Professional Documents
Culture Documents
Statik R21 PDF
Statik R21 PDF
Innehållsförteckning
Grundbegrepp: massa, kraft, acceleration, tyngdkraft, gravitation, densitet ..................................... 3
Krafter, förtöjning ............................................................................................................................. 4
Moment ............................................................................................................................................. 7
Friläggning ........................................................................................................................................ 9
Friktion ............................................................................................................................................ 17
Stjälpning ........................................................................................................................................ 19
Kätting & björn ............................................................................................................................... 21
Block & talja ................................................................................................................................... 22
Linfriktion, förtöjning ..................................................................................................................... 23
Tyngdpunkt ..................................................................................................................................... 24
Sammansatta uppgifter .................................................................................................................... 27
Sida: 2 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
Lösningsmetodik
Sida: 3 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
Krafter, förtöjning
a ökar medurs
270º W E 90º
S
180º
180º 0º (360º)
Kuriosa:
En orienteringskompass har 400º (nygrader)
Artilleriet har 3600º på ett varv 270º
(0) 2
3/2
Sida: 4 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
30,0°
F1 = 42,0 kN
19,0°
20,0°
2,70 kN
35,0° 50,0°
3,40 kN
Sida: 5 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
10. Två bogserbåtar är kopplade med trossar genom panamaklyset. De drar med krafterna Fsb
= 300 kN (ca. 30 ton) respektive Fbb = 400kN (ca 40 ton). Om du skulle ersätta dessa två
bogserbåtar med en större bogserbåt, med vilken kraft skulle den dra och i vilken riktning?
a) Gör en grafisk lösning.
b) Gör en analytisk lösning
Ledning: Detta är exakt samma sak som att räkna ut resultanten till krafterna F sb och Fbb
Fbb 33º Fsb
48º
23° 30°
F = 16 N
F = 175 N
65,0°
30,0°
F = 85 N
Sida: 6 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
Moment
r
momentarmen r [m].
Kraften på skiftnyckeln är F.
r
Skaftlängden på skiftnyckeln blir r.
.
Resulterande moment blir M = F r
F
13. Ett fartyg ligger still. Pivot-punkten hamnar i mitten. Fyra bogserbåtar assisterar fartyget.
Båt 1 drar med 400 kN (ca 40 ton) och båt 4 drar med 300 kN (ca 30 ton)
Båt 2 skjuter med 300 kN (ca 30 ton) och båt 3 skjuter med 400 kN (ca 40 ton).
Thrustern (bogpropellern) trycker fören åt babord med 100 kN (ca 10 ton)
Vindlasten ligger tvärs om bb och trycker fartyget åt sb med 880 kN (ca 88 ton)
Vad blir totalt vridande moment? Åt vilket håll vrider sig fartyget?
Att fundera kring: Hur flyttas pivot-punkten om fartyget går fram respektive back?
4 Wind force
Pivot-point
Thruster
3 2
Sida: 7 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
250 mm
Hur många gånger större blir det böjande
momentet på stocken om man gör fel? Platta
40mm
50 mm
15. En Mac Gregor GL-kran klarar av att lyfta 100 ton med minsta utliggning (Jib radius) på
20m. Hur mycket kan den lyfta med maximal utliggning (Jib radius) på 41m?
Momentet är dimensionerande!
100 ton
Jib radius
A B
400
Sida: 8 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
30 60°
20
B
10
X
0
10 20 30 40 50
28cm
Friläggning
För att kunna analysera uppgifter i mekanik måste krafter och moment föras in i figuren. Detta
kallas friläggning.
Krafter Moment
Aktionskrafter (aktiva krafter) BLÅ Aktionsmoment (aktiva moment) BLÅ
Direkt pålagd kraft F Direkt pålagt moment M
Utbredd last Q
Tyngdkraft G=m.g Reaktionsmoment (passiva moment) RÖD
Stödmoment MA
Reaktionskrafter (passiva krafter) RÖD
Linkraft RL
Normalkraft Rn
Friktionskraft Rf
Stödkrafter
Kraft i X-led RX
Kraft i Y-led Ry
Sida: 9 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
Exempel:
Lägesfigur Friläggning
a
Rn
m·g
b
F F Rf
Rn
m·g
Rn
Rf m·g
d
RL2
L2
L1 RL1
e
Q Q
F F
RAx
A B RAy RB
Sida: 10 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
Stödreaktioner
Rullagring RA
A A
Ledlagring
A A RAx
RAy
Fast inspänning MA
A
RAx
RAy
L = α x L0 x T där: L=längdutvidgningen.
Längdutvidgningen fördelas på 19
α = längdutvidgningskoefficienten
gummielement
L0 = Urspungslängd
T = Temperaturförändring (oC)
Ett temperaturintervall mellan -20 oC till + 25 oC ger T = 45
L = 10*10-6/oC x 6072m x 45 oC = 2,7324m
Bron blir 2,7324 meter längre vid + 25 oC kontra -20 oC
Källa: Trafikverket 2014
Att fundera på: Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg passerar Hallsberg. Järnvägen är
helsvetsad. Behöver man dra om den över Örebro på sommaren då rälen utvidgar sig?
A B
Sida: 11 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
A B
Sida: 12 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
Jämvikt
29.a) Ett fartyg ligger förtöjt vid en hög kaj. b) Fartyget ligger nu vid en låg kaj.
Vindlasten ger en kraft tvärs på 200 kN Vindlasten är lika till riktning och styrka
(ca 20 ton). Hur stor blir belastningen på som i uppgift a). Hur stor blir nu
tväränden nedan om den får ta upp hela belastningen på tväränden?
lasten?
Fvind Fvind
20°
70°
Sida: 13 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
ion!
at a
ns tr
mo
De
Sida: 14 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
33. Ett fartyg ligger förtöjt med aktern mot kaj. Kraften är 240 kN (24 ton) i ankarkättingen.
Vilken kraft och vilken riktning får vi i sb akterände? Vilken kraft får vi i bb akterände?
36º 126 m
40 m
Ramp
118 m
34. *
En 50.000 tons produkttanker är förtöjt med 3 förändar och 2 förspring. För enkelhetens
skull antar vi att samtliga trossar tar upp lika stor last F1=F2=F3=F4=F5=200 kN (ca. 20 ton)
a) Vad blir den radiella kraften på axeln på brythjul A?
b) Diameter på vinschen som drar förände 4 (F4) är 35 cm. Vilket vridmoment krävs på
elmotorn som drar vinschen?
F5
F4
135º
F3
45º
45º
110º
F2
F1
Sida: 15 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
1,5dm
b) Ställ upp jämviktsekvationerna
c) Beräkna kraft i wire och i punkt B.
a=30º
d) Ändra vinkelna och se vad som händer
B C
ion! 3dm
at
ns tr
mo m·g
De
7,2
c) Ställ upp jämviktsekvationerna
d) Beräkna krafter i wire samt i balkens
punkt B till storlek och riktning C
B D
10m 3m
m·g
Sträva
ledning:
Den övre infästningen kan jämställas med en
rullagring och kan således endast ta upp krafter
horisontellt.
Den nedre kan jämställas med en ledlagring och
kan således ta upp krafter både horisontellt &
vertikalt
Sida: 16 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
kg. A D C
mb·g mh·g
Koppla isär bil
och släp!
Friktion
Sida: 17 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
v
Ämne v g g
vinterdäck / is 0,1–0,3
!
a t ion
s tr
m on
De 30°
Sida: 18 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
45. * 15
o 20
Ett fartyg kränger 20 Friktionskoefficienten
15
mellan den stora lådan på däck och sb k
ättin
g
underlaget är 0,15. Lådan väger 50 ton och
g
tyngdpunkten antas ligga i mitten.
ttin
kä
Surrningen i tvärskeppsled sker med hjälp
bb
12
av två kättingar.
a) Hur stor kraft måste kättingarna vara
dimensionerade för? 4p
20°
Stjälpning
a punkt detaljen a
välter runt
m·g m·g
Sida: 19 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
47. En 40 ft standardcontainer har mått enligt tabell nedan. Den är lastad så att den totala
tyngdpunkten (container + last) hamnar i centrum av containern.
40FT Container
Outside Length 40 ft
Outside Width 8 ft
Outside Height 8 ft 6 in
H
truck(stödreaktion på hjulaxlarna) Tp
1020 600
𝑀𝑠𝑡𝑎𝑏𝑖𝑙𝑖𝑡𝑒𝑡
Ledning: Säkerhet mot stjälpning = 1600
𝑀𝑠𝑡𝑗ä𝑙𝑝𝑛𝑖𝑛𝑔
49. *
En truck med massan 800kg står på en Tp
Tp
Sida: 20 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
680
A
RL2
Lösning 2: Momentjämvikt runt A (tvåarmad hävstång)
9820∙100
−𝐹 ∙ 580+𝑅𝐿2 ∙ 100 = 0 𝑔𝑒𝑟 𝐹 = = 1693 𝑁 𝑣𝑖𝑙𝑘𝑒𝑡 𝑚𝑜𝑡𝑠𝑣𝑎𝑟𝑎𝑟 172 𝑘𝑔
580
Alltså måste man lägga kraften 1693N (172kg) för att försäkra sig om att spännkraften blir minst 1
ton i hela kättingen
Sida: 21 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
Block och talja utnyttjas för att lättare lyfta tunga laster.
Exempel: 4 block med talja. Friläggning
undre del
Frilägg undre delen.
Vi ser att det blir 4 linkrafter RL. Dessa är lika
stora (kraften är konstant i hela linan) F RLRL RLRL
Kraftjämvikt : 4·RL-m·g = 0
RL=m·g/4
Alltså blir linkraften endast en ¼-del av lasten.
Men det man vinner i kraft förlorar man i väg.
Det blir 4 ggr så mycket tamp att ta hem!
m
on!
Demonstrati
m·g
m·g m·g
Sida: 22 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
som (D)?
b) Hur stor kraft verkar i linhjulsaxeln
Schackel (C)
benämnd som (G)? Vajer (D)
c) Hur stor kraft verkar i schackeln Schackel (E)
benämnd som (E)? 20º
Lyftsling (B)
Lyftsling (A)
37,5° 37,5°
I600 balk
Vikt:
200kg/m
6m
Linfriktion, förtöjning
𝐹1 = 𝐹2 ∙ 𝑒 𝜇∙𝛼
F1 = kraft i rörelseriktningen
F2 = mothållande kraft
e = naturliga logaritmen, ca. 2.78 F1
v = vilofriktionskoefficienten
F2
a= anliggningsvinkel [rad]
Sida: 23 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
Tyngdpunkt
Att kunna beräkna tyngdpunkt är centralt för en sjöman. Exempelvis vid lastning av fartyg
samt vid planering av lyft. I denna kurs begränsas beräkningarna till 2 dimensioner (i
planet). Beräkningar i 3 dimensioner (i rymden) sker med samma metodik.
𝑦1 + 𝑦2 + 𝑦3
𝑌𝑡𝑝 =
25
3
Ytp
0 + 0 + 40 punkt 1
punkt 3
𝑋𝑡𝑝 = = 13,3𝑚𝑚 x
3 Xtp
40
0 + 25 + 0
𝑌𝑡𝑝 = = 8,33𝑚𝑚
3
Formelsamling
cirkelsektor y 𝐴𝑟𝑒𝑎 = 𝑟 2 ∙ 𝛼 2 ∙ 𝑟 ∙ 𝑠𝑖𝑛𝛼
𝑋𝑡𝑝 =
3∙𝛼
2·a x
halvcirkelyta 𝜋 ∙ 𝑟2 4∙𝑟
𝐴𝑟𝑒𝑎 = 𝑋𝑡𝑝 =
r 2 3∙𝜋
Sammansatta föremål: y
60 26
A1=60·44
Ytp
A2=26·28 x
Xtp
Sida: 24 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
y
O: (𝐴1 + 𝐴2 )𝑋𝑡𝑝 = 𝐴1 ∙ 𝑋𝑡𝑝 1 + 𝐴2 ∙ 𝑋𝑡𝑝 2 Xtp 2=73
(60 ∙ 44 + 26 ∙ 28)𝑋𝑡𝑝 = 60 ∙ 44 ∙ 30 + 26 ∙ 28 ∙ 73 1
60 ∙ 44 ∙ 30 + 26 ∙ 28 ∙ 73 2
𝑋𝑡𝑝 = = 39,3
Ytp 1=22
60 ∙ 44 + 26 ∙ 28
Ytp 2=14
x
(𝐴1 + 𝐴2 )𝑌𝑡𝑝 = 𝐴1 ∙ 𝑌𝑡𝑝 1 + 𝐴2 ∙ 𝑌𝑡𝑝 2
Xtp 1=30
O:
(60 ∙ 44 + 26 ∙ 28)𝑌𝑡𝑝 = 60 ∙ 44 ∙ 22 + 26 ∙ 28 ∙ 14
60 ∙ 44 ∙ 22 + 26 ∙ 28 ∙ 14
𝑌𝑡𝑝 = = 20,3
60 ∙ 44 + 26 ∙ 28
25
x
50
30
Sida: 25 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
Beräkna tyngdpunkten.
x
30
58. Figuren visar en tvärskeppsvy av ett lastrum. I undre rummet är lasten ”gråfylld”. Beräkna
dess tyngdpunkt i X-led och Y-led.
Y
2,5m
0,2m
6,0m
12,2m
2,5m
6,0m
2,5m
1,8m
X
17,6m
21,6m
59. Nu är tre containers lastade (A-C). En i undre lastrummet och två på tweendäck.
Tyngdpunkten i respektive container är halva höjden och halva bredden.
Respektive container är 2,44m bredd och 2,44m hög.
Container (A) väger 20 ton, (B) väger 17ton och (C) väger 5ton.
a) Beräkna den gemensamma vikttyngdpunkten i X-led och Y-led.
b) Ge ett förslag på hur mycket container (A) ska flyttas för att eliminera slagsida.
Y
0,2m
8,8m
Ledning:
6,0m
densitet.
6,0m
X
17,6m
21,6m
Sida: 26 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
Ø1m
2m
X
5m
Sammansatta uppgifter
61. En 40’ MAFI rulltrailer är lastad med två 20’ containers. Dessa är 6058mm långa och
2591mm höga. Tomvikten är 2200kg. Den främre containern är maximalt lastad med
28200kg (vikt totalt 30400kg). Den bakre containern är lastad med 4150kg (vikt totalt
6350kg). Tyngdpunkten på respektive container ligger i centrum.
Rulltrailern väger tom 5800kg, gåshalsen 1000 kg och dess gemensamma tyngdpunkt är
markerad i figuren nedan.
850
X
500
1100
650 1800 800
3000
mått i [mm]
Sida: 27 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
62. En stålplåt med tjockleken 10mm, skall Lyft i 2 wirar Mått i [m]
lyftas ombord i 2 wirar.
a) Vad väger plåten? ( är 7800 kg/m3) Ø10
b) Var ligger tyngdpunkten?
c) Hur stor blir kraften i wirarna? 4p
10
90
90
10
25
20
44
b) Var ligger tyngdpunkten?
c) Hur stor blir kraften? Ø30
36
Mått i [cm]
10m
c) Vid vilka vinklar a och hänger lasten i
våg?
d) Hur stor blir kraften i wirarna? a
2m
8m
18m
Sida: 28 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
5
origo var du vill
c) Vilken blir den högsta kraften i slinget
oma = 76,4º och = 45,9º ? 3p
Ej skalenlig
10
66. Ur en 12mm aluminiumplåt skärs en profil ut
enligt figur.
Tyngdpunkten
a) Vad väger profilen? = 2700 kg/m3
a
b) *
Den lyfts med ett sling som är 10m långt
2m
X
totalt. Beräkna vinkeln a & om plåten Ø1m
skall lyftas vågrät som figuren visar.
(Tyngdpunkten räknade du ut i uppgift 60.)
5m
c) Vilken blir den högsta kraften i slinget?
3
67. En gaffeltruck med fast stativ lyfter en stållåda. Tyngdpunkterna framgår av figuren nedan.
Truckens egenvikt (olastad) är 1850 kg.
Sida: 29 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
3,00m
D
0,70m
2,60m
A
3,00m
B
3,00m
C
0,88m
3,00m
SMV
1,24m
2,60m
2,40m
8,80m
13,55m
a) En containertruck väger 37 ton. Vad får containern märkt (D) maximalt väga utan att
trucken tippar framåt?
b) Hur stort blir axeltrycket på framaxeln respektive bakaxeln? Vi antar att containern märkt
(D) väger 5 ton och trucken väger 37 ton.
c) Rampen på roro-fartyget M/S Max Cargo klarar ett maximalt axeltryck på 25 ton. Kan du
köra ombord med last enligt uppgift ovan?
d) Beräkna var containerstapeln A-C gemensamma tyngdpunkt befinner sig räknat från
markplanet. Samtliga containers är homogent lastade och kan anses ha en tyngdpunkt i
mitten (halva höjden och halva bredden). Container (A) väger 34,2 ton, Container (B)
väger 17,8 ton och container (C) väger 28 ton
e) Trucken kör nu nedför en backe som lutar 10 o. Vad får containern märkt (D) nu
maximalt väga om fordonet inte ska tippa framåt? Truckens vikt är 37 ton.
f) Trucken parkeras utan last i en nedförsbacke. Det är halt ute varför friktionskoefficienten
är 0,1. Hur mycket får nedförsbacken luta för att trucken inte skall kana iväg?
g) Beräkna hur den gemensamma tyngdpunkten förflyttar sig när trucken lyfter container D
som väger 40 ton. (Se figur ovan.) Containern är homogent lastade och kan anses ha
tyngdpunkten i mitten (halva höjden och halva bredden).
h) Hur långt framför trucken kan trucken lyfta container D utan att trucken tippar framåt?
(Det sitter en teleskopisk arm på trucken som kan göras både kortare och längre.)
Sida: 30 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
69.
B
Quarterramp
A C
Figur 1.
2,61
A
Figur 2.
D
5,5
7 E
tp
tp
11
,26
a
F
Figur 3.
Vikt inre ramp: 170 ton
Vikt yttre ramp: 70 ton
1,62
X
Y tp
13,75
90°
3,79
9,35
Z
3,65
1,88
8,63
tp
5,72
11,54
Sida: 31 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand
Mekanik inom sjöfart Utgåva 2.1
Sida: 32 (32)
Sjöfartshögskolan
Hagström Ahlstrand