Litteraturkurs, 7p:

- Sociologisk Teori & Metod Om individer och grupper i sociala system

Institutionen fr arkeologi, Gteborgs Universitet, Ht-96 Fredrik Fahlander

than our theories about them." M. Mann: The Sources of Social Power, 1986

"Human societies are often far more messier

Inledning Sociologi, vetenskapen om sociala beteenden och gruppbildning, kan sgas vara den gemensamma nmnare som frenar svl antropologi socialantropologi, etnologi, socialpsykologi som arkeologi. Det r ofrnkomligt att inte anvnda ngon form av sociologisk teori och metod nr man studerar och tolkar mnsklig kultur, modern som frhistorisk. Valet av studieobjekt implicerar dock olika mjligheter och tillgng till empirisk information, varfr forskningstraditionerna skiljer sig ngot mellan de olika mnesomrdena. I en diskussion om sociologisk teori r det dock inte mjligt att skilja disciplinerna t - en blandad framstllning ger sannolikt den bsta verblicken ver utvecklingen. Det skall dock ppekas att det inte r en ltt uppgift att redogra ens fr de mest centrala strmningarna inom sociologisk teori och metod. Utvecklingen lter sig t ex inte karakteriseras i ngot linjrt kronologiskt frlopp; det r snarare ngra f inflytelserika nyckelfigurer och deras syn p mnniskan som social varelse som styrt forskningen. Jag kommer fljaktligen att, efter en kort redogrelse fr sociologins bakgrund, redovisa ngra strategiskt utvalda nyckelpersoners metodik och teori fr att avslutningsvis diskutera dess betydelse fr arkeologiska frgestllningar. Struktur och funktion: klassiska teorier om sociala system Grunden till sociologin som sjlvstndig vetenskap kan hnfras till slutet p frra rhundradet och till frgrundsfigurer som Herbert Spencer samt framfr allt: mile Durkheim. Den frstnmnda var inspirerad a v naturvetenskaperna och lnade bl a tv centrala begrepp frn biologin till sin sociologi: struktur och funktion. Durkheim i sin tur var den som starkast hvdade sociologins egenvrde som sjlvstndig disciplin utanfr historieforskningen och psykologin (Trigger 1993:292f). Han kombinerade ett funktionalistiskt synstt med evolutionistiskt tnkande och betonade arbetsdelning som samhllslivets nyckelprocess. Han menade t ex att graden av arbetsdelning r direkt relaterat till samhllets utvecklingsniv (Durkheim 1985:50f). Durkheim anses allmnt vara den teoretiska vattendelare som under 1900-talet kom att dela upp sociologin i tv huvudlger: Den amerikanska strukturfunktionalismen (bl a Talcott Parsons och Robert Merton) samt den franska strukturalismen (Claude 1

Levi-Strauss m fl). De teoretiska utgngspunkterna r i grunden de samma hos bda riktningarna; bgge ser samhllen som sociala system vars delar (institutioner) definieras utifrn sin funktion eller betydelse fr helheten. Bgge fokuserar p interna relationerna mellan systemets byggstenar och tillmter inte yttre pverkan och historisk utveckling ngon strre relevans. Eftersom strukturen i systemet antas st ver individens handlingar och medvetande r det i viss mn ven frutsgbart (Boglind 1991:32; Giddens 1984:1f). Trots dessa likheter utgr emellertid den amerikanska och den franska strukturalismen frn skilda utgngspunkter. Ett stt att belysa skillnaderna mellan de bgge riktningarna r att redogra fr Parsons och Levi-Strauss olika former av strukturalism. Talcott Parsons strukturfunktionalism En av de mest inflytelserika och centrala figurerna fr sociologisk teori under 1900-talet var tveklst Talcott Parsons. Parsons grundsyn var inte olik Durkheims, men han tog ven intryck av den brittiska antropologiska skolans (ls: Malinowski och Radcliffe-Brown) metodologi.1 Grunden i Parsons sociologi hrrr sig frn s k action theory. Rtterna till denna terfinns i Webers sociologiska arbeten och utgr frn ett behavioristiskt synstt om att aktrerna i ett socialt system r medvetna om sig sjlva som subjekt och med sina handlingar sker p olika stt att n fram till mlet fr sina intentioner. Traditionell behaviorism implicerar dock ett mekaniskt frhllande mellan aktrer och olika stimuli som Parsons tog avstnd frn. I The Structure of Social Action skriver han:
"A theory which, like behaviorism, insist on treating human beings in terms which exclude his subjective aspect, is not a theory of action" (Parsons 1937:77f).

Parsons definierade istllet social handling som normativt reglerad samt att aktrernas val styrs av ett gemensamt vrdesystem. Krnan i Parsons "action theory" ligger i de tre huvudkoncepten: Unit act, voluntarism och verstehen. En "unit act" bestr av fyra komponenter: En aktr , en situation, dr vissa saker ligger utanfr aktrens kontroll (conditions), medan andra r pverkbara (means). Vidare krver handlingen ett slut (eller ml) och till sist r situationen styrd, eller tminstone pverkad, av systemets n o r m e r och vrderingar (Parsons 1937:1). "Voluntarism" r ett begrepp som frutstter att aktrerna har en viss handlingsfrihet nr de agerar (dock inte synonymt med en fri vilja). "Verstehen" r ett av Webers omdiskuterade begrepp fr vilket en enkel frklaring mste bli en kraftig generalisering. Man kan dock kortfattat beskriva "Verstehen" i detta sammanhang som det subjektiva perspektiv som forskaren mste utg ifrn nr han analyserar aktrens sociala relationer (Eldridge 1971;28ff).
1

Antropologins frgestllningar under brjan av 1900-talet var vanligen diffusionistiskt eller evolutionististk relaterade om hur och p vilket stt samhllen uppkommit. Malinowski och RadcliffeBrown vnde istllet fokus mot hur samhllena var uppbyggda hur de fungerade, Malinowski resonerade efter individuella behov medan Radcliffe-Brown pongterade samhllets verlevnad som mlet fr dess struktur. Till skillnad frn de franska funktionalisterna kombinerade de omfattande fltstudier med sociologisk teori. En av orsakerna var praktiska; sociologiska teorin gjorde det mjligt att organisera och strukturera antropologiska data. Parsons arbetade emellertid till skillnad frn dessa genom att frst stlla upp att antal funktioner som han ansg ndvndiga i sociala system fr att sedan via antropologiska analyser ska finna empirisk vederhftighet fr sina postulat (Boglind 1991:42; Tilley 1990:28f)).

Fr bara ett par, tre decennier sedan var "action theory" ett centralt begrepp inom sociologin, men idag r det sllsynt i litteraturen. ven Parsons kom med tiden att glida allt lngre bort frn detta perspektiv; i t ex The Social System (1951) finns det knappast alls med. Parsons kom i stllet att ndra fokus mot ett mer generellt samhllsperspektiv. Han hade som mlsttning att konstruera ett universellt teoretiskt system som kunde appliceras p i stort sett alla former av samhllen (Ritzer 1992:345). Parsons utgick frn att sociala system mste lsa ett antal grundlggande problem fr att verleva. Han identifierade utifrn detta resonemang fyra grundfunktioner som han ansg mste motsvaras av speciella institutioner i ett stabilt socialt system: Adaption, Goalattainment, Integration och Latency (AGIL). "Adaption" innebr att systemet mste anpassa sig till sin yttre milj. Den mluppfyllande funktionen, "Goalattainment", bestr i att n de ml som definieras efter strvan mot en sdan anpassning. "Integration" i sin tur r den interna sammanhllning som r ndvndig fr att systemet skall kunna uppn sina ml och "latency", mnsterintegrationen, str fr infrlivandet och terskapandet av systemets normer och vrderingar bland dess aktrer. Dessa fyra institutioner terfinns hela vgen i en hierarki av underfunktionerna ned till systemets minsta byggstenar, individerna (Ritzer 1992:352f). Parsons ansg dock aldrig att individen egentligen kunde pverka systemet utan menade att denne snarare formas av det. De kommer och gr, endast systemet bestr (Giddens 1979:217). Med en s lng karrir som Parsons r det inte frvnande att hans tnkande frndrades med tiden. Vissa centrala tankegngar r dock genomgende i hans arbete. Parsons funktionalistiska grundsyn begrnsade t ex hans tnkande till att huvudsakligen glla stabila system som per automatik strvar mot att behlla status quo. Parsons modell frmdde drfr aldrig att frklara social frndring (Brante 1991:384). Hans historiesyn vittnar ocks om ett alltfr naivt evolutionistiskt tnkande. Parsons tnkte sig tre stadier av sociala system: Det primitiva, det intermedira och det moderna. Steget frn det primitiva till mellanstadiet kommer av skriftsprkets uppkomst och vergngen till det moderna mjliggrs av en generell lagstiftning (Boglind1991:47). Det kan ven vara vrt att ppeka att Parsons aldrig gav den materiella kulturen ngon strre betydelse i skapandet och reproducerandet av sociala system (Parsons 1951:4). Parsons stora insats ligger snarare i det att han utvecklade e n enhetlig systematisk begreppsapparat som kunde anvndas fr bde teoretiska som empiriska sociala analyser (Brante 1991:384). Levi-Strauss semiotiska strukturalism Levi-Strauss tillhrde ungefr samma generation sociologer som Parsons och Merton, men hans strukturalism kom dock att ta en helt annan riktning n den nordamerikanska. Istllet fr att analysera grundlggande funktioner i sociala system, skte Levi-Strauss det universellt mnskliga. Han intresserade sig bl a fr Saussures semiologi och framhll analogin att mnsklig tnkande (kultur) styrdes efter liknande undermedvetna strukturer som Saussure hade funnit i sprken. Frn en annan lingvist, 3

Roman Jacobson fick Levi-Strauss ocks idn om att mnskligt tnkande verlag var strukturerat enligt ett binrt motsatssystem. Jacobsen hade nmligen funnit att alla fonem i samtliga sprk gick att organisera i binra oppositioner (Jackson 1991:85, Giddens 1987:198). Ett annat antagande LeviStrauss gjorde var att de universella strukturerna var konstanta. LeviStrauss menade, till skillnad frn Parsons, att frmgan till kategoriseringar uppkommit innan de sociala systemen uppsttt. I Structural Antropology framfr han tanken om att den primitiva mnniskans tnkande i grunden fungerade efter samma strukturer som idag.
"The kind of logic in mythical thougt is as rigous as that of modern science, and t h a t the difference lies, not in the quality of the intellectual process, but in the nature of things to which it is applied /.../ man has always been thinking equally well; t h e improvement lies, not in an alleged progress of mans mind, but in the discovery of new areas to which it may apply, its unchanged and unchanging powers." (LeviStrauss 1963:230).

De tidigaste vildarna var enligt Levi-Strauss "mngfixare", bricoleur, som frmdde att utveckla sociala system med vad som fanns till hands (ls: naturen) trots att de endast gde en grundlggande vrldsuppfattning. Eftersom deras tnkandet styrdes efter binra oppositioner klassificerade de vrlden i t ex grstare/rovdjur, flygande djur respektive jordbundna, natt och dag etc. Denna kategorisering av verkligheten ledde till utvecklingen a v alltmer komplexa sociala system enligt liknande strukturer (Levi-Strauss 1966:16-19, 40). Levi-Strauss arbete gick till stor del ut p att frska pvisa dessa universellt mnskliga tankestrukturer i antropologiska underskningar av bl a toteism, myter och slktskapssystem (Tilley 1990:3). Genom att analysera giftermlstraditioner pvisade han t ex ett gemensamt drag kulturer emellan, frbudet mot incest, vilket han i princip ansg vara det grundlggande incitamentet till utvecklingen av slktskapssystem och i lngden social struktur (Levi-Strauss 1966:123f; Kuper 1973:220). Levi-Strauss menade att slktskapssystem per se r arbitrra representationssystem och att de r homologa med lingvistiska strukturer. Han identifierade fyra grundlggande "units of kinship": broder (far/morbror), syster (moder), bror/systerson (son) och svger (fader). Dessa menade han fungerade oberoende av parti/matrilinjritet och eftersom de r strukturerade rcker det med att knna till en av dessa relationer fr att rekonstruera de andra (Tilley 1990:8, Levi-Strauss 1968:42). Levi-Strauss teori liknar p ytan Jungs arketypbegrepp och trots att han sjlv frnekar varje samband dem emellan finns det en del som frenar dem. Skillnaden menade Levi-Strauss lg i att han till skillnad frn Jung ansg att det var formen, inte innehllet som r det gemensamt allmnmnskliga (Levi-Strauss 1966:65). Trots denna invndning borde Levi-Strauss resonemang, om det dras till sin spets, rimligtvis leda till att mnskliga arketyper konstrueras (?). Levi-Strauss metafysiska ider var ocks minst sagt kontroversiella och ter sig idag stundtals naiva. Enligt honom sjlv var hans strukturalism inte en teori eller frga om filosofi, utan en objektiv metod (!). Det verkar kanske mrkligt vid frsta anblicken, med Levi-Strauss arbete gick till stor del ut p att finna samband och metoder att analysera mnsklig kultur och samhllsorganisationer. Det r i 4

det perspektivet som hans ider r arkeologiskt intressanta, eftersom de tillter att man kan dra slutsatser ven med mindre informationsmngder. Levi-Strauss kom ocks att utva stort inflytande p de europeiska antropologerna och arkeologerna under 60- och 70-talen (Kuper 1973:206, 226). Det finns dock inte ngot frdigt koncept att hmta i hans semiotiska strukturalism fr modern arkeologiskt sociologisk forskning. Levi-Strauss grundpostulat fortfarande r mycket tveksamma. Varken inom lingvistiken eller genom antropologiska analyser har man lyckats finna ngon empirisk grund fr varken allmnmnskliga strukturer eller ett grundlggande binrt tnkande. Det faktum att tiden inte r ngon relativ variabel fr LeviStrauss faller ven p sin egen orimlighet, bl a i ljuset av mnniskans evolutionistiska utveckling. Hans distinktion mellan "varma" och "kalla" samhllen r lika intelligent som den r korkad. Levi-Strauss menade att etnografiska metoder bara kunde appliceras p kalla, historielsa, samhllen men inte p varma, moderna samhllen (Levi-Strauss 1966:233f). Kanske var det ett frsk att slippa undan integreringsproblematiken som Parsons brottades med? Sociologisk teori efter Parsons och Levi-Strauss Tiden efter 2:a vrldskriget hade den amerikanska skolan med Parsons i spetsen en dominerande stllning inom den sociologiska forskningen (Giddens 1979:204; Brante 1991:383). Under slutet av 60-talet upplevde emellertid sociologin en liknade teoretisk omvlvning som prglade arkeologin under samma tid. Den enhetlighet som prglat sociologisk teori under strukturfunktionalismens storhetstid splittrades istllet upp i mngd olika riktningar: Neomarxism, Conflict theory, Exchange theory, Creative sociologies (fenomenologi, ethnomethodology, existential sociology ) och Systems theory (se t ex Ritzer 1992:58ff; Mnch 1987:129). Diversifieringen av sociologin har franlett vissa att tala om en samhllsteorins kris; e n ofrmga att frena forskningen till en enhetlig teoribildning. Enligt Antony Giddens r det ett vlknt faktum att samhllsteorin r i ett tillstnd av "uppenbar oordning" (Giddens 1979:201). Man kan dock urskilja tv teoretiska trender i det allmnna kaoset: Rekonstruktion och dekonstruktion av det klassiska teoriarvet. Den frstnmnda riktningen kan sgas representeras av den s k neofunktionalismen. Neofunktionalistisk teori bygger p nytolkningar a v funktionalismens klassiker - fretrdelsevis Parsons - men med en mindre statisk, mer kritisk och konstruktiv attityd (Mnch 1987:116). Integrationstanken finns kvar som ett arv frn Parsons, men vad man sker nu r en enhetlig teori som bde frklarar samhllens stabilitet och frndring, mikro och makrosociologi, individualism och kollektivism samt action theory och systems theory. (Mnch 1987:118). Frgan r dock o m neofunktionalismens strvan egentligen r mjlig eller ens nskvrd. Det har t ex ppekats att man br vara frsiktig med att frska frena "pplen och pron"; de olika riktningarna kan lika grna vara niver a v verkligheten (Ritzer 1981:kap. 9; Giddens 1979:205).

Om neofunktionalisterna kan sgas rekonstruera klassisk funktionalistisk teori kan man sga att poststrukturalisterna i huvudsak gnar sig t att dekonstruera sitt teoretiska arv. Beteckningen str inte fr ngon enhetlig teori, utan r en samlingsettikett som representeras av all skns varianter av strukturalistiskt orienterad forskning. Ngra huvuddrag r dock sknjbara. Kopplingen till lingvistiken r uppenbar, men frutom Saussure och Jacobsen r nu ven Noam Chomsky, Roland Barthes och Jacques Derrida stora inspirationskllor. Ett utmrkande drag hos poststrukturalisterna r trenden mot den fullstndiga "decentraliseringen" av subjektet betydelse, "the death of the author" (Olsen 1990:179). De lingvistiska poststrukturalisterna menar att texten lever sitt eget liv och att frfattaren r irrelevant fr tolkningen av den (Bapthy & Yates 1990:27ff). Man framhller att en text betyder olika saker i frhllande med sin temporra kontext och/eller lsarens frfrstelse. Enligt Barthes m fl r e n text ett gytter av citat frn olika aspekter av kultur, dess bestndsdelar fr sin mening utifrn dess inbrdes skillnader (intertextuality/diffrance) och kan drfr endast tolkas fristende (Olsen 1990:186). De antropologiska poststrukturalisterna gr liksom Levi-Strauss en analogi mellan text och kultur, vilket tillter dem att "lsa" materiell kultur. Detta kan i mnga fall verka mrkligt, men om detta terkommer jag till lngre fram. Vid sidan om - eller mitt emellan - dessa riktningar i den socioteoretiska debatten vinner vid denna tid ven hermeneuitiska ider mark. Clifford Geertz r ett exempel. Han var en av de frsta antropologer som aktivt anvnde sig av textmetaforen i sin annars Parsonskt inspirerade funktionalism. Han str inte fr ngon klart uttalad teori utan snavar snarare s att sga eklektisk mellan htapparna. Geertz mellanvg bestr i att hermeneutiskt lsa kulturella texter (Silverman 1990:127). Fr Geertz r Kulturen med stort K det mest relevanta. Till skillnad frn t ex Parsons anser han dock att social action inte styrs av materiella betnkligheter utan av kulturella aspekter. Han menar att vrlden i princip r komponerad a v olika kulturer och lokala sedvnjor. Genom att "lsa" sdana seder (t ex: Balinesisk tuppfktning) menar han att man kan f information o m samhllets sociala struktur i vrigt. Geertz talar hellre om aktrer som agerar efter "pre-determined scripts" n individer/subjekt. De flesta r anonyma, men blir individer om de uppnr en viss status eller en viktig social funktion (Silverman 1990:124). Man skulle kunna sga att Geertz str fr en "mjuk" funktionalism med poststrukturella inslag. Ett annat exempel p en hermeneutik med poststrukturella frtecken r Paul Ricoeurs arbeten. Det som frenar Geertz med Ricoeur r att de menar att ett symboliskt system eller ramverk r ndvndigt fr att frst "action" i en speciell kontext (Moore 1990:103). Ricoeur betonar dock subjektet i hgre grad n t ex Geertz och hamnar p s vis mer i konflikt med poststrukturalister som Derrida och Barthes. En text (eller handling) kan enligt Ricoeur nrmas frn tv hll: Antingen i termer av interna relationer (langue, sense) eller som en process, produkten av handlingen i sin kontext (parole, reference). Mlet med tolkningen enligt Ricoeur r allts inte bara att frst upphovsmannens intentioner. Det finns flera likvrdiga angreppsstt och om dess tolkningar skiljer sig har ingen ngot universiellt frsprng framfr andra. En strukturlistisk analys kan med frdel 6

kombineras med en hermenutisk enligt Ricoeur. En rationell process a v argumentation och debatt fr sedan avgra vilken tolkning som fr tillfllet anses mest vederhftig. Sociologisk metod och begreppsapparat Ett uppenbart problem nr man diskuterar modern sociologisk metod och begreppsapparat r bristen p gemensam och enhetlig terminologi. Under den Parsonionska eran hade en sdan funnits m e n efter fragmentariseringen av disciplinen under de senaste decennierna rder begreppsfrvirring av rang. Forskare med olika inriktning anvnder sig a v snarlika begrepp men med olika innebrd; individerna benmns t ex omvxlande subjekt, medlem, aktr eller agent etc. Uppdelningen i subdiscipliner har samtidigt inneburit att olika grenar av sociologin byggt nya modeller och utvecklat egna metoder anpassade fr sin speciella nisch. Trots att perspektiven skiftar utgr dock de flesta sociologer ifrn ngon slags generaliserande modell dr interagerande individer och grupper tillsammans utgr ett socialt system. Jag kommer hr att redogra fr ngra de som jag anser r mest relevanta. Talcott Parsons fr ter igen st som representant fr den klassiska modellen av sociala system. Det br dock ppeka att han varken var den frste eller den ende som resonerade med denna terminologi. Efter att han skiftat fokus frn individorienterad action theory till system theory kom han, liksom flera andra, att intressera sig fr sociala system p e n makroniv. I The Social System introducerade han begreppet status-role: "...for most puposes of the more macroscopic analysis of social systems, however, it is more convenient to make use of a higher order unit than the act, namely the status-role as it will here be called." (Parsons 1951:25). Den "ldre" Parsons sg sociala system som ett strukturerat ntverk av vxelverkande (interaction) relationer mellan aktrerna. Varje aktr r involverad i ett flertal interaktiva relationer med en eller flera andra aktrer. Av detta fljer att det r aktrens medverkan (participation) i interaktiva relationsmnster som r den signifikanta enheten i systemet. Parsons infr nu begreppet status som ett instrument fr att placera en aktr relativt mot de vriga (dvs sociala position) och role som den processuella aspekten av ".... what the actor does in his relations with others seen in the context of its functional significance for the social system." (Parsons 1951:25). Parsons teori var dock fortfarande funktionalistiskt och statiskt i grunden, vilket inte lmnar mycket utrymme fr praktiska tillmpningar. Hans status-role koncept utvecklades emellertid av en yngre generation sociologer under 60-talet. Ett exempel r Ward Goodenough artikel 'Rethinking "Status" and "Role": Toward a General Model of the Cultural Organization of Social Relationships.' Goodenough ppekade bristerna i generella begrepp som status-role och propagerade fr ett mer differentierad begreppsapparat. Enligt Goodenough borde status enbart anvndas i kombinationer av aktrens rttigheter och skyldigheter i relation med andra. Det Parsons kallade status vill Goodenough istllet spalta upp i olika social identities som en aktr kan inneha i ett socialt system. Med "social identities" avser Goodenough olika institutionella roller en aktr kan 7

inneha (ex: polis, frlder etc). Nr tv eller flera sdana "social identities" agerar i ett socialt sammanhang bildar de i sin tur ett "identity relationship". De msesidiga skyldigheter eller rttigheter som prglar frhllandet mellan olika "social identities" i ett "identity relationship" varierar beroende p hur mnga och vilka de "social identities" r. Den mix av olika "social identities" som varje individ har i en given situation ("jag r inte bara tandlkare, jag r ocks mamma...") kallar Goodenough individens "social personae". (Goodenough 1965:7f). Goodenough ppekar att hans modell primrt r utvecklad till att anvndas fr analyser av rttigheter och skyldigheter, men det hindrar inte att den gr att bygga vidare p och ven anvndas inom andra omrden av sociala analyser. Goodenoughs modell anvndes flitigt av de processuella arkeologerna under 60- och 70-talen och har legat till grund fr bl a Saxe's och OSheas gravarkeologiska arbeten (Saxe 1970, OShea 1984). Ett annat aktuellt exempel p liknande sociologisk metodik r Ulf Hannertz analys av den moderna storstaden Exploring the City. Inquiries Toward an Urban Anthropology. Hannertz grundtes r att socialt liv handlar om situationer. Mnniskor involverar sig stndigt i olika situationer "through relatively standardized modes of purposive behaviour", vilket Hannertz kallar r o l e s . Varje individ innehar ett begrnsat urval av dessa "modes of behaviour" som Hannertz benmner aktrens role repertoire. Hannertz sker inte hr att konceptualisera ett totalt kulturellt system utan delar in samhllet i olika subsystem , i detta fall dem moderna storstaden. I ett sdant avgrnsat omrde menar han att det finns ett begrnsat antal mjliga "role repetoires", vilka utgr subsystemets role inventory. Dessa subsystem kan sedan delas in i ytterligare minde delar, domains (ex: hushll och slkt, trafik m m, Hannertz 1993:100-5). Hannertz menar att mnniskor rekryteras till situationer och att de dr spelar speciella roller p basis av role-discriminatory attributes, vilka bestms av "culturally defined characteristics of individuals which exist apart from particular situations" (ex: kn, lder, etnicitet etc). Dessa attribut r ngra av de faktorer som bestmmer individens role access, dvs tillgng till olika "situationer" i systemet (Hannertz 1993:151ff). Hannertz erknner att hans modell r begrnsad; att det bara r ett stt att schematisera komplexa sociala strukturer. Han menar dock att de r ndvndiga fr att kunna verhuvudtaget kunna hantera essensen av den stora variabiliteten som ryms i sociala system (Hannertz 1993:323). Det hr r bara ngra av de modeller som anvnds av olika sociologiska subdicipliner. Det finns likheter mellan t ex Hannertz r o l e repetoire och Goodenoughs social p e r s o n a e men skillnaderna avsljar svrigheterna med att greppa och kategorisera dynamiken in sociala system. En naturlig fljd av detta r att man p senare tid gnat mycket energi till att diskutera sociologisk metateori. Med metateori menar jag hr ett reflexivt hgnivtnkande om disciplinens underliggande strukturer och dess olika komponenter. Det r ett stt att organisera (integrera?) idriktningar och problematisera de sociologiska metoderna samt identifiera olika analysniver. George Rizter har gjort ett frsk att dela in sociologisk metateori i tre huvudgrupper allt efter dess slutprodukter: Den frsta typen, metatheorizing of understanding (MU), strvar efter en djupare frstelse 8

fr diskursens teori verlag. Den andra, metatheorezing of preludium (MP), r ett frsteg till teoriutveckling och den sista, oriented metateorizing (MO), har som mlsttning att skapa ett nya teoretiska perspektiv (Ritzer 1992:368f). Ritzer frvecklar sig sedan i ytterligare underavdelningar a v dessa metateorier som till slut leder honom till den ngot dubisa slutsatsen att sociologi r en multi-paradigmatisk vetenskap. Det intressanta med Ritzer's analys r dock inte hans slutsats utan att hans resonemang pvisar olika niver som sociologisk metod arbetar efter beroende av perspektiv. Det ger vid handen att analyser av institutioner i sociala system arbetar efter andra frutsttningar n analyser av enskilda aktrer handlingar etc. Det hr r sttet att strukturera r inget specifikt fr Rizter; George Gurvitch, vilken visserligen inte anvnde dessa termer, har t ex tydligt visat att han var medveten om sdana skillnader i analysniv (Gurvitch 1964). Hans teoretiska modeller var dock ondigt komplicerade och svra att utnyttja. Ritzer har frenklat hans resonemang och illustrerar detta med en glidande skala frn makro- till mikroperspektiv (vilken i sin tur r relaterad till e n subjektiv/objektiv).
Macroscopic World systems Societies Groups Interaction Individual thought & action Microscopic Objective Mixed types, combining in varying degrees objective and subjective elements; examples include the state, family, work world, religion etc Actors, action, interaction, bureaucratic structures, law etc Subjective Social construction of reality, norms, values and so forth

Fig 1. Olika niver av sociala analyser med ngra nyckelpunkter p skalorna (Efter Ritzer 1992:387f).

Den vnstra skalan tarvar knappast ngra ytterligare kommentarer; skillnaden mellan att studera delar av ett socialt system jmfrt med ett helhetsperspektiv r uppenbara. Den hgra figuren dremot krver dock e n mer ingende beskrivning. Ritzer menar att sociala system r uppbyggda a v objektiva strukturer (lagar och byrkrati) men ven av subjektiva f e n o m e n (normer och vrderingar). P en grundlggande niv kan det t ex handla o m "social facts" kontra aktrernas "vilja/nskningar". Den mikro/ makroscopiska skalan och den subjektiva/objektiva fungerar dock inte oberoende av varandra. Rizter illustrerar detta genom att kombinera dem till ett kors med den makro/mikroskopiska skalan vinkelrt mot den

lodrta subjektiva/objektiva. Ur denna modell extraherar han fyra huvudniver av sociala analyser:2 Makrosubjektiva (ex: kultur, normer och vrderingar) Makroobjektiva (ex: samhlle, lagstiftning, byrkrati, teknologi och sprk) Mikrosubjektiva (ex: olika sidor av social verklighetskonstruktioner) Mikroobjektiva (ex: action, interaction och olika beteendemnster)

En slutsats av dessa resonemang leder till en insikt om att t ex den mikroskopiska nivn har bde en subjektiv och en objektiv dimension (Ritzer 1992:386). Konceptualiseringen av att sociala analyser verkar p olika niver r en viktig steg mot en integrerad samhllsvetenskap. Det r dock givetvis viktigt att ha ett i minne att det rr sig om en frenkling a v verkligheten. Rizter gr detta klart i fljande citat:
" ... the social world is not really divided into levels. In fact, social reality is best viewed as an enormous variety of social phenomena that are involved in continuing interaction and change. Individuals, groups, families, bureaucraties, the polity, and numerous other highly diverse social phenomena represent the bewildering array of phenomena that make up the social world." (Ritzer 1992:382f).

Alla r givetvis inte lika positivt instllda till den hr formen a v hgteoretiska resonemang. Jonathan Turner r ett exempel. Han argumenterar p en pragmatisk grund om att metateori "often gets bogged down in weighty philosophical matters and immobilizes theory building" (Turner 1986:10). Han menar att fr mycket metateoretiska resonemang visserligen r intressanta, men att de ofta leder till relativism och hindrar utvecklingen av praktisk metodik. Turner har givetvis rtt i sin kritik, m e n det finns ponger i ett konstruktivt metateroetiserande. En insikt om att olika niver av sociala studier medfr olika grader av subjektivitet (och kan inbegripa olika dimensioner) kan t ex leda till att anvndbara (och empiriskt grundade) mellanniv teorier utvecklas. Innan jag gr vidare vill jag diskutera ett par andra sociologiska hgteoretiska sociologer: Anthony Giddens och Pierre Bourdieu. Bgge dessa kan sgas gtt egna vgar mellan funktionella/strukturella och ideologiska resonemang. Giddens gr inte att klassificera; han r bde poststrukturalist och neofunktionalist samtidigt. Detta mrkliga frhllande kommer av hans aktiva frsk att verbrygga skillnaderna mellan de renodlade idealistiska och strukturella perspektiven (ls: struktur vs agency). Giddens sker inga generella lagar, men han vill frenkla och formalisera den idella dimensionen av mnskligt handlande i syfte att schematisera dem (Giddens 1984:344). Hans mlsttning sammanfattas i vad Giddens kallar structuration theory.
"The basic domain of study of the social sciences, according to the theory of structuration, is neither the experience of the individual actor, nor the existence of any form of societal totality, but social practices ordered across space and time. Human social actives, like some self-reproducing items in nature, are recursive. That
2

Liknande modeller terfinns hos t ex Jeffrey Alexander (1985) och Norbert Wiley (1988).

10

is to say, they are not brought into being by social actors but continually recreated by them via the very means whereby they express themselves as actors. In and trough their activities agents reproduce the conditions that make these activities possible." (Giddens 1984:2).

Giddens hmtar inspiration frn socialismens stora tnkare (Durkheim, Parsons, Levi-Strauss), men ven frn skilda kllor som Focault, Braudel, Freud och Wittgenstien. Han anvnder sig av svl klassiska sociologiska begrepp som agent, agency och integration men sllan i dess ursprungliga mening; han omdefinierar dem grna. Ett exempel r "action", fr vilket Giddens inte r en kombination av "acts" utan istllet r: "...constituted only by a discursive moment of attention to the dure of lived-through experience." (Giddens 1984:3). Giddens utvecklar istllet en fenomenologisk inspirerad modell dr handlandet r en process som inbegriper motivation, reflexivt iakttagande (monotoring) och rationellt tnkande. "Purposive action is not composed of an aggregate or series of separate intentions, reasons an motives. Human action occurs as a dure, a continious flow of conduct, as does cognition." (Giddens 1984:3). Giddens invecklade resonemang kan frtydligas (?) med fljande figur ver hur denna process gr till:

Fig 2. Giddens stratefierade modell ver "action" (Giddens 1984:5)

Giddens resonemang bygger allts p att aktrerna rutinmssigt reflekterar ver kausaliteter och att de kan tillgodogra sig ven ovntade resultat a v en handling. Han pongterar att detta "reflexiva vervakande" inte r ett statiskt frlopp utan en process dr individens "knowledgeability" spelar e n nyckelroll. Giddens diskuterar ven begreppet agency. Han anser att man frmst mste skilja p vad aktren verkligen gr till skillnad frn vad dennes intentioner r. Giddens menar att agency inte handlar om vilka intentioner individen kan tnkas ha haft, utan dess kapacitet att utfra dem (Giddens 1984:15f). Han stller sig drmed kritisk mot det klassiska synsttet att "handlande" bara kan definieras i termer av intentioner och respons. Ett annat klassiskt sociologiskt problem r de oanade eller oavsiktliga konsekvenser som aktren rimligtvis inte kunde ha frutsett. Giddens lutar sig hr mot Robert Merton vilken kopplar samman oavsiktliga konsekvenser av handlande med institutionaliserade handlingsmnster (Giddens 1984:12f, 294). Handlingar som fr individen verkar vara irrationella och ofrutsgbara fr enligt Giddens en mening (och struktur) frst i ett strre sammanhang. Han sammanfattar det p fljande vis: "The unintended consequences are regulary 'distributed' as a by-product of regulaized behaviour reflexively sustained as such by its participants" (Giddens 1984:14). 11

Vad Giddens sker med sin Strukturationsteori r gripbara strukturer som inte ndvndigtvis r verindividuellt styrda. Han menar att "structures" bestr av upprepande uppsttningar av r e g l e r (vanor och rutiner) och resurser (bde materiella och ideologiska), vilka i sin tur organiserade i sociala system som institutioner (Giddens 1984:28-34). De frhllanden som mjliggr frndring eller fortsatt reproduktion av dessa strukturer kallar Giddens Structuration. I fljande citat frklarar han hur de hnger samman:
"Structure, as recursively organized sets of rules an resources, is out of time and space, save in its instantinations and co-ordination as memory traces, and is marked by an 'absence of the subject'. The social systems in which structure is recursively implicated, on the contrary, comprise the situated activities of human agents, reproduced across time and space. Analyzing the structuration of social systems means studying the modes which such systems, grounded in the knowledgeable activities of situated actors who draw upon rules and resources in the diversity of action contexts, are produced and reproduced in interaction." (Giddens 1984:25).

Giddens fortstter p detta stt att rekonstruera och dekonstruera centrala sociologiska begrepp och utvecklar en egen begreppsapparat. Resultatet av Giddens anstrngningar r bde geniala svl som naiva. Vad Giddens r ute efter r att aktrerna bde skapar och strukturer och reproducerar dem genom sitt handlande; strukturer r m a o bde mediet och resultatet a v socialt handlande. "We should understand human societies to be l i k e buildings that are at every moment being reconstructed by the very bricks which compose them." (Giddens 1991:19). En ytterligare viktig aspekt av Giddens strukturationsteori r identifieringen av "the duality of structure". Giddens menar att struktur och handling inte r tv av varandra oberoende fenomen, utan snarare br ses som en dualitet: "...the reflexive monotoring of action both draws upon and reconstitutes the institutional organisation of society" (Giddens 1979:218). P detta vis menar Giddens att han uppfyllt sin mlsttning att verbrygga "the great divide" mellan idealism och materialism i sociologin. Som vi tidigare har sett envisas han dock med att knyta samman sin strukturationsteori med en anakronisk tidsuppfattning. Giddens tar avstamp frn Levi-Strauss koncept om "reversibel tid" och kombinerar detta med Erwing Goffmans tid-rymd teori samt Stig Hgerstrands time-geography. Giddens resonerar i termer om vad han kallar the "dure of day-to-day experience" och "the longue dure of institutions" som reversibel tid, medan individens livscykel r irreversibel (Giddens 1984:35f). Giddens tidsuppfattning m synas mrklig, men den kan delvis frklaras av att den fungerar p olika plan. John Urry har t ex identifierat sju olika dimensioner i Giddens tidrymd koncept (Urry 1991:164ff). En arkeologiskt intressant aspekt av Giddens resonemang r t ex att det sociala systemet ppnas upp och tillts att breda ut sig ver bde tid och rymd. Hr skiljer sig Giddens frn traditionell sociologi och nrmar sig ett globalistisk syn p samhllens uppbyggnad samt social frndring. Sociala system r inte ngra slutna enheter begrnsade a v varken tid eller rum. Dess institutioner kan visserligen verka inom ett socialt system, likt traditionell funktionalistisk teori, men ven s att sga pverkas och pverka utanfr systemets "naturliga" geografiska och 12

tidsmssiga begrnsning (Giddens 1981:23, 82f). Det finns en hel del vrigt att diskutera inom denna del av Giddens "sociofilosofi", bl a om tid- och rymdaspekterna verkligen tjnar p att klumpas samman, men p det hela taget sett leder Giddens strukturationsteori sannolikt till betydligt mer nyanserade analyser n traditionell funktionalistisk/strukturalistisk sociologi. Det br dock ppekas att Giddens strukturationsteori snarare r ett synstt p mnniskan som social varelse n en sociologisk metod. Om m a n vill diskutera enskilda individer och sociala kategorier i samhllssystem blir resonemangen snabbt luddiga utan ngon form av komplementerande roletheory. Pierre Bourdieu r en annan sociolog som liksom Giddens sger sig ha tagit avstnd frn de renodlat idealistiska/materialistiska perspektiven. Deras respektive teorier skiljer sig t p flera plan, men de har som vi skall se mer gemensamt n vad som verkar uppenbart vid frsta anblicken. Bourdieu var till en brjan inspirerad av Levi-Strauss och strukturalismen, men kom med tiden att bli alltmer kritisk. Han menar att strukturer i klassisk mening snarare r forskarens stt att konceptualisera individers handlingar och mnster i sociala system. Fr Bourdieu r allts strukturer ingen verordnad reglerade makt, utan regler inbyggda i praktiken (practice), vanor, institutioner och habitus. Habitus r enligt Bourdieu ett system av dispositioner som individen frvrvar genom att under sin levnad vistas i en bestmd social milj. Dessa dispositioner tillter individen att generera de tanke- och handlingsstt som krvs fr konventionen i olika sociala flt.3 I The Logic of Practice utrycker Bourdieu hur de hnger ihop:
"The theory of practice as practice insists, contrary to positivist materalism, that the objects of knowledge are constructed, not passively recorded, and, contrary to intellectualist idealism, that the principle of this construction is the system of structured, structuring dispositions, the habitus, which is constituted in practice and is always oriented towards practical functions." (Bourdieu 1990:52).

En viktig egenskap av habitus r att det enligt av Bourdieu r synnerligen trgrrligt. Det fungerar bde likt ett vergripande schema som begrnsar e n grupps (eller klass) tnkbara handlingar (praktik) och p samma gng definierar dem som social kategori (Bourdieu 1990:58ff). Det kommer av att habitus fungerar p ett omedvetet plan; Bourdieu menar att agenter a v samma kategoris praktiker ofta r betydligt mer harmoniserade n vad de sjlva tror, eller vill inse (Bourdieu 1990:59). Den enskilda individens habitus r p samma gng unik samtidigt som den r oskiljbar frn gruppens: "Each individual system of dispositions is a structural variant of the others, expressing the singularity of its position whithin the class and its trajectory. 'Personal' style,/.../ whether practices or works, is never more than a deviation in relation to the style of a period or class..." (Bourdieu 1990:60). Med sitt habitusbegrepp menar Bourdieu att han funnit en lsning till paradoxen med "objective meaning" utan subjektiva intentioner. Det r ett flexibelt och till viss del tillmpbart koncept som frklarar regelbundenheter i social handling utan att bygga p dogmatiskt strukturella
3

Ett socialt flt r enligt Bourdieus terminologi ett slags metafysiska konkurrensflt fr t ex en grupp/diskurs som styrs av outtalade regler och frestllningar (Doxa).

13

postulat. Med habitusbegreppet som bakgrund fr t ex Hannertz tmligen tomma begrepp role-discriminatory attributes genast ett innehll och mening fr sociala analyser. Ett annat centralt tema i Bourdieus sociologi r betoningen av varje individs samlade kapital. Frutom ett ekonomiskt kapital identifierar Bourdieu frekomsten av socialt kapital, kontakter och frbindelser, ett kulturellt kapital, d v s tillgng till de legetima kulturen och till sist symboliskt kapital, olika symbolvrden som implicerar respekt och anseende (Bourdieu 1990:114ff, 124). Bourdieus kapitalbegrepp kan kort sammanfattas som en utvecklad variant av vad Giddens kallar resurser; ngot som agenter strvar efter och som ger dem tillgng till makt. Bourdieus differentiering av kapitalkonceptet r intressant inte minst i ett arkeologiskt perspektiv. Fr att n en frdjupad bild av ett socialt system kan det vara vrt att ha det perspektivet i tanke. Distinktionerna mellan olika former av kapital r t ex uppenbart relevanta i alla studier a v individer och gruppers status eller makt. Bourdieus sociologi rymmer betydligt fler begrepp n dessa, men det hr r inte rtt plats fr en detaljerad redogrelse. Det r heller knappast ndvndigt med tanke p likheterna i Bourdieus och Giddens sociologi. Trots att det finns tskilligt som skiljer dem t vilar nd Giddens strukturationsteori p samma grunder och insikter som Bourdieus generativa/konstruktivistiska strukturalism (Tompson 1984:148f). Frutom likheterna mellan "kapital" och "resurser", "strategier" och "regler" eller "flt" och "institutioner" terfinns t ex ven det fenomen som Giddens kallar "the duality of structure" i Bourdieus vokabulr som "double structuration". Bde Giddens och Bourdieu kan m a o sgas ska efter samma sak men frn olika perspektiv.4 Sociologiska analyser i arkeologin I skenet av ovanstende redogrelse ver sociologisk teori och metod r det beklmmande att se hur lite av dess potential som utnyttjats i arkeologiska samhllsanalyser. Jag hade frn brjan tnkt att hr redovisa fr ngra olika arkeologiska studier p detta tema, men det knns ganska verfldigt med tanke p hur lite nytt det skulle tillfra denna tenta. Fortfarande p nittiotalet, oavsett processuellt eller postprocessuellt perspektiv, befinner sig arkeologiska samhllsanalyserna p en frhllandevis lg niv; frgestllningarna handlar slentrianmssigt om social differentiering, fretrdelsevis baserade p materiella vrderingar. Det som skiljer New archaeology perspektiv frn Cambridgeskolans kan kort sammanfattas som funktionalism, respektive urvattnad poststrukturalism. hhh... Ovanstende fr lsas som ett spontan och kanske inte helt saklig reaktion p trista forskningstraditioner inom arkeologin. Sjlvklart har det gjorts mnga bra arkeologiska analyser som angripit sociologiska frgestllningar. Ian Morris Burial and Ancient Society r ett exempel; Morris lyckas frhllandevis bra med att kombinera Giddens strukturationsteori med en innovativ syn p det arkeologiska materialets
4

Det r lustigt att notera hur Giddens och Bourdieu lyckas undvika att nmna den andre i sina texter eller ens i sina respektive notapparater - detta fenomen kan vl knappast vara av slumpen tillkommet?

14

potential (Morris 1987). I ett strre idhistoriskt perspektiv kan man dock grovt sammanfatta utvecklingen av sociala arkeologiska analyser som att den i princip fljt samma mnster som sociologisk teori. Brottet i den utvecklingen kommer under 60-talet d arkeologisk socioteori brjar halka efter. Under 60- och 70-talen frskte man, i linje med den nya arkeologins objektiva ideal, finna lagbundna, generella strukturer som kunde appliceras p alla samhllen Jag har redan tidigare antytt det s k Saxe/Binford programmet, vilket byggde p Parsonsk strukturfunktionalism och Goodenenoughs terminologi. Funktionalismen mtte m a o inte samma de inom den arkeologiska disciplinen som i den sociologiska. Gellner summerar det antropologiska/arkeologiska funktionalistiska perspektivet p fljande vis:
"The idea was that a tribal society has a certain structure or organisation, each part of which imposed such preassures and sanctions on the individuals within it as to ensure that they behaved in a way that sustained that structure, and so on forever, or at any rate for quite a long time. Structure was important, a matter of serious concern for men (inside the society or among investigators). Culture on the other hand, was relatively ephemeral, accidental, epiphenomal and altogether suitable for women (inside the society or among investigators). Structure was, for instace, whom one could marry; culture was what the bride wore." (Gellner 1985:135f)

Hr kan man se en tydlig skillnad mot den sociologiska utvecklingen. Nr den sociologiska teorin diversifierades frblev den processuella arkeologin funktionalistisk. De kognitiva, fenomenologiska riktningarna gavs inget strre utrymme i debatten; av de nya perspektiv som sprang fram ur den sociologiska teorin var det snarare de positivistiska dragen som attraherade arkeologerna. David Clarke infrde t ex det systemteoretiska perspektivet och menade att sociala system r: "...an intercommunicating network of attributes or entities forming a complex whole." (Clarke 1968.42). Ett exempel i mngden r Renfrews studie ver medelhavsomrdets struktur och utveckling. Renfrew beskrev det egeiska samhllet som ett slutet system av olika subsystem lnkade med varandra. Till strre delen fljer han Parsons AGIL-modell, men han definierar ven en speciell form av positiv feedback, 'multiplier effect', fr att kunna frklara hur systemet frndras:
"Changes or innovations occuring in one field of human activity (in one subsystem of a culture) sometimes act so as to favour changes in other fields (in other subsystems). The multiplier effect is said to operate when these induced changes in one or more subsystems themselves act so as to enchance the origional changes in the fist subsystem (Renfrew 1972:37).

Renfrews arbete stack ut kvalitetsmssigt frn traditionella arkeologiska analyser frn samma tid, men r trots allt bde stelt och fga innovativt ur sociologisk synvinkel. Den hr typen av processuell funktionalism har ocks kritiserats kraftfullt av t ex Hodder (1982) och Shanks & Tilley (1987). De menar att sdana analyser t ex inte sger ngot om varfr institutioner och subsystem ser ut som de gr, bara hur de m ha fungerat. De vill istllet betona: 15

"...the meaning and symbolic dimensions of social practices, stressing the culturally specific and variable meanings of material culture rather than simply concentrating on its patterning supposedly 'explained' within a framework of reductionist crosscultural generalisation." (Shanks & Tilley 1987:5).

Under 80-talet kom framfr allt Cambridgeskolan - tminstone teoretiskt att utvidga de sociologiska perspektiven. Bde Hodder och Tilley sger sig t ex bygga sin sociologiska teori p Giddens strukturteori (Hodder 1982:208, Tilley & Shanks 1987) Deras utsagor r emellertid inte utan motsgelser. Tilley har i sitt praktiska arbete mest gnat sig t en egen variant a v semiologisk strukturalism blandad med lite posttrukturalism (ex: Nmforsen, Fjlkinge). Hodder frhller sig ngonstans mittemellan i e n mer traditionell hermeneutisk tradition - utan att egentligen ha tagit stllning via praktiskt arbete. Det faktum att de anser att materiell kultur kan lsas som text, gr att de snarare hamnar i en poststrukturalistisk flla istllet fr att la Giddens verbrygga den materiella/idealistiska problematiken (Tilley 1989:185ff).5 Sammanfattningsvis kan man sga att arkeologin, frutom vissa f undantag, inte frmtt att integrera metateoretisk sociologi i studiet av frhistoriska sociala system. Istllet verkar den socialt inriktade arkeologin under de senaste decennierna hamnat i ett teoretiskt bakvatten - frn att som tidigare ha gtt hand i hand med den sociologiska disciplinen. Avslutning (?) Det inledande citatet av Michael Mann (p sidan 1) kan tyckas vara ngot tillspetsat, men det speglar trots allt den grundlggande problematiken i alla analyser av sociala system. En heltckande bild av ett samhlles fulla dynamik r givetvis alltid ogripbar. Sociologisk inriktad forskning mste alltid i olika mn hnge sig t generaliseringar och frenklingar nr m a n analyserar samhllssystem. Det r dessutom sannolikt mer realistiskt att analysera sociala system utifrn olika vinklar (materiellt, rituellt, maktfrhllanden etc). Frgan kvarstr dock vilka rationaliseringar m a n anser sig ndgad att anvnda. Metoderna skiljer sig dr frn varandra beroende p vilket perspektiv man r intresserad av, men framfrallt utifrn vilket vergripande synstt, metateori, man har om individen roll i systemet (ls: materialistisk vs idealistisk). En av de praktiska svrigheterna fr socioarkeologiska analyser r framfr allt att informationsmngden frn frhistoriska samhllen r hgst begrnsad. Av detta fljer att det inte r mjligt att direkt applicera t ex Giddens eller Bourdieus metodik inom det arkeologiska fltet eftersom de mer eller mindre frutstter en viss mngd grundinformation. En mjlig vg fr fortsatta studier skulle kunna vara att utveckla en speciell metodik som fullt utnyttjar den information som finns kvar - utan att fr den skull bli "luddig" och hnge sig t rent teoretiska
5

Det r intressant att tnka sig att Cambridgearkeologernas fascination av poststrukturalistisk teori kommer som ett resultat av avstndstagandet mot New Archaeology. De processuella arkeologerna frknippas ju grna med funktionalism och nr man ville ta avstnd frn dessa valde man strukturalismen som sociologisk metodik - trots att den egentligen r mer "positivistisk" och rigid n neofunktionalismen.

16

postulat och diverse ad hoc lsningar. Hur en sdan integrering a v sociologisk metateori och metod kan se ut finns det emellertid tyvrr inte utrymme att diskutera hr.

Refererad litteratur:
Alexander, Jeffrey 1985; 'The Individualist Dilemma in Phenomenology and Interactionism', Macro-Sociological Theory, Eds: S. N. Eisenstadt & H. J. Helle, Sage, London. (s2557). Bapty, Ian & Yates, Tim 1990; 'Archaeology and Post-Structuralism: introduction', Archaeology after structuralism, Eds: I. Bapty & T. Yates, Routledge, London. (s1-32). Barnard, Henry 1990; 'Bourdieu and Ethnography: Reflexivity, Politics and Praxis',An Introduction to the Work of Pierre Bourdieu. The Practice of Theory, Eds: R. Harker, C. Mahar & C. Wilkes, St. Martin's Press, New York, (58-85). Boglind, Anders 1991; 'Strukturalism och funktionalism', Moderna Samhllsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker, Ed: P. Mnsson, Prisma, Stockholm, (31-66). Bourdieu, Pierre 1990; The Logic of Practice, Cambridge. Bourdieu, Pierre 1990; 'Stratgies de reproduction et modes de domination', Actes de la recherche en sciences sociales No 105, (3-12). Burr, Vivien 1995; An Introduction to Social Constructionism, Routledge, London. Clarke, David 1968; Analytical Archaeology, Methuen, London. Cohen, Ira J. 1987; 'Structuration Theory and Social Praxis', Social Theory Today, Eds: A. Giddens & J. Turner, TJ Press Ltd, Padsow, (273-308). Coole, Diana, 1996; Is class a difference that makes a difference?. Radical Philosophy, Vol. 77, pp. 17-25. Durkheim, mile 1985; 'The Division of Labour in Society', Readings of mile Durkheim, Ed: K. Tompson, Routledge, London. Eldridge, J. E. T. 1971; Max Weber: The interpretation of social reality, Michael Joseph, London. Friedman, Jonathan 1994; Cultural Identity and Global Process, SAGE Publ. London. Giddens, A. 1979; 'The Prospect for Social Theory Today', Berkley Journal of Sociology, vol 23, (s201-225). Giddens, A. 1984; The Constitution of Society, Polity Press, Cambridge. Giddens, A. 1987; 'Structuralism, post-structuralism and the production of culture', Social Theory Today, Eds: A. Giddens & J. Turner, TJ Press Ltd, Padsow, (195-220). Giddens, A. 1991; Sociology, Polity Press, Cambridge. Goodenough, Ward H. 1965; 'Rethinking "Status" and "Role": Toward a General Model of the Cultural Organization of Social Relationships', The Relevance of Models for Social Anthropology, (ed: M. Banton) A.S.A. Monographs 1. New York. (1-24). Goodenough, Ward H. 1970; Description and Comparision in Cultural Anthropology, Aldine Publishing Company, Chicago. Gurvitch, George 1964; The Spectrum of Socual Time, Dordrecht. Hannertz, Ulf 1980; Exploring the City. Inquiries Toward an Urban Anthropology, Columbia University Press, New York. Hodder, Ian 1982; Symbols in Action, Cambridge. Hodder, Ian 1982; The Present Past: an Intoduction to Anthropology for Archaeologists, Cambridge. Jackson, Leonard 1991; The Powerty of Srructuralism, Longman, London & New York. Kuper, Adam 1973; Anthropologists and Anthropology. The British School1922-72, Penguin, Harmondsworth. Leach, Edmund 1989; 'Tribal Ethnography: Past, present, future', Eds: E. Tonkin, M. McDonald & M Chapman, Routledge, London, (s34-47). Lvi-Strauss, Claude 1963; Structural Anthropology I & II, New York. Lvi-Strauss, Claude 1966 (1962); The Savage Mind, University of Chicago Press, London. Mann, M. 1986; The Souces of Social Power, Cambridge University Press, Cambridge.

17

Miller, Daniel 1985; Artefacts as Categories. A study of ceamic variability inCentral India, Cambridge University Press, Cambridge. Moore, Henrietta 1990; 'Paul Ricoeur: Action, meaning and text', Reading Material Culture, Ed: C. Tilley, Basil Blackwell, Oxford, (85-120). Morris, Ian. 1987; Burial and ancient society. The rise of the Greek city-state. Cambridge university press, Cambridge. Mnch, Richard 1987; 'Parsonian Theory Today: In search for a new synthesis', Social Theory Today, Eds: A. Giddens & J. Turner, TJ Press Ltd, Padsow, (116-155). Olsen, Bjrnar 1990; 'Roland Barthes: From Sign to Text', Reading Material Culture, Ed: C. Tilley, Basil Blackwell, Oxford, (163-205). Parsons, Talcott 1951; The Structure of Social Action, New York. Parsons, Talcott 1951; The Social System, The Free Press, New York. Renfrew, Colin 1972; Emerge of Civilisation, Methuen, London. Ritzer, George 1981; Towards an Integrated Sociological Paradigm, Boston. Ritzer, George 1992; Classical Sociological Theory, McGraw-Hill Inc, New York. Shanks, M. & Tilley, C. 1987; Social Theory and archaeology, Polity Press, Cambridge. Silverman, Eric Kline 1990: 'Clifford Geertz: Towards a More "Thick" Understanding?', Reading Material Culture, Ed: C. Tilley, Basil Blackwell, Oxford, (121-162). Social Identity Theory: Constructive & Critical Advances. 1990; Eds: D. Abrams and M. A. Hogg. Harvester/Wheatsheaf, New York. Style, Society, and Person. Archaeological and Ethnological Perspectives. 1995; Eds: C. Carr & J. E. Nietzel, Plenum Press, New York. Tilley, Christopher 1989; 'Interpreting material culture', The Meaning of Things, Ed: I. Hodder, Unwin Hyman. London, (185-194). Tilley, Christopher 1990; 'Claude Levi-Strauss: Structuralism and beyond', Reading Material Culture, Ed: C. Tilley, Basil Blackwell, Oxford, (3-84). Tompson, J. B. 1984; Studies in the Theory of Ideology, Polity Press, Cambridge. Towards a New Theory of Organizations 1994; Eds: J. Hassard & M. Parker, Routledge, London. Turner, Jonathan 1986; The Structure of Sociological Theory, Dorsey Press, Homewood. Urry, John 1991; 'Time and space in Giddens' social theory', Giddens' theory of structuration: A critical appreciation, Eds: C. Bryant & D. Jary, Routledge, London & New York. Voss, J. A. & Young, R. L. 1995; 'Style and the Self', Style, Society and Person, Archaeological and Ethnological Perspectives, Eds: C. Carr & J. E. Neitzel, Plenum Press, New York, (s77-100). Wiley, Norbert 1988; 'The micro-macro problem in social theory', Sociological Theory vol 6, (254-261).

18