INLEDNING - Välkommen till Balagan!

BAKGRUND - En ny biblioteksverksamhet för barn

OM OSS - Inredning + interaktion

FÖRSTUDIE - Lite fakta, och några funderingar

METOD - Att designa tillsammans med 55 barn

ANALYS - Det som barnen vill ha, och behöver...

KONCEPT - Ett mysigt berättarexperimentarium?

BERÄTTANDE - Ta vägen till läslust via berättandet!

TRANSMEDIA - Berättade i rummet, och på nätet

RUMMET - Rumsligheter som spelupplevelse

WEBBEN - Skapa, tjäna poäng, och häng

REFLEKTION - I backspegeln
Den här boken är en berättelse och en summering
av Sara Stiber och Eva-Johanna Sandbergs examensarbete
för masterprogrammet Child Culture Design,
på HDK - Högskola för Design och Konsthantverk
vid Göteborgs Universitet

The Darling Tweens

Ett projekt i samarbete med Stadsbiblioteket i Malmö
som resulterade i konceptet:

Balagan - ett berättarexperimentarium

Malmö
2011-06-02
INLEDNING
/ Välkommen till Balagan!

Hej!

Balagan! är ett koncept för framtidens bibliotek, ur barnens synvin-

kel. Har du hört talas om bibliotekens förändringsprocesser? Biblio-
teken är inne i ett viktigt identitetsarbete. Utlåningen minskar, sam-
tidigt som besökarantalet inte minskar. Idag använder vi biblioteken
till fler ändamål, och kanske inte i första hand som en plats för att
låna böcker. Vad blir då kärnan i verksamheten? Vart är biblioteken
just nu på väg?

I det här projektet har vi arbetat med barnens bibliotek. En ny avdel-

ning ska skapas för 9-12 åringar på Stadsbiblioteket i Malmö. Vi fick
äran att hjälpa till; genom att ge förslag på en ny slags verksamhet,
och genom att hjälpa till med att involvera barn i processen.

Resultatet blev ett transmedialt berättarexperimentarium. En plats

för att berätta, och njuta av berättelser. En plats som sträcker sig
över både rum och webb. ”Berättarexperimentariet” är som en
kappsäck, full med olika berättarverktyg. Med dem kan man skapa
berättelser både i rum, på webb, och transmedialt i både rum och
webb. Via webben kan man dela sina berättelser med varandra.
För att göra det ännu roligare har vi bäddat in spelmekanik - så
att barnen kan tjäna poäng, och stiga i graderna - på jakt efter en
ministerpost i den fiktiva världen Balagan!

Välkomna att bläddra i vårt projekt!

Eva-Johanna & Sara

INTRODUCTION
/ Welcome to Balagan!

Balagan! Is a concept for the library of the future. Have you heard
about the exciting change stirring inside our libraries? Libraries
have always been thought of as a kind of “temple of books” ... a
place you can go to for peace and quiet, a place to read and think.
But if they are to be relevant in the future they will have to make
space for themselves in the digital community as well. Already now,
people tend to use libraries more as an extra work space, than a
place for borrowing books. What then, if not the book, should the
library functions revolve around in the future?

In this project we have taken the children’s perspective of the matter.

A new department is being planned at Malmö City Library, for 9-12
year olds. We were asked to help find new, meaningful, and playful
functions and activities for the department, to make a concept, and
to help integrate the children’s perspective in the process.

The result became a concept for a transmedial story exploratarium.

A place for enjoying and making up stories. A place for learning,
playing, and meeting new friends. And a place, that transcends the
limits of the physical room.

The story exploratarium is like a suitcase, full of different storytelling

tools. With them you can create stories both in the room, on the web,
and transmedially; through both platforms. Via the web community
children can share their stories and collaborate. To make it even
more fun, we have embedded game mechanics - so that you can
earn points and rise through the ranks - in search of a ministerial
post in the fictional world embedded in both room and web; Bala-
gan.

/Sara & Eva-Johanna

BAKGRUND
/ En ny verksamhet för barn

Stadsbiblioteket i Malmö
“...innovativ, experimenterande, och lekfull barnverksamhet.”
Intresserade av koncept & brukarinvolvering.
BAKGRUND
I slutet av 2010 blev HDK kontaktade av Stadsbiblioteket i Malmö.
Biblioteket hade just börjat planera en ny verksamhet för barn och
hört talas om Child Culture Design (CCD).

Stadsbiblioteket ville ha hjälp med att skapa en ny avdelning för

9-12 åringar. De har inte så många besökare i den här åldersgrup-
pen, så målet är att få fler, och att hitta ett verksamhetskoncept och
utformning som kan attrahera dessa barn.

Själva skriver biblioteket att de letar efter en ”innovativ, lekfull och

experimenterande verksamhet”, i sin projektbeskrivning. Biblioteket
vill alltså inte skapa en traditionell avdelning. De kom till CCD med
förhoppning om att vi skulle vara med och designa en ny slags verk-
samhet.

Avdelningen ska inte stå klar förrän i Maj 2012, så det här halvåret
ville biblioteket mest få hjälp med att hitta fram till rätt koncept. Bib-
liotekets problem var att de inte visste hur de skulle arbeta för att
hitta rätt koncept för verksamheten, och deras förhoppning var att
CCD-studenter, med vår barn-designexpertis, skulle kunna hjälpa
dem med detta.

En annan sak som var viktig för dem var att få med barn i proces-
sen. Bibliotekets mål var att engagera minst 100 barn längs vägen.
De ville ha hjälp med att utforma denna brukarinvovering. Och det
har vi hjälpt dem med.
FRÅGOR
Några frågor vi jobbat med i projektet är:

Biblioteket
• Vilken meningsfull roll i samhället, kan Stadsbiblioteket spela i
framtiden?

Målgruppen
• Varför kommer inte fler 9 -12 åringar till Stadsbiblioteket idag?
• Hur ser barnens vardag ut och vad saknas?
• Hur kan man “bygga broar” in till biblioteket, så att barnen
kommer komma?

Processen
• Genom vilka metoder kan vi bäst ta reda på hur målgruppen
önskar att biblioteket ser ut och fungerar?

Läsning
• Hur kan barn få lust till läsning?
• Hur kan rummet vara en miljö som främjar läsning?
RAMAR
När vi började med projektbeskrivning i januari fanns det många
frågeställningar att smälta ner: Vi insåg att arbetet skulle bestå av
flera parallella spår:

Kontexten - uppdragsgivare och platsen

Ett av de viktigaste spåren har handlat om bibliotekens roll i framti-
den och precis som för alla bibliotek står även Malmö inför ett väg-
skäl om att hitta en plats i samhället. Stadsbiblioteket i Malmö har
formulerat en ny strategi de kallar »The Darling Library in the world -
ditt liv, dina drömmar, ditt bibliotek«, en övergripande vision för 2009-
2012 som bland annat handlar om barn & unga, vidgat deltagande,
nya mötesplatser och internationalisering. Som ett steg i den här
strategin genomför Stadsbibliotektet projektet »Tweens«... och där
kommer vi in! Vår del i projektet kallar vi »The Darling Tweens«.

Målgruppen - verksamhet och metod

Det andra huvudspåret är tweensen, som i det här fallet är 9-12
åringarna i Malmö. Hur ser deras liv ut? Hur ser dom på framtiden?
Vad är intressant? Vad gör dom på fritiden? Hur står det till med läs-
ning? Hur ser deras drömmer ut? Vad har dom för behov..?
 OMFATTNING
Projektet har till stor del handlat om processen och vägen fram till ett
koncept för den nya avdelningen, men därav inte sagt att formen inte är
viktig. Istället allra högsta grad central då den är bärare av vår idé om
verksamheten och de övergripande värderingar som vi vill att konceptet
ska förmedla. Vi har delat upp vårt projekt i fyra avsnitt:

rese lys Förstudie

arch WS ana
WS
ys

1-4
n 1+ P Kravspec.
al

tio WS
an

a
e nt
m analys n
ku ntatio form
do prese idé
P WS

Koncept
WORKSHOP FÖRSTUDIE KONCEPT [inzoom]

Förstudie. Inom en mer traditionell research har vi sökt information i lit-

teratur, genomfört intervjuer och studiebesökt. Tillsammans med erfaren-
het från workshopserien formuleras resultatet till en kravspecifikation.

Workshop-serie. Vår metod specifikt utformat för projektet, som har

utgjort grunden i hela vår process, vår plattform att involvera barnen.

Koncept. Vi ville presentera ett gemensamt idé-paket om hur den nya

verksamheten för 9-12 åringar kan se ut, konceptet skulle tillgodose alla
parters behov och önskan.

Konceptfördjupning. Samt en visuell förklaring om hur konceptet kan ta

rumslig form. En inzoomning på en liten del av rummet och webben som
visar hur konceptet kan utvecklas till verklighet.
OMFATTNING
Eftersom det stora projektet »Tweens« egentligen är ca ett år längre
med mållinjen i maj 2012 har vi valt att sikta på konceptnivå för re-
sultatet inom ramen för det här examensarbetet. Projektet har hittills
omfattat:

Förstudie. En mera traditionell research där vi har sökt information

genom litteratur och andra publikationer, genomfört intervjuer med
experter inom de områden vi berörts av samt gjort studiebesökt på
relevanta platser - detta utifrån vår utformade researchplan inne-
hållande ämnesuppdelningar.

Workshop-serie. En metod som vi har utformat specifikt för projek-

tet, och som under arbetets gång tålts och tvingats förändras, men
som utgjort grunden i hela vår process. Metoden har varit vår platt-
form och vårt sätt att involvera barnen i vårt arbete.

Koncept. Ett idé-paket om hur den nya verksamheten för 9-12 åring-
ar kan se ut. Ett koncept som fångar upp och synliggör resultatet
från förstudien och workshopserien. Detta skulle kunna gå under
namnet »visualiserad kravspecifikation« .

Konceptfördjupning. En visualisering av hur konceptet kan ta form

genom en inzoomning på en liten del av konceptet där det har un-
dersökts hur material, färg och form kan bära funktioner och värden
av idén och där det vidare redogörs hur konceptet kan formges och
utvecklas till verklighet.
 TIDEN

P WS WS 1 WS 2 WS 3 WS 4

Kick-off H Mid.term. H H Exam.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22
Förberedelse Research Koncept Formgivning Sum. Exam. Bygg B

I början av projeket formulerade vi en tidplan och definierade de olika

faserna. I samband med detta satte vi upp målen för varje fas och de-
fienerade de olika delarna i workshopserien. På 22 veckor och efter to-
talt 12 workshops förväntade vi oss vara klara med projektet, examine-
rade och en färdig utställning på Röhsska Designmuseum i Göteborg.
SARA & EVA-JOHANNA
/ inredning + interaktion!
OM OSS
Child Culture Design (CCD) är en helt ny utbildning och unik i slag.
CCD är ett masterprogram där olika typer av designers samlas
under samma tak och arbetar med projekt kring barns kultur, rum
och produkter för barn och barns lek, lärande & utveckling.

Eva-Johanna Sandberg (Holm) läste sin kandidat på HDKs design-

program med inriktning på rummet. Hennes projekt handlar oftast
om helhetskoncept som innefattar både strategi, upplevelse, och
formgivning på ett lekfullt sätt. Efter kandidatexamen arbetade hon
på lite olika kontor, bl a White Arkitekter och CaseStudio som inred-
ningsarkitekt. Hon har parallellt med studierna bedrivit egen verk-
samhet och bl a utvecklat “Designverktyget.se” - en metod och hjälp
för att arbeta med hållbar design. Under studierna på CCD har hon
även gjort en utbytestermin i Australien, Sydney på COFA.

Sara Stiber har en bakgrund inom interaktionsdesign och grafisk

design. Före CCD utbildade hon sig på K3 på Malmö Högskola,
och Bilgi Visual Communication, för att sedan starta designstudi-
on Blushing Boy. Sara är en designstrateg som ägnar sin tid åt att
designa förtjusande användarupplevelser, genom att involvera an-
vändarna i skapandet. Slutprodukterna blir ibland skärmbaserade,
och ibland fysiska. Sara använder teknik som material, för att göra
saker mer mänskliga, och inte bara människor mer sakliga.
På webben kan man hitta Sara på www.stiber.se.

Gemensamt för oss är att vi bor och är verksamma i Malmö, Skåne.

Vi arbetar med olika typer av metoder för hur man kan involvera
barnen i designprocessen. Att designa rum, produkter och tjänster
som är bra för miljön och omgivningen är en självklarhet för oss. Det
viktigaste är att de verkliga behoven och hela kontexten tillgodoses
utifrån barnens perspektiv!
VÅRA MÅL...
...med projektet

Ett av våra mål med det här projektet är att visa hur man involverar
barn i designprocessen, och hur mycket bättre det blir när man gör
det!

Många institutioner eller organisationer som vill skapa verksamhe-

ter, varor eller tjänster riktade till barn, nämner gärna vackra ord
som “brukarinvolvering”, och “användarorientering”, men när det
kommer till kritan är det få som går till handling. Att bjuda in barn i
skaparprocessen, lyssna på dem, och låta deras behov och önske-
mål vara fundamentala för slutresultatet - kräver dels en del mod,
dels förståelse för hur man kan utforma involveringen, hur man
bör ställa frågor, hur man kan utforma aktiviteter, och hur man kan
“översätta” och analysera det barnen säger.

Under projeket har vi jobbat tätt ihop med 55 barn från olika delar
av Malmö, som alla kommit till biblioteket tre dagar var för att work-
shoppa. Genom att följa barnen nära har vi lagt märke till viktiga
behov och önskemål som vi inte skulle upptäckt annars, eller vågat
känna oss så säkra på. Istället för att “bara” göra en snygg avdel-
ning, kan vi nu bättre skapa en meningsfull plats som tillfredstäl-
ler barnens behov av - exempelvis - bättre språklighet, tillhörighet
och identitet, små omslutande rum, “lek som inte kallas lek”, möten,
spel och mys.
KONTAKT
Vill ni komma i kontakt med oss, eller veta mer om projektet?

Sara Stiber
sara@stiber.se
stiber.se

Eva-Johanna Sandberg (Holm)

info@evajohannasandberg.com
www.evajohannasandberg.com

The Darling Tweens

BLOGG: darlingtweens.se
Twitter & Facebook: darlingtweens

Tweens (Stadsbibliotekets projektgrupp)

Andreas Ingefjord
Anna Falk
Tobias Johansson
 FÖRSTUDIE
/ lite fakta, och några funderingar

l?
äg skä
MALMÖ i? v
str ateg
öm?
tet? dr
identi
?
tser
e spla
g? möt se
? STADSBIBLIOTEKET
dnin l
or e ve
sam pl
uru p
kult su
v
g
lin BIBLIOTEK
m
sa
?
ria
sto
hi

?
9-12 ÅRINGAR kap
uns
? k?k
n der p rå
ap ? tre g?s
ete nsk lin
Rum ck
l l i n g? v utv
e
yte k
k ? stor INSPIRATION ykis
le att
lev /ps
av isk
ard
age fys
n i?
flyt
and
RUM e ru
m?
RESEARCHPLAN
En del av vårt projekt har såklart handlat om mera traditionell re-
seach. De frågeställningar som vi har arbetat med och de resultat
vi har sett genom workshops har vi försökt jämföra med teoretiska
och vetenskapliga fakta och statistik. Vi har delar in researchen i
olika områden:

Bibliotek, Stadsbiblioteket, Malmö Stad. Vi har studerat bibliote-

ket som kulturmekanism i samhället och tittat på både goda och
mindre bra exempel, både i Sverige och internationellt. Vi har jäm-
fört bibliotek mot olika typer av kulturhus, genom dels våra egna
studiebesök samt tagit del av andras dokumenterade material. Vi
kollat på historia och framtida roll för folket, men även aktiviteter
och upplevelsen i vardagen.

Genom att ta del av Stadsbibliotekets interna dokument och inter-

vjuat många olika typer av medarbetare har vi skapat oss en bild av
både helheten och mera faktisk information om exempelvis de olika
medierna och system för hantering. Vi har också, genom intervjuer,
faktainsamling och studiebesök studerat Malmö som stad, publika
mötesplater och andra kulturinstutitioner. Vi har studerat den befint-
liga kulturusamordningen och kommunikationssystemen, både gäl-
lande transporter, förflyttning och informationsflöden. Statistik från
Malmö Stad har också varit en viktig informationskälla.

Det vidgade uppdrag från staden innebär bland annat att få fler
barn att läsa! Fler barn att uppleva kulturen i staden! Malmö Stad
har en övergripande vision som handlar om att »väcka intresse,
utmana till utveckling, stimulera integration, inspirera till engage-
mang, skapa nya samarbeten och mötesplatser«.
9-12 åringar. Utöver vår redan etablerade kunskap om målgruppen
har vi studerat den teoretiska och vetenskapliga synen på ålder-
gruppens fysiska och mentala utveckling, språk- och kunskapsnivå.
Vi har samlat information och kunskap främst genom intervjuer och
dessa personer har till större delen varit, pedagoger och bibliote-
karier. Vi har pratat med skolsköterskor för att få motsvarande syn
på barn i åldersgruppens utveckling och vardag. Vi har bett lärare
beskriva vad som är generellt för åldergruppen, gällande fritid, lek
med också kunskap och inlärning, vad kan en 9-åring, vad kan en
12-åring? Vad är de mogna för att lära sej? Vad brukar vara för svårt
att förstå/greppa? Vi har frågat om barns sett att inhämta kunskap
och försökt förstå de vuxnas syn på barnens lärande.

Rum, Digital teknik och inspiration. Vi har sökt inspiration för den
kreativa och skapande delen också, gällande formgivning och våra
respektive intressen, rum och interaktion. Vi har tittat på spännande
exempel av digital interaktion som är kopplat till lärande och lek
på samma gång. På alternativa former av rumsligheter som mötes-
platser. Vi har analyserat trendrapporter och framtida utvecklingar
inom de olika områdena.

Vi har också studerat olika pedagogiker och inspirerats av deras

olika sett att se på rum, teknik kopplat till lek och lärande. Och hur
man på olika sätt använder rummet som budbärare av meddelan-
den i form av storytelling, beteendestyrda rum som är flexibla, an-
passade till vardagen.

Vi har även sökt inspiration i fantasin och berättelsernas värld.

 KULTUR & SPRÅK

statistik
Födda i utlandet 17%

Med två svenska

föräldrar 37%

Med båda föräldrar födda i utlandet 32%

Antal: 10.400 Med blandad

bakgrund 14%
Några länder:
Irak 974 st
Libanon 638 st
Danmark 292 st

Malmöbor 9-12 år
KULTUR & SPRÅK
Hur kommer det sig då att inte fler 9-12 åringar kommer till Stads-
biblioteket?

Vi började med att kontakta Malmö Stad för att kolla upp demo-
grafi, och hittade en väldigt intressant sak - nästan exakt hälften av
Malmös 9-12 åringar har invadrarbakgrund.

Under våren kom vi att träffa många av de här barnen, och slogs av
att många av dem var ointresserade av läsning. Vi frågade deras
lärare vad detta kunde bero på, och fick till svar: SPRÅKET.

Vad som skiljer dem från den andra halvan är att de ofta är halv-
språkiga – de pratar både svenska och hemspråk, men inget av
språken är fullt utvecklat eftersom de använder ett språk med kom-
pisar och hemma, och ett annat i skolan. Därför är de inte så intres-
serade av att läsa böcker – för de kopplar ihop bokläsning med
prestation, skola och svårigheter.

Den andra halvan – de som har svenska föräldrar – har inga pro-
blem med språk. Men det finns en annan anledning som hindrar
barn i den här åldern från att komma till biblioteket: TIDEN.

Många har väldigt uppbokade scheman, för hela veckorna. Det

är skola, fritids, fritidsaktiviteter, sen hem och äta, göra läxor, och i
säng... När vi frågade dem om de nån gång hade tid att bara slappa
kunde vi få svar som ”på torsdag kvällar!”

Och har barnen inte problem med tiden, så har de kanske ett annat
problem....
 TILLGÄNGLIGHET

1. Västra Innerstaden
671 p Centrum
784 p Kirseberg
2. Södra Innerstaden
544 p
838 p
7% 5%
2. Rosengård
1462 p
1. 6% Husie
2. 8% 3. 906 p
14%
9%
Hyllie
1075 p Fosie
10% 1707 p
Limhamn- 16%
Bunkeflo
1883 p Oxie
18% 544 p
5%

Malmöbor 9-12 år
TILLGÄNGLIGHET
...nämligen avstånd.

På kartan över Malmö är Stadsbiblioteket utritat som en cirkel. Och

allt ser ganska så nära ut, eller hur? Men bara från Rosengård,
som ligger i det mörkblå fältet (3.), så tar det 25 min med buss till
Stadsbiblioteket. Från Oxie tar det 50 minuter med byte, från Fosie
runt haltimmen, från Husie runt 40 minuter, osv...

Det är alltså inte enkelt att ta sig till biblioteket. Föräldrarna jobbar
– de har ofta inte tid att köra barnen på dagarna. Och så finns det
ju stadsdelsbibliotek i varje stadsdel som man lättare tar sig till om
man vill låna böcker. Så varför ska barnen då lägga tid och pengar
till att åka till Stadsbiblioteket?

Vi insåg att vi måste ge dem fler anledningar till att besöka Stads-
biblioteket!
förvandling

Men! Vad ska hända

med mig då?
FÖRVANDLING
Sen har vi ett sista problem. Att barn läser allt färre böcker. Men
detta med läsning är ett mycket större problem – för även vuxna
läser mindre. Och biblioteken lånar ut färre böcker. Speciellt fack-
litteratur lånas ut allt mer sällan. Det här gör ju att biblioteket som
institution är i inne viktig förändringsfas just nu. 2009 stod 4% av
Malmös befolkning för 50% av lånen. Och 2/3 av de som kommer till
biblioteket går hem utan böcker....

Vad ska de göra med sig själva när människor lånar allt mindre
böcker? Kan man hitta en bra modell för att låna ut e-böcker och
appar? Utlåningen av e-böcker ökar stadigt, men för varje utlånad
bok måste biblioteken betala företaget Elib 20 kronor. Det är inte en
engångskostnad, som det är med vanliga böcker. Etc..

Redan nu är det tydligt att besökarna kollar allt mindre i bokhyllor-

na och använder biblioteket mer som en extra arbetsplats än som
ett utlåningsställe. Och det kan vara en bra funktion för de vuxna...
men barnen då?

Frågan för oss är: Vad ska framtidens barnavdelning ha som kärna
i verksamheten, när de inte kan ha boken som kärna längre?

Källor: Statens kulturråd, SCB och Sydsvenskan (09-10-27, 11-02-21)

METOD
/ att designa tillsammans med 55 barn
 PROCESS

FACEBOOK

STUDION

PERSONAL WORKSHOP

Här har jag varit

den senaste månaden:
(Rita ut!)

ibliotek
Mitt drömb

____ år gammal.
_____ och är
t se ut som... Jag heter ________
, skulle biblioteke _________,
Om jag bestämde vilja heta ________
Helst skulle jag
favoritgrej
år gammal. Min
och vara _____
och min favoritbok
är _______________,

WORKSHOP 1
allt skulle jag
riverket
1km
____. Helst av
är_______________ 1km
_____________
att______________
vilja lära mig ______
____, för att ________
________________

HEMUPPGIFT 1
______!
________________

En ganska vanlig dag i mitt liv...

skulle det finnas...
Förutom böcker,
Gomorron!

En annas stil:

BLOGGEN
ÖPPNA PROCESSER
Under projektet utvecklade vi en användarorienterad designmetod,
i nära samarbete med både målgruppen, beställare och omgiv-
ningen, genom en utåtriktad och transparent designprocess. Detta
betyder att allmänheten också kunnat följa och interagera med oss,
på flera olika plan. Metoden omfattade:

·· Designstudio bland biblioteksbesökarna

·· Projektnamn & grafisk profil för att ”paketera” processen
·· Utåtriktat på webben: blogg, twitter och facebook
·· 3 Barnfokusgrupper med 3 workshoptillfällen per grupp
·· 3 workshops med bibliotekspersonal
·· Uppsökande research
STUDION

En väsentligt del i vår process och som även gett en speciell klang till
hela projektet är det fakum att vi har utformat, installerat och faktiskt
haft vår studio på plats mitt bland bibliotekets besökare under hela
projekttiden. Studion har varit placerad i det rum som i slutändan
ska bli den nya avdelningen, ca 270 kvm Henning-Larsen-arkitektur.
Studion består av olika funktioner/stationer; ett arbetsbord, ett lite
mer loungehäng, en åsiktstavla samt den stora modellen.

Det har varit helt fantastiskt att få vara så mitt i en verksamhet och
iså nära målgruppen. Det har varit otroligt intressant att komma
under ytan på en sådan kulturorganisation som Sveriges största
bibliotek med 130 anställda och nästan 600 000 böcker och annan
media i sin samling, och med 1 miljon besökare per år! Inte minst
en lärdom för framtiden...
VÅRA VERKTYG
ÅSIKTS-TAVLA

MODELLEN

I vår studio har vi även haft en del verktyg för att på andra sätt samla in
information och kunskap från våra besökare. Utöver dessa har vi haft en
besöksbok som man både kan skriva och rita i. Vi har haft en ”inter” an-
slagsyta där vi har visat skisser och annat material.

Den stora modellen är ett kombinerat skiss/mötesbord och arbetsmodell

av rummet. Modellen är i skala 1:20. Toppskivan är akrylglas som tåls att
användas som whiteboardtavla. Modellen har används i workshops med
både barnen, personalen och oss själva för att skissa. Modellbordet är
ca 200 x 70 cm, ca 50 cm högt. Under modellen sitter utdragsboxar för
materialförvaring. Syftet med modellen som verktyg är att rummet ska på
ett naturligt sätt få en central del i hela designprocessen, hur man pratar
med barn om rum och representationer som modell, ritning och skala.

Åsiktstavlan har varit besökarnas egna verktyg för att framföra alla typer
av åsikter och tankar till oss. Med post-it och några uppsatta frågor och
rubriker har det varit ett annat verktyg för oss.
STORA MODELLEN

Den stora modellen är ett kombinerat skiss/mötesbord och

arbetsmodell av rummet. Modellen är i skala 1:20. Toppskivan är
akrylglas som tåls att användas som whiteboardtavla. Modellen
har använts i workshops med både barnen, personalen och oss
själva för att skissa. Modellbordet är ca 200 x 70 cm, ca 50 cm högt.
Under modellen sitter utdragsboxar för materialförvaring.
GRAFISK PROFIL

the darling tweens

En helt öppen designprocess i regi av Child Culture Design,
HDK, i samarbete med Malmö Stadsbibliotek

Eftersom vi hade som mål att arbeta så utåtriktat som möjligt genom
designprocessen, behövde vi paketera den med namn och en gra-
fisk profil. Namnet blev en sammansättning av bibliotekets nuva-
rande strateginamn “The Darling Library”, och bibliotekets projekt-
grupps namn “Tweens”. Vi satte ihop en grafisk profil, där vi tog
typsnitt och färger från bibliotekets grafiska profil. Vi producerade
också posters som sattes upp på den nuvarande barnavdelningen
och i receptionen, samt på de digitala skärmarna i biblioteket, så
att vår målgrupp skulle hitta till oss.
Är du mellan 9 -12 år? Då planerar vi
just nu en ny plats för dig på biblioteket!
Kom upp till oss på andra våningen och
ge oss dina bästa råd, så att vi kan göra
en grymt bra plats tillsammans!

Här står du nu.

Uppför trappan, in till höger hittar du oss!
ANALYS
/ det barnen vill ha, och behöver...
BARNEN VILL HA...
Tid för mys, och avkoppling

Mys är ordet som förekommit mest, igenom hela workshopserien.

Barnen gillar verkligen det lugn som finns på biblioteket, men de
tycker att det är för stelt och tråkigt. När man ber barnen göra mo-
deller eller collage av sitt drömbibliotek visar deras förslag myssof-
for, kuddar, mattor och smårum.

När vi frågar dem om biblioteket skulle kunna hjälpa till med läxläs-
ning kommer ett rungande “NEJ!”. Vi tror att dessa barns liv består
av tillräckligt med skola - med den intensiva tillvaro som ofta finns
där, och med bedömningar och utvärderingar. Vi tror att de behöver
människor som behandlar dem mer som vänner än som projekt.
Och att de behöver en plats mer för att samla krafter och få plats
för sig själva.
BARNEN VILL HA...
Lek... som inte kallas lek

Lek är ett känsligt ämne. Många av barnens modellbygge var rena

lekplatser, men frågar man dem om de leker, säger många att de
slutat med det. Dels handlar det om att de av vuxna inte förväntas
leka, och inte ges utrymme till det. Och dels handlar det om att de
själva förknippar lek med barndom, och de vill inte vara barn. När
vi frågade hur gamla de skulle vilja vara, svarade de flesta en ålder
mellan 13 och 18. Man vill ju alltid ha något att sträva mot, och ton-
åren är en spännande hägring. Det finns ingen spännande, egen
identitet i att vara en “tween” (ett namn som kommer från ordet “bet-
ween”...).

Så dessa barn, som egentligen har massor av lek kvar i sina krop-
par, gillar inte lek. Istället säger de att de gillar parkour, spel, ska-
teboarding, eller sport. Deras lek, förklädd i coolare outfits. Vi tror
att lek, som i bemärkelsen oproblematisk fantasiverkstad utan mål
och bedömningar, är ett otillfredsställt behov, som biblioteksavdel-
ningen skulle kunna vara en föregångare i att ge utrymme för.
BARNEN VILL HA...
Digitala spel

Spel däremot är inte alls ett laddat ord. Spelande verkar vara cen-
tralt i många barns liv. Spelen är tydligt deras val av underhållning,
framför TV, film och böcker. Tjejerna gillar Stardoll, Moviestarplanet,
Zoomumba, Farmville (de flesta har Facebook-konto) m.fl., medan
killarna pratar om WoW, Rayman, Little Big Planet, kongregate.com
m.fl. Egentligen är det inte så konstigt att barn brinner för spel. I
spelen får de vara ifred, ta egna initiativ utan att bli ifrågasatta, ha
makt och kontroll över sin omgivning. De får prova på olika upple-
velser, experimentera med roller, vara kreativa, och utmana och ut-
veckla sina talanger. Att spela online tillåter också nya gemenska-
per att växa fram. Man behöver inte begränsa sig till de barn som
finns på ens skola, man kan lära känna
andra som man har gemensamma intres-
sen med, och få en starkare självbild.
BARNEN VILL HA...
Tillhörighet & identifikation

Tillhörighet är kanske ett luddigt ord, men viktigt för

Malmös barn, kanske framförallt för alla dem som
lever med två kulturer. Många barn gjorde modeller
och collage av drömbibliotek som inte alls såg ut
som något vi någonsin skulle kunna designa, för att
de var fulla av arabiska smakreferenser och kän-
disar. Barnen pratade om att man kunde ha kän-
disväggar där man kunde sätta upp sina hemlands
kändisar, exempelvis.

Mycket av de förslag vi fick in gällde vad som skulle

sitta på väggarna. De vita rena väggarna i rummet
verkade vara det första barnen ville ändra på. Is-
tället skulle man måla mangamotiv, tapetsera med
fina tapeter, sätta upp kändisbilder, måla i många
färger... Det handlade om att barnen ville kunna
identifiera sig med rummet, och känna att det var
deras.
 PLATTFORM:
KRAVSPECIFIKATION

Mötesplats LÄSNING?

Förmedling
av kunskap

Befintlig
samling/media
Flexibilitet Rörelse &
Frihet &
LEK
Huset Egenkontroll
Verktyg i
vardagen
Mötesplats
Tillhörighet
Spänning Mys & Häng
WOW
Mång-
kulturellt
Webb, Spel Utmaning &
& Teknik Bekräftelse
 PLATTFORM:
VISUELL SPRÅNGBRÄDA

REMIXA

KOKONG/SCEN

EN
BERÄTTANDE ÖT
M
/
DE
PARKOUR OEN
RTR
FÖ
/
D EN
IVI
IND
/
ET
M
UM
IR
M
RU
/
ON
TI
RAK
TE
IN
:
O RD
M
RA
KOJA SOM RUM
Scen/Kokong. Ett av våra inspirations ord och ett begrepp som
barnen verkligen behöver båda sidor av är scener och kokonger.
Scen handlar om det öppna rummet där barnen kan visa upp sej,
sin identitet, en roll de spelar eller något de gjort, för att få beröm
och uppmäksamhet. Men barnen behöver också det motsatta, att
få dra sej undan och vara för sej själv i sin egna värld. Både ensam
eller i mindre grupper.

Mingel & Fantasi. Barn har en enorm fantasi att kunna leva sej in
i leken så pass att rum skapas. Barn kan i sin tanke skapa slott av
en filt. Men barn har inte helt kontroll över den här förmogan och
kan därför inte använda den som ett verktyg i vardagen, de saknar
något som vi vuxna kan! Nämligen att skapa sociala rum av on-
ynliga mellanrum. Ex: i ett stort rum med en massa folk minglar vi
runt och förflyttar oss mellan olika grupper av människor och olika
samtalsämnen och stämningar, detta saknar barnen. Därför måste
miljön på biblioteket hjälpa till att skapa rum som tillåter olika so-
ciala sammanhang.

Massor av mys och kojor som rumslig upplevelse. Barnen behö-

ver massor av mys och mindre rum, kojor i olika storlekar och med
olika egenskaper. Dessa kojor ska kunna användas till olika typer
av aktiviteter. Detaljer på kojorna måste därför utformas olika, vissa
fylls med kuddar, vissa med små bord, vissa har mjuka mattor, visa
valnigt golv. Det viktiga är att olika typer av taktila, mönstade och
färgade material används.
 BEHOVSTÅRTA

tillgänglighet spel & lek

bättre
språk MYS

möten tillhörighet
Över stadsdelsgränser
BEHOVSTÅRTA
Alla tårtbitarna...

Om man då samlar de önskemål om spel & lek, mys, och tillhörig-

het, som finns hos barnen, med de andra behoven vi tyckt oss se:
tillgängligheten till platsen och verksamheten, förbättrad språklig-
het, och nya mötesplatser - så får vi den här behovsbilden! Detta är
de behov och önskemål vi valt att gå vidare med och fokusera på i
vårt koncept.

På nästa sida kan du börja läsa om det koncept vi bakat ihop med
dessa ingredienser!
KONCEPT
/ ett mysigt berättarexperimentarium!

tillgänglighet spel & lek

bättre
språk
balagan! MYS
‘Kaos är inspirerande’

möten tillhörighet
Över stadsdelsgränser
BALAGAN!
Balagan! som namn och grundprincip

Balagan är hebreiska, och betyder ‘kaos’, eller oordning. Barn be-

höver oordning. Det är “kaos” som ger inspiration till fantasi och
meningsbyggande. Vi har ett bakomliggande principiellt ställnings-
tagande bakom de olika verksamheterna vi skapar till avdelningen
– att barns fantasivärldar stimuleras av inspirerande mångfald, och
mångfalden och oordningen är nödvändig för deras utveckling -
barnen skapar ordning och mening ur det.
BALAGAN!
/ ett mysigt berättarexperimentarium!
berättaREXPERIMENTARIUM

Den innovativa, experimenterande och lekfulla barnverksamhet

som Stadsbiblioteket efterlyser, formar vi som ett berättarexperi-
mentarium, som sträcker sig ut ur rummet, ut i staden och vidare ut
i den digitala sfären.

Vi vill göra en plats som inspirerar berättande och berättelser. Både

fiktiva och verkliga. Både om tomtar och troll, om riktiga världshän-
delser och om ditt eget vardagsliv. Grundtanken är att ge barn en
uppsjö instrument för att skapa berättelser. Men fokus är inte på
att hitta ‘flashiga’ experimentella tekniker för interaktivt berättande,
utan istället på att hitta tekniker som kan vara lättillgängliga och
inspirerande för barn. Berättarlabbens funktion ska vara att stödja
ett lekfullt berättande, utan trösklar. Berättelsernas innehåll är det
viktiga, inte dess form.

Biblioteksavdelningen förses med rumsliga berättarlabb, och vi

skapar ett koncept för ett webbcommunity med digitala berättar-
labb. På avdelningen får barnen göra stop-motionfilmer med re-
kvisita, ta upp och diskutera sina åsikter, göra utställningar av sin
forskning... Men också
lära sej olika tekniker och verktyg som har med ljud, bild och ord/
textredigering. Och möta andra barn och vuxna på riktigt.

På webben får barnen exempelvis drag-and droppa ihop collage,

skriva berättelser med inspiration av bilderna, göra egna wikipe-
dier och quizzar om sina specialintressen, mixa ihop poesi och lösa
utmaningar.
 VÅR TÅRTA
/ eller verksamhetskoncept...

tillgänglighet spel & lek

spel,
experiment
webb+RUM
& parkour

bättre
berättande KOJOR SOM RUM
språk MYS

vänskap, remixa!

team scener/kokonger

& klubbar

möten tillhörighet
Över stadsdelsgränser
SPEL, experiment & parkour
Spel och lek som verktyg och värdering

Vi tycker att biblioteket borde vara förebilder när det kommer till
spel och lek: - Om vi vill att barnen ska tillåta sig att leka, så måste
de få lov att leka, också på bibblan! Spel är som redan nämnts bar-
nens val av underhållning nr 1 - och det måste vi vuxna ta vara på!
Det handlar inte om att fylla rummet med datorer och dataspel, utan
att hela konceptet byggs upp med inspiration av spelmekaniken
och spelvärlden.

Storytelling. De olika rummen byggs upp inom det etablerade

begreppet “storytelling”, som handlar om att alla detaljer i form-
givningen, hela konceptet, kretsar kring en och samma historia.
Balagan är en biblioteksavdelning, man kan också ses som ett fan-
tasiland - och berättelsen om det landet får barnen skriva själva, på
webben.

Rummet som spelplan. Hela rummet och själva planlösingen, ska

upplevas som ett spel, som en berättelse; Man går inte bara in i
rummet, ser allt och sen går ut... Utan det ska kännas som att till-
höra och vara i en berättelse... kunna vända sida och komma till
nästa kapitel, i rummet!

Det verkliga rummet bör alltså utformas som ett kluster av en massa
olika typer av rumsligheter med olika typer av kvaliteter och funk-
tioner. Rum som har lekfulla och mixade kopplingar till varandra.

Fantasi och en annan värld. Rummet, möblerna och aktiviteterna/

installationerna ska vara utformat för att trigga barnens tankar och
beteende till fantasi och berättelsens värld.
SPEL, experiment & parkour
Spel och lek, forts...

Experimentera för att lära. Vi använder experimenterande som

en lekfull ingång till lärande. Man får experimentera med sätt att
berätta, och med plattformar att berätta på. Man får också experi-
mentera med olika sätt att dela och visa upp sina berättaelser.

Parkour. Rummet och webben inreds med inspiration från par-

kour.Parkour kommer från barnen själva; många barn säger att de
vill eller kan parkour. Ordet har en dragningskraft. Vi använder det
till att inspirera en miljö där man kan använda stora rörelser, klätt-
ra, hoppa etc. Vi använder ordet också för andra värden det står
för; ägande - att ta över rummet och göra det till sitt, använda egna
spelregler i den befintliga staden etc.
MASSOR AV MYS!
I rummet tar vi vara på barnens alla förslag på mys, genom att...
TILLHÖRIGHET
Tillhörighet och identitetsskapande som strategimål

Tillhörighet behövs på två plan; dels för att få alla barn med olika
kulturella bakgrunder och åldrar (9 - 12 är ett stort spann) att känna
en gemensamhet och ett likvärdigt medlemskap.

Och dels för att barn blir äldre fortare idag, än förr i tiden. De slutar
leka tidigare, i sin strävan att bli tonåringar. För att barnen ska kunna
tillåta sig själva att vara barn, vill vi att biblioteket ska lyfta upp 9-12
till en häftig ålder. En ålder med en identitet och med en massa för-
delar. En grupp man vill tillhöra. Vi vill att barnen ska kunna defniera
sig själva, och på den vägen bygga en defnition av sin åldersgrupp
som är rikare än att vara ett “mellansteg”. Det handlar om att låta
dem känna sig stolta över sig själva, få visa upp saker man skapat
och saker man gillar, och peka på rikedomen istället för på olikhe-
terna. En plats som är tillåtande inte bara för olikheter, utan också
för lek. För Pippi och för 2pac. Det kommer visserligen i början att
vara en ganska fragmentarisk mosaik till identitet. Men med tiden
byggs mönster och strukturer. Därför har vi jobbat med ”scener”
som ett av våra inspirationsord. Vi skapar scener, där barnen själva
kan visa vilka de är.

Vår formgivning är framtagen tillsammans med målgruppen. Efter

olika inspirationsworkshops och hemuppgifter har vi fått en känsla
för vad barnen vill ha. Den har vi omsatt i skisser som vi återkopplat
med barnen. Eftersom barnen har så olika bakgrunder och referen-
ser har vi också tagit ”remixa” som ett inspirationsord. På så sätt
har vi letat oss fram till vars ett formspråk som ”pratar med barnen”,
som barnen känner sig inspirerade av, och vill ”tillhöra”.
MÖTEN
Möten som verksamhetsmål

Inom Malmö ryms tusentals världar. Barnen i Malmö träffar inte

varann över stadsdelsgränserna, vilket föder fördomar och främ-
lingsskap. Detta är ett problem som man jobbat med i många pro-
jekt i Malmö, inte minst i det treåriga projektet “Läs” på Stadsbiblio-
teket (aktivt mellan 2004-2008).

En del av problemet är att det inte finns gemensamma arenor

att träffas på i Malmö. Barnen är som sagt på fritidsaktiviter eller
hemma hos varandra efter skolan. De är inte utanför sin egen stads-
del.

Vårt förslag är att den nya avdelningen bestämmer sig för att bli
en sådan gemensam mötesplats, där barn från olika stadsdelar lär
känna varandra. Det kan ske både väldigt direkt, genom att knyta
kontakter via klubbar. Det kan handla om att biblioteket skapar akt-
viteter kring de team, som bildas i vårt spel, och som är uppde-
lade på specialintressen - så att barnen kan lära känna andra med
samma intressen som sig själva via biblioteket...

Men det kan vara lika viktigt att barnen får en plats att berätta om
och visa upp sina olika verkligheter. Till exempel genom att berätta
om kändisar i sitt hemland, berättelser från ens skola, osv.

Nyckelordet här är förtroende. Både att personalen stärker och in-

spirerar företroende mellan sig själva och barnen, och att de inspi-
rerar och stärker förtroende mellan barnen.
BERÄTTANDE
/ Ta vägen till läslust via berättandet!

Vårt förslag:
- satsa på berättandet!
“Bibliotek kan ha en oersättlig funktion i samhället,
för barn; - Att ge dem språk.”

Strategi
•• Både barn och bibliotikarier älskar berättelser
•• På biblioteket blir berättelserna inte betygsatta
•• Börja med berättande, för att nå läsning och läslust.
•• Läsning har trösklar, som kan tas bort genom berättandet
berättande
Berättelser och Berättande som röd tråd

Boken har varit navet i biblioteksvärlden i alla år, men kommer inte
så förbli. Biblioteket måste hitta andra existensberättigande. Biblio-
teket som institution måste hålla sig relevant, och viktigt, för samhäl-
let. Inte minst eftersom det drivs med samhällets medel.

För den här avdelningen föreslår vi berättandet som den röda

tråden. Vi tror att både barn och bibliotekarier älskar berättelser.
Men att barn idag behöver bli påminda om hur roligt det är, och
behöver bli inspirerade på nya sätt till att berätta. Genom att pro-
filera Balagan! som en plats att älska berättelser och berättande,
tror vi att biblioteket kan inspirera barn att ta steget in i berättelser-
nas värld. Vi tror att bibliotikarierna, med sin kunskap, sin kärlek till
böcker och berättelser, och sitt engagemang för att förmedla, skulle
kunna vara den ideala yrkesgruppen för uppgiften. De vet vad be-
rättelser är så bra för.

- Varför är biblioteket det rätta forumet för berättande?

Berättelser är lek och allvar på samma gång, vilket barnen behöver
ett mer passande forum för än skolan, där berättelserna blir betyg-
satta. Barnen behöver en miljö där de själva är i kontroll, och där
ingen bedömer det de gör.

- Varför är det viktigt att barn berättar?

1. Berättelser är den viktigaste och mest omvandlande kraft som
finns. Meningen med berättelser är att ju just att skapa mening
och enhetlighet. Att förstå hur världen hänger ihop och hur man
själv passar in. Trots att berättarvärlden är full av fantasifoster som
drakar, prinsessor, superhjältar och magi, så finns de sociala si-
tuationerna där. Barnen får genom att berätta byta perspektiv, och
kika in i hur andra tänker och värderar. Detta är en av de viktigaste
grundstenarna till empati.
berättande
2. Berättande är ett identitetsarbete och terapi. 9-12 åringar har
många tankar som virvlar i huvudet. När de berättar om sig själva
kan det ibland bli en ganska grund presentation av det självet de är
medveten om. Men när de berättar om helt andra saker, så berättar
de om och bearbetar rädslor och problem som de kanske inte är
helt medvetna om. Detta har vi också sett i våra egna användartes-
ter, där barnen ibland skivit ganska läskiga berättelser om utsatta
barn som får klara sig själva.

3. Berättande föder kreativitet. För att skapa krävs mod, men fram-
förallt vana. När barn berättar, är det inte endast deras språkliga
kunskaper som utvecklas. Modet att fantisera och skapa växer
också starkare.

4. Många barn i Malmö har svårt att uttrycka sig. Barn med invand-
rarbakgrund är ofta så kallat halvspråkiga – de har inte byggt upp
ordförrådet fullt i något språk, utan uttrycker sig halvbra i två språk.
På grund av det så har de svårt att läsa böcker och texter, och svårt
att uttrycka
känslor och samband. Och det gäller för båda sina språk. Och som
sagt, när det kommer till Malmö är dessa barn inte en minoritets-
grupp - det är ett betydande problem.

5. Vi bör börja med berättande, för att nå läsning och läslust: “Det
är lättare att lära sig skriva än att lära sig läsa. Det har vi 30 års
forskning som säger. Ändå börjar vi med att lära barnen läsa först
därför att det är svårt för dem att forma bokstäver för hand. Men när
barnen skriver
på datorn behöver de inte forma bokstäverna själva. Och bokstä-
verna de skriver ser ut precis som bokstäverna i böcker och tidning-
ar. Barnen skriver sig till läsning och läslust.” Så säger den norske
forskaren Arne Trageton, en av våra inspiratörer.
berättande
6. Ta bort trösklarna till språkligheten. Handskriften är alltså en trös-
kel till skrivandet, som kan tas bort mha datorn. Men det finns trösk-
lar till läsningen också, när man inte kan många av orden. Att skriva
och berätta tror vi på som metod för att uppnå bättre språklighet
bland barn.

När barnen skriver utmanas de hela tiden till att leta upp ord till sin
saga. Det blir lite som att leta pusselbitar. Istället för att känna otill-
fredställelse över att man inte förstår ett ord i en bok, känner man
tillfredsställelse över att hitta en pusselbit till sin saga.

7. Låt det vara enkelt ibland. Berättelser och att berätta är ett väldigt
förlåtande sätt att jobba. Alla barn kan jobba med berättelser, fast
på olika sätt ingen behöver känna sej utanför! Intelligent tillgänglig-
het!

8. Berättelser i bilder är också bra. En berättelse består av flera

fragment som sätts samman till scenarios och verktyget för detta
behöver inte vara tal- och skriftspråket utan kan lika väl byggas upp
av bilder, symboler eller artifakter - det har vi gjort i urminnes tider.
Att kommunicera med symboler och bilder kräver såklart många
referenser, men för ett talspråk krävs det tusentals.

Som avslutning vill vi poängtera att vi tycker att det är innehållet i

berättelserna som är viktigt - inte formatet. Barn ägnar allt mindre
tid åt att läsa böcker. Många oroar sig över detta och funderar på
hur vi ska få barn att läsa fler böcker. Men boken är bara ett format,
ett medie. Vi vill trycka på att det är innehållet (berättelserna och
kunskapen), och barnens språkutveckling, som är det viktiga. Inte
var de läser. Vi vuxna måste ända syn på vad läsning kan vara.
transmedia
/ Berättande i rummet och på nätet
transmedia
Koppling mellan rum och webb

Speglingar
Alla labb som finns på webben, finns också speglade i rummet. Det
finns en fysisk poexi-vägg där du kan pussla med ord och bilder.
Det finns ett fysiskt Mixtory-labb dit du kan komma för att göra col-
lage, skriva, ladda upp egna bilder, och redigera bilder. Det finns ett
Juxtaposia-labb och ett Wixi-labb på avdelningen. De fysiska och de
virtuella labben kompletterar varandra.

Transmedialt berättande och spel

Berättelserna kan också kompletteras genom sin extra dimension.
Man kan förstärka berättelserna genom fler dimensioner. Spelan-
det i sig kopplas också till rummet genom att ge poäng för delta-
gande och biblioteksbesök, och genom att ge spelinstruktioner på
webben till spel som delvis tar plats fysiskt på avdelningen.

Kollaborativt berättande
Genom Balagan-labbet i Wixi formar barnen berättelsen om Bala-
gan tillsammans.

Team och klubbar

Biblioteken bjuder in forskarlagen och ministerierna för temada-
gar - för samtal kring deras intressen. Om man till exempel vill ha
vampyrpyssel kan man speciellt bjuda in alla vampyrintresserade.
Forskare och ministerier kan också föreslå aktiviteter. Klubbar kan
bildas utifrån intressen.
TRANSMEDIA
1
Berättelser = hela fenomenet att skapa och gestalta berättel-
ser. Dels att bygga upp scenarios med en början, en handling,
en mening och ett slut med någon slags poäng, eller mer ex-
perienterande ordningsföljder... Men också själva förmedlingen
att berätta, att föra vidare kunskap och erfarenheter. I berättel-
ser är fantasi och lek en naturlig del och helt accepterad.

2
Spelmekanik = innebär främst två nödvändiga funktioner: spe-
lare och spelaktiviteter. Men även en slags spelplan, ett regel-
verk med ett belöningssystem. Systemet handlar oftast om att
”levla” att utvecklas och förflyttas till högre nivåer (eng. levels).
De olika nivåerna utspelas i olika typer av rumsligheter som kan
representeras av världar, länder, terränger, landskap dimensi-
on... med eller utan logiskt länkande.

3
Transmedia = som ordet antyder handlar det om någon slags
media som transformeras i olika skepnad. I dag innebär be-
greppet oftast att något försigår både på internet, digitalt och i
verkligheten, på riktigt. Ett transmedialt spel handlar i vårt fall
alltså om att samma koncept tar form både på webben och i
rummet.
RUMMET
/ Rumsligheter som spelupplevelse

balagan!
MÖTESPLATS
& BARNS PUBLIKA RUM

MINGEL = KAOS

MELLANRUM?

Det finns några frågor eller punkter som jag funderat på genom hela proje-
ketet och på olika sätt smygit in i utformningen av rummet. Biblioteket vill bli
en mötesplats i staden, för att nå dit måste man vara beredd att göra stora
förändringar. I den offentliga miljön, och framförallt bibliotek är det hyllorna
som fått styra möbleringen och mötes/sittplatser har förpassats till mellan-
rummen. Jag tror att vill man vara en innovativ mötesplats måste man vända
på det här begreppet, vilket jag försökt. Att formge mötesplatserna i första
hand och medierna i mellanrummen... där av inte mindre viktiga såklart!

Begreppen Scen & Kokong handlar ju också om att barn behöver erbjudas
olika typer av rum. Visst, barn har en otrolig förmåga att på både på lek och
allvar skapa rum i fantasin. Men barn har inte utvecklat den förmågan som
vi vuxna besitter, som en del i vår sociala kompetensen, nämligen att skapa
tillfälliga osynliga sociala rum i stora folksamlingar. Ex. på ett mingel, med
en massa människor i ett stort rum skapar vi osynliga väggar, mellanrum-
met som bildas mellan personer i grupper, för att sortera våra intryck och
sammanhang. Barn behöver olika social rum och därför måste den rumsliga
miljön hjälpa till med att erbjuda dessa tillfälliga väggar och mellanrum. Det
här har framgått väldigt tydligt i våra workshops.
Att formge för fantasi är något som jag alltid kämpar med och som många
gånger lett mej till en slags återvändsgränd... Jag vill att barn ska få bygga
och fantisera sina egna rum, antingen hamnar jag med pinne i skogen, el-
ler ett slags redan färdigtlekt koncept... vilket jag initialt är emot. Hur kan
man formge rumsskapande och samtidigt utlova säkerhet? Men i just det
här projektet har jag istället valt att ta en tydligt roll och visa att det är OK
för vuxna att skapa berättelser, att fantisera. Men Balagan är ju föränderligt
i oändlighet....

Men generellt tror jag att frågan kommer kvarstå och att jag kommer fort-
sätta söka svaret: Hur kan jag formge för att barn kan skapa fantasirum?

Själva rummet Balagan! har planerats och utformats med spelmekaniken

som inspiration till rumslig upplevelse. Även inspirationsorden som sattes
upp i början har varit en stor kreativ kick för formgivningen, främst scen/
kokong, som det kommer att förklaras mycker mera om längre fram i det här
kapitlet, remixa och såklart berättelser! Balaganrummet har utformats med
stora influenser från berättelsens värld...

Berättelser = hela fenomenet att skapa och gestalta berättelser. Dels att byg-
ga upp scenarios med en början, en handling, en mening och ett slut med
någon slags poäng, eller mer experienterande ordningsföljder... Men också
själva förmedlingen att berätta, att föra vidare kunskap och erfarenheter. I
berättelser är fantasi och lek en naturlig del och helt accepterad.

Spelmekanik = innebär främst två nödvändiga funktioner: spelare och spelak-

tiviteter. Men även en slags spelplan, ett regelverk med ett belöningssystem.
Systemet handlar oftast om att ”levla” att utvecklas och förflyttas till högre ni-
våer (eng. levels). De olika nivåerna utspelas i olika typer av rumsligheter som
kan representeras av världar, länder, terränger, landskap dimension... med
eller utan logiskt länkande.
RUMMET
Vårat rum är i den nya delen av biblioteket som ritades av Henning Larsen och
invigdes 1997. Rummet är en del av det som kallas ”Ljusets Kalender” som är
typisk modern dansk arkitekturen med ljusa öppna rum, mycket vitt och detal-
jer i lackad ek och grå metall. Vårat rum är i den låga delen med ca 3 meter i
takhöjd och beroende på hur man räknar mellan 260-310 m2. Rummet är ljust
och utöver de kvadratiska gluggarna längs långsidan har ett karaktäristiskt
stort fönster med släpp i taket upp till planet ovanför.
Hissschakten och pelarraden mot Ljusets Kalender
ger också speciella egenskaper till rummet.

LJUSETS KALENDER

RUMMET
 DESIGNPROCESS...

HEMUPPG. 2

WS 2
... MED BARN

WS 4

WS 3
KONCEPT-
PLATTFORM

Utifrån hur vi uppfattat och tolkat barnens tankar om stil, färg, form,
etetiska språk, intressen... utformade vi denna “moodboard”! Den här
illustrationen är också det första steget i undersökningen hur man kan få
in alla dessa olika kulturella stilar och alla olika typer av funktioner och
upplevelser i ett och samma rum? Ett försök att hitta balansen mellan
ordning och kaos!?
 BARNENS
KOMMENTARER
Fint & coolt! Spänning!
Va många
olika kojor!
Vackert! Snygga färger! Häftigt berg!

Coolt med Massa små byar Waoow!! Vackert!

Där inne skulle
konstiga språk Sånt här golv finns
jag vilja vara Åhh, vilken Coolt!! det i mitt hemland...
matta!

Under workshop tre visade vi den här i stort format och bad barnen kom-
mentera vad de tänker när de se bilden finns där? Vilket är finast? Vilket
ska bort? Vi undersöker om vi har förstått barnen rätt?
FRÅN IDÈ...
Til workshop tre hade vi gjort skisser av våra tolkningar av
barnens idéer och modeller. Vi pratade om vad det var för
något, hur man kunde använda dessa “möbler“ och hur de
skulle designas. Vi försökte reda ut hur barnen egentligen
hade tänkt och varför!
 ...TILL FORM & FÄRG
dimmer-ljus

rullgardin
klotterplank
speglar, fönster

fönster
färgat ljus
pärldrapperi
ANVÄNDARTEST
För att gå vidare till nästa steg i designprocessen och stämma av vår
formgivning genomfördes ett slags användartest, i workshop fyra. Till det-
ta tillfälle hade vi dels en svartvit enkel film föreställande en del av rummet.
Barnen fick välja ut ett bildutdrag för att bestämma utseende, funktion och
innehåll.

Vi visade kartan över Balagan och barnen fick spåna fritt om vad det
kunde vara. Många sa ganska direkt att det föreställde bibblan och den
nya avdelningen. Slutligen berättade vi om hela Balagan, om forkarna och
webben... barnen blev kära!

Den fjärde och sista workshopen var också en slags vernissage för barnen,
där vi hade hängt upp alla deras verk och deltagande genom processen
de fick bubbel, mingla och sätta markörer på vad som var allra bäst. Re-
sultatet varkade bekräftade att vi fångat deras tankar rätt!
BALAGAN! I EN BOX
LAGER...
/ BEFINTLIG MEDIA

Faktaböcker

Skönlitteratur

Alla språk

Periodika
AV-media

I ett normalt bibliotektsinredingsprojekt skulle man räkna hyllmeter, vända

och vrida för att få in x antal 1000 böcker, men här handlar det att ta ställn-
ing till vilka medier ska finnas i rummet och hur ska de displayas?? Det ska
vara tillgängliga och se kul ut! Inbjudande... därför föreslår vi att man ska
frångå de mest traditionella bokhyllorna och istället plocka in böckerna i
barnens liv och rörelsemönster, så de på ett naturligt sätt hittar böckerna.
Små bokhögar som bibliotekarierna kan bya ut eftersom....
LAGER...
/ RUMSLIGA NIVÅER

Taket

Högt upp
Mittemellan

Lågt ner
Golvet

Ett annat “lager“ som har blivit viktigt att arbeta med är rumsliga nivåer.
Barnen är faschinerade av högt och lågt i miljöer ute men främst inomhus.
Barnen gillar generellt när det inte är som vanligt. Nivåerna fått bli ett av
elementen för att beskriva och skapa ett spännande rum där man kan
känna spelmekaniken i rumsligheterna. Men också för att hitta ett spän-
nande flöde mellan de olika funktionerna och aktiviteterna i rummet.
LAGER...
/ BEFINTLIG MEDIA

Tyst

Allmänn-Ljud

Isolerat Högt ljud

Det ska vara tyst på bibliotek! Nej, det är faktiskt inte så längre och på
Stadsbiblioteket får man lov att prata och väsnas, så länge man inte stör
allt för mycket. Under processens gång och de workhops vi haft med
barnen har det blivit otroligt tydligt att ljudnivån är en viktig fråga.

Vi föreslår olika typer av ljudnivåer i rummet... Hela rummet har en flexi-

bel glasad vägg mot Ljusets Kalender. Inne i själva rummet finns det en
rad olika typer av ljudabsorbenter som skapar olika ljudmiljöer. De ena
ljudlabbet är helt isolerat och tillåter hög volym, i det andra ljudlabbet
användar man hörlurar.
LAGER...
/ SCEN & KOKONG

Kokong

Mittemellan

Scen

Ett annat lager som har fått stor vikt i vårt koncept är “scener och
kokonger”. Det handlar om öppna och slutna rum, om olika typer av ak-
tiviteter och möten mellan barnen. För oss har det varit viktigt att hitta ett
flöde och tempo mellan de olika typerna av rumsligheter och att se till
att det finns representationer av alla, så alla barnen kan hitta det som
passar just dem!
LAGER...
/ REMIX RÖRELSE/STILLHET

LJUS/SKUGGA

TRANSMEDIALA
KOPPLINGAR

Det är många olika funktioner man måste planera för, krav att anpassa
till och beslut som ska tas... allt detta måste samspela i en och samma
plan. Så, när vi arbetade med att ta fram planen för hur rummet skulle
utformas arbetade vi med ett lager i taget, för att sedan slå dem samman
och börja jämföra.

Hur man rör sej i rummet och var det till motsatsen är stilla och lugnt har
varit en annat lager. Hur vissa platser är mörka, vissa ljus, har varit ytter-
ligare ett lager... De transmediala kopplingarna har också varit ett lager.
Ett annat av våra inspirationsord har varit att remixa, att hitta galna men
bra kombinationer... Det har varit viktigt att hela rummet känns som en
mix av det bästa!
 KARTA ÖVER
BALAGAN!

Scen/Konkong-kojor

Himmels-Äng Bildlabb

Ordlabb Garderob
Parkourmodulerna

Åsiktstavla

Lilla Ljudlabbet
Garderob Stora Ljudlabbet

Medborgarvägg
Personallabb Betong & Graffiti

Porten

Med inspiration av spelmekaniken − olika världar och rum som spel

tillåter att verka utan logiskt samband − har Balagan skapats.
Balagan består av olika typer av rumsligheter för olika upplevelser...
PORTEN & TORGET: MEDBORGARVÄGG

På motsvarande sida är hela väggen

fylld med trälister som har plats för
forskarnas mest viktiga media, bok,
cd eller kanske en tavelram med en
bild på deras forskarämne! Här finns
plats för det mesta!
LANDSKAPET: ÅSIKTSTAVLAN

Till vänster om torget finns ett av det sto-

ra labben, nämligen Ordlabbet. En del
av väggen in till Ordlabbet är roterbar
med en vertikal axel i centrum. Detta
möjliggör en flexibel rumsuppdelning
att öppna upp rummet helt och hållet.
Så, när det inte är specialla aktiviter i
labbet välkomnas alla.

Själva väggen har två sidor, den ena är

mjuk filt och där kan man nåla fast sina
berättelser, anteckningar eller bara ett
fint ord!
Andra sidan har en klassisk whitebordyta
där allas åsikter får plats genom att
skriva med en vanlig wb penna, använda
magnetiska post-its i lackad plåt med wb
penna. Eller hitta på vacker poesi med
magnetiska ord och bokstäver...
På webben finns också poexi som mot-
svarar detta, som klassisk kylskåpspoesi
LANDSKAPET: RUNDA RUMMEN

De här är väldigt flexibla semi-rum

som skapas genom ett skensystem
i taket. Skenor i cirkelmönster med
en slags väggar som flyttas runt som
man själv önskar. Kombinationerna
är oändliga... På golvet nedanför lig-
ger mjuka mattor och kuddar för att
göra det ytterligare lite mysigare.

Väggarna som man skapar rummen

av är som drapperi, fast textila pelare
i olika dimensioner (rörisolering, fin-
skum) De hänger helt från golv till tak
och sitter ihop ca 10 st på rad.
Reglerbara RGB-spotlights skapar
färgglada miljöer genom att ett
släpljus i olika kulör projeceras på
textilstaplarna.
ORDLABB

Ordlabbet tar plats i ett befint-

ligt rum som görs om med den
roterande åsiktsväggen. Här
inne handlar allt om ord, bok-
stäver och att skriva... Mjuka
mattor på golvet och inspira-
rande mosaikliknande väggar.
En lång och låg bokhylla med
en massa olika typer av böck-
er, men mest skönlitteratur.
I rummet finns inga vanliga
möbler utan det finns små
låga enkla bord, låga sköna
puffar och en massa mobila
väggar... De här väggarna kan
skapa de rum som för tillfället
behövs. De består av ca 3 - 6
sidor med material som bl a
transparent akrylglas, white-
board tavla, filt och trä... för
att fylla olika behov och skapa
olika genomsiktlighet...

I taket sitter även här ett skensys-

tem fast det liknar mer ett nät...
här hänger allt man behöver för
att skriva... Lättillgängligt i krulliga
telefonsladdar hänger pennor av
olika typ, sudd, pennvässare osv
LILLA LJUDLABBET

Här inne finns en massa modulära bord och stolar, möjlighet att mixa ljud och
massa annat... Själva innehållet kommer utvecklas tillsammans med en ljudex-
pert, så småning om...
Utanför står låga hyllor som rymmer alla tidningar och magasin som finns. Det
finns även plats för gamla nummer bakom de senaste. Alla glas har en film
som föreställer ljudvågor i olika färger, så man ser glaset! Om man verkligen
skulle behöva kan man komma ut på andra ställen än genom ”ljudfånget”. Den
mjuka mattan som täcker hela golvet har ett mönster av pixlar i olika färger.

Det här är det stora ljudlabbet

som är totalt ljusisolerat mot
både Ljusets Kalender och in
mot landskapet. Ska man gå
in så går man genom en slags
ljudsluss i glas!
STORA LJUDLABB & BETONG

Här är det lilla ljudlabbet som

inte är ljusisolerat utan bara fyllt
med mjuka saker... mjuka matta
på golvet, fluffiga moln i taket
som absorberar ljud... Genom
molnen, från taket hänger ka-
blar där man kan koppla in en
mp3-spelare i ena änden och
i andra hänger hörlurar. Man
kan sitta i det sköna bergen
som redan finns på bibblan...
På väggen sitter en jättestor
fototapet föreställande toppen
med ett berg, så hela rummet
ger upplevelsen av att man
svävar högt upp i ovan!
I öppningen mot landskapet
finns absorerande drapperier
av textila ribbor på rad.

Mellan ljudlabben är det en lite mer ruff

miljö med betongkänsla. Här finns en serie
skärmar där du kan ladda upp din egen
graffiti, eller visa film, om man använder alla
skärmar samtidigt blir det jätte stor bild!
PARKOUR-MODULERNA

Ute i landskapet finns ett modulsystem som kan mixas och kombine-
ras nästan hur som helst. Det består både av låga bänkar, mellan-
höga arbetsbord och höga ståbord. Vissa har plats för böcker på ena
sidan och plats för benen att sitta på andra... Vissa kan man ligga på,
för det har en mjuk ytan, vissa är hårda och dom kan man skriva på...
Men alla tillsammans bildar en parkourbana som alla kan vara med
att leka på!
 BILDLABB

Här är bildlabbet. Det är ett komplext litet rum som har en massa olika
funktioner. Du kan bl a lära dej bildredigering på olika sätt... och med
olika verktyg, lära dej att fota på olika sätt, både i studio och ute och
framkalla bilder på gammalt vis i mörkrum...

Allt detta är kopplat till att du ska skapa bilder, dina egna bidrag till
Mixtory som är ett berättarverktyg på webben.

Rummets vägg är uppdelad i tre sektioner, alla delar rymmer antingen

hyllor för böcker, skåp för förvaring eller tittskåp och ljuslådor för utställ-
ning. Sektionen i mitten som även omsluter den hemliga dörren är helt
mobil och kan rullas ut i rummet, eller till sidan om man vill ha ett mera
öppet rum.
 BILDLABB

På ena sidan inne i rummet finns ett specieltt spel, där man kan skapa
animationer. Med inspiration från pedagogiken Reggio Emilia och de små
barnens ljuslek är detta ett spel eller ett verktyg för att skapa berättelser, där
de större barnen själv har kontrollen.

Du väljer bland ca 10 existerande bakgrundsprojektion och olika smågub-

bar och annan rekvisita som på den lilla scenen, precis framför projektorn,
som gör enorma skuggor. Sen är du själv och dina kompisar som är hu-
vudpersonerna i mitten! Där det finns olika modulen och större rekvisita. En
fastmonterad GoPro-kamera tar en bild var 30:e sekund och efter ett par
minuter har du skapat en film! Som sedan kan läggas upp på webben! Hela
väggen vid det här här rummet är uppbyggd av genomräckningsskåp i
olika storlekar så alla kan bidra med rekvisita, även i smyg...
PERSONALLABB
Sen finns det såklart även ett Per-
sonallabb. Där finns inte så stor
plats utan istället har alla som
jobbar på den här avdelningen en
flygande plast beroende på vilket
labb just den personalen tillhör,
dvs ord, bild eller ljud, eller den
fjärde som är torget och landska-
pet av alla media.
Rummet är glasat med en skjutdörr åt båda hållen, frostat
glas mot Ljusets Kalender och transparenglas mot landska-
pet, fast på glaset sitter rasterfilm med ett tryckt mönster,
precis som på bussrutan, dvs du kan se ut, men inte inte!
I anslutning till labbet finns en informationsdisk som är ett
tillsynes ihop-plock av olika kuber i olika stora högar. Där
kan man både stå och sitta när man pratar med barnen. Och
hela infodisken övergår till en parkour bana runt hörnet. Där
går den ihop med garderoberna.
SCEN/KOKONG-KOJOR

KOKONG/SCEN
 SCEN/KOKONG
& MITTEMELLAN

Kokong
Mittemellan

Scen

Scenrum, kokongrum och det där emellan har vi försökt att skapa med
detta kluster av kojor. Alla andra “lager“ finns också representerade i de
här kojorna, ljudabsorbering, medierna, rumsliga nivåer, rörelse och still-
het och mixen av allt inspirerat från alla möjliga kulturer och formspråk.
UPPLEVDA RUM

Genom att använda minnen och etablerade upplevelser beskriver dessa

bilder hur vi vill att de olika kojorna ska kunna upplevas.
MATERIAL

Med mixen av hårt trä och mjuk textil är kojorna taktila och har en
massa olika mönster, färg och form som får alla att känna tillhöriget och
förhoppningsvis också får inspiration till berättelser och fantasins värld...
 3200

2300
3200
1850
2300
1500

2100
PLANVY

SEKTIONER
3300
2300
2200
700

750
3200
900
1200 2300
SCEN
KOKONG
WEBBEN
/ Bron till bibblan
Varför kommer inte fler 9-12 åringar till bibblan,

... och hur får vi dem att komma?

Ett par av de mest grundläggande frågorna vi ställt oss under

våren har varit varför inte fler 9-12 åringar kommer till biblio-
teket redan nu, och hur vi kan få dem intresserade att komma.
Som svar på den andra frågan föreslår vi fyra olika ”broar” in
till biblioteket:

Webbplattform
Webben är vår första ”bro” in till biblioteket. Vi tror att webben är
rätt plats att möta barnen, för det är där de är hemma. Även om
många barn har svårt att ta sig till Stadsbiblioteket kan de delta i
aktiviteter och gemenskap online.

Nära samarbete med skolor och fritids

Att närma sig skolan tror vi är ett annat viktigt steg.
Genom att använda berättarexperimentariet som
plattform kan biblioteket tillsammans med skolan
jobba för att Malmös barn får en bättre språklighet.

Engagera hela familjerna

Eftersom 9-12 åringars liv hänger så tätt ihop med resterande fa-
miljens liv, så känns det fel att inte också planera också för dem.
Föräldrarna ska inte bara behöva vara chafförer till sina barn.
Aktiviteterna på avdelningen kan utformas så att föräldrar och
syskon kan delta.

‘Utflyttade aktiviteter’
Kan bibliotikarierna lömna biblioteket och flytta ut aktiviteter i
stadsrummet, och inte bara i stadskärnan utan kanske i periferin?
VARFÖR WEBB?

Tillgänglighet
•• “Plantera” anledningar att komma till bibblan
•• Plattform & kommunikationsverktyg för aktiviteter

Spel
•• Gör onlinespelande meningsfullt OCH roligt

Möten
•• Integration: vänskap över stadsdelsgränser

Bättre språklighet
•• Kunna skapa berättelser närsomhelst, varsomhelst
BALAGAN på webben
På webben vill vi sätta upp ett slags spelcommunity i form av ett
berättarexperimentarium. Vi tror att detta är rätt sätt att inspirera
barnen till berättande. Barnen spenderar flera timmar per dag på
nätet, och på att spela. De har svårt att ta sig till Stadsbiblioteket,
men steget till en webbsida är desto kortare. Ett webbcommunity
möjliggör möten mellan barn i olika stadsdelar. Och webben är
också ett bra medium för att experimentera med nya sätt att be-
rätta och inspirera till berättande. När webben kopplas till verkliga
aktiviteter i biblioteksrummet, så ger den också anledningar till
barnen att besöka biblioteket.

Första sidan
När du först kommer till webbplatsen möts du av en indexsida
kanske främst avsedd för förstagångsbesökaren. Den hälsar dig
välkommen och berättar vad den är för något:

“Välkommen till Berättarexperimentariet! Här får du experimentera

med roliga sätt att berätta, medan du samlar poäng och stiger i
graderna, i jakt på en ministerpost. Poäng samar du genom att
göra berättelser, chatta med kompisar, forska i ditt favoritämne,
komma till biblioteket och göra utmaningar... och mycket, mycket
mer. Det är helt gratis, så kom in och prova på!“

Berättarlabben
Berättarlabben på webben är tänkta att vara utbytbara, men i en
första version planeras fem olika labb: Mixtory, Wixi, Juxtaposia,
Poexi och Utmaningar.
MIXTORY
Mixtory
Detta är ett bildinspirerat berättarlabb med collage & remixtema.
Mixtory handlar om att inspirera till berättande genom bildspråk,
vilket kan vara bra när man inte har full tillgång till skrivna språket.
Det finns möjlighet att ladda upp egna bilder, om man kommer till
biblioteket. Men begränsningen på bilder gör spelmekaniken in-
tressantare. Det blir en utmaning att sammanställa en berättelse
– och berättelsen blir inte det man kanske tänkt, utan överraskar
skaparen själv.

Mixtory-editorn
Mixtory-bildcollage består av fyra lager. Man kan drag-and droppa
bakgrunder, urklipp, karaktärer och scenografi på sidan man
jobbar med. (Dessa borde kanske egentligen ligga i tabbar, men
ligger för översiktens skull under sidan på min ritning...) Sedan kan
man skriva på sin bild-inspirerade berättelse i textfältet bredvid. En
del funktionalitet är gömt i högerklick – som att kunna ändra storlek,
och lägga på ett färgfilter.

Vad händer när man skapat sin berättelse?
Många 9-12 åringar kan vara känsliga för att visa saker de gjort.
Därför publiceras inte berättelserna direkt. Berättelserna man
skapat hamnar i ens personliga spelgalleri. Man kan när som helst
gå in och fortsätta bygga på eller ändra sin berättelse. Barnen
väljer själva om, eller när de vill visa upp sina verk. (Man får poäng
för berättelser, inte för publicering.)

Väljer man att publicera så kommer berättelserna att skickas till

bibliotekariernas admin-del, för godkännande. Bibliotekarierna
läser och publicerar. Berättelserna hamnar sedan i det publika
spelgalleriet i Mixtory.
MIXTORY
/ Exempel på hur collage skulle kunna se ut
ANVÄNDARTEST
/ Workshop 4: Test av berättelseskapande och sajt

Under slutfasen av projektet har vi

genomfört användartester med våra
tre barngrupper. En del bestod av att
testa gränssnittet – hur väl barnen förstod
och kunde ta till sig webb-sidan, och dels att testa berättandet, som
aktivitet, i sig. Det gjordes genom att visa skisser, utan att förklara
dem. Barnen fick istället berätta vad de såg. De förstod att det var
en webbsida och ett community, men det tog lite tid för dem att se
exakt vad man skulle göra där. Efter det så testades bild-inspirerat
berättande, genom att testa Mixtory. Barnen fick välja ut ett av de
cirka tjugo collage som förberetts, och skriva en saga om det. De
fick 20 minuter på sig. Tanken var att få en känsla för hur mycket
bilderna kunde trigga berättandet, och hur intresset för berättande
i sig var. Efteråt sa många barn att det var det roligaste de gjort på
bibioteket under våren – roligare än att bygga modeller, fota, göra
collage, eller gå på promenader.
 WIXI

Wixi är en plats där

man får berätta
om det man tycker
allra mest om!

Wixi tar vara på att många 9-12 åringar har specialintressen, och
låter dem blomma ut. Namnet är taget från “wiki”, och Wixi har som
mål att bli ett slags mini-wikipedia – fast ur barnens perspektiv. Wixi
handlar också mycket om gemenskap. Barnen måste samarbeta i
forskarteam för att bygga upp sina wikipedia-sidor.

Hur fungerar det?

Basen för Wixi är dess forskarlabb. Som ny medlem kan man kika
runt på de aktiva forskarlabben, och gå med i det labb man tycker
verkar roligast. I labbet finns en mall att fylla i, med fält där man kan
infoga texter, bilder, och video. Varje gång man lägger till något får
man poäng. I mallen kan man också skriva frågor, och göra quizzar.
Besökare kan svara på frågorna och tjäna poäng.

Att skapa ett labb

När man levlat upp till “berättarforskare” får man befogenhet att
starta ett eget labb. Det finns en lista med kategorier och möjliga
ämnen (detta för att det behöver finnas olika mallar för olika ämnen).
Vissa ämnen är rena påhitt – påhittade ord som “frökliteterna” eller
“brandsprängare”, eller roliga ämnen som “obesvarade frågor”,
“dåliga skämt” eller “blind rättvisa”, medan andra är mer faktain-
riktade som “Justin Bieber”, “Kadaffi”, eller “Grekland”. Tanken är
inte att allt i Wixi ska vara sant, tanken är att det ska föda tankar om
sanning – och om källkritik.
WIXI
Balagan-labbet
Ett av labben är lite speciellt, och lite större än de andra. I det labbet
är Balagan ett påhittat land. Om man går med i Balagan-labbet kan
man hjälpa till att utveckla det. Mallen för Balagan-labbet är mer
tilltagen än övriga mallar. I denna mallen finns alla möjliga slags
fält. Man kan göra flaggor, skriva nationalsånger, rita kartor, berät-
ta om folket, språket... och mycket mycket mer. Ibland har Balagan
val, och då får man komma och bestämma om vilken som ska vara
den officiella flaggan.

Balagan-labbet är som ett slags kollaborativt berättande-labb. Men

det är också en plattform för den dag det finns en massa Balagan-
medborgare, forskare, och ministrar...

Ministerium
Målet med spelandet på webbcommunitiet är att bli minister i sitt
specialämne. Det ska finnas många steg på vägen dit och ta lång
tid, men förr eller senare så är tanken att ett gäng ministrar kommer
skåda världen. Det är de barn som lagt ner mest tid och energi
på webbcommunitiet. Hur går det till då? Jo, den forskare i teamet
som först levlar till minister, blir minister i det ämnet. De andra i
forskarteamet blir “rådgivare” till ministern, och måste hitta andra
ämne som de kan bli ministrar i. Den som blir minister vinner infly-
tande, genom att han eller hon blir inbjuden till speciella aktiviteter
på biblioteket. Det kan handla om att planera aktiviteter, att delta i
tester, etc..

Samarbeten
Wixi tror vi är ett berättarlabb som man gärna kan samarbeta med
skolan kring. Klasser kan delas in i forskarlag. Lärare kan bli mode-
ratorer. Till exempel. Men detta är en utveckling som ligger i fram-
tiden.
poexi
Snabb kylskåpspoesi
Poexi är ett labb man kan gå in i när man har en minut över. Ett
snabbt sätt att ha roligt. Det fungerar ungefär som kylskåpspoesi,
fast med bilder blandat med orden. Man drag-and droppar bilder
och ord i en komposition, och sparar när man känner sig färdig.
Kompositionen sparas som en bild i ens personliga galleri. Man kan
välja att publicera bilden, och man kan också välja att skicka den till
en kompis profil, som ett personligt meddelande.
juxtaposia
Egna stop-motion filmer
För att göra en juxtaposia-film behöver man gå till biblioteket. Där
har vi ritat in ett juxtaposia-labb. Labbet är fullt av rekvisita, och
det finns en kamera som man kan göra stop-motionfilmer med.
Filmerna laddas upp på webben och läggs i ens galleri. Där kan
man välja att publicera dem, men man kan också leka vidare med
dem. (Exakt hur Juxtaposias webbdel utformas är ännu inte bestämt
dock.)

utmaningar!
Utmaningar!
Detta är egentligen inte så mycket labb, som det är ett forum för
biblioteket att nå ut med aktiviteter och utmaningar. Utmaningarna
kan handla om saker barnen ska hitta i böcker (så att de måste läsa
böckerna), saker de ska hitta på biblioteket eller i Malmö, inled-
ningar på berättelser som barnen måste avsluta, uppgifter barnen
måste göra och skicka fotobevis på... listan kan göras lång.

Hur utformas utmaningar?

När bibliotekarierna utformar en utmaning så bestämmer de också
hur många poäng den ska ge. Är det en stor utmaning kan den
också de deltagarna en trofé (finns ett trofégalleri där ansvarig
väljer ut symbol och lägger till en titel för att skapa trofé). Att ut-
forma en utmaning innebär egentligen inget mer komplicerat än att
skriva en kort uppdragstext, eller göra en quizz, och lägga till rätt
slags svarsalternativ (flervalsknappar, textfält, etc).

Hur bedöms utmaningar?

Deltagarna tjänar poäng på utmaningarna genom att svara på
frågor, eller genom att skicka in fotobevis på utfört uppdrag. Foto-
bevis skickas via telefon (alla i målgruppen vi pratat med har haft
egen telefon). Bibliotekarierna behöver inte godkänna svaren för
att barnen ska få poäng (eftersom de inte publiceras på nätet i vilket
fall). Verifiering sker automatiskt, när det finns ett rätt svar på en
fråga till exempel.

Och sen då?...

Det är upp till ansvarig bibliotekarie, och beroende på utmaningen,
hur man vill gå vidare resultatet. Kanske inte alls, kanske en utställ-
ning på bibblan, kanske en aktivitet?
community
Webbkonceptet är utformat som ett community, för att barnen ska
kunna mötas, skaffa vänner över stadsdelsgränser, och dela sina
berättelser.

På profilsidan (se nästa sida) – medlemmarnas “hem” - finns en

“kompisfeed” (logg), en dagbok, poängtavla, och olika gallerier för
att spara berättelser och utmärkelser. Har man dessutom hunnit
starta eller gått med i forskarteam i Wixi så finns det länkar till de
labb man är medlem i. Och har man lyckats bli minister finns en
länk till ministeriet.

Dessa olika platser

fungerar som scener
och mötesplatser. Men
Balagan är inte bara
skapat för barn som
inte har problem att
visa upp sig. Man kan
likaväl skapa berättel-
ser, och spela, utan att
visa upp sig.

När man skapat berät-

telser, kan man spara
dem i sitt personliga
galleri så länge man
vill. Man får poäng för
att berätta, inte för att
publicera...
spelmekanik
Poäng för deltagande
Spelmekaniken i Balagan baseras på deltagande, inte på presta-
tion. Man får olika höga poäng för sina insatser beroende på hur
tidskrävande de är. En kommentar till en kompis får man poäng för,
men ganska få. Gör man däremot en stop-motionfilm på biblioteket
tjänar man höga poäng.

Mål med poängen

Poängen man får gör att man levlar och får nya titlar. När man blir
medlem kallas man “medborgare”. Man är då medborgare i Bala-
gan (Det påhittade land som barnen själva utvecklar i Wixi, i Bala-
gan-labbet). Man levlar sedan upp genom olika steg med mål att bli
minister i sitt specialämne.
REFLEKTION
/ I backspegeln...

Ett av våra mål med det här projektet är att visa hur man involverar
barn i designprocessen, och hur mycket bättre det blir när man
gör det!

Många institutioner eller organisationer som vill skapa verksam-

heter, varor eller tjänster riktade till barn, nämner gärna vackra
ord som “brukarinvolvering”, och “användarorientering”, men när
det kommer till kritan är det få som går till handling. Att bjuda in
barn i skaparprocessen, lyssna på dem, och låta deras behov och
önskemål vara fundamentala för slutresultatet - kräver dels en del
mod, dels förståelse för hur man kan utforma involveringen, hur
man bör ställa frågor, hur man kan utforma aktiviteter, och hur
man kan “översätta” och analysera det barnen säger.

Under projektet har vi jobbat tätt ihop med 55 barn från olika delar
av Malmö, som alla kommit till biblioteket tre dagar var för att
workshoppa. Genom att följa barnen nära har vi lagt märke till
viktiga behov och önskemål som vi inte skulle upptäckt annars,
eller vågat känna oss så säkra på. Istället för att “bara” göra en
snygg avdelning, kan vi nu bättre skapa en meningsfull plats som
tillfredställer barnens behov av - exempelvis - bättre språklighet,
tillhörighet och identitet, små omslutande rum, “lek som inte kallas
lek”, möten, spel och mys.
SAMARBETEN
Det här projektet bygger på många olika typer av samarbeten. Så
här i slutet av projektet kan vi säga att alla samarbeten har varit
ovärdeliga genom att det tillfört projektet så mycket och fantastisk
kul för att alltid ha något att bolla med eller mot.

Interaktionsdesign vs arkitektur - jobba tillsammans i par

En viktig aspekt av projektet, som också tagit stor plats i arbetet
är det faktum att vi har varit två, ett par, som utgjort »The Darling
Tweens«. Sara Stiber som är interaktionsdesigner i grunden och
har sin största kunskapsbank i den digitala och tektiska välden.
Och så Eva-Johanna, som är någon slags inredningsarkitekt i
grunden. Våra proceser ser i vissa fall olika ut, vi har olika fack-
språk och benämingar. Men vi har många intressen vi delar och
vi har samma grundvärdering om design, som vårt intresse av att
hitta det ibland väl gömda barnperspektivet, att jobba med upp-
levelser i det vanliga livet... att beröra människor och göra design
som faktiskt fyller ett behov. Att arbeta på konceptnivå för att kunna
komma fram till kärnan hur ett rum eller en webb dvs en upplevel-
se utformas har varit vår gemensamma metod där vi också väglett
och stärkt varandras arbete.

Bibliotek som instutition - projektet »Tweens«

Vi har fått lära oss att samarbete med en kommunal verksam-
het ger möjligheter att jobba med design som faktiskt påverkar
en stad och i det här fallet barnens vardag. Även om projektet
kommer från biblioteket har vår metod och process formulerat det
stora projektet.
... OCH FRÅMÅT

Vinst i form av:

•• Besöksstatistik (i rum och på webb)
•• Hjälp till barns språkutveckling
•• Rejäl skjuts in i extern digital kommunikation!
•• Nationella föregångare in i framtiden
•• Plattform för ökat samarbete med skolor
... OCH FRÅMÅT
Vi tror på det här konceptet. Om Stadsbiblioteket är villiga
att satsa på det återstår ännu att se. Projektet har presente-
rats för biblioteket den 31 Maj och blivit väl mottaget, men
än har inga beslut om framtiden fattats.

Vår vision är att konceptet skulle kunna leda till: Besöks-

statistik (både i rum och på webb), hjälp till barns språkut-
veckling, rejäl skjuts in i extern digital kommunikation!, nationella
föregångare in i framtiden, samt plattform för ökat samarbete med
skolor.

kommentarer på projektet
- olika vägar framåt
- övriga ref...?
TACK SÅ MYCKET!

Klass 5 och 6 på
Möllevångsskolan, klass
4, 5 och 6 på Mellanhedens skola,
Anna Falk, Tobias Johansson, Andreas
Ingerfjord, Sofia Moberg, Linda Johansson,
Elsebeth Tank, alla inspirerande biblioteka-
rier på Stadsbiblioteket, Krister Svensson, Eva
Klammeus, Shirin Alemi, Peter Johansson, Helena
Hansson, Johnny Friberg, Little Red Stuga, Malin
Broberg, Bodil Olsson, Gert Elfström, Lena Holm
Elfström, Arne Svensson, Johan Holm, David
Cuartielles, Ana Betancour, Kasthall,
Ogeborg, Stock Xchange (sxc.hu),
Wikimedia Commons mfl...