Betygssystemets framväxt och syfte

Bedömning och betygssättning (4PE234)

Peter Bernhardsson
 Definitioner
BETYG
”Omdöme”. I skolsammanhang använt först 1778 som
enhet eller grad på en skala.

BETYGSSYSTEM
Skalan för betyg, men även bredare: principer, idéer,
kunskapssyn etc. som kopplas till skalan och
betygssättning. Första belägg 1878.
 Betygens och bedömningens syfte

Bedömningens former: Summativ, formativ, diagnostisk,

utvärderande etc.

För vems skull? Elevens, undervisningens,

utbildningssystemets
 Fem perioder…
- ca 1820 Skola utan betyg
ca 1820 – ca 1900 Betygen etableras
ca 1900 – ca 1960 Ett absolut betygssystem
ca 1960 – ca 1995 Ett relativt betygssystem
ca 1995 – Ett målrelaterat betygssystem
 Testimonier

”Ynglingen Johannes Persson, född här i staden av ärliga

föräldrar, har vistats vid härvarande trivialskola under åtta
terminer. Vid avgång från skolan begär han och undfår
följande vittnesbörd.
Han har vid skolan åtnjutit undervisning i alla de kunskaper
som av ålder meddelas vid skolan och har därvid uppvisat
stor fallenhet för studier. Hans uppförande har ständigt varit
gott.
N N, skolans rektor”
 Konkurrens som drivkraft,
gradering som pedagogik

- Tävlan mellan elever som drivkraft för lärandet

- Tävlan som rättvisefråga

- Premiera de främsta, stigmatisera de sämsta

- Kina, jesuiterna, Sverige

- Idag?
 Betygens framväxt (1800-tal)
• Ett växande fenomen i 1800-talets skola

• Del av skolans systematisering

• Del av samhällsutvecklingen
 De absoluta betygen:
att mäta kunskap
• Sjugradig skala:
A Berömlig
a Med utmärkt beröm godkänd
AB Med beröm godkänd
Ba Icke utan beröm godkänd
B Godkänd
BC Icke fullt godkänd
C Underkänd
• I folkskola 1897, läroverk 1905
• Betyg i ordning och uppförande
• Absolut kunskapssyn
• Godtycklig betygssättning med bristande
standardisering/likvärdighet
 Två alternativ med brister
• Att mäta eleverna mot ett kunskapsmål
+ Individuella möjligheter
- Likvärdigheten. Kräver definitioner,
standardiserande mekanismer
- Minskar lärarens autonomi
- Bidrar inte till urvalsfrågan

• Att mäta eleverna mot varandra

+ Löser urvalsfrågan
- Kräver viss standardisering
- Begränsar individuella möjligheter
 De relativa betygen:
att lösa urvalsfrågan

- Urvalet till högre stadier blev ett prioriterat syfte eftersom

detta varit den stora bristen i det absoluta systemet.

- Utformat för att sortera, rangordna, att jämföra elever lika

mycket som att utvärdera lärande och kunskap.

- Garanterar att alla inte når lika långt (betygsmässigt)

- Samtidigt: utvecklingssamtal för formativ bedömning.

 Normalfördelning och
Den Stora Missuppfattningen

Deskriptivt eller preskriptivt?

 Betygen och skolan
på gränsen 80/90-tal
• Växande missnöje med relativa betyg

• Politisk oenighet kring betyg generellt

• Möjlighet till politisk kompromiss.

• Urvalet offras för kunskapsfokus.

• Stärka lärarnas autonomi

 De målrelaterade betygen:
att mäta och uppmuntra
- Uppmuntra lärandet, särskilt för svagare elever

- Större möjligheter och eget ansvar för eleven

- Förutsätter tydliga spelregler

 Betygssystemens två logiker

Normrelaterat
Naturliga skillnader mellan
människor, relation till
varandra eller en mänsklig
norm. T ex relativt
betygssystem.
Målrelaterat
Att relatera individer inte till
varandra utan till ett
gemensamt yttre mål, t ex
kunskapskrav. T ex
målrelaterade betygssystem
 Justeringar av dagens
betygssystem
- Tydligare kriterier → ökad likvärdighet

- Fler nationella prov → jämförbarhet

- ”Trubbigt” G, VG, MVG → ”nyanserat” A-F

- Ämnesbetyg (2025)

- Motsättning individualisering - systemanalys

 Finns det perfekta betygssystemet?
Kunskapssyn

Elevens motivation

Kunskapsfokus

Urvalsproblematik
Internationell standardisering

Likvärdighet

Lärarautonomi
Samhällets behov Rättssäkerhet
Tack!