse över hur en
proteinsyntesens samtliga mutation kan påverka
delar med relevanta begrepp proteinsyntesen samt ger
förklaringar på varför en
mutation kan ge olika
konsekvenser, beroende på
mutationen
Kan förklara utförligt med Kan förklara varför den
relevanta begrepp riskerna svenska vargen måste
med inavel behålla en genetisk
variation samt vad som
krävs för att uppehålla det
Kan med relevanta begrepp Kan förklara styrkor och
förklara varför brister med
DNA-analyser är DNA-analysmetoder utifrån
användbara och hur dessa ett samhällsperspektiv
används
Kan med relevanta begrepp Kan ge en nyanserad bild av
och utifrån exempel användningen av GMO ur
argumentera för och mot flera perspektiv, där
GMO naturvetenskapliga
perspektiv särskiljs från
andra