Mr ONO (WT IXISIL ——_9gq—_— da och nu MOTORCYKELNISGORISKA KLUGGENMOTORCYKELNISTORISKA kKLuseen Box 8055, 104 20 Stockholm Telefon 08-26 07 84 (Mandagar 18.30—20.30) Redaktor Olle Ridelius Ur innehéllet: Anderstorpsrallyt . 10 Efterlysning . 16 Watz-Porrys HVA-racerprojekt 17 Malardalsrallyt . 22 Stockholmsrallyt . 32 The Jampot Rally Omslagsbilder frin Skane Rundt 1990: Framsida Lennart Petersson, ral- Iyts segrare, med Rudge 500 ce 41930 samt broderna Sven-Ake och Karl-Olov Andersson, bilgge med Norton 1929, Insida 1 Lennart West med Raleigh 350 ce 1923, Insida 2 Anders Palm med Rex 500 cc 1935. Baksida "Gavleligan’; dv. s. Karl Erik Flodstrom, Hans Adel, Sven Karlsson samt Eskil Carlsson for- sOker enas om riitta svaret. Foto Lennart West Manuskript och bilder stindes till redaktren. Olle Ridelius Skolgatan 20.4 777 31 Smedjebacken ‘Tiyek: SMEDJEBACKENS TRYCKERI AB 1991 Motorykhistorska Khubben (MCHIK) ar en ideell sammanslutning av gammel- motoreykel-entusiaster som tillvaratar, renoverar och bevarar aldre motoreyk- lar, Klubben har f n 3300 medlemmar fordelade Over hela landet, och ar upp byged pa lokala sektioner, som har egen styrelse och arbetar helt sjalvstan- ddigt. Klubben har sin centrala orga- nisation i Stockholm som skater det administrativa t ex utgivande av klub: bens publikationer samt handhar den speciella forsikringen, genom Motor- historiska Riksforbundet och Folksam, Klubben ar ansluten till Motorhistori- ska_Riksforbundet_ (MHRF). Frain MRF uiges ett annonsblad varje host ‘och en evenemangskalender som kom- ‘mer ut pa varen varje ar. Det finns ven en speciell racingsektion inom MCHK, som anordnar bantraffar och tillvara™ tar aldre racercyklar. MCHK anordnar ‘genom sina lokalavdelningar en mang- fald klubbtraffar och rallyn, 1991 — forhoppningarnas och farhagornas ar. 1990 priglades i hg grad av jubileumsyra och glam, De som deltog i vara olika evenemang uttalade ocksa en mycket entusiastisk och positiv syn pa var fortsatta verksamhet Da vi mot slutet av 1990 av myndigheterna erhéll en ovantad forman: besikt- ningsfrihet for fordon tillverkade t,o. m. 1950— holl nog ménga andan och und- rade hur medaljens baksida kunde se ut. De forandrade skatteregler som bl. a. in- nefattar konst etc. och som borjar gilla 1991 har oroat oss och mojligen kan kon sekvenserna for storsamlare och gare av exklusivare motorcyklar bli avsevarda, Ofornuftiga artiklar och annonserbjudande i fackpressen har trummat stort for ”*sakra investeringsobjekt”. I julhelgen visade TV ett reportage frin en gammel- bilsauktion i USA, dar fordon frin fd. Bill Harrahs samlingar i Reno gick under klubban, Man ma stilla hoppas att taxcringsintendenter och liknande folk anting- en somnat vid gloggen eller inser att liknande jippon pa intetsatt har med ett seri- 6st hobbysamlande i Sverige at gora. Jag tror nog att vi bor vara yterstfOrsiktiga ‘och framfor alt realistiska nar vi uttalar oss om varden pa vara fordon. Man bor betanka att ett pris pa ett fordon altid ar beroende av det enkla faktum att det finns en verklig kopare som ar villig att betala slanten! Vid MCHK‘s Rixdag i Surahammar i november, uttalades fran flera hall Onskemal om att klubben battre bor tillvarata de samlares intressen, som sysslar med tidiga japanska motoreyklar. En elt riktig och viktig synpunkt. Gladjande nog har vii styrelsen ndgra medlem- mar —hrr Hans-Ake Hansen samt Lennart West— som redan borjat ta sig an uppgiften, Aven om undertecknad hittills haft en nagot kallsinnig installning til »'Nippon-produkterna’, blev jag nyligen ndgot frestad, jag vid ett bruksbilsby- te blev erbjuden att k6pa en 6 cylindrig Honda 1970 for 10 000:—. Enligt mina kamrater borde jag slagit till direkt! En positiv effekt av bensinkriserna ar, att intresset ter vaknat for billiga och driftsndla typer av fordon. Bl. a, har det tyska storforetaget Fitchel & Sachs ater- uuppviickt sitt "Saxonette-hjul” som man tillverkade fOre 2:a varldskriget. En Benialisk pahangsmotor som efter 20 minuters monteringsarbete fOrvandlar en vanlig trampeykel tll ett obvertraffat bruksfordon, Hjulet a numera forsett med élektronisk tandning, automatkoppling samt el elier handstart. (forts. ndsta sida) Knarret For den ene engelskt var hojden, den andre i tyskt sokte frdjden ‘men ville man smaka tur marknadens kaka tt njutningens russin, togs Moto Guzzin! Ceepelle Gustavsvik 1989.Vi har last ”Motorrad Album’? tieimu: kracko- wizer ar, tminstone for veteranentusiasten nere pA kontinenten, et vkant namn. Han ir valkand som organisatdr av Oldtimers GP, som forare, som = motorjournalist och som tecknare. Nu har hans la senaste bok, Motorrad Album”, kommit ut. Det ‘ar en bok ungefir i Ad-format, med 200 sidor och. ‘unger 600 svartvita bilder fran 1894 till 1987. Det finns ba- de "standardbilder”” och tavlingsbilder, men tavlingsbilder- nna Overvager, Det fina med bilderna ar, att man inte har sett, dem forut, och att dom for omvéxlings skull inte i ndgon stOrre omfattning visar engelska forare pa engelska cyklar pa Isle of Man eller Brooklands. Det finns ju faktiskt ‘aviingar, cyklar och fOrare aven i lander utanfor England, och denna bok handlar just om dem. ‘Boken kan betecknas som en bilderbok, och nistan den enda text som forekommer ar fylliga bildtexter till de 600, bilderna. En del skulle kanske Onskat att texterna var pa engelska i stillet for pa tyska, men det gar bra anda. ‘Jag vet inte om boken finns att képa i Sverige &nnu, inte heiler vad den kan komma att kosta, men mitt fOrslag ar: Hall utkik!” (Forlag: VF Verlagsgesellschatt, Wiesbaden) ‘Nicke Porry Har kommer en liten historia som jag yc- ker dr vad att beratta. Den man historien handlar om, numera pensionar, kopte i sin ungdom en Harley Davidson med vilken han foretog friarfarder i sin hemtrakt, Efter nagra ar sildes HD:n och det blev inte mycket me-Akande pa nagra ar. Intresset for va- ra tvahjuliga vanner fanns kvar och pa aldre dagar fundera- dde han pa att forsoka hitta en HD igen. Han hittade mycket riktigt en HD, ndstan likadan som den han en gang at isin uungdom. Han kopte den och fraktade den den linga vagen hem. Det var nimligen inte ndstgdrds han hittat den. Alla som sysslar med gammelme vet att det finns liksom en per- sonlighet i varje maskin. Sa nar han kom hem och stod och ‘granskade sit nyférvarv kandes det som om de trffats fOr, Mannen, som alltd sparat viktiga kvitton och rakningar, unde utan allt for stort besvarleta reda pa inkopsbevis och servicepapper fran den tid det begav sig. Han kontrollerade chassinummer, motornummer, han bérjade kolla gamla bilder. Ja det fade inget tvivel — det var hans gamla HD som siod darutel Den var val fin? Finns det kanske fler sidana solskenshis- torier? Undrar Goran Sjowall. (forts. 1991 — forkoppningarnas..) Full tank —1,5 lit— ricker till 15 mils kOrning eller tva ‘normala rallyn framtiden! Pahingsmotorer fran olika epo- ker samt tidiga mopeder intresserar allt fler medlemmar. Vi sOker darfor nagon eller nagra som skulle vara villiga att dra igang en sektion f6r dessa typer av samlarfordon. H6r gar- na av er tll kansliet eller undertecknad, s& kan vi diskutera detaljerna! En annan av vara fOrhoppningar for det kommande det, ‘ar det nya dataprogram som har utarbetats for klubben, ter 7 sorger och annu fler bedrovelser ar det hela nu igdng ‘och Elisabeth Karlsson i Farentuna knappar for fullt pa sin dator. En ny matrikel ar vil det vi narmast langtar efter och dden kommer, var lugna for det! En fOrutsittning ar givetvis att alla medlemmar noga kontrollerar och reviderar Era uppgifter till matrikeln. Var bussiga och returnera matrikelunderlagen s& snart som ni kan! Det ar manga spannande saker pa gang infor 1991 och jag ‘onskar Br alla ett riktigt GOTT NYTT AR! ‘Hans Axelsson, ordforande MCHK Ho och st keltrial, har berattat hur han som tonaring kérde rt Vi har last Greeves — ett marke med ursprung validmotoreykel. Berattat av Rob Carrick och Mick Walker (OSPREY 1988) Sammy Miller, mangfaldig mastare i motorey- till och’frin de olika taviingsplatserna pa sin var- dagsmaskin, en VilliersfOrsedd Greeves. Val pa plats bytte han bakhjulets kedjedrev och genomforde tivling en och innan det var dags att ta emot ett valfortjant pris, ha- de han "kransat” om igen. Dave Bickers europamastare i motocross 1960 och 1961 och niofaldig engelsk mastare, horde tll Greeves anstilda i étta ar — lyckliga men jobbiga ar med tivlingar varje veckslut. Och atta ar under 1960-talet var Greeves i handelsernas centrum i ’Lightweight!sammanhang med flera Manx Grand Prix-segrar, bla. Titeln siger allt: Greeves, All off- road, road and road-racing motorcycles. (Om du deltar itavlingen pa annan plats, har du chansen att vinna denna bok! Handbook Della Moto Storica (forf, Benito Battilani, Imola 1990) ‘Vi skrev i2/89 0m del I ien serie som nu omfattar 7 delar ‘och som behandlar europeiska motorcyklar fran A—Z. Tex- ten ar italienska men bilderna universiella, d. v. s. kan f0r- stas av alla som ar seende! Battilani, som sjalv ar medlem i MCHK, har varit vanlig att sinda oss del 7, och dar hittar vimotorcyklar fran Terrot till Zdindapp representerade av 26 olika marken pa 315 sidor. Respektive modell presenteras pa ett uppslag med text pa vanstersidan och en bild med forma- tet 20X14 (ca)cm pa hogersidan. Det har alltsd ett uppslags- verk och passar iett vilsorterat bibliotek eller hos den priva- te samlaren, OR. Vinnare av Jubileumslotteriet ‘Triumphen vanns av far och son, Folke och Lennart Lav- ren fran Tumba utanfr Stockhoim. De ar medlemmar i MHS och har flera bilar och motorcyklar tidigare. Foto "Bo Martin”Specialoljan for 2. ” 2-taktareo Du som kér lingt vofje dag till jobbet kanske pA knaggliga du vet vad det betyler med en motor som inte kringlar. Din hoj skall vara layStartad och fir inte bli stiende lange borta frin ara och redlighet Aiirfor att stiften missar. Och det gir dom om oljan kfksar. Fér dej ar "MIX-IN” det enda raka — den ger mindre kolé an andra oljor. ESSO/MIX-IN MOTOR OIL illverked uteslutande fr tyftaktmotorer. Den ar upphyged As att den motverkar koksbild: ning, den ger ligre slitage och licktivare motor. Det linet sig att kira pi ESSO MIX.IN MOTOR OIL, MIX-IN MOTOR OIL Tar CLS Ley Be aC CCU)Jeramble, den nya tivlingsformen, som efter engelskt minster introducera- desi Sverige, for ett par ar sedan ay den Kinde "Saxtorpsgeneraien”” Axe] Lsfetedm, ir utan’ tvivel en form av motorsport som alltmer kommer att lata tala om sig. Lovirda forsdk att sitta ett vettigt svenskt namn pd denna typ av motortiviingar, har dock e} kronts med nigon framgdng och nu nie vi &ter har en ny var och stir redo aty birja ‘en, som dee redan nu vill synas, hektisk ‘sidong kommer seramble att ‘inta en framtridande plats 1 téviingsprogran met, ‘Men vad ar ma scramble? — Porst som ist kan man pAsta att tavlingsfor- men finnu ej fonnit sin slutgiltiga form MMptan nar det aller banornas. Tage ning, Kérstriekan och heatindelningen sokey de svenska tavlingsledarna fortta- rande efter idealet. Under det-senaste Aret tavlades det pA ett otal banor runt vart avldnga land under beteckningen feramble, men den ena banan var ej den andra like En del av dessa tavlingar ade stor likhet med négot forkortade ‘TTlopp, andra “Aterigen var. rena "skogsloppen” med leriga,stigar, kart och Vattenplask same klattring 1 gras fropar for att mu ej tala om, de’ lopp som giek i eleganta svingar pa enbart plana falt. Korg, sagt, i minga former trivdes den ska Ett gott har dock detta fért med sig, nimligen det att de forare som stallde upp pa ett flortal av dessa tiviingar fick mycket allsidig dvning och samti- digt lade sig att aldrige sta frimmande infor “nigra banforhéllanden, De’ fick stindigt anpassa site, korsitt och sina maskiners utvaxlingsfdrhillanden efter de mest skiftande omstiindigheter, Att scramblen darlill ‘stiller synnerligen Stora krav pa sfval fBrarens.fysiska Styrka och uthallighet som pa ett forst- Hlassigt maskinmateriel av stallt utom aljt tvivel och gor ate denna taviings: papi IS ee "| Hk nat BE, are tio "Seid form dir synnerligen berdttigad — ej en- dart_ur ‘publiksynpunkt —utan Aven dirfér att den’ fostrar mycket oda forare, samtidigt gom den obarmhartigt sorterar bore mindre goda maskintyper. ‘En maskintyp som gar jgenom skirs- elden och hiller méttet ‘pa seramblebax nan iir ven utan tvivel en mycket bra bruksmaskin med de allra femamsta Koregenskaper och diven en maskin, man kan ‘ita pi lalla vider. Nir det giller fdrarna, som deltager i serambletivlingarna, sh kinner vil alla motorintresserade, till den. grupp som givetvis forutom Helze Brinkoback och "Varg™-Olle Nygren brukar figurera 1 resultatlistorna t, ex. Bertil Andersson dven kallad "Ge tingen”, Ingvar Nilsson, ”Peppar- roten", Ame Bergman "Krakan”, samt ett antal andra utan allmint Kinda smeknamn som Rune Gus- tavsson, Sixten” Wesslen, Seth Lindvall, Tage Magnusson m. f. m. fl De ropresonterar alla den Kir, som. skimtsame nog Kallas for Pnummerplatsdicare™ pA seund av att de Kir sh Kallade katalog- maskiner, villa enligt reglerna ska vara’ sé funtade, att de mot svarar vigtrafikstadgans ford Fingar och shlunda maste vara i yederbirlig ordning inregistrers- de. P dessa maskiner far under fivling visa detaljer “monteras dort t. ex. belyaning, hastighets- mitare, backspegel, ljuddiimpare och “nummerplatar.’ Endast. Kom= (Ports, pi sid. 27.) 1, tebn gran ‘eotase hie "Att kira i mer eller mindre Ku- perad terrling ir ett ndje, som vil dd flesta motorférare nagon gang Kommnit sig tll last; men att {v= fa"pa det viset... Och Andi har serambletavlingamna slagit igenom fordentligt pa do {a ar begreppot Varit kine hiir 1 Jandet: en mye~ Kot effektfull och ofta effektiv form. av. maskinkrossning Vide tekniska fram. stogens. thinst.a i > NYA REGLER FOR MHRF-FORSAKRINGEN FOLKSAM KRAV PA BRANDSLACKARE OCH BATTERIFRANSKILJARE Fran 1 juli 1991 skall MHRF-forsakrade bilar vara forsedda med batterifranskiljare och brandslackare. De nya kraven giller vid helforsakring och uppstallnings- forsakring. De galler inte for lagerforsakringen. Under renoveringstiden racker det med den slackare som sjalvklart finns i varje garage. Eftersom manga skador sker da fordonen ar uppstallda mste varje bil forses med brandslackare och franskiljare. Det racker inte med att t ex ha en enda brandslackare och flytta den mellan olika bilar beroende pa vilken som anvands. MHREF och Folksam har tillsammans med Dafo Brand AB tagit fram formanliga specialpriser pa den utrustning som kravs. Las mer om produkterna pa nista sida. Bestallning gér du pa nedanstaende talong. Leverans sker direkt fran Dafo. Glém inte att ange vilken klubb du tillhor, Jag bestaller: ____st Brandslackare Halon 1,5 kg a kr 450:- ___st Brandslackare Pulver 1 kg a kr 290:- ___st Brandslackare Pulver 2 kg a kr 340:- ____ st Batterifranskiljare a kr 189:- _m Skyddsslang per meter kr 11: Dafo Brand AB risema gillerinkusive moms, Frakt och postforskotsavgitikommer Nam: SVARSPOST Gatvadiess: Posteo: Kundnummer 120055900 Modems: 7 _ 135 00 TYRESOEn Hickande bens en varm motordel Plotsligt stir Kigorna upp.. Med cn brandskickare stoppar du snablot branden, Det hela stannar vid ett tllbud Eventuellt kraivs ndgea timmars reparation- cr for att bilen skal vara i kirbartskick. Utan brandslickare utvecklas tillbudet snabbt tll en katastrof med en helt utbrind bil som f9ljd, Med en halon- eller pulver sldckare stoppar du enkelt cn frgasar- brand, en brand i instrumemtbriidan eller ett annat brandkillbud, Halon eller pulver? Halon rekommenderas spm basta slick- ‘medel for en samlarbil dir hig effektivitet ‘och renhet ar viktigt. Halon tir en gas som {ranger in ven i svardtkomliga utrymmen, Halon avdunstar ocksi efter slickningen tutan att Kimna ndgra rester, Nackdelen ar aut halon nir det anviinds paverkar ozonskiktet. Nyforstjningen kommer diirfor troligen att stoppas om nagot ar Pulver ar ett mer miljovinligt slickmedel, ‘men det smutsar ner vid anvindning. Det ‘ainger inte heller in lika bra i svardukom- liga utrymmen, For MHRF-ferstlkringen ricker det med en 1 kg pulverslickare, men fr Folksams hobbybilsfersikring kravs en 2 kg pulver- shickare. En 1,5 kg halonslickare uppfyller kraven for bida fOrsikringarna Alla slickarna dr frsedda med mano meter fr kontroll av trycket, $8 linge imitaren visar pa gent Klarar sig halon stickaren i 10 Ar innan du behéver Himna in den for service. Pulverslickarnas serviceintervall ar 5 Ar. Garantitiden fer slickarna tr 5 &r, Har du ndgra frégor om forsikringsvillkoren? Ring; Alf Lavér eller Bjém-Eric Lindh, MHRF tel 08 - 30 28 01, Anders Olofsson, Folksam tel 0650 - 253 60) Har du ndgra fragor om produkterna? Ring; Thomas Sparring eller Hans Carlbom, Dafo Brand AB tel 08 - 742 01 20 Brandslackare Halon 1,5 kg Godkannande eniigt SIS Klass BE-I, inkl. fordonshaltare, total hdjd 295 mm, diameter 90 mm, garanti 5 r. Bruttopris 760:- MHRF-pris 450:- Brandslackare Pulver 1 kg Godkannande enligt SIS klass BE-I, inkl, fordonshallare, total hdjd 295 mm, diameter 90 mm, garanti 5 Ar. Bruttopris 440:- MHRF-pris 290:- Brandslackare Pulver 2 kg Godkénnande enligt SIS klass ABE-I, inkl. fordonshallare, total hdjd 330 mm, diameter 115 mm, garanti 5 Ar. Bruttopris 535: MHRF-pris 340:- Produktinformation Batterifranskiljare Fabrikat: Bosch. Belastning: 100 A kontinuerligt, 500 Ai5 s, {f6rzinkat hus och léstagbart f6rzinkat vred inkl 2 st kabelskor 50 mm? och ‘gummiskydd. Monteringsanvisning medidlier. Bruttopris 375:- MHRF-pris 189:- ‘Skyddsslang Paralleliveckad polyamid, svart, invandig diameter 14,2 mm, Bruttopris per meter 18:- MHRF-pris per meter 11:- FOLKSAM Bara nigra brinda kablar eller... Den vantigaste brandorsaken pa bilar ar clekiriska fel. Manga av dessa brinder borjar med en 6verhettning med en lang- samt pyrande brand. Oftast ricker det ‘med att bryta strdimmen fOr att branden skall slockna, En bra batterifrinskiljare kan vara skillnaden mellan en utbrind bil ‘och bara ndgra skadade kablar. En batteri franskiljare med Wstagbart vred fungerar cocks som stéldskydd. Brytaren skall tla minst 100 A kontinuerlig, frbrukning, MHRF vill gma varna for kKlenare brytare. Risken ir stor att kontakt- ema svetsar samman och inte gir att bryta vid en kortstutning Kortstutning av batterikabeln till chassi jord ar den vanligaste brandstiftaren, Foljderna blir ofta en totatbrand, Darfér bor batteriets pluskabel tll batterifean- skiljare och vidare tll startmotora vara skyddad med en skyddsslang. PA bilar ‘med chassiplus skall minuskabeln skyddas. Frakt och postorskotsavgit for on sats med 1 st brandslackaro, 1st battorranskljare och 3 m skyddeskang ar 71 Kr. Om Ni bestaer flora satsertilsammans bir ftakon por sats ldo. Prisema gallerinkusive moms, Frakt och postfrskottsavgittilkommar.mersiellt brinsle far anvindas vid serambletaviingar och detta tilhanda- halls av tivlingsledningen for att samt= liga’ fGrare aka fi Kora pa sama brindle. Maskiner som i huvudsak utmiirkt vig¢ pa de svenska banorna dr: AJS, Matchless, ‘Tsiumph, Ariel, Royal En- field och’ BSA, altsd idol engelska marken — ett faktum som val ocksd. ar beroende av att England ir det onda and, som i stdrre utstrickning kunnat leverera nigra ‘modernare motoreyidar ‘ill Sverige och att tiviingsformen, som tidigare namints, hirstammar frin’Eng- land och dirfér i vise min dr tllritta- land for de engelska maskinema, Det stora flortalet av de svenska tb. rama har varit hinvisade till att trim- ma upp standardmaskiner av 1 huvud ik ovanstiende marken, men pa det se~ nnaste dret har dven ett mindre antal Speciella tiviingsmaskiner uppenbarat sig, vilka. gir under bensimningen Com- etition models Skillnaden mellan dessa maskiner och en vanlig. standardmaskin ir i sjélva Yerket inte sh stor. Det Kanske mest idgonfallande ar hjulutrastningen, som i regel ar 400%19 bak och 80x21 fram ‘mot _standardmaskinernag 32519 pd. Digge hjvlen, dirtill kommer grévre ek rar pa bakhjulet samt ett grovre ménst- rat dick an vanligt. Ba ram pa en com- petition ar ofta nigot kortare och hégre fein marken ceh for att nedbringa vik- ten anvinds ‘aluminiumskarmay och i vvisaa fall lattmetalltopp och eylinder av ‘gamma metall. Kompressionen ar i regel hold till 8,25 oller 9:1, For att akydda vevhuset mot allt for omild kontakt med stirre stenar, som ofta férekommer 1 banor av denna typ Sr en stilplat fast- gyetsad som akydd pi ramens undersida. En speciell vixellida med lampligare ut= yiblingsfOrndliande férckommer Aven DA Infér den kommande sommarsiisongen rustas nu febrilt bland serambleforarna, och Klubbarna gor allt vad'1 devas makt Str fir att fh fram verkligt starka lag detta med tanke p& det internationella lutbytet och landskamperna med .sAval Belgien och England, vilka har stallts i utsikt, Det ar nérmast svarigheton att Ddereda frarna tildeklige med ‘illfallen till trining, som for nirvarande ir det stérsta bekymret, men detta. problem syns dock marma’ sig. sin lsning i och ‘med att allt fler Kiubbar far limpliga {riningsbanor till sitt forfogande. Frégan om en serambleserie i ikhet med dirt-track-serien eller vittare sagt SpeedWayserien har varit.uppe till be- handling men stillts p& framtiden. Att den ialla. hindelser kommer att bli verklighet ion icke allt fr avliigson framtid dy dock stilly utom allt tvivel, 88 blir fallet, kommer seramblen att fannu higre grad dn nu dra allmin- hhetens uppmitisamhet til sig, dess ut Svare och devas maskiner och vi fr an- Tedning att Aterkomma med ytterligare slimtar, “sao. 1949 Friska flaktar tran REX ROADMASTER 200 <.c. med nya vackra linjer och lyxbetonad utrust- ning. En snabb och kraftigt byged maskin, REX TELESPEED 125 c.c. (tung) en linjeskin 125 cc, motoreykel for a per- toner, med utomordentiga kBregenskoper. REX SOLOSPEED 125 c.c. (lat) Rex nya Iétta en-persons modell En sportig och snabb 125 c.¢, motorcykel med god utrustning. REX MIDGET 98 c.c. Sveriges prisbi i med den stora maskinens egenskoper. REX MOTORCYKLAR med VILLIERS MOTORER en stark kombination Begar prospekt och priser! AB MASKINFABRIKEN REX HALMSTAD 1952Vi har last ‘Var tid har sin me-bok och det ar markligt nar man blaiddrar i en bok frin den tidsperiod da vii Sverige (och an- dra Linder for Ovrigt) hade en verklig me-boom hur snabbt ‘man slds av vilken skillnad det ar pa bildinnehall och layout ‘om man jamfor med dagens me-bocker. kapitlet “hur motorn arbetar’ har man bilder man kan- ner igen fran kérskolan och det militéra medan bildmateria- lettill avsnittet ‘motorns konstruktion’ ar och Ovriga kapitel 4 hamtade fran olika me-fabrikats litteratur. I den svenska delen av boken berattar Nils Tengberg om varldens motorcy- kelindustri och motoreykelsport. Dee TET RON Ne cre TT ey etn (etn pene Ee [See ee een nt eee ener) meen Nu har den kommt — handboken far alla mesigare! DEN MODERNA MOTORCArets rally utgick fran Motormuseét i Reftele och en I-mila-runda avverkades genom smalandska glesbygder. Vi kunde glidjas at fint vider, och ett fint startfalt med 20—30-tals motorcyklar. Utover museéts alla fina motorcyklar, fanns dagen till ara ett 20-tal unika hojar framtagna frin museéts forrad. Ex. Brough Superior S$100, Cleveland 4 cyl., Martinsyde etc. MCHK/Finnvedningarna vill tacka alla deltagare, och hop- pas pa Aterseende 1991. (Video 70 min fran rallyt o museét, kan fa lanas efter verenskommelse med Sven Ake An dersson.) MCHK/Finnvedingarna. Karl-Olof Super X -25. ‘Stig Gustafssom, Gislaved Norton -29 10 Rolf Arvidsson, Vaixj HD-28. ‘Sven Erik Eriksson, Harda Henderson -25.Resultat Anderstorpsrallyt 1990 (De fem basta av 43 deltagare) Erland Lagerqvist Lekeryd Lennart Pettersson Reftele ‘Sven-Olof Jonsson Axvall Basta dam: Eva Briksson, Hairda Torbjorn Nilsson DésjObro Cleveland ‘Husqvarna Rudge Lennart Andersson Vardbacka New-Hudson Indian 1919 48p 1925 44p 1930 42p 1931 24p 1918 4Ip1930/1990 — samma BSA Sig i var klubbtidning en trevlig artikel om en halvsekel- distans mellan tva bilder. Den ena bilden tagen 1939, och den andra 1989, férestllande samma motorcykel och sam- ma kille. Kanske skulle det kunna gé att f4 medlemmarna att tavla i vem som kan f mest ar mellan bilderna. For att (4 igang det hela sé siinder jag en bild tagen 1930, dlar jag som liten parvel sitter pa min faders BSA 250 cc TV 1930-ars modell ‘Cykeln finns kvar i bra kondition i min ago, och jag har tagit en ny bild i sommar pé exakt samma plats dar den f0r- sta togs. Alltsd 60 ar mellan bilderna. Rolf Larsson, Halmstad. RHar ir dven en bild pa min gamla Empire Star 36, CykeIn dri orenoverat originalskick, sé den borjar bli lite "skaven”! Men den gar fint. Till hoger: BSA 250 ce TV 1930. Tavling. Det ar kanske svart att Gvertraffa ovanstiende men ni ar valkomna med bidrag, d v s bilder som visar forstagings- kortet och "Aterfalisknutten”. BUpprill ex: Vy ver Marknaden. Neil tv: Vy frin utstélningsplatsen. Uppiill a: Jons Stenberg demonstrerar sin Ziindapp KS 600"" 1940 fer Goran Blomgren. Neduill tw: Ingvar Orest pratar med en av grundarna av So- dermanlands MCHK, Goran Andersson. Foto: Stellan Landers, Evert Westerman. Text: Leif Wahlstrom.Efterlysning! Undertecknad har — utan hopp om framtidarikedomar — ‘paborjat ett arbete som skulle kallas " Motorcyklism i Norr- koping med omnejd 1917—1940”, eller nigot liknande. Pa rnuvarande stadium innebar det att banda samtal med anu levande fOrare och ledare in- ‘om MC-sporten i vir del av landet och fran denna tid, att samla in material i form av foton, program mm fran en omfattande tavlingsverksamhet har under denna tid (t. ex. fran Novemberkasan 1922 och 1930, Osteotaloppet (fran 1929), rundbanetavlingarna pa Lindobanan (fran 1925) och rakbanetévlingarna pa Lindofjrdens is frin 1919), vivling- ama i Bjérnsndsbacken (fran 1933) m.f1.), att gi igenom fyra motorklubbars arkiverade handlingar (SMCK: s Ostgbtaavdelning, numera kallad SMK Ostgota; Norrkopings Motorcykelklubb (NMCK) och Norrk6pings Motorsportklubb (NMSK), numera sammanslagna. till Norrkopings Motorklubb (NMK); och Norrkopings Auto- mobilklubb (NAK), numera_benimnd Norrkopings ‘Automobil- och Flygklubb (NAFK), att beskriva stadens forsiljare av motoreyklar under den- na period (ett 20-tal,varav de mest kinda kanske dr Gustav Mandin (gencralagent for Ariel under manga ar), Fredrik 2) gies haem 16 ”’Figge”’ von Malmborg (S. O. K. -tillverkare och -forsiiljare), Birger "Gubben” Ringborg (Husqvarnadepoten) och — pa senare tid — Arne "’Vargfar’? Bergstrom, aven om dennes storhetstid bérjade forst efter kriget, samt, sist men inte inst, att behandla de mest kinda tavlingsforarna och de andra profilerna i stadens klubbar (t, ex. bréderna Ringborg, ’’Figge”’ von Malmborg, Yngve Eriksson, Wilhelm Thor, Bric Enhoming, Gosta Mandin m. fl. mf.) Det har inledande stadt ar tankt atts smaningom kun- na lgga till grund for en eventuell kommande bok om den- na tidsperiod. Nu till efterlysningen! Har nigon av vara lisare nagon- ting i form av foton, program, forsaljningsbroschyrer eller dylikt, som behandlar négot av det jag har raknat upp, eller annat som ni tror kan vara av varde, lat mig fa lana och koy era deta material! Om det finns foton, tala garna om var de ar tagna om ni kan, och vem/ilka som finns med pa fotot. Som exempel pé foton som jag redan har kopierat har jag skickat med ett pay, som kommer fran Wilhelm Thor iFinspang. Han tvla- de under hela 20-taet. Var och nar kan fotona vara tagna ‘och Kanner ni igen ngon pa bilderna? Hor av er, ni Késare! All hjallp med material eller andra tips mottas tacksamt till: Lars Hjzlmberg, Fotbollsgatan 1, 60237 Norrképing (tel kvallstid 011-12 1048).Watz-Porrys HVA-racerprojekt. Det finns ett lite antal ’Specialgalningar’” som ar speci cllt frtjusta i gamla Husqvarnaracers, daribland Christer ‘Watz och jag. Vi har tillhort de lyckligt lottade, som redan 1pA60-talet disponerade varsin HVA-racer, Christer en S00 ce ‘V-win pa langlin fran HVA-fabriken, och jag en 250 cc, som jag hade turen att hitta i Linkoping. ‘Vihade ocksa samlat pa oss alla HVA-racerbitar vi kunde komma dver, och i bérjan av 1979 frégade jag Christer, om han kunde tanka sig att tllverka en ram till min V-cwin- motor. SA smaningom beslot vi att "sl4 vara pasar hop” vad gallde racer-bitar och se hur Kingt det rckte. Jag vil ‘minnas att Christers stackars Passat dlade sig hem till Mota- lanar han hamtat mina delar i Enskede. Det visade sig att vi tillsammans hade uppat ett halft ton HVA racerbitar, Det fans en komplett V-twin-motor, nastan alla delar till en 250 oc Excam-motor, manga delar tll yiterligare en V-iwin- motor och till en I-cyl. 500 ce Dirt Track-motor. Det fanns fyra bensintankar, vaxellidor, oljetankar, nagra hjul, gaff- lar etc, och det lag sa si luften att fOrsbka fA ihop fyra eyk- lar ay delarna. Visserligen behOvde det nytillverkas en hel, ddl, fyra ramar i forsta hand, och det blev dven tvunget att nygjuta ndgra nay, bromsskdidar och -backar, diverse kapor etc, men det fanns ocks4 stora rationaliseringsvinster att Vid pask 1980 var en ramjigg Klar, Christer hade ju fabrikens V-win att mata pa och hade aven en ramritning i en projektion. "Kolstrickningen”” kunde ta sin brian, Det bestamdes att det skulle bien $00ce V-twin, narmast darfér att den motorn var komplett och i rt s& gott skick. Cykeln, som f.. fick arbetsnamnet Number One”, stod i borjan av 198] "*ndstan pa hjulen” och blev klar till traffen pa Man- torp i augusti -81, Sedan dess har den gatt och gatt, i Salz- burg, pa Sviestad, i Hedemora, pa Saxtorp och har berett mig mycken glidje. Hirom veckan strippades toppar och cylindrar, och utOver en slten avgasventil ar motorn fortfa~ rande ok ”Projekt nr. 2, 250 cc Excam-cykeln, var fran bérjan tinkt som enrullande provbank for en 1936 planerad V-twin, Den hhade ett av Folke Mannerstedt uppfunnet ventilsystem, som sedermera kom att kallas ”Excam”. Den vanliga kamaxeln fr hair ersatt av en excenteraxel med tva excentrar, som via vevstinger driver tva fram- och Atergéende kammar, som i sin tur paverkar vipparmarna. Man kan saga, att detta ven- tilsystem ar ungefair lika bra som en enkel Overliggande kamavel. For att inte Komplicera i onddan, monterade man bara den framre cylindern pa ett 1934 drs racer Vtwin- veviuus, och man fick p& det sittet en Lyl. 250:a. Cykein debuterade_ pd Saxtorp 1934, ‘kord av Ove Lambert-Meuller, och denne forare korde cykeln ven under 1935, P& Saxtorp-35 havererade motorn, och den ersattes av en 500 ce Vetwin frin 1934. Denna 500 cc kombination digs sedan S0-talet av Curt Borgenstam. 250 cc Excam-motorn plus ratt mycket reservdelar hamnade pa okinda viigar hos speedwayakaren Eje Sandin, av vilken jag képte alltihop i Dorjan av 70-talet. Om renoveringen av Excam-motor berattar Christer si har: ”Motorn bestod val i stort sett bara av ett skal och en himla massa lédor med bra-att-ha-grejor, som s4 smanin- -gom gick att sortera ihop till en trevligliten motor. Vid for- sta anblicken fOrefOll delarna bara att besta av en samling rostiga jarnstycken, som jag korde i tvatten pa jobbet. Se- dan fick slasblastern gora resten av rengbringsjobbet. Detta hande i borjan av 80-talet. Jag vred och vande pa bitarna och fick val négot sinar lam pa vad som horde ihop, atminstone betrffande vev- hhuset och dess innehll upp ¢ 0 m eylindern, Tyvarr hade nd- gon frist bort nederdelen pa kamboxen, s& dar fick fantasin tas till hip for att lista ut hur saker och ting skulle sitta ihop. Hjalp kom ocksa i form av ritningar, som hittades pa Folke Mannerstedts vind och som kom fram isamband med hans bortgang. I sOkandet efter ett limpligt material for att ‘kunna fasta dragstdngerna vid toppen patriffades bland de- larna en cirka 10 mm tjock, ritsad stalbit. Denna visade sig vara resultatet av nagon tidigare renoverares fOrsOk att re- konstruera motorn. Mycket lurande och lite kompromisser say till sut acceptabla ventiltider och ett hyfsat kompressi- onsférhallande, som enligt mina och andras berakningar skulle ge en motor, som atminstone gick att aka med. LYFTARFINGER Reng ,s— MOTORAXEL UTVAXLINGSFORH. 2:1Nydrsdagen 1990, Kl. 14.10, small maskinen igang efter sin $5 ar Kinga TérnrosasOmn, Den lat riktigt fint och rok hemtrevligt bade har och dé. Vid nasta startf6rsok gick cy- keln inte alls, Det visade sig bero pa en bristfilligt Atdragen asmutter tll ena brytarspetsen, och det felet var snart at- sardat. Vid senare provkérningar har kompressionen lackt tut melian cylindern och topplocket. Det ar emellertid fixat, ‘nu, s& nu hoppas jag att den ska tnstgora lika villigt som »*Number One”. Den gick ‘alla fall valdigt fit vid kiubbens 25-arsiubileum i august. "Number Four’ ar den I-cylindriga hybriden med Dirt ‘Track-moicr. Dar har inte s4 mycket hant sedan de regniga fSrsommardagarna da jag lyfte fram ramjiggen och fixade tillramrdren runt motorn. Bakramen ar bara halvférdig dn- niu. Jag skulle gama vilja ha den klar 1991, men det kan bli knivigt att f8 almanackan att tOja pa sig tll nasta sommar. Jag har juettjobb ochen familj att umgés med ocksA! Dess- ‘utom har vi ett bolag, som tillverkar den nya generationen *kdsaljus”, som vi har lancerat under hosten. Plus att jag ska gd igenom maskineriet pa HVA-fabrikens 2-cyl. 500 cc 1935, som jag disponerar. Den har gatt ganska linge, sen jag var nerei botten och kollade den. Dessutom brukar jag mn0- tionera mig med en del Endurodka pa en modernare HVA. ‘4-taktare, si ndgra problem att f tiden att ga finns inte!” Sa langt Christers egen berattelse, Projekt nr 3, Christers V-twin, ligger pais till vidare, men den 1-cylindriga 500:an sitter monterad i ramen och det ser utatt kunna bli en mycket trevlig cykel. Borje Haag och Ar- nold Linder monterade ju pa 30-talet sina Dirt Track- motorer i TF-ramar och korde dessa med gottresultat, och pa 40-talet korde Gunnar Hagstrom en f d V-iwin HVA pa vilken motorn ersatts med en I-cyl. 350 cc. Christer ar allis i got stllskap. Det kan i sammanhanget vara dags att gira en summe- ring av hur manga HVA TPeyklar som har Overlevt och hur manga som med hjalp av nytillverkade komponenter kan komma ihop. Specialracers finns det 4 st, varav 2 st. med originalramar. En 1931 ars 500 cc V-twin kommer sakert att bli Klar under 1991. En 1932 ars 350:a ar under langsam re- konstruktion, Fran 1933 finns en nyrenoverad 350:a och en Jikadan annu “orekonstruerad”. Av 1934 ars produktion, finns det tre cyklar, 250 cc Excameykeln, en 350:a och en 500:a, bada V-twins. Och slutligen, fran 1935 finns i stort sett hela produktionen kvar, 6 st. $00:or och en 350:a. Det later Konstigt med 6 st. $00:or med tanke pa att det bara, gjordes 5 st. Det beror pa att min V-twin fOddes som 350:a, ‘med har for narvarande en 500 ce-motor. Det ar dock tankt att sa smaningom "bygga ner” den till en 350:a igen. Slutli- gen finns en 250:a, hopsatt av bitar frén 1932 tll 35. Det har beraknats, att HVA:s totala produktion av ta lingscyklar av alla kategorier under aren 1929—35 uppgick till cirka 100 st, varav ett 40-tal TT-cyklar. Det ar roligt att sa manga av dessa har Overlevt! © Text o foto: Harald Porry och Christer Watz.Skanehorisont Sa ar annu ett ar avverkat. Hur det varit skall jag nu forséka aterge. Vi startade med var fOrsta manadstraff inomhus som vanligt den I:a torsdagen i ménaden efter helgerna d v s 1/2 for att fortsatta med dessa tll me stisongen borjar, vilket iar intraffade ovanligttidigt p ga av det fina varvadret har nere. Sialv gjorde jag den fOrsta turen med Blarren den 1 april (inget skaimt) men tempen var ratt da ca 15 grader. Det ar namiligen den som jag efter manga ars me-ikande konstate- rat ar den Kimpligaste for att slippa nasrinn. Sedan fortsatte detta nar vadret var lampligt (Blarren ar lika med Blue Arrow. red. anm.) Ovan: Nils Goran Andersson, segrare i Varrallyt 1990. Th Nils Atlas klar for start i samma rally. Text 0 foto: Eric Nilsson Den 24/5 var det dags for syd-avd. varraly vilket arrange: rades med den aran av Margareta och Nisse Holgersson, kanske mera kand som var ypperlige servicechef pa Skane Rundt. Det var en verkligt perfekt slinga som de lagt i trak- ten kring sitt fritidsparadis i Toftardd. Samt den goda lun. chen som serverades dar nar vi hunnit ea halvvags pa rallyt.. ‘Vi kamperade tillsammans med MHK Skane som har sina klubblokaler i slottet Trollends, ett kicktramp fran Eslov ‘och med tiligding till slottets parkeringsldgening. Allis star tade vi darifran och kOrde sedan en runda pa ca 9 mil. Det var ju klart att pluvius inte var pd sittallra basta humér, men, han vagade tydligen inte bara sig alt &rilla 2t, sé vi klarade (oss ganska sd torrhjulade runt. Nar vi val gjort det sa ater stod ett mandverprov bestaende av: Korning mellan koner, pa planka, vainda pa smal vag, hamta en boll i en hink och lagga den jen annan. Det var ett uppskattat prov som man, tyvarr alltfor sllan fir vara med om. Det tycks av de flesta rallyarrangOrer vara vasentligt med en massa dumma gisse- ‘avlingar, Och som dessutom sallan har négon anknytni till vad vi sysslar med. Eller ligger s& langttillbaka itiden sa att vara lite yngre deltagare, och dom skall vi val varna om, inte har en aning om vad de eventuella gisseprylarna fore~ staller eller fragorna handlar om. ‘Skarpning rallyarrangorer. Det finns mycket annat att ta till, elm inte VTF som ar utomordentligt att anvinda. Ta kontakt med nirmaste trafiksikerhetsfOrening s& far du Rirdiga frdgor i massor. Och som sagt lite enkla mand- verprov. (Qvarnarallyt i Degeberga var nasta stora begivenhet. Lor- dagen den 17/6 var det tid att sadla Blarren for den traditio- nella 10 milaturen dit. Inga problem, cj heller med rallyt som vara vinner MCV Kristianstad-gtinget arrangerar pa de alltid lika fina och kérroliga vigar som finns i deras trakter. ‘Val hemma igen hade ca 30 mil avverkats, s4 den dagen var val anvaind. Lis den spannande fortsatiningen i mista nummer.Roliga sidan — en engelsk sprakévning Tr you Aseine To win, THe TT: wHy NoT GIVE your MACHINE A DOSE OF DOBLE DSTILLED Sores HE Power -Picric~ FoR THE Woatny MARSHALS FERRO-CONCRETE PILL BOXE: ARE SUGGESTED WITH SURPRISING RESULTS You wicnt EASILY 00 Baus Broce SS “oN NITRO-GELIGNITE AMD LiQU-AIR aMalardalsrallyt 1/2-fem pa sondagsmorgonen den 19 augusti borjar vac- karklockan pipa. Dimmiga tankar om nagot i rallyvag ror sig forsiktigt i skallen och framat fem har dessa tankar tvin- gat mig att satta fotterna i golvet. Uuuuuschsch .. vad tusan &r det for tok man haller p& med? Drar upp rullgardinen och ... NE J!!!,regnet vriker ner! ‘Och Ingrid och jag som skall ut och gira sista kollen av pil- ning och snitsning langs skogsbanan. Vi ater frukost, stamningen nagot tryckt. Men undret sker, regnet slutar. Vid sextiden ar stallen pa och Transalpen mulirar igang. Gula plastsnitslar och fyra orienteringsskir- ‘mar i toppboxen samt fickorna fulla med snitslar. Vi drar vag mot MC-muséet, smyga in 8 att rallySkarna, som sover s6tt (se'n kvallen fore) i husvagnar m m, inte skall vakna, staller Pelles portflj val synlig, ut igen och sa iva. ‘De blé pilarna, som visar in pa skogsvgarna, kan vara svara att se, s4 vi hanger pa gula snitslar fr att hoja upp- marksambetsvardet. Val inne pa skogsvigssektionerna gal- ler bara gula snitslar. Latt regn borjarfalla trax efter Ram- ‘ns och foljer oss till Satrabrunn. P& fyra av sektionerna ‘hanger vi upp orienteringsskarmar med kontrolibokstaver ‘och pennor. Pa nagra stallen ger vi oss tusan pa att vi satte ‘upp snitslar i gér kvall, men mu finns inga. Tydliga spar i skogsviigen visar att viss MC-verksamhet pagatt under nat- ten, Vi kompletterar snitslingen. ‘Nar vi kommer tllbaka till Ramnas skinersolen, Leif hal Jer som bast pat at sitta upp sista kontrollen och meddelar att s4 langt ar landsvagbanan klar. Full fart kings resten av banan till Vastsura. Allt klart! Skont. Muséet nasta, och Klockan har blivit atta. Diset ligger lagt och SUURA- hammar gor verkligen skal for namnet. Har har Pelle och Kare kommit igang och Gerts dotter, som tack och lov skall skota det rent skrivtekniska, ar ocksd pa plats. Och Leif ha- de ju bara sista biten kvar si han kommer val strax. Harligt ‘med sé’na medarbetare. ‘Vidrar hem for fordonsbyte, fr om nu ar det bl som gal- ler. Ska just sta takraicket pa Mitsubishin nar det visar sig ait de sma platskallorna, som ska halla fast i de dolda dropprinnorna, behagar ligga nigonstans for sig sjalva. Var lyckas jag aldrig utrona. Pa med Thuleracket pa SA- ‘ABren stillet, Matsdck och hustru in och si ned till muséet igen. Klockan narmar sig startdags och det ar full fart pa folklivet. Hittar bridan, som vi skall ha med oss ill kontrol- len i Sitrabrunn och knyter fast den pa taket. Halsar alla som ar inom horhall valkomna och ger nagra fortydligande (ror jag) rad. I koket ar Holgers och Kurts battre halfter igang med smorgdsar och kaffe. Allttycks fungera. ‘Startandet flyter fint och som ungefar IS:de ekipage ger Pelle klartecken at oss, trots att vi ker "handikappfordon”” med tva st6dhjul to i Full fart mot Satrabrunn, vi maste ju hinna fa alt klar tills de forsta kommer! Hur langt har ‘de hunnit? Vi éker ju inte om en enda me! Hur fort kor dom cegentligen? Ar det inte gammelhojar de aker p&? Dar .. vid den forsta kontrollen i Ramnas, star ett gang pa ett tiotal ‘mem. Hurra for séllskapssjukant Men var ar Olle Hjelm som startade forst? Vi eldar pa mot Svand och kommer ifatt en me... mej 1va .. tne . fYra stycken som ligger i en gles och fin rad insvepta i en omis- skannlig doft av oljerdk. Vartefter vi passerar cyklarna blir doften mera markerad och mycket riktist, Kings fram ligger ‘Olle med sin 1000 cc sidvagns — HVA modell 1927. Rak i ryegen, koncentrerad, men med ett yekligt ansiktsuttryck, leder han kortegen,, ‘Vid Svan gard, dar den stora mumblingshammaren ‘inner om bruketsstorhetstd,ligger kontroll tva. Dar finns ‘ann ingen me nar vi passerar. Bra, dé har vi kopplat erep- pet. PA grusvagarna mot Sétrabrunn borjar vi undra vad ‘man skall tyeka om grusdkat den hr g&ngen. Minnesbilder ett helt tag (ej bondetag) ut pa isen. Var sekreterare, som under dagarna fore tavlingen vid plogningen av banan passat tillfillet att under- sbka isen pa misstinkta stillen och darvid kommit HASTIGHETSTAVLING PA IS. GODA RESULTAT. under fund med att frsiktighet mot fdr stor tyngd kunde vara radlig, bleknade. da han sig folkmas- san helt obekymrad i samlad trupp marschera fram Sver misstinkta stillen. Nagra hojar, som, trots att fSrbud utfardats {ér andra motorfordon an tiv- lingsmaskiner att komma ned pa isen, togo summa mattet och med sina lungors fulla kraft misshag tillkiinna, vilket resulterade j, att resp. forbudévertrddande skyndsammast ater- nde till terra firma, Ratta vagen en annan gang, gubbar! Vardfolket pa Eklangen, godsigare C. G. Larsson med fru, visade ett synnerligen stort tillmatesgiende mot klubben och stillde erforderlig attiralj och lokaler till klubbens {6rfogande. T »Grand Restau- rant S. M.C. K> bjéd vardfolket pa kaffe med dopp dver lag, mycket valkommet i det pa dagen radande ruggiga vadret, och »killarmastaren» hade med tillhjalp av likatinkande »antibrattar» bland klubbkamraterna astadkommit en férsvarlig glogg- panna. Generdst nog fingo alla, aven utomstaende. si Hingt férrddet rickte on sling av sleven, och det var blott den pa platsen boende ynglingen, som beklagade sig, da bullarna voro slut. Medan allmanheten si smorde kriset, jobbade tavlingsledningen med dir. Axel L. Berg, Eskilstuna, i spelsen fr hdgtryck, fdr att fa allt klart for starten, Mekarhérnan special HUR MAN KAN NAGRA RAD AV EN Misr den, beasinkvantitet, som man hiller i tanken, och den som motorn verkligen férbru- kar, ar det vanligen stor skillnad. Vad bir goras for att minska denna, ty tydligen férbrukas den bensin- méngden mer eller mindre till ingen nytta? For det forsta maste motorn vara i gott, skick, En sotig motor med otta ventiler efc, kan aldrig bli ekonomisk. Hall siledes kompression, ventilinstall- ning och bensinniva vall rights, samt anvind minsta méjliga munstycke, Se Aven till att det ej fines ni- gon onddig karvhet i motor, transmission eller hjul. Kontrollera, att bromsarna ej ligga pa fr jamnani Om Ni haft en ringreparation eller smutsig kedje- lagning pa landsvagen kanske Ni tvallar av hin- derma ett tag med bensin? Det gar utmarkt, men rakna inte in denna bensinmangd i den som motorn, forbrukat, Kanske »snapsar» Ni motorn onddigt mycket eller flddar frgasaren sa att bensinen rinner é strémmar ur flottérkammaren? Fér mycket och for litet skim- mer allt, Att rusa motorn i stativet ar inte bra for en god ekonomisiffra. Den liter-biten kommer Ni inte lang landsvagsbit pa, gr det silunda ej mer fin som ar absolut nddvandigt. Och aldrig utan att sitta SPARA BENSIN. ENGELSK FACKMAN, Under Ieistiden, dA det var ont om bensin, sigo manga underliga uppfinningér for sparande av ben- sin dagen, och manga underliga blandningar halldes i tankarna, Bland dessa satt funnos tva, varda att fortfarande anvindas av den ekonomiskt anlagde mo- torcyklisten, Dels kan man férlinga luftintaget med ett rér, c:a 10.a 15 om. langt, dels montera ett extra luftintag i sjilva insugningsréret. Det férra stoppar upp all bensin som blases ut av sbaksmillar» 0. d. och ger f, 6. en jamnare insugning av blandningen, under det den extra luftventilen i insugningsréret gor blandningen av luft och gas mera homogen, var- forutom den naturligtvis méjligg6r-en finare inreg- lering. Gor nigon ging ren Er motor utviindigt, speciellt insugningsrir, fOrgasare och bensinrr mycket noga. Hall darefter en obetydlig kvantitet motorolja i ben- sintanken, Sedan Ni kért nagra km. skall Ni finna att ulanpa vissa stillen av bensinrér, férgasare och insugningsrdr finnas tydliga oljeavlagringar. I van liga fall licker bensin ut pa alla dessa platser till ingen nytta nar Ni kér, Har miste titas, Alla ovannimnda sma synpunkter maste noga be- aktas, om man vill nd en ekonomisk kérning. (The Motor Cycle.) 1921 29KI, 1.30 startade férsta man. 11 man stillde upp, varav en utgick pa grund av motorfel. I betrak- tande av det mindre gynnsamma tavlingsvadret maste resullaten anses sisom synnerligein goda, Allt eftersom tiden pi dagen framskridil blev tav- lingsbanan fran att pa morgonen hava varit hard i { { Snabbaste maskin — Flodin, »Henderson>. och fin, allt mera 18s och tungkérd. Hastigast var Georg Flodin pa sin 4-cylindriga Henderson, vilken akte strickan, 2 km. ling, pa 1.20.4 min., eller med Tavlingsprotokoll dver S. cia 9 mils fart. Resultaten framga av nedanstaende protokoll Omedelbart efter tivlingens slut skedde aterfiir- den till Eskilstuna, vilken pa grand av det intensiva regnandet och de hala isgatorna ej blev helt utan »spannande» moment fér en del av motorgubbarna. Sirskilt sndkedjorna maste spinnas och den som i lilkhet med undertecknad hade turen att slippa fran allt vad lagningar och kedjespanningar hette, kunde iakttaga hur det arbetades efter vagen. Vid 5-tiden pa effermiddagen voro alla tillbaka till staden, dar den gemensamma middagen vintade pa Stadshotel- let, — Dar som alltid stod under den animerade middagen glidjen pa hdgtandning, farten var aven da god och innan man ratt hunnit fatta det var det tid att bryla upp. En angeniim dag, trots otur med vadret, var till anda. — Nasta turistfird kombine- rad med tavling! Skattis. Fran hastighetstavlingen, R. Svensson, Flen, Indian. C. Kis Sédermanlandsavdelnings hastighetstavling pa sjén Ekléngen den 30 januari. 1 | Erik Rédborg Harley Davidson sp, 5% 221.30 26008 VT 2 Gust. Heligeen Emblem 538198 1.384 26850 VIF 3 Bror Karlsson Indian scout 600230 : Ligite 4B. Nystrim Harley Davidson so, 58421727020, VIN 5 R, Svensson Indian scout oO Sle 6 E.G. Larsson 0 tis a? 7 Nils Ofson iy Standard 1170282 0 x 8 | Dav. Petterson Indian scout 60 asa Is 9 | Gust, Karlsson Harley Davidson sp. 584 2801.34, u 10 Einar Sirenholm Indian scout 00 ASH uW 11 Georg Flodin Henderson 990 2561.20 25000 IV BRODERNA BIRATH, RADHUSTORGET 1921 ESKILSTUNA TEL, 1206 frsilja amerikanska motoreykeln EXCELSIOR engelska motoreyklama A. J. S. och WOLF B. B. eyKlarna, tillverkade av basta materiel, lattgaende och eleganta cykeltillbehsr Stort och valsorterat lager av saval motor som Motor och cykelreparationer 30Lokalavdelningarna rapporterar MCHK Sédermanland ‘Var sedvanliga me-marknad agde rum for ld:de aret i rad 1990. I ar tillsammans med Nykoping MS, som hade VM 250 ce Cross, dar vi ocks4 hade en me-utstalining med i hu- vudsak cross-maskiner. Automobilsallskapet i Nykoping hade varje onsdag hamntraffar hela sommaren, Varav den forsta onsdagen den 13/6 besdktes vi av en stor uppslutning medlemmar fran Ostergyllen, som hade lagt en me-traff i Nyképings hamn, dar vi motte upp per motorcykel fran avdelningen. ‘Utdver hamntrffarna har vi haft sedvanliga méten inne och ute, Den I september gjorde avdelningen en bussutflykt MCHK Ostgéta/Jubileumsrallyt 1990 ‘Banlaiggare: K.E. Anund, Kurt Watz, Frigor: Henrik Karlsson, Torbjorn Fredriksson Sekretariatet: Rune Inez, Carina Lundin Banan gick i den vackra Kindabygden sdder om Linkop- ing och var 58 km lang och innehéll 6 kontroller varav 1 st ‘bemannad. Dar gallde det att para ihop 3 st delar tll var och en av $ st olika me-marken, ‘De ovriga kontrollerna bestod av $ st me-frigor och $ st allmanna fragor med anknytning tll platsen dar Kontrollen var beligen, t. ex. Kinda Kanal, Sturefors herrgard, skogs- fragor, bergarter samt till sist fragor om Sviestads och MCHKs historia, Skiljefraga ett antal bromsbandsnit i en glasburk, en fOr varje dag pa ret 365 st. Antal startande 91 st. Max antal majliga poting 60. Segrare: Kjell Palm, BSA B33-55 pa 43 p. Basta kvinnliga| forare: Agneta Haglund, Vincent Comet -S1 24 p. Segraren fick en inteckning i Mielonens vpr och MCHK's, Guldplakett. Silver S, O. Andersson, Finnvedingarna. Brons Bertil Persson. Priset for ingsta vag pa me gick utan konkurrens til Michelle Foulhoux frin Frankrike som hade akt pa sin B33, ‘genom flera lander totalt 15 000 km. Han skulle nu ka till cit rally i Ungern pa hemvagen. Rune Lundin Tavling ‘Loser du denna “nia” kan du vinna en me-bok som om- talas pA annan plats i detta nummer. Vilket ord med nio bbokstiver finns dolt och hur manga ord med minst fyra bbokstaver kan du bilda med hjalp av dessa? Ordet ar beteck ning pi en sport som bl.a. ut6vas med hjalp av den me pris- boken handlar om. Skicka ldsningen till redaktoren senast 15/391. ‘med familj via Skara kOpstad, dar vi sappte av ett antal da- ‘mer, som ville stanna for att handla. ‘Vi andra akte vidare till Gillstad bil- och me-museum och pa hemvégen stannade vi tll vid Rubens maskinhistoriska, dr vi fick en guidad tur. Ett antal Angmaskiner hade startas upp med anledning av att vi kom pa besdk. PS, den 4 maj 1991 ager den arliga me-marknaden rum som tidigare ar utan andra arrangemang inblandade. Healsningar ord. Leif Wahlsirom STORA HOTELLET och TRADGARDSFORENINGEN Mororcy kelfiiubbens speciella stamtitfhalt. Gott bord. Trevliga resanderum, KLINGALOM ANTON AKTIEBOLAGET M. HY¥YDEN ® Co. ee MOTORCYKLAR OCH TILLBEHOR TELEFON 57 och 1507 MN < DM 3Rekorddeltagande i Stockholmsrallyt -90 ‘Sondagen den 12 augusti arrangerade Stockholmsavdelningen av MCHK det nu traditionella Stockholmsrallyt ‘Trots konkurrens fran roadracing-tavlingen i Anderstorp blev det rekorddeltagande. Nar anmalningstiden gick ut nagra dagar fore starten, var 75 deltagare anmalda och genom fin reklam i lokalradion och tack vare molnfri himmel pd tavlingsdagens morgon kom ytterligare 25 efteranmalningar s& att det totala antalet startande blev precis 100 st ‘Med hjalp av nirmast boendes sidovagnscykel kunde yt- terligare korschemor, kartor och startkort kopieras sé att al- la deltagare var fOrsedda med nodvandig utrustning, da de begav sig ut pa den 13.2 mil Janga banan. Aven lingden pa rallyt var sdledes rekord. Endast de fOrsta 300 metrarna var pilade. Resten av banan kordes helt efter noter, Forste man ut, var professorn, Harry Lundberger, pa sin Big Port med okant hastkraftantal. Forst vid kontroll 3 efter 70 km blev han omakt av Rottnerosaren Roland Johansson pai HVA 118. — Resten av deltagarna tog det lugnt. Banan, som lagts av Berra Persson och Greger Mart son, gick’pé naturskona asfalts- och grusvaigar runt Soder- 8m och dess sex kontroller med vardera fem frigor som en- dast rorde MC-hobbyn, gav lagom avbrott till akandet. Vid Rangsta brygga var forutom fragekontrollen en matkontroll dar Lars Alm med familj bjéd pa varmkorv och dricka. Vid milet, Roda Stugans fik, i Fittja, avslutades sé rallyt med. ‘markesbestamning av tio tankar fran 20-tal — 80-tal och al- Ja deltagarna hittade tllbaka trots att manga var ovana att, orientera sig fram. 32 En del lekte emellertid 8a John, vilket Yagve Palmkvist pa REX 500 SV fran 1935 fick erfara, Eftersom han bor ‘mellan start och fOrsta kontroll besl6t han att snabbt svanga hem om for att besoka det llla huset med hjérta, Nar han kom ut efter val forrattat vary, upptickte han tll sin f0rva- ning att hela gardsplanen var full av gamla motorcyklar. Dispens hade utfirdats for ett antal moderna motorcyk- lar. Bland dessa marktes Stig Ake Fagerstrém frin Torshalla pa Honda GB 500. 1990-ars modell samt som vanligt Bos. se Dispen”” Rindar pa sin BMW Paris Dakar tillverkad 1987, Att Bosse inte gillar att ka pa "’skrot”, vet vil de fles- tamen att Stig Ake ocksé tydligen intagit samma asikt ar val, en nyhet fOr de flesta. At de sedan placerade sig pa 4ze (Fa- gerstrém och 10:e plats (Rindar) gor inte saken battre. Seg- rade gjorde emellertid Bo Nilsson p& hemmaplan med Nim- bus. Bosse lyckades fi 36 poting av 40 mojliga, tatt {Olid av Lennart West (2:a) och Nils Bjork (3a).Prisutdelaren och speakern Steve Tell sig som vanligt till ait knipa en och annan kram fran de kvinnliga deltagarna. Ensom sarsklt fick kinna pa detta var basta kvinniga fora- rin Mattson frn Sodertalje pa BMW R 51, tilika de- in kom pA en hedrande 23:e plats. Samiliga del- fina priser. Ala ficken iter olj, skankt av Cast- rol. Flera specialpris delades ocksé ut. Bl. a. fick Anders Nilsson 11 ar alla tomburkar frin matkontrollen. Han spa- rar namligen ihop til en 80-cubikare. Bland specialpriserna marktes irskilt mekarpriset. Fran borjan lag Lennart West pa Raleigh rin 1923 bast till Han Iyckades tappa bade ked- ja och Ids redan i Masmobacken 500 meter fran stat. Ked- jan hittades men ej lset. Efter att ha fat jap av narboen- de Arne Phil, ordnades ett nytt ls och Lennart forsvann iett rokmoln for at Kora ikapp de ovriga tivlande. Pret gick emellertid till debutanten Bengt Hammarstedt Tungelsta, pa BMW R 51 frdn 1939. Vi sg han och hans kamrateri Sgonvrdn nar vi fOrsOkte skrapa avgasrOren lingens skonaste S-bo}. Det var bara att sla av och vainda och intervjua offret. Dar stod Hammarstedt's BMW mitt i bo- jen p& grisrenen utan bakhjul. I diket hoppade Bengt Akerblom (HVA. 1000) pa bakdacket och forsokte kranga pai det pa falgen, trots att en ordentlig sten lag mellan falg och dack. Till sut lyckades de bada Bengtarna, ivrigt pahe}- ade av forbipasserande, att laga dubbelpunkteringen. Efter- som det var Hammarstedt’s BMW erholl han priset aven om Akerblom stod for den storsta arbetsinsatsen. En del specialpriser delades ocksa ut Kortaste vig med MC pa slip gick i ar ocksd till Bernt Lonn fin Eskilstuna. angst ifran kommande pa MC gick tll Ingvar Orest fran Nykoping. Storsta felkOrning gick till Lennart La lands Vasby, som redan vid forsta trafiklj att denna bit var pilad! De tre huvudansvariga Steve Tell, Berra Persson och Gre- ‘ger Martenson vill framfora ett stort tack tll alla funktiona- rer utefier banan och tll alla givmilda sponsorer utan vars, hjalp detta rally aldrig blivit a. on fran Upp- korde fel, trots Greger MartensonBild nr. 1 Bild nr. 2 Bild nr. 3 Bild nr. 4 Bild nr. 5 Bild nr. 6 Bild nr. 7 Bild o text Start och mal vid Réda Stugan i Fittj. Svéra MC-frigor vid kontroll 3 Vasterby byg- degard, 7 mil frin starten, Stefan Ljungvall pa en fint renoverad Moto Guzzi -Si, Kamnar kontroll 3 Bengt Akerblom lyfter BMW RSI sa att Bengt Hammarstedt kan fa in bakhjulet efter en dub- belpunktering. Bengt Hammarstedt fick me- karpriset Segraren Bo Nilsson passerar pa ett grusav- snitt. Observera den profisiga karthallningen ‘med tanderna, Lennart West har hunnit upp de ovriga delta- gama och vantar hungrigt pa familjen Alms korv. En annan st6rre korv vann professorn, Harry Lundberger Greger MartensonD.KW. — Forkrigs-MC-Registret D.K.W. — Tema pa Sollentuna-utstallningen 1 ar delades MCHK:s monter mellan Racingsektionen i MCHK och DKW — Forkrigs-me-registret. Racingsektionen hade 4 TT-cyklar utstallda ‘och visade dessutom videofilmer fran sisongens evenemang, nar det gller bansporten. Manga intresserade fanns vid montern. I den andra delen av montern huserade som sagt DK W-fansen. Man hade stallt ut 7 maskiner, som representerade utvecklingen under mellankrigstiden for market. Aldst var en cykel med hjalpmotor fran 1920. Man tillverkade frén bOrjan endast hjallpmotorer, for att senare Overga till kompletta maskiner. Nasta cykel var en E 300 fran 1929. Av den typen torde endast en handfull finnes kvar i lan: det. Tillverkad i 30000 ex. 1934 kom s SB-modellerna som fanns i tre typer; 250, 350 och 500, Hair fans en 350 fran 1937 och en fran 1936. Sistnamnda en sk. Gelaindemaskin, med upplagda avgasror mm. Idag sager vi Enduro- cykel. 1939 kom sé den sista fOrkrigstypen, ndmligen NZ, som ocksé fanns {3 storlekar, 250, 350 och 500 cc. Den var 4.vaxlad, 500:an hade ocksa bak- hjulsfiidring med svingarm och var god fr 120 km/tim. PA méssan fanns alla tre storlekarna representerade. 500:an i montern var frin 1940, sa har vi- sades 20 ars DKW-historia. DKW-registret har ca 150 medlemmar med till- sammans 180 maskiner varav ett 40-tal ar korklara, Renovering pagar dess- uutom pa ett okint antal. P& arets upplaga av Skéne Rundt startade 19 DKW- coyklar. Gunnar Eriksson Sigvard Sj60 i DK W-registrets avdelning i MCHK:s monter. 36 Prislista DKW motoreyklar 1940, RY 5 hkr Lyx Ke 625: RT 125 c.« 765 KS 200.6 925: NZ 2506.6 y LA50— NZ 350 G6 1S2S— NZ 50 ce L695:— Tingstrim Motor-Depot AktiebolagThe Jampot Rally Med Matchless i England for andra gangen Fjolarets Englandsresa gav mersmak for internationella traffar, sii ar besl&t jag mig for att Aka till internationella Jampot rallyt, som under pingst helgen var férlagt tll Lille- hammer i Norge. Det ar jullte enklare nar man kan lla sig, pa landbacken och inte behover ta bit Over stora vatten, s var min tanke nar jag trampade igang med siktet install pa Lillehammer. Men ack vad jag bedrog mig, ddet ville annor- Iunda och bara ngon mil utanfor Vasteras borjade motorn 8 lite illa. Efter ca 20 mil borjade sé ett beslut vaxa fram, ‘med 30 mil kvar och 20 hem togs beslutet att vanda om. — SA blev det med den traffen. Felet da? Lojligt! Brytarhuset pa magneten hade lossnat, Nu blev siktet installt pa Jampot rallyt i England i stale. ‘Och det ar ingen dalig ersdttning, f0r tll ett rally skulle jag. Det var i ar forlagt tll Beverley, en gammal iten stad ca 15 km norr om Hull. Denna gang skulle vi bli wa MC fran Vas- terds, forutom jag sjalv s4 skulle Bertil Henriksson aka med pa sin Guzzi, Vi hade stmt criff vid farjan i Goteborg, Be- ri] amnade besoka bekanta pa vagen ner sf han aktenaigon dag fore mig. ‘Vid ombordkérningen triffade vi tva norman, Jan Jen- sen och Andreas Hygen, som ocks& skulle till rallyt. Jan ak- te AJS-twin och Andreas Thriumph, Jan naimnde, under Overfarten, att han var lite bekymrad foren oljelicka vid generatorns infistning mot motorn, och nog var hans bekymmer befogat. Nar vi kom iland demon- terade vi generatorn och konstaterade att korkpackningen var trasig. Detta var nu snabbt avhjalp, en o-ring, som pas- sade dalig, samt en massa Hylomar kurerade problemet. Vi hhade nu ca30 mil framfr oss med ett underbart vader och, som det skulle visa sig, magnifika MC-vagar. Innan vi kom tll Hull hade vi att aka Over The Humber Bridge, den bron var inte dalig med 1400 m mellan pelarna. Val iramme den vanliga proceduren med inskrivning och upp med alte. Lordagen bjéd pa trial med en bana som sg enkel ut, ‘men banlaggaren hade utnyttjat terringen val si den blev utslagsgivande. Andreas blev 7a pé en lanad cykel, sltende bi a. en gammal fabriksforare fran AIS. ‘SOndagen borjade med ""The Run’, dar alla som kunde skulle vara med, det blev inlles ca 270 motoreyklar. Vihade 10 mil framfor oss, med tva stopp. Det forsta efter S mil vid arrangerande klubbens stam- pub, dar vi kunde forfriska oss med The, kalfe eller Kisk Det andra stoppet var inne i Beverley, dir man hade reserve- rat hela torget fOr var rakning. Det stoppet var uppskattat utay stadens befolkning, som under en dryg timme fick till falle att beskéda haligheten. Mandagen var uppbrottets, ‘och alla "vi ses nasta ar” halsningars dag Jan tatar oljelicka. Andreas Overvakar. Bertils Guzzi vander bort blicken. 37Jag sjalv pa torget i Beverley.Jan akte hem foratt jobba, Bertil, Andreas och jag for pa skilda vagar fOr att dter triffas vid farjan pa onsdag em. Jag fOr min del skulle till Newcastle pa tiansteresa for jobbets, rakning. Eftersom mandagen var ledig dag i England hade jag beslutat mig for at titta mig omkring pa historiska plat- ser. Forsta stoppet var York, en stad som nordiska vikingar bebort. Visiten varade 2 timmar, men borde varit 2 dagar. Datrefter korde jag mot nordvast pa otroligt fina me- vvagar, Over hoga hedland genom sma ster som fOrde mig geniom sma stider tillbaka till 1700-talet, om det inte varit for bilarna Sa smaningom kom jag till Carlisle , dar vek jag rakt &sterut fOr att komma till dagens andra planerade attrak- tion, Hadrians wall, en mur som stricker sig fran Carlisle tll Newcastle [Ett militart befastningsverk fran Romartiden, med vakt- torn och forlaggningar for soldaterna. Efier 12 timmar och 40 mil var jag i utkanten av Neweast- le, dir jag letade upp ett litet hotell som fick bli mitt natt- kvarter, Tisdagen var arbetsdag for mig, kl. 2 var jag klar for av- ftard med 50 mil framfor mig. Strackan delades upp, si efter 30 mil stannade jag for natten. Onsdagens kérning ned mot farjan bley som alla andra dagar varm och odramatisk. En timme fore farjans avgang kom jag fram, Andreas kom strax efter och Bertil var redan pa plats Sammanfattningsvis en verkligt varm vecka, 25—30°, ‘med trevlig sallskap pa fina vagar. Vad mer kan man begd- ra, Val ott igen nasta Ar. ° Gert Rask SUT eT 39Nils Gunnar ger jarnet pa Stora Holm Undan for ess 125 fri 1953, -gammal ar dildst. Nr Id Nils Gunnar dundrar férbi Conny Bergaker fran Tidaholm pa en liten ettrig Rumi 40Nils Gunnar i ensamt majestat pa HVA 350 1934, me | ¥ o Nils Gunnar Svensson Trollhattan med sin HVA 350 1924 mekar i en pans, Stora Holm 20 maj 1990. Foto Goran Sjéstrand 41En sommarhilsning fran Gotland 1990 Gotland "Ostersj6ns parla” vill vi garna kalla var kara 6, och i var "Nationalsiing” sjunger vi om —Gotland fosterd i Norden gamla bygd du ar oss Keir 0.sv. Det har referatet handlar om en vaigs forvandling fran jammerdal till drom- strak, Den sé kallade "Myrvigen”, vagen mellan socknarna pa Gotlands vastkust Sproge, Slite m. fl. och sudrets metro- pol Hemse, hade under manga ar varit i ett miserabelt skick som till slut utloste en protestorm mot vagverket och som tog protesternaad notam, Och efter 3 ar var vagen verkligen i toppskick och nu bjdd de berorda socknama stor invig~ ningsfest mitt ute i myren med kaffe och tarta musik och dans, invigningstal av Landshévdingen och det ar har vi for- donsentusiaster kommer in, Undertecknad fick i uppdrag att ordina med en fordonskortege och det var inte s& svart for har ville manga vara med och nar dagen var inne sé samla- des 30-talet ute i myren transporterande Landhovdingen i taten fram tll bandet, Nu var det s& att det var inte forutbe- svame var han skulle aka, skulle han méjligen ta en av vara cyklar? Han fick valja salv och det var nog det som avgjor= cde saken plus att han fick traffa en riktig veteran, namligen, Magnus Hage. Dair stod dem nagra sekunder dga mot ga och efter en invit av Magnus si accepterade han. Vdret var det biista, vagen likasi och Magnus och den 64 ar gamla 1000 ce Harleyn i toppform. Nu leddes cykeln fram tll taten och de bda 62 dr gamla herrarna ledde kortegen fram till invigningsplatsen dar Landshévdingen klippte bandet och talade Undertecknad fick bist med hjalm till chefen, men jag hhade en eps i sidovagnen, den fick nu duga. ‘Manga varma veteranhlsningar och valkomna tll Stra~ bainstraffen 1991, kanske dker vi da en sving pa den fina vvagen. ‘Sven Norrby Landshevding Clas Elmstedt och Magnus Hag. ‘Sven Norrby med fru Greta pa Indian 1200 1947 med stjarnsidovagn. Bakom Ove och Eva Karlsson pa Svalan 250 cc 1954. RAnders Palm med Rex 500 cc 1935.