Kemi 1, uppdrag 3.

Fråga 1:

a) Seriekopplade citroner med 1 järnskruv och 1 kopparspik per citron bildar en väldigt enkel
form av galvaniskt element. I citronbatteriet oxiderar järnskruven och avger elektroner i
ledningen till kopparspiken, detta då järn är en mer oädel metall och befinner sig mer till
vänster i spänningsserien vilket innebär att järn lättare avger (oxiderar) elektroner. På vägen
till kopparspiken sitter en diod som lyser om spänningen och strömmen är tillräckligt hög.
Koppar reduceras och överflödet av elektronerna tas upp av vätejoner (H+) som finns i
citronsaften. H binder samman med annan H och bildar då vätgas H 2 vid kopparspiken.
Eftersom Järnskruven oxiderar innebär det att järnskruven är Anod (minuspol) och
kopparspiken reduceras innebär det att denna är Katod (pluspol). Citronsaften har ett lågt pH
(ca: pH2-3) vilket gör citronsaften till en syra, vilket har en relativt god förmåga att leda
ström. När Kopparspiken reduceras, kan ström transporteras genom citronsaften (elektrolyt)
till nästa järnskruv och reaktioner fortsätter. Den elektromotoriska spänningen i detta
citronbatteri är:
Normalpotential:
Cu2+2e- <-> Cu = 0,34 V
Fe2+2e- <-> Fe = -0,44 V
0,34 – (-0,44) = 0,78 V
0,78 x 3 = 2,34 V

Citronbatteriet bör producera ca: 2,34 V vid denna konfiguration.

En vanlig röd lysdiod kräver ca: 1,8-2,4V för att lysa, vilket innebär att citronbatteriet
troligtvis hade fungerat.

b) Cu2++2 e- -> Cu(s) (OM det finns kopparjoner, annars bildas vätgas H 2)
2 e- + 2 H+ -> H2

c) Fe & H+ i citronsyran förbrukas under reaktionen, detta innebär att de kommer att ta slut om
inte det tillförs ytterligare H+ eller mer Fe. För att öka livslängden kan då det tillföras
ytterligare citronsaft i citronerna, alternativt så kan man parallellkoppla citronerna och på så
vis öka livslängd (förutsatt att spänningen är tillräcklig).
Sett till normalpotentialen, skulle kapaciteten öka om Fe ersätts med exempelvis Zn (-0,76).
Det hade i så fall resulterat i följande värden:
Cu2+2e- <-> Cu = 0,34 V
Zn2+2e- <-> Zn = -0,76 V
0,34 – (-0,76) = 1.1 V
1,1 x 3 = 3,3 V
Eftersom det framförallt är H2 som bildas och inte Cu2, finns inget syfte att ersätta Cu till
något annat grundämne om meningen är att öka kapaciteten. Däremot är det lönsamt att
öka mängden tillgänglig H+ i syfte att öka kapaciteten på batteriet. Detta kan göras genom att
välja större (eller fler) citroner, samt mäta pH på citronsaften. Eftersträvansvärt för
livslängden på batteriet är att det är stora och sura citroner.

För uppgiften har följande källa nyttjats:

http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/Experiment/experiment.jsp?id=185
Fråga 2:

a)
1. En gasbehållare med ämnet butan – 2 C 4H10 + 13 O2 -> 10 H2O + 8 CO2
2. En påse kol – C + O2 -> CO2
3. En flaska etanol – C2H5OH + 3 O2 -> 3 H2O + 2 CO2
b)
1. C4H10 – 2877kJ/mol, 49,5 MJ/kg 1
2. C - 394kJ/mol, 32,8 MJ/kg 2
3. C2H5OH - 1370kJ/mol, 29,7MJ/k 3

Butan genererar mest energi vid en reaktion, därefter beror det på om man räknar per mol
eller per kg för att avgöra vilken som avger mest energi vid förbränning. I situationen att
befinna sig i skogen och koka kaffe (som uppgiften nämner), bedömer jag att det är
lämpligare att bedöma värdet utifrån Kg än mol. Därmed är ordningen enligt ovan.

c)

1
http://www.thermalfluidscentral.org/encyclopedia/index.php/Heat_of_Combustion
2
http://www.thermalfluidscentral.org/encyclopedia/index.php/Heat_of_Combustion
3
http://www.thermalfluidscentral.org/encyclopedia/index.php/Heat_of_Combustion
 Fråga 3:

a) Kopparjoner (Cu2+) reduceras (tar upp 2st elektroner) och bildar koppar (beläggning på
staven) detta sker vid katod (svart kabel) Cu 2+ (Aq) + 2 e- -> Cu (s)
och Kloridjonerna oxiderar (lämnar ifrån sig 2st elektroner), Cl binder med Cl och bildar Cl 2
(Klorgas) vilket sker vid anod (röd kabel). Cl2- -> C2 + 2 e-

CuCl2 (Aq) -> Cu (s) + Cl2 (g)

Eftersom detta sker samtidigt, är detta en redoxreaktion.

b) Tillförseln av energi gör att elektronerna har tillräckligt med rörelseenergi för att kunna bryta
sig loss från kloridjonerna och binda till kopparjonerna. Så fort det slutar tillföras energi, kommer
reaktionen att sluta. Dock så är produkterna tillräckligt stabila för att kvarstanna i den nya
formen.

c)
Elektrolys – separation genom tillförsel av elektricitet, används för att driva redoxreaktion. 4
Katod – minuspol vid elektrolys, där reduktion sker. 5
Anod – pluspol vid elektrolys, där oxidation sker. 6
Redox – när oxidation och reduktion sker samtidigt 7
Oxidation – avger en eller flera elektroner. 8
Reduktion – tar upp en eller flera elektroner. 9

d) Just i fallet med videon, är det ett sätt att producera klorgas och koppar ur CuCl 2. Elektrolys
kan nyttjas för att separera ren aluminium från aluminiumoxid och kol. 10 Ett användningsområde
som är väldigt omtalat är produktion av Vätgas (H 2) genom elektrolys. Det omnämns som en
metod för att undvika att ”kontaminera” produktionen av vätgas med fossila bränslen. 11

Källkritik: Nyttjandet av naturskyddsföreningen som källa är olämpligt om man avser att få

tillgång till helt opartisk information då de är starkt färgade av egen agenda. Dock så anser jag att
användandet av elektrolys för att tillverka vätgas är enkelt och tydligt förklarat och jag bedömer
att just den informationen inte har färgats av deras egna agenda.

Fråga 4:

4
https://sv.wikipedia.org/wiki/Elektrolys
5
https://sv.wikipedia.org/wiki/Katod
6
https://sv.wikipedia.org/wiki/Anod
7
https://sv.wikipedia.org/wiki/Redox
8
https://sv.wikipedia.org/wiki/Redox
9
https://sv.wikipedia.org/wiki/Redox
10
https://sv.wikipedia.org/wiki/Elektrolys
11
https://www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/hur-fungerar-vatgas/
 a) Varje morgon när jag gör kaffe så genomför jag både en kvalitativ och en kvantitativ analys.
Inledningsvis när jag öppnar burken med kaffe, så genomförs en kvalitativ analys där jag
säkerställer att det är malt kaffe i burken. Senare gör jag en kvantitativ analys när jag måttar
upp mängden kaffe till bryggaren. Utöver kaffet så har jag mätt upp rätt mängd vatten, i
förhållande till hur många koppar som skall bryggas, och det är baserat på detta som jag
avgör hur många kaffemått som behövs. Skulle det inte ske en enkel kemisk analys, hade det
eventuellt resulterat i kaffe som smakar illa, där det är för lite eller för mycket kaffe i
förhållande till mängden vatten.
Mängden kaffe som skall måttas upp är ett tidigare erfarenhetsvärde, för få kaffemått blir ett
svagt och smaklöst kaffe, och för många ger ett beskt kaffe.

b) I ett laboratorium kan en kemisk analys(kvantitativ) göras på kaffet i syfte att avgöra
koncentrationen kaffe kontra vatten i syfte att hitta en optimal blandning för bästa smak. En
metod som kan nyttjas är spektroskopi, där en spektrofotometer belyser provet och en
detektor mäter intensiteten på ljuset. 12
Det kan göras på följande sätt:13
1. Ställ in exakt våglängd för lösningen
2. Kontrollmät vatten i spektrofotometern i syfte att ha en referens. Kallat blankprov.
3. Häll upp kaffe i en kyvett
4. Beräkna absorbansen i lösningen med hjälp av Beers lag 14
5. Repetera punkt 2-4 med ett antal olika koncentrationer och för in i en tabell

Nästa steg är att smaka på proverna och hitta den koncentration som ger bäst smak, därefter
behöver det utredas hur man ska få den koncentrationen på kaffet konsekvent (hur grovt
malet, temperatur på vattnet, filtertyp osv.). Detta behöver genomföras för de olika typer av
kaffesorter och blandningar som ämnas användas.

c) Källorna som nyttjas är kursboken och wikipedia. Vid en kontroll av wikipedia artikelns källor
framgår det att det baserat på främst Magnus Ehinger bok Kemi 2 samt
nationalencyklopedin. Magnus Ehinger´s bok Kemi 2 tillhör en direkt konkurrent till den egna
kursboken, vilket talar för att det minskar risken för att de endast skulle visa ”ena sidan av
mytet”. Det är också ett ämne som inte är kontroversiellt eller speciellt gynnsamt att
förmedla vriden och partisk information kring. För nivån på arbetet bedöms källorna vara
tillräckligt trovärdiga och opartiska i ämnet.

12
Kemiboken 1, ISBN 978-91-47-08568-2 s.295-296
13
https://sv.wikipedia.org/wiki/Spektrofotometri
14
https://sv.wikipedia.org/wiki/Beers_lag