2020-07-24 Transfusionsreaktioner - Medibas

https://medibas.se

Transfusionsreaktioner
Senast uppdaterad: 2012-10-31 | Publicerad: 2012-10-24

Basfakta

Definition
Omfattar de symtom och reaktioner av varierande allvarlighetsgrad som
uppstår i samband med transfusion av blodkomponenter.

Förekomst
Dagens blodkomponenter ger minskad risk för komplikationer än tidigare.
Komponentterapi ger patienterna det de behöver och mängden
transfunderade leukocyter har blivit liten tack vare filtrering.
Det är dock ändå viktigt att observera patienten noga med tanke på
eventuella reaktioner.
Alla former av transfusionskomplikationer ska anmälas skriftligen till
blodcentralen med hjälp av lokala anmälningsblanketter:
I Sverige finns det både ett frivilligt och ett obligatoriskt
anmälningssystem för att samla alla uppgifter om allvarliga
transfusionsreaktioner. Det frivilliga systemet BIS, Blodövervakning i
Sverige, administreras av Svensk förening för Transfusionsmedicin.
De allvarligaste reaktionerna rapporteras även till Socialstyrelsen
Uppgifter om transfusionsreaktioner samlas på blodcentralen efter
anmälning från behandlande personal, avidentifieras och skickas
därefter till BIS och Socialstyrelsen. Vårdgivaren ska dessutom
anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en
allvarlig vårdskada till Socialstyrelsen, till exempel feltransfusioner,
enligt Lex Maria. Uppgifterna sammanställs och statistiken kan
användas av blodcentralerna och klinikerna i det förebyggande arbetet
för att säkra god transfusionspraxis
Alla komplikationer ska dokumenteras i patientens journal.

Diagnostiska överväganden
Transfusionsreaktioner förekommer ofta i komplexa kliniska situationer där
symtomen kan vara maskerade av eller misstolkas som tecken på
grundsjukdomen.

https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/symtom-och-tecken/transfusionsreaktioner/ 1/12
2020-07-24 Transfusionsreaktioner - Medibas

Kontaktorsak
De flesta transfusionsreaktioner förekommer hos patienter som är inlagda
på eller nyss utskrivna från en vårdavdelning eller som har fått blod på en
mottagning.

Diagnostiska fallgropar
Det är viktigt, men ibland svårt, att skilja transfusionsreaktioner från
grundsjukdomen.
Narkos kan maskera symtombilden och fördröja behandlingen.

ICD-10

ICD-10 Primärvård

Differentialdiagnoser

I: Akuta allvarliga transfusionsreaktioner

Akut intravaskulär hemolytisk transfusionsreaktion

Beror på att naturligt förekommande IgM-antikroppar hos mottagaren
(oftast anti-A och anti-B) reagerar mot givarens erytrocyter, vilket orsakar
omedelbar intravaskulär hemolys på grund av komplementaktivering:
Den vanligaste orsaken är ABO-inkompatibilitet på grund av
förväxlade blodprover och/eller blodenhet (en blodpåse ges till fel
patient)
Under 2009–2011 anmäldes 25 förväxlade transfusioner i Sverige varav
åtta med akut hemolytisk reaktion.
För att undvika feltransfusioner är det mycket viktigt att noggrant utföra
identitetskontroll, både vid provtagning och vid transfusion, enligt
Socialstyrelsens föreskrifter.
Symtomen på akut intravaskulär hemolys uppträder vanligtvis inom de
första 5–15 minuterna efter att transfusionen har påbörjats. Alla
transfusioner ska påbörjas sakta och under noggrann övervakning!
Akut hemolytisk reaktion beror på att naturligt förekommande IgM-
antikroppar hos mottagaren (oftast anti-A och anti-B) reagerar mot givarens
erytrocyter.
Symtom och tecken:
Värmekänsla längs venen
Smärtor i ländryggen
Huvudvärk
Feber och frossa
Illamående
https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/symtom-och-tecken/transfusionsreaktioner/ 2/12
2020-07-24 Transfusionsreaktioner - Medibas

Tryckande bröstsmärtor
Röd urin
Akut oligurisk njursvikt vid allvarlig hemoglobinuri
I mycket allvarliga fall utvecklas chock med blekhet, kallsvett, dyspné,
hypotension och eventuellt cirkulationskollaps
Hos patienter i narkos kan det enda tecknet på hemolytisk
transfusionsreaktion vara blodtrycksfall, generell blödningstendens
och oliguri
Labbprover visar i typiska fall hemoglobinemi med synlig hemolys i provet,
hemoglobinuri och sjunkande Hb, lågt S-Haptoglobin, förhöjt P-LD och P-
ASAT samt okonjugerad hyperbilirubinemi:
Det är mycket viktigt att följa njurfunktion och koagulationsstatus
(trombocyttal, INR, aPTT, fibrinogen, d-dimer och så vidare) på grund
av risk för att utveckla disseminerad intravaskulär koagulation (DIC)
Behandling:
Pågående transfusion ska stoppas omedelbart, men observera: håll
venvägen öppen!
Kontrollera vitala funktioner som puls, blodtryck och andning.
Kontrollera även att patientens identitet är korrekt, att blodenheten är
avsedd för patienten och att ingen förväxling har skett
Kontakta blodcentralen, tag prov för kontroll av förenligheten och
skicka blodpåsen till blodcentralen:
Bifoga ifylld blankett för rapport av transfusionsreaktion
Det är viktigt att upprätthålla god diures. Ge rikligt med vätska
intravenöst
Vidare behandling är symtomatisk och anpassas till patientens tillstånd
Avvakta med nya transfusioner till dess blodcentralen har utrett
reaktionen och gett nya transfusionsrekommendationer
Akut extravaskulär hemolytisk transfusionsreaktion
Antikroppar av IgG-klass kan binda till transfunderade erytrocyter och leda
till hemolys i mjälten och i levern. Antikropparna är riktade mot antigener i
andra blodgruppssystem än ABO (till exempel Rh eller Kell).
Reaktionen uppstår under de första timmarna efter transfusionen och är
inte lika allvarlig som den intravaskulära hemolysen.
Reaktionen kan bero på förväxlade blodprover och/eller patienter, fel vid
förenlighetsprövning och användning av inkompatibelt blod i akuta
situationer ("akutblod").
Symtom:
Feber och frossa
Huvudvärk
Tryckande bröstsmärtor
Ikterus

https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/symtom-och-tecken/transfusionsreaktioner/ 3/12
2020-07-24 Transfusionsreaktioner - Medibas

Mörk urin
Hemoglobinuri och akut oligurisk njursvikt är mycket sällsynt (kan
inträda om stora mängder inkompatibelt blod transfunderas)
Behandling:
Det är viktigt att upprätthålla god diures. Ge rikligt med vätska
intravenöst
Ge transfusion med kompatibelt blod om Hb-nivån blir för låg
Bakterieöverföring
Bakterieöverföring med påföljande sepsis är en mycket allvarlig
transfusionsreaktion som beror på bakteriell kontaminering av den
transfunderade blodprodukten (trombocytkoncentrat är oftast involverade
på grund av att de förvaras i rumstemperatur).
Detta tillsammans med TRALI och förväxlat blod är de vanligaste
orsakerna till allvarliga transfusionskomplikationer idag.
Symtom:
Värmekänsla
Feber, frossa
Illamående och kräkningar
Dyspné
Takykardi
Blodtrycksfall och eventuellt chock
Skicka påsen med resterande innehåll till blodcentralen vid misstanke om
transfusionsutlöst sepsis. Blodcentralen skickar innehållet för odling. Tag
blododling och påbörja sepsisbehandling.
TRALI (transfusion-related acute lung injury)
Transfusionsreaktion som inträffar inom sex timmar efter avslutad
transfusion. TRALI förekommer ofta om patienten redan före transfusion
(two-hit hypothesis) har haft allvarlig försämrad lungfunktion och aktiverade
granulocyter (till exempel vid kardiopulmonell bypass, hematologiska
maligniteter, pneumoni, aspiration, sepsis, chock, multipelt trauma,
brännskador, akut pankreatit, med mera) och därför kallas den ibland ALI
pga tidigare lungskada. ”Riktig” TRALI (det vill säga utan ALI före
transfusion) förekommer mycket sällan. TRALI bör vara en enkel klinisk
diagnos (differentialdiagnoser ska uteslutas) men utredningen av TRALI
bör vara så detaljerad som möjligt (lungröntgen, HLA-, granulocyt- och
eventuellt monocytantikroppar, x-tester).
Symtom:
akut andnöd
hypoxi, cyanos, eventuellt lungödem
oftast svår hypotension men hypertension och feber och/eller frossa
kan förekomma ibland

https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/symtom-och-tecken/transfusionsreaktioner/ 4/12
2020-07-24 Transfusionsreaktioner - Medibas

Behandling:
Avbryt transfusionen direkt, håll venvägen öppen
Ge syrgas via grimma
Överväg CPAP, BPAP eller respiratorstöd vid allvarliga reaktioner med
dålig effekt av syrgastillförseln. Hypotensionen kan vara
svårbehandlad, ibland ses ingen effekt av inotropa mediciner eller
infusionsvätskor
Anafylaktisk reaktion
En sällsynt och allvarlig reaktion.
Uppstår som regel hos patienter med IgA-brist (cirka 0,2 % av
normalbefolkningen) till följd av reaktion mellan anti-IgA hos mottagaren
och IgA i blodkomponenten.
Symtom:
Respiratoriska symtom (larynxödem, heshet, dysfagi, stridor)
Lungsymtom (dyspné, hypoxi, bronkospasm, hosta, cyanos)
Kardiovaskulära symtom (hypotension, chock, takykardi, arrytmi,
synkope)
Hudsymtom (urtikaria, utslag med klåda, rodnad, angioödem)
Gastrointestinala symtom (illamående, kräkning, diarré, magkramp)
Behandling:
Symtomatisk, ge antihistamin och syrgas vid lättare reaktion
Överväg tillägg av steroider vid måttliga reaktioner
Ge adrenalin vid allvarlig/anafylaktisk reaktion
Transfusionsrelaterad cirkulationsöverbelastning, TACO
Vid för hög transfusionstakt kan tecken på överbelastning av cirkulationen
uppstå, detta kan ses hos äldre patienter med hjärtsvikt eller grav anemi:
Det centrala ventrycket (CVP) stiger och ger vänstersidig hjärtsvikt
med symtom som dyspné, cyanos, takykardi, hypertension och
lungödem
Minska risken för hjärtsvikt genom att ge transfusionen långsamt.
Behandling:
Avbryt transfusionen
Sätt patienten upp
Ge syrgas
Ge diuretikum
Hypokalcemi (citratintoxikation)
Hypokalcemi kan uppstå vid massiva plasmatransfusioner, särskilt hos
patienter med leversvikt:
Hypokalcemi beror på att citrat i transfusionsblodet binder kalcium
Erytrocytkoncentrat innehåller lite citrat och ger sällan hypokalcemi
Symtom:
https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/symtom-och-tecken/transfusionsreaktioner/ 5/12
2020-07-24 Transfusionsreaktioner - Medibas

Parestesier, främst runt munnen

Spasmer i skelettmuskulatur och eventuellt kramper
Laryngospasmer (sällsynt)
Förlängd QT-tid med risk för ventrikelarytmier (sällsynt)
Behandling:
Korrigera hypokalcemi med tillförsel av intravenös kalciumklorid eller
kalciumglukonat
Hyperkalemi
Vid förvaring av blodenheter läcker kalium ut ur erytrocyterna och gammalt
blod har därför förhöjd mängd fritt kalium.
Hyperkalemi kan uppstå vid massiva transfusioner. Till perinatala
transfusioner är det viktigt att använda förhållandevis färskt blod.
Symtom:
Muskelsvaghet
EKG-förändringar:
Vid kalium >6,5 meq/l ses ökad T-amplitud, breddökade QRS-
komplex och bifasiska QRS-T-komplex
Behandling:
Korrigera kaliumnivån hos patienten enligt sedvanliga riktlinjer för
hyperkalemi
Trombocytopeni
Om massiva transfusioner av erytrocytkoncentrat ges utan samtidig
tillförsel av övriga blodkomponenter, kan patienten bli lättblödande. Detta
beror bland annat på utspädning av trombocyter och plasmaproteiner.
När en patient har transfunderats med motsvarande en blodvolym bör man
överväga transfusion av trombocytkoncentrat och plasma. Idag börjar man
tidigt med en balanserad transfusionsbehandling vid stora akuta
blodförluster, man ger så kallade traumapaket eller hemostaspaket.

II: Akuta, ej allvarliga transfusionsreaktioner

Milda allergiska reaktioner

Allergiska reaktioner är relativt vanligt:
De flesta är milda reaktioner som inte rapporteras in till BIS, antalet
inrapporterade svåra reaktioner var 19 under 2008–2010
Kan förekomma vid transfusion av alla blodkomponenter, men förekommer
oftare om plasmainnehållet i komponenten är högt.
Orsaken kan vara en IgE-medierad reaktion som vanligtvis beror på att
antikroppar hos mottagaren reagerar med proteiner i givarens plasma.
Symtom:
Klåda

https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/symtom-och-tecken/transfusionsreaktioner/ 6/12
2020-07-24 Transfusionsreaktioner - Medibas

Utslag (i form av urtikaria)

Temperaturstegring
Behandling:
Stoppa transfusionen
Ge antihistamin, lägg till steroider vid mycket uttalade symtom
Observera patienten och var uppmärksam på allvarligare
symtom/anafylaxi
Febril icke-hemolytisk transfusionsreaktion
Febril icke-hemolytisk transfusionsreaktion var tidigare en mycket vanlig
komplikation vid transfusion, men har blivit ovanligare efter införandet av
leukocytfiltrerade erytrocytkoncentrat:
Antalet inrapporterade allvarliga febrila reaktioner (temp >39 grader C)
var 13 under 2008–2010
Lätta febrila transfusionsreaktioner rapporteras inte in och dessa är
fortfarande den vanligaste orsaken till temperaturstegring efter transfusion.
Reaktionen beror på antikroppar mot leukocytantigener, cytokiner och
andra substanser som finns i blodkomponenter.
Uppstår vanligtvis inom två timmar efter transfusionsstarten.
Symtom:
Feber och frossa
Illamående
Huvudvärk
Behandling:
Stoppa transfusionen
Sällan behov av behandling (eventuellt symtomatisk med
febernedsättande paracetamol)
Febrila transfusionsreaktioner är vanligtvis självbegränsande, men
patienter som får feber efter blodtransfusioner ska övervakas noga. Det är
viktigt att skilja tillståndet åt från allvarliga reaktioner som kan börja med
feber (till exempel en tidig hemolytisk transfusionsreaktion, sepsis eller
TRALI).

III: Fördröjda transfusionskomplikationer

Infektioner som överförts från givaren till mottagaren

Alla blodgivare testas före första tappningen och sedan vid varje
tappningstillfälle. Fönsterfasens längd, då en person är smittsam utan att
testet är positivt, varierar beroende på smittämne. För att minska risken att
en smittsam person tappas på blod används karensregler. Detta samt det
goda epidemiologiska läget i Sverige gör att risken för smittöverföring nu är
mycket liten. Virusinaktivering av plasmaprodukter gör att dessa inte
överför lipidhöljeförsedda virus.
https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/symtom-och-tecken/transfusionsreaktioner/ 7/12
2020-07-24 Transfusionsreaktioner - Medibas

Till smittämnen som kan överföras med blodkomponenter räknas HIV,

hepatit B-virus (HBV), hepatit C-virus (HCV), syfilis, malariaplasmodier,
cytomegalovirus (CMV), Epstein-Barrvirus (EBV) och HTLV-I/II.
Under perioden 2004–2010 överfördes två virusinfektioner med
blodtransfusion i Sverige, en hepatit B-virus- och en hepatit A-virus-
infektion. Ingen överföring av parasitinfektion inrapporterades.
Fördröjd hemolytisk transfusionsreaktion
Förekommer hos patienter med erytrocytimmunisering (efter tidigare
graviditet eller transfusion) där antikroppsnivån sjunkit så mycket att
antikroppsförekomsten inte kan påvisas vid förenlighetsprövning före
aktuell transfusion:
Det är därför viktigt att blodcentralen registrerar alla antikroppsfynd
och lägger in spärrar i bloddatasystemet
Eventuell reaktion kan ses 7–15 dagar efter aktuell transfusion, det vill
säga ofta efter hemkomst från sjukhusvistelsen.
Symtom:
Sjunkande Hb på grund av att de transfunderade erytrocyterna
hemolyseras
Feber och frossa förekommer sällan
Hemolysen är vanligtvis asymtomatisk, men patienten kan notera
mörk urin
Ikterus
Labb: Positivt DAT, direkt antiglobulintest, det vill säga antikroppar på
ytan av tillförda röda celler. Dessutom påvisas ofta positiv
erytrocytantikroppsscreen, det vill säga fria antikroppar mot erytrocyter
i plasma
Behandling:
Oftast övergående reaktion som inte kräver behandling
Erytrocytimmunisering
Vissa individer bildar antikroppar mot antigen som de själv saknar i
samband med graviditet (fetomaternell blödning) eller blodtransfusion.
Dessa så kallade irreguljära antikroppar kan påvisas vid antikroppsscreen
som görs vid blodgruppering och i samband med förenlighetsprövning.
Man måste ta hänsyn till irreguljära antikroppar vid framtida transfusioner.
BAS-test blir ej tillämpbart utan MG-test (mottagar-givare-test) måste
utföras. Detta tar längre tid vid varje blodutlämning. Gravida kvinnor med
erytrocytantikroppar måste följas upp för att förhindra utveckling av
fosterskada.
Transfusionsassocierad transplantat-mot-värd-sjukdom (TA-GVHD)
Alloreaktion mot mottagarens celler och vävnader som orsakas av T-
lymfocyter i givarblodet.
https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/symtom-och-tecken/transfusionsreaktioner/ 8/12
2020-07-24 Transfusionsreaktioner - Medibas

Sällsynt, men är ett mycket allvarligt tillstånd.

Förhindras genom användning av bestrålade eller patogeninaktiverade
blodprodukter:
Till patienter med allvarlig immunsuppression
Till prematura barn
Vid användning av HLA-matchade blodkomponenter
Järnöverbelastning, sekundär hemokromatos
Hos patienter med kroniskt transfusionsbehov och ökad nedbrytning av
röda blodceller kan järnansamling leda till organsvikt.
Järnkelerande behandling bör övervägas för alla som multitransfunderas av
annan anledning än blödning.
Immunmodulering
Det finns vissa bevis för att transfusioner kan orsaka immunsuppression
hos mottagaren och således bidra till nedsatt infektionsförsvar och ökad
cancerförekomst.
Det förekommer sannolikt i störst grad i fall då det finns leukocyter i
produkterna.
I Sverige används i många landsting enbart leukocytfiltrerade komponenter.
Posttransfusionspurpura
Sällsynt.
Allvarlig antikroppsinducerad trombocytopeni som uppstår hos tidigare
alloimmuniserade patienter fem till nio dagar efter transfusion med
trombocytkoncentrat.
Behandling:
Transfusion med kompatibla trombocytkoncentrat vid allvarlig
blödningstendens

Anamnes

Centrala frågor
Hos vuxna patienter ger allvarliga transfusionsreaktioner symtom redan
efter 10–15 minuter:
Starta alltid en transfusion långsamt och övervaka patienten noga i
minst 15 minuter
Hos patienter i narkos är symtomen ofta maskerade och visar sig endast
som blodtrycksfall och hemoglobinuri.
En patient som får kraftig värmekänsla längs venen, smärtor i ländryggen,
huvudvärk, tryckande bröstsmärtor, feber, frossa och röd urin ska
övervakas noga med tanke på utveckling av hemolytisk
transfusionsreaktion. Kontrollera att inte förväxling skett:
https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/symtom-och-tecken/transfusionsreaktioner/ 9/12
2020-07-24 Transfusionsreaktioner - Medibas

Den vanligaste orsaken till feber under transfusion är en benign febril

reaktion, speciellt om patienten har fått blodtransfusioner tidigare eller
har varit gravid
Det är viktigt att skilja detta tillstånd åt från en tidig hemolytisk
transfusionsreaktion och från begynnande sepsis
Hosta och dyspné beror som regel på febril transfusionsreaktion, men kan
också vara tecken på en allergisk reaktion eller TRALI (transfusion-related
acute lung injury):
Vid allergisk reaktion har patienten oftast urtikaria eller angioödem
samtidigt
Vid TRALI ses ofta hypoxi, blodtrycksfall och dyspné

Klinisk undersökning

Allmänt
Ta blodtryck, puls och mät temperatur:
Jämför mot värden före transfusionen
Bedöm den perifera cirkulationen.
Normal diures?
Bedöm även om urinen är påfallande röd/mörk (kan tyda på hemolys)
Tecken till dyspné?

Kompletterande undersökningar

I primärvården
Sällan aktuellt

Andra undersökningar
Prov för undersökning av transfusionsreaktion skickas till blodcentralen
tillsammans med en ifylld blankett "anmälan om transfusionsreaktion" och
blodpåsen med resterande innehåll.
Koagulations- och hemolysprover:
Hb, TPK, bilirubin, LD, aPTT, INR, fibrinogen, d-dimer, haptoglobin
Urinanalys: hemoglobinuri?
Vid misstanke om transfusionsutlöst sepsis, tag blododling.
Vid misstanke om TRALI, utför lungröntgen. Mätning av centralt ventryck
kan hjälpa till att skilja tillståndet åt från volymöverbelastning, TACO.

Åtgärder och råd

https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/symtom-och-tecken/transfusionsreaktioner/ 10/12
2020-07-24 Transfusionsreaktioner - Medibas

Inläggning
De flesta transfusionsreaktioner uppstår på sjukhus hos inlagda patienter.

Råd
Patienter som får en transfusion ska övervakas extra noga.
Fråga alltid om tidigare reaktioner innan transfusionen startar.
Vid misstanke om transfusionsreaktion bör en grundlig klinisk undersökning
genomföras:
Om misstanken förstärks, eller om reaktionen är allvarlig, ska
transfusionen stoppas omedelbart och eventuellt vidare åtgärder
vidtas

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

Patienten bör informeras om riskerna vid transfusion.
Be patienten att omedelbart kontakta vårdpersonal vid obehag under
transfusionen.

Vilken skriftlig information finns?

Om transfusionsreaktioner

Källor

Sakkunniga
Nuvarande:
Ewa Lassén Överläkare och medicinsk chef, Klinisk Immunologi och
Transfusionsmedicin, Laboratoriemedicin, Norrlands
universitetssjukhus, Umeå
Tidigare:
Mirjana Grujic Arsenovic, överläkare, avdelningen för immunologi och
transfusionsmedicin, Universitetet i Nord-Norge
Bjørnar Grenne, läkare i specialisering och PhD, Sørlandet Sykehus
Arendal
Anne Husebekk, överläkare och professor, avdelningen för
immunologi och transfusionsmedicin, Universitetssykehuset i Nord-
Norge och universitetet i Tromsø

https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/symtom-och-tecken/transfusionsreaktioner/ 11/12
2020-07-24 Transfusionsreaktioner - Medibas

På grund av förändrade kunskaper, brist på konsensus bland auktoriteter inom området, speciella omständigheter i varje
enskild konsultation och mänskligt felhandlande kan inte Medibas garantera att all information i Medibas är korrekt och
fullständig i alla avseenden.

https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/symtom-och-tecken/transfusionsreaktioner/ 12/12