Cirkelmodellens olika steg

Cykeln fr undervisning och lrande r ett visst stt att organisera skrivundervisningen. Syftet r att
sttta eleverna och bidra till deras sjlvstndighet och ansvarstagande fr skrivprocessen (Gibbons,
2010, s.160). Denna modell kan tillmpas p alla skolans basgenrer. Eleverna arbetar med att
lyssna, lsa och samtala om ett mne och till slut skriva olika typer av text om detta mne. Genom
denna modell ger lraren sina elever frebyggande stttning och relevant information innan de ska
skriva sina egna texter och kar sledes deras chanser att lyckas med uppgiften. Stttningen r en
typ av tillfllig hjlp som tillter eleverna att arbeta p egen hand senare.
Det finns fyra steg i cirkelmodellen. Det frsta handlar om att bygga kunskap om mnet. Lraren
mste frst ta reda p vilka frkunskaper eleverna har fr att veta vad som behvs s att de kan
behandla mnet. Eleverna kan reflektera ver vad de redan kan om mnet och ha diskussioner i
mindre grupper eller i hela klassen. Detta steg kan bli lng och fokuserar p innehllet. Fr att
bygga mneskunskap kan eleverna anvnda olika kllor som bcker, ntet eller prata med experter i
mnet. Lrarna kan organisera besk p ett museum eller ett bibliotek eller visa relevanta filmer fr
sina elever. De kan ocks skriva begreppskartor som kan hngas upp i klassrummet.
Det andra steget fokuserar p sprket, nmligen p textens funktion, struktur och sprkliga drag.
Hr ska lraren hitta en relevant mnstertext och diskutera den tillsammans med eleverna. De ska
dekonstruera texten fr att notera hur den r organiserad och vilket syftet denna struktur fyller.
Lraren ska fokusera p mnesrelaterade begrepp eftersom eleverna mste tillgna sig speciella
termer fr att kunna skriva om mnet p ett effektivt stt. Under detta steg kan de ocks lra sig
metasprk: begrepp ssom konnektorer eller nominalgrupp. Som praktiska aktiviteter kan eleverna
till exempel rekonstruera en text fr att bli medvetna om dess struktur.
Det tredje steget arbetar p samma gng bde med innehllet och sprket. Lraren kan frklara att
en lyckad text innehller relevant information som presenteras p ett tydligt och anpassat stt.
Under detta steg skriver lraren och eleverna en text tillsammans. Lraren r handledare och
eleverna kommer med frslag p hur texten ska skrivas. Allt som bidrar till att uppgiften uppfyller
kraven kan diskuteras: speciella begrepp, formuleringar, grammatik, struktur, o.s.v. Nu kan lraren
ocks notera vad eleverna inte riktigt behrskar nnu och sttta de fr att fylla dessa luckor.
Det fjrde och sista steget handlar om skrivandet av en egen text. Eleverna br nu ha all information
om innehll och sprk fr att kunna producera egna texter om det valda mnet. Lraren kan
rekommendera sina elever att titta p textmodellerna som anvndes under dem andra tre stegen och
att brja genom att skriva ett utkast frst och granska det. De kan visa utkastet fr en kollega och be
om respons eller till och med visa texten fr ngon utanfr skolan.
Ett exempel p en text och hur man kan arbeta med cirkelmodellen
En viss genre som frekommer i mnga mnen r den instruerande genren. Den tillhr faktagenren.
Denna typ r vldigt viktig eftersom exempelvis en procedur har en direkt tillmpning i
verkligheten och r en form av frdjupad kunskap. Eleverna lr sig genom att flja instruktioner
som leder till att de gr ngonting praktiskt.
Att arbeta med ett recept, pplepaj i detta fall, kan vara bde anvndbart och roligt fr alla
ldersgrupper. Eleverna lr sig sprket inte bara fr att kunna skriva sina egna recept men ven fr
att kunna laga matrtterna. Mat r absolut ndvndigt fr alla mnniskor och matlagning kan leda

till mnga vldigt intressanta diskussioner kring olika kulturer i en avslappnad och vnlig stmning.
Syften med en procedur r att beskriva hur ngonting grs, i detta fall hur man lagar en typ av paj
och materialen som behvs r ingredienserna. I strukturen ingr ocks stegvisa instruktioner. Titeln
fr denna text r matrttens namn och texten ska innehlla flera underrubriker nmligen:
ingredienser, instruktioner och kommentarer. Instruktionerna r uppmaningar fr lsare att
engagera sig och reagera (Holmberg, 2009, s.22). Eftersom det finns en speciell ordningsfljd fr
tillvgagngssttet handlar de anvnda konnektorerna om ordningsfljd: till att brja med, fr det
frsta/andra, drefter, till slut. Numrerade steg kan ocks frekomma och d anvnds inga
konnektorer. I receptet som finns bifogat r ingredienserna delade i tv underrubriker: pajdeg och
fyllning. Instruktionerna listas som numrerade steg och kommentaren om hur pajen ska serveras r
inkluderad som sista steg i instruktionerna. Men det finns en kommentar innan sjlva receptet
brjar: Gr paj p pplen! Enklare n s hr kan det knappast bli.
Som sprkliga drag kan nmnas att materiella processer uttrycks genom handlingsverb i imperativ
form och denna form r det mest disktinktiva sprkliga drag som frekommer i texten: stt, blanda,
arbeta, sklj, smrj. Information ges med hjlp av adverbialsatser om kvantitet (hur mycket, hur
lnge) och om stt (Tck pplena med degen). Det finns ocks mnesspesifikt ordfrrd: paj, ugn,
matfett, krna ur, deg, grdda, servera.
Nr en lrare arbetar med ett pajrecept som text kan man till exempel brja genom att be eleverna
att prata i par om sina favoritefterrtter. Lraren kan med deras hjlp skriva en begreppskarta med
mnesspecifika begrepp som frekommer under bakningen av en paj. Olika kokbcker kan lnas
frn skolans bibliotek och skolans kock kan komma till klassrummet och bertta fr eleverna hur
man gr en ppelpaj. Hela klassen kan ocks g till skolans kk, om det finns ett frsts, och titta
direkt hur man gr eller s kan eleverna gra paj sjlva p hemkunskapen.
Som steg tv hittar lraren en bra mnstertext, ett recept p rabarberpaj till exempel, och
dekonstruerar den tillsammans med eleverna fr att notera strukturen och speciella termer.
Metasprk kan ocks diskuteras.
Under steg tre kan lraren be eleverna att arbeta ihop med en klasskamrat och hitta ett recept p en
blbrspaj till exempel. Varje par kopierar recepten frn ntet, en kokbok eller ett recept som en av
deras frldrar bakar ibland och tar med receptet till undervisningen. De ska utarbeta ett recept p
blbrspaj tillsammans med lraren som agerar handledare och skriver texten p tavlan. Varje elev
kan sga en ingrediens eller en instruktion och alla kan tnka tillsammans om det passar in i
receptet. Eleverna kan ocks komma med frslag p olika aromer eller kryddor som skulle kunna
tillggas fr att frbttra eller ndra receptet och klassen mste diskutera om detta skulle vara bra
eller frstra pajen. P detta stt anvnder eleverna sin kreativitet och tar ansvar fr att gra sig
frstdda av dem andra och av lraren. De anvnder ocks de nya begreppen de har lrt sig under
steg ett och tv och r motiverade att leta efter nya ord fr att kunna fresl sina favoritingredienser.
Den sista versionen av receptet skrivs ner av alla fr att ha som mnstertext.
Det fjrde steget handlar om att eleverna skriver egna recept. Det kan vara vilken som helst typ av
paj men inte receptet som skrevs under steg tre. De mste hitta p och inte kopiera receptet frn en
klla. Hr rekommenderar lraren att eleverna anvnder mnstertexterna och frsker tnka p
kvantiteter och instruktioner s att recepten kan provas p hemkunskap eller av deras frldrar. P
sista kurstillfllet kan klassen ha ppet hus och bjuda in familjerna fr att smaka p alla pajer som
bakats efter elevernas recept. Alla elever i klassen kan allts bli engagerade i skrivandet p ett roligt
och instruktivt stt.

Kllfrteckning:
Gibbons, Pauline (2010). Lyft sprket, lyft tnkandet: sprk och lrande. Stockholm: Hallgren &
Fallgren.
Holmberg, Per (2009). Text, sprk och lrande. Introduktion till genrepedagogik, i Olofsson, M.
(2010). Symposium 2009: genrer och funktionellt sprk i teori och praktik. Nationellt centrum fr
svenska som andrasprk. Stockholm: Stockholms universitets frlag.
Sjstrm, Bengt (2011) ppelpaj. http://www.recept.nu/nyhetsmorgon/bengt-sjostrom/appelpaj/
hmtat 16.12.2015