Professional Documents
Culture Documents
Kayarian NG Mga Salita: Inihanda Ni: Gng. Roseanne Marie T. Basilio
Kayarian NG Mga Salita: Inihanda Ni: Gng. Roseanne Marie T. Basilio
MGA SALITA
INIHANDA NI:
GNG. ROSEANNE MARIE T. BASILIO
URI NG KAYARIAN NG
SALITA
PAYAK
•Binubuo ng salitang-ugat at walang
kasamang panlapi, walang
katambal na salita at hindi nauulit.
SALITANG-UGAT
•“root word” sa Ingles
•salitang buo ang kilos (stand-alone
word)
•pinakaina ng salita
HALIMBAW
A:
araw taoaklat
sayakapatid talino
dumi bayani sahig
watawat grasa pinto
bahaypera bintana
HALIMBAW
A:
MAYLAPI
•Binubuo ito ng salitang-ugat
na may kasamang panlapi
PANLAPI
•Ginagamit upang makabuo ng
panibagong salita.
•Ito ay morpema na ikinakabit sa sa
isang salitang-ugat upang makabuo
ng salita.
URI NG PANLAPI
1. UNLAPI
•panlaping ginagamit sa unahan ng
salitang-ugat.
•Kadalasang ginagamit na mga unlapi
ay ma-, mag-, na-, nag-, pag-, pala-.
HALIMBAW
A:
2. GITLAPI
•Panlaping inilalagay sa loob ng
isang salitang-ugat
•Kadalasang ginagamit na mga
gitlapi ay -um- at -in-.
HALIMBAW
A:
3. HULAPI
•Panlaping inilalagay sa hulihan ng
isang salitang-ugat
•Kadalasang ginagamit na mga
hulapi ay -an, -han, -in, -hin.
HALIMBAW
A:
4. KABILAAN
•Panlaping ikinakabit sa unahan at
hulihan ng salitang-ugat
HALIMBAW
A:
5. LAGUHAN
•Panlaping ikinakabit sa unahan
gitna at hulihan ng salitang-ugat
HALIMBAW
A:
magdinuguan
URI NG KAYARIAN NG
SALITA
INUULIT
•kapag ang kabuuan o isa o higit
pang pantig sa dakong unahan ay
inuulit.
URI NG INUULIT NA SALITA
INUULIT NA GANAP
•kapag buong salita ang inuulit,
payak man o maylapi.
HALIMBAW
A:
TAON – taon-taon
GABI – gabi-gabi
ARAW – araw-araw
URI NG INUULIT NA SALITA
INUULIT NA DI-GANAP
•kapag bahagi lamang ng salitang
ang nauulit.
HALIMBAW
A:
ILAN – iilan
LIMA – lilima
SUNOD – susunod
URI NG KAYARIAN NG
SALITA
TAMBALAN
•Binubuo ng dalawang payak na
salita na pinagsama upang makabuo
ng bagong salita na nagtataglay ng
panibagong kahulugan. .
URI NG TAMBALAN
TAMBALANG DI GANAP
•kapag ang kahulugan ng
pinagsamang salita ay nanatili.
HALIMBAW
A:
TAMBALANG GANAP
•kapag nakabubuo ng ibang
kahulugan kaysa sa kahulugan ng
dalawang salitang pinagsama.
HALIMBAW
A:
bahaghari
hampaslupa
taingang-kawali
DAGDAG
DAGDAG
PAYAK
UMIHI
UMIHI
MAYLAPI
MATULIS
MATULIS
MAYLAPI
BIKTIMA
BIKTIMA
PAYAK
MALAYO
MALAYO
MAYLAPI
BALIK-ARAL
BALIK-ARAL
TAMBALAN
PAIKOT-IKOT
PAIKOT-IKOT
INUULIT
MABIGAT
MABIGAT
MAYLAPI
BILOG
BILOG
PAYAK
LALAKI
LALAKI
PAYAK
INGAT-YAMAN
INGAT-YAMAN
INGAT-YAMAN
TAMBALAN
PATAY-GUTOM
PATAY-GUTOM
TAMBALAN
BABAE
BABAE
PAYAK
TUYONG-TUYO
TUYONG-TUYO
INUULIT
LIKAS-YAMAN
LIKAS-YAMAN
TAMBALAN
BIGASAN
BIGASAN
MAYLAPI
BALAT-SIBUYAS
BALAT-SIBUYAS
TAMBALAN
MADALING-ARAW
MADALING-ARAW
TAMBALAN
KILI-KILI
KILI-KILI
PAYAK
LIPUNAN
LIPUNAN
MAYLAPI
DIBDIB
DIBDIB
PAYAK
PARUPARO
PARUPARO
PAYAK
KAIBIGAN
KAIBIGAN
MAYLAPI
SARIWA
SARIWA
PAYAK
KASUOTAN
KASUOTAN
MAYLAPI
PILING-PILI
PILING-PILI
INUULIT
KAPITBAHAY
KAPITBAHAY
TAMBALAN
PAYAK
PULIS EDUKASYON
YARI DAGDAG
HIYAS SARIWA
BANGIN DIBDIB
GURO TALO
PLUMA DALAGAMBUKID
MAYLAPI
PANTAO LIPUNAN KALAYAAN
TUBIGAN INUUKIT MABABAGAL
HANGARIN MAPULA TAWIRAN
NAGSIPILYO
INUULIT
KANYA-KANYA MALAYONG-MALAYO
ARAW-ARAW DADALAWA
INUUKIT GABI-GABI
TATALON LILIMA
MABABAGAL MINU-MINUTO
KANI-KANINA
TAMBALAN
BAHAYKUBO PUSONG-BATO
BASANG-SISIW ABOT-TANAW
BALIK-BAYAN HANAPBUHAY
BALIKTANAW PUSONG-MAMON
TUBIG-ULAN