Matematik i frskolan med hjlp av LEGO.

Tema: Matematik i frskolan. Namn p aktivitet och frfattare: (L) Harplinges frskola och skolas arbete med LEGO. Malin J-Gustafsson och Pernilla Andersson. Skola och kommun: Skeppets frskola, (4 avd), Harplinge, Halmstad kommun. Kort beskrivning: Hur vi p Skeppets frskola arbetade med matematik med hjlp av
LEGO.

Skolmne: Matematik. Avsikt: Nr projekttiden r slut 2013-12-31 har vi utvecklat metoder som skapat en
progression i barns lrande inom matematik, teknik och naturvetenskap frn de yngsta barnen i frskolan till de ldsta i skolan. Utvecklandet av metoderna kommer att ske med LEGO som verktyg. Ur Lpf 98, rev 2010: Varje barn utvecklar sin frmga att urskilja, uttrycka, underska och anvnda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Ml fr Skeppets frskola: Den 28 feb 2013 har barnen p Kajutan kat sin frstelse fr vad matematik kan vara.

Mlgrupp: Barn p frskola lder 3-5 r. Sammanhang: Syftet med projektet r att ka barnens, elevernas och pedagogernas
frstelse fr matematik, teknik och naturvetenskap. Vi stimulerar processerna som utvecklar lrmetoderna och lrmiljerna i ett lngre perspektiv.

Varaktighet: Matematik-temat lpte vissa dagar i veckan under tiden jan april 2013. Material: Fr vra Smile-pengar inkptes smLEGO av olika slag. Beskriv sjlva undervisningsfrloppet:
Vi visar barnen lroplanen och berttar att det str i den att vi ska lra oss mer om matematik. Fr att synliggra barnens erfarenheter intervjuar vi varje barn och stller frgan: - Vad kan matematik vara? Vi fick mnga olika svar, t ex: - Lego, stenar, man kan gra en bro, man kan gra hur som helst. - Nr man bygger lego. En julgran eller ett hus eller en bil eller s. Nr man spelar ett spel och r jttebra p det. Med mnga trningar. Nr man skriver. - Stjrna, guldstjrna. Vinter. - Nej, det har jag inte sett.
1

- Lxor. Som man fr i skolan. Man mste rkna s det blir rtt. Det r svrt med lxor. Man sger ibland ordet men jag vet inte riktigt. Vi sger inte matematik hr, nej. Vi har ju inga lxor hr. Ibland sger man att man kan behva lite matematik. Vi sammanstller barnens svar och presenterar fr dem i en samling med hjlp av bilder. Efter detta tog pedagogerna sig en funderare p vad som kan vara matematik med barnens svar. Tillsammans med barnen kopplar vi de olika svaren till Bishops teorier om att t ex mta, konstruera, vga, jmfra, sortera och rkna. Sedan stllde vi denna frga till barnen: Vad kan vi gra hr p frskolan fr att lra oss mer om matematik? Barnen fr rsta enskilt p det alternativ de tycker lter roligast. Det blev lego! Fr att introducera arbetet gav pedagogerna barnen ett uppdrag: Allan och Greta behver hjlp! De ska flytta och behver d en bil fr att kunna komma till sina jobb. Dessutom behver de ett garage till sin bil. Kan vi hjlpa till? Jajamen! I olika grupper fr nu barnen i uppgift att bygga Allan och Gretas vrld; efter garaget och bilen gav barnen egna frslag p vad som kunde byggas: ett hus, en bt, en bondgrd, ett hus med grannar osv. Vi pratar terkommande i samlingen om vad vi byggt. Barnen berttar fr varandra vad man har byggt och hur man har tnkt. Vi pongterar vilka Matematikord (lgesord, mnster, sortera, mta, antal mm)vi anvnt. Vi har skrivit ut olika Matematikord p lappar fr att lttare komma ihg och visa vad som r matematik med byggena.
Barnen berttar: Vi mter med en annan bil som jag har byggt frut! Barnen bygger runt bilen och diskuterar sig fram till olika lsningar. Lisa berttar: Vi gr olika mnster hr s det blir snyggt. Emma sger: Vi mste ha vggarna lika hga, vi mter dom. - Vi har lampor p taket s man ser i mrkret. - Nr vi mtte med Allan i bilen fick han inte plats, vi fick hja taket. - Vi pyntar taket lite, fr det r jul. Det r sn p taket. Nr bilen var frdig upptckte vi att vi fick bde bredda vggarna och hja taket igen. Men sedan passade det! Vi bygger en bil efter beskrivningen som finns, vi hjlper varandra med att leta upp bitarna som behvs. r det en lng eller en kort legobit? r det en tjock eller en tunn legobit? Hur mnga bitar behvs? Fr bilen plats i garaget?

Vi bygger ett litet hus vi gr mnster rd och gul vit och bl. Det ska vara ett hgt hus vggarna ska vara lika hga som drren fr att taket ska g p

vggarna. Vi mter fr att se om taket passar p vggarna. Klossarna rckte inte s vi fr byta frg. Det r ett lgt hus. Altanen r bakom huset det r lgre. Vi bygger tre lnga torn ,det r en kung som bor dr och en prinsessa. Vi behver sju stycken tegelstenar till tornen fr att dom ska bli lika hga p sidan. Den i mitten r det hgsta tornet. Det ska vara diamanter glitter guld p huset. Vi byggde en trdgrd ocks. Vi bygger bondgrd till hstarna och hinder som de kan hop pa ver och g under. Det ska vara tak ver hsten ett jttehgt med en hg flagga. Vggarna mste vara lika hga fr att taket ska sitta p. Det r vatten utanfr dr hsten badar och vattnet r djupt.

Frutom Lego har vi under denna tid jobbat med matematik p lite andra stt: barnen spelar ofta olika spel i den fria leken, d frtydligar vi former, antal, mm. En del barn ville fortstta att jobba med matematik genom att Rita, som var nsta frslag i rstningsordningen: Vissa barn har gjort kartor ver hinderbanan vi gjorde p gympan och beskrivit matematiken i den fr varandra. Andra barn har gjort en karta dr de beskriver vgen frn hemmet till frskolan med hjlp av matematikord. Efter att vi under ca ett par mnaders tid haft fokus p Matematik, sammanfattade pedagogerna och barnen arbetet tillsammans genom att se p och prata om alla foton p det vi gjort. D blev barnen intervjuade enskilt en gng till med frgan: - Vad kan matematik vara? D kunde svaren se ut s hr: -

Vara hgt, lgt, lngt, tjockt, liten. Jag har lrt mig fr vi har ju sagt det, det str dr borta. Sortera, former, triangel, fyrkant, runda, sortera i frger, sortera kort. Spel, yatzy, rkna och skriva pong. Lusen, sl p trning 1 2 3 4 5 6. Det finns ord om matematik matematikord, hgt, litet, lgt Att kra bil under och ver. Grva och lgga sanden i olika hgar, liten, stor, mittemellan. Garaget, att man mtte s det var stort och bilen var liten. Bondgrden, hinder fanns det som man kan hoppa ver och g under. Man kan gra en liten eller en hg. Man kan gra lg. Att man kan mta, man kan mta allt, det ska jag gra hemma. Klossar och lego. Stenar. Man kan bygga, rita. Vi har byggt ett hus till Allan och Greta. En bil. ett garage.

Evaluering/uppfljning:
Utifrn svaren ovan utvrderar vi vrt ml frn lroplanen: Vad ser vi? Barnen kan ge fler och utfrligare frslag p vad matematik kan vara. Mnga barn kan bertta om Allan o Greta och koppla till matematik. Mnga barn benmner olika begrepp och former.
3

Varfr ser det ut s? Vi har benmnt ordet matematik vid mnga olika tillfllen.. Vi konkretiserade mlet med hjlp av sagan om Allan och Greta. Vi begrnsade mlet under arbetet till en del frslag vad matematik kan vara utifrn Bishops teorier t ex sortera, jmfra, former och olika begrepp. Vilka slutsatser drar vi, hur gr vi vidare? Barnen har kat sin frstelse fr vad matematik kan vara. Bra att smalna av ett stort ml och koncentrera sig p vissa matematik-ord. Bra med upprepning och att ha ett tydligt sammanhang. Fortstta att anvnda oss av sagor eller liknande fr att vcka intresse. Komma ihg att gra tillbakablickar och upprepningar tillsammans med barnen. Vi kan g vidare med matematikarbetet genom att anvnda oss av de andra frslagen barnen hade. Fr att kunna utvrdera pedagogernas ledarskap frgar vi barnen om det var roligt att arbeta med matematik: - Ja, fr vi har byggt med lego. Nsta gng fr jag rita med matematik. - Det var roligt att bygga, fr jag ville bygga matematik med lego. Jag rstade p det. - Jag tyckte det var roligt, jag vill gra det en gng till. Kul att bygga med mina kompisar. - Lego var kul, rsta var kul. - Roligt med Allan och Greta och det. Jag gillar ocks duplotekniken. - I s fall var det att rsta. Roligt att bygga med legot med Allan och Greta. D fick vi fram detta: Vad ser vi? Mnga barn svarar att de tycker att det r roligt, speciellt med Allan o Greta. Rsta var roligt, sger barnen. Inte mnga barn vet att man har ftt bestmma. Ngot barn sger att de ftt bestmma fr de har rstat. Vid andra frgan tittar barnen p bilderna och svarar utifrn det. Varfr ser det ut som det gr? Vi har stimulerat intresset hos barnen genom att gra en saga och bygga utifrn den. Inte varit s tydliga med att barnen styr processen sjlva. Bra att prata om vad vi gjort frst och sedan intervjua. Vilka slutsatser drar vi, hur gr vi vidare? Det r viktigt att benmna ordet matematik i vardagen fr barnen. Frberedelse viktig, att man skriver tydligt ml, lagom stort. Skapa intresse genom sagor och liknande. Viktigt att g igenom allt med barnen flera gnger under resans gng s att det blir tydligt fr barnen att deras svar fr arbetet framt.
Se Bilaga 2. DIA-modellen Planerings schema fr frskolan.

Att lsa: FRSKOLE tidningen, fr kompetensutveckling, nr: 6 2012 Arbeta fr

utveckling Dia-modellen s.35 Frskola i utveckling.- bakgrund till ndringar i frskolans lroplan.