Etrusker

1
Etrusker
Karta ver etruskernas
utbredningsorde
Etrusker (latin etrusci eller tusci, av grekerna kallade tyrrhenoi, "tyrrhener") var
det folk som under forntiden levde i mellersta och norra Italien. Det etruskiska
riket kallas ven Etrurien (lat. Etruria), vilket i sin tur utgr ett historiskt
landskap som sedermera kallades Tuscia, varav det moderna namnet Toscana
uppkommit.
Man delar traditionellt in den etruskiska civilisationen i fljande huvudsakliga
tidsliga perioder: jrnldern 1000-750 f.Kr., den orientaliserande perioden
750-575 f.Kr. som i sin tur uppdelas i en tidig del 750-650 och en sen 650-575,
den arkaiska perioden 575-450 f.Kr., den klassiska perioden 450-300/250 f.Kr.
och den hellenistiska eller romerska perioden 250-100 f.Kr.
Tidig historia
Historikern Herodotos frde vidare en sgen om etruskerna, att de invandrat till Italien sjvgen frn Lydien i
Mindre Asien.
[1]
Herodotos tnkte sig att folk utvandrade i massor p grund av hungersnd, och seglade vsterut dr
de slog sig ned vid Italiens vstkust. En annan teori r att etruskerna som nation uppstod i Italien och att de drmed
var infdda, snarare n inflyttade. Den formulerades frst av den grekiske historikern Dionysios av Halikarnassos.
[2]
En tredje teori som frts fram r att de skulle ha kommit till Italien landvgen ver Alperna, frst tagit Po-dalen i
besittning och drefter utbrett sig till mellersta Italien. Under 1800-talet utspelades hftiga akademiska strider i
Tyskland mellan fretrdarna fr olika teorier om etruskernas hrkomst. Under senare tid har emellertid de allra
flesta forskare inom mnet enats om att infdings-teorin har mest stdjande evidens.
[3]
Exakt hur den kulturella
processen som resulterade i den etruskiska kulturens framgng gick till, tvistar man dock fortfarande om. Spelade
exempelvis grekerna och fenicierna en viktig roll i etruskernas utveckling, eller var den kande kontakten ett resultat
av den tilltagande komplexiteten i deras kultur?
Etruskerna r mjliga att spra historiskt frst p grund av de frsta skriftliga fyndens uppskattade lder runt
700-talet f.Kr.
[4]
Man har hittat inskrifter i keramik i sdra Etrurien frn den tiden. Man r idag verens om att de
viktigaste frndringarna som fregick etruskernas uppkomst gde rum under den femhundrariga perioden fre 700
f.Kr., med andra ord, under sen bronslder och jrnldern. Under den tiden brjade de frsta stderna uppst, vilket
var en bidragande orsak till att vissa forskare frut antog att det var en helt ny befolkning som invandrade till
omrdet.
Fr att lttare kunna frsvara sig och upprtthlla sitt vlde anlade etruskerna sina stder p hjder, vilka de genom
murar av sten gjorde svrintagliga. Etrurien var ett slags frbundsstat av tolv stder, bland vilka Tarquinii (det nuv.
Tarquinia) skall ha varit den frnmsta. Andra var Arretium (Arezzo), Caere, ven kallad Agylla (det nuv.
Cerveteri), Clusium (Chiusi), Cortona, Perusia (Perugia), Veji, Velsina eller Volsinii (nu kallad Orvieto, den
italienska formen av Urbs vetus, "gamla staden") och Vulci. Under den etruskiska tiden var Florens inte ngon
betydelsefull ort. Platsen var visserligen, ssom gravarna visat, bebyggd redan fre denna tid, men etruskerna ville
inte bo p sltten, utan fredrog att bygga sin av starka murar omgivna stad p den nrbelgna hjd, som nu kallas
Fiesole; sedan romarna gjort sig till herrar i landet, blev Florens ter bebyggt.
Etrusker
2
Senare historia
Frn det etruskiska krnomrdet norr om Tibern utbredde etruskerna sitt omrde mot norr ver Posltten och nda
fram till Alperna, mot sder under 600-talet f. Kr. ver Kampanien och Capua. Under samma rhundrade ervrades
Korsika. ven Rom mste betala skatt till det etruskiska frbundet. 474 f. Kr. besegrade kymerna i frening med
tyrannen Hieron i Syrakusa den eturiska flottan, men nnu i slutet av 300-talet var etruskernas flotta fruktad av
grekerna. Vejis ervring av romarna 396 f. Kr. var ett hrt slag fr etruskerna, men de utgjorde mktiga konkurrenter
till romarna under hela 300-talet. Redan 424 f. Kr. hade samniterna ervrat Caupua, och 296 f. Kr. frlorade
etruskerna Orvieto. Efter det gick romaniseringen av etruskien fort.
[5]
Forskning om etruskerna
Teorier kring etruskerna har varierat kraftigt, med mnga sinsemellan helt ofrenliga teorier konkurrerandes mot
varandra. I likhet med flera andra av dagens vetenskapliga mnesomrden var det inte frrn i brjan p 1800-talet
som forskningen om och kring etruskerna systematiserades och brjade likna dagens metoder. Ett exempel p en
uppfattning som var allmnt spridd, men numera frkastad, r att alla mlade krukor frn Italien tillverkades av
etruskerna. Ett annat exempel p en vergiven teori r att det var etruskerna som inspirerade bde grekisk och
romersk arkitektur.
[6]
Den enskilt mest betydande boken fr spridningen av etruskisk historia till den engelsktalande delen av
befolkningen, var antagligen den brittiske konsulen George Dennis Cities and Cemeteries of Etruria frn 1848. P
motsvarande vis spelade A. Nol des Vergers L'trurie et les trusques frn 1862-64 en betydande roll fr den
fransksprkiga befolkningen. Bilden av etruskerna som spreds i Europa under den tiden gjorde inte ett alltfr stort
intryck p vissa kommentatorer; den tyske filosofen och filologen Friedrich Nietzsche benmnde dem "de dystra
etruskerna".
[7]
Innan man kom till insikt om att etruskiskan inte var slkt med ngot av de andra sprken som talades i Italien under
den tiden (eller fr den delen, med ngot annat sprk man idag knner till verhuvudtaget), frskte man ofta tolka
olika texter genom att jmfra orden med exempelvis liknande latinska ord. Detta ledde ofta till bisarra
versttningar, och metoden har efter andra vrldskriget helt och hllet vergivits. Idag frsker man istllet ta strre
hnsyn till i vilken kontext texten terfanns; eftersom man med skerhet vet att mnga andra folkslag under samma
tid ofta signerade sina dryckeskrl med sina personnamn, kan man dra slutsatsen att det med stor sannolikhet
frhller sig p samma stt med inskrifterna p etruskiska dryckeskrl, och likadant med andra objekt, som
gravstenar och krukor. Man knner idag till ungefr 9 000 etruskiska inskrifter, och man har sedan 1885 samlat dessa
i ett stort vetenskapligt verk vid namnet Corpus Inscriptionum Etruscarum.
Geografi
Detta historiska landskap lg p vstkusten av Italien, grnsande i norr till Ligurien, varifrn det skildes genom
floden Macra (nu Magra), i ster och sder till Apenninerna och Tibern samt i vster till Medelhavet. Det var till en
del upptaget av utsprng frn den nyss nmnda bergskedjan och till en annan del (i s..) uppfyllt av vulkaniska
berggrupper. De brdigaste delarna lg vid Apenninernas fot, kring Tiberns och Arnos vre lopp. Man hade stora
skogar som gav timmer till export; p de vidstrckta betesmarkerna fanns boskap i stora mngder. Man odlade
mycket vin, ven om det inte ansgs vara av bsta sort. P n Ilva (Elba) fanns betydande jrngruvor. Landet hade
dessutom tillgng p koppar, silver och guld, marmor (i E:s nordligaste del, kring staden Luna), som vrderades
hgt, alabaster och lera, som lmpade sig fr tillverkning av lerkrl, samt svavelbad. Kusttrakten var hlsovdlig
bland annat beroende p frekomsten av malaria, men till fljd av invnarnas arbete inte s farlig som i vr tid.
Etrusker
3
Bagnoregio
Utom Etrurien var ven andra italienska omrden lngre eller kortare
tid i etruskernas besittning. De innehade svl Kampanien, trakten
sder om Latium, med Vesuvius, som en stor del av Italien norr om
Apenninerna, omkring Po (av romarna kallad Etruria circumpadana). I
vart och ett av dessa bda omrden talas, liksom i Etrurien, om ett
frbund av tolv etruskiska stder. Bland dem i Kampanien mrks
Capua, och bland dem i Po-landet var Felsina (det nuv. Bologna) den
frnmsta. Namnet Felsina r detsamma som eller tminstone mycket
nra beslktat med Velsina, den etruskiska formen av Volsinii.
Genom sin hrkomst frn de stra Medelhavslnderna och genom den
livliga berring med dessa lnder, som etruskerna alltjmt underhll, var dessa i besittning av en hg kultur, hgre n
den, som frut funnits i deras land, och hgre n den, som fanns i angrnsande delar av Italien. Etruskerna utvade i
fljd hrav ett mycket stort inflytande p kulturutvecklingen inom den Apenninska halvns mellersta och norra del,
liksom grekerna gjorde inom den sydligaste delen av halvn. Det etruskiska inflytandet var srskilt starkt i Rom som
lg invid Etruriens grns och dr enligt traditionen kungar av etruskisk hrstamning (ssom den frn Tarquinii
inflyttade Tarquinius Priscus) en tid hrskat.
Etruskiska stder
De etruskiska stderna blev med tiden relativt avancerade fr sin tid. Bland de mest betydande stderna terfinns:
Arretium (nutida Arezzo)
Caisra, Cisra (Caere nutida Cerveteri)
Clevsin, (Clusium nutida Chiusi)
Curtun (modern Cortona)
Perusna (Perugia)
Pupluna, Fufluna (Populonia)
Veia (Veii/Veji nutida Veio)
Tarch(u)na (Tarquinii nutida Tarquinia-Corneto)
Vetluna, Vetluna (Vetulonia)
Felathri (Volaterrae nutida Volterra)
Velzna (Volsinii, frmodligen nutida Orvieto)
Velch, Velc(a)l (Vulci nutida Volci).
Religion
Det r svrt att idag sga hur den etruskiska religionen egentligen var beskaffad. Fr det frsta r de enda utfrliga
skriftliga kllor vi har kvar skrivna av sentida romare och greker, som i flera aspekter ofta underskattade etruskerna.
Fr det andra r de arkeologiska fynden som kan kopplas samman med religisa trosfrestllningar dunkla och
svrtolkade. Drtill mste man ta det faktum i beaktande, att de freml som idag har hittats i samband med
begravningsplatser och utsmyckad keramik, med all skerhet tillhrde den aristokratiska eliten som med tiden
uppstod bland etruskerna. Det r drfr inte skert att de kan sgas vara talande fr befolkningens religisa
trosfrestllningar som helhet.
Etrusker
4
Typhon
Man har emellertid lyckats tyda en del, och vi vet med relativt stor skerhet vissa
saker om etruskernas mytologi. Etruskerna hade kontakt med grekerna och i
likhet med andra omrden, spred sig ven grekernas mytologiska vrldsbild till
viss del till etruskerna. Den antropomorfa synen p gudarna hrstammar
exempelvis frn grekerna; likas de faktiska enskilda gudomliga
personligheterna. Tempel var inte ngonting som den religisa utvningen
krvde, men man tror att frekomsten av etruskiska tempel berodde p en slags
medborgerlig stolthet, vilket ven det var en grekiskimporterad id. Etruskernas
tempel skiljde sig dock en del frn grekernas. Frn den romerska
arkitektursfrfattaren Vitruvius vet vi att de var kvadratformade, med stttande
pelare nra ingngen och med en enkel bakvgg. Det innersta rummet (cella) var
antingen indelat i tre kammare eller s bestod det av en kammare med ppna
flyglar p varje sida. Taket lg ofta lgre n i grekiska tempel. Det strsta
etruskiska templet byggdes p Capitolium i Rom, och invigdes i slutet av 600-talet f.Kr. Det hade bde tre kammare
och ppna flyglar, och tre rader av pelare p framsidan.
[8]
Man offrade diverse freml och djur till gudarna; inte bara i templen utan vid ppna helgedomar, som ibland lg
utanfr templet. Det kunde allts finnas offeraltare utan tempel, och de spelade till och med en strre roll n templen
p vissa platser. Man offrade frutom djur, ven mat och dryck och ibland egenkomponerade freml som
placerades i sm skattkammare. Nr dessa kammare blev fulla tmde man dem och begravde fremlen. Andra
vanliga gvor var utsmyckad keramik och sm terrakottafigurer. I norra Etrurien har man hittat figurer gjorda av
brons, som tros ha anvnts vid srskilt hgtidliga tillfllen.
Mycket tyder p att etruskerna hade en uppfattning om ett liv efter dden. Man begravde exempelvis hgt uppsatta
personer tillsammans med dyra freml och tecknade p gravens insida. En fre detta hrskare begravdes s att han
skulle kunna ha uppsikt ver staden. Frfdersdyrkan kan ha frekommit, vilket stds av det faktum att det var ett
relativt utbrett fenomen hos grekerna. Hur etruskerna tnkte sig att efterlivet var beskaffat kan man endast spekulera
i, baserat p gravkonsten. De frsta bilderna p demoner r frn 500-talet f.Kr. och man tycks ha varit inspirerade av
den grekiske ddsguden Hades.
Konst och litteratur
Redan under 700-talet f.Kr. var etruskerna frtrogna med skrivkonsten. Deras alfabet var ursprungligen detsamma
som det av grekerna anvnda. Den kultur som etruskerna utvecklade r identifierbar brjar vid 800-talet f.Kr. Hur
hgt konsten redan tidigt stod i Etrurien, visas svl av gravkamrarnas vggmlningar, bland vilka flera r ett halvt
rtusende ldre n mlningarna i Pompeji, som av de i brnd lera och brons utfrda konstverken (p sarkofagerna
framstllda bilder av de avlidna, statyer, statyetter, reliefer med mera Om den etruskiska konstsljdens hga
stndpunkt vittnar bl.a. mnga utomordentligt fina guldarbeten med ornament av pldda, nstan stoftfina guldkorn
("granularbeten").
Veji, belget ej lngt frn Rom, ervrades av romarna 396 f.Kr. och det fga mer avlgsna Caere 353. Fre 270 hade
hela Etrurien erknt Roms verhghet. Fre mitten av 300-talet blev ven Kampanien romerskt. Etruskernas vlde i
norra Italien hade redan omkr. 400 strtats av gallerna. Felsina fick d det galliska namnet Bononia (samma namn
som Boulogne i Frankrike). ven sedan Etrurien frlorat sin sjlvstndighet och det etruskiska sprket vikit fr
latinet, levde emellertid det etruskiska folket kvar, om n starkt uppblandat med italienare. Den stora roll, som
Toscana i lngt senare tid spelat i Italiens konst- och litteraturhistoria, har utan tvivel till stor del sin frklaring i
etruskernas hga kultur under forntiden.
Etrusker
5
Inflytandet p romerska riket
D den romerska kulturen i s hg grad var pverkad av den etruskiska, har sledes denna senare medelbart utvat
stort inflytande p alla de folk, som blev delaktiga av den romerska kulturen. Direkt, genom handel, har ven
invnarna i Alplnderna och mellersta Europa rnt inverkan av etruskerna. Visserligen r den sikt oriktig, som en
tid vann tilltro, att mellersta och norra Europas folk skulle ha etruskerna att tacka fr knnedomen om bronsen. Men
det r mycket sannolikt, att de senare kraftigt bidragit till spridandet av jrnets bruk i lnderna norr om Alperna; d
etruskerna kom till Italien, hade de redan lrt knna denna nya metall.
Kungariket Roms femte kung, Lucius Tarquinius Priscus (den ldre), var enligt traditionen den frste etruskiske
kungen. Han regerade 616 578 f.Kr.
Roms frste konsul, Lucius Junius Brutus, var ven han av etruskisk hrkomst.
Etruskerna har slunda spelat en stor roll ssom frmedlare mellan kulturfolken i Orienten och invnarna i mnga av
Europas lnder. Om deras livliga berring med Grekland och sterlandet vittnar otaliga i Etrurien funna arbeten frn
det stra Medelhavsomrdet (silverkrl och andra saker av feniciskt ursprung, grekiska mlade vaser av terrakotta
med mera). Och deras handel med mellersta Europa kan vi lra knna genom de mnga arbeten av etruskisk
hrkomst, som uppgrvts i lnderna norr om Alperna (krl och andra arbeten av brons med mera).
Bildgalleri
De strre kulturernas
utbredning i slutet av
500-talet f.Kr.
Ett etruskiskt guldmynt frn
andra puniska krigets tid.
rhnge frn
slutet av
500-talet f.Kr.
Grekisk vas
hittad i
Etrurien.
Bilden
frestller
gudinnan
Athena
skakandes
hand med
Herkules.
Staty av
en oknd
etruskisk
gudinna,
antagligen
frn
200-talet
f.Kr.
Sarkofager
i Pupluna.
Gravhus
i
Pupluna.
Etruskisk skrift.
Etrusker
6
Terrakotta sarkofag frn
Cerveteri.
Vas med naken etruskisk kvinna.
Kllor
Den hr artikeln r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok, Etrurien
[9]
, 19041926.
Haynes, Sybille, Etruscan Civilisation - A Cultural History (2000), London, ISBN 0-7141-2228-9
Spivey, Nigel och Stoddart, Simon, Etruscan Italy (1990), London, ISBN 0-7134-6521-2
Barker, Graeme och Rasmussen, Tom, The Etruscans (1998), ISBN 0-631-17715-9
Noter
[1] Herodotos, Historia (1.94)
[2] [2] 1.30.2
[3] [3] Barker och Rasmussen (1998), s. 44
[4] [4] Haynes (2000), s. 1
[5] Svensk uppslagsbok, Malm 1931
[6] [6] Bda exemplen frn Barker och Rasmussen (1998), s. 2-3.
[7] Nietzsche, Friedrich, Tragedins fdelse, s. 30.
[8] [8] Vitruvius beskrivning hmtad frn Barker och Rasmussen (1998), s. 219-223.
[9] http:/ / runeberg.org/ nfbg/ 0525.html
Litteratur
Briquel, Dominique, Etruskerna. vers. Pr Svensson. Furulund: Alhambra 2007. ISBN 978-91-88992-97-0
Externa lnkar
Mysteriousetruscans.com (http:/ / www. mysteriousetruscans. com)
The Etruscans (http:/ / www. larth. it/ index_eng. htm)
Artikelkllor och frfattare
7
Artikelkllor och frfattare
Etrusker Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=25078626 Bidragsgivare: -nothingman-, Bjohan, Bkell, Caesar, Caspiax, Extrem, FBQ, Hejkompis, Johna, Jordgubbe, Jssfrk, Kung
Midas, Lord Pelle, MHedman, MagnusA, Maundwiki, NERIUM, Nicke L, Peter Isotalo, PeterSahlin, Popperipopp, Quadrigarius, Sjunnesson, Strangnet, Svensson1, Thuresson, Torvindus,
Tournesol, Wvs, 29 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Etruscan civilization map.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Etruscan_civilization_map.png Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported
Bidragsgivare: NormanEinstein
Fil:Civita di Bagnoregio.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Civita_di_Bagnoregio.jpg Licens: Creative Commons Attribution 2.0 Bidragsgivare: Alejo2083, AnRo0002,
DenghiComm, FlickrLickr, FlickreviewR, Mac9, Nilfanion, 1 anonyma redigeringar
Fil:Etruscan mural typhon2.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Etruscan_mural_typhon2.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Butko, DenghiComm, G.dallorto,
Jastrow, Naamar, Romanm, Shakko, Shizhao, Udimu, Verica Atrebatum, 1 anonyma redigeringar
Bild:West Mediterranean Areas 509 BC.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:West_Mediterranean_Areas_509_BC.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bibi
Saint-Pol, Electionworld, Filos96, G.dallorto, Horatius, Pethrus
Bild:Polulonia 25 asses 74000022.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polulonia_25_asses_74000022.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: CNG
Bild:Ear-stud BM GR1881.5-28.2.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Ear-stud_BM_GR1881.5-28.2.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Jastrow
Bild:Athena and Herakles.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Athena_and_Herakles.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Cynwolfe, Eunostos, G.dallorto, Jastrow,
Marcus Cyron, Sailko, Shakko, Shii, TeleComNasSprVen, 2 anonyma redigeringar
Bild:Etruscan divinity Louvre Br7.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Etruscan_divinity_Louvre_Br7.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Jastrow
Bild:Populonia Necropoli di San Cerbone Sarcophagus.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Populonia_Necropoli_di_San_Cerbone_Sarcophagus.jpg Licens: Creative
Commons Attribution-Sharealike 2.5 Bidragsgivare: AlMare
Bild:Populonia Necropoli di San Cerbone Tomba.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Populonia_Necropoli_di_San_Cerbone_Tomba.jpg Licens: Creative Commons
Attribution-Sharealike 2.5 Bidragsgivare: AlMare
Bild:Schriftzug Etruskisch rtl.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Schriftzug_Etruskisch_rtl.svg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Bkell, Martin
Kozk, Rocket000, Tacsipacsi, Trelio, 1 anonyma redigeringar
Bild:Etruscan_sarcophagus.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Etruscan_sarcophagus.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Frank
Axelsson
Bild: Naked etruscan woman.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Naked_etruscan_woman.JPG Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare:
Frank Axelsson
Fil:Small_Sketch_of_Owl.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Small_Sketch_of_Owl.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Fred Chess
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/