Professional Documents
Culture Documents
HR FINNS
BAKTERIEHRDARNA!
Nils-Petter Ekwall
Illustratr, Sverige Jag r tvngsmssig anvndare av handsprit och gr alltid omkring med en aska handsprit i vskan. Jag tvttar hnderna ofta och srskilt fre mltider. Det r inte det att jag r rdd fr sjukdomar, snarare att jag grna vill m bra. Nils-Petter har illustrerat artikeln om bakterier p sidorna 2427.
Anna McQueen
Skribent, Frankrike, intervjuade Peter Holmgren p sid 16-19. Hr i Frankrike frvntas man skaka hand med alla man trffar, och vnner och bekanta kysser man p bda kinder, faire la bise som vi sger. P vintern r det extra olustigt eftersom det r det perfekta sttet att dra p sig virus. Det har hnt att jag virat in mig i en schal och tckt ver mun och nsa och ltsats att jag har unsan. Jag tycker det r mitt stt bidra till att folk inte sprider smittsamma bakterier vidare till andra.
Medarbetare
SCA I SOCIALA MEDIER
Youtube.com/ SCAeveryday visar reklamlmer och klipp frn SCAs presskonferenser, presentationer och intervjuer med chefer och anstllda. Facebook.com/SCA har till syfte att rekrytera duktiga medarbetare, engagera anvndare och ge information som kompletterar sca.com Twitter.com/SCAeveryday ger en bra sammanfattning av allt som hnder p sca.com och i SCAs andra sociala medier. Syftet r att ge olika anvndare, journalister och bloggare relevant information. Slideshare.net/ SCAeveryday vnder sig till investerare och analytiker som kan ladda ned presentationer av kvartalsrapporter och information frn bolagsstmmor. Scribd.com/ SCAeveryday innehller ca 50 publikationer, bland annat SCAs hllbarhetsredovisning, rapporten Hygien berr och tidningen Shape. Instagram/ SCAeveryday innehller bilder frn SCAs verksamheter ver hela vrlden.
HR FINNS
BAKTERIEHRDARNA!
INNEHLL
06. En titt i kristallkulan
Att ha handlingsberedskap fr olika typer av framtidsscenarier r en viktig framgngsfaktor fr mnga fretag.
32
I L L U S T R AT I O N : N I L S - P E T T E R E K WA L L
FDDA I DRAKENS TECKEN Under 2012 fddes ovanligt mnga barn med hga frvntningar frn sina frldrar.
DESSUTOM ...
12 TIMMAR med Omar Flores sid 28 SHAPE UP sid 3031 SCAS RSMTE sid 38 NYHETER FRN SCA sid 4043
VISSTE DU ...
att fuktiga hnder verfr upp till 1 000 gnger er bakterier n torra? Ls mer p sidan 24.
UPDATED
FOTO: ISTOCKPHOTO
SCAs BRUK i Ortmann i sterrike samarbetar man med en lokal energileverantr och vrmer upp 80 privata och offentliga byggnader med energi som uteslutande kommer frn brukets spillvrme. verskottsvrmen vrmer bland annat upp en frskola, ett kulturhus, skolor och en Rda Korset-lokal. Genom en vrmevxlare vrmer spillvrmen frn bruket upp vattnet i vrmesystemet till 105 C, vilket minskar koldioxidutslppen med 1 500 ton per r. Projektet r ett utmrkt exempel p resursbesparing och bidrar till att minska energifrbrukningen, sger Stephan Pernkopf, som r ansvarig fr energifrgor i delstaten. De fabriker som investerar i frnybar energi skapar mervrde i regionen och br stdjas. Antalet hushll som vrms upp med fjrrvrme kar hela tiden och systemet kommer under ret att byggas ut till att omfatta ytterligare en stadsdel.
MILJSATSNING I PHILADELPHIA
SCA kommer att kpa motsvarande 100 procent av den el som frbrukas p SCA Americas huvudkontor i Philadelphia frn frnybara energikllor. Bolaget deltar i Keystone Solar Project, en markmonterad solcellsanlggning med kapacitet p 5 MW som kommer att producera runt 8 000 MWh elektricitet rligen.
2 miljarder
Laakirchen-affren klar
SCA HAR NU SLUTFRT avyttringen av pappersbruket i
Laakirchen, sterrike. Bruket, som tillverkar tidningspapper, har slts till Heinzel Group. Det ursprungliga frsljningspriset r 100 miljoner euro och eventuellt tillkommer ytterligare en betalning p 100 miljoner euro baserat p en tvrig vinstdelningsmodell.
Antalet personer ver 60 r frvntas ka frn 600 miljoner r 2000 till 2 miljarder r 2050. Klla: FN
Vad hnder om euron kollapsar? Eller om de kinesiska arbetarna brjar krva hgre lner? Fr att verleva gller det fr stora fretag att ha koll p vad som vntar bakom nsta hrn. Att satsningarna p public affairs och avdelningar fr framtidsanalyser kar r ingen slump.
text NANCY PICK foto MITCHELL FUNK
Fretagen putsar
SPANING P FRAMTIDEN
kristallkulan
V
AD HNDER OM...? Den frgan mste alla
globala fretag stlla sig. Vad hnder om euron kollapsar? Vad hnder om de kinesiska arbetarna brjar krva hgre lner? Vad hnder om en konkurrent uppfinner en produkt som blir populrare n vr? Vr vrld prglas av oskerhet, snabba frndringar och stenhrd konkurrens och det innebr att stora fretag mste gna mycket tid och lgga stora resurser p att frska se in i framtiden. Fretagets lnsamhet och lngsiktiga verlevnad hnger p en korrekt framtidsanalys. Paul Saffo r amerikansk expert, med framtiden som specialitet, p byrn DISCERN Investment Analytics i San Francisco. Enligt honom handlar prognosmakeri om en enda frga: Hur undviker man verraskningar i en allt mer komplex och osker vrld? Under de senaste 20 ren har lngsiktiga framtidsanalyser blivit allt vanligare. Att spana p framtiden har gtt frn att vara en udda freteelse, som ngon flummig kalifornisk konsult sysslar med, till att bli en naturlig del av fretagande, sger Paul Saffo. Tidigare vnde sig fretagen ofta till externa konsulter fr att f hjlp med analyserna, i dag r trenden att ha prognosresurser in-house, som
SCA SHAPE 2 2013 7
kan gra allt mer avancerade uppgifter. Framtidsanalytikerna har blivit offer fr sin egen framgng. Det behvs inte lngre ngra experter fr att samla in data, det mesta finns p internet. I dag har fretag tillgng till mngder av uppgifter om sina kunders beteenden. Rtt tolkade kan dessa sga en rad saker om den framtida marknaden. Nya analysverktyg gr det enklare fr fretagen att hantera informationen utan hjlp utifrn. Mlet r att identifiera hot och mjligheter p lngre sikt, mobilisera resurser och sedan implementera framgngsrika strategier. Paul Saffo vill inte avslja vilka fretag som tjnar pengar p smart prognosmakande. Det r inget som fretagen vill dela med sig av till andra. Framtidsanalyser r mycket heta just nu, berttar Saffo. Trenden fick en skjuts av fi lmen Moneyball som bygger p en sann historia, dr ledaren fr ett amerikanskt baseballag lyckades stta
ihop ett vinnarlag genom att lta datorn analysera spelares styrkor och svagheter. Men baseballag r inte det enda exemplet dr metoden r anvndbar, skickliga analytiker anvnder dator-algoritmer fr att skapa framgng inom en mngd olika omrden.
Att spana p framtiden har gtt frn att vara en udda freteelse till att bli en naturlig del av fretagande.
Paul Saffo
underskattas. En vrldsomfattande enkt frn MIT Sloan Management Review bland 3 000 fretagsledare visade 2010 att sannolikheten fr att de mest framgngsrika fretagen anvnder sig av sofistikerade analysverktyg r tre gnger s hg som fr de mindre framgngsrika. Experter anser att analyser kan hjlpa fretag att frutse vilka deras kunder r, vad dessa efterfrgar och vad som krvs fr att behlla dem som kunder. I en del bolag har public affairs-avdelningen ftt en allt viktigare roll fr fretagens framtida prioriteringar. Fr ett fretag med verksamhet i hela vrlden kan public affairs-avdelningen bidra med
SPANING P FRAMTIDEN
GETTY IMAGES
att samla in och kommunicera information inom fretaget. Det gr det enklare att utveckla samordnade strategier. Vad hnder om-analyser r ett annat viktigt verktyg fr fretag som behver rusta sig fr hndelser som exempelvis valutakursfrndringar, oljeprisstegringar och, i vrsta fall, fr katastrofer som tsunamis eller krig. Stora fretag formulerar minst ett dussin vad hnder om-scenarier varje r, och lgger ansenlig tid och stora resurser p dessa. En frutsgelse som vi kan vara skra p kommer att sl in r att stora fretag kommer att fortstta frska frutsga framtiden.
Sannolikheten fr att de mest framgngsrika fretagen ska anvnda sostikerade analysverktyg r tre gnger s hg som fr lgpresterande.
SPANING P FRAMTIDEN
produkters ursprung. Ett fretag som tidigt frstod vikten av CSR var Nike. De hoppade p tervinningstrenden och la upp videoklipp som Nike Shoe Recycling Sustainability p Youtube, berttar Soa Mankert. Nike har insett att det inte lngre handlar om att minimera de negativa effekterna. I stllet har de gtt ett steg lngre, frn CSR till CSV, Creating Shared Value. Det sistnmnda innebr att fretagen skapar ett delat vrde och placerar Nikes produkter i ett strre sammanhang. Genom att framhva att anvndning av lparskor fr mnniskor att rra p sig, och att trning frebygger problem som vervikt och diabetes, visar de att deras produkter r bra fr oss. Denna frskjutning frn aktiegarvrde till intressentvrde r ett steg som mnga fretag mste ta fr att lyckas. Unilevers smskaliga distributionsnt i Indien och p andra tillvxtmarknader r ett annat exempel p framgngsrik lsning, sger hon. Det r inte bara Unilever som kar sin frsljning med den hr modellen miljontals smjordbruk och enskilda sljare runt om i vrlden fr en mjlighet att frtjna sitt uppehlle. SUSANNA LINDGREN
AUL SAFFO r bosatt p en passande plats fr en professionell framtidsanalytiker. Hans hus ligger p en klippkant utanfr San Francisco, en halvmil frn platsen dr tv kontinentalplattor mts. Hr r framtidsutsikterna dystra: sannolikheten fr en allvarlig jordbvning de nrmaste 20 ren r nstan 65 procent. Jag har lagt lngt mer pengar n vad som r rimligt p att frstrka mitt hus, sger Paul Saffo. Med tanke p yrkesvalet r det helt frsteligt att han tar riskerna p strsta allvar. Paul Saffo arbetar nmligen fr DISCERN Investment Analytics i San Francisco, dr han har den ngot ovanliga titeln framtidschef. Paul Saffo undervisar ven vid fretagsekonomiska fakulteten p Stanford University. Vetenskapen kring prognoser hller p att f ett riktigt genombrott. Vi fr allt snabbare processorer, algoritmerna blir stndigt bttre och, viktigast av allt, vi har en enorm och vxande databas med information, sger Paul Saffo. andra sidan r det dliga tider fr framtidsspanare, svida man inte r mattesnille. Frr behvde du inte kunna matematiska formler fr att jobba med det hr. Nu mste du vara bra p det, och helst kunna programmera, annars blir karriren som framtidsanalytiker kort.
Ett exempel r statistikern Nate Silver som framgngsrikt frutsg vinnaren i varenda en av USA:s femtio stater i presidentvalet 2012, medan alla traditionella frstsigpare bara stod och gapade. Nate Silver bevisade att statistikbaserade analyser i dag fungerar bttre n traditionella politiska analyser. I sitt arbete anvnder sig Paul Saffo av bde kvalitativa och kvantitativa metoder. Prognostisering handlar numera om att veta nr man ska lita p datorn och nr man ska lita p sin intuition, konstaterar han.
PAUL SAFFO ANSER att metoderna hela tiden blir bttre och att de allt populrare verktygen ger insikter som annars skulle frbises. Det frsta steget, innan du ens brjar p en prognos, r att fundera p dina egna frutfattade meningar. Det rcker att fundera ver om du r en person som tycker att ett glas r halvtomt eller halvfullt pessimist eller optimist? De flesta prognoser slr fel redan frn brjan eftersom du utgr frn omedvetna antaganden som gr att du inte ser de viktigaste potentiella utfallen. Vad gller beredskapen fr jordbvningar betraktar sig Paul Saffo sig som en sansad person. Om den stora jordbvningen slr till, sger han, kanske jag inte r helt frberedd, men jag kommer tminstone inte att vara verraskad.
Jag har lagt lngt mer pengar n vad som r rimligt p att frstrka mitt hus.
SPANING P FRAMTIDEN
Polska kor tar en siesta utanfr SCAs frsta europeiska produktionsanlggning som tillverkar produkter enbart med anvndning av frnybar energi.
om allt som hnder i vr omvrld. Det vet Benjamin Gannon, chef fr public affairs p SCA sedan 2011, bttre n ngon annan. Nytt r att vi letar efter omvrldshndelser som kan pverka hela fretaget allmnna politiska frgor som kan leda till lagndringar eller frndrade kundbeteenden, sger Benjamin Gannon. Ett exempel som r srskilt intressant fr SCA r den starkt vxande ldre befolkningen ver hela vrlden. Nr lnder frsker hantera utmaningarna som befolkningskningen ger upphov till, exempelvis att vrda den vxande gruppen av ldre, r det d troligt att er kommer att vrdas hemma? Och hur kommer inkontinensvrden att nansieras? SCA fr en aktiv dialog om dessa frgor med regeringar och politiker i mnga lnder vrlden ver. Med tanke p hur snabbt lagar kan ndras rcker det inte att f information via traditionella kanaler lngre, frklarar Benjamin: Nr en frga nr riksdagen r det fr sent. Varje politisk sektor har olika informationskllor som SCA mste hlla koll p: - Kemikalie- och miljlagstiftning. Initiativ som frst diskuteras i bloggar och den akademiska vrlden dr Skandinavien ofta gr i tten. - Socialpolitik och sjuk- och hlsovrdspolitik. Trendsttarna nns i Sverige, Tyskland och Storbritannien. - Skogspolitik. Greenpeace och WWF r med och pverkar den globala agendan. Gannon tror p en systematisk modell fr samhllsfrgor: frn bevakning, studier och analyser till tgrder. Genom att anvnda denna process tar vi ett steg frn riskhantering till hantering av mjligheter, sger Benjamin Gannon.
morgondagens energi
SCA pverkas av energipriser, bde som konsument och som producent. Nr Europas framtid p energiomrdet r oviss r det viktigt att vara medveten om de mnga frndringar som kan bli aktuella.
inriktningen fr den framtida energiregleringen r allt annat n tydlig. Detta r bakgrunden till att Ferdinand Graf von Keyserlingk noga bevakar energipolitiken. Jag upptcker ndringar i energilagstiftningen p ett tidigt stadium och informerar sedan vriga delar av fretaget, s att vi kan utforma en brett anlagd energistrategi, sger Fredrik Graf von Keyserlingk som ansvarar fr lagstiftningsfrgor och energiprojekt p SCA i Mannheim, Tyskland. Det r ganska unikt att SCA har ngon som sysslar med detta hela dagarna, fortstter han. Alla Europas lngsiktiga energiml kommer att medfra lagndringar, sger han, vare sig det handlar om att utveckla frnybara energikllor,
skapa en gemensam europeisk energimarknad eller bli vrldsbst p klimat. Dessutom kan kortsiktiga frndringar leda till blixtsnabba lagndringar. Ett exempel p det r nr Tyskland 2011 ver en natt beslutade att stnga sina krnkraftverk. Mnga av SCAs kostnader r kopplade till energipriser, konstaterar Fredrik Graf von Keyserlingk. SCA r en pappersproducent, men fretaget genererar ven kraft frn naturgas, vind och biobrnslen, anvnder massor av virke och har stora skogsinnehav. Vi har en mngd olika intressen inom energiomrdet. D r det desto viktigare att samarbeta ver hela Europa och utveckla en samordnad energiplan som innefattar alla SCAs verksamheter.
SCA SHAPE 2 2013 13
www.lights-by-tena.fr
Det r mycket gldjande att vi nu har ftt ett genombrott nr det gller att byta till oss mark.
Maria gren, Naturvrdsverkets generaldirektr
ervat nr Naturvrdsverket tar ver SCA-skog med hga naturvrden. Marker vrda en miljard kronor kommer att skyddas i reservat. Affren mellan SCA och Naturvrdsverket r en viktig del i arbetet med att uppfylla Sveriges miljml. Den innebr att staten vertar 23 000 hektar av SCAs produktiva skogsmarker fr att gra om dessa till naturreservat, motsvarande 50 000 fotbollsplaner. I utbyte fr SCA 32 000 hektar produktiv skogsmark frn Naturvrdsverket. Markbytet r ett rationellt, tidsbesparande och kostnadseffektivt stt fr myndigheten att skydda mark fr naturreservatbildning. Markomrdena p bda sidor i affren har vrderats till runt en miljard svenska kronor vardera. Fr svl stora som sm skogsgare r
brukningsbar mark ofta betydligt mer intressant n pengar, sger Lars Rubensson vid SCAs stab Markjuridik. SCA avstter p frivillig vg mark motsvarande vart tionde trd i vra skogar. Vi tycker drfr att det r rimligt att f ersttningsmark frn staten nr vi avstr frn omrden med de allra hgsta naturvrdena och ekonomiska vrdena.
NATURVRDSVERKETS generaldirektr, Maria gren, sger att affren markerar en milstolpe i verkets arbete med att skapa naturreservat. Det r mycket gldjande att vi nu har ftt ett genombrott nr det gller att byta till oss mark fr reservatbildning frn de stora skogsbolagen, sger hon. Den mark som vi nu byter bort har Naturvrdsverket ftt frn statliga Sveaskog, fr att anvndas just vid den hr typen av affrer. All mark som ingr i markbytet ligger i de fyra nordligaste lnen i Sverige frutom ett omrde i nordligaste delen av Gvleborgs ln, cirka 30 mil norr om Stockholm.
SCA SHAPE 2 2013 15
F O T O : N AT U RV R D S V E R K E T
10 FRGOR
Trdens
beskyddare
Vrldens skogar r hotade frn olika hll och avskogning, efterfrgan p biobrnslen och klimat frndring kar trycket. Peter Holmgren har yttat till Indonesien fr att arbeta med dessa skogsfrgor som generaldirektr fr Center for International Forestry Research.
text ANNA MCQUEEN foto CHRIS STOWERS/PANOS
Hur kom det sig att du brjade intressera dig fr skogsvrd? Jag r fdd och uppvxt i Gteborg, och som tonring tillbringade jag mycket tid ute i skog och mark tillsammans med scoutvnner. Vi utforskade naturen och campade i det vilda, oavsett rstid. Det mste ha inspirerat mig fr jag brjade studera skogsbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet i Ume och tog min magisterexamen 1987. Intresset fr att arbeta internationellt vcktes under universitetstiden och jag gick kurser i internationell utveckling och gjorde fltstudier i Afrika. Jag har sedan haft frmnen att f arbeta internationellt med skogsfrgor i Filippinerna, Kenya och Pakistan. Varfr r avskogning ett sdant hett mne just nu? Skogen betyder mycket fr oss. Den renar vr luft, filtrerar vrt vatten, ger oss
Peter Holmgren
lder: 50 Frn: Gteborg Yrke: Generaldirektr fr Center for International Forestry Research (CIFOR) Karrir: Utvecklare av skogsfrvaltningssystem fr den svenska skogsindustrin. Arbetade 14 r p FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) i Rom. Anstlld vid CIFOR sedan 2012. Bostad: Jakarta, Indonesien. Familj: Gift med Ann-Sofie, tre barn, 18, 16 och 12 r gamla. Fritidsintressen: Fotografering och matlagning. Skogsrelaterad favoritsysselsttning: Att lsa jag fredrar fortfarande pappersbcker! Hemlig talang: Jag tror att jag fortfarande kan manvrera en lastbil med slp p liten yta.
10 FRGOR
virke, energi, mat och mediciner, och bidrar till att bevara lokalsamhllen och landskap. Skogar absorberar en ansenlig del av den koldioxid som vi mnniskor pumpar ut i atmosfren, vilket minskar pverkan frn klimatfrndringar, men forskare oroar sig fr att ven trden kan drabbas av det ndrade klimatet. I skogarna finns ocks den strsta biologiska mngfalden p land. Avskogning, som betyder att skog omvandlas fr andra ndaml, r med andra ord en mycket angelgen frga fr mnga mnniskor. Var sker det avskogning i dagslget? P senare tid har det pratats mycket om avskogning i omrden som Brasilien och Sydostasien dr behovet av mark fr jordbruk och boskapssktsel har inkrktat p skogarna. Aktuella uppskattningar tyder p att den globala avskogningen r 13 miljoner hektar per r, en hektar var 2,5 sekund. Detta r en utveckling som Europa och Nordamerika redan har genomgtt, men i takt med att jordbruket har slutat expandera tack vare ekonomisk utveckling, urbanisering och effektivare jordbruksmetoder har skogarna successivt tervnt.
SCASKOGAR
SCA r Europas strsta privata skogsgare och frvaltar 2,6 miljoner hektar skog certierad enligt FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for Endorsement of Forest Certication). SCA har avsatt nrmare 7 procent av sina skogar fr ekologisk landskapsplanering. Dessutom lmnar SCA minst fem procent av trden vid avverkning fr att bevara den biologiska mngfalden. Varje r producerar SCA ver 100 miljoner trdplantor.
Gr skogsindustrin ngonting t detta? P mnga hll i vrlden investerar man i skogsplantering, delvis fr att skapa rvara till skogsindustrin, men ocks fr att stdja sm skogsbruk och skogsrelaterade verksamheter. Samtidigt som avskogningen fortstter och naturskogar fortfarande utstts fr industriell avverkning p mnga platser har produktionsskogarna kat. Globalt sett tcker planterade skogar nstan 300 miljoner hektar mark, motsvarande 78 procent av vrldens skogar, och de har potential att ge oss merparten av det virke som behvs fr industriella ndaml. Men en del hvdar att planterade skogar kan utgra ett hot mot den biologiska mngfalden och att lokalbefolkningen inte fr del av vinsterna. Frvaltad p rtt stt r planterad skog rationell ur social och ekonomisk synvinkel, och ven i ett allmnt miljperspektiv, men alla aspekter mste noga beaktas. Skulle ett stopp fr avskogning minska pverkan frn klimatfrndringarna? Under senare r har politikerna fokuserat mycket p klimatfrndring och skogens roll, eftersom s mycket som 1215 procent av vxthusgaserna som gr ut i atmosfren orsakas av skogsavverkning. Jmfrt med andra stt att minska vr inverkan p klimatet verkar det drfr bde smart och logiskt att vilja stoppa avskogning och skogsfrsmring. ven om denna ambition str hgt p den internationella dagordningen mste vi nd inse att det inte r mjligt att bara bruka skogar ur ett klimatperspektiv, och att det ocks r omjligt att stoppa avskogningen utan att ta hnsyn till jordbrukssektorn och landsbygdens utveckling. Att minska klimatpverkan r ett av mnga ml och br hanteras som sdant.
Hur tycker du vi ska frvalta vra skogar? Det mste finnas en hlsosam mix av produkter och tjnster frn skogsindustrin. Inte bara timmer utan ven annat som mat, energi och mediciner, och ekosystemtjnster som vatten, biologisk mngfald och lokala klimatregleringar som skyddar landskapet och mnniskors frsrjning. Skogsindustrisektorn och dess institutioner br bredda sina perspektiv och stta upp flera olika ml. Hur r det d med biobrnslen? Produktionen av biobrnslen kar markant. Den etiska debatten kring om man ska odla grdor fr energiproduktion eller till mat r lite verdriven enligt min uppfattning, men nr regeringar i rikare lnder erbjuder subventioner fr biobrnslen frn utvecklingslnder kan konkurrensen bli snedvriden och f onskade effekter fr fattiga mnniskor. Om det gr att tjna pengar p biobrnslen kommer mer mark att anvndas fr detta ndaml. Det finns frsts en intressant potential att anvnda skogen i stllet fr jordbruksmark fr att producera biobrnslen. Hur ser det ut i nulget? Idag r bilden blandad. Avskogningen avtar ngot men oron ver den biologiska mngfalden och klimatfrndringarna r fortsatt stor. Utvecklingen inom jordbruket, jordbrukets roll fr den ekonomiska
utvecklingen och efterfrgan p jordbruksprodukter kommer att ha strre betydelse fr hur det gr med avskogningen framver n skogssektorn. Investeringarna i skogsbruk tycks vara p uppgng och det finns en betydande handel med skogsprodukter, vilka svarar fr cirka 2 procent av vrldshandeln med rvaror en viktig del i en framtida grn ekonomi. Vilka r de strsta hoten? Om vi bara talar om livsmedelstillgngen fr en vxande befolkning med ofrndrade konsumtionsmnster, d tror jag att efterfrgan p ny mark kan avta ganska snabbt eftersom investeringar i jordbruket kan hlla produktiviteten uppe. Men om den vsterlndska livsstilen, med mycket ktttande och hgt matsvinn, fortstter att sprida sig kommer behovet av jordbruksmark att ka. Pressen frn ett frndrat klimat spr ocks p oskerheten. I framtiden kan konsumtionsmnster och klimatfrndringar bli ett strre problem n en vxande befolkning. Hur ser d framtiden ut fr vra skogar? Vissa faktorer gr det svrt att frutse skogens framtid, men vi ser en inbromsning i avskogningen fr tillfllet. Och jag ser inget skl till varfr inte denna trend skulle kunna fortstta om politiken kring livsmedels- och brnsleproduktion hanteras p ett bra stt och landsbygdens befolkning fr del av en fortsatt ekonomisk utveckling. Personligen r jag bekymrad ver vilken roll skogen kommer att ha i framtiden. Fr att citera den knde skogsvrdaren Jack Westoby: Skogsbruk handlar inte om trd utan om mnniskor. Och det r bara en frga om trd i den utstrckning det gagnar mnniskors behov.
14 r
13 r
FRBJUDNA KEMIKALIER
I MARS 2013 godknde Europaparlamentet ett frslag om att lista endokrinstrande kemikalier som mnen som ger anledning till srskild oro eftersom de misstnks pverka hormonsystemet negativt. Endokrinstrande mnen har kopplats till frsmrad spermakvalitet hos pojkar och tidig brstutveckling hos ickor, samt till vissa cancertyper och andra sjukdomar.
MARKNAD
13,5 r
nr hon ck sin frsta mens
F
GETTY IMAGES
LICKOR P 1850-TALET var i snitt 17 r nr de fick sin frsta mens. Under en lng tid sjnk ldern fr frsta mens snabbt, men denna trend har nu planat ut, sger Claude Marcus, professor i pediatrik och endokrinologi vid Karolinska Institutet i Stockholm. Flickor i Skandinavien fr numera mens vid ungefr 13 rs lder. Nr deras mammor var tonringar, fr runt 25 r sedan, var motsvarande lder 13,5. Mnga internationella studier pekar p att ven om ldern fr frsta menstruationen inte sjunker lika snabbt lngre brjar dremot puberteten tidigare. En dansk studie konstaterade att fl ickor utvecklar brst ett r tidigare n fr 15 r sedan. En liknande studie i USA fann att fl ickor fr brst upp till tv r tidigare n fr 40 r sedan. Puberteten varar ofta under tv och ett halvt r och mensen anses vara pubertetens klimax, vilket gr att fl ickor idag gr in i vrlden av hormoner och kroppsliga frndringar innan de ntt tonren redan vid elva rs lder.
knsmogna tidigare n vra frfder r att vi har bttre levnadsstandard. Detta beror till stor del p nringsfrhllandena, sger Claude Marcus. Kvinnor behver en viss mngd fett fr gglossning. Fettet ger ocks tillrcklig energi fr att fda och vrda ett barn. Vedertagna utvecklingsteorier hvdar att mnniskor har en sen pubertet eftersom fl ickor behver lra sig av sina mdrar hur man tar hand om ett spdbarn, fortstter Claude Marcus. Fr att gra det mste fl ickor ocks uppn en viss kroppslngd, och det r ocks anledningen till att fl ickor vxer snabbare n pojkar. Pojkar andra sidan behver lra sig att hantera sina hormoner och sin knsdrift innan de blir s stora och starka att de kan skada ngon, frklarar Claude Marcus. Det r drfr som fl ickor och pojkar utvecklas i olika takt under puberteten. ven om bttre nring, det vill sga tillgngen till vitaminer, proteiner och mineraler, frklarar en del av utvecklingen under de senaste 150 ren,
SCA SHAPE 2 2013 21
MARKNAD
pverkar ven andra faktorer i vr milj bde puberteten och reproduktionen. Mnga vetenskapliga underskningar visar p ett samband mellan kemisk exponering och hormonniverna i vra kroppar, och detta kan bidra till en tidigare pubertet, sger Claude Marcus. Det r en mycket aktuell frga som tas p strsta allvar. Endokrinstrande mnen r kemikalier som kan stra hormonsystemet och som frekommer i mat vi ter, vattnet vi dricker eller saker vi anvnder. Bisfenol A, eller BFA, r en kemikalie som av frebyggande skl frbjudits i nappflaskor d tester p djur visat att den pverkar vr reproduktion, vra organ och vr kroppsvikt. vervikt r ocks en form av endokrinstrande mne, och har blivit tre gnger s vanligt de senaste 30 ren. Fett framkallar en tidig pubertet, sger Claude Marcus. Hormoner i fettvvnad, som leptin, pverkar direkt och stter igng en tidig pubertet. Spelar ngon roll att puberteten brjar tidigare? Den har ingen effekt p hur lnga vi blir, berttar Marcus. Vi blir fortfarande allt lngre. Socialt kan det spela roll eftersom unga fl ickor kanske r mindre frberedda p det sexuella uppvaknande som puberteten innebr. Det fi nns underskningar som visar p negativa sociala faktorer fr fl ickor som kommer i puberteten tidigt. Det r viktigt att bde fl ickor och pojkar fr undervisning om puberteten i tidig lder s att de inte blir verrumplade nr de pltsligt fr en knuff mot vuxenvrlden.
F O T O : B I L D BY R N S I LV E R
r det s en livmoder ser ut? SCA har utbildningsprogram fr unga i mnga lnder. Hr en lektion i ett ryskt klassrum.
STD P WEBBEN
I DE NORDISKA LNDERNA och i Australien har SCA startat webbplatser fr unga tjejer som svarar p frgor kring mens och pubertet och som samtidigt gr reklam fr produktserierna Libresse och Libra. Flickor idag r uppvuxna i den digitala tidsldern och letar p internet fr att f information om de frndringar som sker i kroppen nr de nr puberteten, sger Yulia Kretova, ansvarig fr global varumrkesinnovation, Feminine CareTeens, p SCA. Webbplatser som Libragirl och Girls1st presenterar trovrdig professionell information fr ickor och ger dem ocks mjlighet att dela med sig av egna erfarenheter i en sker milj.