1

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM Mål nr: B 2778-17

Avdelning 4 2018-06-15
meddelad i
Huddinge

PARTER (Antal tilltalade: 1)

Tilltalad
Dorjee Gyantsan, 19680429-9417
Frihetsberövande: Ålagd reseförbud, ålagd anmälningsskyldighet
Skebokvarnsvägen 181 Lgh 1301
124 52 Bandhagen
Medborgare i Kina

Offentlig försvarare:
Advokat Mikael Söderberg
Advokatfirman SAFE CITY KB
Olof Palmes Gata 23
111 22 Stockholm

Åklagare
Kammaråklagare Mats Ljungqvist
Åklagarmyndigheten
Riksenheten för säkerhetsmål
Box 57
101 21 Stockholm

___________________________________

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för

Olovlig underrättelseverksamhet mot person, grovt brott, 19 kap 10 b § 1 st och 2 st
brottsbalken
2015-07-23 -- 2017-02-26

Påföljd m.m.
Fängelse 1 år 10 månader

Förverkande och beslag

1. I beslag tagna 6 000 US Dollar förklaras förverkade. Beslaget ska bestå
(Säkerhetspolisen; beslagsliggare nr B-035-17 p. 3).
2. Begäran om förverkande av en beslagtagen mobiltelefon avslås. Beslaget ska bestå till
dess domen vinner laga kraft (Säkerhetspolisen; beslagsliggare nr B-032-17 p. 7).
3. Beslaget av medicinförpackningar ska bestå till dess domen vinner laga kraft
(Säkerhetspolisen; beslagsliggare nr B-035-17 p. 16) .

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

141 84 Huddinge Björnkullavägen 5 A 08-561 660 40 08-711 05 80 måndag - fredag
E-post: sodertorns.tingsratt.avdelning4@dom.se 08:30-16:00
www.sodertornstingsratt.domstol.se
 2
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM Mål nr: B 2778-17
Avdelning 4 2018-06-15

Häktning m.m.
Dorjee Gyantsan ska vara underkastad reseförbud med anmälningsskyldighet till dess domen
vinner laga kraft i ansvarsdelen. Reseförbudet innebär att Dorjee Gyantsan inte får lämna
Stockholms län samt att han ska anmäla sig hos polisen i Stockholm måndagar och fredagar.
Anmälan ska fram till och med den 13 juli 2018 ske hos Polisen Globen på adress
Arenavägen 61-63, 121 77 Johanneshov, mellan kl. 9.00 och 16.00. Om det fortfarande är
aktuellt ska anmälan därefter ske hos Polisen Skärholmen på adress Måsholmstorget 5,
127 48 Skärholmen, mellan kl. 9.00 och 15.00.

Sekretess
Sekretessen enligt 15 kap. 1 § och 15 kap. 1 a § (jämförd med 43 kap. 2 §), 18 kap. 1 och 2
§§ samt 21 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska bestå för följande
uppgifter som har lagts fram vid förhandling bakom stängda dörrar:
- Uppgifter som kan leda till att vittnena A-H:s identiteter kan klarläggas.
- Uppgifterna i hemlig domsbilaga 1.
- Uppgifterna i de hemliga bilagorna I - VI till förundersökningsprotokollet (aktbilaga 71-75
och 100).
- Uppgifter som kan leda till att vittne 00021510:s identitet kan klarläggas.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.

Ersättning
1. Advokat Mikael Söderberg tillerkänns ersättning av allmänna medel med 376 110 kr.
Av beloppet avser 277 236 kr arbete, 21 165 kr tidsspillan, 2 487 kr utlägg och
75 222 kr mervärdesskatt.
2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.

___________________________________
 3

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Innehåll
BEGÄRAN OCH INSTÄLLNING ........................................................................... 5
ÅKLAGARENS SAKFRAMSTÄLLNING .............................................................. 6
Kina och Tibet ........................................................................................................ 6
Kinesisk underrättelseverksamhet mot tibetaner.................................................... 7
Tidigare misstankar mot Dorjee Gyantsan ............................................................. 8
Dorjee Gyantsans resor till Finland 2013–2015 ..................................................... 9
Dorjee Gyantsans resor till Polen 2015–2017 ........................................................ 9
Uppdrag i samband med Xi Jinpings statsbesök i Tjeckien i mars 2016 ............. 10
Närmare om Dorjee Gyantsans möten med B i Polen ......................................... 11
Insamling av uppgifter ......................................................................................... 11
Dorjee Gyantsans ekonomi .................................................................................. 11
UTREDNINGEN I MÅLET .................................................................................... 12
BERÄTTELSER ...................................................................................................... 12
Dorjee Gyantsan ................................................................................................... 12
Wilhelm Unge ...................................................................................................... 16
Sanna Borg ........................................................................................................... 18
Vittne 00021510 (X) ............................................................................................ 18
SKÄLEN FÖR TINGSRÄTTENS DOM ................................................................ 19
Om brottet olovlig underrättelseverksamhet mot person ..................................... 19
Utgångspunkter för bevisvärderingen .................................................................. 20
Ska Dorjee Gyantsan dömas för olovlig underrättelseverksamhet mot person? .. 21
Har B varit kinesisk underrättelseofficer och har Dorjee Gyantsan i så fall varit
medveten om det?............................................................................................. 21
Har Dorjee Gyantsan samlat uppgifter om annans personliga förhållanden? .. 24
Har Dorjee Gyantsans agerande varit del av en verksamhet i Sverige? ........... 24
Verksamheten har bedrivits i hemlighet och med svikliga medel ................... 25
Åtalet är styrkt .................................................................................................. 26
Är brottet grovt? ................................................................................................... 26
Vilket straff ska Dorjee Gyantsan dömas till? ..................................................... 27
Reseförbud och anmälningsskyldighet ................................................................ 28
Förverkande och beslag ........................................................................................ 28
 4

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Sekretessfrågor ..................................................................................................... 29
Övriga frågor ........................................................................................................ 30
HUR MAN ÖVERKLAGAR................................................................................... 30
 5

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

BEGÄRAN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att Dorjee Gyantsan ska dömas för olovlig
underrättelseverksamhet mot person, grovt brott, enligt 19 kap. 10 b § första och
andra styckena brottsbalken. Åklagaren har påstått att följande har hänt.

Olovlig underrättelseverksamhet mot person, grovt brott

Dorjee Gyantsan har i Stockholmsområdet samt på andra platser inom Sverige, under
i vart fall tiden juli 2015 - februari 2017, med uppsåt att gå den kinesiska staten
tillhanda, hemligen och med användande av svikliga medel bedrivit verksamhet, som
inte varit tillfällig, i syfte att anskaffa uppgifter om personliga förhållanden
beträffande personer av tibetansk härkomst.

Verksamheten har bestått i att Gyantsan anskaffat uppgifter om personliga

förhållanden avseende tibetaner som lever och verkar i Sverige samt på andra platser
utanför Kina. Det har gällt personliga förhållanden såsom boendeförhållanden,
familjeförhållanden, resor till politiska aktiviteter samt resor och möten beträffande
vissa för den kinesiska regimen särskilt viktiga personer. Detta har skett i syfte att
överlämna dessa uppgifter till företrädare för den kinesiska staten. Dorjee Gyantsan
har återkommande haft personliga sammanträffanden i Polen med en företrädare för
den kinesiska staten i anledning av denna verksamhet. Dorjee Gyantsan har för denna
verksamhet av den kinesiska staten mottagit kontanta ersättningar. Verksamheten har
bedrivits hemligen genom att särskilda försiktighetsåtgärder vidtagits bl.a. i det att
möten hållits utanför Sverige för att försvåra upptäckt av verksamheten.

De svikliga medlen har bestått i att Dorjee Gyantsan utgett sig för att sympatisera
med tibetaner och tibetansk självständighet och vid sammankomster, i telefonsamtal
samt vid personliga möten samla in uppgifter om tibetaners och deras släktingars
personliga förhållanden samtidigt som han förtigit att han återkommande har haft
kontakter med företrädare för den kinesiska staten.

Brottet är att anse som grovt eftersom det varit satt i system, pågått under lång tid
 6

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

och kan ha orsakat eller kan komma att orsaka ett stort antal personer allvarlig skada
samt då den främmande makten varit och är en mycket resursstark totalitär stormakt.

Åklagaren har vidare begärt att i beslag tagna 6 000 US Dollar ska förverkas från
Dorjee Gyantsan såsom utbyte av brott. Åklagaren har även begärt att en i beslag
tagen mobiltelefon ska förverkas från Dorjee Gyantsan såsom hjälpmedel vid brott
alternativt att beslaget i vart fall ska bestå till dess domen vinner laga kraft.
Därutöver har åklagaren begärt att beslaget avseende medicinförpackningar ska
bestå till dess domen vinner laga kraft.

Dorjee Gyantsan har förnekat brott och bestritt de särskilda yrkandena. Enligt
honom har han inte anskaffat uppgifter på det sätt som påstås. Han har inte heller
tagit emot några kontanta ersättningar. Han har inte haft någon kännedom om att
någon av de personer som han har sammanträffat med i Polen har varit företrädare
för den kinesiska staten.

ÅKLAGARENS SAKFRAMSTÄLLNING

Kina och Tibet

Tibet (eller Tibet Autonomous Region, TAR) är idag en del av Folkrepubliken
Kina. Genom historien har Tibet styrts och kontrollerats av utomstående makter,
däribland Kina. År 1913 utropade sig Tibet som självständigt. Tibet kom dock att
inkorporeras som en del av Folkrepubliken Kina 1950, när den kinesiska
försvarsmakten besegrade den tibetanska armén. Genom ett avtal mellan parterna
1951 bekräftades Kinas suveränitet över Tibet. Avtalet garanterade samtidigt Tibet
en autonom status och rätten till fortsatt utövande av den buddistiska tron. Den 14:e
Dalai Lama (den nu levande) agerade som statsöverhuvud. Trots avtalet kom
tibetanernas grundläggande fri- och rättigheter att kraftigt begränsas och idag styrs
och kontrolleras Tibet i praktiken av det kinesiska kommunistpartiet.
 7

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Det politiska, religiösa och kulturella förtrycket av tibetaner från kinesisk sida är
omfattande. Närmast all form av opinionsbildning eller politisk aktivitet till stöd för
ett mer autonomt eller självständigt Tibet, inklusive stöd för Dalai Lama och den
tibetanska exilregeringen, är förbjuden och leder till hårda sanktioner i form av
exempelsvis plötsliga försvinnanden och godtyckliga arresteringar.

För den kinesiska staten är Tibet alltså en integrerad och oskiljbar del av Kina.
Tibet är dessutom av stor strategisk och geopolitisk betydelse för Kina. Hos den
kinesiska staten finns en oro för att andra kinesiska regioner – som exempelvis
Xinjiangprovinsen (hemvist för ursprungsbefolkningen uigurer) – skulle följa efter
om Tibet lyckades bryta sig loss.

Tibet är ett politiskt känsligt ämne och internationell kritik av Kinas agerande i
Tibet har tillbakavisats av Kina med hänvisning till att Tibet är en del av landets
inre angelägenheter. Sammanfattningsvis pågår en betydande kinesisk repression av
Tibet och tibetaner i exil som ytterst syftar till att garantera det politiska målet av
stabilitet.

Kinesisk underrättelseverksamhet mot tibetaner

Kina bedriver en omfattande underrättelseverksamhet mot tibetaner, både i Kina
och utomlands. Kina har flera underrättelsetjänster och av särskilt intresse i detta
mål är den civila underrättelsetjänsten Ministeriet för statens säkerhet (MSS). Ett av
MSS huvuduppdrag är informationsinhämtning utomlands. Stora resurser ägnas åt
att kartlägga, kontrollera och neutralisera politisk opposition som har sin bas
utomlands. Denna verksamhet riktas särskilt mot ett antal grupper vilka Kina
benämner de ”fem giften”. Till de ”fem giften” räknas demokratiaktivister, utövare
av Falun gong, förespråkare för ökad autonomi och självständighet för
Xinjiangprovinsen och Tibet, samt förespråkare för ett självständigt Taiwan.
Genom kartläggningen av dessa grupper vill Kina neutralisera eller reducera
faktiska eller upplevda hot mot regimen.
 8

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

För att uppnå detta inhämtar underrättelsetjänsten MSS, genom sina

underrättelseofficerare, bland annat personlig information om tibetaner i Sverige
som anses direkt eller indirekt engagerade i oppositionell verksamhet. Uppgifterna
används sedan för att på olika sätt söndra eller splittra oppositionell verksamhet
bland tibetaner i Kina eller utomlands.

Som ett led i informationsinhämtningen utomlands använder MSS olika

täckbefattningar. Underrättelseofficeren döljer sitt uppdrag genom att uppträda som
exempelvis diplomat eller journalist. Underrättelseofficeren rekryterar i sin tur
källor eller agenter med insyn i eller tillträde till miljöer som underrättelseofficeren
själv saknar. Källan/agenten samlar information om exempelvis tibetaner i Sverige
och överlämnar den till underrättelseofficeren. Vid möten, som ofta sker i ett tredje
land, får agenten ofta ersättning i form pengar eller andra gåvor.

Tidigare misstankar mot Dorjee Gyantsan

Dorjee Gyantsan kommer ursprungligen från Kina. År 1993 svartlistades han av
kinesiska myndigheter. Han lämnade Kina 1997 och fick flyktingstatus i Nepal
samma år. Han beviljades permanent uppehållstillstånd som kvotflykting i Sverige
2002 under namnet Abdul Ma. I samband med detta bytte han namn till Dorjee
Gyantsan.

År 2010 dömdes en person vid namn Babur Maihesuti för flyktingspionage mot
uigurer i Sverige (i fortsättningen Uigurmålet). En av Maihesutis kontaktpersoner
var den kinesiske underrättelseofficeren Lei Da. Genom utredningen i Uigurmålet
framkom att Lei Da använt en telefon med vilken han endast haft kontakt med två
personer; Maihesuti och Dorjee Gyantsan. Dorjee Gyantsan var alltså i kontakt med
underrättelsetjänsten MSS redan 2008. Det görs gällande att han därefter
återkommande varit i kontakt med underrättelsetjänsten MSS.
 9

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Dorjee Gyantsans resor till Finland 2013–2015

Under perioden 2013 till 2015 gjorde Dorjee Gyantsan ett antal resor till Finland
där han vid flera tillfällen träffade personer knutna till underrättelsetjänsten MSS.
Se vidare i den hemliga bilagan.

Dorjee Gyantsans resor till Polen 2015–2017

År 2015 började Dorjee Gyantsan att göra återkommande resor till Polen. I Polen
har Dorjee Gyantsan haft flera möten med en ambassadsekreterare (B) vid Kinas
ambassad i Warszawa. B har identifierats som kinesisk underrättelseofficer vid
MSS. Genom telefonavlyssning har framgått att Dorjee Gyantsan i kontakt med B
fått i uppdrag att bedriva flyktingspionage mot tibetaner i Sverige.

Under perioden den 27 juli 2015 till och med den 26 februari 2017 har Dorjee
Gyantsan gjort totalt 14 resor till Polen. Inför varje resa har han haft telefonkontakt
med en kinesisktalande man som använt telefoner som har kunnat knytas till B. Det
görs gällande att den kinesisktalande mannen, som i Dorjee Gyantsans telefonbok
kallas Wang, är B. Genom telefonavlyssningen har ett mönster framträtt som är
typiskt för underrättelseverksamhet. Dorjee Gyantsan blir uppringd av ett polskt
telefonnummer (knutet till B), utan att svara. Kort efter samtalet ringer Dorjee
Gyantsan upp ett annat telefonnummer (en s.k. operativ telefon), varpå B svarar.
I samtalen har tid, plats och praktiska detaljer kring mötena i Polen diskuterats. B
har varit drivande i dessa samtal, vilket visar på den typiska rollfördelningen mellan
underrättelseofficer och agent.

Den första dokumenterade telefonkontakten mellan Dorjee Gyantsan och B skedde

den 23 juli 2015 och det första dokumenterade mötet i Polen mellan dem ägde rum
den 28 juli 2015. Det görs gällande att Dorjee Gyantsan i vart fall senast vid den
tidpunkten fick i uppdrag att bedriva flyktingspionage mot personer av tibetansk
härkomst i Sverige. Den 26 februari 2017 greps Dorjee Gyantsan när han steg av
 10

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

färjan efter en resa från Polen. Brottsperioden har därför angetts till juli 2015 –
februari 2017.

Uppdrag i samband med Xi Jinpings statsbesök i Tjeckien i mars 2016

Den 28–30 mars 2016 gjorde generalsekreteraren för Kinas kommunistiska parti,
Xi Jinping, ett statsbesök i Tjeckien. Den 19 mars 2016 ägde följande samtal rum
mellan Dorjee Gyantsan (G) och B (KM nedan):

G: Ja? Hallå?
KM: Ja hej, gamle Wang, kan du prata nu?
G: Det går bra, det går bra nu, jag är hemma.
KM: Bra, bra, jag vill främst fråga om en sak, om du kan hjälpa mig lite de här
dagarna, alltså kan du kolla lite om det är några, där hos dig eller här hos mig, där
omkring, alltså om det är några munkar eller någon som ska åka till Tjeckien inom
den närmaste tiden.
G: Åh. Eh, munkar alltså?
KM: Ja munkar, eller andra personer som vill åka till Tjeckien den närmaste tiden,
om du kan kolla lite de närmaste dagarna. Eller, eller så här, om du inte är säker, så
kan du göra en gissning eller nåt, det går också bra, och skriva några namn och
undersöka lite, kolla hur många de är och exakt vilka dagar, alltså vilka dagar [de]
ska åka till Tjeckien, och om du skriver… för många namn är ju ganska
komplicerade, inte så tydligt, så om du skriver dem på ett papper och tar ett foto på
det så kan du väl skicka det till mig, går det bra?
G: Ah, vad heter det, så du vill ha fotografi också, alltså? Fotografi?
KM: Nej, alltså, men om du tar ett foto och skickar till mig så blir det ju en bildfil,
och då blir det lite tydligare. Du kan skriva namn, ungefär hur många de är, och
datum, de tre räcker.
G: Ah, och så skicka till mobilen? På mobilen? Jag ska kolla, jag… jag…
KM: Ja, skicka som ett mms så går det bra.
G: Ok ok. Jag ska kolla. De närmaste dagarna? De här närmaste dagarna, eller?
KM: Ja, de närmaste dagarna, eh, innan tisdag så är det bra. Gör ditt bästa där hos dig
och ta reda på det, och om det är någon du tror skulle kunna tänkas åka, alltså kanske
kommer att åka, så kan du skriva den personens namn också, försök få reda på hur
många som ska åka och så.
G: Ok, ok. Alltså, har du fått det sms som jag har skickat? Det om den bokade tiden.

Den 21 mars 2016 skickade Dorjee Gyantsan ett sms till den kinesisktalande
mannen med följande besked:

”Enligt den information jag har kommer ingen åka på grund av att alla är upptagna
med valet och med att vänta på de slutgiltiga resultaten den 24 april”.
 11

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Korrespondensen är ett tydligt exempel på att kontakterna mellan Dorjee Gyantsan

och företrädare för underrättelsetjänsten MSS syftat till att uppdra åt Dorjee
Gyantsan att för Kinas räkning bedriva flyktingspionage mot tibetaner i Sverige,
samt att syftet varit att Dorjee Gyantsan skulle överlämna inhämtad information till
Kina.

Närmare om Dorjee Gyantsans möten med B i Polen

Se hemlig bilaga.

Vid husrannsakan hos Dorjee Gyantsan har det påträffats tomma

medicinförpackningar. En polishund specialiserad på bland annat pengar har
markerat på två av dessa askar. Det görs gällande att B har överlämnat pengar till
Dorjee Gyantsan som betalning för flyktingspionaget. Detta är en omständighet som
talar för att Dorjee Gyantsan bedrivit flyktingspionage. Till detta kommer att B, kort
efter att Dorjee Gyantsan greps, åtföljd av ambassadpersonal återvände till Kina och
att denna resa inte var planerad sedan tidigare.

Insamling av uppgifter
Dorjee Gyantsan har samlat in information om personer av tibetansk härkomst i
Sverige. Som förhållandevis väl integrerad i den tibetanska diasporan i Sverige har
han varit bekant med de svensktibetaner som hörts som vittnen i målet. I kontakt
med dessa har han samlat uppgifter om deras personliga förhållanden som
exempelvis utbildning, boendeförhållanden och familjeförhållanden. Flera av de
hörda personerna har uppfattat Dorjee Gyantsan som frågvis. Dorjee Gyantsan har
sedan rapporterat informationen till B i samband med deras möten i Polen.

Dorjee Gyantsans ekonomi

Det har skett återkommande kontanttransaktioner på Dorjee Gyantsans olika
bankkonton. Det har rört sig om insättningar av kontanter i form av förhållandevis
 12

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

höga och jämna belopp. Det finns ett tidsmässigt samband mellan insättningarna
och Dorjee Gyantsans resor till Polen. Flera av transaktionerna har avsett
inväxlingar av utländska valutor.

När Dorjee Gyantsan greps anträffades han med 6 000 US Dollar. Av

telefonavlyssningen framgår vidare att han av misstag förlorat motsvarande belopp i
samband med ett av mötena med B i Polen den 21 juni 2016. Det görs gällande att
dessa pengar och övriga insättningar är betalningar för den information han
förmedlat till företrädare för den kinesiska staten.

UTREDNINGEN I MÅLET

Dorjee Gyantsan har hörts över åtalet. På åklagarens begäran har vittnesförhör
hållits med vittnena Wilhelm Unge och Sanna Borg samt en anställd vid
Säkerhetspolisen. Dessa förhör finns sammanfattade nedan. På åklagarens begäran
har vittnesförhör även hållits med personerna Sekretess A–H. Förhören med dessa
personer redovisas endast i relevanta delar. Åklagaren har lagt fram den skriftliga
bevisning som framgår av bilaga 2. På Dorjee Gyantsans begäran har vittnesförhör
hållits med hans hustru, Urangerel Chulun.

BERÄTTELSER

Dorjee Gyantsan

Om sin bakgrund
Han kom till Sverige som flykting via Nepal. Han var tvungen att lämna Kina av
politiska skäl. Hans mor är tibetan och hans far är bördig från en muslimsk
minoritet i Kina. När han kom till Sverige bytte han namn från sitt muslimska
namn, Abdul Ma, till sitt tibetanska namn Dorjee Gyantsan. Båda hans namn är äkta
 13

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

och skälet till att han haft ett falskt ID-kort var att försvåra för kinesiska
myndigheter i deras jakt på honom.

Hans problem med den kinesiska staten började i mitten av 90-talet då han deltog i
en pro-tibetansk demonstration i syfte att kräva ökad religionsfrihet och mänskliga
rättigheter. Demonstrationen bestod i en marsch mot Beijing. Han och andra
demonstranter blev dock stoppade av kinesisk militärpolis och sedan dess har han
varit på flykt från kinesiska myndigheter. Han var tvungen att gå under jorden och
sökte asyl i Nepal 1997 eller 1998. Idag har han ingen relation med Kina, annat än
att han vägrats visum till landet. Det är emellertid allmänt känt att Kina av politiska
skäl nekar Tibet och tibetaner grundläggande mänskliga rättigheter som t.ex.
religionsfrihet. Han är för en ökad autonomi för Tibet.

Kontakter med företrädare för underrättelsetjänsten MSS t.o.m. 2015

Vad gäller hans kontakter med Lei Da så hade han ingen aning om att denne var
kinesisk underrättelseofficer. Han trodde på goda grunder att Lei Da var journalist.
Det stämmer inte att han haft återkommande möten med Lei Da. De sågs några
gånger 2009. Lei Da frågade honom om han mot betalning kunde skriva artiklar för
hans tidning (Folkets Dagblad). Han känner till att tidningen är regimvänlig, men
anser att enskilda journalister kan vara självständiga i förhållande till tidningen.
Hans kontakter med Lei Da är heller inget märkvärdigt eftersom denne kände
många tibetaner i Sverige, varav flera träffat Lei Da på samma sätt som han.

Om resorna till Finland

Han gillar att resa och har åkt färja till Finland flera gånger. Han har rest ensam,
med svärföräldrarna och med tibetaner. På båten brukade han spela Blackjack och
andra hasardspel. På sina resor har han träffat många människor, däribland kineser.
Han har inte haft någon vetskap om att någon av de personer han träffat har varit
kopplade till den kinesiska underrättelsetjänsten. Han lärde känna en kinesisk man
när han spelade hasardspel. Mannen frågade om han var kines och de började prata.
 14

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

De träffades senare på en restaurang eller en affär i Finland. Deras samtal handlade

om affärer och mannen var mycket intresserad av Indien som marknad. Han
träffade troligen mannen tre till fyra gånger efter det.

Om resorna till Polen och kontakterna med B

Han har även rest till Polen flera gånger. Även på dessa resor har han träffat
kineser. Två av dessa, som berättade att de var buddister och hade lärt känna många
munkar i Nepal, blev nyfikna när han berättade för dem att han kom från Sverige.
De var särskilt intresserade av norrsken. En av männen gav honom sitt
telefonnummer och de hade viss kontakt därefter. Mannen som gav honom
telefonnumret är inte samma person som B och det är inte B som han talar med på
alla de avlyssnade telefonsamtalen som lagts fram i målet. Den person han talar
med i samtalen är en kompis till B som han träffade på sin första resa till Polen. Det
kan hända att denne person har lånat B:s telefon.

Han träffade alltså den person som åklagaren menar är B på båten under sin första
resa till Polen. Mannen presenterade sig som Zhao Wang och sade att han studerade
vid universitetet i Warszawa. Mannen berättade att han var halvkines och de
diskuterade affärsmöjligheter i Sverige och Indien. Mannen berättade att han var
buddist och anhängare av Dalai Lama.

Han och mannen har träffats i Warszawa. Mannen har då överlämnat visitkort till en
restaurang och en resebyrå. Han har även gett mannen ett brev som denne erbjöd sig
att ta med till Kina. Det var smidigare än att skicka brevet med posten. Eftersom
han var sjuk var mannen vänlig att ge honom kinesisk medicin, som låg i en av de i
målet aktuella medicinaskarna. Den andra medicinasken låg i hans resväska sedan
tidigare.

Han har träffat många kineser på sina resor till Polen. Han har flera kinesiska och
tibetanska vänner i Polen. Han känner även en restaurangägare i Polen. Han har gått
 15

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

på bordell i Polen med andra tibetaner. Han har ringt till flera av dessa personer. I
inget av telefonsamtalen har han dock lämnat några uppgifter om personer av
tibetansk härkomst i syfte att förmedla information till företrädare för den kinesiska
staten.

Särskilt om det samtal som åklagaren har kallat för ”Uppdraget”

Den som talar i samtalet är inte B utan dennes kompis som heter Li eller Cho Li.
Både B och kompisen var buddister och kände flera nepalesiska munkar. Därför
ringde kompisen till Dorjee Gyantsan och frågade om det var några munkar som
skulle åka till Tjeckien. Det finns dock inga munkar i Sverige och han vet inte vad
det var för munkar som kompisen pratade om; det sade kompisen aldrig. Dorjee
Gyantsan frågade senare vilka munkar som avsågs och fick svaret ”låt det vara, det
var en munk som jag lärde känna i Nepal, jag hade hört att han skulle åka först till
Sverige och sedan till Tjeckien”. Dorjee Gyantsan visste dock inte vem munken var,
så dagen efter skickade han ett sms där han skrev att alla håller på med valet och
ingen ska inte åka till Tjeckien. Han ljög i svaret eftersom han inte ville lämna ut
uppgifter om tibetaner. Valet till den tibetanska föreningen var inte heller vid den
tidpunkten. Han har inte frågat någon tibetan om resor till Tjeckien.

Om sin ekonomi
Han och hustrun har under flera års tid hyrt ut ett rum i deras lägenhet. Hyran har
uppgått till 3 000 kr/mån och de har sparat det mesta av inkomsterna. Det har
handlat om kontanter som han satt in på sina bankkonton. Av en banktjänsteman
fick han rådet att sätta in pengarna via bankomater. Eftersom det finns en
beloppsgräns vid sådana insättningar har han varit tvungen att göra flera
insättningar.

Han har också hjälpt släktingar och kinesiska turister att växla pengar i Sverige.
Genom dessa växlingstransaktioner har han tjänat pengar som han satt in som
kontanter på sina bankkonton. Han har även tjänat pengar på affärer som han gjort i
 16

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Polen. Han har bland annat köpt sjalar som han sålt till ett högre pris. Han har också
gjort en ekonomisk vinning genom att sälja buddistiska bönekulor. En annan del av
hans inkomster kommer från spelvinster som han gjort under sina resor till Polen.
Han har spelat Blackjack.

De 6 000 US Dollar som han hade på sig när han greps kommer från en
lägenhetsförsäljning som hans bror och mor hjälpt honom med. Han reste till Polen
för att hämta pengarna eftersom det var billigare än att få dem skickade från Kina.

Kontakter med personer av tibetansk härkomst i Sverige

Eftersom han är en del av den tibetanska gruppen i Sverige är det naturligt att han
haft kontakt med personer av tibetansk härkomst i Sverige. I möten och
telefonsamtal har han samtalat med dessa personer. Samtalen har varit allmänt
hållna och hans syfte har endast varit att hålla kontakten med sina landsmän. Han
har inte haft för avsikt att kartlägga deras personliga förhållanden i syfte att
förmedla informationen till någon annan.

Wilhelm Unge
Han arbetar som chefsanalytiker på Säkerhetspolisens kontraspionagesektion med
såväl strategiska som operativa frågor. Han har en överblick över den hotbild som
främmande makts underrättelseverksamhet utgör mot Sverige. Inom ramen för detta
har han god insyn i ärendet beträffande Dorjee Gyantsan.

Kinas övergripande mål med det flyktingspionage som bedrivs utomlands,

däribland i Sverige, är att säkra det kinesiska kommunistpartiets maktmonopol i
Kina. I fallet Tibet finns det även militärstrategiska och geopolitiska skäl till Kinas
agerande. Tibet utgör en buffertzon mot Indien och har stora vatten- och
energiresurser.
 17

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Den bild som det svenska Utrikesdepartementet, FN och Human Rights Watch har
är entydig; den kinesiska repressionen mot tibetaner är omfattande, såväl i Kina
som utomlands. Genom underrättelsetjänsten MSS försöker Kina kartlägga och
intimidera personer av tibetansk härkomst i Sverige.

Kartläggningen består typiskt sett av uppgifter om personliga förhållanden.

Uppgifterna används som ett slags hävstång med vilken den kinesiska
underrättelsetjänsten försöker uppnå kontroll. Med informationen kan tibetaner i
Sverige eller deras anhöriga i Tibet utpressas eller hotas. Det kan också handla om
att skapa en relation med dessa personer i syfte att rekrytera dem som resurser för
underrättelsetjänsten.

Fallet med Dorjee Gyantsan är ett typexempel på hur den kinesiska

underrättelsetjänsten MSS opererar. MSS identifierar och rekryterar en person
(agent) med tillgång till en miljö som underrättelsetjänsten inte har tillgång till.
Genom agenten kartläggs individer eller en grupp – i det här fallet personer av
tibetansk härkomst i Sverige – som den kinesiska staten vill ha kontroll över.

Han var även involverad i utredningen kring Uigurmålet. Det finns stora likheter
mellan Uigurmålet och det nu aktuella målet. Precis som Uigurmålet har den
tilltalade denna gång haft omfattande kontakter med den kinesiska
underrättelsetjänsten. Dorjee Gyantsan har haft kontakt med tre olika personer
knutna till MSS vilka har identifierats som underrättelseofficerare. Sannolikheten
för att Dorjee Gyantsans kontakter med dessa personer skulle vara en ren slump och
inte som en del av ett flyktingspionage är i princip noll.

En skillnad från Uigurmålet är att den kinesiska underrättelsetjänsten denna gång

förlagt mötena med agenten (Dorjee Gyantsan) utanför Sverige. En förklaring till
detta är att den kinesiska underrättelsetjänsten dragit lärdom av erfarenheterna från
 18

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Uigurmålet och försökt minimera upptäcktsrisken genom att förlägga möten i Polen
i stället för i Sverige.

Sanna Borg
Hon arbetar som finansiell utredare på Polisens Nationella operativa avdelning
(NOA) och är ansvarig för den finansiella utredning som har gjorts i målet avseende
Dorjee Gyantsan. Utredningen har utgått bland annat från uppgifter från banker
samt inkomstuppgifter från Skatteverket och andra myndigheter. Den har omfattat
Dorjee Gyantsans och hans hustrus ekonomi de senaste åtta åren, vilket är en lång
tid i sammanhanget. Utredningen har skett enligt den metod som vanligen används
vid finansiella utredningar i brottmål.

Utmärkande för Dorjee Gyantsans ekonomi är de omfattande kontantinsättningar

som skett. Från och med 2014 ökade kontantisättningarna markant. Det har handlat
om höga och jämna belopp. Det har även skett kontanta betalningar via elektroniska
penningsförsändelser samt flera valutaväxlingar. De valutor som växlats är Euro,
US Dollar och SEK. En överföring av 6 000 US Dollar från Kina till Sverige kostar
2 500 kr.

Hon kan inte dra några slutsatser kring varifrån kontanterna kommer. Noterbart är
dock att kontantinsättningarna på Dorjee Gyantsans bankkonton korrelerar med
hans resor till Polen. Kort sagt har kontantinsättningarna ökat i takt med antalet
resor. Detta gäller särskilt åren 2013 och 2016. Efter att han greps kan det
konstateras att kontantinsättningarna har upphört och pengar i stället förts över från
Dorjee Gyantsans sparkonto till ett privatkonto.

Vittne 00021510 (X)

X arbetar med kontraspionage vid Säkerhetspolisen, med särskild inriktning på
Kina. X talar och förstår kinesiska. X har upprepade gånger tagit del av de i målet
aktuella telefonsamtalen mellan Dorjee Gyantsan och den kinesisktalande mannen.
 19

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

X är helt säker på att det är samme kinesisktalande man som Dorjee Gyantsan har
talat med i alla de aktuella samtalen. Det är alltså B som i samtalet inför Xi Jinpings
statsbesök i Tjeckien uppdragit åt Dorjee Gyantsan att inhämta information om
eventuell aktivitet från personer i Sverige av tibetansk härkomst.

SKÄLEN FÖR TINGSRÄTTENS DOM

Om brottet olovlig underrättelseverksamhet mot person

Olovlig underrättelseverksamhet mot person, även kallat flyktingspionage, handlar
om att någon hemligen eller med svikliga eller otillbörliga medel bedriver
verksamhet vars syfte är att samla in uppgifter om personliga förhållanden hos en
eller flera personer med uppsåt att gå främmande makt tillhanda.

För straffansvar krävs alltså att det är fråga om en verksamhet. Det betyder att
enstaka handlingar faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde. I stället ska
det vara fråga om en serie av åtgärder som är av sådan art och står i sådant
tidsmässigt samband att de kan uppfattas som ett led i en planlagd verksamhet
(prop. 2013/14:51 s. 62 och 65).

Vidare krävs att verksamheten har bedrivits hemligen eller med användande av
svikliga medel (eller otillbörliga medel, vilket inte påstås i detta fall). En
verksamhet anses hemlig när den bedrivs under iakttagande av särskilda
försiktighetsmått som syftar till att hålla den dold för utomstående. Som exempel
nämns att möten hemlighålls genom att de sker på otillgängliga platser eller att
information som utväxlas hålls dold genom att särskild teknisk utrustning eller
chifferskrift används. Med svikliga medel menas bl.a. användande av falska
identitetsuppgifter eller att annars lämna vilseledande uppgifter. Även ett förtigande
kan vara svikligt.
 20

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Det straffbara området för flyktingspionage omfattar inte bara faktisk insamling
eller överlämning av information utan även verksamhet som syftar till detta. Det
betyder att det inte är nödvändigt att några uppgifter faktiskt har samlats in, utan det
är tillräckligt att t.ex. vidta åtgärder för att bygga upp ett agentnät.

Den information som verksamheten syftar till att samla in (uppgifter om personliga
förhållanden) kan avse uppgifter av trivial karaktär och som kan inhämtas från
öppna register, exempelvis bostadsförhållanden, släktrelationer eller resemönster.
Utmärkande för flyktingspionage är emellertid att gärningspersonen skaffar
informationen utan att redovisa att syftet är att hjälpa främmande makt.
Kartläggningen sker alltså på ett konspirativt sätt, dvs. med hemliga och/eller
svikliga medel. I händerna på främmande makt kan de till synes triviala uppgifterna
bli ett vapen som kan orsaka skada för de personer eller den grupp som har
kartlagts. För straffbarhet i det avseendet är det tillräckligt att det uppstått en fara
för skada.

Utgångspunkter för bevisvärderingen

I brottmål är det åklagaren som har bevisbördan. För en fällande dom krävs att det
är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till den gärning
som ligger till grund för åtalet. Ett annat sätt att uttrycka det är att det ska vara
praktiskt taget uteslutet att det har gått till på något annat sätt än det som påstås i
åtalet.

Bedömningen av om åtalet är styrkt ska grundas på den bevisning som parterna lagt
fram för rätten. I princip innebär detta att domen ska grundas på det som har
förekommit vid huvudförhandlingen. Vad som förekommit under
förundersökningen får åberopas endast i vissa fall och endast då rättegångsbalken
ger sådant utrymme.

En annan utgångspunkt är att det råder fri bevisföring och fri bevisprövning
 21

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

(jfr 35 kap. 1 § rättegångsbalken). Domstolens bevisvärdering ska grundas på

rationella skäl. Rättens överväganden och slutsatser ska redovisas i domskälen på
ett begripligt sätt (se rättsfallet NJA 2015 s. 702).

Ska Dorjee Gyantsan dömas för olovlig underrättelseverksamhet mot person?

Ja, tingsrätten har kommit fram till att åtalet är styrkt. Skälen för den bedömningen
presenteras nedan.

Har B varit kinesisk underrättelseofficer och har Dorjee Gyantsan i så fall varit
medveten om det?
Av utredningen framgår att Dorjee Gyantsan har träffat B i Polen vid flera tillfällen
under den period som åtalet omfattar. Den mest centrala frågan i målet är därför om
B har varit kinesisk underrättelseofficer och om Dorjee Gyantsan i så fall har varit
medveten om det. Dorjee Gyantsan har invänt att han helt saknat kännedom om att
B var underrättelseofficer och förklarat att han träffade B av en slump under en av
sina resor till Polen. Enligt Dorjee Gyantsan handlade deras fortsatta kontakt om
affärsmöjligheter i Sverige och utomlands.

Wilhelm Unge har redogjort för bedömningen att B har haft kontakt med Dorjee
Gyantsan i egenskap av kinesisk underrättelseofficer. Tingsrätten finner ingen
anledning att ifrågasätta vare sig Säkerhetspolisens slutsats i denna del eller
grunderna för bedömningen, såsom de redovisas i den hemliga bilagan.

Slutsatsen att B varit underrättelseofficer får även stöd av de upplysningar som

lämnats av polska myndigheter inom ramen för den rättsliga hjälpen. Även detta
utvecklas närmare i den hemliga bilagan.

Av betydelse i denna del är även att tingsrätten anser att det är visat att den
kinesisktalande man som Dorjee Gyantsan har haft telefonkontakt med vid flera
tillfällen under den åtalade perioden är B. Av utredningen framgår att den
 22

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

kinesisktalande mannen har använt telefonabonnemang för kontakterna vilka har

kunnat knytas till B på olika sätt. Vidare har 00021510 berättat att hen har lyssnat
på de inspelade samtalen vid upprepade tillfällen under utredningen och att hen är
helt säker på att det är samma person som talar i alla samtalen. Tingsrätten har inte
några skäl att ifrågasätta det. Det betyder bl.a. att det går att dra slutsatsen att Dorjee
Gyantsan hade telefonkontakt med B (t.ex. ett samtal den 23 juli 2015) redan innan
han gjorde den första dokumenterade resan till Polen (vilket var den 27-29 juli
2015). Detta går alltså inte ihop med Dorjee Gyantsans uppgift om hur han först
fick kontakt med B.

Telefonkontakterna mellan Dorjee Gyantsan och B har också följt ett konspirativt
mönster på så sätt att olika telefoner har brukats och att ett system för uppringning
utan svar och sedan uppringning på nytt har använts. Den telefon som Dorjee
Gyantsan har använt för dessa kontakter har bara haft två nummer
inprogrammerade; ”Wang” och ”Wang(new)”. Han har alltså haft en särskild
telefon som använts enbart för kontakterna med B, vilket ger intryck av att han har
velat dölja dessa kontakter i största möjliga utsträckning. Till detta kommer att
mötena mellan Dorjee Gyantsan och B uteslutande har skett i Polen, vilket Wilhelm
Unge har beskrivit som en vedertagen metod som används av kinesisk
underrättelsetjänst.

Ytterligare en viktig omständighet som tydligt förstärker bilden av att B var

kinesisk underrättelseofficer är det avlyssnade telefonsamtalet mellan B och Dorjee
Gyantsan den 19 mars 2016 (det samtal som åklagaren har benämnt ”Uppdraget”).
Genom 00021510:s uppgifter är det utrett att det är B som talar i samtalet. Som
nämnts framgår det av samtalet att B bad Dorjee Gyantsan att ta reda på om ”några
munkar eller någon ska åka till Tjeckien inom den närmaste tiden”. Som åklagaren
har pekat på sammanfaller detta med Xi Jinpings statsbesök i Tjeckien och det
ligger därför nära till hands att B:s fråga hade samband med det. Dorjee Gyantsan
har inte heller kunnat lämna någon begriplig förklaring till vad samtalet rörde, om
 23

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

det inte handlade om att skaffa uppgifter om tibetaners eventuella resor till
Tjeckien.

Slutligen ska också nämnas den omständigheten att B hastigt lämnade Polen i
samband med att Dorjee Gyantsan greps, vilket enligt tingsrättens mening i någon
mån talar för att B var underrättelseofficer.

Bedömer man alla dessa omständigheter tillsammans måste slutsatsen bli att det inte
råder någon tvekan om att B var kinesisk underrättelseofficer. I ljuset av det
framstår det i sin tur som mycket osannolikt att Dorjee Gyantsans kontakter med B
har handlat om olika typer av möjliga affärsupplägg, inte minst med tanke på det
hemlighetsmakeri som har präglat kontakterna. Enligt tingsrätten saknas det därmed
andra rimliga förklaringar till kontakterna än att de har handlat om
underrättelseverksamhet.

Vid bedömningen av om Dorjee Gyantsan har förstått att B var kinesisk

underrättelseofficer kan det inte heller bortses från vad som framkommit om hans
tidigare kontakter med två andra personer med koppling till den kinesiska
underrättelsetjänsten. Dorjee Gyantsan har därvid haft kontakt med den kinesiske
underrättelseofficeren Lei Da samt en annan person som också har pekats ut som
befattningshavare hos MSS (detta utvecklas närmare i den hemliga bilagan). Även
om dessa kontakter inte är en del av åtalet konstaterar tingsrätten att de är
besvärande för Dorjee Gyantsan i målet. Det framstår helt enkelt som närmast
uteslutet att han slumpmässigt och oberoende av varandra skulle ha kommit i
kontakt med tre identifierade kinesiska underrättelseofficerare.

Sammantaget kan tingsrätten alltså inte dra någon annan slutsats än att det är
bevisat att B, under den tid som åtalet avser, har varit kinesisk underrättelseofficer
och att Dorjee Gyantsan har varit medveten om den saken.
 24

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Har Dorjee Gyantsan samlat uppgifter om annans personliga förhållanden?

Genom de avlyssnade telefonsamtalen mellan Dorjee Gyantsan och personer av
tibetansk härkomst i Sverige är det klarlagt att han varit intresserad av deras
personliga förhållanden. Han har varit förhållandevis frågvis, vilket även några av
förhörspersonerna vittnat om. Under åtminstone ett av de avlyssnade samtalen
(samtalet med Xiaoyun Wang den 2 augusti 2016) har Dorjee Gyantsan ställt frågor
om personliga förhållanden på ett sätt som enligt tingsrätten måste anses gå utöver
vad som kan uppfattas som vanlig nyfikenhet eller artigt intresse.

Även om åklagaren inte har lagt fram några anteckningar eller liknande som visar
att Dorjee Gyantsan skulle ha sammanställt den insamlade informationen anser
tingsrätten det bevisat att han har anskaffat sådana uppgifter som omfattas av åtalet.

Har Dorjee Gyantsans agerande varit del av en verksamhet i Sverige?

Som redan framgått svarade Dorjee Gyantsan att ingen från Sverige kommer att åka
till Tjeckien efter att B hade frågat honom om det i telefonsamtalet den 19 mars
2016. Det svaret är ett exempel på att Dorjee Gyantsan har överlämnat insamlade
uppgifter till B och därmed gått den kinesiska staten tillhanda. Utöver det finns det
också viss annan bevisning som talar för att Dorjee Gyantsan även vid andra
tillfällen har överlämnat information om tibetaner i Sverige till B. Detta utvecklas i
den hemliga bilagan.

Bestämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet mot person är utformad så att

redan en verksamhet som syftar till att information ska överlämnas är straffbart. Det
är alltså inte nödvändigt att någon information faktiskt har överlämnats. Det som
anförs i stycket ovan har alltså främst betydelse på så sätt att det är omständigheter
som visar att Dorjee Gyantsan har bedrivit en verksamhet. Tingsrätten konstaterar
också i denna del att Dorjee Gyantsan under en relativt lång tid har samlat
information från ett ganska stort antal tibetaner, att han har haft omfattande
 25

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

kontakter med B samt att deras kontakter har skett på ett systematiskt sätt och
omgärdats av sofistikerade försiktighetsåtgärder.

Till detta kommer det som framkommit om Dorjee Gyantsans ekonomi. Av den
ekonomiska utredning som åklagaren har lagt fram kan tingsrätten inte dra någon
annan slutsats än att den kontanthantering som präglat Dorjee Gyantsans ekonomi
måste ha sin grund i ersättning som Dorjee Gyantsan fått för sitt arbete för den
kinesiska underrättelsetjänsten. Detta blir särskilt tydligt mot bakgrund av att
kontanthanteringen korrelerar mot hans resor till Polen. Tingsrätten anser
visserligen att Dorjee Gyantsans uppgifter om uthyrning av rum får godtas mot
bakgrund av att Urangerel Chulun i vart fall delvis har bekräftat den saken. De
övriga alternativa förklaringar som Dorjee Gyantsan har lämnat i fråga om varifrån
pengarna kommer är däremot diffusa, osannolika och delvis motsägelsefulla och
kan därför lämnas utan avseende.

Med hänsyn till alla dessa omständigheter är det visat att det har handlat om en
verksamhet och att Dorjee Gyantsan har haft uppsåt att gå den kinesiska staten
tillhanda. Även om mötena med B har ägt rum utomlands så har kärnan av
verksamheten bedrivits i Sverige.

Verksamheten har bedrivits i hemlighet och med svikliga medel

Tingsrätten har alltså kommit fram till att det är bevisat att Dorjee Gyantsan har
samlat uppgifter om tibetaner i Sverige i syfte att överlämna dessa till den kinesiska
staten. Eftersom han inte har berättat för de personer han samlat uppgifterna från att
han hade detta syfte så har verksamheten bedrivits med svikliga medel.
Verksamheten har också bedrivits i hemlighet eftersom mötena med B har hållits
utanför Sverige, vilket uppenbart har gjorts i syfte att försvåra upptäckt.
 26

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Åtalet är styrkt
Sammanfattningsvis kommer tingsrätten fram till att åklagarens bevisning är så
stark att det är ställt utom rimligt tvivel att Dorjee Gyantsan har begått brott på det
sätt som påstås i åtalet. Dorjee Gyantsans uppgifter om att han inte har bedrivit
verksamhet i syfte att anskaffa uppgifter om tibetaner förändrar inte den
bedömningen. Det betyder att åtalet är bevisat. Dorjee Gyantsan ska alltså dömas
för olovlig underrättelseverksamhet mot person.

Är brottet grovt?
Dorjee Gyantsan har bedrivit verksamheten under lång tid och mot ett
förhållandevis stort antal personer. Han har varit väl integrerad i den tibetanska
miljön i Sverige och har med lätthet kunnat kartlägga de personer som vistas där.
Hans kontakter med B och den kinesiska underrättelsetjänsten har varit omfattande.
Även om kartläggningen avsett till synes trivial information ligger det i brottets
natur att även sådana uppgifter kan orsaka stor skada för såväl tibetaner i Sverige
som för deras anhöriga i Tibet. Detta understryks inte minst av det en av
förhörspersonerna uppgett om att en släkting i Tibet varnats av företrädare för den
kinesiska staten att uppmana en dotter i Sverige att sköta sig. Det ska tilläggas att
detta visserligen inte kan kopplas till någon information som Dorjee Gyantsan
skulle ha vidarebefordrat till kinesiska myndigheter, men det illustrerar ändå väl
vilken skada den aktuella typen av uppgifter kan orsaka.

Dorjee Gyantsan har således bedrivit verksamhet i stor omfattning som inneburit en
betydande risk både för personer av tibetansk härkomst i Sverige och för deras
anhöriga i Tibet. Uppdragsgivaren Kina är en totalitär stormakt med stora resurser
som delvis används i syfte att förtrycka Tibet och tibetanerna. För utförda uppdrag
har Dorjee Gyantsan fått en inte obetydlig ersättning. Sammantaget anser
tingsrätten att det inte är någon tvekan om att brottet ska bedömas som grovt.
 27

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Vilket straff ska Dorjee Gyantsan dömas till?

Tingsrätten har kommit fram till att straffet ska bestämmas till fängelse i ett år och
tio månader. Skälen är följande.

Dorjee Gyantsan är tidigare ostraffad. Straffskalan för grov olovlig

underrättelseverksamhet mot person är fängelse i minst sex månader och högst fyra
år.

Vid bedömningen av straffvärdet för Dorjee Gyantsans brottslighet anser tingsrätten

att det är naturligt att utgå från Uigurmålet (Svea hovrätts dom den 17 september
2010 i mål nr B 2575-10). Detta eftersom omständigheterna i det fallet var mycket
lika de som nu är aktuella. Hovrätten kom i det målet fram till att gärningens
straffvärde motsvarade fängelse i två år. Eftersom den tilltalade hade varit föremål
för reseförbud med anmälningsskyldighet (vilket är en omständighet som motiverar
viss straffreducering, jfr rättsfallet NJA 2009 s. 599) bestämde hovrätten straffet till
fängelse i ett år och tio månader.

Enligt tingsrättens mening går det inte att göra någon säker jämförelse med
Uigurmålet när det gäller omfattningen av insamlade uppgifter eller vilken
skada/risk för skada som detta har lett till. Det som kan konstateras är att Dorjee
Gyantsans verksamhet har pågått under något längre tid än vad som var fallet i
Uigurmålet. Till skillnad från det fallet har Dorjee Gyantsans möten med den
kinesiska underrättelsetjänsten också ägt rum utomlands, vilket har gjort
brottsligheten svårare att upptäcka. Sammantaget anser tingsrätten därför att
straffvärdet för Dorjee Gyantsans brottslighet är något högre än i 2010 års fall.

Det ska samtidigt beaktas att Dorjee Gyantsan har varit föremål för reseförbud med
anmälningsskyldighet under betydligt längre tid än den tilltalade i Uigurmålet hade
varit.
 28

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Vid en samlad bedömning av dessa omständigheter anser tingsrätten att det är

rimligt att komma fram till att det s.k. straffmätningsvärdet motsvarar detsamma
som i Uigurmålet, dvs. fängelse i ett år och tio månader. Det straffmätningsvärdet är
så högt att det inte finns utrymme för någon annan påföljd än fängelse. Straffet för
Dorjee Gyantsan bestäms därför till fängelse i ett år och tio månader.

Reseförbud och anmälningsskyldighet

Det finns fortfarande en risk för att Dorjee Gyantsan undandrar sig straff. Han ska
därför vara underkastad reseförbud med anmälningsskyldighet till dess domen
vinner laga kraft i ansvarsdelen. Under denna tid har åklagaren fortfarande
möjlighet att besluta om tillfälligt undantag från anmälningsplikten. Föreskrifterna
om vilken polisstation Dorjee Gyantsan ska anmäla sig hos har utformats enligt
hans eget önskemål.

Förverkande och beslag

Mot bakgrund av vad som anförts ovan om de i beslag tagna 6 000 US Dollar anser
tingsrätten att det står klart att pengarna utgör utbyte av brott. Ett förverkande i
denna del framstår inte som oskäligt. Åklagarens begäran om förverkande av
pengarna godtas därför.

När det gäller mobiltelefonen gör tingsrätten följande överväganden. Enligt 36 kap.
2 § brottsbalken får egendom som har använts som hjälpmedel vid brott förverkas
om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Det
står visserligen klart att telefonen har använts som hjälpmedel vid brott. En telefon
är dock inte något typiskt brottsverktyg, utan har fullt lagliga användningsområden.
Det finns inte heller några skäl att tro att Dorjee Gyantsan på nytt kommer att
använda telefonen till någonting brottsligt om han får den tillbaka. Tingsrätten anser
därför inte att telefonen behöver förverkas för att förebygga brott (Gustaf Almkvist,
Förverkande av egendom, 2014, s. 124). Det finns inte heller några särskilda skäl
som talar för att den ska förverkas (med särskilda skäl brukar menas de fall där det
 29

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

skulle vara stötande att låta någon behålla ett brottshjälpmedel). Åklagarens begäran
om förverkande av telefonen avslås därför. Däremot ska bevisbeslaget av telefonen
och medicinförpackningarna bestå tills domen vinner laga kraft (27 kap. 8 § femte
stycket rättegångsbalken).

Sekretessfrågor
Delar av huvudförhandlingen har hållits bakom stängda dörrar. Det finns därför
möjlighet att förordna om sekretess för de uppgifter som lagts fram bakom stängda
dörrar. De bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som är aktuella är
15 kap. 1 och 1 a §§ jämförd med 43 kap. 2 § (utrikessekretess respektive sekretess
i det internationella samarbetet), 18 kap. 1 § (förundersökningssekretess), 18 kap.
2 § (sekretess till skydd för bl.a. Säkerhetspolisens arbetsmetoder), och 21 kap. 5 §
(sekretess till skydd för utlännings säkerhet i vissa fall).

Enligt tingsrätten ska sekretess fortsätta att gälla för följande:

 Uppgifter som kan leda till att vittnena A-H:s identiteter kan klarläggas.
Detta med hänsyn till intresset av att skydda deras anhöriga i Tibet.
 Uppgifter som har tagits in i hemlig domsbilaga 1.
 Uppgifterna i de hemliga bilagorna I - VI till förundersökningsprotokollet
(aktbilaga 71-75 och 100).
 Uppgifter som kan leda till att vittne 00021510:s identitet kan klarläggas.
Detta innefattar bl.a. inspelningen från förhöret med vittne 00021510.

Enligt tingsrättens bedömning väger intresset av fortsatt sekretess i dessa delar

väsentligt tyngre än intresset av offentlighet. Detta gäller även med beaktande av att
det delvis handlar om uppgifter om överväganden som tingsrätten har gjort vid sin
prövning av målet (se 43 kap. 8 a § OSL).
 30

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM B 2778-17

2018-06-15
Avdelning 4

Övriga frågor
Åklagaren har förklarat att han inte har någon erinran mot den ersättning som
försvararen har begärt. Åklagaren har tillagt att såväl förundersökningsledaren som
utredande personal är av uppfattningen att advokat Söderberg varit väl påläst under
utredningen och med engagemang och skicklighet bevakat sin klients intresse på
bästa sätt. Tingsrätten har ingen annan uppfattning och bedömer att den begärda
ersättningen är rimlig. Med hänsyn till längden på det fängelsestraff som Dorjee
Gyantsan döms till ska kostnaden för försvaret betalas av staten.

Eftersom Dorjee Gyantsan döms för ett brott med fängelse i straffskalan ska han
betala lagstadgad avgift på 800 kr till brottsofferfonden.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (DV 400)

Överklagandet adresseras till Svea hovrätt men ges in till tingsrätten senast den
6 juli 2018.

Daniel Eriksson

I avgörandet har rådmannen Daniel Eriksson med nämnd deltagit. Rätten är enig.

Avräkningsunderlag bifogas.
 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avräkningsunderlag
Avdelning 4 2018-06-15 Mål nr: B 2778-17
Huddinge

Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/födelsetid Datum för dom/beslut
19680429-9417 2018-06-15

Efternamn Förnamn
Gyantsan Dorjee

Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad som
anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning av
strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedan
angivna tider.

Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet

2017-02-26 2017-03-29

Särskild anteckning
£ Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvården
som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.).

Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter

£ Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a §
strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har
betydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål,
m.m.).

Underskrift

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

141 84 Huddinge Björnkullavägen 5 A 08-561 660 40 08-711 05 80 måndag - fredag
E-post: sodertorns.tingsratt.avdelning4@dom.se 08:30-16:00
www.sodertornstingsratt.domstol.se
Bilaga 2

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 4

INKOM: 2018-06-14
MÅLNR: B 2778-17
AKTBIL: 129

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-
ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas
till tingsrätten. Överklagandet prövas av den
hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten
inom tre veckor från domens datum. Sista da-
gen för överklagande finns angiven på sista si-
dan i domen.
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. an-
slutningsöverklagande) även om den vanliga
tiden för överklagande har gått ut. Överkla-
gandet ska också i detta fall skickas eller läm-
nas till tingsrätten och det måste ha kommit in
till tingsrätten inom en vecka från den i do-
men angivna sista dagen för överklagande. Om
det första överklagandet återkallas eller för-
faller kan inte heller anslutningsöverklag-
andet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som
inte är part eller intervenient och som vill
överklaga ett i domen intaget beslut som an-
går honom eller henne. I fråga om sådant be-
slut finns dock inte någon möjlighet till anslut-
ningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
hovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-
DV 400 • 2014-01 • Producerat av Domstolsverket
stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-
tillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktig-
heten av det slut som tingsrätten har
kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd medde-
las går att bedöma riktigheten av det
slut som tingsrätten har kommit till,
www.domstol.se
Bilaga 3
3. det är av vikt för ledning av rättstill-
lämpningen att överklagandet prövas
av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att
pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte
meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det
är därför viktigt att det, i de fall prövningstill-
stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-
klagandet till hovrätten varför klaganden anser
att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten
ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer
än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-
an krävs prövningstillstånd. Från denna regel
gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och
avser överklagandet frågan om den tilltalade
ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte
prövningstillstånd för ett till denna gärning
kopplat enskilt anspråk i de fall
1. det enligt ovanstående regler inte krävs
prövningstillstånd i brottmålsdelen, el-
ler
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen
meddelas av hovrätten.
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs
även prövningstillstånd vid beslut som endast
får överklagas i samband med överklagande av
domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angiv-
ande av tingsrättens namn samt dag
och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om
möjligt deras postadresser, yrken, per-
sonnummer och telefonnummer, var-
vid parterna benämns klagande respek-
tive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som
klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet
och i vilket avseende tingsrättens
domskäl enligt klagandens mening är
oriktiga,
5. de bevis som åberopas och vad som
ska styrkas med varje bevis, samt
www.domstol.se
6. om prövningstillstånd behövs, de om-
ständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet. Vill klag-
anden att det ska hållas ett förnyat förhör eller
en förnyad syn på stället, ska han eller hon
ange det och skälen till detta. Klaganden ska
också ange om han eller hon vill att målsägan-
den eller den tilltalade ska infinna sig person-
ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är
den tilltalade anhållen eller häktad, ska det
anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud.
Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten.
Adress och telefonnummer finns på första si-
dan av domen.
Om ni tidigare informerats om att förenklad
delgivning kan komma att användas med er i
målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt
också komma att användas med er i högre in-
stanser om någon överklagar avgörandet dit.