Uppgift 3: Maktstrukturer i sociala medier

Mikaela Gradin
Identitet och makt i sociala medier
HT22
1. Fuchs perspektiv kring kritisk teori är blandning av marxism, Frankfurt school och kritik
mot den politiska ekonomin. Fuchs (2014:10–11) anser att all dagens teknik bottnar i
kapitalism, kolonialism, krig, exploatering och orättvisor och att både datorn och internet
skapades för militären innan de blev kommersiella och därmed står företag, militärer och
staters intressen över vanliga människors kommunikativa intressen. Fuchs (2014:11) frågar
sig själv om det faktiskt är möjligt att alla kan dra nytta av sociala medier. Kritisk teori
kopplas särskilt till Karl Marx och marxism där makt och resurstillgångar är viktiga element.
Fuchs (2014:12) menar att Marx kan få oss att skapa en förståelse för situationen vi idag
befinner oss i, vilka problem samhället står inför och hur vi kan kämpa för en bättre framtid.
Ur ett Marxistiskt perspektiv undersöks exploatering och makt genom att studera den politiska
ekonomin och den politiska kommunikationen av sociala medier.
Kritisk teori handlar om makt, orättvisor, ideologier och politisk ekonomi. Kritisk teori
definieras i sex dimensioner (Fuchs, 2014:13). Fuchs (2014:18) kopplar Marx sex
dimensioner till Frankfurt school eftersom de har en tradition av kritiskt tänkande och där alla
sex dimensioner går att finna.
1. Kritisk teori är normativ och realistisk.

Det bör vara möjligt att på ett logiskt sätt förklara vad ett bra samhälle är, att alla
människor har vad de behöver för att kunna överleva och vi kan avgöra om ett samhälle
har lyckats eller misslyckas med att tillhandahålla detta (Fuchs, 2014:13).

2. Kritisk teori är kritik mot kontroll och exploatering.

Kritisk teori bör ifrågasätta de som rättfärdigar kontroll och exploatering. Med kontroll
menar Fuchs (2014:13–14) att en grupp drar nytta av, på bekostnad av andra, och att
denna grupp har våldskapital för att upprätthålla situationen för att de ska gynnas.
Exploatering, menar Fuchs, är en form av kontroll, där en grupp kan kontrollera fattiga
och har medel att tvinga andra människor att arbeta för att producera varor eller
egendomar som de i själva verket inte äger, men som de kan kontrollera. Kontroll och
exploatering leder till att det blir svårare att uppnå ett samhälle som erbjuder ett lika gott
liv för alla.

3. Kritisk teori använder dialektisk analys för att förstå omvärlden.

En dialektisk metod identifierar motsägelser. Samhället är dynamiskt och kapitalismen

garanterar den kontinuerliga kontroller och exploateringen. En sak kan bara existera om
motpolen existerar, exempelvis fattigdom kontra rikedom (Fuchs, 2014:15.
4. Kritisk teori är kopplat till den utmaning vi står inför för att uppnå ett rättvist
samhälle.

Kritisk teori kan hjälpa oss att förstå orsaker, förhållanden, potential och begräsningar för
kampen. Fuchs (2014:17) menar att kritisk teori inte endast är en politisk teori, utan även
en kritisk teori för att analysera samhällets kamp mot intressen som rättfärdigar kontroll
och exploatering.

5. Kritisk teori är kritik mot ideologier.

Fuchs (2014:17) hävdar att ideologier påstår att saker inte kan förändras, men att Marx
menade att allt i samhället är socialt, vilket också betyder att saker kan förändras med
hjälp av människor. Ideologisk kritik vill påminna oss om att allt som existerar i samhället
är skapat av människor i sociala förhållanden och sociala förhållanden faktiskt kan ändras.

6. Kritisk teori är kritik mot den politiska ekonomin

Kritisk politisk ekonomi handlar om hur resurser skapas, distribueras och konsumeras och
där maktstrukturer formar dessa resurser. Resurserna kan handla om fysiska varor men
också om information. Som exempel ges Facebook, där användarna laddar upp
information, men Facebook har rätten att sälja användares data (Fuchs, 2014:18).

2. Facebook är ett av de mest populära sociala medier. Facebooks inkomster grundar sig till
största del utav reklam, och skulle Facebook inte ha några annonskunder så hade Facebooks
inkomster varit väldigt låga (Fuchs, 2014:153–155). Facebook förde fram en ideologi i form
av en gilla-knapp. Tidigare var det möjligt att endast gilla något, inte ogilla. Fuchs (2014:160)
menar att Facebook arbetade efter att sprida en bekräftande atmosfär, i vilken användare
endast kunde hålla med, inte komma med motsättningar. Fuchs antar att det skulle kunna bli
skadligt för Facebooks egen vinning om användare började ”ogilla” företag som var viktiga
kunder för plattformen. Grundaren av Facebook påstår att världen blir bättre om vi delar mer
(Fuchs, 2014:171). Fuchs (2014:164) menar dock att Facebook är ett kapitalistiskt företag
med målsättning att uppnå ekonomisk vinst. För att nå ekonomisk vinning använder sig
Facebook av så kallad riktad personlig reklam. Sajter kan övervaka användares data för att se
vad användare gillar, och därmed skapa personlig riktad reklam för användaren. Facebook
använder sig av en massövervakning för att spara och sälja personliga data och användares
beteenden.
3. I Fuchs kritiska analys analyserar Fuchs kring Facebooks integritetspolicy fokuserat på
marknadsföring och den övervakning som sker. Fokuseringen på marknadsföringen sätts i en
kontext av kapitalism och i en politisk ekonomisk kontext. Facebooks integritetspolicy sätts
alltså i en kontext av strukturer av makt och kapitalistisk exploatering (Fuchs, 2014:164–165).
Till att börja med så bestämmer Facebook själva vad de vill göra med användares data. De
amerikanska datalagarna täcker i stort sett endast statliga databanker och inte kommersiell
övervakning. Fuchs (2014:165) menar att Facebooks villkor och integritetspolicy är typiska
för amerikanska liberala datalagar och baserade på det enskilda företagens självreglering.

I Facebooks integritetspolicy så undviker dem att tydligt skriva om att de säljer

användargenererade data, demografiska data och användarbeteende. I stället väljer Facebook
att skriva att de kan komma att dela data med ”tredje part” (Fuchs, 2014:166). Det finns inga
inställningar som gör det möjligt för användare att inaktivera så att marknadsförare får
tillgång till deras data. Facebook frågar heller inte användare om de finner riktad reklam
nödvändig eller inte. Vidare så påstår Facebook att de inte delar med sig av användares
information till marknadsförare så länge inte användare ger tillåtelse till detta, men riktad
reklam är alltid aktiverad. Fuchs (2014:166) menar att användare helt enkelt tvingas att gå
med på Facebooks integritetspolicy om de vill kunna använda plattformen, och därmed gå
med på att deras data säljs i marknadsföringssyften. Eftersom Facebook är så pass populärt så
accepterar de flesta användare detta, eftersom de inte vill missa den sociala möjligheten som
Facebook kan erbjuda.
Förutom att marknadsförare får tillgång till användares data genom Facebook så används
också cookies. Facebook erbjuder användare att inaktivera cookies, men det är en
komplicerad process och som ligger väl gömd för användaren och därför är det inte troligt att
användare dels hittar dessa inställningar, dels går in och avaktiverar alla eftersom det är hela
97 stycken (Fuchs, 2014:176). Vidare menar Fuchs (2014:167) att Facebook värderar vinst
framför användares integritet.
Den övervakning, aggregering, identifieringen, icke-transparensen och tilldelning av
privata data som sker på Facebook är en övervakning av konsumenter som bottnar i
ekonomiska syften (Fuchs, 2014:169–170). Fuchs (2014:171) menar att kapitalismen har
baserats på en uppdelning mellan den privata och offentliga sfären, och att Facebook är en
typisk form av kapitalismen i det sättet att relationen mellan offentligt och privat kollapsar
och exploateras av kapital.
 Grundaren till Facebook påstår att vinsten inte är det som motiverar, och att en bättre värld
uppnås genom att dela med sig, men detta anser Fuchs (2014:172) är motsägelsefullt eftersom
Facebooks integritetsstrategi döljer exploateringen av användare. Vidare menar Fuchs
(2014:172) att om grundaren faktiskt talade sanning och inte brydde sig om vinster så skulle
Facebook varit en icke-kommersiell plattform. Fuchs (2014:172) menar att problemet med
riktad marknadsföring är att det syftar till att kontrollera och manipulera, att användare inte
tillfrågas om de går med på användningen av marknadsföring på internet utan tvingas gå med
på villkoren om de vill använda plattformen, vilket i sin tur är odemokratiskt.

4. Jag var väldigt insatt i Facebooks hantering av data och integritet innan läsningen med
tanke på tidigare studier, även om det gav mig mer djup. Så Det jag reagerar på är att
grundaren själv påstår att han inte drivs av pengar, vilket är motsägelsefullt, precis som Fuchs
(2014:172) anser. Så sätt och vis har jag inga större problem jag övervakas eller att min data
säljs, även om det kanske inte är korrekt rent principiellt. Jag tror att väldigt många användare
inte är medveten om detta och jag tycker att alla användare ska ha rätt till att veta, och därför
bör det framgå tydligare vad ”tredje part” faktiskt är och vad informationen kommer användas
till. Jag vet inte om jag håller med Fuchs att det skulle vara odemokratiskt när Facebook
tvingar sina användare till att acceptera Facebooks villkor, allt kommer ju med vissa krav i
samhället. Det finns regler och lagar vi människor är tvingade att förhålla oss till, annars kan
vi hamna i fängelse. Blir vi medlem på ett gym så finns det regler på gymmet vi måste
förhålla oss till. Jag kan förstå Fuchs bekymmer gällande att kontrollen och exploateringen,
att vi användare inte tjänar något på det vi gör på Facebook, medan andra tjänar på det vi gör,
vilket är ett perspektiv jag inte tänkt på innan.

Referenser

Fuchs, Christian (2017). Social media. A critical introduction. SAGE Publication.