Yttrande till disciplin nämnden

Att kunna uttrycka sig väl i skrift är en färdighet som står oberoende av den muntliga
kommunikationsförmågan. En person med talsvårigheter kan mycket väl skriva engelska
texter på en hög akademisk nivå, och detta kan stödjas av flera argument.
För det första är skrivande och talande två olika modaliteter för språkanvändning som
använder sig av olika delar av hjärnan. En person med talsvårigheter kan ha utmaningar som
berör de delar av hjärnan som är involverade i talproduktion, men dessa svårigheter behöver
inte nödvändigtvis påverka de kognitiva processer som är inblandade i skrivande. Detta
innebär att en persons förmåga att tänka kritiskt, analysera komplext material och uttrycka sig
tydligt i skrift kan förbli opåverkad av deras talsvårigheter.
För det andra möjliggör skrivandet en längre tidsperiod för reflektion och redigering, vilket
inte är fallet med talat språk. Detta ger individer med talsvårigheter möjlighet att noggrant
formulera sina tankar, strukturera sina argument, och revidera sitt arbete för att uppnå en hög
akademisk standard. Denna process tillåter dem att uttrycka sig på ett sätt som kanske inte är
möjligt i muntliga situationer, där spontanitet och omedelbar respons är mer framträdande.
Dessutom finns det en rad verktyg och resurser tillgängliga som kan stödja skrivprocessen för
personer med olika typer av svårigheter, inklusive talsvårigheter. Programvara för tal till text,
ordprediktionsverktyg och grammatikkontroller kan alla bidra till att förbättra skrivförmågan
och säkerställa att texterna uppfyller höga akademiska standarder.
Vidare kan utbildning och övning i akademiskt skrivande spela en viktig roll för att utveckla
skrivfärdigheter. Precis som alla andra, kan personer med talsvårigheter dra nytta av
undervisning i forskningsmetoder, kritiskt tänkande, och akademiskt skrivande. Genom
dedikerad övning och möjligen stöd från lärare eller handledare kan de finslipa sin förmåga
att producera välstrukturerade, välgrundade och tydligt formulerade akademiska texter.
Slutligen bör det noteras att många framstående författare och akademiker har haft olika
former av kommunikationsutmaningar, inklusive talsvårigheter. Deras framgångar
understryker att förmågan att kommunicera effektivt genom skrift inte är begränsad av fysiska
eller neurologiska utmaningar i muntlig kommunikation.
Enligt diskrimineringslagen så är en persons funktionsnedsättningar i ett område inte
anledning till att man blir misstänkt för fusk. Jag har under hela min uppväxt varit svag på att
uttrycka mig muntligt och det är därför jag har utvecklat skriften som ett verktyg för att göra
mig förstådd.
Samtidigt så har läraren inte presenterat konkreta bevis till att jag inte har skrivit de inlämnade
texterna vilket är grundkriteriet för att bli fälld för fusk eller vilseledande. Rättsprincipen som
genomsyrar en rättsstat är att det skall presenteras bevis bortom rimligt tvivel.
Sammanfattningsvis, även om talsvårigheter kan utgöra hinder i vissa aspekter av
kommunikation, finns det inget som hindrar en person från att uppnå excellens i akademiskt
skrivande. Genom anpassade stödstrategier, utbildning, och en förståelse för skrivprocessens
unika krav kan individer med talsvårigheter utmärka sig i att skriva engelska texter på en hög
akademisk nivå.