Brk och procent

k 7

CENTRALA INNEHLLET
TORSDAG 12/1
I kapitlet Brk och procent kommer du att arbeta med:
begreppet brk
addition och subtraktion av brk
multiplikation och division av brk
frlngning och frkortning av brk
begreppet procent
olika metoder fr procentberkningar
problemlsning

3.1 VAD R BRK?

TORSDAG 12/1
Brk
anvnds d vi vill ange en andel, till exempel hur mycket trta som finns kvar om det r

mindre n en hel trta.

Trtan p bilden r indelad i fjrdedelar, sammanlagt bestr hela trtan av 4 fjrdedelar;
Brkets delar:

tljaren talar om hur mnga delar vi har

nmnaren talar om vilken typ av delar vi har

3.1 VAD R BRK?

TORSDAG 12/1
Nr
tljaren r strre n nmnaren, till exempel , s r brket strre n 1.

Vi ser d att

3 uttrycker vi i blandad form, vilket innebr att talet bde har en heltalsdel och en brkdel.

3.1 VAD R BRK?

TORSDAG 12/1
Ett brk kan ses som en division. Genom att dividera tljaren med nmnaren kan man omvandla ett brk
till ett decimaltal.
Det finns ngra vanliga brk som det r bra att kunna utantill hur de skrivs som decimaltal.

Brk

Deci
mal

0,5

0,33

0,25

0,20

0,10

3.1 VAD R BRK?

TORSDAG 12/1
Nu rknar vi STARTA:
3104
3106
3108
3109 a+b
3110 a+b
3111 a+b
3112 a+b
3114

3.1 VAD R BRK?

LXA
Nu rknar vi ETT VARV TILL / KR VIDARE eller KR VIDARE / KA:

ETT VARV TILL

KR VIDARE

3116 a+b

3125

3130

3117 a+b

3126

3132

3119 a+b

3127

3133
3129

KA

3134
3136

3.2 FRKORTA OCH FRLNGA BRK

MNDAG 16/1
Fr att kunna jmfra olika brk, eller gra berkningar, behver man kunna skriva om brken utan
att dess vrde frndras.
Frlnga brk: nr man frlnger ett brk multiplicerar man tljaren och nmnaren med samma tal:
frlng till sextondelar =
frlng till tolftedelar =
Frkorta brk: nr man frkortar ett brk dividerar man tljaren och nmnaren med samma tal:
frkorta till femtedelar =
frkorta till fjrdedelar =

3.2 FRKORTA OCH FRLNGA BRK

MNDAG 16/1
Frkorta
i flera steg: nr man ska svara i brkform vill man att brket ska vara s enkelt som mjligt, det

vill sga delarna ska vara s f som mjligt:

Metod 1:
frkorta s lngt som mjligt i flera steg =

Metod 2:
frkorta genom att hitta det strsta tal som du kan dela bde 36 och 120 med=

Frdelen med metod 2 r att det endast krvs en berkning fr att komma fram till svaret. Nr man
anvnder den metoden mste man vara sker p multiplikationstabellerna och delbarhetsregler.

3.2 FRKORTA OCH FRLNGA BRK

MNDAG 16/1
Ibland
behver man kunna avgra vilket av olika brk som r strst. Om brken har samma

nmnare r det ltt; titta bara p tljarna s ser du hur mnga delar respektive brk har
men om brken har olika nmnare kan man behva omvandla det ena brket.
Jmfr brken och avgr vilket som r strst:
a)

och

b) och

3.2 FRKORTA OCH FRLNGA BRK

MNDAG 16/1
Nu rknar vi STARTA:
3204 (tillsammans)
3206 a+b
3207 a+b
3210 a+b
3212

3.2 FRKORTA OCH FRLNGA BRK

TORSDAG 19/1
Nu rknar vi ETT VARV TILL / KR VIDARE eller KR VIDARE / KA:
ETT VARV TILL

KR VIDARE

3213 a+b

3221

3215 a+b

3222 a+b

3227

3216 a+b

3223 a+b

3228

3217 a+b
3220 a-f

3225 a+b

3230

KA

3.3 ADDITION OCH SUBTRAKTION AV BRK

FREDAG 20/1
Man kan bde addera och subtrahera brk, precis som man kan med hela tal. Nr det gller brk, spelar
nmnarna en viktig roll.
Nr brk, som ska adderas eller subtraheras, har samma nmnare kan man addera eller subtrahera
tljarna direkt.

Nr brken dremot har olika nmnare mste man frst antingen frlnga eller frkorta det ena brket s
att nmnarna, delarna, blir lika.

3.3 ADDITION OCH SUBTRAKTION AV BRK

FREDAG 20/1

3.3 ADDITION OCH SUBTRAKTION AV BRK

FREDAG 20/1

Nu rknar vi STARTA:
3303 a-d (tillsammans)
3305 a+b
3306 a+b
3308 a+b
3310 a+b
3311
3312

3.3 ADDITION OCH SUBTRAKTION AV BRK

MNDAG 23/1

Nu rknar vi ETT VARV TILL / KR VIDARE eller KR VIDARE / KA:

ETT VARV TILL

KR VIDARE

3313 a+b

3322

3329

3315 a+b

3323

3330

3317 a+b

3325

3332

3319 a+b

KA

3.4 DELEN AV DET HELA

TORSDAG 26/1
Andelar
anvnds nr man vill uttrycka hur stor del ngot utgr i frhllande till det hela.

Av alla elever som gr p en skola ker skolbuss. Hur mnga r det, om det totalt gr 900 elever p skolan?

I ett bostadsomrde i Uppsala finns det villor, radhus och lgenheter. av alla som bor i omrdet bor i radhus.
Hur mnga r det, om det totalt bor 3000 personer i omrdet?

I en klass med 27 elever r vnsterhnta. Hur mnga r det?

3.4 DELEN AV DET HELA

TORSDAG 26/1
I en fotbollsfrening finns det totalt 25 ungdomslag. Av de r pojklag. Hur mnga r det?

I en fruktskl finns sammanlagt 20 frukter. r bananer, r pplen och resten r pron. Hur mnga
pron ligger det i sklen?

3.4 DELEN AV DET HELA

TORSDAG 26/1
Nu rknar vi STARTA:
3404 (gemensamt)
3405 a+b
3407
3409
3411

3.4 DELEN AV DET HELA

FREDAG 27/1
Nu rknar vi ETT VARV TILL / KR VIDARE eller KR VIDARE / KA:
ETT VARV TILL

KR VIDARE

3413

3420

3424

3415

3422

3425 a+b

3417

3423

3427

3419

KA

3429
3430

3.5 VAD R PROCENT?

MNDAG 30/1
Procent betyder hundradel eller per hundra och det r ett begrepp som vi ofta stter p i vr vardag. Kan
du komma p ngra situationer?
Procentsiffran beskriver alltid en andel men procent r inte det enda sttet man kan beskriva andelar p.
Procentform:

Brkform:

Decimalform:

3.5 VAD R PROCENT?

MNDAG 30/1
Hur berknar man andelen?
Nr man arbetar med procentberkningar utgr man frn ngra centrala begrepp; andelen, delen och det
hela.
andelen=delen/det hela
Andelen kan sedan uttryckas i procentform, brkform eller decimalform
Metod 1: Nmnaren r 100
Av 100 katter p en utstllning r 45 stycken flckiga. Hur stor andel av katterna r flckiga? Svara i brk,
procent och decimalform.

3.5 VAD R PROCENT?

MNDAG 30/1
Metod 2: Nmnaren kan ltt frkortas eller frlngas till 100
7 av 25 godisbitar i en godispse r rda. Hur mnga procent (hur stor andel) r rda? Svara i brk,
procent och decimalform.

Metod 3: Nmnaren kan inte frkortas eller frlngas till 100

Pelle och Erik r fotbollsmlvakter. En dag jmfr de sin rddningsstatistik. Det visar sig att Pelle rddat
46 av 142 skott och Erik har rddat 42 av 137 skott. Vem har rddat strst andel skott? Svara i brk,
procent och decimalform.

3.5 VAD R PROCENT?

MNDAG 30/1
Nu rknar vi STARTA:
3504 (gemensamt)
3506 a-c
3507 a-d
3509 a+b
3512

3.5 VAD R PROCENT?

TORSDAG 2/2
Nu rknar vi ETT VARV TILL / KR VIDARE eller KR VIDARE / KA:
ETT VARV TILL

KR VIDARE

3513

3520

3525

3515 a+b

3522

3527

3516 a+b

3524

3529

3519 a+b

3530

KA

3.6 RKNA MED PROCENT-BERKNA DELEN

FREDAG 3/2

Nr du handlar p REA kan du se skyltar dr det str att en vara r snkt med till exempel 40% eller 15%.
Fr att vara sker p hur mnga kronor varan r snkt med behver du kunna berkna delen, det vill sga
hur mycket pengar 40% eller 15% motsvarar.
Exempel:
Hur mycket r 40% av 300 kr?
via 1%

via decimalform

3.6 RKNA MED PROCENT-HJNING/SNKNING

FREDAG 3/2

Nr affrer har reor p olika varor handlar det om att priser snks. Men ibland kan ven priser hjas.
Exempel
Det rder brist p bomull, s priset p jeans hjs med 16%. Vad blir det nya priset p ett par jeans som tidigare
har kostat 630 kr?

3.6 RKNA MED PROCENT-DET HELA

FREDAG 3/2
Ibland kan man se skyltar dr det str f 30% i rabatt och spara 60 kr. Hur tnker du d?
Ibland vill man veta vad en vara kostar fr att verkligen vara sker p att det som affren lockar med r sant.
Vi vill veta vad det hela r.
Exempel
En vara r nedsatt med 30% och det motsvarar 60 kr. Hur mycket kostar varan?

3.6 RKNA MED PROCENT-DET HELA

FREDAG 3/2
Nu rknar vi STARTA:
3604 a+b (gemensamt)
3606
3608 a+b
3610
3612

3.6 RKNA MED PROCENT-DET HELA

MNDAG 6/2
Nu rknar vi ETT VARV TILL / KR VIDARE eller KR VIDARE / KA:
ETT VARV TILL

KR VIDARE

3614 a-c

3620 a+b

3627

3616

3621 a+b

3629

3618

3623
3625

3630
3632

KA