I den här texten har jag markerat några av de utbyggda nominalfraserna.

Titta på dem och fundera

på varför de är utbyggda i texten och just där. Vad händer med texten om du tar bort
utbyggnaderna? Vad händer med texten om du tillför fler på andra ställen? Tänk på nominalfras
utifrån dess funktion – vad har vi för nytta med dem i en sådan text, och varför kan en krönika av det
här slaget inte enbart bestå av utbyggda nominalfraser?

KRÖNIKAN ur Universitetsläraren januari 2020

Daniel Fiellborg, doktorand i statsvetenskap, Luleå tekniska universitet

Jag har lovat min dotter att inte arbeta för mycket

Jag sitter på mitt kontor, klockan är 19.00 och jag har jobbat över, igen. Doktorandanställningen
innehåller ingen övertidsersättning. Jag knappar vidare på mitt tangentbord. Varför sitter jag kvar?
När min dotter var en vecka gammal skrev jag ett brev till henne där jag lovade att "försöka att inte
arbeta för mycket". Jag skrev det på riktigt brevpapper med min mest snirkliga handstil - allt för att
göra löftet mer bindande. Dock skrev jag brevet medan jag förberedde en föreläsning i stället för att
vara föräldraledig. Genom kontorets glasvägg kan jag nu åter se korridorens kvällsmörker. Utanför
glasväggen står ingen som tvingar mig att stanna - eller?
Den brittiske filosofen Jeremy Bentham designade i slutet av 1700-talet en byggnad som han gav
namnet "Panoptikon". Det var en fängelsebyggnad där alla fångar skulle uppleva sig som sedda vid
alla tidpunkter. Bentham åstadkom detta genom att placera fångarnas celler i en cirkel samt genom
att låta den inåt riktade väggen av varje cell bestå av genomskådligt galler. I mitten av den cirkulära
fängelsebyggnaden placerades sedan fångvaktaren som obehindrat kunde se in i samtliga celler.
Benthams krydda i Panoptikon bestod av att fångvaktaren, genom en serie ljusinstallationer och
persienner, inte själv kunde bli sedd. Fångarna fick därför anta att fångvaktaren alltid var närvarande
och att de alltid var övervakade - även om övervakaren egentligen var borta en heldag på en kurs i
mindfulness.
Panoptikon gjordes känd i vår tid genom Michel Foucaults maktanalys i boken Övervakning och
straff. Foucault menade att Panoptikons design ledde till att fångarna internaliserade fångvaktarens
roll och började disciplinera sig själva. En effektiv och modern styrning uppnåddes! Ingen behövde
stå utanför gallret och stirra. Fångvaktarens logik kröp själv in och byggde sig ett litet bo i huvudet
på cellernas invånare.
I enkätstudien Hur mår doktoranden? (gjord 2012 av ST, TCO och SFS - en uppföljningsstudie är
nu på gång) rapporterade sex av tio doktorander att deras arbete påverkade deras privatliv negativt.
Sex av tio doktorander rapporterade även att de måste arbeta över minst två dagar i veckan för att
klara sitt arbete. Doktorander borde bli bättre nej-sägare.
Vi borde stirra kollegor, tidskriftsredaktörer och studenter stint i ögonen och säga: "Tyvärr har jag
redan arbetat 40 timmar denna arbetsvecka och ämnar därför avlägsna mig från arbetsplatsen. Detta
för att skapa en långsiktigt hållbar arbetssituation för universitetsväsendet." Jag har ännu inte hört
mig själv säga de orden.
I mörkret utanför min glasvägg står ingen fångvaktare. Han bevakar bättre inifrån min hjärna. Där
har han satt sig tillrätta och påminner om att det är hård konkurrens om postdoktorsanställningar och
forskningsmedel. Han gör mig akademiskt fri att stanna och piska min egen rygg. Jag borde
tillbudsanmäla att det kryper in småfolk i huvudet på mig - det är ett arbetsmiljöproblem.
Tillåt mig erkänna att jag saknar moralen att inte jobba över. Jag inser att min övertid skapar en
kultur som öppnar för kvällsarbete i mörka korridorer för nästa doktorand, och för nästa, och nästa.
Jag efterfrågar därför en kompletterande fångvaktare, en1 som styr mig att styra mina fötter hemåt i
tid - en arbetsplatsens etiske utkastare! I väntan på att facket ska frambringa denna strålande hjälte,
manas jag hemåt av ett löfte skrivet med snirklig handstil på riktigt brevpapper.

DANIEL FJELLBORG Doktorand i statsvetenskap, Luleå tekniska universitet

1
Detta kallas för apposition och därför är det inte en del av en kompletterande fångvaktare. En apposition är en
vidare bestämning av en nominalfras och saknar verb.