1

SBIseminarium
Eurokod318
Svetsfrband
BerntJohansson
2
Innehll
1 Inledning
2 Grundlggande dimensioneringsregler
3 Frband med skruvar, nitar och pinnar
4 Svetsfrband
5 Analys, klassificering och modellering
6 Knutpunkter med H-

eller I-profiler
7 Knutpunkter med rrprofiler
Eurokod 3, del 1-8. Dimensionering av
knutpunkter och frband
3
Partialkoefficienter

frfrband(Svenskt

NA)

M2

=1,2frskruvar,svetsarochhlkantbrott

M3

=1,2glidningibrottgrnstillstnd

M3,ser

=1,0glidningibruksgrnstillstnd

M4

=1,0hlkanttryck

frinjektionsskruvar(ejbroar)

M5

=1,0knutpunktermedrrprofiler

M6,ser

=1,0pinnaribruksgrnstillstnd

M7

=1,0frspnningskraft
2Grundlggandedimensioneringsregler
2Grundlggandedimensioneringsregler

(EN199318,2.5)
Antaganden fr dimensionering: Bland annat
att den antagna kraftfrdelningen i frbandet
br vara realistisk med hnsyn till delarnas
styvhet och att deformationsfrmgan inte
verskrids.
Frband utsatta fr vibrationer, sttar eller dr
lasten vxlar riktning utfrs som:
Friktionsfrband
Passfrband
Svetsfrband
4
5
Arbetskurvor fr klsvetsar
deformation
d benlngd=
2 a
Brottdeformationeriklsvetsar
6

ult

brottdeformation
d benlngd=
0 last // svetsen
90 last tvrs svetsen
2 a
7
Tillmpningsomrde
Allmnna krav
Svetsbara konstruktionsstl

enligt EN 1993-1-1,
(strckgrns mellan 235 och 460 MPa)
Fr material med hgre hllfasthet S500-

S700
gller EN 1993-1-12
Grundmaterial med godstjocklek minst 4 mm
Tillsatsmaterialet ska ha minst samma hllfasthets-

egenskaper

som grundmaterialet enligt EN 1993-1-8
men undermatchande elektroder tillts fr S500-S700.
Reglerna tcker klsvetsar, stumsvetsar och
pluggsvetsar (de sistnmnda br inte anvndas fr
broar).
EN 1993-1-8, 4.1 -

4.3
8
Stumsvetsar
EN 1993-1-8, 4.3.4
Genomsvetsad stumsvets
Svetsning med elektroder som ger svetsgods med
minst samma hllfasthet som grundmaterialet.
Svetsens brfrmga stts lika med brfrmgan
hos den svagaste av de hopfogade delarna.
Delvis genomsvetsad stumsvets
Dimensionera som klsvets.
ven om kraften r centrisk i plten blir svetsen
excentriskt belastad. Svetsens dimensione-

ringssnitt

pverkas av normalkraft + moment.
Om pltarna r styrda eller kraften frs in av en
styv konstruktion kan svetsen betraktas som
centriskt belastad.

=
=
2 2
a t
F M
F N
9
Klsvetsar
Reglerna fr klsvetsar

gller
om vinkeln mellan de delar som
svetsas ihop r mellan 60

och
120.
Om vinkeln r mindre n 60:
Dimensionera svetsen som
delvis genomsvetsad stum-

svets.
Om vinkeln

r strre n 120:
Provning eller fasa spetsiga
nden.
EN 1993-1-8, 4.3.2.1
10
Klsvetsar. a-mtt, effektiv
svetslngd
Definition av a-mttet: se figur 4.3 och
4.4 p

nsta bild.
a-mttet ska vara minst 3 mm
Effektiv svetslngd, l
eff

: Den lngd,
ver vilken svetsen har full dimension.
Om svetsfrfarandet skerstller fullt
mtt ven vid start-

och stoppunkten
r l
eff

lika med den verkliga lngden.
Annars: l
eff

= verklig lngd

2 gnger
a-mttet.
EN 1993-1-8,
4.5.2 och
4.5.1
11
Intermittenta klsvetsar
Mtt enligt figuren.
Anvnds inte i korrosiv
milj.
12
amttfrklsvets
13
Minsta effektiva svetslngd fr
kraftverfrande klsvets
Den effektiva svetslngden l
eff

ska vara minst 30 mm och
minst 6 gnger a-mttet
a-mtt < 5 mm: l
eff

minst 30 mm
a-mtt > 5 mm: l
eff

minst 6a
Dimensioneringssnittet bildas
av a-mttet och den effektiva
svetslngden.
EN 1993-1-8, 4.5.1
14
Brfrmga hos klsvetsar
Tv

alternativa metoder:
Jmfrelsespnning
Spnningskomposanterna av den kraft som
ska verfras via svetsen berknas och
sammanstts till en jmfrelsespnning.
Jmfrelsespnningen fr hgst uppg

till
dimensioneringsvrdet fr svetsgodsets
hllfasthet.
Frenklad metod
Berkningen av brfrmgan baseras p

hllfasthetsvrdet vid skjuvning

(oberoende
av kraftens riktning).
EK3-1-8,
4.5.3.1
15
Kraftverfring via dimensio-

neringssnittet
EK3-1-8, Figur
4.5
Normalspnningen i svetsens
lngdriktning verfrs inte via
dimensioneringssnittet. Tas inte
med vid dimensioneringen av
svetsen.
vriga spnningskomposanter
sammanstts till en jmfrelse-

spnning.
( )
2 2 2
3
ll j
+ + =

med i nt e t as
II

16
Svetsgodsets hllfasthet
EN 1993-1-8,
4.5.3.2.(6)
Tillsatsmaterialets hllfasthet minst lika
med grundmaterialets.
Svetsgodsets hllfasthet:
f
u

grundmaterialets brottgrns
faktor som beaktar att tillsats-
materialet och grundmaterialet
har olika hllfasthet
partialkoefficient
Fr undermatchande elektroder till S500-

S700 anvnds elektrodhllfastheten.
2 M w
u

f
Material
S235 0,8
S275 0,85
S355 0,9
S420 1,0
S460 1,0
>S460 1,0
W

2 M

17
Dimensioneringsvillkor
EN 1993-1-8, 4.5.3.2 (6)
Fr spnningen i dimensione-

ringssnittet

gller tv villkor:
1.Jmfrelsespnningen fr
hgst uppg

till dimensione-

ringsvrdet

fr svetsgodsets
hllfasthet.
2.Normalspnningen vinkel-rtt
mot dimensionerings-snittet

fr
hgst uppg

till
dimensioneringsvrdet fr
grundmaterialets hllfasthet.
( )
2
2 2 2
3
M w
u
ll
f

+ +

2
9 , 0
M
u
f

18
Frenklad dimensionerings-

metod

fr klsvetsar
EN 1993-1-8, 4.5.3.3
Svetsgodsets hllfasthet r lgst
vid ren skjuvning.
P

skra sidan kan man anvnda
detta hllfasthetsvrde obero-

ende

av den verfrda kraftens
riktning i frhllande till dimen-

sioneringssnittet.
Hllfasthetsvrde
vid ren skjuvning:
2
2
6 , 0
3
M w
u
M w
u
f
f

19
Exempel
Plattstng 10 x120 mm infst till HEA-pelare.
Centrisk dragkraft N med dim.-vrdet

260 kN.
Klsvets

med a-mttet 4 mm.
Material i pelare och stng: S275. f
u

= 430 MPa
Korrelationsfaktor fr svetsgodsets hllfasthet:
(EN 1993-1-8, Tabell 4.1)
85 , 0 =
w

20
Som effektiv svetslngd, l
eff

, kan man t ex rkna
svetsarna p

plattstngens bda lngsidor.
MPa
kN
eff
v
117
277 4
10 130
130 ) 60 cos( 260 ) 60 cos(
3
=

=
= = =
l a
N
N N
v
II

Lastens vertikala komposant N

v

ger upphov
till skjuvspnning

t
II
.
mm
eff
277 5 , 138 2
) 60 sin(
120
2
) 60 sin(
2 = =

=
b
l
Lastens horisontella komposant N
h

ger upphov
till spnningskomposanterna

och
MPa
kN
eff
h
144
277 4 2
10 225
2
225 ) 60 sin( 260 ) 60 sin(
3
h
=


=

= =
= = =

l a
N
N N


: :
2 1
F F
21
( ) ( ) MPa
j
352 117 144 3 144 3
2 2 2 2 2 2
= + + = + + =
II

Dimensioneringsvillkor:
(EN 1993-1-8, 4.5.3.2 (6)
M2
u
M w
u
j

f
och
f 9 , 0
2

MPa
M w
u
422
20 , 1 85 , 0
430
2
=

=

f
Dim.vrdet

fr svets-

godsets

hllfasthet
Dim.vrdet

fr grund-

materialets

hllfasthet
MPa
M2
u
322
20 , 1
430 9 , 0 9 , 0
=

f
Exempel

forts
OK MPa MPa
OK MPa MPa
j
322 144
422 352
< =
< =

Bda villkoren uppfyllda.

Svetsens brfrmga r
tillrcklig.
22
Exempel

forts
Kraften 260 kN ger spnningen 352 MPa
Svetsgodsets hllfasthet: 422 MPa
Svetsgodsets hllfasthet r helt utnyttjad om kraften r
kN 312 260
352
422
=
= svetsens brfrmga berknad med
jmfrelsespnning
Om man i stllet berknar brfrmgan med den frenklade
metoden

fr man
kN N
M w
eff
270 10 270
20 , 1 85 , 0
3 / 430
277 4
3 /
3
2
= =

u
f
l a
15 , 1
270
312
=
I detta fall

ger allts

den noggrannare
metoden en berknad brfrmga som r
15 % hgre n den frenklade metoden.
23
Klsvets, ngra specialfall
Effektiv svetslngd: l
eff

a-mtt: a
Dim.vrdet

fr svetsgodsets hllfasthet:
2 M w
u

f
Kraft enbart i svetsens
lngdriktning (enbart .
Kraft enbart vinkelrtt mot
svetsens lngdriktning och
i 45

vinkel mot dimensio-

neringssnittet.
2
6 , 0
M w
u
eff
: Brf r mga


f
l a
2
7 , 0
M w
u
eff
: Brf r mga


f
l a
II

24
F
F/2

F/2
Dubbel klsvets, last tvrs

0 R
R
F
F
Max fr =28
0

r 1,154 d v s
2
82 , 0
M w
u
w R
f
A F

=
OBS: om
w

> 1 s

blir dragspnningen
vinkelrtt avgrande.
Om fljande villkor r uppfyllda kan svetsen
betraktas som genomsvetsad stumsvets.
25
t a a
c
t
c
+

nom, 2 nom, 1
nom
nom
mm 3
5
Svetsarna kan d

anses vara jm-

starka

med den infsta plten.
Annars: Dimensionera som klsvet-

sar.
Tfog

medtv

delvisgenom

svetsade

stumsvetsar
EN 1993-1-8, 4.7.3
26
Kraftfrdelning i svetsfrband
EN 1993-1-8, 4.9
Kraftfrdelningen fr baseras p

antingen
elastiskt eller plastiskt verkningsstt.
Egenspnningar och spnningar som inte
verfrs frn den ena delen till den andra
via dimensioneringssnittet behver inte tas
med.
I anslutningar dr man kan f

plastiska
leder ska svetsarna dimensioneras fr att
ha minst samma brfrmga som den
svagaste av de infsta delarna
27
Kraftfrdelning inom enskild svets
EN 1993-1-8, 4.9
Tilltet att anvnda frenklad spnningsfrdelning.
Egenspnningar behver inte medrknas.
Normalspnningen i svetsens lngdriktning behver
inte medrknas.
Vid lnga svetsar, dr man som en frenkling antar
jmnt frdelad spnningsfrdelning lngs svetsen,
kan man behva beakta att spnningen i verkligheten
inte r jmnt frdelad (reduktionsfaktor).
28
Exempel
verlappsfog
Plattstng med centrisk dragkraft N.
Klsvets

med a-mttet 4 mm lngs tre
kanter.
Material S275 (f
u

= 430 MPa, = 0,85)
Effektiva svetslngder: l
eff

= 100 mm, b
eff

= 120 mm.
Om frbandet har tillrcklig deformationsfrmga kan brfrmgan
sttas lika med summan av de enskilda svetsarnas brfrmga.
Villkor: t ex
w

2 5 , 0
b
l
29
Exempel

forts
Brfrmga fr delsvetsarna:
Lngsgende svetsar:
Tvrgende svets:
Svetsgodsets hllfasthet:
MPa
M2 w
u
422
20 , 1 85 , 0
430
=

=

f
kN
eff
101 422 100 4 6 , 0 422 6 , 0 = = l a
kN 142 422 120 4 7 , 0 422 7 , 0 = =
eff
b a
Frbandets brfrmga:
kN 344 142 101 2 = +
30
Effektiv bredd fr oavstyvade

flnsar
balk svetsad fr 2
balk fr valsad
1
7 2
a s
r s
f t
f t
k
kt s t b
yp p
yf f
f w eff
=
=
=
+ + =
31
Lnga svetsar
Om man rknar med verklig spnnings-

frdelning

lngs svetsen: Ingen begrns-

ning. (T ex svets mellan flns och liv).
Vid verlappsfog fr man som en frenk-

ling

rkna med jmnt frdelad

spnning i
de lngsgende svetsarna. Vid svetslngd
strre n 150 gnger a-mttet ska man
dock beakta den ojmna frdelningen
genom att multiplicera hllfasthetsvrdet
med reduktionsfaktorn .
0 , 1 6 , 0
150
2 , 0
2 , 1

=
Lw, 1
j
Lw, 1
dock
a
L
EN 1993-1-8, 4.11 (3)
200 250
0,93 0,87
a
L
j
1 , Lw

1 , Lw

32
Lnga svetsar vid tvrgende
avstyvningar
EN 1993-1-8, 4.11 (4)
Svetslngd L
w

hgst lika med 1,7 m:
Man fr rkna med jmnt frdelad
spnning.
Svetslngd ver 1,7 m:
Rkna med jmnt frdelad spnning,
men multiplicera brfrmgan med en
reduktionsfaktor

.
0 , 1 6 , 0
17
1 , 1
2 ,
2 ,

=
Lw
w
Lw
dock

L
2 , Lw

33
Exempel konsol
F
V
H
200 250
Mnga spnningsfrdelningar r mjliga. Den
enklaste visas i figuren.
F
d

= 300 kN
V = F
kN 250
30 , 0
25 , 0 300
=

= H
S355 N f
u

= 490 Mpa
454
2 , 1 9 , 0
490
=

=
wd
f
Vertikal svets
4 vlj mm 7 , 3
3 , 0 454 6 , 0
300
=

=
v
a
Horisontala svetsar
5 vlj mm 6 , 4
2 , 0 454 6 , 0
250
=

=
h
a
34
Utmattning
Regler fr utmattning ges i EN 1993-1-9. Reglerna liknar BSK:s men ngra
skillnader br noteras.
Fr klsvetsar

tnks dimensioneringssnittet nedfllt till svetsens ben, se
figur. Det ger hgre spnningar n vid statisk dimensionering, typiskt 1,4
gnger fr kraft vinkelrtt mot svetsen.
Spnning vinkelrtt svetsen
2 2
f f wf
+ =
f wf //
=
Skjuvspnning

parallell
med svetsen
Dessa kontrolleras var
fr sig.
35
Utmattning
Inga svetsklasser r definierade utan krav p

svetsarna ges i detaljkategorierna.
36
Utmattning
Fr klsvets

och partiell stumsvets grs tv

kontroller dels fr
w

och kategori 36* och dels fr
w

och kategori 80. Vidare
kontrolleras fr brott i plten. Asterisken betyder att kategorin fr
hjas till 40 om utmattningsgrnsen fr konstant spnningsvidd tas
som 10
7
.