Mekanik inom Sjöfart

Lärobok i statik för sjömän

Datum: 2016-02-05 Utgåva 2.1

Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

Innehållsförteckning
Grundbegrepp: massa, kraft, acceleration, tyngdkraft, gravitation, densitet ..................................... 3
Krafter, förtöjning ............................................................................................................................. 4
Moment ............................................................................................................................................. 7
Friläggning ........................................................................................................................................ 9
Friktion ............................................................................................................................................ 17
Stjälpning ........................................................................................................................................ 19
Kätting & björn ............................................................................................................................... 21
Block & talja ................................................................................................................................... 22
Linfriktion, förtöjning ..................................................................................................................... 23
Tyngdpunkt ..................................................................................................................................... 24
Sammansatta uppgifter .................................................................................................................... 27

Sida: 2 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

Grundbegrepp: massa, kraft, acceleration, tyngdkraft, gravitation, densitet

Massa (vikt) m mäts i kilogram [kg]

.
Kraft F mäts i Newton [N] och beräknas med F=m a där a är accelerationen mätt i [m/s 2]
Tyngdkraften G beräknas med G=m.g där g är gravitationen (tyngdacc.) mätt i [m/s2]
g varierar på jorden, men vi kan räkna med närmevärdet g=9,82m/s2
Densitet  mäts i [kg/m3] och anger vikten per volymenhet. ( är en grekisk bokstav som uttalas ”rå”)
1. Ett sling har standardiserad information
angivet på en etikett:
a) Vad betyder WLL 3000 kg?
b) Vad innebär Safety Factor 7:1?
c) Det finns fyra figurer på etiketten.
Vad innebär dessa?
d) Lasten 3000 är given som massa
[kg] enligt branschpraxis. Vad
motsvarar detta i kraft [N]?

Lösningsmetodik

I. Givet (vad vet vi)

II. Sök (vad skall vi ta reda på)
III. Metod (vilken metod skall vi använda. Oftast grafisk eller analytisk)
IV. Figur (rita entydig figur samt sätt ut aktuella storheter och beteckningar)
V. Lösning (sätt upp lämpliga ekvationer och lös ut efterfrågad storheter.)
VI. Rimligt? (bedöm rimligheten och undvik på detta sätt slarvfel)
VII. Svar (avrunda till lämpligt antal gällande siffror.)

2. Ett maskinfundament i betong har

densiteten 2,65.103 kg/m3.
Längd = 203 cm
Bredd = 121 cm
Höjd = 54,4 cm
Beräkna vikt (massa).

3. En propelleraxel av stål har densiteten

7,80.103 kg/m3. Längden är 8m och
diametern 40mm.
a) Beräkna axelns vikt (massan).
b) Beräkna axelns tyngd(kraft.)

Sida: 3 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

4. Ett hål med diametern 30mm har nu borrats

i axeln för kunna dra hydraulrör vid CPP
(ställbar propeller). Beräkna nu vikten
(massan).

Krafter, förtöjning

Riktningen (kursen) i navigation anges med 0º

hjälp av kompassen. N

a ökar medurs

270º W E 90º

S
180º

Riktningen på en kraft i fysik och mekanik 90º

anges med hjälp av enhetscirkeln.
a ökar moturs

180º 0º (360º)

Kuriosa:
En orienteringskompass har 400º (nygrader)
Artilleriet har 3600º på ett varv 270º

I matematik anges vinklar i radianer. /2

2rad= 360º
a ökar moturs

 (0) 2

3/2

5. I en ögla är fäst tre linor i vilka verkar

krafterna F1=40kN, F2=50kN och F3=30kN F2 F1
F3
Bestäm grafiskt och beräkna analytiskt
resultanten då:
a) Alla tre krafterna verkar i den positiva x-
axelns riktning.
b) F1 verkar i positiv riktning medan F2 och
F3 verkar i rakt motsatt riktning.

Sida: 4 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

6. En kraft på 40,0 N verkar i riktningen 30º. Y

a) Bestäm grafiskt krafternas komposanter

längs x- och y-axeln.
b) Beräkna analytiskt krafternas
komposanter längs x- och y-axeln.
F = 40,0 N

30,0°

7. I en ögla på däck är godset surrat med 2

13,0 kN
wirar.
a) Bestäm resultanten grafiskt till krafterna i
wirarna. 51,0 kN
b) Bestäm resultanten analytiskt till
krafterna i wirarna.

8. I en punkt verkar två krafter. Y

a) Bestäm resultanten grafiskt.

b) Bestäm resultanten analytiskt. F2 = 35,0 kN

F1 = 42,0 kN

19,0°

20,0°

9. Två stänger är infästa i durken via en led.

a) Bestäm resultanten grafiskt.
b) Bestäm resultanten analytiskt.

2,70 kN
35,0° 50,0°

3,40 kN

Sida: 5 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

10. Två bogserbåtar är kopplade med trossar genom panamaklyset. De drar med krafterna Fsb
= 300 kN (ca. 30 ton) respektive Fbb = 400kN (ca 40 ton). Om du skulle ersätta dessa två
bogserbåtar med en större bogserbåt, med vilken kraft skulle den dra och i vilken riktning?
a) Gör en grafisk lösning.
b) Gör en analytisk lösning

Ledning: Detta är exakt samma sak som att räkna ut resultanten till krafterna F sb och Fbb
Fbb 33º Fsb
48º

11.Tre krafter verkar på ett föremål. Y

a) Bestäm resultanten grafiskt F = 36 N F = 29 N

b) Bestäm resultanten analytiskt

23° 30°

F = 16 N

12.Tre stänger i ett fackverk är fastsvetsade i

en knutplåt. F = 150 N

a) Bestäm resultanten grafiskt

b) Bestäm resultanten analytiskt

F = 175 N

65,0°

30,0°

F = 85 N

Sida: 6 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

Moment

Moment M har enheten [Nm].

M
A
Vi skiljer mellan:
 böjande moment (ex. böja en linjal)
 vridande moment (ex. dra åt hjulbult på en bil)

Momentet M utgör produkten av kraften F [N] och

r
momentarmen r [m].

Momentarmen r är längden på den linje som dras från

momentpunkten A vinkelrät mot kraftens verkningslinje.
F
Exempel: Tänk att i momentpunkten A sitter en mutter. M
A
Denna skall dras åt med en skiftnyckel.

Kraften på skiftnyckeln är F.

r
Skaftlängden på skiftnyckeln blir r.
.
Resulterande moment blir M = F r

F
13. Ett fartyg ligger still. Pivot-punkten hamnar i mitten. Fyra bogserbåtar assisterar fartyget.
Båt 1 drar med 400 kN (ca 40 ton) och båt 4 drar med 300 kN (ca 30 ton)
Båt 2 skjuter med 300 kN (ca 30 ton) och båt 3 skjuter med 400 kN (ca 40 ton).
Thrustern (bogpropellern) trycker fören åt babord med 100 kN (ca 10 ton)
Vindlasten ligger tvärs om bb och trycker fartyget åt sb med 880 kN (ca 88 ton)
Vad blir totalt vridande moment? Åt vilket håll vrider sig fartyget?

Not: Pivot-punkt = punkt kring vilket fartyget vrider sig.

Att fundera kring: Hur flyttas pivot-punkten om fartyget går fram respektive back?

4 Wind force

130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130

Pivot-point

Thruster
3 2

Sida: 7 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

14. Pollare. Att lägga fast en tamp överst på Ø 150 mm

stocken är förkastligt. Givetvis skall den F

läggas längst ned mot plattan! Stock

250 mm
Hur många gånger större blir det böjande
momentet på stocken om man gör fel? Platta

Antag att kraften F är 40 kN

40mm
50 mm

15. En Mac Gregor GL-kran klarar av att lyfta 100 ton med minsta utliggning (Jib radius) på
20m. Hur mycket kan den lyfta med maximal utliggning (Jib radius) på 41m?
Momentet är dimensionerande!

100 ton

Jib radius

16. En krok är fastsvetsad i ett skott. Den F

påverkas av kraften F=2300 N 30°
a) Beräkna momentet vid skottet pkt. A
b) Beräkna momentet vid pkt. B
200

A B

400

Sida: 8 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

17. Kraften F=2300 N är inlagd i ett Y

koordinatsystem. [mm]
a) Beräkna momentet i origo 50
b) Beräkna momentet vid pkt. B
40 F

30 60°

20
B
10

X
0
10 20 30 40 50

18. Skiftnyckel. En mutter skall skruvas fast.

Åtdragningsmomentet skall vara 45Nm. Hur F
stor kraft måste anbringas på skiftnyckeln M
för att åstadkomma det önskade momentet?
Friktionen är försumbar.

28cm

Not: Det är mycket viktigt att ett skruvförband dras

med rätt moment. Använd momentnyckel!

Friläggning
För att kunna analysera uppgifter i mekanik måste krafter och moment föras in i figuren. Detta
kallas friläggning.

Krafter Moment
Aktionskrafter (aktiva krafter) BLÅ Aktionsmoment (aktiva moment) BLÅ
Direkt pålagd kraft F Direkt pålagt moment M
Utbredd last Q
Tyngdkraft G=m.g Reaktionsmoment (passiva moment) RÖD
Stödmoment MA
Reaktionskrafter (passiva krafter) RÖD
Linkraft RL
Normalkraft Rn
Friktionskraft Rf

Stödkrafter
Kraft i X-led RX
Kraft i Y-led Ry

Sida: 9 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

Exempel:
Lägesfigur Friläggning
a

Rn
m·g

b
F F Rf

Rn
m·g

Rn

Rf m·g

d
RL2
L2
L1 RL1

Antag viktlös lina m.g

e
Q Q
F F
RAx
A B RAy RB

Försumma egenvikten hos balken.

Den är mycket mindre är lasten som tas upp.

Sida: 10 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

Stödreaktioner
Rullagring RA
A A

Ledlagring
A A RAx
RAy

Fast inspänning MA
A

RAx
RAy

Ölandsbron är en 6072m lång balkbro

Temperaturlaster beräknas enligt SS-EN 1991-1-5
Betong och stål har ungefär samma längdutvidgningskoefficient
α=10*10-6/oC
Formeln för beräkning av längdutvidgning kan enkel skrivas som

L = α x L0 x T där: L=längdutvidgningen.
Längdutvidgningen fördelas på 19
α = längdutvidgningskoefficienten
gummielement
L0 = Urspungslängd
 T = Temperaturförändring (oC)
Ett temperaturintervall mellan -20 oC till + 25 oC ger T = 45
L = 10*10-6/oC x 6072m x 45 oC = 2,7324m
Bron blir 2,7324 meter längre vid + 25 oC kontra -20 oC
Källa: Trafikverket 2014

Att fundera på: Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg passerar Hallsberg. Järnvägen är
helsvetsad. Behöver man dra om den över Örebro på sommaren då rälen utvidgar sig?

19. Ett föremål hänger i en lina.

Frilägg samt sätt ut lämpliga beteckningar
på krafterna.

20. En balk är upplagd på två stöd.

Frilägg samt sätt ut lämpliga beteckningar F
på krafterna.

A B

Sida: 11 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

21. En balk är upplagd på två stöd.

Frilägg samt sätt ut lämpliga beteckningar F
på krafterna.

A B

22. En balk är fast inspänd.

Frilägg samt sätt ut lämpliga beteckningar F
på krafterna & momentet.
A

23. En balk är fast inspänd.

Frilägg samt sätt ut lämpliga beteckningar A
på krafterna & momentet.

24. Ett klot med massan m hänger i en lina mot

en vägg utan friktion.
Frilägg samt sätt ut lämpliga beteckningar
på krafterna.
15°

25. En stång står lutad mot en vägg.

Frilägg samt sätt ut lämpliga beteckningar B
på krafterna.
a) Golvet har friktion men inte väggen.
b) Både golvet och väggen har friktion.
c) Varken golvet eller väggen har friktion.
En horisontell kraft F verkar i A för att
hålla stången i läge.

Sida: 12 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

Jämvikt

En fullständig lösning av mekanikuppgifter delas upp i 3 steg:

Steg 1: Rita figur och frilägg
Steg 2: Kraftjämvikt, ställ upp 1 eller 2 ekvationerna.
Vid 1 obekanta krävs 1 ekvation.
Vid 2 obekanta krävs 2 ekvationer.
Steg 3: Momentjämvikt, ställ upp ekvation.
Vid 3 obekanta krävs 2 kraftjämvikter och 1 momentjämvikt.

26. En 20’ standardcontainer står på ett

underlag utan friktion.
Den väger tom 2,4 ton.

Frilägg samt beräkna stödreaktionerna.

27. En 20’ standardcontainer hänger i en kran.

Den väger tom 2,4 ton.

Frilägg samt beräkna stödreaktionerna.

28. Ett klot med massan 25 kg hänger i en lina

mot en vägg utan friktion.
Frilägg samt beräkna stödreaktionerna.
15°

29.a) Ett fartyg ligger förtöjt vid en hög kaj.
Vindlasten ger en kraft tvärs på 200 kN
(ca 20 ton). Hur stor blir belastningen på
tväränden nedan om den får ta upp hela
lasten?
b) Fartyget ligger nu vid en låg kaj.
Vindlasten är lika till riktning och styrka
som i uppgift a). Hur stor blir nu
belastningen på tväränden?

Fvind Fvind

20°

70°

Sida: 13 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

30. En låda med reservdelar till separatorn skall

lastas ombord med en mindre kran.
Lådan väger 300kg.
a) Vad blir kraften i slinget om det är lodrät?
b) Vad blir kraften i slinget om vinkeln är
a=60o?
c) Vad blir kraften om vinkeln a ökar till
120o?
Att fundera kring:
Kraften i slinget ökar med ökad vinkel a
 Finns det ytterligare nackdelar med stor vinkel?
 Finns det nackdelar med en liten vinkel?

ion!
at a
ns tr
mo
De

31. Ett långt rör som väger 500 kg skall lyftas

med en kätting som är 6 m lång.
a) Vad blir kraften i kättingen om avståndet
mellan lyftpunkterna är X=4,7 m?
b) Vad blir kraften om X=1 m? (Ingen hänsyn
tas till kättingens tyngd.)

32. En plåt som väger 2 ton lyfts i en lina. Tyvärr

har linan slirat så att den 4 m breda plåten
hänger snett.
a) Beräkna kraften i linan.
b) Om plåten hade hängt horisontellt, vad
hade då kraften blivit i linan?
c) Hur mycket större blir belastning i linan i %
när plåten hänger snett?

Sida: 14 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

33. Ett fartyg ligger förtöjt med aktern mot kaj. Kraften är 240 kN (24 ton) i ankarkättingen.
Vilken kraft och vilken riktning  får vi i sb akterände? Vilken kraft får vi i bb akterände?

36º 126 m

40 m
Ramp
118 m


34. *
En 50.000 tons produkttanker är förtöjt med 3 förändar och 2 förspring. För enkelhetens
skull antar vi att samtliga trossar tar upp lika stor last F1=F2=F3=F4=F5=200 kN (ca. 20 ton)
a) Vad blir den radiella kraften på axeln på brythjul A?
b) Diameter på vinschen som drar förände 4 (F4) är 35 cm. Vilket vridmoment krävs på
elmotorn som drar vinschen?
F5

F4

135º

F3

45º

45º

110º
F2
F1

Sida: 15 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

35. figuren ser du en miniatyrkran. Bommen hålls

upp av en vajer vilken är fastsatt i punkterna
A och C. I punkt C hänger en vikt (m) på 0,1 A
kg.
a) Frilägg balken

1,5dm
b) Ställ upp jämviktsekvationerna
c) Beräkna kraft i wire och i punkt B.
a=30º
d) Ändra vinkelna och se vad som händer
B C

ion! 3dm

at
ns tr
mo m·g
De

36. En annan kran lyfter en vikt (m) på 22 ton i A

punkt D.
a) Beräkna vinkeln 
b) Frilägg balken

7,2
c) Ställ upp jämviktsekvationerna
d) Beräkna krafter i wire samt i balkens 
punkt B till storlek och riktning C
B D

10m 3m

m·g

37. En svängkran är konstruerad och belastad Stag

enligt figur. Lasten i kranspetsen är 15kN.
Bestäm dragkraften i staget samt tryckkraften
i strävan.

Sträva

38. Livbåten är upphängd i dävertar enligt figur.

Det övre lagret, A, kan bara ta upp
horisontella krafter medan det nedre lagret
kan ta upp både horisontella och vertikala
krafter. Beräkna reaktionskrafterna i A & B
om livbåten väger 600 kg.

ledning:
 Den övre infästningen kan jämställas med en
rullagring och kan således endast ta upp krafter
horisontellt.
 Den nedre kan jämställas med en ledlagring och
kan således ta upp krafter både horisontellt &
vertikalt

Sida: 16 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

39. En specialkran lyfter en låda som väger 525 4m 2,10 m

kg. A D C

Beräkna reaktionskrafterna i A & B. 30°

40. Maximalt axeltryck för rampen på en liten

skärgårdsfärja är 2800 kg.
Lastbilen väger 4200kg.
a) Beräkna axeltryck på fram och bakaxel!
b) Får lastbilen köra ombord?
4m 2m
Ledning: axeltryck är lika till storlek som stödreak-
mb·g
tion under hjulen (normalkrafter.)

41. Nu har du kopplat en husvagn efter

lastbilen. Den väger 1200 kg.
a) Vad blir axeltryck för samtliga tre axlar?
b) Vad blir kraften på draget?
c) Får ekipaget köra ombord?
4m 2m 1m 6m 5m
0,2

mb·g mh·g
Koppla isär bil
och släp!

Friktion

Friktionskoefficienten definieras som kvoten

mellan friktionskraften Rf och normalkraften Rn
F
𝑅𝑓
𝜇=𝑅
𝑛 ( är en grekisk bokstav som uttalas my)
  är dimensionslös
Det finns två typer av friktion:
F Rf=·Rn
 Vilofriktion v som anger friktion vid
övergång från vila till rörelse
 Glidfriktion g som anger friktion vid en
pågående rörelse.

g är mindre än v Rn
m·g

Se i övrigt webbsidor från:

 Tillverkare av bromsbackar och bromsklossar
 Tillverkare av glidlager

Sida: 17 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

 Tillverkare av friktionsreducerande beläggningar 

v
Ämne v g g

trä / trä torra 0,3–0,6 0,25–0,5

fuktiga 0,25 0,68

trä / metall torra 0,42 0,60

fuktiga 0,24 0,65

stål / stål torra 0,1-0,3 0,03-0,3

F
vila friktion
teflon / teflon 0,05 0,05

bromskloss / gjutjärn torra 0,4 0,3

koppar / koppar 1,1-1,2

sommardäck / asfalt torra 0,7-1 0,5-0,8

vinterdäck / is 0,1–0,3

vinterdäck / blixthalka <0,05

42. En låda som väger 35,0 kg ligger på ett

strävt, horisontellt plan. F
Vilofriktionskoefficienten är 0,350.
a) Beräkna kraften F som krävs för att lådan
skall börja glida.
b) Beräkna vilken vilofriktionskoefficient
som krävs för att hålla lådan på plats om
kraften F är 100N.

43. Kraften F som påverkar lådan ovan har nu

vinkeln 20o. Beräkna maximal kraft F som F
20°
kan appliceras för att lådan skall ligga still.

44. En kloss väger 200g.

a) Beräkna friktionskoefficienten genom att F
luta planet den ligger på.
b) Därefter lutas planet 30o
Beräkna kraften F så att klossen ligger
stilla.

!
a t ion
s tr
m on
De 30°

Sida: 18 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

45. * 15
o 20
Ett fartyg kränger 20 Friktionskoefficienten
15
mellan den stora lådan på däck och sb k
ättin
g
underlaget är 0,15. Lådan väger 50 ton och

g
tyngdpunkten antas ligga i mitten.

ttin
kä
Surrningen i tvärskeppsled sker med hjälp

bb
12
av två kättingar.
a) Hur stor kraft måste kättingarna vara
dimensionerade för? 4p
20°

b) Hur stor belastning måste kättingen

maximalt tåla om man räknar med en mått i [m]
säkerhetsfaktor på 7? Svara i ton.

Stjälpning

En detalj välter (stjälper), när den lodräta

pilen (vektorn) som symboliserar detaljen välter ej detaljen välter

tyngdkraften (m.g), hamnar utanför den

punkt detaljen välter runt.
tp tp

a punkt detaljen a
välter runt

m·g m·g

46. Ett 55 US gallon standardfat har en

diameter 22.5 tum och höjden 33.5 tum
a) Hur många liter rymmer fatet?
Ledning:1 tum är 2,54 cm.
b) Om fatet är tomt, hur många grader kan
du luta det innan det välter? 2p
Kuriosa: När oljevolymer anges i barrels utgår a
man från en äldre typ av träfat från 1870-talet på
42 US gallon (158.9873 liter. Men räkna inte med
detta värde i uppgiften utan räkna med formler för
volym)

Sida: 19 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

47. En 40 ft standardcontainer har mått enligt tabell nedan. Den är lastad så att den totala
tyngdpunkten (container + last) hamnar i centrum av containern.

40FT Container

Outside Length 40 ft

Outside Width 8 ft

Outside Height 8 ft 6 in

Ledning:1 inch = 2,54 cm,1 foot = 12 inches = 30,48 cm

Vi ställer nu två containers ovanpå varandra.

Hur många grader kan de luta (åt sidan) innan de välter?

48. En truck väger 800kg. Tp

a) Hur stor last kan man maximalt ha på

gafflarna för att den inte skall stjälpa?
b) Hur stort blir axeltrycket för olastad
respektive maximalt lastad

H
truck(stödreaktion på hjulaxlarna) Tp

c) Om lasten på gafflarna är 1000kg, hur

stor blir då säkerheten mot stjälpning? bli? Räkna både med och utan last!
500

1020 600
𝑀𝑠𝑡𝑎𝑏𝑖𝑙𝑖𝑡𝑒𝑡
Ledning: Säkerhet mot stjälpning = 1600
𝑀𝑠𝑡𝑗ä𝑙𝑝𝑛𝑖𝑛𝑔

49. *
En truck med massan 800kg står på en Tp

ramp som lutar 10o

a) Vilken friktionskoefficient () måste vi ha
mellan hjul och ramp för att trucken inte
skall glida iväg. Endast bakhjulen är
bromsade (låsta). Trucken är olastad.
H

Tp

b) Hur högt (H) kan man maximalt lyfta en

500

last på 1000kg om trucken inte skall

välta? Truckens tyngdpunkt ligger
500mm över rampen. 1020
600
c) Lutningen på rampen a är 0 nu. Vilket 1600
a
minsta värde måste friktionskoefficienten
() mellan gafflarna och stållådan minst mått i [mm]
ha om lådan inte skall glida av?

Sida: 20 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

Kätting & björn

Vid surrning ombord används ofta kätting &

björn. Hävstångsprincipen utnyttjas för att ge
större kraft.
Hos enarmade hävstänger ligger lasten och F
kraften på samma sida om stödpunkten. Exempel
på detta är hålslag, nötknäppare och skottkärror.

Hos tvåarmade hävstänger ligger kraften och

lasten på olika sidor om stödpunkten. Exempel
på detta är tänger, balansvågar och saxar.
Men det man vinner i kraft förlorar man i väg!
Exempel: Vilken kraft F måste man lägga på
björnen för att få en spännkraft på 1
ton i kättingen?
Givet: RL=1ton=9820 N
Sök: F (försumma egentyngden)
580

680

Figur & frilägg F RL1

lösning 1:
B
580 100

Lösning 1: Momentjämvikt kring B (enarmad hävstång)

9820∙100
−𝐹 ∙ 680+𝑅𝐿1 ∙ 100 = 0 𝑔𝑒𝑟 𝐹 = = 1444 𝑁 𝑣𝑖𝑙𝑘𝑒𝑡 𝑚𝑜𝑡𝑠𝑣𝑎𝑟𝑎𝑟 147 𝑘𝑔
680

Figur & frilägg

F
lösning 2: 580 100

A
RL2
Lösning 2: Momentjämvikt runt A (tvåarmad hävstång)
9820∙100
−𝐹 ∙ 580+𝑅𝐿2 ∙ 100 = 0 𝑔𝑒𝑟 𝐹 = = 1693 𝑁 𝑣𝑖𝑙𝑘𝑒𝑡 𝑚𝑜𝑡𝑠𝑣𝑎𝑟𝑎𝑟 172 𝑘𝑔
580

Alltså måste man lägga kraften 1693N (172kg) för att försäkra sig om att spännkraften blir minst 1
ton i hela kättingen

Sida: 21 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

50. Ett spett med längden 2m används för att lyfta en

sten som väger 300 kg. Tillgänglig kraft är
500N. F
a) Beräkna hur långt in på spettet stenen kan
placeras om spettet används som en enarmad
hävstång
b) Beräkna hur långt in på spettet stödpunkten F
måste placeras om spettet används som en
tvåarmad hävstång
Försumma egentyngden.

Block & talja

Block och talja utnyttjas för att lättare lyfta tunga laster.
Exempel: 4 block med talja. Friläggning
undre del
Frilägg undre delen.
Vi ser att det blir 4 linkrafter RL. Dessa är lika
stora (kraften är konstant i hela linan) F RLRL RLRL

Kraftjämvikt  : 4·RL-m·g = 0
RL=m·g/4
Alltså blir linkraften endast en ¼-del av lasten.
Men det man vinner i kraft förlorar man i väg.
Det blir 4 ggr så mycket tamp att ta hem!

m
on!
Demonstrati
m·g

51. Block och talja används för att hissa upp en a) b)

last som väger 125 kg.

a) Beräkna kraften F med 2 block F F

b) Beräkna kraften F med 4 block

m·g m·g

Sida: 22 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

52. a) Hur stor kraft verkar i Vajern benämnd Obs! Ej skalenlig

som (D)?
b) Hur stor kraft verkar i linhjulsaxeln
Schackel (C)
benämnd som (G)? Vajer (D)
c) Hur stor kraft verkar i schackeln Schackel (E)
benämnd som (E)? 20º

d) Hur stor kraft verkar i lyftslinget benämnd

som (A)? Linhjulsaxel (H)

e) Hur stor kraft verkar i linhjulsaxeln Vinsch

benämn som (H) &
Lintrumma Linhjulsaxel (G)
f) Hur stor kraft verkar i schackeln
benämnd som (C)? F

Lyftsling (B)
Lyftsling (A)

37,5° 37,5°

I600 balk
Vikt:
200kg/m
6m

Linfriktion, förtöjning

Alla sjömän vet att det blir betydligt lägre

kraft i en tross om den ligger flera varv runt a
en pollare.

Sambandet nedan mellan de två linkrafterna

ges här utan härledning:

𝐹1 = 𝐹2 ∙ 𝑒 𝜇∙𝛼

F1 = kraft i rörelseriktningen
F2 = mothållande kraft
e = naturliga logaritmen, ca. 2.78 F1
v = vilofriktionskoefficienten
F2
a= anliggningsvinkel [rad]

53. Ett fartyg har ett förspring i land. Kraften i

denna från fartyget är 82 kN (ca. 8 ton).
Vilofriktionskoefficienten mellan tross och
pollare är 0,5. Hur stor kraft måste man
hålla mot med i trossen:
a) Om den ligger 1 varv runt pollaren?
b) Om den ligger 3 varv runt pollaren?

Sida: 23 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

Tyngdpunkt

Att kunna beräkna tyngdpunkt är centralt för en sjöman. Exempelvis vid lastning av fartyg
samt vid planering av lyft. I denna kurs begränsas beräkningarna till 2 dimensioner (i
planet). Beräkningar i 3 dimensioner (i rymden) sker med samma metodik.

Triangel: Beräkna tyngdpunkten för

triangeln skuren i plåt y
𝑥1 + 𝑥2 + 𝑥3
𝑋𝑡𝑝 = punkt 2
3

𝑦1 + 𝑦2 + 𝑦3
𝑌𝑡𝑝 =

25
3

Ytp
0 + 0 + 40 punkt 1
punkt 3
𝑋𝑡𝑝 = = 13,3𝑚𝑚 x
3 Xtp
40
0 + 25 + 0
𝑌𝑡𝑝 = = 8,33𝑚𝑚
3

Formelsamling
cirkelsektor y 𝐴𝑟𝑒𝑎 = 𝑟 2 ∙ 𝛼 2 ∙ 𝑟 ∙ 𝑠𝑖𝑛𝛼
𝑋𝑡𝑝 =
3∙𝛼
2·a x
halvcirkelyta 𝜋 ∙ 𝑟2 4∙𝑟
𝐴𝑟𝑒𝑎 = 𝑋𝑡𝑝 =
r 2 3∙𝜋

cirkelbåge y 𝐿ä𝑛𝑔𝑑 = 𝑟 ∙ 2𝛼 𝑟 ∙ 𝑠𝑖𝑛𝛼

𝑋𝑡𝑝 =
𝛼
2·a x
halvcirkelbåge 𝐿ä𝑛𝑔𝑑 = 𝑟 ∙ 𝜋 2∙𝑟
𝑋𝑡𝑝 =
r 𝜋

OBS: a i radianer! 𝜋 180

o 10 = 𝑟𝑎𝑑 1𝑟𝑎𝑑 =
2 rad=360 180 𝜋

Sammansatta föremål: y
60 26

En detalj som är mer komplex delas upp i flera

delar.
44

I detta fall blir det 2 rektanglar med areorna:

28

A1=60·44
Ytp

A2=26·28 x
Xtp

Lösningen bli en form av ”momentjämvikt” kring

origo O

Sida: 24 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

y
O: (𝐴1 + 𝐴2 )𝑋𝑡𝑝 = 𝐴1 ∙ 𝑋𝑡𝑝 1 + 𝐴2 ∙ 𝑋𝑡𝑝 2 Xtp 2=73

(60 ∙ 44 + 26 ∙ 28)𝑋𝑡𝑝 = 60 ∙ 44 ∙ 30 + 26 ∙ 28 ∙ 73 1

60 ∙ 44 ∙ 30 + 26 ∙ 28 ∙ 73 2
𝑋𝑡𝑝 = = 39,3

Ytp 1=22
60 ∙ 44 + 26 ∙ 28

Ytp 2=14
x
(𝐴1 + 𝐴2 )𝑌𝑡𝑝 = 𝐴1 ∙ 𝑌𝑡𝑝 1 + 𝐴2 ∙ 𝑌𝑡𝑝 2
Xtp 1=30
O:

(60 ∙ 44 + 26 ∙ 28)𝑌𝑡𝑝 = 60 ∙ 44 ∙ 22 + 26 ∙ 28 ∙ 14

60 ∙ 44 ∙ 22 + 26 ∙ 28 ∙ 14
𝑌𝑡𝑝 = = 20,3
60 ∙ 44 + 26 ∙ 28

54. Beräkna stålplåtens tyngdpunkt. 11

y

25
x

50

55. Beräkna plastskivans tyngdpunkt.

y
30 20 34

56. Beräkna tyngdpunkten för ”tårtbiten” i papp.

y
26°

30

Sida: 25 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

57. Tårtbiten i förra uppgiften har nu en annan

orientering. y
26°

Beräkna tyngdpunkten.
x

30

58. Figuren visar en tvärskeppsvy av ett lastrum. I undre rummet är lasten ”gråfylld”. Beräkna
dess tyngdpunkt i X-led och Y-led.
Y
2,5m
0,2m

6,0m
12,2m

2,5m
6,0m

2,5m
1,8m

X
17,6m

21,6m

59. Nu är tre containers lastade (A-C). En i undre lastrummet och två på tweendäck.
Tyngdpunkten i respektive container är halva höjden och halva bredden.
Respektive container är 2,44m bredd och 2,44m hög.
Container (A) väger 20 ton, (B) väger 17ton och (C) väger 5ton.
a) Beräkna den gemensamma vikttyngdpunkten i X-led och Y-led.
b) Ge ett förslag på hur mycket container (A) ska flyttas för att eliminera slagsida.
Y
0,2m

8,8m

Ledning:
6,0m

Tidigare har du räknat med areor som är

proportionella mot massan vid konstant B C
12,2m

densitet.
6,0m

Räkna nu med direkt med massan istället för

arean!
A
1,8m

X
17,6m

21,6m

Sida: 26 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

60. Beräkna tyngdpunkten för

aluminiumprofilen.

(Fortsättning, se uppgift 66)

Ø1m

2m
X

5m

Sammansatta uppgifter

61. En 40’ MAFI rulltrailer är lastad med två 20’ containers. Dessa är 6058mm långa och
2591mm höga. Tomvikten är 2200kg. Den främre containern är maximalt lastad med
28200kg (vikt totalt 30400kg). Den bakre containern är lastad med 4150kg (vikt totalt
6350kg). Tyngdpunkten på respektive container ligger i centrum.

(Hjulen är inte låsta och ekipaget står stilla på plan mark.)

Rulltrailern väger tom 5800kg, gåshalsen 1000 kg och dess gemensamma tyngdpunkt är
markerad i figuren nedan.

a) Beräkna den gemensamma tyngdpunkten i X-led och Y-led.

b) Beräkna kraften på draget (där rulltrailern är kopplad till RoRo traktorn.)
c) Beräkna boggitrycket respektive axeltrycket på rulltrailern.
d) Beräkna axeltrycket fram och bak på RoRo-trucken. Denna väger 10500 kg.

2200 8750 3366

1000

850

X
500

1100
650 1800 800
3000

mått i [mm]

Sida: 27 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

62. En stålplåt med tjockleken 10mm, skall Lyft i 2 wirar Mått i [m]
lyftas ombord i 2 wirar.
a) Vad väger plåten? ( är 7800 kg/m3) Ø10
b) Var ligger tyngdpunkten?
c) Hur stor blir kraften i wirarna? 4p

10
90

90
10

25

63. En stålplåt med tjockleken 10mm, skall

lyftas ombord i 2 wirar. 30 150

a) Vad väger plåten? (Densiteten är 7800

kg/m3)

20
44
b) Var ligger tyngdpunkten?
c) Hur stor blir kraften? Ø30

36
Mått i [cm]

64. En stålplåt med tjockleken 10mm lyfts

ombord i 2 wirar.
a) Massan på plåten
b) Tyngdpunkten

10m
c) Vid vilka vinklar a och hänger lasten i
våg?
d) Hur stor blir kraften i wirarna? a


2m
8m

18m

Sida: 28 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

65. Du har två ”plankor” av trä. Båda är 5dm 0,5 0,5

tjocka och 5dm breda. Den ena är 10m lång
och den andra 5m lång. De är hopspikade
som ett upp och nedvänt ”L”. a 

a) Vad väger båda plankorna tillsammans?

Densiteten är 520 kg/m3 (furu)
b) Var ligger tyngdpunkten? Du får lägga

5
origo var du vill
c) Vilken blir den högsta kraften i slinget
oma = 76,4º och  = 45,9º ? 3p

Ej skalenlig

10
66. Ur en 12mm aluminiumplåt skärs en profil ut
enligt figur.

Tyngdpunkten
a) Vad väger profilen? = 2700 kg/m3
a 
b) *
Den lyfts med ett sling som är 10m långt

2m
X
totalt. Beräkna vinkeln a & om plåten Ø1m
skall lyftas vågrät som figuren visar.
(Tyngdpunkten räknade du ut i uppgift 60.)
5m
c) Vilken blir den högsta kraften i slinget?
3

67. En gaffeltruck med fast stativ lyfter en stållåda. Tyngdpunkterna framgår av figuren nedan.
Truckens egenvikt (olastad) är 1850 kg.

Sida: 29 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

a) Beräkna axeltrycket fram och bak för olastad truck.

b) Beräkna gemensam tyngdpunkt för truck och stållåda som väger 510kg.
c) Beräkna maximal vikt på stållådan om trucken ej skall tippa framåt.
d) Du skall köra nedför en ramp med gafflarna före.
Beräkna maximal lutning på rampen om lådan inte skall glida av gafflarna.
Friktionskoefficienten  mellan gafflar och låda är 0,2
e) *
Hur mycket får stållådan maximalt väga om trucken inte skall tippa framåt om du kör
nedför en ramp med lutningen 10o. (Antag att lådan ej glider.)
070223
68.

3,00m
D

0,70m
2,60m

A
3,00m

B
3,00m

C
0,88m

3,00m

SMV
1,24m

2,60m

2,40m
8,80m
13,55m

a) En containertruck väger 37 ton. Vad får containern märkt (D) maximalt väga utan att
trucken tippar framåt?
b) Hur stort blir axeltrycket på framaxeln respektive bakaxeln? Vi antar att containern märkt
(D) väger 5 ton och trucken väger 37 ton.
c) Rampen på roro-fartyget M/S Max Cargo klarar ett maximalt axeltryck på 25 ton. Kan du
köra ombord med last enligt uppgift ovan?
d) Beräkna var containerstapeln A-C gemensamma tyngdpunkt befinner sig räknat från
markplanet. Samtliga containers är homogent lastade och kan anses ha en tyngdpunkt i
mitten (halva höjden och halva bredden). Container (A) väger 34,2 ton, Container (B)
väger 17,8 ton och container (C) väger 28 ton
e) Trucken kör nu nedför en backe som lutar 10 o. Vad får containern märkt (D) nu
maximalt väga om fordonet inte ska tippa framåt? Truckens vikt är 37 ton.
f) Trucken parkeras utan last i en nedförsbacke. Det är halt ute varför friktionskoefficienten
är 0,1. Hur mycket får nedförsbacken luta för att trucken inte skall kana iväg?
g) Beräkna hur den gemensamma tyngdpunkten förflyttar sig när trucken lyfter container D
som väger 40 ton. (Se figur ovan.) Containern är homogent lastade och kan anses ha
tyngdpunkten i mitten (halva höjden och halva bredden).
h) Hur långt framför trucken kan trucken lyfta container D utan att trucken tippar framåt?
(Det sitter en teleskopisk arm på trucken som kan göras både kortare och längre.)

Sida: 30 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

69.
B
Quarterramp
A C
Figur 1.

2,61
A
Figur 2.

D 

5,5
7 E
tp

tp

11
,26

a
F

Figur 3.
Vikt inre ramp: 170 ton
Vikt yttre ramp: 70 ton

1,62
X
Y tp
13,75

90°
3,79

9,35
Z
3,65
1,88
8,63

tp
5,72
11,54

Sida: 31 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
 Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1

a) Beräkna TP för hela rampen när den är nedfälld. a=5º =10º

Lägg origo i punkt F
(Försumma vikten på allra yttersta delen av rampen samt wire.)
b) Beräkna maximal kraften i wire för yttre rampen.
c) Beräkna maximal kraft i wire A-C för hela rampen
d) Beräkna maximal lodrät påkänning på infästningen (gångjärnet) i punkten F
e) Beräkna maximal vågrät påkänning på infästningen (gångjärnet) i punkten F
f) Vilken kraft trycker rampen på bilen med i figur 3?

Sida: 32 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand