Rättsfallsseminarium

Idrottsjuridik

Jonathan Cohen- 19960808-6915

Idrottsjuridik, Rättsfallsseminarium Vårtermin 2020

Kurskod: IV543G

1
Contents
inledning...........................................................................................................................................3
Metod................................................................................................................................................4
Utredning..........................................................................................................................................4
Slutsats..............................................................................................................................................6
Referenser.....................................................................................................................................8

2
inledning

Idrotten särart och tävlingsmoment har lett till att anställningsformen inom idrotten igenom
kollektivavtal leder till att idrottsutövaren (och andra anställda inom idrotten) kan inte få en
tillsvidareanställning.
Att inte kunna få tillsvidareanställning under sin karriär leder till en viss osäkerhet som
arbetstagare, ett stort problem med det idag kan vi se med graviditet och föräldraledighet.

Som visstidsanställd har man rätt till att vara föräldraledig, men i idrottsvärlden kan det se ut
annorlunda, osäkerheten om anställningen är stor och den höga pressen att prestera på en hög
nivå samt tävlingsmomentets betydelse inom idrotten är så pass stor att en veckas skada/sjukdom
kan vara avgörande för ett lag och även för individen.

Svenskarbetsrätt och de olika kollektivavtal skyddar idrottarnas rättigheter vad

skador/sjukdomar/semester/föräldraledighet men rädslan att man alltid kan bli av med jobbet på
olika sätt (försäljning, utlåning) leder till att idrottare ofta tål smärta, stress och andra faktorer
som kan faktiskt påverka deras möjlighet att göra deras jobb på bästa sätt för att man är rädd att
bli av med jobbet.1

Samma gäller föräldraledighet, fast lagen i stort sett skyddar idrottaren från att bli avsked finns
rädslan att bli bytt med någon annan eller att inte kunna komma tillbaka till den fysiska formen
man har varit i innan graviditeten eller föräldraledigheten, fast skyddet man har i praktiken ser
det ut annorlunda och idrottarna behöver i stort sett välja mellan sitt familjeliv (och rättigheter)
och mellan sin karriär.

Syftet med arbetet är att se om arbetsgivarna, kollektivavtalen och lagen är rättvisa mot idrottarna
och att de är skyddade från att bli av med jobbet, men även hur det ser ut i praktiken och om den
lösningen man har till problemet kan förbättras på något sätt.

Att ha en karriär som elitidrottare är inte något man kan bestämma sig plötsligt att ha utan det
krävs många år av träning och stor insatts från individen och ofta hans familj, det insatsen börjar
ofta i väldigt ung ålder då tanken om arbetsrätt, semesterdagar eller föräldraledighet är inte ens i
individens tankar.
Att säga att idrotten är unik på sitt sätt och idrottens särart kräver att de individerna gör de olika
uppoffringar av deras rättigheter som arbetstagare är orättvist och görs p.ga. ekonomiska skäll
och för publikens nöja men det är viktigt att inte glömma att för idrottare är det först och främst
ett jobb och idrottaren måste vardera den högre än hans eget/familjeliv.

1
Unionen kollektivavtal 3235

3
Metod

Jag har använt mig av rättsdogmatisk metod under arbetet då genom sökandet av olika källor som
lagstiftning, och doktrin för att få fram den informationen vi har om situationen mellan
elitidrottare som arbetstagare mot deras arbetsgivare och genom detta hitta vart problemet ligger.

De olika källor ger oss bra förståelse av nuläget, något som kan användas som en bra
utgångspunkt för att hitta lösningar till problemet vi har identifierat.

Utredning

När det kommer till elitidrottarens rättigheter som arbetstagare ser anställningsformen annorlunda
ofta än resten av arbetsmarknaden.

Den rättsliga utgångspunkten är att idrottare ska anses som arbetstagare, Johan Lindholm skriver
i sin bok ”idrottsjuridik” ”såväl svenska som utländska domstolar har slagit fast att idrottsutövare
och andra som arbetar professionellt eller semiprofessionellt med idrott kan utgöra arbetstagare i
rättslig bemärkelse och ska därvid, som utgångspunkt, åtnjuta samma rättigheter som arbetstagare
inom andra sektorer”.2
Arbetstagare begreppet definieras inte i lagstiftningen utan bedöms med hjälp av rättspraxis lagar
och juridisk litteratur.
Skillnaden mellan amatörer och professionella idrottare kommer först och främst när det gäller
ekonomisk ersättning för den uppdrag man gör åt en annan.

Fast elitidrottare anses som arbetstagare också utifrån de kollektivavtal de har vilken bevisar
också på en anställningsförhållande ändars en del av de semidispositiva reglerna i LAS för att
behålla idrottens unika särart.

Fast enligt LAS §5 avtal om tidsbegränsad anställning får träffas kan man se i nästa paragraf vad
som gäller för allmän visstidsanställning.

Enligt LAS §5a ”En allmän visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när en
arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än
två år

1. under en femårsperiod, eller

2
Lindholm (2014), s.143

4
 2. under en period då arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren i
form av allmän visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna följt
på varandra.”3

för idrottsutövare finns inte möjligheten att gå till över till tillsvidareanställning och därför
skyddet om än fast jobb och fast inkomst mycket svagare för de i praktik.

Fast det finns tvingande regler som skyddar idrottsutövarens arbetsrätt som t.ex. rätt till minst 11
timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod oavsett kollektivavtal eller inte
förväntas det av spelarna att ifall det inte följs att de inte går emot, rädslan att gå emot
arbetsgivaren är stor och idrottaren oftast väljer att inte gå in i konflikter med arbetsgivaren.4
Som eget exempel, från min tid som spelare i israel har klubben inte betalat löner i sex månader,
spelarna var rädda att stämma klubben för att inte anses som ”troublemakers” i framtiden när de
skulle söka en ny klubb.

Som Lindholm beskriver det ”idrottsutövare som arbetstagare har vissa icke-dispositiva
rättigheter som de i praktiken sannolikt inte förväntas åberopa fullt ut”.5

Enligt föräldraledighetslagen §1 har alla arbetstagare rätt till föräldraledighet oavsett

anställningsformen, och enligt §16 får arbetsgivare häller inte missgynna en arbetssökande eller
arbetstagare av skäl som har i samband med föräldraledighet.6

Men fast lagen ger idrottare rätt till föräldraledighet i praktiken kan det se ut annorlunda, år 2013
blev 7 spelare i Larvik handbollsklubb gravida under samma period, tränarens aktion var att i
framtiden tänka bättre på åldersbalansen och ha flera unga spelare i truppen istället. ”Vi kan inte
ha 12 spelare i laget som vi funderar på är gravida”.7

Ett exempel till är Jan Pytlick, tränare för Odense damhandbollslag och tidigare förbundskapten
för Danmark.
Jan Pytlick har blivit kritiserad efter att median har fått information att han sa till spelarna efter
att 3 av de blivit gravida att det inte är ”uppskattat och accepterat att man som kvinnlig anställd i
Odense blir gravid under kontraktstiden med klubben”.
Jan Pytlick sagt att det inte är så han menat men att det krävs en debatt om frågan, och att 3
spelare har blivit gravida 3 månader efter de har skrivit 3 års kontrakt anser han vara ett problem,
och att klubbens mål och förpliktar mot sponsorer ska mötas, något som riskeras när flera spelare
inte kan spela under en lång period.8

3
SFS (1982:20)
4
Lindholm (2014), s. 154
5
Lindholm (2014), s. 154
6
SFS (1995:584)
7
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/QlwqvQ/sju-spelare-i-topplaget-gravida
8
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/koX49/ex-forbundskaptenen-bad-spelarna-att-inte-bli-gravida

5
Enligt §11 2st. LAS om en arbetstagare som är föräldraledig blivit uppsagd under ledigheten ska
uppsägningstiden börja löpa när arbetstagaren helt eller delvis återupptar jobbet9, detta betyder att
för en visstidsanställd skyddet är mycket svagare eftersom uppsägningstiden är kortare ofta, eller
att anställningen kan utlöpa under den tiden och anställningen blir inte förnyad.

Slutsats

Den svenska arbetsrätten idag skyddar kvinnor mot diskriminering på arbetsplatsen och lagar vad
gäller graviditet och föräldraledighet skyddar kvinnor och mäns rätt till föräldraledighet redan
från första dagen på jobbet, samt att det finns förbud mot missgynnande behandling p.ga.
graviditet.

När det gäller föräldraledighet perioden så kan arbetsgivaren anställa ett vikariat och i vissa fall
omplacera arbetstagaren.
Med det i åtanke måste vi lägga märke till idrottens särart och de olika kollektivavtal som skapar
en situation där alla anställda som har att göra med det idrottsliga inom klubben (spelare, tränare,
sjukgymnaster, analytiker etc.) är visstidsanställda och till skillnad från en allmän
visstidsanställning som kan leda till en fastanställning i vissa fall vilket sätter idrottaren i en unik
situation.

Den tidsbegränsade anställningen skapar osäkerhet hos idrottare om deras anställning i framtiden
och atletens vill sköta sig på ett sätt att klubben respekterar hens arbete och om allt går väl även
skriva ett nytt kontrakt.
Som vi har sätt innan så klubbar idag förväntar idrottare att följa vissa beteende och regler som är
enligt LAS icke-dispositiva regler som inte kan bortförhandlas i kollektivavtal.

Idrottarnas karriär kan vara i risk ifall de blir gravida eller föräldralediga eftersom de inte vet om
de kommer att få ett nytt kontrakt eller om en ny arbetsgivare kommer att anställa de, samt att det
graviditet/föräldraledighet kan påverka deras fysiska kapabilitet vilket är deras inkomstkälla i
stort sett.

Denna situation vi befinner oss i idag är komplicerad då lagen ger atleterna skydd och från andra
sidan kan vi se exempel på tränare som ber spelarna att inte bli gravida och är arg med
situationen att flera är gravida.

Som påpekats i inledningen av texten och som Jan Pytlick själv har sagt så måste vi ha en öppen
dialog om hur vi kan förbättra situationen, det är svårt att se hur inom elitidrotten föräldraledighet
kommer att vara accepterat i stort sett och att spelare ska våga/vilja söka och ta semester.

9
SFS (1982:20)

6
Lagen finns just för att människor ska kunna starta deras familjeliv utan att riskera arbetsliv och
arbetssäkerhet och idrottare ska ha samma möjligheter som andra i samhället och inte sämre bara
p.ga. karriären de har valt, vilket man måste också bestämma sig att gå i den inriktningen av
elitidrott i ung ålder innan man har funderat på familjeliv och arbetsrätt.

En lösning är kanske omöjlig och elitidrottare kommer fortsätta lida av situationen i framtiden
men det krävs en öppen dialog med spelarna och försöka att ta framsteg för at de ska inte känna
osäkerhet över jobbet eller inte känna sig bekväma att förverkliga deras rättigheter speciellt när
deras skyldigheter till klubben är ofta väldigt stora.

7
Referenser

Lindholm, Johan (2014), Idrottsjuridik. Norstedts juridik

SFS (1982:20)
SFS (1995:584)
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/QlwqvQ/sju-spelare-i-topplaget-gravida, Hämtad
2020/09/06
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/koX49/ex-forbundskaptenen-bad-spelarna-att-inte-bli-
gravida, Hämtad 2020/09/06