Min sprkliga repertoar och engelska som minoritetssprk

Den bsta brjan till denna uppgift r att definiera mig sjlv p ett sprkligt stt nmligen att jag
anser mig sjlv som en glad flersprkig mnniska. Jag pratar tre olika sprk i mitt dagliga liv.
1.Andrasprkssvenska
Frst pratar jag andrasprkssvenska som funktionellt sprk under min utbildning, tillflligt p
jobbet som lrarvikarie, med myndigheterna och ngra bekanta eller ibland med vnner, med min
sambos familj, allmnt i situationer d jag behver kan man sga. Bijvoet och Frauruds (2006)
definition av detta passar perfekt fr min situation: Andrasprkssvenska talas av personer som har
lrt sig eller hller p att lra sig svenska som ett andra (eller tredje o.s.v.) sprk (s.5) och
knnetecknas ofta (men inte alltid) av olika grad av brytning [], och man talar ibland om bruten
svenska (Bijvoet & Fraurud, 2013, s.373). Andrasprkssvenska vrderas lgst av mina tre sprk
och jag vet att det kan skapa problem fr mig i en anstllningsintervju. Min brytning kan vara
avgrande genom att mina yrkeskompetenser kan bli bedmda enligt min frmga att uttala p
svenska. Som Boyd och Brednge (2013) har kommit fram till spelar bedmningar av uttalet []
en strre roll n andra aspekter av sprket och generaliseras [] ven till yrkeskompetensen
(s.454). Efter en period d jag frskte prata svenska hela tiden har jag knt att jag ocks blir
bedmd som individ enligt min brytning och att mnniskors frsta intryck var pverkat av den (s.
455). D bestmde jag mig fr att anvnda ett annat sprk jag behrskar p en mycket hgre niv s
mycket som mjligt nmligen engelska. Lindberg (2002) ger en vldig bra frklaring till mitt beslut
genom att motivera varfr det finns invandrare som fredrar att inte prata svenska under rasten p
sin arbetsplats. Hon sger att det sociala umgnget p rasterna r kopplat till ett starkt behov av
avkoppling och gemenskap och att kommunikativa kontakter p sdana arbetsplatser kan vara
stressiga genom att medfra sprkliga och kulturella komplikationer (Lindberg, 2002, s.3).
2. Engelska
Detta leder till ett annat av mina sprk, engelska, som jag pratar med min sambo och ngra vnner.
Det kan sgas att engelska r fr oss ett lingua franca eftersom han r svensk. Detta sprk vrderas
mycket hgre n min andrasprkssvenska men det beror p att engelska har en hg status inte bara i
det svenska samhllet men ver hela vrlden. Som varieteter av min engelska kan jag sga att
samma princip av situationsmssighet gller ocks i detta fall. Jag pratar med en kraftig balkansk
brytning nr jag r avslappnad och i en mer formell situation anvnder jag p ett medvetet stt en
mer standardiserad engelska (Andersson, 2013, s.59).

3. Rumnska som modersml

Utifrn hur mycket tid jag tillbringar med att prata rumnska kan jag rkna det som mitt tredje sprk
ven om det r mitt modersml. Det vrderas ocks hgre n min andrasprkssvenska och jag pratar
det med min familj och ngra vnner. Som lite intressant fakta tror jag att jag har tappat bort det
mesta av mitt tidigare dialektala uttal p rumnska och att jag nu pratar en mer standardiserad
variant av sprket.
Kodvxling
Med tanke p att jag byter mellan tre sprk dagligen mste jag ocks diskutera kodvxling. Detta
frekommer p ett medvetet stt mellan alla tre sprk bde intersententiellt, nr jag vxlar mellan
satser och intrasententiellt, nr jag inte kan komma ihg ngot ord p ett sprk eller eftersom ett
ord/uttryck lter bttre p ett annat sprk (Lainio, 2013, s.288). Lainio sger ocks att kodvxling
anvnds fr att uttrycka social eller etnisk samhrighet (s.289) men i mitt fall tycker jag att det
bara handlar om funktionell kommunikation. Enkelt sagt knns det mer bekvmt att prata p
engelska med min sambo eftersom vi har trffats p engelska och eftersom jag helt enkelt kan
uttrycka mig mer intelligent och uttrycksfullt p engelska n p svenska. Jag blev tillsagd mnga
gnger av mnga mnniskor att jag skulle prata p svenska med honom fr att lra mig snabbare, att
jag skulle utnyttja denna frdel, men jag anser inte att hela mitt liv handlar om att lra mig svenska.
Kodvxling hnder ocks nr jag pratar i telefon p rumnska med till exempel mina frldrar och
min sambo kommer in i samtalet. D handlar det ocks om simultantolkning och min utbildning
som tolk kommer till nytta p ett roligt stt.
Etnicitet och identitet
Nr det gller etnicitet anser jag att min egen kulturella tillhrighet inte spelar ngon stor roll fr
mig och jag tror att jag har hllit mig borta frn denna omedvetet. Det finns vissa rumnska drag
som jag tillskriver mig sjlv men bara som skmt. Efter att ha lst delar av kurslitteraturen insg jag
att jag upplever min kulturella identitet som obestmd och kanske universell p ngot stt, om det
inte lter fr pompst. Som Illman och Nyns (2005) klart sger: Man tillhr en etnisk grupp
genom att uppleva sig gra det, genom att identifiera sig med den och handla s att tillhrigheten
bekrftas (s.19). Men detta betyder inte att jag har ngonting emot mnniskor som vill uttrycka sin
identitet genom yttringar av etnisk tillhrighet. Tvrtom, jag tycker att mngfald r ngot av det
bsta i mnskligheten och jag hller helt och hllet med Illman och Nyns nr de sger att
mnniskan r en unik individ (s.38) och att kulturella identiteter r sammansatta, komplexa och
dynamiska (s.41). Samma frfattare pratar vidare i samma bok om sociala roller och om den
grekiska frfattaren Kallifatides anstrngningar fr att slippa vara en frmling (s.114-115). Jag vet

att jag aldrig kommer att bli svensk och jag vill det inte heller och det handlar inte om en surt-sarven situation utan om att det inte knns ndvndigt eller viktigt fr mig att anta en viss roll. Mitt
kaukasiska utseende hjlper mig ganska mycket att undvika att befinna mig under oavbruten
vervakning, panopticon, som Catrin Lundstrm (2007) beskriver den <<svenska>>
tillrttavisande blicken i sin artikel Svenskhetens utsida (s.8).
Mina erfarenheters pverkan p mitt jobb som lrare
Sist men absolut inte minst vill jag diskutera lite om pverkan som mina egna erfarenheter och
uppfattningar kommer att ha p mitt lrarjobb och min relation med eleverna. Jag tycker att det
finns tv saker som kommer att hjlpa mig i detta fall: att jag redan har undervisat i rumnska som
andrasprk tre r i mitt hemland och att jag sjlv har gtt genom denna process, att sjlv lra mig
svenska. andra sidan r det viktigt vilken attityd mina elever kommer att ha mot min brytning.
Enligt Boyd och Bredng (2013) betonar eleverna med den mest begrnsade svenskan [] vikten
av lrarnas sprkfrdighet mest (s.450). Men jag tror ocks att mina elever/vuxna studenter
kommer att kunna identifiera sig sjlva med mig och att en frre detta inlrare av svenska har blivit
lrare i svenska kan vara bra inspiration och drivkraft fr dem.

Kllfrteckning:
Andersson, Lars-Gunnar (2013). Dialekter och sociolekter. I: Sundgren, E. (red.). Sociolingvistik.
(2. uppl.) Stockholm: Liber.
Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2006). Svenska med ngot utlndskt. Sprkvrd 2006, 3: 410.
Hmtad: 2015-10-04:
http://www.biling.su.se/polopoly_fs/1.91422.1339483900!/Svenska_med_ngt_utl.pdf
Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2013). Rinkebysvenska och andra konstruktioner av sprklig variation.
I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andrasprk i forskning,
undervisning och samhlle. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Boyd, S. & Brednge, G. (2013). Attityder till brytning - exemplet utlndska lrare i svenska skolor.
I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andrasprk i forskning, undervisning och
samhlle. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Illman, Ruth & Nyns, Peter (2005). Kultur, mnniska, mte: ett humanistiskt perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Lainio, Jarmo (2013). Tvsprkighet och sprkkontakter i Sverige. I: Sundgren, Eva (red.).
Sociolingvistik. 2:a upplagan. Stockholm: Liber.
Lindberg, Inger (2002). Myter om tvsprkighet. Sprkvrd 4.
Lundstrm, C. (2007). Svenskhetens utsida. Invandrare &Minoriteter 2007, 6: 5-8.