Kursplan Sfi

vuxenutbildningen
Utbildning i svenska
för invandrare
Kursplan och kommentarer
Beställningsadress:
Fritzes kundservice
106 47 Stockholm
Tel: 08-598 191 90
Fax: 08-598 191 91
e-post: order.fritzes@nj.se
www.fritzes.se
ISBN 978-91-87115-64-6
Omslagsfoto: Matton/Björn Nordien

Grafisk produktion: AB Typoform
Tryck: Tryckt hos ett klimatneutralt företag – Edita, Västerås 2012
Utbildning i svenska
för invandrare
Kursplan och kommentarer
Innehåll
1. Kursplan för utbildning i svenska för invandrare 7
Utbildningens syfte 7
Utbildningens mål och karaktär 8
Utbildningens uppbyggnad 9
Läs- och skrivinlärning 9
Bedömning 10
Kunskapskrav 11
2. Kunskapskraven kurs för kurs i tabellform 31

3. Kommentarer till kursplan för utbildning
i svenska för invandrare 41
3.1 Kursplanens olika delar 41
Utbildningens syfte 41
Utbildningens mål och karaktär 42
Utbildningens uppbyggnad 42
Läs- och skrivinlärning 43
Bedömning 43
Kunskapskrav 43
3.2 Betygsskalan 45
Betygsstegen D och B 45
3.3 Kunskapskrav 45
Progressionen mellan kurserna 46
Språklig förmåga och helhetssyn 50
Kunskapskraven ur ett helhetsperspektiv 50
Progressionen enligt kunskapskraven 50
3.4 Kunskapskravens värdeord 52
Förordning (SKOLFS 2012:13) om kursplan för utbildning i svenska
för invandrare. Skolverket har gjort korrekturändringar i texten.
Inledning
Inom utbildning i svenska för invandrare tillämpas från och med 1 juli 2012
en reviderad kursplan som fastställts i förordning (SKOLFS 2012:13) om
kursplan för utbildning i svenska för invandrare och som inkluderar kunskaps-
kraven för kurserna A–D.
Bestämmelser för utbildning i svenska för invandrare finns, förutom i kurs-
planen, även i skollagen, vuxenutbildningsförordningen och läroplanen för
vuxenutbildningen.
Detta material innehåller:

1. Kursplan för utbildning i svenska för invandrare.
2. Kunskapskraven presenterade kurs för kurs i tabellform.
3. Kommentarer till kursplanens uppbyggnad, betygsskalan och kunskapskraven.
Syftet med kommentarerna är att ge en bredare och djupare förståelse av

kursplanen och kunskapskraven. Materialet är i första hand tänkt att fungera
som ett stöd för den enskilda läraren men även för övriga verksamma inom
vuxenutbildningen.
Formuleringar som är hämtade direkt från kursplanen är genomgående
kursiverade i texten.
1. Kursplan för utbildning
i svenska för invandrare
Utbildningens syfte
Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som
syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket.
En elev med ett annat modersmål än svenska ska inom utbildningen få lära
sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. Utbildningen ska ge språkliga
redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och
arbetsliv. Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar
grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdig-
heter. En elev som inte är funktionellt litterat eller har ett annat skriftsystem
än det latinska alfabetet ska få läs- och skrivundervisning inom ramen för
utbildningen.
Utbildningen ska rikta sig till personer som har olika erfarenheter, livssitua-
tion, kunskaper och studiemål. Utbildningen ska planeras och utformas till-
sammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga
kunskaper och långsiktiga mål.
Utbildningen ska, med utgångspunkt från individens behov, kunna kombi-
neras med förvärvsarbete eller andra aktiviteter, t.ex. arbetslivsorientering, vali-
dering, praktik eller annan utbildning. Den måste därför utformas så flexibelt
när det gäller tid, plats, innehåll och arbetsformer att det är möjligt för eleven
att delta i undervisningen.
1. KURSPLAN FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE 7

Utbildningens mål och karaktär
Målet för utbildningen i svenska för invandrare är att eleven ska utveckla
• sin förmåga att läsa och skriva svenska,
• sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang,
• ett gott uttal,
• sin förmåga att använda relevanta hjälpmedel,
• sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer,
• insikter i hur man lär sig språk, och
• inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling.
Utbildningen i svenska för invandrare karaktäriseras av att eleven utvecklar
en kommunikativ språkförmåga. Detta innebär att kunna kommunicera, såväl
muntligt som skriftligt, utifrån sina behov. Eleven måste få kunskaper och fär-
digheter av olika slag för att kunna göra relevanta språkliga val i förhållande till
den aktuella kommunikativa situationen. Den kommunikativa språkförmågan
innefattar olika kompetenser som samverkar och kompletterar varandra. En
kommunikativ språkförmåga förutsätter därför både tillgång till ett språkligt
system och kunskaper om hur detta system används. Kunskap om det språk-
liga systemet innefattar ord, fraser, uttal och grammatiska strukturer, medan
kunskap om språkanvändningen handlar om hur man bygger upp en text och
gör funktionella språkliga val och anpassningar i förhållande till mottagare och
syfte. En viktig kompetens är även att kunna använda strategier för att på det
mest effektiva sättet få fram sitt budskap.
Inom utbildningen i svenska för invandrare ska eleven utveckla sin medve-
tenhet om hur språkinlärning går till och sin insikt i det egna lärandet. Eleven
ska också utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna
kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-
och arbetsliv i Sverige.
Inom utbildningen i svenska för invandrare ska eleven utveckla sin kompe-
tens att använda olika digitala verktyg och hjälpmedel för information, kom-
munikation och lärande.
Det vidgade textbegreppet är av stor vikt inom utbildningen i svenska för
invandrare. Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läs-
ning utan även avlyssning, bild- och filmstudium.
8 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Utbildningens uppbyggnad
Utbildningen består av tre olika studievägar, 1, 2 och 3, som riktar sig till per-
soner med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Studieväg 1 utgörs av kur-
serna A och B, studieväg 2 av kurserna B och C samt studieväg 3 av kurserna
C och D. De fyra kurserna tydliggör progressionen inom utbildningen. Studie-
väg 1 vänder sig i första hand till personer med mycket kort studiebakgrund
och studieväg 3 till dem som är vana att studera. Trots att en elev kan avsluta
utbildningen i svenska för invandrare efter respektive kurs eller studieväg är
intentionen att alla elever ska ges möjlighet att studera till och med kurs D.
Två av kurserna finns i mer än en studieväg. Beroende på studieväg kan var
och en av dessa två kurser, kurs B och kurs C, vara antingen nybörjarkurs eller
fortsättningskurs. Oavsett om kursen är nybörjarkurs eller fortsättningskurs
är kurskraven desamma, men kursen får helt olika utformning beroende på
elevens studievana, utbildningsbakgrund och kunskaper i svenska vid kurs-
starten samt vald studieväg. Bedömningen av på vilken nivå en elev ska börja
sina studier utgår från en kartläggning av hans eller hennes kunskaper, förut-
sättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för möjligheterna att uppfylla
kraven.
Kurserna är relaterade till den gemensamma europeiska referensramen för
språk; lärande, undervisning och bedömning. Kurs A motsvarar nivå A1-/A1,
kurs B motsvarar nivå A1/A2, kurs C motsvarar nivå A2/A2+ och kurs D
motsvarar B1/B1+.
Läs- och skrivinlärning

Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan
tidigare utbildning och till personer som har kort utbildning och som inte är
funktionellt litterata. De ska i utbildningen få möjlighet att förvärva grundläg-
gande läs- och skrivfärdigheter, vilket inbegriper att fördjupa och automatisera
sina kunskaper. Att bli litterat i grundläggande bemärkelse kan ta lång tid.
Utbildningen vänder sig även till personer som är litterata men inte behärs-
kar det latinska alfabetet. I detta fall ser lärprocessen annorlunda ut.
Läs- och skrivinlärningen knyts inte till någon av kurserna A–D, utan utgör
en egen del, som kan läsas fristående eller kombineras med någon av kurserna.
Det är alltså en process som kan pågå under hela den tid som eleven deltar i
utbildning i svenska för invandrare, för att färdigheterna ska hinna automati-
seras. Undervisningen får ske på elevens modersmål eller annat språk och bör
även då kunna ske parallellt med undervisning i svenska.

Bedömning
Utgångspunkten för bedömningen ska vara elevens förmåga att använda det
svenska språket på ett begripligt sätt i olika syften i vardags-, samhälls- och
arbetsliv. Bedömningen ska omfatta elevens kunskaper i enlighet med kun-
skapskrav för betygen A, B, C, D och E. Kunskapskraven är formulerade
utifrån fem aspekter: hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig
produktion och skriftlig färdighet. Kraven ska inte bedömas fristående från
varandra utan läraren måste göra en helhetsbedömning av elevens språkliga
förmåga och utgå från vad eleven faktiskt klarar av språkligt. Den språkliga
korrektheten ska relateras till den innehållsliga och språkliga komplexiteten.
Efter kurserna B, C och D följer ett obligatoriskt nationellt slutprov. För
kurserna A–D gäller att betyg sätts efter avslutad kurs. Inom den del av utbild-
ningen som gäller läs- och skrivinlärning sätts inte betyg.

Kunskapskrav
HÖRFÖRSTÅELSE
HÖRFÖRSTÅELSE
Kurs A (A1-/A1)
Eleven kan med stöd förstå tydligt, enkelt tal i konkreta, vardagsnära situationer.
Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A
Eleven förstår Betyget D Eleven förstår Betyget B Eleven förstår

vanliga ord och innebär att enkla fraser innebär att sammanhäng-
enkla fraser i kunskaps- och meningar i kunskaps- ande fraser och
korta återberät- kraven för korta återberät- kraven för meningar i korta
tade vardagliga E och till tade vardagliga C och till återberättade var-
händelser samt övervägande händelser samt övervägande dagliga händelser
anpassad och del för C är anpassad och del för A är samt anpas-
tydlig informa- uppfyllda. tydlig information uppfyllda. sad och tydlig
tion som är av som är av intresse information som
intresse för för eleven. är av intresse för
eleven. eleven.
Eleven visar sin
Eleven visar sin förståelse för Eleven visar sin
förståelse för enkla och vanligt förståelse för
enkla och vanligt förekommande enkla och vanligt
förekommande muntliga instruk- förekommande
muntliga instruktioner genom att muntliga instruk-
tioner genom att på ett relativt väl tioner genom att
på ett i huvudsak fungerande sätt på ett väl fung-
fungerande sätt agera utifrån dem. erande sätt agera
agera utifrån utifrån dem.
dem.

Kurs B (A1/A2)
Eleven kan förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardagslivet.
HÖRFÖRSTÅELSE
Eleven visar sin Betyget D Eleven visar sin Betyget B Eleven visar sin
förståelse för innebär att förståelse för kor- innebär att förståelse för
korta återberät- kunskaps- ta återberättade kunskaps- korta återberät-
tade händelser, kraven för händelser, samtal, kraven för tade händelser,
samtal, informa- E och till information och C och till samtal, informa-
tion och anpas- övervägande anpassade nyhe- övervägande tion och anpas-
sade nyheter del för C är ter om välbekanta del för A är sade nyheter
om välbekanta uppfyllda. ämnen genom att uppfyllda. om välbekanta
ämnen genom att göra enkla sam- ämnen genom att
göra enkla sammanfattningar av göra enkla sam-
manfattningar av huvudinnehållet manfattningar av
huvudinnehållet. och kommen- huvudinnehållet
tera väsentliga och kommentera
Eleven visar sin
detaljer. väsentliga detal-
förståelse för
jer och enstaka
korta och tydliga Eleven visar sin
nyanser.
muntliga med- förståelse för
delanden och korta och tydliga Eleven visar sin
instruktioner muntliga med- förståelse för
i vardagslivet delanden och korta och tydliga
genom att på ett instruktioner i var- muntliga med-
i huvudsak fung- dagslivet genom delanden och
erande sätt agera att på ett relativt instruktioner
utifrån dem. väl fungerande i vardagslivet
sätt agera utifrån genom att på ett
dem. väl fungerande
sätt agera utifrån
dem.

Kurs C (A2/A2+)
Eleven kan förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls-
HÖRFÖRSTÅELSE
och arbetsliv.
Eleven visar sin Betyget D Eleven visar sin Betyget B Eleven visar sin
förståelse för innebär att förståelse för innebär att förståelse för
återberättade kunskaps- återberättade kunskaps- återberättade
händelser, be- kraven för händelser, beskriv- kraven för händelser, be-
skrivningar, sam- E och till ningar, samtal, C och till skrivningar, sam-
tal, information övervägande information och övervägande tal, information
och korta nyheter del för C är korta nyheter del för A är och korta nyheter
som rör bekanta uppfyllda. som rör bekanta uppfyllda. som rör bekanta
ämnen genom att ämnen genom att ämnen genom att
göra enkla sam- göra enkla sam- göra enkla sam-
manfattningar av manfattningar av manfattningar av
huvudinnehållet. huvudinnehållet huvudinnehållet
och kommen- och kommen-
Eleven visar
tera väsentliga tera väsentliga
sin förståelse
detaljer. detaljer och vissa
för enkla och
nyanser.
tydliga muntliga Eleven visar sin
meddelanden förståelse för Eleven visar
och instruktioner enkla och tydliga sin förståelse
genom att på ett muntliga med- för enkla och
i huvudsak fung- delanden och in- tydliga muntliga
erande sätt agera struktioner genom meddelanden
utifrån dem. att på ett relativt och instruktioner
väl fungerande genom att på ett
sätt agera utifrån väl fungerande
dem. sätt agera utifrån
dem.

D (B1/B1+)
Eleven kan förstå tydligt tal i informella och mer formella situationer i vardags-,
HÖRFÖRSTÅELSE
samhälls- och arbetsliv.
Eleven visar sin Betyget D Eleven visar Betyget B Eleven visar sin
förståelse för innebär att sin förståelse innebär att förståelse för
berättelser, be- kunskaps- för berättelser, kunskaps- berättelser, be-
skrivningar, sam- kraven för beskrivningar, kraven för skrivningar, sam-
tal, diskussioner, E och till samtal, diskus- C och till tal, diskussioner,
information och övervägande sioner, information övervägande information och
nyhetssändningar del för C är och nyhetssänd- del för A är nyhetssändningar
som rör bekanta uppfyllda. ningar som rör uppfyllda. som rör bekanta
ämnen genom bekanta ämnen ämnen genom
att göra sam- genom att göra att göra sam-
manfattningar av sammanfattningar manfattningar av
huvudinnehållet. av huvudinnehållet huvudinnehållet
och kommentera och kommen-
Eleven visar sin
väsentliga detaljer. tera väsentliga
förståelse för
detaljer och vissa
detaljerade och Eleven visar sin
nyanser.
tydliga munt- förståelse för
liga instruktioner detaljerade och Eleven visar sin
genom att på ett tydliga muntliga in- förståelse för
i huvudsak fung- struktioner genom detaljerade och
erande sätt agera att på ett relativt tydliga munt-
utifrån dem. väl fungerande liga instruktioner
dem.

Kunskapskrav
Läsförståelse
Kurs A (A1-/A1)
Eleven kan hämta och förstå enkel information i konkreta, vardagsnära situa-
tioner.
Eleven hämtar Betyget D Eleven hämtar och Betyget B Eleven hämtar

och förstår infor- innebär att förstår information innebär att och förstår
mation i form av kunskaps- i form av vanliga kunskaps- information i
läsFÖRSTÅELSE
vanliga ord och kraven för ord och symboler kraven för form av vanliga
symboler. E och till samt mycket C och till ord och symboler
övervägande enkla fraser. övervägande samt mycket
del för C är del för A är enkla fraser och
uppfyllda. uppfyllda. meningar.

Kurs B (A1/A2)
Eleven kan läsa, förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardags-
livet.
Eleven läser Betyget D Eleven läser Betyget B Eleven läser

anpassade berät- innebär att anpassade berät- innebär att anpassade berät-
tande och be- kunskaps- tande och beskri- kunskaps- tande och be-
skrivande texter kraven för vande texter om kraven för skrivande texter
om välbekanta E och till välbekanta ämnen C och till om välbekanta
ämnen och visar övervägande och visar sin övervägande ämnen och visar
sin förståelse del för C är förståelse genom del för A är sin förståelse
läsFÖRSTÅELSE
genom att göra uppfyllda. att göra enkla uppfyllda. genom att göra
enkla samman- sammanfattningar enkla samman-
fattningar av av huvudinnehål- fattningar av
huvudinnehållet. let och kommen- huvudinnehållet
Eleven visar sin
förståelse för
jer och enstaka
personliga med- Eleven visar sin
nyanser.
delanden, konkret förståelse för
information och personliga med- Eleven visar sin
korta, tydliga och delanden, konkret förståelse för
enkla instruktio- information och personliga med-
ner genom att på korta, tydliga och delanden, konkret
ett i huvudsak enkla instruktioner information och
fungerande sätt genom att på ett korta, tydliga och
agera utifrån relativt väl fung- enkla instruktio-
detta. erande sätt agera ner genom att på
utifrån detta. ett väl fung-
Eleven väljer och
erande sätt agera
använder några Eleven väljer och
utifrån detta.
lässtrategier på använder några
ett i huvudsak lässtrategier på Eleven väljer och
fungerande sätt. ett ändamålsenligt använder några
sätt. lässtrategier på
ett ändamåls-
enligt och effek-
tivt sätt.

Kurs C (A2/A2+)
Eleven kan läsa, förstå och använda enkla, vanligt förekommande texter i var-
dags-, samhälls- och arbetsliv.
Eleven läser Betyget D Eleven läser korta Betyget B Eleven läser

korta berättande innebär att berättande och innebär att korta berättande
och beskrivande kunskaps- beskrivande texter kunskaps- och beskrivande
texter om be- kraven för om bekanta äm- kraven för texter om be-
kanta ämnen och E och till nen och visar sin C och till kanta ämnen och
visar sin förstå- övervägande förståelse genom övervägande visar sin förstå-
else genom att del för C är att göra enkla del för A är else genom att
läsFÖRSTÅELSE
göra enkla sam- uppfyllda. sammanfattningar uppfyllda. göra enkla sam-
manfattningar av av huvudinnehål- manfattningar av
Eleven hämtar
specifik informa-
jer och enstaka
tion i enkla Eleven hämtar
nyanser.
faktaorienterade specifik infor-
texter, tabeller mation i enkla Eleven hämtar
och diagram faktaorienterade specifik informa-
och för enkla texter, tabeller tion i enkla
resonemang om och diagram och faktaorienterade
informationen. för utvecklade texter, tabeller
resonemang om och diagram och
Eleven visar sin
informationen. för välutvecklade
förståelse för
resonemang om
korta, tydliga Eleven visar sin
informationen.
instruktioner och förståelse för
föreskrifter korta, tydliga Eleven visar sin
genom att på ett instruktioner och förståelse för
i huvudsak fung- föreskrifter genom korta, tydliga
erande sätt agera att på ett relativt instruktioner och
utifrån dem. väl fungerande föreskrifter
Eleven väljer
och använder på
ett i huvudsak Eleven väljer och
dem.
fungerande sätt använder på ett
olika lässtrategier ändamålsenligt Eleven väljer och
utifrån syftet med sätt olika läs- använder på ett
läsningen. strategier utifrån ändamålsenligt
syftet med läs- och effektivt sätt
ningen. olika lässtrategier
utifrån syftet med
läsningen.

Kurs D (B1/B1+)
Eleven kan läsa, förstå och använda enkla texter med viss komplexitet i var-
dags-, samhälls- och arbetsliv.
Eleven läser Betyget D Eleven läser Betyget B Eleven läser

berättande, innebär att berättande, innebär att berättande,
beskrivande kunskaps- beskrivande och kunskaps- beskrivande
och argumente- kraven för argumenterande kraven för och argumente-
rande texter om E och till texter om bekanta C och till rande texter om
bekanta ämnen övervägande ämnen och visar övervägande bekanta ämnen
och visar sin del för C är sin förståelse del för A är och visar sin
läsFÖRSTÅELSE
förståelse genom uppfyllda. genom att göra uppfyllda. förståelse genom

att göra sam- sammanfattningar att göra sam-
manfattningar av av huvudinnehål- manfattningar av
tera väsentliga och kommen-
Eleven hämtar
detaljer. tera väsentliga
specifik informa-
detaljer och vissa
tion i faktaorien- Eleven hämtar
nyanser.
terade texter specifik informa-
och för enkla tion i faktaorien- Eleven hämtar
resonemang om terade texter och specifik informa-
informationen. för utvecklade tion i faktaorien-
resonemang om terade texter och
Eleven visar sin
informationen. för välutvecklade
förståelse för tyd-
resonemang om
liga instruktioner Eleven visar sin
informationen.
och föreskrifter förståelse för tyd-
genom att på ett liga instruktioner Eleven visar sin
i huvudsak fung- och föreskrifter förståelse för tyd-
erande sätt agera genom att på ett liga instruktioner
utifrån dem. relativt väl fung- och föreskrifter
erande sätt agera genom att på ett
Eleven väljer
utifrån dem. väl fungerande
och använder på
ett i huvudsak Eleven väljer och
dem.
fungerande sätt använder på ett
olika lässtrategier ändamålsenligt Eleven väljer och
utifrån syftet med sätt olika läs- använder på ett
läsningen. strategier utifrån ändamålsenligt
syftet med läs- och effektivt sätt
ningen. olika lässtrategier
utifrån syftet med
läsningen.

Kunskapskrav
Muntlig interaktion
Kurs A (A1-/A1)
Eleven kan etablera social kontakt och med stöd kommunicera i konkreta,
vardagsnära situationer.
Eleven deltar i Betyget D Eleven deltar i Betyget B Eleven deltar i

mycket enkla, innebär att mycket enkla, var- innebär att mycket enkla,
vardagliga samtal kunskaps- dagliga samtal ge- kunskaps- vardagliga samtal
genom att kraven för nom att använda kraven för genom att an-
använda ord och E och till ord och vanliga C och till vända ord, fraser
enkla hälsnings-, övervägande fraser samt ställa övervägande och meningar
artighets- och del för C är och besvara enkla del för A är samt ställa och
avskedsfraser uppfyllda. frågor utifrån kon- uppfyllda. besvara enkla
samt ställa och kreta behov. frågor utifrån
besvara enkla konkreta behov.
Eleven väljer och
frågor utifrån
använder på ett Eleven väljer och
konkreta behov.
ändamålsen- använder på ett
muntlig interaktion
Eleven väljer ligt sätt gester, ändamålsenligt
och använder på frågor och andra och effektivt sätt
ett i huvudsak strategier för att gester, frågor och
fungerande sätt förstå och göra andra strategier
gester, frågor och sig förstådd. för att förstå och
andra strategier göra sig förstådd.
för att förstå och
göra sig förstådd.

Kurs B (A1/A2)
Eleven kan med stöd kommunicera i vanliga situationer i vardagslivet.
Eleven deltar Betyget D Eleven deltar Betyget B Eleven deltar

i enkla samtal innebär att i enkla samtal innebär att i enkla samtal
om välbekanta kunskaps- om välbekanta kunskaps- om välbekanta
ämnen genom kraven för ämnen genom kraven för ämnen genom
att framföra och E och till att framföra och C och till att framföra och
reagera på på- övervägande reagera på påstå- övervägande reagera på på-
ståenden, åsikter del för C är enden, åsikter och del för A är ståenden, åsikter
och önskemål uppfyllda. önskemål samt uppfyllda. och önskemål
samt ställa och ställa och besvara samt ställa och
besvara frågor på frågor på ett sätt besvara frågor
ett sätt som till som upprätthåller på ett sätt som
viss del upprätt- samtalet relativt upprätthåller
håller samtalet. väl. samtalet väl.
Eleven väljer Eleven väljer och Eleven väljer och
och använder på använder på ett använder på ett
ett i huvudsak ändamålsenligt ändamålsenligt
fungerande sätt sätt strategier för och effektivt sätt
muntlig interaktion
strategier för att att förstå och göra strategier för att
förstå och göra sig förstådd. förstå och göra
sig förstådd. sig förstådd.

Kurs C (A2/A2+)
Eleven kan, med viss anpassning till syfte och samtalspartner, kommunicera
med ett enkelt språk i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv.
Eleven deltar i Betyget D Eleven deltar i Betyget B Eleven deltar i

enkla samtal och innebär att enkla samtal och innebär att enkla samtal och
diskussioner om kunskaps- diskussioner om kunskaps- diskussioner om
bekanta ämnen kraven för bekanta ämnen kraven för bekanta ämnen
genom att framfö- E och till genom att fram- C och till genom att framfö-
ra och efterfråga övervägande föra och efterfråga övervägande ra och efterfråga
åsikter, tankar del för C är åsikter, tankar del för A är åsikter, tankar
och information uppfyllda. och information uppfyllda. och information
på ett sätt som på ett sätt som på ett sätt som
till viss del för för samtalen och för samtalen och
samtalen och diskussionerna diskussionerna
diskussionerna framåt. framåt och fördju-
framåt. par eller breddar
Eleven väljer och
dem.
Eleven väljer använder på ett
och använder på ändamålsenligt Eleven väljer och
ett i huvudsak sätt strategier använder på ett
muntlig interaktion
fungerande sätt som underlättar ändamålsenligt
strategier som interaktionen. och effektivt
underlättar inter- sätt strategier
aktionen. som underlättar
interaktionen.

Kurs D (B1/B1+)
Eleven kan, med viss anpassning till syfte och samtalspartner, kommunicera i
både informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbets-
liv.
Eleven deltar Betyget D Eleven deltar Betyget B Eleven deltar

i samtal och innebär att i samtal och innebär att i samtal och
diskussioner kunskaps- diskussioner kunskaps- diskussioner
om bekanta kraven för om bekanta kraven för om bekanta
ämnen genom att E och till ämnen genom C och till ämnen genom att
uttrycka och be- övervägande att uttrycka och övervägande uttrycka och be-
möta åsikter med del för C är bemöta åsikter del för A är möta åsikter med
enkla argument uppfyllda. med utvecklade uppfyllda. välutvecklade
samt framföra argument samt argument samt
och efterfråga framföra och framföra och
tankar och in- efterfråga tankar efterfråga tankar
formation på ett och information och information
sätt som till viss på ett sätt som på ett sätt som
del för samtalen för samtalen och för samtalen och
och diskussio- diskussionerna diskussionerna
muntlig interaktion
nerna framåt. framåt. framåt och fördju-

par eller breddar
Eleven väljer Eleven väljer och
dem.
och använder på använder på ett
ett i huvudsak ändamålsenligt Eleven väljer och
fungerande sätt sätt strategier använder på ett
strategier som som löser problem ändamålsenligt
löser problem i i interaktionen. och effektivt sätt
interaktionen. strategier som
löser problem i
interaktionen.

Kunskapskrav
Muntlig produktion
Kurs A (A1-/A1)
Eleven kan med stöd kommunicera med ett enkelt språk i några situationer
som rör den egna personen.
Eleven berättar Betyget D Eleven berät- Betyget B Eleven berättar

med vanliga ord innebär att tar med ord och innebär att med samman-
och enkla fraser kunskaps- vanliga fraser kunskaps- hängande fraser
om personliga kraven för om personliga kraven för och meningar
förhållanden och E och till förhållanden och C och till om personliga
erfarenheter. övervägande erfarenheter. övervägande förhållanden och
del för C är del för A är erfarenheter.
uppfyllda. uppfyllda.
och använder på använder på ett Eleven väljer och
ett i huvudsak ändamålsenligt använder på ett
fungerande sätt sätt gester och ändamålsenligt
gester och andra andra strategier och effektivt sätt
strategier för att för att göra sig gester och andra
göra sig förstådd. förstådd. strategier för att
göra sig förstådd.
muntlig produktion

Kurs B (A1/A2)
Eleven kan med stöd kommunicera med ett enkelt språk och med hjälp av
gester i vanliga situationer i vardagslivet.
Eleven berät- Betyget D Eleven berättar Betyget B Eleven berättar i

tar i enkel form innebär att i utvecklad form innebär att välutvecklad form
om personliga kunskaps- om personliga kunskaps- om personliga
erfarenheter och kraven för erfarenheter och kraven för erfarenheter och
välbekanta perso- E och till välbekanta perso- C och till välbekanta perso-
ner, platser och övervägande ner, platser och övervägande ner, platser och
händelser. del för C är händelser. del för A är händelser.
Eleven uttrycker Eleven uttrycker Eleven uttrycker
sig begripligt och sig relativt tydligt sig tydligt och väl
till viss del sam- och relativt väl sammanhäng-
manhängande. sammanhäng- ande.
ande.
och använder på Eleven väljer och använder på ett
ett i huvudsak använder på ett ändamålsenligt
fungerande sätt ändamålsenligt och effektivt sätt
några strategier sätt några strate- några strategier
för att göra sig gier för att göra för att göra sig
förstådd. sig förstådd. förstådd.
muntlig produktion

Kurs C (A2/A2+)
Eleven kan, med viss anpassning till syfte och mottagare, kommunicera med
ett enkelt språk i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv.
Eleven berättar Betyget D Eleven berättar Betyget B Eleven berättar

om och beskriver innebär att om och beskriver innebär att om och beskriver
i enkel form per- kunskaps- i utvecklad form kunskaps- i välutvecklad
sonliga erfaren- kraven för personliga erfaren- kraven för form personliga
heter och åsikter E och till heter och åsikter C och till erfarenheter och
om bekanta övervägande om bekanta övervägande åsikter om bekan-
ämnen samt ger del för C är ämnen samt ger del för A är ta ämnen samt
enkla råd och uppfyllda. enkla råd och uppfyllda. ger enkla råd och
instruktioner. instruktioner. instruktioner.
Eleven uttrycker Eleven uttrycker Eleven uttrycker
sig begripligt och sig relativt tydligt sig tydligt och
till viss del sam- och relativt väl väl samman-
manhängande sammanhängande hängande samt
samt visar prov samt visar prov på visar prov på god
på viss språklig förhållandevis god språklig variation.
variation. språklig variation.
Eleven väljer och
Eleven väljer och Eleven väljer använder på ett
använder på ett och använder på ändamålsenligt
i huvudsak fung- ett ändamåls- och effektivt sätt
erande sätt olika enligt sätt olika olika strategier
strategier för att strategier för att för att förbättra
förbättra kom- förbättra kommu- kommunikatio-
munikationen. nikationen. nen.
muntlig produktion

Kurs D (B1/B1+)
Eleven kan, med viss anpassning till syfte och mottagare, kommunicera både i
informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv.
Eleven berättar Betyget D Eleven berättar Betyget B Eleven berättar

om och beskriver innebär att om och beskriver innebär att om och beskriver
i enkel form ak- kunskaps- i utvecklad form kunskaps- i välutvecklad
tuella händelser, kraven för aktuella händel- kraven för form aktuella
erfarenheter, in- E och till ser, erfarenheter, C och till händelser, erfa-
tryck och åsikter övervägande intryck och åsikter övervägande renheter, intryck
samt ger råd och del för C är samt ger råd och del för A är och åsikter samt
instruktioner. uppfyllda. instruktioner. uppfyllda. ger råd och
instruktioner.
Eleven uttrycker Eleven uttrycker
sig med visst flyt sig med relativt Eleven uttrycker
och till viss del gott flyt och rela- sig med gott flyt
sammanhäng- tivt väl samman- och väl samman-
ande samt visar hängande samt hängande samt
viss språklig visar förhållande- visar god språklig
variation. vis god språklig variation.
variation.
Eleven väljer och Eleven väljer och
använder på ett Eleven väljer använder på ett
i huvudsak fung- och använder på ändamålsenligt
erande sätt olika ett ändamåls- och effektivt sätt
strategier för att enligt sätt olika olika strategier
förbättra kom- strategier för att för att förbättra
munikationen. förbättra kommu- kommunikatio-
nikationen. nen.
muntlig produktion

Kunskapskrav
Skriftlig färdighet
Kurs A (A1-/A1)
Eleven kan hantera några vardagsnära situationer där skrift förekommer.
Eleven skriver sin Betyget D Eleven skriver sin Betyget B Eleven skriver sin
namnteckning innebär att namnteckning och innebär att namnteckning
och bidrar till att kunskaps- fyller i personliga kunskaps- och fyller i per-
fylla i personliga kraven för uppgifter så att kraven för sonliga uppgifter
uppgifter så att E och till de efter någon be- C och till så att de passar
de passar in i övervägande arbetning passar övervägande in i enkla, vanligt
enkla, vanligt del för C är in i enkla, vanligt del för A är förekommande
förekommande uppfyllda. förekommande uppfyllda. formulär.
formulär. formulär.
Eleven skriver på
Eleven skriver på Eleven skriver ett väl fungeran-
ett i huvudsak på ett relativt väl de sätt av viktig
fungerande sätt fungerande sätt av information efter
av viktig informa- viktig information personliga behov.
tion efter person- efter personliga
liga behov. behov.
skriftlig färdighet

Kurs B (A1/A2)
Eleven kan för hand och på dator skriva några enkla texter för att kommuni-
cera i vanliga situationer i vardagslivet.
Eleven skri- Betyget D Eleven skriver Betyget B Eleven skriver

ver enkla och innebär att enkla och relativt innebär att enkla och tydliga
begripliga korta kunskaps- tydliga korta kunskaps- korta meddelan-
meddelanden, kraven för meddelanden, kraven för den, hälsningar
hälsningar och E och till hälsningar och C och till och texter om
texter om sig övervägande texter om sig själv övervägande sig själv och upp-
själv och upp- del för C är och upplevda del för A är levda händelser.
levda händelser. uppfyllda. händelser. uppfyllda.
Eleven skapar väl
Eleven skapar Eleven skapar fungerande sam-
i huvudsak fung- relativt väl fung- manhang.
erande samman- erande samman-
Eleven väljer och
hang. hang.
använder på ett
Eleven väljer Eleven väljer och ändamålsenligt
och använder på använder på ett och effektivt sätt
ett i huvudsak ändamålsenligt några strategier
fungerande sätt sätt några strate- för skrivande.
några strategier gier för skrivande.
för skrivande.

Kurs C (A2/A2+)
Eleven kan skriva enkla texter, med viss anpassning till syfte och mottagare, för
att kommunicera i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv.
Eleven skriver Betyget D Eleven skriver Betyget B Eleven skriver

sammanhängan- innebär att sammanhäng- innebär att sammanhäng-
de och begripliga kunskaps- ande och relativt kunskaps- ande och tydliga
texter om erfa- kraven för tydliga texter kraven för texter om erfa-
renheter, intryck E och till om erfarenheter, C och till renheter, intryck
och åsikter samt övervägande intryck och åsikter övervägande och åsikter samt
faktaorienterade del för C är samt faktaorien- del för A är faktaorienterade
och andra for- uppfyllda. terade och andra uppfyllda. och andra for-
mella texter om formella texter om mella texter om
bekanta ämnen. bekanta ämnen. bekanta ämnen.
Eleven skapar Eleven skapar Eleven skapar väl
i huvudsak fung- relativt väl fung- fungerande struk-
erande struktur erande struktur tur i sina texter
i sina texter och i sina texter och och visar prov
visar prov på viss visar prov på a i på god variation
variation i ordför- ordförråd och me- i ordförråd och
råd och menings- ningsbyggnad. meningsbyggnad.
byggnad.
Eleven väljer och Eleven väljer och
Eleven väljer använder på ett använder på ett
och använder på ändamålsenligt ändamålsenligt
ett i huvudsak sätt olika strate- och effektivt sätt
fungerande sätt gier för skrivande. olika strategier
olika strategier för skrivande.
för skrivande.

Kurs D (B1/B1+)
Eleven kan skriva enkla texter, med viss anpassning till syfte och mottagare,
för att kommunicera både i informella och mer formella situationer i vardags-,
samhälls- och arbetsliv.
Eleven skriver Betyget D Eleven skriver Betyget B Eleven skriver

med visst flyt innebär att med relativt gott innebär att med gott flyt
beskrivande, kunskaps- flyt beskrivande, kunskaps- beskrivande,
redogörande och kraven för redogörande och kraven för redogörande och
argumenterande E och till argumenterande C och till argumenterande
texter om be- övervägande texter om bekanta övervägande texter om be-
kanta ämnen. del för C är ämnen. del för A är kanta ämnen.
Eleven skapar i Eleven skapar Eleven skapar
huvudsak fung- relativt väl fung- väl fungerande
erande struktur i erande struktur struktur i sina
sina texter och vi- i sina texter och texter och visar
sar viss variation visar förhållande- god variation i
i ordförråd och vis god variation ordförråd och me-
meningsbyggnad. i ordförråd och ningsbyggnad.
meningsbyggnad.
Eleven använder Eleven använder
med viss säker- Eleven använder med god säkerhet
het enkla och med relativt god både enkla och
mer avancerade säkerhet både mer avancerade
grammatiska enkla och mer grammatiska
strukturer i sina avancerade gram- strukturer i sina
texter. matiska strukturer texter.
i sina texter.
Eleven för och Eleven för och
sammanställer Eleven för och sammanstäl-
på ett i huvudsak sammanställer ler på ett väl
fungerande sätt på ett relativt väl fungerande sätt
anteckningar för fungerande sätt anteckningar för
eget skrivande. anteckningar för eget skrivande.
eget skrivande.
och använder på Eleven väljer och använder på ett
ett i huvudsak använder på ett ändamålsenligt
fungerande sätt ändamålsenligt och effektivt sätt
olika strategier sätt olika strate- olika strategier
för skrivande. gier för skrivande. för skrivande.

2. Kunskapskraven
kurs för kurs
i tabellform
Skolverket har i en tabell sammanställt kunskapskraven kursvis för utbildning i
svenska för invandrare. I sammanställningen kan man utläsa hela kunskapskra-
vet för betyget E, C och A för respektive kurs. I varje kunskapskrav inkluderas
de fem aspekterna hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig
produktion och skriftlig färdighet.
Avläser man tabellen vertikalt framträder ett betygssteg i sin helhet. Läser
man den istället horisontellt syns progressionen mellan betygsstegen tydligt.
De fetmarkerade värdeorden visar vad som skiljer kunskapskraven på de olika
betygsstegen från varandra.
2. KUNSKAPSKRAVEN KURS FÖR KURS I TABELLFORM 31

Kunskapskrav kurs A (A1-/A1)
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är
uppfyllda. Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del
för A är uppfyllda.
kuNSKAPSKRAV kurs A (A1-/A1)
Betyg E Betyg C Betyg A

Hörförståelse Eleven förstår vanliga ord Eleven förstår enkla Eleven förstår samman-
Eleven kan och enkla fraser i korta fraser och meningar i korta hängande fraser och me-
med stöd återberättade vardagliga återberättade vardagliga ningar i korta återberät-
förstå tydligt, händelser samt anpas- händelser samt anpassad tade vardagliga händelser
enkelt tal sad och tydlig information och tydlig information som samt anpassad och
i konkreta, som är av intresse för är av intresse för eleven. tydlig information som
vardagsnära eleven. Eleven visar sin Eleven visar sin förstå- är av intresse för eleven.
situationer. förståelse för enkla och else för enkla och vanligt Eleven visar sin förstå-
vanligt förekommande förekommande muntliga else för enkla och vanligt
muntliga instruktioner ge- instruktioner genom att på förekommande muntliga
nom att på ett i huvudsak ett relativt väl fungerande instruktioner genom att
fungerande sätt agera sätt agera utifrån dem. på ett väl fungerande sätt
utifrån dem. agera utifrån dem.
Läsförståelse Eleven hämtar och förstår Eleven hämtar och förstår Eleven hämtar och för-
Eleven kan information i form av information i form av van- står information i form av
hämta och vanliga ord och symboler. liga ord och symboler samt vanliga ord och symboler
förstå enkel mycket enkla fraser. samt mycket enkla fraser
information och meningar.
i konkreta,
vardagsnära
situationer.
Muntlig Eleven deltar i mycket Eleven deltar i mycket Eleven deltar i mycket
interaktion enkla, vardagliga samtal enkla, vardagliga samtal enkla, vardagliga samtal
Eleven kan genom att använda ord genom att använda ord och genom att använda ord,
etablera och enkla hälsnings-, vanliga fraser samt ställa fraser och meningar
social kontakt artighets- och avskeds- och besvara enkla frågor samt ställa och besvara
och med stöd fraser samt ställa och be- utifrån konkreta behov. enkla frågor utifrån kon-
kommunicera svara enkla frågor utifrån Eleven väljer och använder kreta behov. Eleven väljer
i konkreta, konkreta behov. Eleven på ett ändamålsenligt sätt och använder på ett
vardagsnära väljer och använder på ett gester, frågor och andra ändamålsenligt och
situationer. i huvudsak fungerande strategier för att förstå och effektivt sätt gester, frå-
sätt gester, frågor och an- göra sig förstådd. gor och andra strategier
dra strategier för att förstå för att förstå och göra sig
och göra sig förstådd. förstådd.

kuNSKAPSKRAV kurs A (A1-/A1)

Muntlig Eleven berättar med van- Eleven berättar med ord Eleven berättar med
produktion liga ord och enkla fraser och vanliga fraser om sammanhängande
Eleven kan om personliga förhål- personliga förhållanden fraser och meningar om
med stöd landen och erfarenheter. och erfarenheter. Eleven personliga förhållanden
kommuni- Eleven väljer och använ- väljer och använder på ett och erfarenheter. Eleven
cera med ett der på ett i huvudsak ändamålsenligt sätt gester väljer och använder på
enkelt språk fungerande sätt gester och andra strategier för att ett ändamålsenligt och
i några si- och andra strategier för göra sig förstådd. effektivt sätt gester och
tuationer som att göra sig förstådd. andra strategier för att
rör den egna göra sig förstådd.
personen.
Skriftlig Eleven skriver sin namn- Eleven skriver sin namn- Eleven skriver sin namn-
färdighet teckning och bidrar till att teckning och fyller i teckning och fyller i
Eleven kan fylla i personliga uppgifter personliga uppgifter så personliga uppgifter så
hantera så att de passar in i att de efter någon bear- att de passar in i enkla,
några var- enkla, vanligt förekom- betning passar in i enkla, vanligt förekommande
dagsnära mande formulär. Eleven vanligt förekommande for- formulär. Eleven skriver
situationer skriver på ett i huvudsak mulär. Eleven skriver på på ett väl fungerande
där skrift fungerande sätt av viktig ett relativt väl fungerande sätt av viktig information
förekommer. information efter person- sätt av viktig information efter personliga behov.
liga behov. efter personliga behov.

Kunskapskrav kurs B (A1/A2)
kuNSKAPSKRAV kurs B (A1/A2)

Hörförståelse Eleven visar sin förstå- Eleven visar sin förstå- Eleven visar sin
Eleven kan else för korta åter- else för korta återberät- förståelse för korta
förstå tydligt, berättade händelser, tade händelser, samtal, återberättade händelser,
enkelt tal samtal, information och information och anpassa- samtal, information
i vanliga anpassade nyheter om de nyheter om välbekanta och anpassade nyheter
situationer i välbekanta ämnen genom ämnen genom att göra om välbekanta ämnen
vardagslivet. att göra enkla samman- enkla sammanfattningar genom att göra enkla
fattningar av huvudinne- av huvudinnehållet och sammanfattningar av
hållet. Eleven visar sin kommentera väsentliga huvudinnehållet och
förståelse för korta och detaljer. Eleven visar sin kommentera väsentliga
tydliga muntliga medde- förståelse för korta och detaljer och enstaka
landen och instruktioner i tydliga muntliga medde- nyanser. Eleven visar sin
vardagslivet genom att på landen och instruktioner i förståelse för korta och
ett i huvudsak fungerande vardagslivet genom att på tydliga muntliga medde-
sätt agera utifrån dem. ett relativt väl fungerande landen och instruktioner
sätt agera utifrån dem. i vardagslivet genom att
på ett väl fungerande
sätt agera utifrån dem.
Läsförståelse Eleven läser anpassade Eleven läser anpassade Eleven läser anpassade
Eleven kan berättande och beskrivan- berättande och beskrivan- berättande och beskri-
läsa, förstå de texter om välbekanta de texter om välbekanta vande texter om välbe-
och använda ämnen och visar sin ämnen och visar sin kanta ämnen och visar
enkla texter förståelse genom att göra förståelse genom att göra sin förståelse genom att
i vanliga enkla sammanfattningar enkla sammanfattningar göra enkla sammanfatt-
situationer i av huvudinnehållet. Elev- av huvudinnehållet och ningar av huvudinnehål-
vardagslivet. en visar sin förståelse för kommentera väsentliga let och kommentera
personliga meddelanden, detaljer. Eleven visar sin väsentliga detaljer och
konkret information och förståelse för personliga enstaka nyanser. Eleven
korta, tydliga och enkla meddelanden, konkret visar sin förståelse för
instruktioner genom att information och korta, personliga meddelanden,
på ett i huvudsak fung- tydliga och enkla instruk- konkret information och
erande sätt agera utifrån tioner genom att på ett korta, tydliga och enkla
detta. Eleven väljer och relativt väl fungerande instruktioner genom att
använder några lässtra- sätt agera utifrån detta. på ett väl fungerande
tegier på ett i huvudsak Eleven väljer och använ- sätt agera utifrån detta.
fungerande sätt. der några lässtrategier på Eleven väljer och använ-
ett ändamålsenligt sätt. der några lässtrategier
på ett ändamålsenligt
och effektivt sätt.

kuNSKAPSKRAV kurs B (A1/A2)

Muntlig Eleven deltar i enkla sam- Eleven deltar i enkla sam- Eleven deltar i enkla
interaktion tal om välbekanta ämnen tal om välbekanta ämnen samtal om välbekanta
Eleven kan genom att framföra och genom att framföra och ämnen genom att
med stöd reagera på påståenden, reagera på påståenden, framföra och reagera på
kommuni- åsikter och önskemål åsikter och önskemål påståenden, åsikter och
cera i vanliga samt ställa och besvara samt ställa och besvara önskemål samt ställa
situationer i frågor på ett sätt som frågor på ett sätt som och besvara frågor på
vardagslivet. till viss del upprätthåller upprätthåller samta- ett sätt som upprätthål-
samtalet. Eleven väljer let relativt väl. Eleven ler samtalet väl. Eleven
och använder på ett i väljer och använder på väljer och använder på
huvudsak fungerande sätt ett ändamålsenligt sätt ett ändamålsenligt och
strategier för att förstå strategier för att förstå effektivt sätt strategier
och göra sig förstådd. och göra sig förstådd. för att förstå och göra
sig förstådd.
Muntlig Eleven berättar i enkel Eleven berättar i utveck- Eleven berättar i

produktion form om personliga erfa- lad form om personliga välutvecklad form om
Eleven kan renheter och välbekanta erfarenheter och välbe- personliga erfarenheter
med stöd personer, platser och hän- kanta personer, platser och välbekanta personer,
kommuni- delser. Eleven uttrycker och händelser. Eleven platser och händelser.
cera med ett sig begripligt och till viss uttrycker sig relativt tyd- Eleven uttrycker sig
enkelt språk del sammanhängande. ligt och relativt väl sam- tydligt och väl sam-
och med Eleven väljer och använ- manhängande. Eleven manhängande. Eleven
hjälp av ges- der på ett i huvudsak väljer och använder på väljer och använder
ter i vanliga fungerande sätt några ett ändamålsenligt sätt på ett ändamålsenligt
situationer i strategier för att göra sig några strategier för att och effektivt sätt några
vardagslivet. förstådd. göra sig förstådd. strategier för att göra sig
förstådd.
Skriftlig Eleven skriver enkla och Eleven skriver enkla Eleven skriver enkla och
färdighet begripliga korta med- och relativt tydliga korta tydliga korta meddelan-
Eleven kan delanden, hälsningar meddelanden, hälsningar den, hälsningar och tex-
för hand och texter om sig själv och texter om sig själv ter om sig själv och upp-
och på och upplevda händelser. och upplevda händelser. levda händelser. Eleven
dator skriva Eleven skapar i huvud- Eleven skapar relativt väl skapar väl fungerande
några enkla sak fungerande sam- fungerande sammanhang sammanhang. Eleven
texter för att manhang. Eleven väljer Eleven väljer och använ- väljer och använder på
kommuni- och använder på ett i der på ett ändamålsenligt ett ändamålsenligt och
cera i vanliga huvudsak fungerande sätt några strategier för effektivt sätt några stra-
situationer i sätt några strategier för skrivande. tegier för skrivande.
vardagslivet. skrivande.

Kunskapskrav kurs C (A2/A2+)
kuNSKAPSKRAV kurs C (A2/A2+)

Hörförståelse Eleven visar sin förstå- Eleven visar sin förstå- Eleven visar sin förstå-
Eleven kan else för återberättade else för återberättade else för återberättade
förstå tydligt, händelser, beskrivningar, händelser, beskrivningar, händelser, beskrivningar,
enkelt tal samtal, information och samtal, information och samtal, information och
i vanliga korta nyheter som rör korta nyheter som rör be- korta nyheter som rör
situationer bekanta ämnen genom kanta ämnen genom att bekanta ämnen genom
i vardags-, att göra enkla samman- göra enkla sammanfatt- att göra enkla samman-
samhälls- och fattningar av huvudin- ningar av huvudinnehållet fattningar av huvudinne-
arbetsliv. nehållet. Eleven visar sin och kommentera väsent- hållet och kommentera
förståelse för enkla och liga detaljer. Eleven visar väsentliga detaljer och
tydliga muntliga med- sin förståelse för enkla vissa nyanser. Eleven
delanden och instruktio- och tydliga muntliga med- visar sin förståelse
ner genom att på ett i delanden och instruk- för enkla och tydliga
huvudsak fungerande sätt tioner genom att på ett muntliga meddelanden
agera utifrån dem. relativt väl fungerande och instruktioner genom
sätt agera utifrån dem. att på ett väl fungerande
sätt agera utifrån dem.
Läsförståelse Eleven läser korta berät- Eleven läser korta berät- Eleven läser korta
Eleven kan tande och beskrivande tande och beskrivande berättande och beskri-
läsa, förstå texter om bekanta ämnen texter om bekanta ämnen vande texter om bekanta
och använda och visar sin förståelse och visar sin förståelse ämnen och visar sin för-
enkla, vanligt genom att göra enkla genom att göra enkla ståelse genom att göra
förekom- sammanfattningar av sammanfattningar av enkla sammanfattningar
mande texter huvudinnehållet. Eleven huvudinnehållet och av huvudinnehållet och
i vardags-, hämtar specifik informa- kommentera väsentliga kommentera väsentliga
samhälls- och tion i enkla faktaoriente- detaljer. Eleven hämtar detaljer och enstaka
arbetsliv. rade texter, tabeller och specifik information i nyanser. Eleven hämtar
diagram och för enkla enkla faktaorienterade specifik information i
resonemang om infor- texter, tabeller och enkla faktaorienterade
mationen. Eleven visar diagram och för utveck- texter, tabeller och dia-
sin förståelse för korta, lade resonemang om gram och för välutveck-
tydliga instruktioner och informationen. Eleven lade resonemang om in-
föreskrifter genom att på visar sin förståelse för formationen. Eleven v isar
ett i huvudsak fungerande korta, tydliga instruk- sin förståelse för korta,
sätt agera utifrån dem. tioner och föreskrifter tydliga instruktioner och
Eleven väljer och använ- genom att på ett relativt föreskrifter genom att på
der på ett i huvudsak väl fungerande sätt ett väl fungerande sätt
fungerande sätt olika agera utifrån dem. Eleven agera utifrån dem. Eleven
lässtrategier utifrån syftet väljer och använder på ett väljer och använder på
med läsningen. ändamålsenligt sätt olika ett ändamålsenligt och
lässtrategier utifrån syftet effektivt sätt olika läs-
med läsningen. strategier utifrån syftet
med läsningen.

kuNSKAPSKRAV kurs C (A2/A2+)

Muntlig Eleven deltar i enkla Eleven deltar i enkla sam- Eleven deltar i enkla
interaktion samtal och diskussio- tal och diskussioner om samtal och diskussio-
Eleven kan, ner om bekanta ämnen bekanta ämnen genom ner om bekanta ämnen
med viss genom att framföra och att framföra och efter- genom att framföra och
anpassning efterfråga åsikter, tankar fråga åsikter, tankar och efterfråga åsikter, tankar
till syfte och och information på ett information på ett sätt och information på ett
samtalspart- sätt som till viss del för som för samtalen och sätt som för samtalen
ner, kommuni- samtalen och diskus- diskussionerna framåt. och diskussionerna
cera med ett sionerna framåt. Eleven Eleven väljer och använ- framåt och fördjupar
enkelt språk väljer och använder på ett der på ett ändamålsenligt eller breddar dem. Elev-
i vanliga i huvudsak fungerande sätt strategier som under- en väljer och använder
situationer sätt strategier som under- lättar interaktionen. på ett ändamålsenligt
i vardags-, lättar interaktionen. och effektivt sätt stra-
samhälls- och tegier som underlättar
arbetsliv. interaktionen.
Muntlig Eleven berättar om och Eleven berättar om och Eleven berättar om och
produktion beskriver i enkel form beskriver i utvecklad form beskriver i välutveck-
Eleven kan, personliga erfarenheter personliga erfarenheter lad form personliga
med viss och åsikter om bekanta och åsikter om bekanta erfarenheter och åsikter
anpassning ämnen samt ger enkla ämnen samt ger enkla om bekanta ämnen
till syfte och råd och instruktioner. råd och instruktioner. samt ger enkla råd och
mottagare, Eleven uttrycker sig Eleven uttrycker sig rela- instruktioner. Eleven ut-
kommuni- begripligt och till viss tivt tydligt och relativt väl trycker sig tydligt och väl
cera med ett del sammanhängande sammanhängande samt sammanhängande samt
enkelt språk samt visar prov på viss visar prov på förhållande- visar prov på god språklig
i vanliga språklig variation. Eleven vis god språklig variation. variation. Eleven väljer
situationer väljer och använder på ett Eleven väljer och använ- och använder på ett än-
i vardags-, i huvudsak fungerande der på ett ändamålsenligt damålsenligt och effektivt
samhälls- och sätt olika strategier för sätt olika strategier för sätt olika strategier för
arbetsliv. att förbättra kommunika- att förbättra kommunika- att förbättra kommunika-
tionen. tionen. tionen.
Skriftlig Eleven skriver samman- Eleven skriver samman- Eleven skriver samman-
färdighet hängande och begripliga hängande och relativt hängande och tydliga
Eleven kan texter om erfarenheter, tydliga texter om erfaren- texter om erfarenheter,
skriva enkla intryck och åsikter samt heter, intryck och åsikter intryck och åsikter samt
texter, med faktaorienterade och samt faktaorienterade faktaorienterade och
viss anpass- andra formella texter om och andra formella texter andra formella texter om
ning till syfte bekanta ämnen. Eleven om bekanta ämnen. bekanta ämnen. Eleven
och mot- skapar i huvudsak fung- Eleven skapar relativt skapar väl fungerande
tagare, för erande struktur i sina tex- väl fungerande struktur i struktur i sina texter
att kommuni- ter och visar prov på viss sina texter och visar prov och visar prov på god
cera i vanliga variation i ordförråd och på förhållandevis god variation i ordförråd och
situationer meningsbyggnad. Eleven variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven
i vardags-, väljer och använder på ett meningsbyggnad. Eleven väljer och använder på
samhälls- och i huvudsak fungerande väljer och använder på ett ett ändamålsenligt och
arbetsliv. sätt olika strategier för ändamålsenligt sätt olika effektivt sätt olika strate-
skrivande. strategier för skrivande. gier för skrivande.

Kunskapskrav kurs D (B1/B1+)
kuNSKAPSKRAV kurs D (B1/B1+)

Hörförståelse Eleven visar sin för- Eleven visar sin förståel- Eleven visar sin för-
Eleven kan ståelse för berättelser, se för berättelser, beskriv- ståelse för berättelser,
förstå tydligt beskrivningar, samtal, ningar, samtal, diskus- beskrivningar, samtal,
tal i infor- diskussioner, information sioner, information och diskussioner, information
mella och och nyhetssändningar nyhetssändningar som rör och nyhetssändningar
mer formella som rör bekanta ämnen bekanta ämnen genom som rör bekanta ämnen
situationer genom att göra samman- att göra sammanfattning- genom att göra samman-
i vardags-, fattningar av huvudin- ar av huvudinnehållet och fattningar av huvudinne-
samhälls- och nehållet. Eleven visar sin kommentera väsentliga hållet och kommentera
arbetsliv. förståelse för detaljerade detaljer. Eleven visar sin väsentliga detaljer och
och tydliga muntliga in- förståelse för detaljerade vissa nyanser. Eleven
struktioner genom att på och tydliga muntliga in- visar sin förståelse för
ett i huvudsak fungerande struktioner genom att på detaljerade och tydliga
sätt agera utifrån dem. ett relativt väl fungerande muntliga instruktioner
sätt agera utifrån dem. genom att på ett väl
fungerande sätt agera
utifrån dem.
Läsförståelse Eleven läser berättande, Eleven läser berättande, Eleven läser berät-
Eleven kan beskrivande och argu- beskrivande och argu- tande, beskrivande och
läsa, förstå menterande texter om menterande texter om argumenterande texter
och använda bekanta ämnen och visar bekanta ämnen och visar om bekanta ämnen
enkla texter sin förståelse genom att sin förståelse genom att och visar sin förståelse
med viss göra sammanfattningar göra sammanfattningar genom att göra samman-
komplexitet av huvudinnehållet. av huvudinnehållet och fattningar av huvudinne
i vardags-, Eleven hämtar speci- kommentera väsentliga hållet och kommentera
samhälls- och fik information i fakta detaljer. Eleven hämtar väsentliga detaljer och
arbetsliv. orienterade texter och för specifik information i fak- vissa nyanser. Eleven
enkla resonemang om taorienterade texter och hämtar specifik informa-
informationen. Eleven för utvecklade resone- tion i faktaorienterade
visar sin förståelse för mang om informationen. texter och för välutveck-
tydliga instruktioner och Eleven visar sin förstå- lade resonemang om
föreskrifter genom att på else för tydliga instruk- informationen. Eleven
ett i huvudsak fungerande tioner och föreskrifter visar sin förståelse för
sätt agera utifrån dem. genom att på ett relativt tydliga instruktioner och
Eleven väljer och använ- väl fungerande sätt föreskrifter genom att
der på ett i huvudsak agera utifrån dem. Eleven på ett väl fungerande
fungerande sätt olika väljer och använder på ett sätt agera utifrån dem.
lässtrategier utifrån syftet ändamålsenligt sätt olika Eleven väljer och använ-
med läsningen. lässtrategier utifrån syftet der på ett ändamåls-
med läsningen. enligt och effektivt sätt
olika lässtrategier utifrån
syftet med läsningen.


Muntlig Eleven deltar i samtal Eleven deltar i samtal Eleven deltar i samtal
interaktion och diskussioner om och diskussioner om och diskussioner om
Eleven kan, bekanta ämnen genom bekanta ämnen genom bekanta ämnen genom
med viss att uttrycka och be- att uttrycka och bemöta att uttrycka och bemöta
anpassning möta åsikter med enkla åsikter med utvecklade åsikter med välutvecklade
till syfte och argument samt framföra argument samt framföra argument samt framföra
samtals- och efterfråga tankar och efterfråga tankar och och efterfråga tankar och
partner, och information på ett information på ett sätt information på ett sätt
kommunicera sätt som till viss del för som för samtalen och som för samtalen och
i både infor- samtalen och diskus- diskussionerna framåt. diskussionerna framåt
mella och sionerna framåt. Eleven Eleven väljer och använ- och fördjupar eller breddar
mer formella väljer och använder på ett der på ett ändamålsenligt dem. Eleven väljer och
situationer i huvudsak fungerande sätt strategier som löser använder på ett ända-
i vardags-, sätt strategier som löser problem i interaktionen. målsenligt och effektivt
samhälls- och problem i interaktionen. sätt strategier som löser
arbetsliv. problem i interaktionen.
Muntlig Eleven berättar om och Eleven berättar om och Eleven berättar om och
produktion beskriver i enkel form beskriver i utvecklad beskriver i välutvecklad
Eleven kan, aktuella händelser, form aktuella händelser, form aktuella händelser,
med viss erfarenheter, intryck och erfarenheter, intryck och erfarenheter, intryck och
anpassning åsikter samt ger råd och åsikter samt ger råd och åsikter samt ger råd och
till syfte och instruktioner. Eleven ut- instruktioner. Eleven instruktioner. Eleven ut-
mottagare, trycker sig med visst flyt uttrycker sig med relativt trycker sig med gott flyt
kommunicera och till viss del samman- gott flyt och relativt väl och väl sammanhäng-
både i infor- hängande samt visar viss sammanhängande samt ande samt visar god
mella och språklig variation. Eleven visar förhållandevis god språklig variation. Eleven
mer formella väljer och använder på ett språklig variation. Eleven väljer och använder på
situationer i huvudsak fungerande väljer och använder på ett ett ändamålsenligt och
i vardags-, sätt olika strategier för ändamålsenligt sätt olika effektivt sätt olika stra-
samhälls- och att förbättra kommunika- strategier för att förbättra tegier för att förbättra
arbetsliv. tionen. kommunikationen. kommunikationen.


Skriftlig Eleven skriver med visst Eleven skriver med Eleven skriver med gott
färdighet flyt beskrivande, redo- relativt gott flyt beskri- flyt beskrivande, redo-
Eleven kan görande och argumente- vande, redogörande och görande och argumente-
skriva enkla rande texter om bekanta argumenterande texter rande texter om bekanta
texter, med ämnen. Eleven skapar om bekanta ämnen. ämnen. Eleven skapar
viss anpass- i huvudsak fungerande Eleven skapar relativt väl fungerande struktur
ning till syfte struktur i sina texter väl fungerande struk- i sina texter och visar
och mot- och visar viss variation i tur i sina texter och god variation i ordförråd
tagare, för att ordförråd och menings- visar förhållandevis god och meningsbyggnad.
kommunicera byggnad. Eleven använder variation i ordförråd och Eleven använder med
både i infor- med viss säkerhet enkla meningsbyggnad. Eleven god säkerhet både enkla
mella och och mer avancerade använder med relativt och mer avancerade
mer formella grammatiska strukturer god säkerhet både enkla grammatiska strukturer
situationer i sina texter. Eleven för och mer avancerade i sina texter. Eleven
i vardags-, och sammanställer på ett grammatiska strukturer för och sammanställer
samhälls- och i huvudsak fungerande i sina texter. Eleven för på ett väl fungerande
arbetsliv. sätt anteckningar för och sammanställer på sätt anteckningar för
eget skrivande. Eleven ett relativt väl fungerande eget skrivande. Eleven
väljer och använder på ett sätt anteckningar för väljer och använder på
i huvudsak fungerande eget skrivande. Eleven ett ändamålsenligt och
sätt olika strategier för väljer och använder på ett effektivt sätt olika strate-
skrivande. ändamålsenligt sätt olika gier för skrivande.
strategier för skrivande.

3. Kommentarer till
kursplan för utbildning
i svenska för invandrare
3.1 Kursplanens olika delar

Avsnittet ger en övergripande beskrivning av kursplanens struktur. Beskriv-
ningen visar hur kursplanens olika delar står i relation till varandra och att
delarna tillsammans utgör en helhet som ska styra utbildningen. Kursplanen
för utbildning i svenska för invandrare är indelad i avsnitten utbildningens
syfte, utbildningens mål och karaktär, utbildningens uppbyggnad, läs- och
skrivinlärning, bedömning samt kunskapskrav. Utdrag ur kursplanen är kursi-
verade i texten.
Utbildningens syfte
I utbildning i svenska för invandrare får eleven möjlighet att utveckla kunska-
per i svenska språket som grund för aktivt deltagande i vardags- samhälls- och
arbetsliv. Kursplanen anger att utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare
grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till att
ge vuxna invandrare möjlighet att förvärva grundläggande läs- och skrivfärdig-
heter om de saknar det.
Syftestexten är formulerad så att det tydligt framgår vilka krav som ställs på
utbildningen för att eleven ska kunna utveckla de kunskaper och färdigheter
som anges. Till exempel ska utbildningen ge språkliga redskap för kommuni-
kation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Elevens behov
i olika situationer och roller lyfts fram: individens behov, samhällsmedborga-
rens behov och den yrkesarbetandes behov. De olika typerna av situationer
återfinns sedan i kunskapskravens inledande meningar, till exempel i kurs C:
Eleven kan skriva enkla texter, med viss anpassning till syfte och mottagare, för att
kommunicera i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetslivet.
3. KOMMENTARER TILL KURSPLAN FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE 41

Utbildningens mål och karaktär
Målet för utbildning i svenska för invandrare är uttryckt som olika kompeten-
ser som samverkar med och kompletterar varandra i utvecklingen av elevens
språkliga förmåga. Det uttalade målet är långsiktigt och sätter ingen begräns-
ning för elevens kunskapsutveckling. Det går alltså inte att betrakta det som
något som slutgiltigt kan uppnås.
Eleven ska utveckla:

• sin förmåga att läsa och skriva svenska,
• sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika samman-
hang,
• ett gott uttal,
• sin förmåga att använda relevanta hjälpmedel,
• sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer,
• insikter i hur man lär sig språk, och
• inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling.
Kompetenserna ovan innefattar kunskaper om både det språkliga systemet:
ord, fraser, uttal och grammatiska strukturer, samt språkanvändningen, det
vill säga hur man bygger upp en text och gör funktionella språkliga val och
anpassningar i förhållande till mottagare och syfte. Andra viktiga kompetenser
är insikter om hur språkinlärning går till, och förmågan att använda hjälpme-
del och språkliga strategier.
Var och en av kompetenserna kommer till uttryck i ett flertal av bedöm-
ningens fem aspekter – hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, munt-
lig produktion och skriftlig färdighet.
Utbildningens uppbyggnad
Progressionen inom utbildning i svenska för invandrare tydliggörs genom
kunskapskraven i de fyra kurserna A till D. Elevens bakgrund, förutsättningar
och personliga mål avgör vilka kurser som hon eller han ska läsa. Intentionen
enligt kursplanen är att alla elever ska få möjlighet att studera till och med kurs
D, men eleven kan också avsluta utbildningen efter varje kurs och studieväg.

Läs- och skrivinlärning
När man talar om läs- och skrivfärdighet används ofta begreppet litteracitet,
vilket innebär att kunna förstå och använda sig av skriftspråket på det sätt
som krävs i samhället. Det innefattar även att kunna använda tal, bilder och
symboler med koppling till skrift. Läs- och skrivinlärningen för personer som
inte är funktionellt litterata eller inte behärskar det latinska alfabetet kan inom
utbildning för svenska för invandrare ske på elevens modersmål eller på något
annat språk som eleven behärskar. Läs- och skrivinlärningen kan läsas fristå-
ende eller i kombination med någon av kurserna A till D, men är ingen egen
kurs och betygsätts därmed inte.
Bedömning
Enligt kursplanen ska läraren bedöma elevens kunskaper utifrån dennes
förmåga att använda det svenska språket på ett begripligt sätt i olika syften i
vardags-, samhälls- och arbetsliv. Läraren ska göra en helhetsbedömning av
elevens språkliga förmåga och utgå från vad eleven faktiskt klarar av språkligt.
De fem aspekterna hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig
produktion och skriftlig färdighet bildar tillsammans den helhet som ska
bedömas.
Kunskapskrav
Kunskapskraven är relaterade till ”Gemensam europeisk referensram för
språk: lärande, undervisning och bedömning”. I referensramen definieras sex
generella nivåer för språkfärdighet: A1, A2, B1, B2, C1 och C2. De beskriver
språkliga färdigheter från nybörjarnivå till avancerad nivå:
A B C
Användare Självständig Avancerad
på nybörjarnivå användare användare
A1 A2 B1 B2 C1 C2
(Breakthrough) (Waystage) (Threshold) (Vantage) (Effective (Mastery)
operational
proficiency)
Varje färdighetsnivå beskrivs utförligt i referensramen när det gäller de fem

aspekterna hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produk-
tion och skriftlig färdighet. Det går alltså att jämföra kurserna i utbildning
i svenska för invandrare med detta gemensamma europeiska system:

Referensnivå A1 A2 B1 B2
Kurs A A1-/A1
Kurs B A1/A2
Kurs C A2/A2+
Kurs D B1/B1+
I referensramen beskrivs de gemensamma referensnivåerna på flera olika sätt.

Bland annat i en mycket översiktlig holistisk sammanställning, den så kallade
globala skalan:
A1
Kan förstå och använda välkända, vardagliga uttryck och mycket grundläggande
fraser som syftar till att möta konkreta behov. Kan presentera sig själv och andra
samt ställa och besvara frågor om personliga förhållanden som var han/hon bor,
personer han/hon känner och saker han/hon har. Kan samtala på ett enkelt sätt
under förutsättning att samtalspartnern talar långsamt och tydligt och är beredd
att hjälpa till.
A2
Kan förstå meningar och vanliga uttryck som rör omedelbara behov (t.ex. mycket
grundläggande information om individ och familj, inköp, lokal geografi, sysselsätt-
ning). Kan kommunicera i enkla och rutinmässiga sammanhang som kräver ett
enkelt och direkt utbyte av information. Kan i enkla termer beskriva delar av sin
egen bakgrund, sin närmaste omgivning samt förhållanden inom områden som rör
omedelbara behov.
B1
Kan förstå huvudinnehållet i vad han/hon hört eller läst om välkända förhål-
landen som han/hon regelbundet möter i arbetet, i skolan, på fritiden, etc. när
det presenteras på tydligt standardspråk. Kan hantera de flesta situationer som
vanligtvis uppstår under resor i områden där språket talas. Kan producera enkla,
sammanhängande texter om ämnen som är välkända eller av personligt intresse.
Kan beskriva erfarenheter och händelser, berätta om drömmar, förhoppningar och
framtidsplaner och kortfattat ge skäl för och förklaringar till åsikter och planer.

De gemensamma referensnivåerna beskrivs också aspekt för aspekt i en själv-
bedömningstablå. För att ta ett exempel ser hörförståelse på nivå A1 ut så här:
Exempel på självbedömning:
Jag kan känna igen vanliga ord och mycket enkla fraser som gäller mig själv, min familj och
min närmaste omgivning, men bara när man talar till mig sakta och tydligt.
3.2 Betygsskalan
Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A och ett underkänt steg F.
Preciserade kunskapskrav finns för betygsstegen E, C och A. Kunskapskraven
anger de kunskaper som krävs för respektive betyg.
För att få betyget E, C eller A krävs att elevens kunskaper motsvarar beskriv-
ningen av kunskapskravet i sin helhet, dvs. alla fem aspekter.
Om läraren saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper på grund
av bristande deltagande ska betyg inte sättas.
Betygsstegen D och B
Betygsstegen D och B grundar sig alltså på vad som står i kunskapskravet för
betyget under och över. Kunskapsprofilerna för betygen D och B kan se olika ut
för olika elever. En elev uppfyller vissa delar av kunskapskravet för det överlig-
gande betyget medan en annan elev uppfyller andra delar. Båda eleverna kan
dock bedömas uppfylla det överliggande betyget till övervägande del. Eftersom
”till övervägande del” är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan
dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå.
3.3 Kunskapskrav
Kunskapskraven i utbildning i svenska för invandrare är formulerade utifrån
aspekterna hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produk-
tion och skriftlig färdighet. De fem aspekterna ska inte ses fristående från
varandra, utan ger tillsammans helhetsbeskrivningar av vilka kunskaper som
krävs för de olika betygsstegen E, C och A. Till kunskapskraven hör dels en
inledande mening som beskriver kursens övergripande språkliga nivåer och
kontexter, dels preciseringar av E, C och A skrivna i löpande text med fetmar-
kerade så kallade värdeord. Den språkhandling som eleven ska utföra ingår i
den text som inte är markerad med fet stil. Denna text är gemensam för bety-

gen E, C och A. Värdeorden är specifika för betygsstegen och de anger kvali-
teten i elevens språkhandling. Kunskapskravens inledande meningar upprepas
inte under beskrivningarna av E, C och A och därför måste ett kunskapskrav
alltid läsas i sin helhet.
I exemplet nedan visas den inledande meningen och den del av kunskaps-
kravet för betyget E som handlar om aspekten skriftlig färdighet i kurs A.
Skriftlig färdighet, kurs A:
Eleven kan hantera några vardagsnära situationer där skrift förekommer.

Betyget E
Eleven skriver sin namnteckning och bidrar till att fylla i personliga uppgifter så att de pas-
sar in i enkla, vanligt förekommande formulär. Eleven skriver på ett i huvudsak fungerande
sätt av viktig information efter personliga behov.
Den inledande meningen i exemplet anger kursens språkliga nivå och kontext
inom skriftlig färdighet och är utgångspunkt för alla betygsstegen, E, C och A.
När respektive betygssteg läses tillsammans med denna mening framträder en
samlad bild av vilka krav som ställs på elevens skriftliga färdighet.
Progressionen mellan kurserna

Eleven ska få möjlighet att utveckla de kunskaper som anges i de inledande
meningarna för kunskapskraven i respektive kurs. Inom kurs A och B tas situa-
tioner i vardagslivet upp. Situationer i samhälls- och arbetslivet ställer andra
krav på språklig förmåga, och sådana situationer kommer först in i kurs C och
D, tillsammans med vardagsliv. Här följer en översikt av progressionen från
kurs A till D.
Kurs A
Kurs A handlar om konkreta, vardagsnära situationer och situationer som rör
den egna personen. I sådana situationer kan eleven
• förstå tydligt, enkelt tal (hörförståelse),
• hämta och förstå enkel skriftlig information (läsförståelse),
• etablera social kontakt och kommunicera med stöd (muntlig interaktion),
• kommunicera med stöd och med ett enkelt språk (muntlig produktion), och
• hantera skrift (skriftlig färdighet).

Kurs B
Kurs B handlar om vanliga situationer i vardagslivet där eleven kan
• läsa, förstå och använda enkla texter (läsförståelse),
• kommunicera med stöd (muntlig interaktion),
• kommunicera med stöd, med ett enkelt språk och med hjälp av gester
(muntlig produktion), och
• skriva några enkla texter för att kommunicera (skriftlig färdighet).
Kurs C
Kurs C handlar om vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetslivet.
I sådana situationer kan eleven
• läsa, förstå och använda enkla, vanligt förekommande texter (läsförståelse),
• med viss anpassning till syfte och samtalspartner kommunicera med ett
enkelt språk (muntlig interaktion),
• med viss anpassning till syfte och mottagare kommunicera med ett enkelt
språk (muntlig produktion), och
• skriva enkla texter med viss anpassning till syfte och mottagare för att kom-
municera (skriftlig färdighet).
Kurs D
Sista kursen handlar om informella och mer formella situationer i vardags-,
samhälls- och arbetslivet. I dessa typer av situationer kan eleven
• förstå tydligt tal (hörförståelse),
• läsa, förstå och använda enkla texter med viss komplexitet (läsförståelse),
• kommunicera med viss anpassning till syfte och samtalspartner (muntlig
interaktion),
• kommunicera med viss anpassning till syfte och mottagare (muntlig pro-
duktion), och
• skriva enkla texter med viss anpassning till syfte och mottagare för att kom-
municera (skriftlig färdighet).

I ”Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och
bedömning” beskrivs fyra språkdomäner (handlingssfärer eller intresseområ-
den) som vårt sociala liv kan delas in i och som kunskapskravens inledande
meningar mer eller mindre relaterar till: personlig domän, samhällsdomän,
yrkesdomän och utbildningsdomän. Utifrån detta men även med anpassning
till elevens behov, förutsättningar och intresse gör läraren ett val av situatio-
ner som eleven förbereds för att verka inom. Valet har stor betydelse för vilka
syften, uppgifter, teman och texter läraren väljer att ta upp i undervisning,
provmaterial och aktiviteter. Referensramen ger exempel på vilka platser, insti-
tutioner, personer, objekt, verksamheter, händelser och texter som kan vara
aktuella inom de olika domänerna. Den personliga domänen som är aktuell
i samtliga kurser beskrivs på följande sätt i referensramen:

Domän Personlig domän
Platser Hemmet: hus, rum, trädgård, eget hus, familjens hus, vänners hus,
främmande människors hus
Eget rum på hotell/pensionat
På landet, vid havet
Institutioner Familjen
Sociala nätverk
Personer (Far-/mor-) föräldrar, barn, syskon, fastrar/mostrar, far-/morbröder, kusiner,

ingifta släktingar, makar, närstående, vänner, bekanta
Objekt Möbler och inredning

Kläder
Hushållsapparater
Leksaker, verktyg, hygienartiklar
Konstföremål, böcker, sällskapsdjur, vilda djur/husdjur
Träd, växter, gräsmatta, vattendammar
Hushållsutrustning
Handväskor
Fritids- och sportutrustning
Händelser Händelser i familjen

Möten
Incidenter, olyckor
Naturfenomen
Fester, besök
Promenader, cykling, bilåkning
Semestrar, utflykter
Sportevenemang
Verksam- Levnadsrutiner, t.ex. på- och avklädning, matlagning, måltider, tvätt

heter Hemmafixande, trädgårdsskötsel
Läsning, radio och tv
Underhållning
Hobbyer
Spel och sport
Texter Text-tv
Garantier
Recept
Utbildningsmaterial
Romaner, tidskrifter, dagstidningar
Skräppost
Broschyrer
Personliga brev
Sända och inspelade muntliga texter

Språklig förmåga och helhetssyn
Kunskapskraven är konstruerade utifrån den kunskapssyn som finns i läro-
planen för vuxenutbildningen. Läroplanen beskriver att kunskap kommer till
uttryck i olika former, såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, som
förutsätter och samspelar med varandra. Inom den språkliga förmågan kan
det till exempel handla om att förstå talat språk och texter, kunna använda
språkliga strategier eller skapa texter och andra uttryck. Enligt läroplanen får
undervisning och lärande inte ensidigt betona den ena eller andra kunskaps-
formen utan behöver skapa ett lärande där de olika formerna balanseras och
blir till en helhet. Detta innebär att en specifik språkhandling inte kan kopplas
samman med ett visst betygssteg. Av den anledningen finns de språkhandlingar
som beskrivs i kunskapskraven uttryckta på alla betygssteg.
Kunskapskraven ur ett helhetsperspektiv

Det är viktigt att läsa och förstå kunskapskraven ur ett helhetsperspektiv. För
att det ska vara lätt att se helheten och samtidigt urskilja progressionen, det
vill säga hur kraven förändras och utvecklas mellan betygsstegen, presente-
ras i avsnitt 2 även kunskapskraven kurs för kurs i tabellform. Avläser man
tabellen vertikalt framträder ett betygssteg i sin helhet. Läser man den istället
horisontellt syns progressionen mellan betygsstegen tydligt. De fetmarkerade
värdeorden visar vad som skiljer kunskapskraven på de olika betygsstegen från
varandra.
Progressionen enligt kunskapskraven

Här följer en övergripande beskrivning av progressionen så som den uttrycks
i kunskapskraven. Det handlar om både progressionen från kurs A till D och
progressionen från betygssteg E till A inom aspekterna hörförståelse, läsförstå-
else, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet.
Hörförståelse
Här utgår progressionen från att eleven i kurs A förstår delar av korta åter-
berättade händelser och anpassad information. I kurs C och kurs D övergår
den i ett krav på att eleven förstår och sammanfattar huvudinnehållet i olika
former av tal som rör bekanta ämnen – beskrivningar, samtal, information och
nyhetssändningar. På betygsstegen C och A ställs allt högre krav på att eleven
även kommenterar detaljer och nyanser.
Progressionen ligger också i att eleven förstår allt mer detaljerade muntliga
instruktioner. På betygsstegen C och A ökar kraven på elevens sätt att agera
utifrån instruktionerna.

Läsförståelse
När det gäller läsförståelse är utgångspunkten i kurs A att eleven hämtar och för-
står information i form av vanliga ord och symboler och på betygsstegen C och
A mycket enkla fraser och meningar. I kurs C och kurs D krävs det att eleven
läser och sammanfattar huvudinnehållet i berättande och beskrivande texter och
successivt även i argumenterande texter. På betygsstegen C och A ställs allt högre
krav på att eleven även kommenterar detaljer och nyanser i texterna.
I kurs C och kurs D på betygsstegen C och A ställs ökade krav på elevens
sätt att agera utifrån instruktioner och föreskrifter. Det krävs också att eleven
visar ett ökat djup i sina resonemang om specifik information från faktaorien-
terade texter. Dessutom krävs det att eleven i allt högre utsträckning väljer och
använder funktionella lässtrategier.
Muntlig interaktion
Här går en progression från att eleven inledningsvis deltar i mycket enkla,
vardagliga samtal till att eleven i kurs C och kurs D deltar i både samtal och
diskussioner i flera olika situationer. På betygsstegen C och A i kurs A och
kurs B ökar kraven på att eleven först uttrycker sig med hela meningar och
efterhand upprätthåller samtalen. På betygsstegen C och A i kurs C och kurs
D ökar kraven på elevens sätt att framföra och efterfråga åsikter, tankar och
information och successivt även argument.
Progressionen uttrycks också i att eleven i allt högre grad väljer och använ-
der funktionella strategier i interaktionen.
Muntlig produktion
Progressionen inom muntlig produktion ligger i ökade krav på bredd i elevens
berättande och beskrivande, inledningsvis kring sådant som rör den egna
personen och efterhand i både formella och informella situationer i vardags-,
samhälls- och arbetsliv. På betygsstegen C och A krävs att eleven formulerar sig
tydligare, mer sammanhängande och i kurs C och kurs D dessutom med allt
större flyt och språklig variation.
Progressionen ligger också i att eleven i allt högre utsträckning väljer och
använder funktionella strategier för att förbättra kommunikationen.
Skriftlig färdighet
Här utgår progressionen från att eleven i kurs A skriver sin namnteckning,
bidrar till att fylla i formulär och skriver av viktig information. I kurs C och
kurs D på betygsstegen C och A ställs successivt ökade krav på tydlighet, sam-
manhang, struktur och språklig variation i de allt mer avancerade texter som
eleven skriver. Dessutom krävs det att eleven i allt högre utsträckning väljer
och använder funktionella strategier för skrivande.

3.4 Kunskapskravens värdeord
Detta avsnitt är en sammanställning av de olika värdeord som används i kun-
skapskraven i utbildning i svenska för invandrare. För att tydliggöra nyansskill-
nader mellan olika aspekter eller för att uttrycken ska passa in i olika textsam-
manhang varierar dessa ibland något. I många fall är uttrycken sådana att
absoluta gränsdragningar mellan dem inte är möjliga att göra. Då bör värdeor-
den tolkas och förstås i relation till den inledande meningen i kunskapskravet.
I anslutning till varje uppsättning värdeord nedan följer en kort beskriv-
ning av hur de används i kunskapskraven. Det är viktigt att se värdeorden som
en del av kunskapskravens helhetsbeskrivningar där hörförståelse, läsförstå-
else, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet hänger
samman. Hela kunskapskraven inklusive värdeorden utgör den grund utifrån
vilken lärarens helhetsbedömning av elevens förmåga utgår.
För att kunskapskraven ska bli enhetliga och tydliga har varje betygssteg E,
C respektive A ett begränsat antal värdeord som används enbart för det betygs-
steget. Till exempel används uttrycket väl fungerande uteslutande på betygs-
steg A, oavsett vilken kurs och vilken aspekt det handlar om. Värdeorden är
fetmarkerade för att skillnaderna mellan betygsstegen ska bli tydliga.
E C A
vanliga ord och enkla fraser enkla fraser och meningar sammanhängande fraser
och meningar
Återfinns i kurs A hörförståelse.
Uttrycken förekommer i kurs A och beskriver ett mycket grundläggande

förråd av ord, fraser och meningar som eleven förstår i tal eller text alterna-
tivt strukturerar till budskap i muntlig interaktion eller produktion. Inom
hörförståelse kan det till exempel röra sig om att eleven känner igen vanliga
ord och enkla fraser som handlar om eleven själv, familjen eller den närmaste
omgivningen om någon talar sakta och tydligt. I kunskapskravet för betyget E
anges att eleven förstår vanliga ord och enkla fraser i korta återberättade vardag-
liga händelser samt anpassad och tydlig information som är av intresse för eleven.
Det innebär att eleven förstår repliker, yttranden och vissa meningar i mycket
enkelt språk men oftast inte helheten.
E C A
bidrar till att fylla i fyller i… efter någon fyller i
bearbetning
Återfinns i kurs A skriftlig färdighet.

Uttrycken används i kurs A för att ange hur självständigt och med vilken
kvalitet eleven genomför en uppgift, nämligen bidrar till att fylla i personliga
uppgifter så att de passar in i enkla, vanligt förekommande formulär. Det kan till
exempel handla om att fylla i namn, adress och nationalitet i de rutor där det
efterfrågas. Att eleven bidrar till att göra detta innebär att kraven på självstän-
dighet är låga. På nästa betygssteg ska eleven klara av att utföra uppgiften, men
det behövs någon form av bearbetning för att resultatet ska fungera. På det
högsta betygssteget utför eleven självständigt uppgiften och resultatet fungerar
utan bearbetning.
E C A
i huvudsak fungerande relativt väl fungerande väl fungerande
Återfinns i kurs A–D hörförståelse och skriftlig färdighet samt kurs B–D läsförståelse.
Uttrycken beskriver elevens förmåga att bland annat agera utifrån muntliga
och skriftliga instruktioner och sammanställa anteckningar för eget skrivande.
I kurs A kan det till exempel handla om att eleven förstår och agerar utifrån de
vanligaste instruktionerna i studiesituationen. En elev som visar sin förståelse
för enkla och vanligt förekommande muntliga instruktioner genom att på ett i
huvudsak fungerande sätt agera utifrån dem har en grundläggande och kan-
ske partiell förståelse. Formuleringen ett relativt väl fungerande sätt innebär
att eleven agerar med utgångspunkt från en förhållandevis god förståelse av
instruktionerna. Ett väl fungerande sätt att agera innebär att eleven mycket
tydligt, klart och åskådligt visar sin förståelse av instruktionerna genom att till
exempel agera helt i enlighet med dem.
Uttrycken beskriver också kvaliteten i elevens texter, till exempel skapar väl
fungerande sammanhang i sina texter (i kurs B). För de högre betygen ökar
kraven på skicklighet i att skapa sammanhang i texterna, och på andra ställen
i kunskapskraven struktur i dem. Sammanhang handlar om grad av textbind-
ning, medan struktur handlar om hela textens inre struktur och uppbyggnad.
En text med väl fungerande struktur består av olika delar som var och en har
sin funktion och som tillsammans bildar en tydlig helhet.
E C A
i huvudsak fungerande ändamålsenligt ändamålsenligt och effektivt
Återfinns i kurs A–D muntlig interaktion och muntlig produktion samt kurs B–D skriftlig färdighet
och läsförståelse.

Uttrycken beskriver hur eleven väljer och använder lässtrategier och strate-
gier för skrivande och muntlig kommunikation, till exempel i frasen väljer
och använder på ett ändamålsenligt och effektivt sätt strategier för att förstå och
göra sig förstådd inom muntlig interaktion. Ändamålsenligt innebär att eleven
behärskar lämpliga strategier. När eleven dessutom använder strategierna på
ett effektivt sätt innebär det att eleven anpassar sin användning av strategier till
sammanhanget på ett verkningsfullt sätt. Uttrycket i huvudsak fungerande sätt
innebär att de strategier eleven väljer oftast fungerar och att de delvis leder till
att lösa problem.
Eleven behöver vägledning i vilka olika språkliga strategier som är lämp-
liga att använda i olika sammanhang. När det gäller till exempel läsförståelse
handlar det om strategier för att avkoda, förstå och tolka innehållet i texter.
Lässtrategierna väljs beroende på vilken typ av text det handlar om och i vilket
syfte den ska läsas. Det kan handla om att eleven drar nytta av grammatiska
ledtrådar, är medveten om när förståelsen brister, stannar upp vid obekanta ord
och läser dem mer noga eller behärskar att skifta perspektiv i sin läsning från
djupläsning till att ställa sig utanför texten och jämföra den med egna erfaren-
heter. Här följer en sammanställning av vanliga lässtrategier:
Avkodningsstrategier
• Helordsläsa automatiserat
• Ljuda
Förståelsestrategier
• Bygga förförståelse
• Ställa frågor till texten
• Finna enskilda detaljer i text
• Identifiera huvudbudskapet
• Sammanfatta innehållet
• Se temporala samband och orsakssamband
• Dra slutsatser och generalisera
• Göra förutsägelser om vad som ska komma
• Associera till andra texter
• Kritiskt granska textens form och innehåll
• Förstå att man inte förstår

E C A
Begripligt/begripliga relativt tydligt/tydliga tydligt/tydliga
Återfinns i kurs B–C muntlig produktion och skriftlig färdighet.
Uttrycken förekommer i kurs B och kurs C och handlar om språklig precision.

Uttrycken beskriver hur effektivt eleven utnyttjar och organiserar det språk
hon eller han har tillgång till för att framföra sitt budskap i tal och skrift.
I kurs B kan det till exempel handla om att skriva ett mycket enkelt personligt
brev för att tacka någon för något. I frasen skriver enkla och begripliga korta
meddelanden, hälsningar och texter om sig själv och upplevda händelser står ordet
begripliga för att eleven kan använda några få enkla grammatiska strukturer
och mönster och många gånger göra sig förstådd. Formuleringen relativt
tydliga innebär att eleven kan använda enkla strukturer och mönster och oftast
göra sig förstådd. Uttrycket tydliga handlar om att eleven kan använda vanliga
strukturer och mönster och uttrycka sig förhållandevis exakt.
E C A
huvudinnehållet huvudinnehållet och kom- huvudinnehållet och kom-
mentera väsentliga detaljer mentera väsentliga detaljer
och enstaka/vissa nyanser
Återfinns i kurs B–D hörförståelse och läsförståelse.
Uttrycken förekommer i kurserna B, C och D och beskriver hur eleven visar

sin förståelse för talat eller skrivet språk och texter, till exempel genom att göra
enkla sammanfattningar av huvudinnehållet. Progressionen mellan kurserna
ligger i det talade språkets och texternas ökade svårighetsgrad. I kurs D kan det
till exempel handla om att eleven förstår huvudinnehållet i tydligt talat språk
i radio- och TV-program eller i beskrivningar av företeelser som eleven regel-
bundet stöter på i arbetet eller på fritiden.
Att eleven sammanfattar huvudinnehållet innebär att hon eller han har en
övergripande förståelse av vad det talade språket eller texten handlar om och
uppfattar det tydligast framträdande budskapet. På högre betygssteg kommen-
terar eleven väsentliga detaljer, det vill säga detaljer som är betydelsefulla för
helheten eller budskapet. Att eleven även kommenterar enstaka/vissa nyanser
innebär att hon eller han kan urskilja något perspektiv som anläggs i det talade
språket eller texten.

E C A
enkla/enkel utvecklade/utvecklad välutvecklade/välutvecklad
Återfinns i kurs B–D muntlig produktion, kurs D muntlig interaktion samt kurs C–D läsförståelse.
Uttrycken förekommer i kurs B, C och D och anger bl.a. kvaliteten när eleven
berättar, beskriver och argumenterar muntligt, såsom i frasen berättar om och
beskriver i enkel form personliga erfarenheter och åsikter om bekanta ämnen
(i kurs C). I kurs C kan det till exempel handla om att eleven använder grund-
läggande satsstrukturer med inlärda fraser, korta ordgrupper och formeluttryck
för att med enkla medel muntligt beskriva sin familj, människors levnadsvill-
kor, sin utbildning eller sina arbetsuppgifter. Begreppet enkel används alltid för
att ange graden av komplexitet och inte för att ange att något är lätt att göra.
Uttrycken används också i kurs C och kurs D för att ange kvaliteten på
elevens resonemang om texter. I kurs C kan det till exempel handla om att
eleven hittar och resonerar om specifik och förutsägbar information i enkelt
och vardagligt material som annonser, broschyrer, matsedlar och tidtabeller.
När eleven hämtar specifik information i faktaorienterade texter och för välut-
vecklade resonemang om informationen kan resonemangen till exempel inne-
fatta flera olika kopplingar, längre resonemangskedjor eller en balans mellan
detaljer och helhet (i kurs D).
E C A
till viss del samman- relativt väl samman- väl sammanhängande
hängande hängande
Återfinns i kurs B–D muntlig produktion.
Uttrycken förekommer i kurs B, C och D och beskriver elevens förmåga att

strukturera budskap och ordna satser så att de bildar sammanhängande talat
språk. I kurs D kan det till exempel handla om att eleven sätter samman en rad
kortare, enkla och fristående fraser till ett sammanhängande, linjärt yttrande
om erfarenheter, händelser, drömmar, förhoppningar eller framtidsplaner. I
uttrycken till viss del sammanhängande/relativt väl sammanhängande/väl
sammanhängande ligger att eleven i allt högre utsträckning kan använda sam-
bands- eller bindeord för att knyta samman satser och meningar på ett relevant
sätt. Uttrycken används dessutom för att ange en ökad förmåga att hålla en
röd tråd i en framställning och att tydliggöra orsaks- eller följdförhållanden.
De pronomen som eleven använder refererar också på ett allt tydligare sätt till
sitt huvudord eller till en fras.

E C A
viss relativt/förhållandevis god god
till viss del relativt väl väl
Återfinns i kurs B muntlig interaktion, kurs B–D muntlig produktion samt kurs C–D skriftlig
färdighet.
Uttrycken används bland annat för att ange vilken grad av språklig varia-
tion eleven visar i tal och skrift. Till exempel i frasen visar prov på god språk-
lig variation, som innebär att eleven har tillgång till och använder sig av en
bredare repertoar av ord och satsstrukturer för att uttrycka samma sak på olika
sätt och göra en framställning mer omväxlande och dynamisk. Uttrycken
används också för att beskriva hur förtrogen eleven är med något, som i frasen
använder med relativt god säkerhet både enkla och mer avancerade grammatiska
strukturer i sina texter.
Värdeorden till viss del/relativt väl/väl används för att beskriva elevens
förmåga att upprätthålla samtal, till exempel i frasen deltar i enkla samtal om
välbekanta ämnen genom att framföra och reagera på påståenden, åsikter och
önskemål samt ställa och besvara frågor på ett sätt som till viss del upprätthåller
samtalet.
E C A
till viss del för samtalen och för samtalen och diskussio- för samtalen och diskussio-
diskussionerna framåt nerna framåt nerna framåt och fördjupar
eller breddar dem
Återfinns i kurs C–D muntlig interaktion.
Uttrycken förekommer i kurs C och kurs D och beskriver kvaliteten på

elevens bidrag i samtal och diskussioner. I kurs C kan det till exempel handla
om att eleven deltar i mycket korta sociala samtal eller i samtal som kräver
ett enkelt och direkt utbyte av information om välkända ämnen och syssel-
sättningar. När eleven deltar i enkla samtal och diskussioner om bekanta ämnen
genom att framföra och efterfråga åsikter, tankar och information på ett sätt som
till viss del för samtalen och diskussionerna framåt har eleven i allmänhet inte
tillräcklig språklig förmåga för att själv hålla liv i samtalet. På högre betygs-
stegen kan eleverna föra de enkla samtalen och diskussionerna framåt, och
kanske även fördjupa eller bredda dem med till exempel ytterligare fakta eller
nya perspektiv.

E C A
visst flyt relativt gott flyt gott flyt
Återfinns i kurs D muntlig produktion och skriftlig färdighet.
Uttrycken förekommer i kurs D, och beskriver i vilken utsträckning eleven

talar och skriver med ett språkligt flöde utan att behöva stanna upp eller tveka
så att det stör kommunikationen. Det kan till exempel handla om att eleven
talar sammanhängande och gör sig förstådd även om det är uppenbart att
eleven ibland stannar upp för att planera nästa grammatiska och lexikala steg
eller rätta till fel. I frasen skriver med visst flyt beskrivande, redogörande och
argumenterande texter om bekanta ämnen betyder visst flyt att elevens texter för
det mesta är ganska lätta att följa och förstå. När det gäller muntlig produktion
innebär visst flyt att eleven uttrycker sig utan att alltför ofta tveka och behöva
stanna upp. Uttrycket gott flyt innebär att det finns ett naturligt flöde i det
skrivna eller talade så att framställningen lätt kan följas och förstås. Skriftliga
framställningar med gott flyt har dessutom ett tillgängligt språk som underlät-
tar läsningen.

Inom utbildning i svenska för invandrare tillämpas från
och med 1 juli 2012 en reviderad kursplan som fast-
ställts i förordning (SKOLFS 2012:13) om kursplan för
utbildning i svenska för invandrare och som inkluderar
kunskapskraven för kurserna A–D.
Bestämmelser för utbildning i svenska för invandrare finns,

förutom i kursplanen, även i skollagen, vuxenutbildnings-
förordningen och läroplanen för vuxenutbildningen.
Detta material innehåller:

1. Kursplan för utbildning i svenska för invandrare.
2. Kunskapskraven presenterade kurs för kurs
i tabellform.
3. Kommentarer till kursplanens uppbyggnad,
betygsskalan och kunskapskraven.
Syftet med kommentarerna är att ge en bredare och

djupare förståelse av kursplanen och kunskapskraven.
Materialet är i första hand tänkt att fungera som ett stöd
för den enskilda läraren men även för övriga verksamma
inom vuxenutbildningen.
ISBN 978-91-87115-64-6
www.skolverket.se

Kursplan Sfi

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Kursplan Sfi

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

vuxenutbildningen

Omslagsfoto: Matton/Björn Nordien

2. Kunskapskraven kurs för kurs i tabellform 31

Detta material innehåller:

Syftet med kommentarerna är att ge en bredare och djupare förståelse av

1. KURSPLAN FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE 7

8 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Läs- och skrivinlärning

1. KURSPLAN FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE 9

10 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven förstår Betyget D Eleven förstår Betyget B Eleven förstår

1. KURSPLAN FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE 11

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

12 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

1. KURSPLAN FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE 13

samhälls- och arbetsliv.

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

14 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven hämtar Betyget D Eleven hämtar och Betyget B Eleven hämtar

1. KURSPLAN FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE 15

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven läser Betyget D Eleven läser Betyget B Eleven läser

16 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven läser Betyget D Eleven läser korta Betyget B Eleven läser

1. KURSPLAN FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE 17

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven läser Betyget D Eleven läser Betyget B Eleven läser

förståelse genom uppfyllda. genom att göra uppfyllda. förståelse genom

18 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven deltar i Betyget D Eleven deltar i Betyget B Eleven deltar i

1. KURSPLAN FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE 19

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven deltar Betyget D Eleven deltar Betyget B Eleven deltar

20 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven deltar i Betyget D Eleven deltar i Betyget B Eleven deltar i

1. KURSPLAN FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE 21

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven deltar Betyget D Eleven deltar Betyget B Eleven deltar

nerna framåt. framåt. framåt och fördju-

22 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven berättar Betyget D Eleven berät- Betyget B Eleven berättar

1. KURSPLAN FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE 23

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven berät- Betyget D Eleven berättar Betyget B Eleven berättar i

24 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven berättar Betyget D Eleven berättar Betyget B Eleven berättar

1. KURSPLAN FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE 25

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven berättar Betyget D Eleven berättar Betyget B Eleven berättar

26 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

1. KURSPLAN FÖR UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE 27

Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A

Eleven skri- Betyget D Eleven skriver Betyget B Eleven skriver

28 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE