Verb tempus

2Dfm-lil
Saba Amiri

Svenskans tempus
Svenskans tempus kan delas in i två system: nutidssystemet
och dåtidssystemet. När verb används i nutidssystemet
handlar de om nuet, och när verb används i dåtidssystemet
handlar de om dåtiden (någon gång i det förflutna).
Presens perfekt presens futurum
(har) (ska)

FÖRE NU EFTER
NU NU

Presens
preteritum perfekt
(hade) preteritum futurum
( skulle+infinitiv)

Före Då efter då
då

preteritum
Nutidssystemet
presens (nu)
presens perfekt (före nu)
presens futurum (efter nu)
Presens
Presens uttrycker vad som är eller händer just nu eller vad
som kommer att hända. Det är inte alltid som handlingen,
tillståndet eller processen pågår just nu, men det finns alltid
en koppling till nuet. Allmänna uttalanden är därför ofta i
presens.
Verb i presens har en egen böjningsform, och det är oftast -r,
till exempel: pratar, läser, bor och
t.ex

Jag pluggar. (Nu)

Han har prov i morgon. (I framtiden)
Min mamma säger att man inte får äta godis på måndagar. (I
allmänhet)
Presens perfekt
Presens perfekt uttrycker vad som har varit eller har hänt före
nuet. Presens perfekt används när man vill uttrycka att något
redan har inträffat. Det viktiga är alltså inte när något hände,
utan att det har hänt över huvud taget.
Presens perfekt bildas med har + supinum, till exempel: har
pratat, har läst, har bott, har sprungit
t.ex
Har du ätit?
Jag har varit i Tyskland.
Har han kommit fram än?
Eftersom presens perfekt inte uttrycker när något hände, kan
man vanligtvis inte kombinera det med tidsadverbial.
Jag har varit i Tyskland förra sommaren.
I dessa fall måste man använda preteritum i stället.
Jag var i Tyskland förra sommaren.
Presens futurum
Svenskans vanligaste sätt att uttrycka framtid på är att
använda presens, men det finns två andra sätt också. Det
ena är ska + infinitiv, och det andra är kommer att + infinitiv.
Jag ska åka till Paris i sommar.（Jag åker till Paris i
sommar.）
Det kommer att bli ett svårt prov. (Det blir
Dåtidssystemet
preteritum (då)
preteritum perfekt (före då)
preteritum futurum (efter då)
Preteritum
Preteritum motsvarar presens. Skillnaden är att preteritum
uttrycker vad som hände eller var vid en viss tidpunkt i
dåtiden, inte i nutiden.
Verb i preteritum har en egen böjningsform, till exempel:
pratade, läste, bodde, sprang.
Jag pluggade i går.
Jag hade
Preteritum perfekt
Preteritum perfekt motsvarar presens perfekt. Skillnaden är
densamma här: Preteritum perfekt handlar om dåtid i stället
för nutid, alltså vad som hade varit eller hänt före en viss
tidpunkt i det förflutna.
Preteritum perfekt bildas med hade + supinum, till exempel:
hade pratat, hade läst, hade bott, hade sprungit.
När han kom, hade jag redan gått.
Hon bjöd ut mig på lunch i går, men jag hade redan ätit
Preteritum futurum
Preteritum futurum uttrycker vad som skulle hända efter en
viss tidpunkt i det förflutna, alltså vad som hände efter då.
Man bildar preteritum futurum med skulle + infinitiv, till
exempel: skulle prata, skulle läsa, skulle bo, skulle
springa.
Jag skulle handla