Men «3/89 Moror nom (KEL ei —$ ~~ aa och nu Citta ca ULL e MenaCie movorcykelhiscoriska klussen Box 8055, 104 20 Stockholm Telefon 08-26 07 84 (Mandagar 18.30—20.30) Redaktor Olle Ridelius Ur innehaillet: Monark Albin 6 Mc-ordonannsen benittar .. 9 Frin Albin till Automat ..... 18 Sndisviingen 1989 . +. 2B Skane Rundt 1988 +. 26 Motala-linkan 8B Omslagsbilder: Framsidebilden dr frin Skane Rundt och det ar Erie Nilsson som Sorsar fram pé sin DKW KS 200 1939 (foto J. O. Dahistrém). La insida: pristagare i Skane Rundt 1988 var bl a Hékan Bjelkengren (trea), Mats Munklinde (etta) samt K O Andersson (tvda) (foto J. O. Dahlstrom). 2a insida: En glad trea i samma rallys passagerarklass var Daniel Blomstrand (foto J. O. Dahl- strom). Baksidan: Startnummer 6 tilthor Steve Tell och ar en Monark Albin, 1943 drs modell, Langst till hoger stér Bo Nilssons Nimbus av 1938 drs modell, Snésviingen 1989 (foto Hans Johnsson). Manuskript och bilder sindes till redaktoren. Olle Ridelius Skolgatan 20.4 777 00 Smedjebacken ‘Tryck: SMEDIEBACKENS TRYCKERI AB 1989 Motoreykethistoriska Klubben (MCHK) &r en ideell sammanslutning av gamme!- motoreykel-entusiaster som tilvaratar, renoverar och bevarar aldre motorcyk- Jar. Klubben har f n 3300 medlemmar fordelade Over hela landet, och tr upp- byged pi lokala sektioner, som har cegen styrelse och arbetar helt sjalvstan- digt. Klubben har sin centrala orga- nisation i Stockholm som skoter det administrativa t ex utgivande av klub- bens publikationer samt handhar den speciella forsakringen genom Motor- historiska Riksférbundet och Folksam. Klubben ar ansluten till Motorhistori- ska Riksforbundet_ (MHRF). Frin MHRF utges ett annonsblad varje host och en evenemangskalender som kom- mer ut pa varen varje ar. Det finns aven ‘en speciell racingsektion inom MCHK, som anordnar bantraffar och tillvara. tar aldre racereyklar. MCHK anordnar ‘genom sina lokalavdelningar en mang- fald Klubbtraffar och rallyn, Redaktoren har ordet Lagom till semestern och hangmattan kommer hair ett nytt exemplar av din Klubbtidning, jockare an nansin (hoppas bara att pasen halt) och med militarme som tema, Men det finns faktiskt mycket mer att lisa om och ttta pas att jag tror du blir nojd. Har du laddat kameran med svartit film infor sommarens begiven- heter? Det borjar faktskt bli modernt med svartvita fotografie igen och varfr inte plata nagon intressant motorcykel i din ndrmaste omgivning? Sa vi far nigot att tita pa i vinter. Trevlig sommar med motoreykel! 73 plutch skola 1956. Knarret Broder i ett gang, som ndtt, en Arrow Blue, Per-Albin Jap, en Triumph army — Kronans hojar Am har dessa helt ej dott, &n kan bad’ drm och minne ga i rosen rott! Glom for ram och tank din gikt! Bort med dess rost, dess grona arg och restaurera slitna mojar! Mala, mila, skikt pa skikt! Lev sett igen den tid, som var en gang din plikt! CrepelleDet var du som sa’t’’ Vi publicerade i nr 2/89 (Hort och last) en vers som var varderade ordforande erholl till jul och med anledning av detta, har vi mottagitfoljande dikt: "Var tidning” Fran Skane tll Lappland sitter medlemmar och printar. ‘TAligt sitter spindeln Orelius jen glanta i Varmland och vantar, Skaningen ar sig sjalv nog i huvudstaden tycks det mest smalla av racers och Lappen sitter tyst. ‘A klaga inte utan se er i spegetn. Dikten ar fOrsedd med en signatur med samma Iydelse som rubriken med tillagget X. Eftersom brevet var post- stimplat MALMO BAN far vi formoda att forfattaren ar skaning och Skane har ju verkligen havdat sig i just detta nummer med Skine Rundt-repotaget och Jan Larssons be- rittelse om sina ér som me-ordonnans. Det som smartar er varderade redaktor ar att fOrfattaren talar om en glanta i Varmland. Saval redaktéren som tryckaren Kjell Svard ar vairmbiinningar och skulle gama sitta "i en glanta i Varm- land”” men nu har vi var forsOrjning i Dalarna och det ar in- set fel pA tillstrémningen av alster till vir tidning. nr 2/89 publicerade vi ocksé ett inlligg fran Torsten Arr- rd (Rrlat Torsten att vi Kallade dig for ndgot annat) och har kommer en replik frin Hakan Runfeldt i Hallsta- hammer: a Feenlérhillning TTP 1 (el. Lead) — 1?! toe-1n Liste Torsten Arrpirds insindare i Med Motorcykel 2/89, Fordet forsta halle jag inte med honom om att motorcykel med sidovagn ar det dummaste i fordonsvag som bygets nagonsin”. Men det ma ju vara hans instlning tll var hobby: Detar svart ati korta ordalag frklara installningen av ett sidovagnsekipage, Men att stalla bakhjulet snett maste vara fel vg alt ga, Jag ugar fran hogermonterad vagn vile ket man bor hai hogertrafk. Eftersom sidvagnshjulet var en bromsande kraft med sparvidden som havarm, strivar momentet att vida ekipa- act at hoger, Detta hogerverkande monent motsvarar till viss del av Framhjuletsfriktionskrafti sided. Dettaricker hu inte for att ge ekipaget god kutssabilitet, Darfor stiller ‘man sidhjulettoe-in ea 20-40 mm (se skiss) 8 att det "skiu ter pa” at vanster. 2 Uthang eller "lean-out” anvainds ocks8 for att motverka deta hogerverkande monent, men huvudorsaken till ut- hang ar vagarnas s k bombering. Motorcykeln ska vid nor- ‘mal belastning (forare, passagerare, etc) sta vertikalt pa va- ‘gen p ga att en motorcykel tenderar att svinga at det hall som den lutar. Vidare ska sidhjulet ha en framforhallning tll bakhjulet, for att bakhjulet inte ska latta vid vanstersvang. Utan bak” hjulsfjdring ca 50-80 mm, med bakhjulsfjadring ca 150-300 mm. Det ar aiven viktigt att montera kraftigare fjaidrar i bak- fjadringen p g a Okad belastning. Vidare bor man minska frambjulets fOrsprang samt montera en kraftig styrdampa- re. Ett korrekt install sidvagnsekipage skall styra frihandigt vvid ca 70 km/tim. Hakan Runfeldt CLASSIC RACING UPPROP! Motorcykelhistoriska klubbens Racingsektion gar ‘nu ut och pejlar intresset fOr flera riktiga hastighets- tvlingar (roadracing) for de klassiska racermaskiner na, Syftet med enkiiten ar att f4 reda p om det finns elt tillrickligt forarunderlag for en utOkad tavlings- verksamhet. Intresset for classic racing har stadigt kat under senare ar och tll sisongen 1990 hoppas vi pa en tdvlingsserie av samma typ som Battle of the Twins. Tavlingarna avses att kOras enligt racingsektionens maskinreglemente, For 4-taktare giller att cykeln iste vara dildre &n 73 eller upp till 76 om den tillver- kats oforindrad. For 2-taktare giller fore 68. Natur- ligtvis ar det OK med nytillverkade replicor och gat- eller sporthojsbaserade byggen. Racingsektionen har nu sOkt medlemskap i SVE- MO och de som saknar reguljéir tavlingslicens kom- ‘mer att kunna l0sa en *veteranlicens”” genom Klub- bens forsorg. Detta till en kostnad av 200 kr. Det ar av stor vikt att du som ar intresserad fyller i frdgorna och sinder oss enkaten, som kan rekvireras fran mig. Med ett forarregister som underlag kan vi kontakta arrangorsklubbar och forhoppningsvis kan vitill sisongen 1990 kora en riktig "Classic race cup”. Halsningar MCHK Racing Inge Persson-Catleson, Kryssarvagen 3 183 $4 Taby ‘Tel: 08-756 68 37 Speedwayrutan Speedwaysektionen titer meddela at fljan- de trffar ar aktuella under resten av aksésongen: {juli KL. 10.00 Uddevala, Kontaktman Bengt Rudén, 031-543548, 29 juli kl. 10.00 Kumla, kontaktman Ronny Smed- berg, 019-819 37. 20 aug. 24-Arsracet, LinkOping, kontaktman Conny Karlson, 0300-440 23, Om du vill aka ringer du kontaktmannen for tffen senast orsdag samma veckas8 de vet hur ménga som kommerOriginalavdelningen om pure Den har blden hittade vi ett antikva- riat i Mellerad och med vindande post svarade bilegistret | Vanersborg ‘pd vér forfrigan med en instrument kopia som talar om att det ar John ‘Olsson, fitirdingsman frin Asens bruk, utanfor Mellerud, som grenslar sin Norton frin 1929. Asens bruk som hade "authorized deater” for Norton- smirket och varifran flera ktinda namn pa Nortonmotoreyklar kom. 1948 Janns mein Bords. Platsen dr Rofors wtanfor Arboga och Harry Lundberger Nu borjar det dra ihop sig, ar det manne dags for Harrys re- ‘kakar banan medan kompisen mekar pa hans oj. kordforsoK? Lagg marke till de toppluvefersedda entusi terna, Det har alltid varit folk runt om den gode Harry. (Ru- ‘ne Grandelllénade ut bilderna) ‘Med anledning av det 1970-talets Sverige. Norton 16H, 500 cc, 1944?Harry Ljungdahls funderingar kring svenska militar-me 4 frigan om vad ett militar-me-inriktat nummer av Med Motorcykel skulle Kunna innehlla, skrev Harry de har raderna. En del material betriffande Albin har jag plockat fram ur Kungliga Krigsarkivet som jag tidigare niumnt. Eftersom jag. tankt anviinda strre delen av det i ett annat sammanhang vill jag inte utnyttja det nu men i det materialet ingar aven, besiaillningsunderlag och korrespondens mellan davarande Arméforvaltingen och leverantorerna Albin Motor och Mo- nnark, Det ar helt klarlagt att det bestallda antalet me/42 var 300 st sid-ventilare ach 3000 st TV. ut6ver detta plockades det hop ett antal TV av reservdelar. Till dessa maskiner an- ‘vandes delvis tidigare avskrivna eyklar varvid dessa "'nya’” cyklar fick ny érsmodell/tllverkningsdr. I Stockholm ploc- kades pa s satt 90 stcyklar ihop 1956. Dessa fick ramnum- ‘mer 5000 — 5089. [ Karlsborg monterades 1960 minst 38 st som fick ramnummer KI — K38. Utover dessa genomeick under arens lopp ett antal Albin s4 genomgripande renove- ring att dom andrades vad giller arsmodell. Den egentliga forndringen gentemot original-Albin var att bakhjulen ofta blev forsedda med dick 4,00 x 19° Men det finns ju sé manga andra intressanta epoker vad giiller militéra mc i Sverige. Vihar t. ex. den stora maingd mestadels engelska maski- ner som importerades efter krigsslutet 1945 fran Overskotts~ forrdd i bla. Tyskland och Nordatrika, Eftersom vii Sverige hade stor brit pa utkindsk valuta ef- ter kriget var det nédvandigt att visa pa ett for landets in- tresse pavisbart behov av en vara for att f8 tillstand att im- portera den. Darfor uppvaktades Arméforvaltningen med boner om {ntyg att det var av intresse for landets forsvar att 6verskotts- ‘material fran de allierade kunde importeras. Jag kanner till tva sfidana intyg skrivna 1948, det ena for Mercury-bolaget, Goteborg det andra fér civilekoflom Lennart Lund, Stock- holm. Vad hunde med dessa me och hur manga kan idag sparas? Sen har vi ju den intressanta éver- gangen till arméns andra enhetscykel, Jawa (me/42 var ju den férsta) Egentligen var det pa gang med en ny inhemsk tillverk- ning som eventuellt skulle baseras pa licenstillverkning av nagon redan etablerad me eller enbart me-motor. Dessutom, arbetade Fleron i Malm pa en egen motor och vaxellida som avsaigs bli anvand i en for armén av Monark tillverkad. ram. En konsult anlitades for att utreda fragan och under ti- den inkoptes de forsta Jawa-cyklama fér provning. Prov- ring och ytterligare inkdp av stOrre kvantiteter Jawa gick forvanansvairt snabbt och i det har arendet skulle lite under sokande journalistik troligtvis kunna ge pikanta detaljer. Ar 1965 farins i armén totalt 1090 st 250 och 2700 st 350 ce Jawa. Som resultat av de stora Jawa-kopen kom Jawas 350-motor att bli drivkalla i den ram Monark skulle tillver- kka, Det blev for Monark en order pa 1000 st armémetyp 356 A att leverera under aren 1963 — 64. Jag har i ndgra omgdngar forsokt att fa ihop en komplett forteckning Over arméns typbeteckningar. Det har aldrig, blivit fullfoljt men sd har lange bar jag kommit. En efterlys- ning i tidningen for komplettering skulle uppskattas. Det har ar Harrys fortecknin; Typ nr 17 HVA Silverpil 17 HVA 281 251 Monark M 500 252. Monark M 550 — $5 253 Monark M 550 — 56 255 Jawa Gelindesport 250 ce 256 HVA 250 257 Jawa modifierad 261 NV 35 262 NV 36 263 NV38 355 Jawa Geliindesport 350 ce 356 MonarkJawa S01 Albin-Monark SIL AIS 18— 188 512 AISC S21 BSAB33 522, BSA M33 ‘581 Triumph Speed Twin 582. Triumph $T Fattas det ndgot? Hor av dig i sifal Reservdelar till Albin képer du hos: Fra MC-delar (Karl-Erik Andersson) i Skillingaryd, telefon 0370-711 33. Floby Sg (utanfor Falkoping), telefon 0515-403 40 (brukar finnas pa de festa storre s k bygdemarknader dir dom saljer kronans overskottsmaterial,Den svenska armémotorcykeln m/42 Gr konstruerad fér hard kér- ning under féltmissiga férhallan- den. SKF lager i motor, vixel- lada och hjul bidraga till de goda resultat, som uppnétts med denna maskin ok TEKNIK for ALLA 23 Vevaxeln och vevstaken med S5CGIF lagerMonark Albin eller Armémc m/42 ur Teknik for Alla nr 9/1943 saxar vit Helsvensk motorcykel Det skall tydligen krigstider tll fr att vacka till iv den forut helt avsomnade svenska motorcykeltillverkningen, som hade sin glansperiod pa 1930-talet. Sverige har nu ater, fatt en motorcykelindustri av allra hdgsta kvalitet i och med att den nya armémotorcykeln m/42 kommit till. Efter inga- ende prov under de svairast tankbara forhallanden och med vira skickligaste och hardaste tavlingsforare vid styrstngen, hhar den nya motoreykeln av expertisen fatt betyget, att "en. battre armémotorcykel aldrig byggts”. Nyheter pa arméme m/42 tro bland annat naven, bromstrummorna och framgaffeln. Vidare kan papekas, att vxlingen sker med foten enligt s. k. ctickcracksystem, en sparranordning, som astadkommer att man aldrig ofrivil- ligt kan passera ett vaxellage. Medelst en medbringaranord- ning frigOres kopplingen automatiskt vid vaxlingen, varige- nom vaxelladan sparas ig grad. Denna finess uppskattas livligt av forarna, da handerna aro stela av k6ld. ‘Motorn har en cylindervolym av 500 em? och utvecklar ‘vid 4000 varv/min 20 hk. Vid speciaitrimning med tillhjalp ay pamonterade specialkammar kan hastkraftantal Okas till 30 vid $000 varv/min. Motsvarande maximifarter utgora 120, respektive 140 km/tim. Med motyl 85 i tanken haller sig branslefrbrukningen aven vid ganska hard korning till ‘omkring 0,5 liter pr mil, och utgor endast 0,35 liter pr mil vvid Iugn marschfart pa goda vagar. Motorns rorliga delar 4aro helt inkapslade men anda latt atkomliga for tllsyn. Den framre kedjan ar innesluten ien sdrskild kapa och gar i olje- bad, Daremot har man icke gétt in for kardandrift, som for en 00m armémotorcykel blir alldeles for kanslig.’ Kardan- driften fungerar namligen ej, di ramen blir skev, medan dar- cemot kedjan visat sig mera seg och talig. Sarskile anmark- ningsvard ar den laga vikten, som endast utgor 185 kg inklu- sive full utrustning. Som’ jamforelse kan némnas, att motsvarande storlek av den tyska DKW vager 230 kg. Porgasarens normalinstéllning Bensin, litthentyl eller moty! 25 Huvadmunstyeke lens hi Slidens urtag Moty! 50 Huvudmunstyeke Natons hi Siidens rte Moty! 85 Huvudmunstyeke dens Hie Stiens urate Motoralkohol Huvudmunstyeke Nalens li Siidens wee Det ar tygdepartementet, som drivit fram den nya motor- cykeln, vilken s& Kinge kriget pagar uteslutande kommer att tillverkas for armén, men man har aven pa militart hall fullt Klart fOr sig, att den nya tillverkningen maste fullf®ljas i fredstid. For svensk motorsport kan man tydligen parakna ett valdsamt uppsving efter kriget. Behovet av skickliga for- are har heller aldrig framstatt Klarare an under de gangna kkrigséren, Icke mindre in tolv svenska fabriker med Monark och Al binverken i spetsen leverera delar till den nya motorcykeln.. Fransett tindstiften, varav vi fortfarande har ett stort lager, fro samtliga detaljer helsvenska, Monark, som satter ihop ‘maskinerna stiri vrigt bla. fOr ramen, gaffeln och hjulen, medan Albin levererar motorn och vaxellédan. TV av 1 1s nedersta ——_nedersta Lin 1s melicrsta —-melfersta ts eicrsia ——meticrsia nine mmindre 1.4 165 mindre windre Frin instruktionsbok 1944,Varmlandsmotorer i varldsklass i TEA nr 17/44 hittar vi ett reportage om Albin Motor i Kristinehamn Armé-motorcykel 06m och snabb Den svenska armémotoreykeln fyller synnerligen hoga anspraik pa odmhet och snabbhet samt tar sig fram i mycket svarforcerad terrding. Dess motor utfores givetvis med den allra yttersta omsorg och ar konstruerad efter speciellt sven ska fOrhallanden. En rapportor under brinnande krig far icke riskera motorstopp, och under faltmassiga forhallan- den galler det att snabbt kunna utfora eventuella reparatio- ner med enkla verkiyg. Var armémotorcykel ar som bekant konstruerad av den kande f. d. Husqvarnaingenjoren Folke Mannerstedt. Albin Motor levererar motorer och vaxellidor under det Cykelfabriken Monark i Varberg fabricerar ovriga, delar och svarar fr maskinens montering, provkérning och fardigstallande. Arméns speciella motorcykelexpert, den kande racerforaren Hasse Torell, har nedlagt ett energiskt arbete for maskinens tillkomst, med pafoljd att var svenska armémaskin fyller mycket stora ansprak pa hallfasthet och. snabbhet, Man lagger vidare marke till praktiska detaljer som de sirskilt rymliga stinkskarmarna, vilka lamnar plats for effektiva sndkedjor, placering av reservtindstifthallare pa ramenstOrtskydd for stralkastare och svetsade sndskidfas- ten, Fotstoden ar dessutom forsedda med en avvisareanord- ning, som dels hindrar att de vid terrangkorning hugga fast i stenar och stubbar dels betydligt minskar risken av bricka- ge eller deformering. Den nya motorcykeln provas ingdende ien speciellt konst- ruerad skakmaskin, avsedd att fastslé normerna for maski rnens belastning m. m. En vardefull inrattning, ty fOrsta den hainde det, att motorcyklar pa skakbanken pldtsligt blev fullstandigt vansinniga, En otimjd hast i en rodeo ar ftid- full som ett lamm jamfort med en motorcykel i raseri Dylika "vobblingar"” kunna aven intriffa vid landsvags- koming, varfér ingdende studium av raseriutbrotten pa skakbanken dr av den stOrsta betydelse. ‘Albin Motor raknar icke med tillverkning av dessa motorcyklar efter kriget. For privat bruk stiller den sig namligen alltfor dyrbar; den kostar lika mycket somen liten bil kostade fore kriget. Armémotoreykeln tir en intressant konstruktion, snabb, 0m och wilutrustad. Tyvinr for dyrbar Jar gemene mar Kopplingsschema Armémotoreykeln pi provbiinken. Skakningsmaski- ‘nen aveldjar alla eventuella svagheter! A. Strilkastare, hel- och halvijus. B_ Stralkastare, parkerings]jus. C Avblindningskontakt. Strémbrytare Réd tampa. Signalhorn. Kontakt fér signalhorn Magnetgenerator J Tandstift K_Batteri L Baktampa. Fran instruktionsbok 1944,The stamina and handling of the famous Matchless Military Model is proved by the fact that large consignments have been supp- lied to the armies of the following countries GT BRITAIN © HOLLAND @ IRAQ © PAKISTAN SYRIA @ INDIA © SWEDEN @ LUXEMBURGMinnen fran min tid som mc-ordonanns ay Jan Larsson ‘Varen 1953 borjade jag min varnplikt p47 komp,, det var ett skyttekomp, Men speciell tilltalande var det ej och vid. en morgonuppstalining efter ett par dagar kom en kapten fran motorkomp. och frigade om ngon kunde kéra me for de behovde fem me ordonannser till. Det var jag mycket in tresserad ay, kaptenen frdgade mig da om jag kort me. Jag hhade ju da bara min svartqvarna (Den som gick Sverige runt pA semestern 1952) men min bror hade en Rex 500 ce TV av 1936 drs modell med JAP motor, s4 mitt svar ble till kapte~ nen att jag har en sprinter JAP, det lit battre hoppades jag. Det slutade med att vi var tva killar som fick provkora pa teknikbanan, som var uppbyggd dret innan for me. Dagen efter flyttade jag till 8 komp. och blev me ordo- nanns, vi var tjugofem st och lag tillsammans med bil och traktorférarna, Utbildningen bérjar ‘Sa borjade min utbildning, tjugo fick Albin Monark och fem fick BSA B 33 Si:or med stel bakram, min tur holli sig, det blev en B 33, som var nyare an de da gamla och slitna Monarkarna. Utbildningen var rolig om man som jag tycker om att ko- ra me, vi fick ofta kora pa den namnda teknikbanan. Dar var gungbrida, vattengray, svira backar, grindar som slog igen om man kérde for sakta, Minns en handelse vid vat- tengraven, det hade regnat mycket s& det var hgt med vat ten i graven och de som kérde fOre mig fastnade i vattnet. Na det blev min tur tankte jag att man far sta pa med gasen, det hjilpte och vattnet passerades. Men nar man kom upp fran gropen svangde banan skarp till vanster och rakt fram lgeen stor sten dar jag hamnade med en stor bula pa tanken ‘och med ett knit som svullnade till dubbel storlek. ‘Nar vi hade landsvagskorning i kolonn, vilket vi ofta ha- de, skulle vilara att vanda tvart pa vagen ica 60 km, Det var med tanke pa om vi motte fienden och vid dessa 6vningar var det mycket kullkorningar. Andra ovningar vi ofta fick, var att kOra efter karta med order, ibland muntliga, men mest skrivna vilket var lattare Nar sé utbildningen var slut, skulle vi placeras pa vara bi- vande forband och jag hamnade pa bat, staben. Har ar vi alla samlade utanfor Fjalkinge.Jag har blivit mc-ordonanns Vid en nattovning kérde jag for bataljonchefen och han satt bak pa och laste kartan, Hur han nu laste, sa kom vi rakt in bland fienden, det var rep.gubbar som skot fran vigkan- ten, en del rusade upp och hégg tag i bat. chefen. Han skrek ‘dra pa gas”, foljden blev att han hangde bakat, men lycka- des bli kvar pa me:n. Tur att ingen stridsdomare sag oss, for da hade bat. chefen blivit tillfangatagen. ‘Samma natt hiinde foljande: klockan var ca 04,00 pi ‘morgonen, det var disigt och 0-gradigt. Marken var bar och vi hol ca 100 km nar en skog nalkade sig. Inne i skogen var det dagedropp fran tréden, som frds pa till en blixthalka. Samtidigt skulle bat. chefen ratta till karbinen, mitt gevar, som var pa min rygg. Da bara valte vi och det var si halt att jag och me hasade ca 100 meter pa vagen. Motorn stannade, Ijuset slocknade allt blev tyst. Min tanke var, var ar kapten? Jag gar tillbaka och moter en haltande kapten, som sa: "va fan skulle jag pa bossan att g6ra, gar me:en sé kor vi igen”, Den kaptenen var min favorit, fOr han var hard men rittvis, 10Slutmanéver 4 kom den stora shutman6vern varvintern 1954, Det var mellan 5 — 7 grader kallt ch mycket si, och vi hade skidor pa vara me. En tidig morgon skulle bat. chefen till ett annat regemen- te, det var 75 km dit och full sndstorm. Den farden glommer jg aldrig, fick kbra efter stabsbilen en PV 60 i all sndrOk och kyla. Nar vi kom fram, kunde jag inte ratta ut handerna ait frikoppla med, och fttemn, som hela frden varit pa skidorna, var sa stelfrusna att jag foll omkull nar jag lamna- de mein, Det blevtva dagar pa sjukan. Yiterligare wa dager senare, det vari slutklammen pa denna sista mandver, skulle forbandet rycka fram éver ett fal Shon var djup, man fick mest springa pa sidan om mein. ‘Sen kom en gardesgdrd (pA skanska 'stengire’). Dar fick rman p& basta séttrulla me:n Gver som man rullar en tunna ungeftir. Foljden blev att man blev sd svettig under skinnkla- derna att man praktiskt taget kokade. Nar man sedan kérde igen pa vagen, kan var och en tinka sig hur man fros. Di kom frossan, jag mins att jag lg ien hblada och innan fe- ber blev sig att allt bievsvart, var det nagon som sa, ita pa han, kala pa en ambulans”. 'ambulansen till mitt eget sjukhus hérde jag hur fienden skot pa oss. ‘Nar jag vaknade upp igen tva dagar senare fick jag veta ait det var en svdrartad lunginflamation,blev kvar pa sjuk- huset i tre veckor. Alls en vecka efter muck, st jag pick gi ‘iste om muckarskivan och utryckningen. ‘Av dessa tio ménaders intensiv mcakning, var det endast ¢n, 2408 Nilsson, som kom till skada med sn fot. Det var pa natien och han Korde erring inne skogen och foten kom di ait bi inklamd melianfotsteget och en stubbe med pafolid aut foten bricktes bakit. Kanske négon som liser det hi vet hur det gick med ho- nom sedan? Deandra man minns var Sven Gustafsson fran Va, Wijk fran Bjuy, Johannesson fran Kavlinge. Nilsson, som hade en BSA Golden Flash, 676 Olofsson, Kalle fran Vilands Van- 2, linge Hansson, Pettersson och Olsson fran Helsing- borg, och Palsson fran Vinslv. Han blev en fin brottare och arbetade pa Hedbergs mobler. Och Rune fran Glimakra och jag sialv Som hade en Matchless G 80 500 ce 5a, som jag, kopte ny under miltartiden, Jag och min G80 hemma pa permis da man skulle visa byns grabbar vad man tart i lumpen. Men fick ga i60 km, det var den basta farten. Obs ingen hjdlm! Repmanader 1955 var det redan tid fOr repmanad och spanningen var stor innan man visste vad for slags me man skulle bi tillde- lad. Det blev en DKW 250 cc med NV-ram och den gick bra, ‘men var svag i motorn med tva man och all utrustning pa. Denna manover som var nar hostdiset ar som vars, bert med mig en hel dag. Han var endast i klidd vanlig uni- form och vidret var grkallt. Nar jag sade till denna nitiska kaimpe att det var ett sabla vader blev hans svar, "ja men det 4r bra for da ar det svarare fr luftlandsattningen att ge- nomfora sitt uppdrag’” Detta svar sade en manniska som var half ihjalfrusen, Dagen efter skulle jag leta efter tvd lastbilar som kommit bort i skogarna. Timmarna gar, magen borjar skrika efter ‘mat. Da dyker ett forband upp, de har utspisning och jag stannar och gar bort tll Kokvagnen med mitt matkar, som alltid hangde med over axeln. Mitt i atandet av drtsoppan, kommer ett befal och skriker: "Gor me:n startklar, vi skal ut och rekognosera. Men forresten var har du den vita armbindan? Den skall vara pa armen!”” Da hinde saker i hjarnverksamheten, jag satt ju hos fienden och at middag, mycket diskret lamnade jag denna plats FORARBEVIS sed fe 3976-52 » Fp 92000 rdghet i rontirande tem vid prov Edagalagteforde fv nedansbende organ dorestet 76,9595 TFG] ne weer vee itor cows — 7 nR1959 ‘Sa gick ndgra ar men 1959 var det tid for en ny repménad. Denna ging var det inryckning pa mobiliseringstallet. Jag kom dit sist 4 mina mckollegor hade tagit de basta maski- nerna, Kvar till mig var en Blue Arrow 250 cc, den gick inte att starta, Det visade sig vara en felkoppling i stromkretsen. ‘Sen gick me:n fint, bra Ijud i motorn, Pé tanken stod det pa cn lapp att den var under inkdrning efter helrenovering. Niista dag skulle vi gora en fOrflyttning Over hela Skane Frain vast tll 6stsidan. Under denna transport blev jag stop- pad av ett skrikande befil: "kor fatten lastbil och ge honom denna order” Jag papekade att me var under inkérning. "'Vagrar du att Iyda order?” ""Nej? "K6r da for helvete!" Med handen vilande pa frikopplingen for att invanta ett kommande motorras drog jag ivag. Det kom nar jag just skulle passera en hast och vagn med en halvsovande bonde. Motorn skar utan férvarning och det ble ett langt svart streck i asfalten innan jag hann frikoppla. Hasten girade uti diket vagnen valte, bondens kommen- tar "hur fan kor du”. Efter att ha hjalpt hast och vagn upp igen, hade motorn svalnat sa den gick igen, men fy vad den skramlade i kolvarna, Under denna mandver fick jag just efter en forflyttning order om att koratillbaka pa den gamla platsen dr vilegat innan, fOr kaptenen hade elomt sin kika- re hiingande pa en trédgren, Det gick bra jag fann kikaren, ‘men nar jag kom tillbaka dar vi nu skulle legat hade det bli- vit en ny forilyttning. Dom hade helt glomt att jag var ute och korde ‘Vad gora, man sitter pa sig néirmaste stubbe och borjar ‘inka, Nagon ging hade man visst hort att vid dylikttilfalle skulle man kora til site eegemente s& skulle man dar f& upp lysning var mitt frband lag. Jaha, atta nio mil dit men vad annars, PA vagen var jag tvungen att tanka bensin for egna ppengar, kl 17.00 var jag sa framme. Kanslihuset var stangt for dagen och vakten kunde inte hjalpa mig. Gick da till matsalen och fick en god kvallsmat. Gick sedan upp pa mitt ‘gamla logement ditr det var alldeles tomt. De var kanske ute ‘och var fiender till oss repgubbar. Jag fann min gamla singplats sen rekryten 1954, dverslafen mitt i pa vinster si- da. Pé morgonen blev det forst dusch och frukost det satt bra, Sedan vidare upp till kanslihuset och dar inne hade ‘man ju aldrig tidigare varit. Det blev mycket huvudbry for en sot liten dam, den enda upplysningen hon hade var den plats diir jag blev kvarglémd. ""men kom igen i eftermiddag, skall vi se om vi har andra uppgifier da.” Borta vid koket var ndgra lastbilar pa vag att lasta matva~ ror. Men vad nu, den killen kinner jag igen, han akte en tur ‘med mig i férra veckan. Det var ”*mina”” kockar som var och, provianterade, Det blev en lugn tur bak efter kocken tillbaka i skogen dir det visade sig att de endast kort ca tre km langre ini skogen. Kikaren dverlamnades till kaptenen, hans kom ‘mentar; "Var den svar att itta? ” Na det gick bra”, var mitt svar, 1966 1966 var det tid igen, d& var repmanaden endast tre veckor och jag hade blivit forflyttad till ett annat regemente. Vad. skulle det nu bliva for mc har da, En Jawa 350 ce, den sams~ ta me jag haft, stor besvikelse. Det enda jag kan komma shag fran den mandvern var, atten gdng om dagen skulle jag kira for brevbiraren till narmaste postkontor och hamta posten, det var en bonde som aldrig kunde lara sig att aka ‘mesfi mer din en gang var vii diket darfor att han inte foljde ‘med i svaingarna, 4 Min sista repmanad 1973 var sa sista gdngen jag var inkallad, denna gang hemlig ort, Nu blev det HVA 250 cc alldeles ny. Och nu skul- le det bli ka av. Skogen var full med fina stigar, si har gallde det att provkora innan alla var samlade och man fick ndgon order. Jag hade privat vid denna tid en HD 1200ce Duo Gli- de, si HVA verkade liten, Men den var fin att kora pa skogsstigarna, tiden gar ju fort nar man ar lycklig sags det sf jag far nog dra mig hemat. Jag korde och korde men sti garna var manga. Hade jag kommit vilse eller? Nu maste jag std pA st att de inte saknar mig. Uppe pa ett backkron, uppraicker jag att stigen upphor och rakt framfor mig sitter de och ater vid kokvagnen. Jag hade ingen chans att brom- sa, fick valta mezn for att inte kOra in i kokvagnen, Det var losgcus pa planen sé all maten, dels i koken och i alla gub- bbarnas tallrikar blev fyllda med sten och grus. Det har bor- jade ju inte bra, en mc-ordonnans fick alltid sta pa god for ‘med kockarna for vi var sallan hemma vid ratt tid fOr ut~ spisning. Dagen efter da vi alla var forflyttade hem till regementet, skulle samtliga me-ordonnanser samlas i garaget fOr ge- ‘mensam utbildning, Det visade sig att vart befal var en stor ‘me-entusiast, all utrustning som vapen och skinnklader lat vi bli hemma. Sa bar det ivag ut ur stan, till ett gammalt grustag. Det gick néistan rakt upp, ni vet nar de lastar grus,, hhur det da rasar ner. Sa var det ca trettio meter till toppen allisd ett stort grustag. "Nu kommer ni inte hem till middag frran ni kommer over kanten dar uppe”, var hans kommentar. "K6r du forst”, var mitt svar, Me-entusiasten tog sats och jag obser= verade att han la in tvaans vaxel just dar backen borjade. Vi blev nog alla stumma av forvaning nar han kom upp och vi andra vanliga dodliga fick gora tre eller fyra [rs0k. Naste ‘man som sen kom upp, var en motorcrossrav. Jag hirsknade till, middagen borjade hagra, nu eller aldrig. Det gjorde ont {mig att fresta en rent ny mc, tog bra sats la in tvaan 0 sa. gasen i botten tre meter kvar till den hagrande kanten i med, cttan och nu blev det faktiskt middag fr mig ocksé. Vi fick uppleva mycket roligt dessa dagar, bl a kora i en back brant uppfor en kilometerling stracka. En annan gang, skulle vi kora efter karta i skogen. Det var ien stor U-svang med mal hemma pa spolplattan i garaget. Innan vart bef forsvann, sade han att det var valfr vag dit. Vi studerade v ra kartor och jag sag att det var ganska sankt om man tog en, genvig. Men jag valde genvagen, skogen var ganska jamn, det var stor bokskog. Men sé det gick nerat, "ha ha dar har vi val karret", imed tvdan, full gas. Det bar med ndd 0 nip pe och den sista biten fick jag hopppa av och fora mig upp pa torra land, Dom om min fOrvaning nar jag ser mig bakat, Olsson har folit efter mig men da var det uppkort i sparet si forsvann hans me, Halva stralkastaren o styret var det enda man sig, "Jag hamtar hjalp”, skrek jag. Framkommen till ‘mal stod me - entusiasten och skrattade. "Kom du igenom”, "Ja, men Olsson ar kvar”. "Ja, jag har av erfarenhet en. traktor stiende hair, s& vi kOr val ut och ser om vi hittar Olsson”. Stiende med ena foten pa sadeln och den andra pa en stor sten far han en lina att fOrankrai styret. Det gick och cykeln kom upp med en mycket vat Olsson, me startade pa forsta kicken. ‘Sa far jag val sluta hair, men faktum ar att jag garna skulle vilja komma in en gang till fOr roligt var det 397-6-52 LarssonJan Larsson med sin HVA 1973, Vi har las For den som ar intresserad av att lisa om militarmotor- coyklar i det svenska fOrsvaret ar det tunnstt med litteratur utOver verkstadshandbocker respektive instruktionsbécker for de olika modeller som anviints. 1984 gav Militirhistori- ska forlaget ut "Tringtrupperna 100 dr’, som bla innehaller en artikel om Arméns Motorskola av Stig Reinodt, som var skolchef 1979-85. Fram till krigsutbrottet hade man inte haft annan organiserad motorutbildning tn kortare kurser {for anstallda underbefél men i juni 1944 tog man ett stort steg framat da Arméns motorskola inrattades. Bland det forsta man gjorde var att inratta en furirskola for bilmeka- niker och sedan skolan flyttat runt i Stockholmsomradet under ndgra dr, flyttades den till Steangnais 1948, Kursutbu- det dkades och bi a utbildade man blivande jaigmastare, ci vila clever i Domanverket och statspoliser. I en forteckning 6ver skolans motorfordon fran 1957 ser man att skolan di- sponerade 71 motorcyklar. I artikeln finns en bildsvit med olika me genom tiderna med bla ett trehjuligt fordon avsett ‘or fallskirmsfallning, Den uppmairksamme lisaren noterar en och annan me pa bokens Ovriga bilder, vare sig det handlar om reparation i fait eller uppstalining ay ett marschklart fOrband. Boken kan lanas pa ditt narmaste bibliotek, som "tar hem” den om den inte finns i deras eget fOrrid. Frivilliga Motorcykelkarernas Riksforbund 50 ar (1929-1979) Denna lilla skrift pa 78 sidor behandlar saval FMCK:s femtiodriga verksamhet som den tog sig uttryck nar man frigiorde sig fran SMK 1935 via efterkrigstidens uppsving och senare anslutning till Centralforbundet for befilsut- bildning, Landets 20 sektioner beskrivs med trevliga bilder. MCHK-medlemmen Bengt Samelius skrev 1977 ett litet hafte (8 sidor) han kallade "Motorcykeln 90 ar’ dir du kan asa om militarme bl a. ORTouch-up. ENAMEL SPRAYS Roliga sidan GPECIAL OFFER Ss Minoiegs "ag sa‘ ju At dig att inte st& fOr nara!!!” "Det paminnner mig om att j axeln i vaxelladan”” "De dar forbaskade motorcyklisternal”™ (Som ocksa vilja ha en liten bit med av vagbanan och helst den rattal) +97, 98, 99 Rapport fran Med Motorcykels utsnde pa Isle of ManKnattesidan Gor som den har grabben gjorde, skicka din me-teckning till Med Motorcykel!Fran ALBIN till AUTOMAT 50 ar av Weissmann. ‘Alla arméer, sf aven den svenska, har insett den stora nyt- tan av motorcyklar som ett smidigt och snabbt tran- sportmedel Fram till andra varldskriget utnyttjades vanliga civila for- don som antingen koptes i fredstid eller inforskaffades ge~ nom férfogandelagen i krigstid, Andra varldskriget kom att bli en milstolpe, da man fran denna tid aterfinner fordon framtagna for rent militart bruk. 1 Sverige, som levde under avspirrning och hade stora svarigheter att k6pa fordon fran utlandet, utvecklades ur er- farenheterna av Husqvarna vapenfabriks tunga motorcykel 112 TV, en ny tung armémotorcykel, som framfor allt av till- verkningstekniska skal, producerades av cykelfabriken Mo- nark i Varberg och batmotorfabriken Albin i Kristinehamn, ‘Motorcykeln producerades inledningsvis som sidventilad 300 exemplar medan 3000s var av den toppventilade versi- nen med bakfjadring. Inom Motoreykelhistoriska klub- ben har markeskonsulenten Harry Ljungdahl lagt ner ett imponerande arbete att utforska alla de skriftvaxlingar som. filjde under projektets gang. Produktionen skedde under 1942 tll 1947 men s sent som 1956 monterades nya cyklar ihop av reservdelar och inte forrin i mitten av sextiotalet Tamnade "Per-Albin Jappen”’ den aktiva tjansten i armen. Ett 50-tal Albin finns bevarade. Redan 1949 under inflytande av efterkrigstidens anglo- saxiska vig inkOptes fOrutom ett hundratal Triumph Speed. Twin, cirka 250 st AJS foljt 1951 av ca 300 st BSA B 33. 1)- vvarr verkar det inte som nagra av dessa cyklar har bevarats, {det utforande den svenska armén hade. Landsvagstavlin- gar i form av Novemberkisor och masterskapstaviingar orjade fran denna tid paverka utvecklingen av speciella motorcyklar i svenska armén av Bjorn Vi saxar i TYA nr 13/1953: motorcyklar for denna sport, Kraven sammanfoll val med dessa me for militara andamal. Tavlingsresultaten talade under femtiotalets forsta del sitt tydliga sprik mot lattare motorcyklar med tvataktsmotorer. ‘Samarbetet mellan Kungl. Armétyg forvaltningen och cy- Kelfabrikanten Monark var val uppsmort sedan Albintiden, ‘och 1952 var det dags for leverans av me ca 150 st Monark M 500 militar beteckning Mc 251 med en-cylindrig ILO- ‘motor pa 250 cc och plungerbakfjédring . Tomas Stalebrink i Eksjo ager en me 251. Framgéngsrikast pa tvlingsbanorna var utan tvekan Ny- mans Verkstaders forare pa NV 35 med trevaxlad DKW- motor 1952, och frin 1953 4-vaxlad under beteckning NV 36, Over 500 st sidana motoreyKlar benmda me 261 och 262 upphandlades under tiden 1952—1954. Fit fint renove- rat exemplar av NV 36 ags av Alf Larsson i Vimmerby. Internationella sexdagarstaviingen i Wales 1954 blev en stor framgang for Monark och deras nya modell Blue Ar- row med 2 cylindrig ILO-motor. 8 fabrikscyklar startade och samtliga tog guld och den styrkedemonstrationen var ett tungt argument nar 500 st Blue Arrows anskaffades under 1954 — 1955. 1954 ars mo- dell med dubbla avgasrOr bentimndes me 252 medan 1955 {rs modell med 2 — 1 avgasror benamndes me 253. Inom MCHK finns atskilliga milivéra Blue Arrows beva- rade tex Bengt Ekstrdmsi Trelleborg 252:a och Artur Hoff i Arkelstorp 253:a. Nationellt fortsatte dock gulingarna fran Uppsala med sina NV-maskiner att skirda triumfer och vidareutbild- ringen till NV 38, militart benamnd me 263, levererades i 500 exemplar till armén under 1955, Lars-Olof Faltskog i ‘onkoping ager en omsorgsfullt renoverad me 263 Arméhoj blir ‘utmiirkta idén ate ockss motoreykla med mindre motor ain 500 ce kan gor snygg civilist od nytta inom férsvaret, och dessutom kan man sitta den svenska me-industrin i prov och lata ra maskinerna inom fandet, Poljaketligen harman. placerat pprovorder pa 250-kubikare, den ena Monark, den andsa.hos ‘Nyman Nymang militia 260 ec maskin har nyligen fardigstillts, och samband ‘Ldsmed den eivila motsvarigheten NV 36 "Army Sixdays". Denna nya "vodmyra” laren 250 ce DKW-motor, teleskop Fjadving "rantom”, fullnav,”helkapslad eda, TT-soffa (den senate har tack- sant ocksd tagits {militar brake) och fen" ASsliters tank. Hypermodernt och med kombinationen arme-sexdagars son ledimotivMonark Albin i marinueforande, NV 38 Army Sixdays.Trots de latta tvataktsmaskinernas dominans och med allt storte kostnader att halla Albin-maskinerna i funkti- onsdugligt skick, fanns et fortsatt intresse att fOr vissa fr- bandstyper ha en tung armémotorcykel i slutet av 50-talet. essa dnskemal resulterade i att ett 50-tal 500 ce AJS 18 , bensémndes me 512, anskaffades 1955 for att komplette- ras med 287 st 500 ce Triumph Trophy TR $ (me 582) fran. Uno Ranch 1957, essa cyklar fordelades till pansar- och tringtrupperna ‘och finns bl a bevarad av Lars Hammarlund i Srebro iorigi- nals TTanken pa en svensk tung arméme fans dven anda in pa (60-talet, dar diverse motoralternativ (BSA, Triumph m fl) bygedes in i cykelkomponenten fran Monark Blue Arrow. ‘Sverige upplevde fran rekordaret 1955 en tillbakagang pa motorcykelmarknaden, som kom att best fram tll 70-talets japanska anstormning. Och tillsammans med lagstift- ringen om litt me med max tjanstevikt pa 75 ke, upphorde i princip svensk me industri lampad for militarbruk. Frin BSA-tiden fans ett upparbetat samarbete med Flerons i Malmo. T internationelia sexdagarstavlingen dominerade tjecker- napa sina Jawa-maskiner. Det var darfor inte s& forvanande att Kungl. Armétygidrvaltningens handlaggare i Jawa- maskiner sig ett bra armé-mealternativ infér 60-talet. Saken blev inte smre (sic! red. anm.) av att priset var ligt ‘Alla turer kring upphandlingen av 5000 Jawa-maskiner un- der 1960 — 1962 skall dock inte belysas hat. Fakta kvarstar att armén aldrig tidigare kopt s& manga ‘motorcyklar samtidigt, vilket forklaras av att man bedomde att det civila utbudet, som kunde inmonstras, skulle vara ‘minimalt — att 11,5 miljoners affaren vackte stora rubriker ii massmedia framfor allt genom reaktionen fran Metall — att de levererade motoreyklarna inte héll samma kvalitet som de fabrikscyklar, som vann six-days — att Husqvarna samtidigt skOrdade stora tavlingsframgdngar i moto-cross med Rolf Tibblin ( EM 1959) och Torsten Hallman ( VM 1962 — 63) —att handliggaren vid Kungl. Armétygforvalt- ringen overgick till civilt arbete vid Flerons. Hiigglunds XM-74 Prototyp XM-72 med Sachs 29 R-motor Kvar blev ett antal encylindriga 250 cc (me 255) och tvacy- lindriga 350 cc (me 355) samt ett imponerande reservdelsla- ger inklusive ca $0016sa 350.cc motorer, som komatt utgora drivkallan i den av Monark utvecklade me 356, som levere- rades 1963 till det som idag kallas Bergslagens militaromra- de. [dag finns et flertal Jawa me 255, 355 och 356 bevarade bland MCHK-medlemmar. Den starka kritiken mot Jawa-affairen och Husqvarnas stora sportsliga framgangar var drivkallan bakom utveck- Tingen av me 256, en ur Husqvarnas moto-cross maskiner uutvecklade militarme, som kom att levereras under 1968—69 i 1000 exemplar, vilka tilldelades Milo Syd. Mc 256 fick ett ofértjant kort liv p g a lagstiftningen 1971 om. vanster vixel och det ansvar staten ansdg sig maste taidetta fall, Ett flertal cyklar finns bevarade, bl a av Forsvarets Ma~ terielverk, Den daliga till/rlitligheten hos Jawamaskinerna tvinga- de 1970 fram ett renoverings- och modifieringsprogram, som innebar att cirka 2000 maskiner forségs med en i Sveri- ‘ge ombyged encylindrig 250 ce Jawamotor med magnete!- system. (me 257), Sedan 1982 har me 257 tilldelats FMCK, som kursmotorcykel. Efter Albin-Monarken hade fram till 1970 alla armé motorcyklar varit "militariserade civila sportmotorcyklar ‘och nu var me-marknaden i tynande. Hur skulle det se ut i slutet av 70 talet? De flesta me ordonanser i grund- och repetitionsutbild- ning lastade upp sig sjalva och sin Jawa pa trossens lastbil redan i bérjan av Ovningen, under forevandning av el- eller kopplingsfel Det var alltsé hog tid att projektera en ny armé-me och denna gang skulle det bli en cykel enligt speciella krav som Forsvarets Materielverk dikterade precis som skedde infor me m/42 Albin-Monark. ‘Manga av kraven var riktiga aven om antagandet att inga -varnpliktiga i bOrjan av 80-talet skulle ha nagon civil erfa- renhet av motorcyklar, visade sig vara helt fel. XM-74 med Bombardier Rotax 347 cc-motor. (Red, anm. Hagglunds projekt presenterades pa engelska i The Classic Motor Cycle september 1984). 20Armemce 258 Den nya svenska armemotoreykeln blev en betydligt lingre fOljetong ain nfgon hade kunnat ana, Omkring tva Ar har projektet fOrsenats. men i var har man dock kommit s@ langt ‘att man kunde visa upp den nya cykeln for pressen. Visning: en skedde vid T 21 Skovde. dir man mu provat de nya motoreyklarna, De fem proveyklar. som levererades 1 varas ar ullverkade av Husqvarna Redan 1970 faststallde Chefen fOr armen en preliminir malsittning for motoreykeln. Den skulle ha i stort samma prestanda som nuvarande armemotorcyklar. ha goda vag: ‘och terrangegenskaper, Kuna ta en passagerare utover for ren. kunna tOrses med skidor for vinterkorning och ha. en maxhastighet p& 100 kmh. Handhavandet och utbiidningen skulle vara betydligt enk: lare an p& tdigare motorcyklur. Vem som helst» skulle kunna ta sig tram med en motoreykel. PA grund av dessa krav skulle cykeln vara'forsedd med automatisk transmission ‘och motorn skulle kunna g& en viss tid liggande ¢ ex efter en kullkérning. Aret diirpa bestdllde Forsvarets materielverk tre »testrig gar» fram vardera Husqvarna, Hagelunds och Monark-Cres- cent. Testen visade att principen med automattransmission fir riktig fOr militrt bruk. Samtliga ldsningar. som anvants av de tre fabrikerna. visade sig vara utvecklingsbara, Man stod dock anu Tangt fran en fardig produkt Offerter pA dels utveckling a¥ motorcykeln och tllverkning av provmotoreyklar. dels ett bindande pris pa seriemaskiner samt pa underhallskostnaden. vilken bestamdes | ett speciellt underhallsprov, kravdes in frén tillverkarna. Avgdrande fr kontrakt var ligsta totala livstidskostnad for motorcykeln Husqvarna och Hagglunds Himnade in anbud 1973 och kon- trakt tecknades med Hagglunds, som hade limnat det ligsta budet pa totalkostnaden Enligi en taststilld plan skulle Hagglunds Jeverera fem provmotoreyklar 1974. tiugo maskiner fOr trupprov ret dar pA och slutlig seriebestallning skulle ske 1976 och seriele verans pabérjas 1977 Nu gick det inte riktigt $4. Hagglunds fick 1975 problem ‘med den remvariatortransmission man ville anvinda och pro ven forsenades. Under tiden hade Husavarna utvecklat en ny ‘mekanisk automattransmission T&F tvlingsmaskiner. Under varen 1976 skedde en kontakt mellan Hagglunds och Husqvarna om majligheten att anvanda Husqvarnas mo- tor och transmission i Hagglunds motoreykel, Diskussionen Jedde slutigen tll att ett f6rslag om total dverflyttning av projektet tll Husqvarna lades tram, Materielverket godkinde Overflytiningen torra hdsten och GverfSrde kontraktet pA Husqvarna at fullfSljas p& oférindrade villkor och utan extra, kostnader {april i ar levererade Husqvarna fem provmotoreyklar. 1 september skal tiugo motorcyklar levereras fr trupprov coch slutgltiga tekniska prov Varen 197% kommer FOrsvarets materielverk att gora en framstalining tll regeringen om att ff fullfdlia anskatfningen ‘och sommaren 1978 skall den slutliga seriebestallningen ske enligt plan. Serieleveransen birjar enligt denna plan 1979 och prov av underhiliskvaliteten inleds. 1980 avslutas underhallsprovet ‘och produktonen avslutas. Det slutliga avgBrandet om se- rlepriset sker ALLMANNA OATA OcH MATTUPPGIETER Nya motor- io" EE. eykeln ee Baur’ KRAFTOVERFORING vineiltds, feorbet Transmission vaxelade © bash kode Sromeee 6160 mm Bree fram 30021 barasonie at1980-talets militarme Monark, Husqvarna och nykomlingen pa me-tillverk- ning, Haglund, presenterade i mars 1972 var sin prototyp cenligt FMVs kravkatalog. Framforallt kravet pa automatisk ‘krafoverforing visade sig vara svarldst och projektet forse- nnadesi flera ar. Slutigen fick Hiigelunds uppdraget att pro- ducera den nya armémotorcykeln men samtidiga stora leve- ranser av en ny bandvagn, gjorde att Hagslunds lat Hus- qvarna ta Over uppgiften. Lyckligtvis hade Husqvarna under 70-talets mitt pa egen hand vidareutvecklat en ny mekanisk automatvaxelléda, som skOrdat stora framgangar framstin- ‘om endurosporten, och pa kort tid fick Husqvarna fram en 250 ce armémotorcykel, som kom att benmnas mc 258. Motorcykeln levererades under 1980 — 82 for att tacka 50% av fOrsvarets hela behov av motoreyklar. Efter snart 10 rs tjinst kan konstateras att fOrutom hoga driftskostnader, fOrsvaret imc 258 fick en idealisk motorcy- kel. Odets ironi var att Husqvarna strax efter att fOrsvarsa- tagandena fullfoljts koptes upp av Cagiva i Italien, varvid Jandet ater stod utan egen me-industri. Nar forsvaret i bor- jan av 90-talet star infor valet av ny motoreykel, pekar allt ‘mot att det inte bliren speciell militérmotorcykel och att den inte tillverkas inom landet. Cirkeln tycks sluten for svensk- tillverkade militérmotorcyklar fran 40-talets Albin till 80-talets Automat. Antikelforfattaren pa Me 258. (Pa sidan 49 kan du lasa mer om svenska militar-me. 2SNOSVANGEN 1988 Sndsvingen 1988 kérdes 1989, narmare bestaimt den 6 januari. Anledningen var att det 1988 inte fanns négon pas- Sande dag mellan jul och nyar och rallyt arrangerades som vanligt av MCHK Ostergylien. Rallyvadret var bra, till och med fika bra som vid négot av vara sommarrallyn, alts mycket milt for arstiden. Ingen sno i luften eller pa marken och rallyvigarna bjdd de 23 startande pa sommarvaglag. ‘Tanken med sndsvangen var ju att f& prova pa vintervaglag och kyla, men som bekant ar sd rider vi inte Over vadrets makter, atminstone inte s& hr pa lokal niva. Som sagt startade 23 ekipage. Manga kom Lingvaga ifrén, ba Stockholm, Eskilstuna och Vetlanda. Fina kim- partakter med tanke pa att en del akte motorcykel till och. fran start, en enkel resa pa naistan 20 mil Liksom forra dret var rallyts start och mal vid Ringborgs Bilvaruhus i Norrkoping, dar verkstadschefen och klubb- medlemmen Arne Svennberg stalide varma utrymmen till rallyts forfogande. Efter malging kunde den som lyckats smutsa ner sin me tvatta denna fore hemfard, Tack tll Ring- borgs och Arne Svennberg. Rallyt gick denna gang genom Aby, norr om Norrkoping, ‘och vidare upp gamla Stockholmsvagen genom de mérka ‘och trolska Kolmardsskogarna til Stromsfors och Kolmar- den. Vid Q 8-macken i Kolmarden var det fikauppehall och kontroll inne pa verkstaden bakom macken, Har samlades manga narboende for att bese de fina motoreyklarna och klubben framfér ett tack tll verkstadsti- garen och mackinnehavaren for sitt valvlliga bemotande, Efter fikauppehailet viindes kosan mot Norrkoping igen och nui fick man aka den mycket naturskona Strandvagen, utmed Briviken, Rallyproven och fragorna utefter banan hade Hakan Jo- hhansson kndpat ihop. Ett rally innehaller manga namnbara episoder men man kan ju inte vara med dverallt och registrera allt. Ett par saker som har sina podnger vill jag lasarna ska fa del av. ‘Nar den skaggprydde Finspdngsbon Rune Grandell, strax fore start, kom akande pa sin New Hudson 1929 sa hade bensintanken sprungit lick. Bensin formligen forsade ur en springa ibotten pa tanken. Men eftersom Rune tir en genuin motoreyklist sé lat han sig inte nedslas av det intrffade. Ett par plastflaskor, tomda pa koncentrerad spolarvatska, fick {anstgora som bensintank. De sattes fast pa styret’ med hjalp av tape och sedan kunde Rune genomfora rallyt. ‘Rune Grandell klar for start. Ansvarig starter Hékan Johansson. Till vinster Per-Inge Sahlin, funktiondr vid starten tillika drt- Kock. Lage marke till de tvé L-liters plastflaskorna som under rallyt fick tjansigdra som bensintank. Motoreykeln dr en 350 ce New Hudson av 1929 drs modell. 23‘Forstapristagaren Kurt Pettersson, Eskilstuna, med sina erbvrade pris, Till vinster andrapristagaren cer, Norrkoping. Framfor de ig rallycykel.Det andra som jag tanker pa ar vad som hande familjen Kicker vid Aby. Familjens 6verhuvud, Alf, akterallyt pé en NV med JB-motor. Sonen, Anders, korde BMW R 60 och som passagerare hade han mamma, tufft va. Nar sllskapet kom till Aby tappade JB-motorn all kompression, topp- Jockspackningen hade gatt sOnder. Eftersom man inte med dle medhavda verktygen kunde dtgirda det intrffade sila- de Anders till Norrk6ping och bostaden for att hmta erfor- derliga verktyg och packningsklister. Inte lang stund efter att Anders terkommit si var sllskapet ater pa vig. Efter malgdngen intogs si den varmande artsoppan un- der tiden som resultaten raknades fram, PA forsta plats kom Kurt Pettersson, Eskilstuna, pa en Apollo 1950 ars modell Han far nu sitt namn graverat i MCHK Ostergyllens vand- ringspris som vid var fora Sndsving erbvrades sutgiltigt av Esko Rautanen. Esko Rautanen har lait teruppstallasam- ma prispokal for att under ett antal ar fram@ver ge flera mojlighet att £4 sitt nama i pokalen, ‘Nummer tvé i prislistan blev Alf Kicker, Norrkping. Han ar forutom andrapristagare ocks4 kassbr i Ostergylien, ‘Tredje plats intog Bo Nilsson, Huddinge pa en Nimbus av 1938 drs modell. Bo Nilsson var en av dem som kom pa eana hyjul cil rally. Avslutningsvis ett tack tll ivlande och funktionarer som {gr viraraliyn tll tevliga éterkommande arrangemang. Text: Olof Laneborg Foto: Hans Johnsson ‘Startnummer 15, Lennart Palmkvist, Huddinge pd BSA 250 ce 1958 ars modell. SNOSVANGEN 1988 — 89 Plac Namn Postadress Fabrikat Cylvolym Arsmod Nr 1 Pettersson Kurt Eskilstuna Apollo Wc 195807 2 Kacker Alf Norrképing NV RE me «195808 3. Nilsson Bo Huddinge Nimbus 750cc 1938 5 4 Hialmberg Lars Norrképing. BSA 250ce «1953. 5 TallSteve Huddinge Monark/Albin S00cc 1943, 6 6 Persson Bertil Huddinge BMW RSI 500cc 1938 4 7 Kacker Anders Norrkoping BMW R60 600cc «195720 8 — Grundell Rune Finspang New Hudson 350cc 1929 1 9 Lunden Rune Linkoping Triumph Comp S00cc 195513 10 Abrahamsson Gosta Odeshog. HVA Silverpil I5cc 196216 11 Westberg Arne Kolmarden Royal Enfield 350ec 1929 2 12 Martenson Greer Haninge Monark, Blue Arrow 250ec «195410. 13. Karlsson Goran Skarblacka Monark/Jawa 350ce 196217 14 Hugsén Ingvar | Vrena Monark/Albin SOc 194223 15 Simonson Per-Ake _Vetlanda NSU Super lux 200cc 195614 16 Palmkvist Lennart. Huddinge BSA 2s0ce 1958S 17 Schulze Rolf Norrkoping Monark/Ilo 250cc «1956. = 18 Jonsson Bernt Vikbolandet NSU 250cc «195512 19 Dahl r Holsbybrunn, Rex Fleet master 197ec 1953, 9 20 Palmkvist Huddinge Rex s00cc «1935 3 21 Lovgren Nisse Huddinge BMW 600cc 19658 22 Hiort Goran Vikbolandet BMW R25 250cc «195222 23° Karlsson Bror Aby Montesa 250cc 1981 P19 25Sa upplevde jag Skane Rundt 1988 Det 19:de Rallyt Skane Rundt imodern ti pa gam- Ja eyklar kordes traditionsenligt sista lordag — son- dag i augusti i Sydavdelningens regi med Kaj Anders- son som suverain tiviingsledare. For deallra flesta borjade det roliga som vanligtre- dan pa fredagen med fard till startplatsen i Helsing borg. Sj sparkade jag igang min HD 350 1927 pa fredag formiddag och larmnade sommarstalet i Bors- te lage invid Smygehuk tillsammans med grannarna Helge Wihlborgsson pi HD 1000 HTT 1927 och Bengt "’Militar"” Ekstrom, som iar lat Albin Monark vila och valde att aka med sitt nyfOrvarv, HD 350 1926 Ett rent HD-gang alld frin Lilla Borst, i Trelleborg ompletterat med Ove Borg pa sin fina BSA Blue Star 500 1935. ’’Helsingborg niasta’”’ ‘Och dit ankinde under eftermiddagen och kvallen en jémn strom av rallydeltagare frin nar och férran. Dar kom, bland andra Sven Olof Jonsson fran Axvall pa sin Indian 1918, som bara verkar ga battre och battre for varje rally, ge- mytlige dansken Carl Linder-Hansen pa sin HD 1922, alds- ta deltagaren Folke Bengtsson 80 ar — Helge kommer inte langt efter med sina 76 och kring de 70 ar inget ovanligt bland deltagarna — pa sin Nimbus 1937. Vidare ett gang norrman fran trakten av Stavanger lik- som Torbjérn Nilsson och hans Ingrid, som i konselj hem- rma i koket beslutat att Ingrid skulle ha fortroendet att ta hand om den mycket fint Rirdigrenoverade lilla Cleveland 270ce 1919. Torbjorn fick denna gang snallt per bil foljaral- iyt som Askadare. Ytierligare kvinnliga deltagare: Malin Bromster Solna pa Rex 250 1926 och Margareta Persson fran Lund pa BMW R33 1939. Mats Munklinde dok upp med sin fina BSA 1927 liksom Alf Laver med sin New Hud. son 1924, vilka ekipage under varen varit pa andra sidan jordklotet och kort ndstan 150 mili Fiva World Rally i Aust- ralien. Och si som vanligt det harliga ”'Valbo’— ganget:Ei- nar, Sven, Tage och Eskil. Det blev genast harliga repliker och Omsesidigt hjartliza skratt — med hansyftning pa tidi- gare ars mekarsamrére — nar ginget utbytte halsningar ‘med ett annat glatt gang: Lillemans MC fran Lund, som just anlant med sin vita servicebuss for att pa sedvanligt kunnigt och fortjénstfullt site utgora trygg kopatrll at de 100 rally- ckipagen, som uncer 2 dagar skulle kOra ca $5 mil runt Skane, Lordag morgon. Tidig vickning, kollav vaidret som verkade bra, och sedan ‘magen fattsitt, kom vi med gott hum6r tll startpiatsen, Fol- kets Park, vid 7-tiden. Har var redan full aktivitet'med varmkdrning och en sista justering och koll att allt skulle vara klart till klockan 8,00 da ekipagen med ett per minut borjade kimna startrampen efter kort och sakkunnig pre- sentation av speakern och med applider och glada tillrop fran morgonpigga askdare och supporters. 26‘Malin Bromster, Solna med Rex 1926 2,5 Hp vid starten i Helsingborg. 27Ingrid Lonngvist vid Saxtorps motorbana, Cleveland 1919. Firden stillldes sderut pa gamla E 6an och eftersom Bengt med startnummer 15 hade invantat mig och Helge ‘med nr 22 resp 23, var det 3 harligt mullrande HD som drog, uppfr Glumslovs backar med Ven i morgondiset ute i Sun- det, raskt passerade Landskrona och efter ett par mils la gom uppvirmning ankinde tll forsta kontrollen pa anrika Saxtorp. Hair fans — liksom pa Ovriga kontroller — ett an- tal mer eller mindre kluriga mc-fragor for forarna och ett antal mer blandade for passagerarna, vilka det gillde att be- svara enligt tipsmodell — ibland med kunskap men ofta 28 med en fréick gissning —. Har fick vi ocksd valja hastighet att forsoka hallas tll nasta — hemliga — kontroll. Ett ratt svart moment for vara gamla HD, som ju saknar hastighets- och vigmatare. ‘Alltnog, starttiden noterades och rallyfirden fortsatte med de fOrsta 9 km pa historiska vagar: det var har dom ampade framgangsrikt en gdng om dret pa 30-talet, Gun- nar Kalén och Ragnar Sunngvist pa sina Qvarnor, andra fi- na fOrare och maskiner inte att fOrtiga."Knepiga” frigor att svara pa vid anrika Saxtorp. Ener ytterligare ndgon mil dok plotsligt den hemliga ontrollen upp i Loma. Efter att ha fatt ankomsttiden no- terad, fortsatte vi raskt Oster om Malmo pa vackra vigar forbi Skabersjo och Bokeberg, Over "Landsvigen”” och sA vvisterut mot Falsterbonaset, dr nista kontroll fanns pa hu- ‘yudsponsoren Texacos mack i Hollviken, Ha var det festigt viirre med flaggor, ballonger och vardinnor, som ordnade oer och hjapte tll vid pumparna och forsokte bana vag &t ankommande och avgaende rallydeltagare f6rbi manga och intresserade askadare. Nu svngde vi 6sterut och efter 2 mil pa den vackra kust- vvagen nédde vi Trelleborg och den for eyklarna repinhigna- de korbanan framfor Stadshotellet for lunchpaus. Eftersom vart uppehall var ett inslag i den pagdende Mikaelmarkna- den, var trottoarerna til tringse fyllda av folk, som nyfiket beskidade — och fotograferade! — de prydlgt parkerade oyklarna. To m marknadsgeneralen i full omat kom pa be- Ok och dnskade smaklig spis och fortsatt god tur. Det var sként att lita pa kldderna och stricka pa benen en stund for at efter den starkande lunchen fortséttarally- firden Tings Ostersjdstranden, Rallyts dldste deltagare Folke Bengtsson frin Lund pa Nimbus 1937. 29Lunchuppehall pa stadshotellet i Trelleborg.’*Himma i Béske”’ Efier 1 mil var HD-ganget “imma” igen i Boste och _mottes av en glad Overraskning vid vagkanten: en stor farg- glad lakansbanderoll som uppmuntran och med formaning Uill nr 22, 15 och 23 fran fansen, personifierade i min fru, dotter och litet barnbamn. Kul tyckte manga, som observerat skynket. assade pA att komplettera oljerrédet och Bengt ville kolla ventilspelet, som han tyekte hade dndrat sig pa hans motor. Den var alldeles nyrenoverad efter ras under Slotts- rallyt i bOrjan av juli genom brusten vevstake, som slog hal pa bade cylinder och vevhus. Bengt hade turen att f& tag pa erforderliga delar och f& cykeln hel igen tll Skine Rundt som planerat. Helge, min chefsmekaniker och Atminstone HD rddgivare till Bent, som sjalv ar mycket duktig meka- niker, ville avvakta en stund hos Bengt, under det att jag i ‘maklig takt fortsattefrden forbi Smygehuk tll mista kont- roll, Texaco i Ystad. Fansen i Baske uppvaktar. ‘Texaco i Ystad. 31Kedjebrott vid Texaco i ¥stad rikade Bosse Frisk (till hoger) ut for Gott om folk bade aldre, som med darr pa rsten igen- kannande berattade att just en sin hade jag i min ungdom, ‘och yngre med haftiga japaner, som beundrande kommen- terade det harliga Ijudet fran cirka $0 ar gamla maskiner. Strax efter dundrade Helge in och plockade direkt fram verktygen. Hans generator hade lagt av och kol och rela unde vara lont att kolla, Det var tyvarr inte lOnt! Helge be- slot att likval fortsatta pa enbart batterie. Under tiden hade han ocksé hunnit hjalpa en olycklig HD-kamrat med ett kedjelis plus link. Kompisen hiade — tur i oturen — fatt kedjebrott ett 100-tal meter fore kontrollen, it det var ned- forsbacke Nu raskt vidare genom Sandskogen, forbi Kaseberga, Sandhammaren i en vid bd}, som fick farden att gi norrut, vVidare genom dignande fruktodlingar och pittoreska fiske- ligen och gamla skuthammar pa béda sidor om Simris- hhamn till Kivik, dir man ordnat en uppskattad rast vid en trevlig kaffestuga alldeles intill Kungagraven, Styrkta och uppiggade av kaffe med dopp gick de sista milen litt. Efter att ha klarat av de rejala Brosarpsbackarna {ch gjort ett hastigt stopp vid dagens sista kontroll, Texaco Ahuskarr, nadde vi etappmalet, Kantarellen vid stranden i Abnus, vid god vigor och visst var det skont at stiga av cykeln efter 30 mils akning fran Helsingborg. Brosarps backar. 32Etappmal Ahus Nu vidtog "visitation efter korning” och mer an en hade nagot att justera eller reparera pa sin Ogonsten, men inga storte historier. Bla hade nu Bengt, som tllsammans med slade Alf pa Albin Monark passerat Helge och mig vid Ys- tad, kréngel med tdindningen, Hr nédde oss ocksa det tri- kkiga buder att ett otackt intermezzo intraffat vid Smygehuk: for en deltagare med béna pa pallen hade framdcket av vulsttyp av ngon anledning krangts av och klémts i fram- gaffeln, Tvarstopp, omkull i diket och transport tll sukhus, men senare under kvallen fétt Kimna sjukhuset och var pa a Leif Bromster forsoker laga sin NSU 3 HP 1 911, medan dottern Malin fixar kaffe. vag — visserligen per bil — till oss i Ahus, dar de efter en stund dok upp morbultade och 6mma men glada och tack- samma att olyckan inte fttvlrre folder. Lillemans anlénde ocks4 si smaningom och berattade att ‘man tvingats lasta en eykel — magneten helt fardig — hade stora tindningsproblem med en annan, hade ersatt ett par wires och i Gvrigt hela dagen bistatt med att avhjalpa smatel, som inter ovanliga pa sé gamla cyklar pa sé linga utfarder. Efter en god middag med mycket och trevligt snack, var det skont att koja. 33Sondag morgon. Regntunga skyar, som efter frukosten och lagom till star- ten bérjade atta pa sittinnehall, Regnstall av olika modeller och i alla upptankliga farger kom pé. Sa det var likval en glad (firg-) samling som klockan 9.00 startade for dagens 25-milaetapp tllbaks till Helsingborg. Det gillde redan nu ait kora med bestimd medelhastighet men jag tror inte manga tankte sé mycket pa det i blotan. Norrut till Kristi- anstad och Texaco Nasby med tidskontroll och dagens for- sta tipsfrigor. ‘Min motor hade nu borjat missa lt. Var det manne for- ‘gasaren, som kranglat tidigare under sommaren? Védret in Djod inte precis tll att borja meka, sé vi besl6t fortsétta st Hinge det gick. Vidare mot norr pa vackra vlgar som tyvarr inte alls kom tillsin atti det liga vidret. Forbi Backaskogs slott, Van- gaberget med stora fruktodlingar pa sluttningarna och med IvOsjon skymtade i regndiset. Oster om sjén Immeln, vars nordspets vi rundade, vek av mot vaster och akte genom skog och ater skog férbi Sibbhult och till Broby. Har toz “Helges batter slut. Som den forutseende man han ft, hade hhan i Ahus lyckats lana ett batteri av Lillemans och med |hjalp av en bit kabel, framraggad frin en Askdare vid vag- anten, kopplade han in dettafrin packvskan . Regnet ha- de nastan upphort, sa det blev genasttreviigare att fortstta farden 6ver Hastveda och genom Bjérnum till Vittsj6, dar nasta kontroll fanns pa Texaco. Magen borjade kurra, si vi drog raskt vidare p§slingrande ‘Goingevigar mot Perstorp och ner tll Spangens Giistgivare- gird for lunchuppehall. Det smakade bra och gjorde gott ‘med en rejil paus och har kunde vi ocks4 packa ner regn- stillen, eftersom solen kommit fram igen. SkOnt. Helge Wihlborgsson startar i Aus. Lunchuppehail pa Spangens gastis. 34Malet hagrar Eftersom vi inte visste konditionen pi Helges lanebatteri ‘och ocksa for att spara det, passade vi pa att har skifta s4 att jag med bra laddning pa min generator tog hans urladdade ‘och han fick mitt friska och sa hrade vi ju dessutom ett i re- serv. Det skulle mer an val klara sig hem ty malet var nu inte langt borta. Sista strickan via ytterligare en kontroll pa Texaco i Vist- ra Klippan gick som en dans — om an ndgot hackande for min del —. Ijamn strom ankinde rallydeltagarna till Folkets Park och akte i mal mellan tita och appliderande aska- darled Efter malgang gjorde vi en hastig koll av min forgasare som Verkade vara i ordning liksom tindningen. Det var tyd- ligen négot "inre” fel. Pa grund heirav men framforallt for Helges generator, beslot vi oss fr att efter en snabbfika omedelbart starta hemfarden for att hina de 10 milen till, Boste fore mOrkrets inbrott. Bengt fick samtidigt i uppdrag. att for alla eventualiteter bevaka den kommande prisutdel nhingen fran ett stort prisbord. Aven om min maskin gick allt simre Klarade vi oss hem alldeles innan tant lyse blev ett maste med vad det kunde in- neburit for Helges batteri. (Helge fann felet pa min cykel vid ‘noggrannare koll pa mandagen: en liten stump jordledning, helt gomd under fordelardosan, hade lossnat iena fastoglan, ‘och satt dar och skakade och tinde till ungefér varannan gang.) Nar Bengt efter ndgon timme ocksd aterbordats til Syd- kusten, meddelade han att australienfararen Mats Munklin de totaisegrat i rallyt och att vandringspriset till biste HD- forare hade erdvrats av himmel och pannkaka — Gunnar Wihlborg. Det blev hogtidlig prisutdelning i morkret pa byagatan. Tank, mar det en gang sli, si skall man missa att sjalv f& mottaga folkets jubel och priset fran prisutdelarna, denna gang skridskoprinsessan Lotta Falkenback och gam- fe crossékaren Kurt Palsson. Men jag kan trésta dig, Lotta: jag hade inte kunnat tacka dig for priset pa ett battre satt an vad Bengt gjorde. Han var en fullt godkind stand in for mig (vilket en videoupptagning visat), Till sist ett tack och en eloge till organisationskommitté ‘och funktionarer for ett val genomfort rally. Jag och mina kamrater har redan siktet instlt p Rallyt 1989, det 20:de i ordningen, Gunnar Wihlborg Foto J. O. Dakistrom Malet i Helsingbore,Med Motor Cykel onskar rallydeltagare och arrangorer ett trevligt Skane Rundt 1989 (det 20:e) 36Side Carring Is Sweeping the Country DVANCE orders for 1917 Indian Side Cars are over double those of any other single season. The pleasures of riding an Indian Side Car are greatly augmented this year by the roomy, generously lengthened, ex- n streamline design body with its torpedo hood. incorporates an Adjustable Axle, giving a tread range of from 42” to 60”, making touring possible in remote and obscure places not accessible to any big car ot other motor- cycle with Side Car. And in the matter of riding comfort, the Indian has a velvety “give” and smoothness which give it individual luxury and ease over the roughest roads. Dealers are ordering Indian Side Cars in goodly quantities this season. They add many sales to the quick-selling 1917 Indian line.Besok hos ’’Accessory Mart’’ och Skips Motorcykelskrot i Cincinnati, Ohio, USA, ..::... Aen affairsresa i USA skulle jag med bil passera Cincin- nati, dar postorderfirman Accessory Mart a beligen. Fir- man berdmmer sig i sina kataloger av att ha varldens basta reservdelsservice for europeiska motoreyklar. Detta pastd- ende hade tidigare vackt min fOrvaning och nyfikenhet och a jag var i behov av reservdelar tll min TT 9 fOrgasare be- slutade jag mig for att taen semesterdag och "slinka ” in vid forbifarten. Svart att hitta Det skulle dock snart visa sig att det inte var sé enkelt att hitta till frman, Den enda uppgiften jag hade var postbox- ‘nummer samt Cincinnati, Ohio. Svarigheten borjade redan nat jag skulle aka av den stora motorvaigen. Jag vile ka av sé nara centrum iden stora sta den som méjligt dock utan att réka passera den sista av- farten. ‘Nar jag antligen kom av motorvagen stannade jag utan- ‘or ndgot som liknade en bensinmack med verkstad. Detta stille bordeenligt min mening vara ett kimplit stale at frd- gaefter Accessory Mart. Det skulle dock visa sig att den en- da som fanns pa macken var en inlést morrande hund. Eftersom det for vrigt var folktomtiomridet, ringde jag pa i en nirligaande villa. En misstinksam dam oppnade ‘men kunde inte svara p min friga Jag beslutade mig nu for att uppsoka ett posthus for att ‘om mojligt med hjalp av postnumret fa fram adressen, Nu startade letandet efter ett posthus, det later enkelt men med den utbredning amerikanska stider har, stiller ‘man inte bara ifn sig bilen, gar uc pa gatan, frégar en main- niska och gér nigra hundra meter kring naista gathorn och finer ett posthus. Nej, amerikanarna gar inte pa gatorna, de bor sina bilar ty dt rsa lingt mellan stllena att man maste anvanda bilen. Denna gang hade jag dock tur, istlet fr ett posthus hamnade jag precis utanfor en turistbyra, dlr jag sick in. a kontorettrffade jag en mycket vanlig mork man, som var beredd att hjalpa mig, Han tog fram telefonkatalogen och konstaterade att det inte fanns en firma vid namn Ac- cessory Mart iden och visade mig sidorna med MC-firmor. Jag letade snabbt genom sidorna och fann en firma med namnet Domiracer. Det borjade mullra Domimotorljud i 6ronen och jag undrade om firman méjligtvis indrat namn. Den vanlige mannen erbjéd sig ringa till Domiracer for att com mojligen klara ut problemet. Denna chansning gav grOnt och klarade ut begreppen. "Accessory Mart” ar Do- miracers postordernamn, Agaren till firman heter Bob Schantz. Da han fick hora atten entusiastfrén Europa var i faggorna, lovade han at skjuta p& sin lunch siledes att vi kunde fa ett samtal pa ndgon timme. Firman lag bara en halvtimmes kérning fran turisthyran och det var "enkelt” att hitta. Adressen var Wooster Road 5286. fier vgbeskrivning akte jag fOrhoppningsfull vig fOr nu var malet néra. Men efter 4-5 km och ett antal motor- ‘vigskorsningar i flera plan var jag borta igen och fick ateri- gen borja friga. Jag skal inte trdta laren med yttrligare en omstindig beskrivning men jag formligen skickades fram och ate til ibland samma platserinnan jag gick in pa 38 elt streetkitchen, dar en flicka kunde forklara att det finns Wooster Road, Wooster Pike och Wooster Parkway och. Cincinnatiborna kanner i allmanhet var for sig bara igen en av dessa. De jag hade frigat hade dairfor skickat mig till den. Wooster vig de Kinde till och resultatet blev att jag akte efter de anvisningar jag fick mellan dessa tre vgar. Antligen framme DA jag tntligen kom fram till Domiracer visade det sig att jag hade varitstrax i nirheten flera ginger. “Halvtimmen det skulle ta for mig att aka fran turistbyrdn till Domiracer hade nu blivit till flera timmar och Bob Schantz hade vid min framkomst gétt till lunch men tv sek- reterare hilsade fran honom och bad mig sitta och vinta, ‘Genom en springai dérren in tll de stora hallarna kunde jag skymta motoreyklar och jag fragade darfor damerna om det gick for sig att gd in och se sig om. Damerna sag besvira~ de ut vid frigan och sade att Bob Schantz inte skulle gilla denna idé. Besék pa Skips Motorcykelskrot DA jag trottnat pa att vinta efter en stund gick jag ut for att studera omgivningen och vad fick jag se om inte en motorcykelskrot av kollossalformat, har skulle jag nog f tiden att ga medan Bob Schantz intog sin frsenade lunch. ‘Skrotfirman heter ’Skips Motorcycle and Auto Parts’ och har adressen 5288 Wooster Road Cincinnati Ohio 45226 USA. Tel 0091-321-7530, ‘Jag blev mycket val bemdtt och fick guidning av en med- arbetare med oljig sydstatskeps och Harley-frisyr i hela an- siktet. Skips Motorcykelskrot ‘StOrsta antalet skrotcyklar var japanska plastracers, som inte tycks ha lang livstid i USA, men aven krockade Harleys fanns det gott om och det maste vara ett paradis for chop- parbyggare att kunna ga runt och valja ut om han vill haen pannkaksmotor eller en knélat huvud, eller vad de brukar kalla dem, tll sin chopprar.Motorer och delar star snyggt pa rad och det ar bara att valja. Motorer m m hos Skips "'Riktiga”” motorcyklar var det emellertid sparsamt med, ‘men det fanns ett par BSA 1971, som min guide visade fram ‘och en av dessa kunde jag f& kopa for 500 USD. ‘Om nagon behover delar, skickar Skip " worldwide” for- stkrade min guide, och vid vart avsked lovade jag framfora deta till intresserade i Sverige, vilket jag harmed har gjort. Efter besdket hos Skip gick jag tillbaka till Accessory Mart dar Bob Schantz nu kommittillbaka, Bob Schantz tar emot Bob Schantz tog emot i forrummet dir den affuirsmassiga delen av verksamheten administreras. Han ar en man i 55-ars-Aldern med en prydlig mustasch och ser ut som en ty- pisk distingerad engelsman. Han presenterade sig som Bob ‘och berattade om sin verksamhet och ambitionerna med denna, Bob har képt upp otaliga forréd av reservdelar och motoreyklar av europeisk tllverkning Over hela varlden och siiljer "worldwide", Jag presenterade mig sjilv och beraita- de om var forening i Sverige vilket intresserade honom myc- ket. Efter att Bob stallt mig en del ”testfragor”” om bland annat vilka motoreyklar jag har, sa han att jag var vilkom- men att f6lja med honom in i affarshallen, Innan han opp- nade den mystiska dérren sa han allvarligt att han normalt bedrev en postorderfirma, men att kunder efter foranmal- ning var valkomna. Han forklarade dock att det inte var vem som helst som han slppte in. Folk som inte begriper vad de ser pa har inget har att gbra’” sade han, Jag tycker detta uttalande var markligt men forstod sena- re att han kanske tidigare haft besOkare, som inte kunnat "uppskatta ett rostigt renoveringsobjekt. For en okunnig var det rostigt skrot, varemot det fr en entusiast och knare i fantasin var en’ glinsande klenod efter nagra ars renove- ringsarbete. Dérren till helgedomen éppnas Jaghade egentligen forvanntat mig att Bob enbart ste re- servdelar och jag gjorde darfor stora Ogon nar han oppnade dlorren till det jag mu forstatt var ndgot av hans helgedom, Forsta delen av hallen var full av europeiska och dé frimst engelska motorcyklar i varierande kondition. Cyklarna var vervigande frin femtiotalet, och alla var forsedda med prislappar, Det fanns allt frin Vincent, Gold Star och Manx tllrostiga Norton som var placerade langst in ihallen, Bob Aagnar sig inte at egentlig renovering men képer och stijer ‘motoreyklarna overvaigande i befintigtskick. Hallen var mycket snyggt inredd med atskilliga engelska attribut, som telefonkiosker, skyltar et och i vaggarna hade han byggt in typiska motoreykelaffarer eller malat affarer pa vaggarna for att dterge en gatuscen i Douglas under en ‘Tevecka t ex. Inte heller hamnen saknades utan pa gavel- vvaggen hade mélats en stor Isle of Man-farja, som haller pa att lossa motoreyklar. ne WANK MAID Bob vid farjan i Douglas Bob beriittade och svarade pa frigor och lat sig girna fo- tograferas i sitt masterverk, som jag tycker man kan beteck- na hans arrangemang och arbete. Ingen entusiast kan kina sig oberdrd infor denna otr ga upplevelse, Efter forevisningen i hallen visades jag runt pa det enor- ma fOrrddet av reservdelar, som lag i angransande hallar. Allt var ordnat och registrerat pé mangder av hyllor. Bob i reservdelsaffiren med kataloger Da jag nu skulle till att handla mina reservdelar tll TT for- ‘gasaren gick vi in i en reservdelsaffir med inredning som pa femtiotalet. Det fanns hogar med reservdelskataloger och vggarna var dekorerade med skyltar p& motorcyklar och tillbehor. Katalogerna var dock mest dekoration Bob forsvann in ett litet avskilt rum till sin dator och tog fram artikelnummer och lage i forrddet pa de detaljer jag skulle kopa, fier en stund kom han fram med delarna, en trottel och nagra smAdelar som tillsammans gick pa ca 500 SEK, en summa, som motsvarar ungefair priset pa en helt ny fyr- portsférgasare till en amerikansk bil med V8 motor. Jag sa, inget om priset men Bob sa sjalv "ja du tycker kanske det ar dyrt men man maste rékna med att betala dyrt fOr s rart stuff”, Jag ingar nu automatiskt i Bobs datorregistrerade kund- kkrets och far varje ar en halsning i form av specialerbjudan- de och en snygg plansch. 39Fina Vincents Innan vi skildes, frgade jag Bob om jag eventuellt fick skriva om honom i var tidning, vilket han sg mycket posi- tivt pa och samtidigt sa han att vi fran var klubb var valkom- na att besdka honom efter foranmalning. Bob Schantz postorderadress ar: Accessory Mart Inc. PO. Box 26116 Cincinnati, OHIO 45226 USA Kaj Hansen”’Only here for the beer?’’ Ja, s& lyder rubriken pa en insiindare i aprilnumret av Classic Bike och forfattaren som at i fyrtiodrsal- dern och agare till en sidan me han grenslade for tjugofem ar sedan som s k knutte, funderar Over Klubblivet d& och nu, Det ar forstés England det handlar om och hans bekymmer ar att man "maste” dricka ol sd fort man stannat sin motorcykel antingen det nu ror sig om ett rally eller ett s k klubbtraff, "Forri tiden”, sigerhan, "var det omojligt att dricka 61om man ville fortsatta att ka motorcykel en langre tid”, Kanner du igen situationen fran svenska me- tréffar (utanfor MCHK forstass), som faktiskt fatt insandare till SMCs tidning Mc-folket att beratta om hhur en del star och haller ut 61 bakom ryggen eller nar ndgon inte ser det fr att dom egentligen inte vill dric- ka Ol — men anda f@ vara med. En god van till under- tecknad a i fard med att renovera en f'd ordenslokal ‘och dir en lida lag en méngd trycksaker fran flydda tider och dar fanns bl a den folder vi tagit oss for att publicera i Med Motor Cykel. OR her [Nir Du for firma gingen kir Din ogen motoreykel, her Di fikt — atom glidjen att tga don — ett sere an fut. Enligt legen miste Du trafikfireiira motoreykela, Du iniste skydda andra personer, som kaw skadas uty Du Kr. Men Du alste ockeh skydda Din motoreykel fir skador som den kan fi. Kanske &r den Din dyrharaste tihSrighet Fér det behiver Du en brand, ald. och vagnshadefie- saring. Dig sjile kan rdda genom en olychefall. ‘orang sknnre tn oh wucre® MOTORFERARNA en i skyddar Dig. mot utligg ay pengar, skyddar de Dig inte mot de store pifrestingsr pi anmat sit, com en tra om forstkringar olycka brukar fra med sig. 41Slottsrallyt Detta ar ett nytt rally arrangerat av MCV och Per Olofs- son som upphovsmain och avsvariga. En utmarkt idé da ral- lyt endast ar Oppet fOr MC tillverkade fore 1930 eftersom dessa maskiner allifor sallan deltager i dom storre rallyna nar i Sverige, Varfor kan man friga sig. Det rosa slottet Christinehof som ligger mitt i det fagra ‘och ombesjungna Osterlen och tigs av den kinde motorgre- vven Carl Piper, var samlingsplats lordagen den 9 juli 1988. Inte mindre an 34 gamla veteraner kom tll start, varav den Aldsta var en Cleveland fran 1918, Eftersom skrivaren av dessa rader tyvarr inte ari besit- ning av en sa gammal me Gag tycker att Agarens egen alder ‘ocksé skulle riknas in!}). Sa jag fick aka runt som observa- tor och dirmed foljde jag kanske inte banan till 100 %. Men jag hoppas det godkéinns anda. Det fagra Osterlen gr skal {for namnet med platser som tidigare nimnda Christinchof, Eljardd, St. Olof, Brésarp passerades. Annorlunda med sin vilkanda fika, Stenshuvud, Karakas, Vitemolla, Bertis- torp, Andrarum namner man med vordnad. Gamlingarna tycktes vara i utomordentligt skick, endast en enda och si Klart var det herr fortdkare Bengt Ekstroms fina HD 1926 (va’ grann den &r), som tyckte att behandlin- gen blev for hard ty den protesterade genom att gdra ett hal i vevhuset — for bittre ventilation kan tankas. Och sa var den dagen forstord for den gode Bengt. Men han fick senare pléster pa vevhuset genom att koras till vinnare av Concour de Elegance och fick for det en stligstatyet. Vilka kniipp- kangor och dress han visade upp. Bravo Bengt. Nu ar halet lagat och altar frid och frojd igen och motorn spinner som Bengis stora katt. Och sd en malor tll. Helge V hade natur- ligtvis surrat sin doktorsvtiska, eller ar det putalviska, sa da- ligt p pakethallaren, att han tappade den négonstans pa vi- gen. Den ar emellertid upphittad och aterlamnad, s4 Helge ar glad igen. Efter malgangen intogs middag i slottets resturang med hjortstek fran godset. Och nar den var avklarad, vidtos pris- utdelningen, som forrattades av herr greven sj. Sedan var det dags for lastning av dom flesta me, fOr som regel far gamlingarna aka modernt till och frdin, Och det ar dom val tunnade och pas sit varar dom forhoppningsvis lingre. SA var en hrlig dag tillanda och var och en styrde hemat for att Aterkomma ndsta r, For det blir fortséttning da. Vid pennan Eric Nilsson Har ar han, railyts elegant Benge Ekstrom med prise. Pristagarna pd parad. 2Motala-linkan’ ‘Om man laser motortidningar frin 1930-talet kan ‘man inte undga att lisa om Finar Lindqvist. Sedan han deltagit i sin forsta tivling 1927 blev han en av Jandets framsta me-ikare och han var t ex tre génger svensk mastare i backe, nordisk mastare ta ginger och av citka trehundra priser ar minst 200 forsta pri- set. Idag ar han ett valkant namn i vara gammelm kretsar med sina fina renoveringar, speciellt tinker vi pa Figge Malmborgs S O K. Vi har lanat en del bilder av Einar och hoppas att nj har ndje av att ta del av fol- jande "motorcykelfilm’ Det bérjade den 30 oktober vid en jordbanetaviing i Motala idrottspark dar Einar som femtonaring grenslade en liten s k lattviktsmotoreykel och placerade sig pa en heder- sam andraplats. Och det stod inte pa forrin Einar blev ett namn att rakna med, i Rokullabacken t ex kérde han en av EBE-verkens tva racermotorer och vann sin klass. Dérefter blev det Husqvarna for hela slanten. Men med startavgifter pA 10-20 kr per tavling, gillde det att se efter i planboken in- ‘nan man bestéimde sig for att stalla upp ien tivling. Nar det borjade ga bra kunde man slippa startavgifien och sa sma- rningom gick det rent av att begira en ersaittning pa naimnda belopp. Och pa en frdga i en av manga tidningsinteryjuer om vilken gren han foredrog, d v s jordbana, is eller backe, svarade Binar s4 har: "Det svarar jag inte direkt pa. Ett TT opp nar allt gar som det ska, ar som sagt tjusigt, men nar ‘man kor backe med en vass maskin och far den att folja kur- vorna exakt sd som man vill, finns det inget som gar upp mot en backtivling. Samma sak med speedway och is. Man ‘tjusas av varje gren for sig da man har en lyckad dag”. ‘Pi EBE i Rokullabacken, Vimmerby a44 ‘Sveriges lattaste med molybden och elektron i ramenZ ee Sit F Hembygge som togs med till det forsta besoket i England 1948 Lagkapten i Vargarna 45Fran prispallen vid SM-finalen pa Stockholms StadionBland Motala-Linkans tidningsklipp hittade vi f6ljande portriatt Det var sledes unga poiken, som jorde debut med sin Rex pa Motala rousplats en gang. Han fann sna. att detta med: me-avling var rata melodien hari live. Hans forsia cy hel var en svensk skapelse fra Hoalmstad, dacpé folie en tid phen Ee Trin Amal, ian det blew Husa varna f0r hel Santen, Einar Rol sig ‘ill blagult- material och det var framst pa Husqvarna, som resulcaten hojdes © takt-med Konkurrenternas forvinande ogonbryn KNIVSKARPT Den gren, som gav de strsta ram: ingarna for vir man pa 30-alet, ‘ar de i s8 populira backtivtingar~ na Her var Motala-Linkan suverin ‘och knep manga indvidvella 5M och NM samt nationseegrar 4 lay bla Konkurrensen i hackira pa den tiden var knivskarp med herrar som Barthel, Skepparn, Kalen, Bor- rangen, Smiland och Ragge i bak: hile At Som Linkan « ex 1938 svinga sig. uppfer den svira och 2,5 km inga Korketrekkeren | Oslo tll et nordiskt masterskap, var en stor Prestation. Den s k Kokskruven var, ‘ch kanske dr, ju ezenligen Holmen kollens Lasik bobsleighbacke med en hojdskllnad av 230 m. DA avs det minsann ingen tid ill be- undran av den vidunderliga wtskten vid Frognersatern och " Midstuen, Blicken spanade blow efter en enda sak: krone. Andra beromda backae, dar Einar eusade upp och knep priser ay hogsta valor, var tex Kungsber et, Rofors, Norra Klesaliden och Hallsta vid Sollee, 2D PALANDSVAG och smisten var tex. Hedemora, denna t8vling tr Pekings LillSven slot starta en lgsere# speedway, et Inte alld behovde det bara tvirb- Onsaia, Gotland och Korsbrinken. Gustafson, Publiken lar dock sent revit uttiyek som all oftare fore rant uppfor. Einar var en god TT- Att det bley hirdingar av dafidens glomma den fantastska. fight som Kom spaltrna forare pa landsvig ockst. Den van- grabbar, sager sig sill. Cyklarna utkampades mellan Eje Sandin och Manga optimisiska, nyblivna lage Tigaste stalhasten han tyslade var ar qunga och nddiorist fadvade Bertil Carson, ledare fick anamma Kajsa Wares re HVA 350. Das Fick atshiliga av med- och vajgarna allt annat an dagens as- 1,000 metesikning forekom ock- cept, a man Tager Yad man haver, tvlama se den lindgvistska, bort- falteradesasgov. spd repertoaren,liksom ett ortare de vad ple frare och maskiner. ‘vende aktern. Han minns ‘aft en asispel bakom Livlingsatten i bil, Movala-Linkan, som forresten som alli blev for svar denna klass, ] 1SVURPA Detta hande 1946, mar verkmastare som pojk bolt ngra. ar | Norr var Sten Edlund, som dels hade en sarna daremot var lika jamna som i Lindgvst ansig sig ha gor sit pd KOpIng, blevOgonblickligen hase tuvass bge och framfr alt var en dag och givetvis provade Linkan motoreykel. Fiat helt tilen, oriente- kommen, air Arne BergattOm sOktc cenastdendeforare. lyckan even dr. Alt ick fint och ying var grenen och seger Bev resul- en erfaren och sansa! lagkapien til Bland sllen som stg Motalas manga segrar skOrdades, tom en tater sin brokigasamting ungvargae. Einar stolthel gira fram mellan potigropar gang 1938 pA Aby Idrottplat, dar var just en man som viste, vad dirt, hans kvarsekellings katritrs ends Cl LAGSERIE track gck ut pa, Arner overalningae svar vurpa iiraTade, Denra nit lugaresillvaro avbebtskeQntes smart med frameAng En armskada tvingade Bina illen snart, for nu rullade rundbanelavi- langre tds ofrvilig vila och en an- nen igang som aldrig fOrr. Som be (Och om Vargarna shal vi ter- fan forare med dysiza minnen frén kant gick det ju darhan, att man be- komma ngre fram. OR VID KULLKORNING finnes alltid risk for explosion och bensinbrand. Om Ni pimonterar Eder maskin en KIPP-STOPP apparat ir Ni sihersilld darfor. Den kortsluter da automatiskt strémmen s1_att motorn ogonblick: ligen stannar. Pamonteras_av_vem som helst pi $-minuer. -Apparaten it ‘outsitlig och tager ingen plats, Pris Kr. 5:50 mot postférskott plus porto. ENGMANS AUTO PRODUCTS COMPANY A. B. SPECIALAPFAR FOR Bil. 6 MOTORCYRELUTRUSENING ta ser STOCKHOIN, RENSGATAN 3 yal 507 1923 7< a x aFran lokalavdelningarna MCHK‘s Stockholmssektion har sina méten vid Tekniska Muséet i det s k El-Caféet och andra onsdagen i mars detta ar hand- lade det om militarme nar Bjorn Weissmann var kvallens gust. Med sig hade Bjorn Monarks prototyp, d vs den maskin som fick finna sig i att bli utslagen da det stod mellan Monark, Husqvarna och Hagglunds 19 4950 Steve Tell torrbryter under Harrys overinseende Steve, Bosse Nilsson och Berra Persson lyssnar pa Bjdrn Weissr oto: "Esso” GunnarssonFran lokalavdelningen MCHK Malardalen Veteranhelg i Surahammar Manga vet det redan och fler och fler kommer att upptic- ka det! Vad dé? Jo, att man bor vika forsta veckoslutet i Au- gusti for Surahammar. Efter nagra ar vagar man namligen pasta, att det numera ar tradition att man pa lordagen kor Malardalsrallyt och pa sOndagen Vastsura TT Lr ska forhoppningsvis Malardalsrallyt utvecklas ytter- ligare. Med de fina forutsattningar som finns i Surahammar och trakterna daromkring, borde det ga alldeles utmarkt att vacka veteransporten OT till liv. Rallykommittén har darfor tuskat” fram en "'vanlig” rallyslinga pa ca 10 mil. Ungefar diagonalt i den slingan bor man fa in en ganska trevlig OT- ‘bana lings skogsbilvagar och stigar. Karr av Gotlandsk mo- dell kommer att undvikas, For att gora det hela komplett, kommer det ven att fin nas en kort runda pa 2 — 3 mil, Den ar tank for veteranmo- peder och s k 98-kubikare. Men det ar klart, har du en riktigt gammal dling av MC-storlek som du skulle vilja lta, och, dar 10 mil ar pa tok for mycket, sA kan du aven kora korta, rundan med den, Alla betydelsefulla supportrar bor ju ocks@ fa sitt. Van- tan pa rallyakarna kommer dairfor ati kunna fyllas ut med en tipspromenad i bruksparken med omgivningar, ‘Stariplats for samtliga begivenheter kommer naturligtvis att vara MCHK-Malardalens i hela Sverige varldsbersmda MC-museum, Gyllene hjulet i Surahammar. Bara det ar ju vat resant tone en kontrollpunkt kommer att vara gemen- sam for Langa rallybanan och OFAkarna. Troligen kommer ven kortrundan att tangera de andra banorna. Det ar ju trevligt om olika kategorier av kare kan fa se en skymt av varandra ibland, Det var lordagsndjet. Sa ar det da bara att invanta Séndagen och Vastsura TT. Denna begivenhet, som ordinas till minne av 1932-4rs TT-lopp, det enda som blev akt vid Vastsura, star ju Holger Andersson (Lisio krom) for till- sammans med Sura-klubben Bonka MC. Med forhoppning att far triffas tll en (revlig och givande veteranhelg den S:e och 6:e augusti, ber rallykommittén et att hora av cr, antingen ni behover husrum, vill ge tips eller vill vara med i rallyt till Jens Persson, tel 0220/3702 eller UIf Sablin, tel 021/182082, 1:sta pris erévrades & Falken vid S.M. C. Kis tivian Ma. laren runt den 28 Sept. 1921, Lattviktamotor. eykel under 50 kg. OBS! Kérkortstri, Begir prospekt! Tillverkas och forsiljes av Lundin & Kindahls Mek. Verkstad ‘Telefon 877 Eskitstuna Annons i Med Motor Cykel 1922. Pa Gyllene hjulet kan du bland allt intressant se Parks me med skidor. slMotorman i marinen CURT BORGENSTAM, pensionerad kommendor och ‘matindirektor bosatt i Taby norr om Stockholm, fyller den 2april 70, En mangsysslare med ett mycket starkt och ak- tivt marint intresse jubilerar. Motorintresset ledde honom ‘ocksA till att delta i TFtivlingar med motorcykel pA 1940- ‘och $0-talen. Efter studentexamen i Saltsjabaden 1937 och militar- ‘janst larde han skeppsbyggnadskonst vid Tekniska hogskc lan och blev civilingenjor 1942. Anstalldes vid gamla mari forvaltningen, i dag en del av Forsvarets materielverk, FMV, ‘och fick ubatskonstruktion som forsta uppgift. Under tio ar var Curt Borgenstam chef for torpedbatssektionen, vilket for ndgot ar sedan resulterade i en mycket uppskattad bok ‘om motortorpedbatens roll i den svenska marinen genom. dren. Jag har varit lyckligt lottad i mitt langa yrkesliv da jag sluppit all den byrakrati som paverkat all offentlig verksam- het. Att konstruera motorer och maskiner har hela tiden va. rithans huvuduppgift, sAger Curt Borgenstam. Under man- ‘2a ar var ocks4 anslagen till forsvaret betydligt formanligare ‘in i dag, vlkettillat omfattande och nydanande konstrukti- onsarbete. ‘Curt Borgenstam pensionerades for fem ar sedan och sysslade da inom FMV ater med ubatar, ett vapensystem som idag ar oerhdrt tekniskt pakostat och méngsidigt an- vindbart inom forsvarsmakten. — Ubiitskrainkningarna som jag liksom alla sjOofficer- kolleger anser ar pafrestande for vart land har ocksé Okat intresset for vara egna ubdtar, Att visedan snarast bor fa slut pa kriinkningarna, garna genom ett patagligt bevis for sven- ska folket, aren mycket angeligen uppaift fOr vara sjdstrids- krafter. Vi vet dock alltfor val att det ar glest mellan fartygen i var flotta, ‘Curt Borgenstam sysslade aktivt med motorsport 1948 — 1956 och samlar din idag pa gamla motorcyklar och aven sportbilar som han renoverar. Han har grundat Automobil- historiska klubben. 1958 — 62 var han tjanstledig fran det svenska forsvaret och tignade sig da at motorkonstruktioner i Mannheim i Vasttyskland och Milano i Italien. Batintresset lever ocksé hos jubilaren. Under en tiodrspe- riod pa 1970-talet var han ordfOrande i Sveriges yachtkonst. ruktorers tiksfrbund, Som pensionar har han agnat sig At foredrag och forfattarskap i marintekniska amnen, bland annat om John Ericssons Monitor och regalskeppet Vasa ‘och dagens jagare och torpedbatar, Erik Lidén (rin Svenska Dagbladet 2 april 1989) Jr susrines coo rwncare nD

You might also like

• 2023-4 Web

  

  Document27 pages

  2023-4 Web

  MCHK

  No ratings yet
• 1989 1

  

  Document44 pages

  1989 1

  MCHK

  No ratings yet
• 1988 4

  

  Document46 pages

  1988 4

  MCHK

  No ratings yet
• • Magazines
  • Podcasts
  • Sheet music
• 2023-3 Web

  

  Document27 pages

  2023-3 Web

  MCHK

  No ratings yet
• 2024-1 - MCHK 1-24 Web

  

  Document27 pages

  2024-1 - MCHK 1-24 Web

  MCHK

  No ratings yet
• 1999 2

  

  Document52 pages

  1999 2

  MCHK

  No ratings yet
• 2023-2 - Web

  

  Document56 pages

  2023-2 - Web

  MCHK

  No ratings yet
• 1990 3

  

  Document44 pages

  1990 3

  MCHK

  No ratings yet
• 1989 2

  

  Document40 pages

  1989 2

  MCHK

  No ratings yet
• 1989 4

  

  Document40 pages

  1989 4

  MCHK

  No ratings yet
• 1990 1

  

  Document44 pages

  1990 1

  MCHK

  No ratings yet
• 1990 5

  

  Document44 pages

  1990 5

  MCHK

  No ratings yet
• 1989 5

  

  Document40 pages

  1989 5

  MCHK

  No ratings yet
• 1992 4

  

  Document36 pages

  1992 4

  MCHK

  No ratings yet
• 1991 1

  

  Document46 pages

  1991 1

  MCHK

  No ratings yet
• 1991 5

  

  Document48 pages

  1991 5

  MCHK

  No ratings yet
• 1991 2

  

  Document40 pages

  1991 2

  MCHK

  No ratings yet
• 1992 5

  

  Document36 pages

  1992 5

  MCHK

  No ratings yet
• 1992 2

  

  Document40 pages

  1992 2

  MCHK

  No ratings yet
• 1995 1

  

  Document42 pages

  1995 1

  MCHK

  No ratings yet
• 1993 3

  

  Document64 pages

  1993 3

  MCHK

  No ratings yet
• 1991 3

  

  Document40 pages

  1991 3

  MCHK

  No ratings yet
• 1997 3

  

  Document52 pages

  1997 3

  MCHK

  No ratings yet
• 1996 2

  

  Document52 pages

  1996 2

  MCHK

  No ratings yet
• 1997 2

  

  Document52 pages

  1997 2

  MCHK

  No ratings yet
• 1995 2

  

  Document44 pages

  1995 2

  MCHK

  No ratings yet
• 1996 3

  

  Document48 pages

  1996 3

  MCHK

  No ratings yet
• 1997 4

  

  Document52 pages

  1997 4

  MCHK

  No ratings yet
• 1998 4

  

  Document44 pages

  1998 4

  MCHK

  No ratings yet
• 1998 2

  

  Document52 pages

  1998 2

  MCHK

  No ratings yet